This presentation focus on folklore about meetings between miners and the legendary “ruler” of the Falun mine (Sw Gruvfrun), dating from the 18th century to the beginning of the 20th century. This material consists mostly of memorats, i.e. self experienced memories. The contexts of these memorats can always be found in some kind of problem or danger, e.g. in the risk of mine collapse. Previously, these memories have been explained as expressions of a “primitive security system” (Tillhagen 1981). However, this explanation does not take the social hierarchies within the mine into consideration. Often, after meeting Gruvfrun, the miners tell the mining executives about the occurrence. The mining executives often take some kind of action based on the reports from the miners. They could e.g. move the miners to another shaft and by that save them from a potential danger. My hypothesis is that Gruvfrun symbolically filled functions in communication between miners and their superiors. Miners could, intentional or unintentional, use the symbol to affect their working conditions. It was also in the interest of the mining executives to keep the legitimacy of the symbol because, according to other legends and memorats, Gruvfrun watched over the discipline among the miners.
Detta föredrag tar sin utgångspunkt i folkminnesuppteckningar innefattande uppgifter om den så kallade gruvfrun vid Falu gruva. Folkminnesuppteckningarna härrör framförallt från tidigt 1900-tal, men uppgifter om gruvfrun förekommer från 1700-talet och framåt. Framförallt kommer memorat, d.v.s. självupplevda folkminnen, att beröras. I folkminnena beskrivs hur gruvarbetare eller gruvbefäl möter gruvfrun, ofta i relation till ett befarat ras eller att något annat problem har uppstått i gruvan. Gruvfrun kan sägas ha en dubbel funktion då hon dels vakar över gruvarbetarnas säkerhet, dels ser till att gruvarbetarna håller disciplinen i den farliga arbetsmiljön. Folkminnena om gruvfrun vid Falu gruva kan ses som en del av en allmän svensk sägentradition knuten till gruvrån och bergrån med åtskilliga motsvarigheter i andra delar av världen, men också som en lokal företeelse knuten till den specifika kontext som Falu gruva utgjorde från 1600-talet och framåt. Utifrån ett antal memorat vill jag i detta föredrag beröra förhållandet mellan lokalitet och generella perspektiv på folklore och religion. Jag vill vidare visa på komplexiteten i förhållandet mellan lokalt och generellt genom att dels infoga memoraten i en lokal historisk kontext knuten till Falu gruva, dels beröra hur memoraten kan förstås utifrån olika religionsvetenskapliga perspektiv.