du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 138
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarvaag, Evalinda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Lindroth, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Konflikter, ogräs eller frön?: Arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt.

    Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas.

    Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt?

    Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering.

  • 2.
    Adamsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Karlsson, Yvonne
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Arbetslivsinriktad rehabilitering: Rehabiliteringsprocessen utifrån ett medarbetarperspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle har kraven på arbetet ökat och medarbetarna står till förfogande till

    organisationernas framgång. Arbetsmiljö kan idag upplevas som ett hett ämne och utifrån

    detta kan det även tyckas att rehabilitering kring återgång i arbete borde få ett större fokus.

    Det finns en bristfällighet gällande rehabilitering i dagsläget och därför bör större insatser ske

    för att utveckla rutiner, arbetsrelationer och arbetsteknik med individen i fokus. Denna studie

    är utförd på ett vinstproducerande företag i Sverige och syftet med studien är att erhålla

    företagets syn och styrdokument gällande deras rehabiliteringsprocess. Vidare är syftet att

    beskriva hur individen upplever sin rehabiliteringsprocess. Detta för att slutligen kunna

    jämföra dessa, för att se hur väl rehabiliteringsprocessen fungerar och hur den upplevs av

    medarbetarna. Avslutningsvis är syftet att bidra till företaget med tänkbara förbättringsförslag

    gällande individperspektivet i rehabiliteringsprocessen.

    Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod, där vi har intervjuat en person som

    innehar rehabiliteringsansvar på det aktuella företaget. Vidare har intervjuer skett med sex

    medarbetare som gått igenom en rehabiliteringsprocess på företaget. Resultatet av denna

    studie har analyserat utifrån den teoretiska referensramen för denna studie. Det empiriska

    resultatet visar att individen i arbetslivsinriktad rehabilitering påverkas av flera olika faktorer

    på arbetsplatsen. De faktorer som vi kunnat urskilja i denna studie är hur bemötandet sker

    mellan arbetsgivare och medarbetare, dels genom stöd och kommunikation men även hur

    rehabiliteringsarbetet upplevs. Studien visar även att individens arbetsförhållanden är av

    betydelse genom arbetstrivseln och den arbetsanpassning som skett under rehabiliteringen. En

    annan påverkansfaktor för återgång i arbete är hur delaktig individen har varit i processen och

    vikten av att kunna påverka i beslut. För att det ska ske ett gott rehabiliteringsarbete är dessa

    faktorer viktiga i rehabiliteringssammanhang för att det ska generera i en lyckosam återgång i

    arbete.

  • 3.
    Aho, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Vad är attraktivt arbete för personalen på ett vård-, och omsorgsföretag?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett vanligt förekommande problem inom äldreomsorgen svårigheterna att rekrytera personal

    med rätt kompetens. Antalet outbildade ökar inom branschen trots en eftersträvan om att ha

    fler personer som är utbildade. Undersökningar visar att behovet av personal inom branschen

    ökar och antalet personer som utbildar sig till undersköterskor minskar. För att locka till sig

    medarbetare krävs det att ett företag anses vara attraktivt ur medarbetarnas synvinkel och

    även ur potentiella medarbetares synvinkel. För att studera problemet har denna

    undersökning gjorts på ett av ledande företag inom branschen och undersökningen avsåg att

    studera om medarbetarnas syn på attraktivt arbete stämde överens med vad deras chefer

    trodde att deras medarbetare ansåg vara attraktivt arbete.

    Undersökningen har gjorts på fyra olika enheter genom en enkätundersökning som

    medarbetare har besvarat och enheternas närmsta chefer (enhetscheferna) har blivit

    intervjuade. Utöver detta har även intervjuer av biträdande regionchef samt regionchef

    genomförts. Resultatet av undersökningen visade att enhetschefernas syn på attraktivt arbete

    stämde överens med medarbetarnas syn på attraktivt arbete till en viss del. Regionchef samt

    biträdande regionchef hade en djupare förståelse för vilka delar som brister i att framstå som

    attraktiva arbetsgivare.

  • 4.
    Alfredsson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Lissollas, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Attrahera och Behålla Sjuksköterskor: I en Offentlig Verksamhet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 5.
    Almgren Almeria, Kristina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Eriksson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Attraktivt arbete ur enhetschefers perspektiv: En kvalitativ studie genomförd i Falu kommun2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang.

