Dalarna University's logo and link to the university's website

Introduction: In order to make nursing homes more attractive as work places in the Nordic countries, it should be important to identify possible issues that are central in good nursing care in this context. Aim: The aim of this study was to illuminate and interpret how good nursing care for older nursing home clients may be narrated by registered nurses in a Nordic context. Methods: Nine expert nurses from nursing homes in Denmark, Finland, Norway and Sweden narrated experiences of good nursing care for older people that were tape recorded, transcribed verbatim and analysed by means of qualitative content analysis. Results: Communication, creativity and community were the themes that constituted good nursing care for older people in the studied context. It was interpreted as a process of reciprocity between caregivers, clients and significant others, characterised by transcendence for the individuals that took part in the process. Discussion/Conclusion: Good nursing care in nursing homes demands mature individuals who are conscious and skilled professionals, able to create reciprocity in the care context. Such professional nurses could also serve as radiant role models to other registered nurses who are hesitant in entering nursing care of older people.

Syftet med föreliggande projekt var att undersöka vad begreppet lokal omsorg (community care) av äldre äldre innebar i ett nordiskt kontext och vad det tog för uttryck i en svensk glesbygdskommun. Problematiseringen utgick från bristen på såväl teoretiska som empiriska studier med fokus på Community Care/lokal omsorg i Sverige. Empirin hämtades från en glesbygdskommun i Dalarna. Frågeställningar 1. Hur har Community Care/lokal omsorg diskuterats internationellt och i Sverige? 2. Vilka typer av organisering av lokal omsorg förekommer inom äldreomsorgen? 3. Vilka arbetssätt förekommer och hur praktiseras dessa på lokalsamhällesnivå? Projektet baserades på en teoretisk begreppsstudie och en empirisk kartläggning i en Dalakommun. Metoden var kvalitativ med en explorativ ansats. Begreppsstudien bestod av en genomgång av ett urval av anglosaxisk och svensk litteratur samt forskning inom området. Kartläggningen omfattade sonderande telefonintervjuer, enkäter och fokus-intervjuer. Analysen gjordes avseende likheter och skillnader mellan den anglosaxiska diskussionen och den sveka äldreomsorgen i en glesbygdskommun. Preliminärresultatet visade att lokal omsorg som begrepp sällan används i svensk litteratur, forskning och praktik. Empirin visade dess motsats, ett nätverk av formella och informella omsorgsgivare fanns i en liten glesbygdskommun som väl kan betecknas som community care. Det fanns exempel på lokal omsorg där man till och med kombinerade turism, affärsverksamhet och hemtjänst i en och samma verksamhet. Resultatetet väckte frågan om hur självbilden av den offentliga sektorns vård och omsorg överensstämmer med den faktiska verkligheten i Norden?

Key competences for district nurses include the prevention of illness and the promotion of health, based on national guidelines. This requires knowledge on evidence-based care and the implementation process. The aim of the study was to describe how students, training to become district nurses, identified areas in need for improvement relevant to the upcoming specialty and how such improvements were to be implemented through a written action plan. We conducted a qualitative content analysis of the written action plans. The results showed that students used different theories and models for the implementation of new knowledge related to change management. Evaluation and analysis of the importance of leadership emerged as both constraining and promoting factors, affecting the implementation and use of evidence-based care. In conclusion, the study showed that district nurses have an insight into what support and resources are needed to successfully implement change within their clinical practice.

Keywords: District nurse, evidence-based care, leadership.

Syftet med föreliggande projekt var att söka flexibla utbildningslösningar i samverkan inom specialistsjuksköterskeutbildningarna vid Karlstads universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola och Örebro universitet. Frågeställningar 1. Hur ser regionens personalförsörjning och behov ut? 2. Vilka utbildningsformer och vilken lärarkompetens finns? 3. Vilka antagningsvolymer finns? 4. Hur kan samordning ske? Projektet baseras på en kartläggning av Penta Plus regionens personalförsörjning, behov och befintligt utbildningsutbud. Preliminärresultatet visar att anställda specialist- och handledarutbildade sjuksköterskor inom distriktssjukvård, vård av äldre och psykiatri är förhållandevis lågt jämfört med anställda specialist- och handledarutbildade inom anestesi-, intensiv- och operationssjukvård. Campusförlagd utbildning och distansutbildning på heltid och eller i annan studietakt förekommer vid lärosätena. Tre olika lärplattformar används: Fronter, First Class och två versioner av Blackboard. Lärarkompetensen i form av disputerade inom respektive specialistutbildning är inte till alla delar kongruent i relation till lärosätenas utbildningsutbud. Nuvarande antagningsvolymer är relaterade till antalet tillgängliga vfu platser, logistiken inom regionen i relation till lärosätenas kursutbud och kursstarer har möjligheter till viss expansion inom vissa specialistutbildningar. Samordning där företrädesvis lärosätenas kursstarer, kursinnehåll och valbara kurser logistiskt korrelerar är ett mål för framtida arbete och medveten samverkan.

Municipal home care staff and their experience of having delegation for administration of drugs

Pia Ekman, RN, MSc , Annika Sjörs, RN, MSc, Ingrid From, RN, Ph.D., Marika Marusarz, Ph.D.

Background: Municipal home care staff should be able to work from a community heath perspective and have knowledge of delegation for administration of drugs.

