du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Samhällsbyggnadsteknik.
    Strukturplan: Ett verktyg för att planera den framtida fysiska strukturen?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om ett planeringsverktyg i samhällsplaneringen som har benämningen strukturplan. Syftet med arbetet är att undersöka strukturplaners innehåll och om det är ett användbart planeringsverktyg till efterföljande planering som ingår i den formella planeringsprocessen enligt plan- och bygglagen. Även att undersöka varför kommuner väljer att göra en strukturplan som anses vara en informell plansort, istället för att använda de verktyg som plan- och bygglagen erbjuder. Samt undersöka om tidigare forskning stämmer att kommuner använder strukturplaner för att undvika plan- och bygglagsprocessen.

    Arbetets forskningsdesign är fallstudie med en komparativ analys, fallen som valt är; Utvecklad strukturplan för Nacka stad, Strukturplan Storvreten, Strukturplan Forsåker, samt Strukturplan för Lina.

    Metoderna som använts i arbetet är kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer.

    Resultatet av innehållsanalysen visar att en strukturplan är ett dokument som på ett övergripande sätt visar den tänkta fysiska grovstrukturen för ett visst geografiskt område i kommunen inom några år. Strukturplanen innehåller kartor, text och bilder som främst visar framtida markanvändningen, befintliga- och framtida bostäder, grönstruktur och trafikstruktur. Den kan även innehålla andra kartor, exempelvis etappindelning och våningsantal, som kommunen tycker är väsentliga att ha med.

    I de semistrukturerade intervjuerna svarade intressenterna att strukturplanen är ett användbart planeringsverktyg till efterföljande planering och används istället för en fördjupning av översiktsplanen för att undvika plan- och bygglagens formella process. Vilket resulterar i att det stämmer överens med den tidigare utredningen En effektivare plan- och byggprocess (SOU 2013:34), ), att kommuner tar fram en strukturplan för att undvika PBL-processen.

    Slutsatsen är att kommuner väljer att göra en strukturplan som lyfter planeringsfrågor och löser planeringsproblem på en övergripande nivå och ska främst användas som ett internt strategisk planeringsverktyg. En strukturplan skapas för att det finns ett högt krav på att publicera bostäder från politikerna och för att den kommunala planeringsprocessen är tidskrävande. Därför väljer kommunen att frångå arbetet med PBL, och gör istället en strukturplan som planeringsverktyg för tidsbesparing och behöver inte genomföra PBLprocessens formella delar.

  • 2.
    Cedervärn, Emilie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Samhällsbyggnadsteknik.
    Andersson, Axel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Samhällsbyggnadsteknik.
    Dialogprocesser –  ett verktyg för hållbar stadsutveckling?: En studie av användandet av SymbioCity Approach i två svenska kommuner2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Forskning har visat på att det finns behov av att arbeta tvärsektoriellt för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Ett sätt att göra detta är genom dialogprocesser. Denna studie ämnar undersöka vilka effekter dialogprocesser, baserade på SymbioCity Approach, har på kommunal planering efter det att processen genomförts.  Studien har genomförts genom litteraturstudier i ämnet, deltagande observationer under en dialogprocess samt 11 semistrukturerade intervjuer av deltagare från två olika dialogprocesser.  Studien har visat på att dialogprocesser baserade på SymbioCity Approach är ett användbart verktyg för en hållbar stadsutveckling. Processen kan utmynna i resultat som ökad institutionell kapacitet, ökad tvärsektoriell inblick och förståelse samt ökat socialt kapital.   Studien har också visat att viktiga faktorer som kan påverka resultatet av dialogprocessen bland annat är: huruvida man har en lämplig syftesformulering, att rätt resurser medverkar samt att man håller en nivå på dialogen som överensstämmer med dess syfte. Vidare har det framkommit att processen behöver planeras noga för att kunna utmynna i önskat resultat och att olika aktörer kan ha olika förväntningar på och bild av resultaten.

  • 3.
    Selin, Hampus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Samhällsbyggnadsteknik.
    Segregationen – Hur ser den egentligen ut?: En metodanalys och skildring av segregerade områden inom Sundsvalls tätort2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det som ofta faller bort i den offentliga debatten är att segregationens innebörd anspelar på åtskillnader av olika grupper, inte enbart de ”utsatta” utan även de socioekonomiskt starkare grupperna. Denna studie kommer att undersöka hur segregationen ser ut inom Sundsvalls tätortsområden och vilka faktorerna är som har störst påverkan till de skillnader som finns. Studien baseras på att urskilja den relativa segregationen, d.v.s. fördelningen av segregationspåverkande faktorer, i positiv och negativ riktning. Syftet i studien är sedan att jämföra två olika geografiska indelningssystem. Det ena är det kommunala nyckelkodssystemet (NYKO) och det andra är Statistiska centralbyråns regionala indelningssystem, demografiska statistikområden (DeSO).

    I metoden har två olika index använts för att mäta fördelningen av segregationsfaktorer genom en multikriterieanalys (MKA). Den första mätningen har skett genom en nyutvecklad segregationsindex och den andra mätningen genom index of dissimilarity.

    Studien har visat att det finns svårigheter kring att använda ett indelningssystem som kan verka funktionellt i alla avseenden. Beroende på vad studien syftar till att mäta så spelar olika zon- och skalindelningar en stor roll i hur resultatet framställs. Resultatet visar att segregationen utspelar sig inom både de socioekonomiskt svaga och starka områdena. Det finns däremot svårigheter med att bedöma vilken områdesindelning som är mest användbar då de verkar på olika grunder. Genom att jämföra DeSO och NYKO har resultaten av studien visat att befolkningsantalet och storleken på den geografiska områdesindelningen har en stor betydelse för hur pålitlig en studie kan bli.

1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf