Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Altenberg, Bengt
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Tapper, Marie
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    The use of adverbial connectors in advanced Swedish learners' written English1998In: Learner English on computer / [ed] Sylviane Granger, Harlow: Longman , 1998, p. 80-93Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Tapper, Marie
    Örebro universitet, Universitetsbiblioteket.
    Addressing the affective domain in doctoral writing2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Addressing the affective domain in doctoral writing

    The cognitive aspect of Bloom’s taxonomy is the aspect that primarily has been focused on in the few studies of the writing development of doctoral students that have been made to date (Burford, 2017; Lea & Street, 1998; Lillis & Curry, 2006). The process of becoming a full-fledged academic writer also includes Bloom’s two other domains, the affective and the psychomotor, but these have been less frequently addressed in the literature (Burford, 2017; Habibe, 2015; Hadjioaunnu, Shelton, Fu, & Dhanarattigannon, 2007). The importance of including the emotional aspects of writing in pedagogical practices that support the development of scholarly writing has, however, been noted (Cotterall, 2011; Wellington, 2010).

    Cotterall (2011) argues that both knowledge production and identity formation are features of doctoral education, and that doctoral writing is “the means by which doctoral students’ claims to scholarly identity are tested”. Thus, in order for doctoral students to become successful scholarly writers, they need not only to master their discipline’s genre specific writing style and rhetorical requirements, but also need to develop their own writing persona which functions to express a sense of personal identity in their writing.

    According to Wellington (2010), there are three main areas where doctoral writers may encounter emotional difficulties in their writing: getting started, handling their unfamiliarity with the “rules of the game”, and emotionally managing receiving feedback, all three of which are addressed in the doctoral writing course Academic Writing, step 1, offered by the Academic Writing Centre at Örebro University. The course has a genre-pedagogical foundation (Swales, 1990, 2004; Swales & Feak, 2012) and focuses on the identification of rhetorical patterns, but also includes peer response techniques, and writing strategies and processes, in order to address the three areas that Wellington (2010) mentions.

    The learning outcomes of the course are: 

    Knowledge and understanding

    • Identify rhetorical patterns for academic texts from participant’s field of research
    • Identify the characteristics of academic writing

    Proficiency and ability

    • Apply basic genre analysis for future academic writing projects
    • Use typical features of academic writing
    • Provide informed peer-response feedback
    • Reflect on writing as a process and self-assess areas of academic writing that require particular focus and improvement

    The affective domain of writing is addressed by assigning chapters from Becker (2007) which deal with writing strategies, persona and authority, and risk taking. In writing logs, the doctoral students then express their feelings after reading Becker, and also reflect on their own writing strategies, and experience of giving and receiving peer review during the course.

    The course has been held 6 times since its inception in the spring term of 2016 and 66 doctoral students from 22 disciplines have completed the course. The material used in this study is writing logs from 33 course participants, and the results are presented from the point of view of Wellington’s (2010) three main areas of emotional difficulties. The results indicate that the pedagogical considerations taken have indeed served to facilitate the overcoming of these three potential emotional obstacles. 

    References

    Becker, H. (2007). Writing for social scientists. How to start and finish your thesis, book, or article (2. ed.). Chicago: The University of Chicago Press.

    Burford, J. (2017). Conceptualising doctoral writing as an affective-political practice. International Journal of Doctoral Studies, 12, 17-32. http://www.informingscience.org/Publications/3689

    Cotterall, S. (2011). Doctoral students writing: Where's the pedagogy? Teaching in Higher Education, 16(4), 413-425. doi:10.1080/13562517.2011.560381

    Habibe, P. (2015). An investigation into writing for scholarly publication by novice scholars: Practices of Canadian anglophone doctoral students. Electronic Thesis and Dissertation Repository. 3281. https://ir.lib.uwo.ca/etd/3281

    Hadjioaunnu, X., Shelton, N., Fu, D., & Dhanarattigannon, J. (2007). The road to a doctoral degree: co-travelers through a perilous passage. College Student Journal, 41(1). 160-177. http://go.galegroup.com/ps/anonymous?id=GALE%7CA161282240&sid=googleScholar&v=2.1&it=r&linkaccess=fulltext&issn=01463934&p=AONE&sw=w&authCount=1&isAnonymousEntry=true

    Lea, M. & Street, B. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher Education 23(2), 157-172.