Aim: The aim of the study was to describe the experiences of staff in home care after receiving delegation for the administration of drugs and how they managed with problems that might arise associated with drug administration.

Method: Ten informants were interviewed with a qualitative approach describing their experiences of delegation for administration of drugs.

Findings: The management and administration of drugs were perceived as unsafe. Home care staff lacked information on drug efficacy and side effects.  Furthermore, they expressed the need of annual monitoring of the delegation moment. The working system TES was experienced as stressful and a possible risk factor for failure in managing delegations.

Conclusion: There was a need for the development and improvement of information clarifying the delegation of drug administration in order to enhance engagement and a safe drug administration. Furthermore there is a need of allocating additional time for drug administration and further education. It is important to review the responsibilities and continuity of cooperation between nurses and health professionals.

Key words: delegation, home care staff, administration of drugs, experience, medical tasks

Introduction: In order to make nursing homes more attractive as work places in the Nordic countries, it should be important to identify possible issues that are central in good nursing care in this context. Aim: The aim of this study was to illuminate and interpret how good nursing care for older nursing home clients may be narrated by registered nurses in a Nordic context. Methods: Nine expert nurses from nursing homes in Denmark, Finland, Norway and Sweden narrated experiences of good nursing care for older people that were tape recorded, transcribed verbatim and analysed by means of qualitative content analysis. Results: Communication, creativity and community were the themes that constituted good nursing care for older people in the studied context. It was interpreted as a process of reciprocity between caregivers, clients and significant others, characterised by transcendence for the individuals that took part in the process. Discussion/Conclusion: Good nursing care in nursing homes demands mature individuals who are conscious and skilled professionals able to create reciprocity in the care context. Such professional nurses could also serve as radiant role models to other registered nurses who are hesitant in entering nursing care of older people.

Det övergripande syftet med föreliggande projekt är att undersöka vad begreppet lokal omsorg (community care) av äldre äldre innebär i ett nordiskt kontext och vad tar det för uttryck i en svensk glesbygdskommun. Problematiseringen utgår från bristen på såväl teoretiska som empiriska studier med fokus på Community Care/lokal omsorg i Sverige. Empirin hämtas från en glesbygdskommun i Dalarna. Frågeställningar 1. Hur har Community Care/lokal omsorg diskuterats internationellt och i Sverige? 2. Vilka typer av organisering av lokal omsorg förekommer inom äldreomsorgen? 3. Vilka arbetssätt förekommer och hur praktiseras dessa på lokalsamhällesnivå? Projektet baserades på en teoretisk begreppsstudie och en empirisk kartläggning i en Dalakommun. Metoden var kvalitativ med en explorativ ansats. Begreppsstudien bestod av en genomgång av ett urval av anglosaxisk och svensk litteratur samt forskning inom området. Kartläggningen omfattade sonderande telefonintervjuer, enkäter och fokus-intervjuer. Analysen gjordes avseende likheter och skillnader mellan den anglosaxiska diskussionen och den sveka äldreomsorgen i en glesbygdskommun. Preliminärresultatet visade att lokal omsorg som begrepp sällan används i svensk litteratur, forskning och praktik. Empirin visade dess motsats, ett nätverk av formella och informella omsorgsgivare fanns i en liten glesbygdskommun som väl kan betecknas som community care. Det fanns exempel på lokal omsorg där man till och med kombinerade turism, affärsverksamhet och hemtjänst i en och samma verksamhet. Resultatetet väckte frågan om hur självbilden av den offentliga sektorns vård och omsorg överensstämmer med den faktiska verkligheten i Norden?

I detta kapitel beskrivs gemenskapsboendet Tersen från vision till verklighet mot bakgrund av diskussionen om tredje åldern. I fokus står hur initiativet kom till, vad boendet betyder för de boende och hur de boende uppfattat tredje åldern samt sitt boende. De frågor som diskuteras i kapitlet rör aspekter av tredje åldern men också aktivt medborgarskap. Tersen som boendeform är inte endast ett uttryck för en ny generation av äldre utan också ett uttryck för ny typ av entreprenörskap där två driftsformer, boendekooperativ och privat ägande, möts i en ny typ av kombination som bland annat har benämnts som samhällsentreprenörskap

Kapitlet synliggör omsorg i omvandling, dess heterogenit och homogenit i glesbygd där små kommuner och orter kämpar för sin överlevnad vad gäller möjligheten att behålla sin befolkning och kommersiell samt offentlig service. Servicekooperativ diskuteras som exempel på hur man i glesbygden har försökt ta ett helhetsgrepp på hela byn genom att värna om såväl omsorg av äldre som lokal utveckling på ett sätt som skapar och integrerar omsorg och företagsamhet. Först problematiseras den offentligt organiserade omsorgens tillstånd i samhället i allmänhet och i glesbygd i synnerhet. För det andra ges en kort redogörelse för de mest centrala begreppen. Därefter presenteras tre konkreta exempel på servicekooperativ i glesbefolkade kommuner och byar i Norra Dalarna. Kapitlet avslutas med en diskussion om de nya trenderna och behovet av forskning och utbildning på området. Kapitlet baseras på en pilotstudie om den lokala omsorgens utformning och innebörd i Sverige utifrån glesbygdsperspektiv.