  • 6.
    Alsterlund, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Vad ska vi göra med den psykosociala arbetsmiljön?: En undersökning av den psykosociala arbetsmiljön och hur vi kan arbeta för att förbättra den.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats baseras på en undersökning inom en global organisation. Syftet med

    undersökningen är att tydliggöra och beskriva en HR-avdelnings upplevelse av sin egen

    psykosociala arbetsmiljö. Utgångspunkten är att det finns givna faktorer som påverkar den

    psykosociala arbetsmiljön. Vidare syftar undersökningen till att motivera organisationen att

    arbeta vidare med detta.

    Teorin som dessa faktorer utgår från är att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av för stor

    arbetsbelastning, bristande kontroll, brist på erkänsla, gemenskapen på arbetet, rollkonflikter

    och värderingskonflikter (Åsberg, Grape, Nygren, Rohde, Wahlberg, & Währborg, 2010;

    Thylefors, 2011). Även kompetens och möjligheten att påverka arbetsplatsen utgör faktorer

    (Wreder, 2007). Kunskap, kommunikation och ett gott ledarskap är grunden för att ha en

    fungerande psykosocial arbetsmiljö.

    Undersökningen grundas i en deduktiv ansats, där deltagarna inledningsvis skattar faktorer

    genom en kvantitativ enkät, för att några veckor senare diskutera faktorerna i kvalitativa

    fokusgrupper. Syftet med enkäten var att erhålla en anonym och individuell skattning av

    upplevelsen, medan syftet med fokusgrupperna var att erhålla en djupare information om

    upplevelsen och hur arbetstagarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras.

    Resultatet tolkades utifrån teorin och flertalet faktorer hade potential att åtgärdas. För att

    kunna bedriva ett adekvat arbetsmiljöarbete är det viktigt för samtliga organisationer att

    identifiera dessa och arbeta med de faktorer som arbetstagarna upplever aktuella. Vidare är

    det viktigt att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön utifrån ett organisationsperspektiv,

    än endast det individuella perspektivet.

  • 7.
    Andersson, Emilie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Hedback, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    ” Brist på sjuksköterskor finns det egentligen inte, det är bara brist på attraktiva arbetsgivare”: En studie om att behålla sjuksköterskor i en offentlig sektor2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Denna studie baseras på hur sju sjuksköterskor upplever sin arbetssituation i förhållande till attraktivt arbete och vad som får dem motiverade till att stanna kvar på sin arbetsplats. I många år har avdelningen haft ett gott rykte och det har varit låg personalomsättning bland sjuksköterskorna. De senaste tre till fem åren har trenden börjat vända och personalomsättningen har börjat öka. Det gör att den kunskapsintensiva avdelningen står inför utmaningen att lyckas behålla sin arbetskraft för att inte riskera att tappa den erfarenhet, kunskap och expertis patienterna behöver i sin vård. Detta är en dagsaktuell fråga då den svenska sjukvården står inför utmaningar med att behålla sjuksköterskor. Samtidigt som besparingar inom vården sker ökar kostnaderna för inhyrd arbetskraft. Prognoserna visar att befolkningen ökar och lever allt längre samtidigt som stora pensionsavgångar hägrar. Detta skapar en ohållbar situation där erfarenheten som finns måste bevaras vilket leder till att organisationer behöver arbeta med att bli attraktiva arbetsgivare för att kunna behålla sjuksköterskor.

    Syfte: Att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor på en vårdavdelning i Dalarna upplever viktiga för att stanna kvar på sin arbetsplats.

    Metod: Vi har rört oss inom den hermeneutiska tolkningsläran där riktningen går mot att tolka, studera och förstå. För att undersöka bakgrunden till att individer väljer att stanna kvar på en arbetsplats valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt. Kvalitativ forskning framställs som kontextuell då forskningen förstås i sitt sammanhang för att öka förståelsen av det undersökta fenomenet.

    Resultat: Det som framkommit i denna undersökning är att kollegorna är en viktig motivationsfaktor till att stanna kvar på arbetsplatsen. Merparten av sjuksköterskorna som deltagit i studien upplever att allas insatser på avdelningen är betydelsefulla. Ett gott samarbete mellan kollegorna bidrar till trygghet i rollen och en känsla av att erfarenheter värderas. Även om sjuksköterskorna uppskattar att arbeta i team, något som är signifikant inom vården, framkommer det att de vill uppmärksammas för sina prestationer på ett individuellt plan. De är specialister inom sitt yrke och upplever att den kompetensutveckling som ges på arbetsplatsen gör att de vill stanna kvar. Samtidigt önskar de bättre arbetsvillkor i form av flexibla arbetstider och löner som speglar deras prestationer. De önskar också en ledning som är synlig i den dagliga verksamheten och det uppskattas när ledningen genomför förbättringsförslag som gynnar arbetsförhållandena.

    Diskussion: Det inte går att blunda för de utmaningar avdelningen står inför. Reflektionerna från sjuksköterskorna gällande viljan att stanna kvar på arbetsplatsen påverkades av det dagsaktuella läget och de utmaningar de upplevde i deras arbetsförhållanden vilket också påverkar de faktorer som anses attraktiva.

  • 8.
    Andersson, Linnéa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Att motivera överlevare: EN STUDIE OM VAD SOM SKAPAR ARBETSMOTIVATION HOS MEDARBETARE SOM ÖVERLEVT EN NEDSKÄRNING.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 9.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Reine, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    ”Ska jag jobba med en ny, gud vad jobbigt. Dom kan ju ingenting”: En undersökning om socialisationsprocesser för nyanställda2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie grundar sig i att rekryteringsbehoven inom vård och omsorg i Sverige ökar

    enligt SKL (2015). Personalbristen leder till en konkurrens om arbetskraft bland

    organisationer. En lösning på detta problem är kunskap och förståelse för människors

    socialisation, med fokus i arbetslivet. För att på detta sätt kunna underlätta organisationens

    hantering för att behålla personal.

    Utgångspunkten för studien är att det tycks krävas mer forskning kring vilken betydelse

    chefers stöd och kollegors relationer har på nyanställdas socialisationsprocess. Syftet med

    denna studie är således att undersöka hur ett företag inom vård och omsorgssektorn arbetar

    med socialisationsprocessen av nyanställda med fokus på relationer och chefers stöd.

    Forskning som berör nyanställdas socialisationsprocesser belyser kollegor som ett verktyg för

    att få tillgång till viktiga resurser exempelvis tyst kunskap. Chefer behöver vara närvarande

    och ge feedback. Organisationskulturen påverkar som en del av organisationens personlighet.

    Studien bygger på en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer, då intresset låg på individens

    tolkning och upplevelse av deras socialisation till företaget. Elva intervjuer har genomförts,

    fyra ansvariga chefer och sju nyanställda har deltagit i studien.

    Resultatet från intervjuerna har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie

    har vi kommit fram till att chefernas medvetenhet om vad individen går igenom i sin

    socialisationsprocess påverkar processen och chefernas stöd till de nyanställda. Kollegor är

    inte bara ett verktyg för nyanställda till viktiga resurser, utan behöver även ta på sig ett stort

    ansvar för individens introducerade till den sociala miljön på arbetsplatsen. Dock behöver

    individen vara öppen och aktiv för att få stöd från kollegorna. För att personalen ska dela

    organisationskulturen behöver de få vara involverade i förändringar och gemensamma mål.

    Dessa genomsyrar hela verksamheten, vilket underlättar nyanställdas socialisationsprocess.

    Vid nyanställdas socialisation har HR funktionen en stor del om processen blir lyckad eller

    inte.

  • 10.
    Andersson, Tina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Berglöf, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Platschefen ur ett hållbarhetsperspektiv: En studie inom små- och medelstora byggföretag2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att öka förståelsen kring platschefens roll i små- och medelstora byggföretag ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi har undersökt vilka ansvarsområden och interna stöd en platschef kan ha, hur den psykosociala arbetsmiljön för platschefen är samt vilka kompetenser och erfarenheter som efterfrågas hos en platschef. Vidare har vi undersökt om det förekommer strategisk kompetensförsörjning av platschefer.

    Resultatet visar att små- och medelstora byggföretag i Dalarna upplever det svårt att rekrytera platschefer och vid nyrekryteringar söker de helst kandidater med erfarenhet av att vara platschef. Vidare värnar de om den rådande företagskulturen. Ansvarsområdena för en platschef är många dock finns interna stöd att tillgå. Den psykosociala arbetsmiljön upplever många av byggföretagen som svår att hantera. Vidare identifierar samtliga av deltagande respondenter att den största hälsorisken för en platschef i dagsläget är stress.

    Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter deltog i studien och hade samtliga företagsledande positioner i respektive företag med insyn i platschefens roll. Det empiriska materialet analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning och teorier.

    Slutsatsen av studien blev att platschefens roll bevaras inte ur ett hållbarhetsperspektiv då kraven på de befintliga platscheferna ökar samtidigt som nya förmågor inte släpps in i rollen på grund av bristande erfarenhet.

  • 11.
    Antonsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Enberg, Terese
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Arbetsmiljö: Med fokus ur ett könsperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att åstadkomma en god arbetsmiljö ska arbetsgivaren och arbetstagaren gemensamt sam-verka enligt Arbetsmiljölagen. Därav ligger ansvaret både på arbetsgivaren och arbetstagaren (Arbetsmiljölagen). Denna studie har utförts på ett industriföretag med syfte att undersöka ar-betsmiljön och arbetsskador ur ett kön- och genusperspektiv. För att kunna uppnå ett trovärdigt och tillförlitligt resultat har tre olika metoder använts såsom intervjuer, deltagande observation och information från företagets IA-system. Resultatet visar att det inte finns lika stora skillnader mellan kvinnor och män idag som det gjorde för 15 år sedan. Någonting annat som upptäcktes var att det finns ett stort mörkertal när det gäller att rapportera in säkerhetssamtal, tillbud och olycksfall i företagets IA-system. Efter att ha analyserat det insamlade empiriska materialet blev slutsatsen att kvinnor inte får arbetsskador lättare än män, utan att det beror på de kulturer, normer och värderingar som finns inom industrin. Företaget arbetar på rätt sätt när det gäller säkerhet, utrustning, ergonomi med mera, men når ändå inte ända fram till medarbetarna. Stu-dien visar att en stor del till att arbetsmiljön har blivit skapad på detta sätt genom att det finns en konflikt mellan medarbetare och ledning. Kultur, norm och värderingar påverkar både ar-betssituationen och arbetsmiljön. För att lyckas med sitt arbetsmiljöarbete måste företaget ar-beta med sin kultur och lösa konflikten mellan medarbetare och ledning, vilket kommer att bidrar till nöjdare medarbetare och ett trivsammare klimat.

  • 12.
    Anåker, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Bergqvist, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    När behövs HR?: En kvalitativ studie om när HR-funktionen kan behövas inom organisationer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka om det går att ge ett svar på frågan

    När behövs HR? Materialet i undersökningen utgår ifrån fem stycken olika semistrukturerade intervjuer samt två gruppintervjuer med personer som arbetar med personalrelaterade frågor inom små och medelstora företag i Dalarna. Den teoretiska referensramen tillhörande denna undersökning behandlar områdena: HR/HRM, strategisk HRM, HR i små och medelstora organisationer, ledarskap, kommunikation samt Employer Brand. Anledningen till att det valts flera olika områden är eftersom själva huvudområdet bedöms vara relativt outforskat, så av den anledningen är den teoretiska referensramen utformad efter områden som anses ha en påverkan på HR:s när. Undersökningens resultat visar att det sannolikt inte går att ge ett konkret svar på denna fråga. Detta eftersom varje organisation befinner sig inom en egen kontext vilket gör att situationen ser annorlunda ut inom varje organisation. Vad som dock går att utläsa av resultaten är att det finns en rad områden som utgör påverkande faktorer för denna fråga och vilka tycks vara återkommande hos samtliga företag. Dessa områden är: ekonomi, kommunikation, stöd ifrån utomstående parter, belastning på chefer med ett särskilt fokus på arbetsrättsliga frågor samt organisationers möjligheter att attrahera personal. Detta resultat har slutligen sammanställts till en modell vilken är tänkt att ha funktionen att fungera som en form av checklista vilka organisationer kan använda för att hjälpa dem att bedöma ifall de borde överväga att inrätta en HR-funktion.

  • 13.
    Aronsson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Negativa förändringar på en arbetsplats: En studie i hur man hanterar införandet av en organisationsförändring som inte gillas av medarbetarna2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till studien grundar sig på en demonstration som fackliga representanter genomförde i Borlänge 2013. Man demonstrerade emot förändrade arbetstider inom den sociala sektorn i Borlänge kommun. En av de drabbade grupperna var medarbetarna på demensboendet Hessegården. Demonstranterna var inte nöjda med beslutet då de ansåg att arbetstiderna skulle bli sämre för dem.

    Syftet med studien var att ta reda på hur medarbetarna och deras arbete påverkas av ett sådant beslut samt lyfta fram aspekter som kan innebära hinder eller hjälp för frågan.

    Metod: Jag valde att genomföra studien genom en fallstudie och med hjälp av en kvalitativ metod och därav använda mig av intervjuer, semistrukturerade intervjuer från några av medarbetarna på Hessegården. Data och teori samlades in genom litteraturstudier och tidigare forskning.

    Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna inte gillade de förändrade arbetstiderna och att de ansåg att arbetet blivit lite svårare och stressigare efter införandet av förändringen. Det var också blandade uppfattningar om hur informationen om förändringen gått till och hur chefen hanterat situationen.

    Slutsats: intervjuerna och studien visade att medarbetarna påverkades negativt av införandet av de nya arbetstiderna. Både på sin arbetsplats, i sitt arbete, och på fritiden i sitt vardagliga liv. Familj och vänner blev drabbade av att man arbetade mer skift och de boende drabbades av stress och otrygghet i sin vardag.

  • 14.
    Arping, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Reimer, Klara
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    “I det här yrket behöver man vara tolerant”: En triangulering om sjuksköterskors erfarenheter avsexuella trakasserier och organisatoriskt arbete.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för att genomföra studien väcktes under hösten 2017 när rörelsen

    #metoo spred sig på

    sociala medier och ett stort antal individer vittnade om deras utsatthet av sexuella trakasserier

    på sina arbetsplatser. Rörelsen intygar att trakasserier av sexuell karaktär förekommer i ett

    flertal branscher, där vårt intresse väcktes att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av

    sexuella trakasserier.

    Tidigare genomförda studier som utgör den forskningsfront som föreligger har ett fokus på

    individen och de individuella konsekvenser som sexuellt ofredande medför. Den kunskapslucka

    som identifierades var hur organisationer påverkas av förekomsten av sexuella trakasserier

    likväl hur de kan bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete kring frågan.

    Studiens syfte är därför att belysa förekomsten och de konsekvenser som sexuella trakasserier

    medför. Ett delsyfte är att redogöra för hur organisationen arbetar med frågor rörande sexuellt

    ofredande. Teorier som redogör för definitionen av begreppet sexuella trakasserier, hur

    ofredandet påverkar såväl individen som organisationen, makt, tystnadskultur,

    organisationskultur och arbetsgivaransvar föreligger för att besvara studiens syfte.

    Studiens datainsamling bygger på en triangulering där en kvantitativ webbaserad enkät använts

    liksom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. En avgränsning har gjorts till kvinnliga

    sjuksköterskor anställda i en organisation i mellersta Sverige.

    I studiens resultat framkom det att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen samt att

    det råder en tystnadskultur kring ämnet där de tillfrågade medarbetarna saknar kunskap kring

    var de bör vända sig för att berätta om sina erfarenheter. De anställda visar även stor okunskap

    kring organisationens policy, handlingsplan samt vilket stöd de är berättigade att få. Resultaten

    från det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen

    och koncentrerats till fyra huvudområden som även diskuteras. Dessa är problematiska

    gränsdragningar, tystnadskultur, organisationskultur och organisatoriskt arbete.

  • 15.
    Axenstedt, Simon
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Fredriksson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Chefers upplevelse av framgång i sitt ledarskap: - Vad chefer på en statlig myndighet upplever som faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fältet ledarskap är ett tidigare väl utforskat område, trots detta har relativt lite forskning inom ämnet berört svenska organisationer och än mindre statliga institutioner och myndigheter. I följande studie undersöks, vad chefer på en statlig myndighet upplever som faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation.

    Studien bygger på empirin från kvalitativa intervjuer med fem chefer på den statliga myndigheten Trafikverket. I och med denna studie har även en ny intervjumetod utvecklats, interaktivt tematiserad intervju. Där respondenten är en del i att skapa och utforma intervjuguiden.

    I resultatet av denna studie framkommer det att de undersökta cheferna själva upplevde att ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation bygger på fyra faktorer. Dessa benämnda som relationer, beslutsfattande, utveckling och autenticitet.

    Slutsatserna som denna studie kan bidra med, utöver vilka faktorer som cheferna själva anser genererar ett framgångsrikt ledarskap, är också hur cheferna agerar för att utöva ett vad de upplever framgångsrikt ledarskap, men även vilka roller ett framgångsrikt ledarskap innefattar. Att rollen som chef, rollen som ledare och rollen som sig själv, påverkar tidigare nämnda faktorer, relationer, beslut och utveckling, och att samspelet mellan dessa roller och faktorer på olika sätt påverkar chefernas grad av upplevd framgång i sitt ledarskap. Studien visar även att Trafikverkets nya ledarskapsfilosofi stämmer väl överens med vad cheferna upplever som bidragande faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap. Samt att denna nya filosofi kan bidra till att cheferna till större grad kan utöva ett vad de själva upplever framgångsrikt ledarskap.

  • 16.
    Belius, Elvira
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Baeg, Sharmin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Employer Branding i säkerhetsbranschen: En studie om Securitas arbete med att attrahera och behålla personal2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är en organisations attraktivitet en viktig faktor. Det är viktigt att attrahera nya medarbetare samt att behålla nuvarande medarbetare. Varierande faktorer påverkar attraktiviteten och organisationen kan arbeta med olika Employer Branding-processer för att uppnå attraktivitet. Syftet med studien är att undersöka vad som kan utgöra säkerhetsbolaget Securitas till en attraktiv arbetsgivare, med förslag på förbättring och utveckling hur organisationen kan attrahera och behålla medarbetare. De teoretiska utgångspunkterna behandlar teorier kring Employer Branding.

    Studien baseras på en kvantitativ metod där en enkät utformades för att samla in empirisk data om medarbetarnas åsikter om organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Ett möte skedde med chefer och HR-partner från Securitas innan enkäten utformades för att veta hur organisationen arbetar med att attrahera och behålla medarbetare. Urvalet av respondenter är avgränsat till väktare som arbetar i en region i mellersta Sverige. Empirin är sammanställd med hjälp av diagram och har analyserats med de teoretiska utgångpunkterna. Slutsatserna är att faktorer som relationer, utbildning, information, förmåner och arbetsutrustning är attraktiva. Alla dessa faktorer är i behov av förbättring och om det inte åtgärdas kan det bli svårt att attrahera och behålla medarbetare. Förbättringsförslag och åtgärder har sammanställts i punktform och baseras på det som framkommit i analysen och diskussionen.

  • 17.
    Bengtsson, Viktoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Enander, Linn
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    En studie om introduktionens påverkan på chefensförutsättning att lyckas i sitt chefskap: En kvalitativ studie om introduktionens koppling tillchefens påverkan på medarbetarskapet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktionsprocessen är viktig för den enskilde medarbetaren såväl som för organisationen.

    En bra introduktion kan ha en positiv inverkan på den nyanställdes känsla för organisationen

    såväl som för arbetsuppgifter, samt påverka hur länge den nyanställde blir kvar inom

    organisationen. Det är även viktigt för den nyanställde att socialiseras in i organisationen och

    hitta sin roll inom gruppen. Av denna anledning är det intressant att studera

    introduktionsprocessen såväl som organisationssocialisation.

    Syftet med studien är att undersöka hur introduktionen påverkar chefens förutsättningar att

    lyckas i sitt chefskap samt främja medarbetarskapet. Studien ska även bidra med potentiella

    verktyg för en bättre utformning av chefsintroduktion samt belysa vikten av en välgjord

    introduktion. Denna studie har genomförts på Falu Kommun som även är uppdragsgivare för

    studien. HR-avdelningen inom Falu kommun har tillsammans med fackförbundet Kommunal

    uppmärksammat att det finns en problematik kring introduktionen av nya chefer inom

    kommunen. Fokus ligger på de personalrelaterade delarna av introduktionen då det är inom

    dessa områden som problematiken uppdagats. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts varav

    tre intervjuer med medarbetare respektive fyra med chefer.

    Det resultat som framkommit i denna studie är att respondenterna upplever att Falu kommun

    har en bra grund med de rätta byggstenarna för att kunna ta fram en välarbetad

    chefsintroduktion. Problematiken enligt respondenterna är att byggstenarna ännu inte hamnat i

    rätt ordning, samt att introduktionen sällan implementeras på grund av tidsbrist. Studien har

    även tydliggjort bristen av socialisering och relationsskapande moment som en del av

    introduktionsprocessen. Utöver detta pekade resultatet på att en välstrukturerad och bearbetad

    introduktion har en positiv påverkan på chefskapet.

  • 18.
    Bennmarker, Helene
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Haglund, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Vad gör en arbetsplats attraktiv?: En studie i Attraktivt Arbete inom djursjukvårdsbranschen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 19.
    Bennström, Lina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Eklund, Mia
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    "… det handlar om att lyssna och ta till sig för att få sin personliga utveckling". : En kvalitativ studie om chefers ledarskap, stöd och utveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva och analysera betydelsen av chefers personliga utveckling för att bedriva ett välfungerande ledarskap. Studiens resultat och analys visar att chefers personliga utveckling har betydelse för hur ledare prioriterar och hanterar mänskliga relationer vilket bland annat inrymmer förmågan till dialog, att aktivt lyssna och att vara närvarande i det dagliga arbetet. Resultatet indikerar på att ett relationsorienterat ledarskap eftersträvas i de båda organisationer som deltagit i studien. Ett välfungerande ledarskap uppnås då ledaren har personlig mognad och är medveten om att dennes beteende påverkar andra. Ledare behöver visa prestigelöshet i sin roll och vara lyhörd i sitt sätt för att samarbete skall främjas vilket den personliga utvecklingen kan bidra till. Ytterligare resultat är att stöd i arbetet från kollegor och HR är av stor vikt för att uppnå personlig utveckling så ett välfungerande ledarskap kan bedrivas.

    Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i olika chefsposition varav två är HR-chefer, deras subjektiva upplevelser formade resultatet. Referensramen innehåller tidigare forskning om chef- och ledarskap, HRM, ledarskapsutveckling, humankapitalets betydelse för organisationer, HR:s roll samt förutsättningar för implementering av idén om mjuk HRM.

    Slutsatser från undersökningen är att det går att uppnå ett välfungerande ledarskap om ledning och HR i organisationer ser värdet av att chefer har lämpliga personliga egenskaper och skapar förutsättningar för vidare utveckling av dessa. En förutsättning är dock att chefer på alla nivåer ser värdet av utveckling och har en vilja till att utvecklas.

  • 20.
    Berg, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Johansen, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    "Vad som behövs? Det är sällan glasklart!": En studie kring en organisations tillväxt och växtvärksproblematik2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en organisation belägen på Dalarnas landsbygd framkommer det i en medarbetarundersökning att ett ökande missnöje finns hos de anställda, där flera av problemen kan kopplas till den kraftiga expansion som organisationen just nu genomgår. Även en positiv organisationsförändring som tillväxt kan alltså bidra till problem hos de anställda. Denna studie har avsett att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som upplevs hos de anställda i organisationen kopplat till den tillväxtfas de genomgår. Detta genom åtta djupintervjuer där urvalet var såväl chefer, medarbetare som HR-ansvariga.

    Utifrån respondenternas upplevelse av situationen fann vi fyra stora problemområden; avsaknad av gemensamma rutiner, otydliga roller, bristfällig information och kommunikation samt brist på proaktivt arbete för att säkerställa medarbetarnas kompetens. Vårt empiriska material tyder på att organisationen har ett gap när det kommer till utvecklingen av såväl de mänskliga resurserna, arbetssystem som ledarskapet. Antalet anställda ökar i en högre takt än organisationens infrastrukturella processer, något som kan ses som en organisatorisk växtvärk. Med utgångspunkt från resultatet ger vi förslag på vilka aktiviteter HR-funktionen bör fokusera på.