    Lillis, T. & Curry, M. (2006) Reframing notions of competence in scholarly writing: From individual to networked activity. Revista Canaria de Estudios Ingleses 51, 63-78.

    Swales, J. (1990). Genre analysis: English in academic and research settings. Cambridge: Cambridge University Press.

    Swales, J. (2004). Research genres: Explorations and applications. New York: Cambridge University Press.

    Swales, J. & Feak, C. (2012). Academic writing for graduate students. Ann Arbor: University of Michigan Press.

    Wellington, J. (2010). More than a matter of cognition: An explorations of the affective writing problems of post-graduate students and their possible solutions. Teaching in Higher Education, 15(2), 135-15

     

  • 3.
    Tapper, Marie
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Connectives in advanced Swedish EFL learners' written English - preliminary results2005In: Working papers in linguistics / [ed] Fredrik Heinat, Eva Klingvall, Lund: The Department of English, Lund University , 2005, p. 115-144Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how advanced Swedish EFL learners use connectives in argumentative essays in comparison to how American University students use them in their writing. The data were taken from the International Corpus of Learner English (ICLE): the Swedish sub-corpus and the control corpus of American university student essays. The aim is to examine the use of three types of connectives: (1) adverbial conjuncts (e.g. therefore, in particular); (2) certain style and content disjuncts (e.g. actually, indeed); and (3) some lexical disourse markers (e.g. result, compare). The function of these connectives was classified according to a model combining features form Quirk et al.'s (1985) and J.R. Martin's (1992) systems of classification. In this paper, the model of classification and the quantitative analysis of the data are presented together with the results from a holistic grading of a smaller sample of the data.

  • 4.
    Tapper, Marie
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Connectives in Advanced Swedish Learners’ Written English1998Conference paper (Other academic)
  • 5.
    Tapper, Marie
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Connectives in Advanced Swedish Learners’ Written English: A Corpus Study2000Conference paper (Other academic)
  • 6.
    Tapper, Marie
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Altenberg, Bengt
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Cohesion and Word Order in English: Presentation of a Project1997Conference paper (Other academic)
  • 7.
    Tapper, Marie
    et al.
    Örebro universitet, Universitetsbiblioteket.
    Hadziefendic, Jasmina
    Örebro universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nilsson, Dana
    Örebro universitet, Universitetsbiblioteket.
    Att sätta ord på lärares tysta språkkunskaper – ett sätt att både underlätta och höja kvaliteten på uppsatshandledning2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Att sätta ord på lärares tysta språkkunskaper – ett sätt att både underlätta och höja kvaliteten på uppsatshandledning

    Den senaste medarbetarundersökningen på Örebro universitet visade att lärare lägger alltmer tid på extra stöd till enskilda studenter som har svårt att skriva akademiskt, vilket speglar att studenters förkunskaper inte alltid motsvarar universitetets/ämnets krav på akademiskt skrivande (Dyste, Herzberg & Hoel, 2011; Lindgren, 2005; Ask, 2005, 2007; Bergström, 2007; Blűckert, 2010). Mötet med akademin innebär mötet med en helt ny diskurs och i litteraturen talar man ibland om en diskurschock när nya studenter möter skrivande inom akademin (Ask, 2007, 2013). En del studenter saknar kunskap om universitetets textgenrer, har en sämre skrivförmåga än tidigare studentgrupper och sämre uttrycksförmåga, ordförståelse och läsförmåga/läsförståelse (Pecorari, Shaw, Irvine, Malmström & Mežek, 2012). Också spridningen mellan studenter har ökat och de svagare skribenterna har blivit fler (Bergström, 2007). Dessutom har de inte alltid verktyg för att snabbt kunna ta igen de kunskaper om skrivande som de saknar (Ask, 2013; Pecorari et al., 2012).

    Utifrån ett lärarperspektiv framgår det att lärare inte alltid har ett tillräckligt medvetet förhållande till sitt skrivande och att många också känner att de saknar metaspråket för att kunna resonera kring språk och stil i studenttexter (Brorsson & Ekberg, 2012; Blűckert, 2010). Trots att de är erfarna skribenter av facktexter har de ofta endast en implicit kompetens i skrivande (Handal & Lauvås, 2008).

    Forskningen om akademiskt skrivande lyfter fram handledning som den kanske viktigaste framgångsfaktorn bakom uppsatser och handledning ses som avgörande också för studenters skrivutveckling (Blåsjö, 2010; Eriksson, 2014). Om lärare ska kunna utveckla sina studenters skrivkompetens behöver de kunna beskriva och förklara det de ser i texterna så att studenterna förstår och därför blir det problematiskt ur ett pedagogiskt perspektiv att inte kunna förmedla textnormerna i klartext (Handal, & Lauvås, 2008).

    För att hjälpa lärare att medvetandegöra sin kunskap om akademisk skrivande har Enheten för universitetspedagogik, IKT och lärande (PIL) tillsammans med Akademisk skrivcentrum (ASC) tagit fram en kurs för uppsatshandledare vars syfte är att ge kursdeltagarna en ökad medvetenhet om handledning av studentuppsatser och ett gemensamt underlag för studentuppsatsen som läraktivitet, samt för dess mål och examination, genom att gemensamt formulera en handledarguide eller handledningschecklista. Kursen behandlar även olika språkliga verktyg för att utveckla deltagarnas förmåga att ge respons på struktur, språk och stil i studentuppsatser.

    Resultatet efter två kursomgångar pekar på att lärare efter genomgången kurs har fått ett nytt perspektiv på sin handledarroll:

     

     ”Jag måste ha en egen tydlig struktur hur jag som handledare ser och granskar texten från studenten.”

     

     ”Språket behöver arbete.” 

    och fått syn på den kunskap de redan besitter:

     

     ”Fått förklaringar och ord på ’tyst kunskap’ kring skrivande och skrivregler.”

     

      ”Fått många begrepp som sätter ord på mina intuitiva språkkunskaper och kunskaper om skrivandet.”

     

    I denna presentation beskrivs kursupplägg och resultat från kursutvärderingar mer utförligt.  

     

    Referenser

    Ask, S. (2005). Akademisk skriftspråkskompetens i praktiken. I: Lindgren, M. (red.) Den skrivande studenten. Idéer, erfarenheter och forskning från Textverkstaden vid Växjö universitet. (Rapporter från Växjö universitet, Humaniora 15/2005.) Växjö: Växjö universitet, s. 93-105.

    Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Acta Wexionensia, Humaniora 115/2007. Växjö: Växjö University Press.

    Ask, S. (2013). Skrivande studenter – problem och möjligheter. Föreläsning vid Studie- och språkverkstädernas nätverkskonferens, Stockholm, Stockholms universitet. 2013-11-14.

    Bergström, A. (2007).  Två olika ämnen? Svenska språket på gymnasiet och på högskolan. MISS 1102-4518; 59. Göteborg: Göteborgs universitet.

    Blűckert, A. (2010). Juridiska – ett nytt språk? En studie av juridikstudenternas språkliga inskolning. Diss. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 79. Uppsala: Uppsala universitet.

    Blåsjö, M. (2010). Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. 2 uppl. MINS 56. Stockholms universitet: Institutionen för nordiska språk.

    Brorsson, B. & Ekberg, K. (2012). Uppsatshandledning och skrivutveckling i högre utbildning – Om det självständiga arbetet och skrivande i alla ämnen. Stockholm: Liber.

    Dyste, O., Herzberg, F. & Hoel, T. L. (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

    Eriksson, A.-M. (2014). Formulating knowledge: engaging with issues of sustainable develop-ment through academic writing in engineering education. Diss. Gothenburg studies in educational sciences, 357. Göteborgs univ.: Institution för pedagogik, kommunikation och lärande.

    Handal, G. & Lauvås, P. (2008). Forskarhandledaren. Lund: Studentlitteratur.

    Lindgren, M. (red.) (2005). Den skrivande studenten. Idéer, erfarenheter och forskning från Textverkstaden vid Växjö universitet. (Rapporter från Växjö universitet, Humaniora 15/2005.) Växjö: Växjö universitet.

    Pecorari, D., Shaw, P., Irvine, A., Malmström, H. & Mežek, S. (2012). Reading in tertiary education: undergraduate student practices and attitudes, Quality in Higher Education, 18(2), 235-256, DOI: 10.1080/13538322.2012.706464

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf