Dalarna University's logo and link to the university's website

The present study has a threefold aim: First, the theoretical aim is to give a contribution to refinement of the theory of dialogue based feminist ethics, concerning the understanding of judgment and narration within such an ethics.  The study also has an empirical aim, defined as to clarify what kind of knowledge, relevant to the moral judgment of an engaged outsider actor, can be received from dialogical interpretation and analysis of a limited selection of critically reflecting life stories. Third, a methodological aim is defined as to develop an approach to interpretation and analysis of reflecting life stories, which renders the storyteller visible as a reflecting moral subject, and makes the story accessible as a source of knowledge for the moral judgment of an engaged outsider actor.

The thesis combines philosophical reflection and argumentation, with a narrative-hermeneutic method for interpretation of life stories, relating the two to each other in a hermeneutic process.  The theoretical reflection draws on Seyla Benhabibs theory of communicative ethics. A dialogue based model for moral justification and a likewise dialogue based model for political legitimacy are at the heart of this universalistic theory, although in combination with a conception of a narratively and hermeneutically constituted context sensitive moral judgment, based on Hannah Arendt’s concept “enlarged thought”.

In the reflection, this model is related to other feminist theorizing within the tradition of dialogue based feminist ethics, as found in the works of Iris M. Young, Georgia Warnke and Shari Stone-Mediatore. The empirical study draws on three critically reflecting life stories from Israeli-Palestinian women activists for a just peace. The methodology for interpretation and analysis that is worked out combines dialogical interpretation as presented in Arthur W. Frank’s socio-narratology with a method for structural analysis derived from Shari Stone-Mediatores theory of storytelling as an expression of political resistance struggle.

The results show that some stories drawing on marginalized experiences have a potential­ to stimulate further public debate through their capacity to enable a stereoscopic seeing, elucidating a tension between ideologically structured discourse and non-linguistic experience; implying that narrative-hermeneutic competence should be considered crucial for public debate.  

Under en vecka i augusti 2022 reste vi en grupp lärare och lärarstudenter från Högskolan Dalarna till Jerusalem, den stad som är en helig plats för tre av världens stora religioner: kristendom, judendom och islam och utgjort centrum för återkommande politiska konflikter. Det här är en bok om berättelsers kraft att forma och omforma människors liv.

Vi visste från våra tidigare studier att berättelser har en unik potential att skapa identiteter, världsbilder, moraliska övertygelser och människors syn på varandra. När vi nu samlades i Jerusalem bar var och en av oss med sin egen berättelse om och relation till staden. Dessa bilder var något som vi alla var beredda att sätta på spel. Genom att gå på besök i andras berättelser tillät vi oss att erfara hur livet i staden framträder ur skiftande perspektiv. Vi utvecklade en alltmer mångfasetterad, motstridig men också nyanserad bild av platsen och dess människor.

I denna essäsamling framträder tio olika bilder av den resa som vi företog tillsammans. Vi rör oss mellan bilder från gatulivet i Jerusalem, möten med armenisk-kristna palestinier, unga israeler som tagit avstånd från att tjänstgöra i armén och berättelser om de judiska kvarteren. Här finns reflektioner från besök vid stadens heliga platser och om att stå framför den mur som reser sig som en grå betongvägg vid infarten från Jerusalem till Betlehem. Genom dessa berättelser vill vi dela med oss av våra skiftande erfarenheter som vi menar kan bidra till en mångfasetterad undervisning i religion och historia.