    För att bemöta utvecklingsgapet samt förhindra att fler växtvärkssymptom uppstår anser vi att HR bör fokusera på ett proaktivt arbete. En nyckelfaktor som vi genom vår utvecklade modell visar är att ledaren är av stor vikt för hur organisationen och dess medarbetare hanterar en växtvärkssituation. HR bör därför ha en klar bild över vilket stöd verksamhetens ledare behöver för att kunna skapa värde för organisationen, ledarna och medarbetarna. Några generella förslag på HR-aktiviteter går däremot inte att ge eftersom, precis som tidigare forskning visar, verksamheters individuella situation och kontext avgör vilka aktiviteter som är aktuella.

  • 21.
    Berggren, Emilia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Nilsson, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    ”…vad är det som ger den goda relationen? Är det kommunikationen? Var börjar det? Vad är hönan och ägget?”: En kvalitativ studie om den interna kommunikationen mellan HR-funktionen och linjecheferna i en multinationell koncern2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien har tagit avstamp i samtal med en kontaktperson hos en multinationell koncern. Kontaktpersonen beskrev att det fanns en önskan om att undersöka vilka kommunikationsvägar som är lämpliga att använda för att kommunicera med cheferna gällande HR-arbetet. Studien har syftat till att i en multinationell koncern undersöka, beskriva och analysera relationen och kommunikationen mellan HR-funktionen och linjecheferna samt vilka möjligheter och hinder som finns inom dessa områden. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring relationer, kommunikation och organisation.

    Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer samt ett skriftligt svar utifrån intervjuguiden. Materialet har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att relationen och kommunikationen mellan HR Business Partners (HRBP) och cheferna i den studerade organisationen uppfattas som relativt god. Intervjuerna visar även att cheferna överlag är nöjda med stödet de får från sin HRBP samt att de helst vill få stöd och information via mail om det inte är frågor som behöver diskuteras. Studien visar vidare att det fysiska avståndet kan påverka relationen och kommunikationen negativt eftersom det minskar antalet informella och spontana möten som kan främja relationen. Idag existerar ingen strategi för den interna kommunikationen i koncernen, något vi anser bör finnas.

  • 22.
    Bergman, Sarah
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Blomgren, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Kvinnornas status i en machokultur: En kvalitativ undersökning inom byggbranschen.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I tidigare intervjuer med fackförbundet Byggnads framkom det att byggbranschen präglas av något som kallas machokultur. Det vill säga att arbetsmiljön kännetecknas av manlighet, tufft arbetsklimat samt sexistiskt eller könsdiskriminerande språk. Byggnads startade tillsammans med Byggcheferna en kampanj 2015 som heter "Stoppa machokulturen" där de framför att byggbranschen är en av Sveriges minst jämställda bransch och att fler kvinnor behövs men också att machokulturen måste bort. Därför har vi i denna studie valt att undersöka just machokulturen och kvinnors status inom byggbranschen genom att intervjua både arbetsledare och medarbetare för att komma fram till ett resultat. Resultatet konstaterade att en machokultur existerar då både kränkande ord samt sexistiska och könsdiskriminerande ord förekommer i princip varje dag. Dock irriterar inte detta medarbetarna eller arbetsledarna på något vis då de poängterar att detta är så som byggbranschen fungerar. Intervjupersonerna anser även att kvinnor på arbetsplatsen är positivt, ingen av intervjupersonerna ser något hinder i könet utan snarare att kvinnan måste ha intressen som är mer manliga. De slutsatser vi kommit fram till är att utbildning är det som krävs och fattas, utbildning till både skyddsombud, arbetsledare och medarbetare. Detta för att bygga upp en medvetenhet om att kvinnor behövs inom branschen och att de kan utföra samma arbete som män kan.

  • 23.
    Bergnér, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Jakobsson, Tove
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Privata företag utan HR- funktion: Studie över hantering och syn på HR- uppgifter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 24.
    Bergström, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Kinnvall, Ann-Sofi
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Kunskapsöverföring- att leda rätt: Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och

    inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40-

    talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en

    lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv

    utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste

    överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet

    med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande

    kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och

    medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling.

    Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och

    med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för

    hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka

    detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra

    produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som

    förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om

    kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred

    betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började

    vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad

    bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig

    över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en

    osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap

    utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår

    att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring

    innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att

    kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta

    måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses

    som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan

    skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till

    kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi

    använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet

    mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi

    sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och

    kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare

    tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag

    gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra

    kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en

    kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som

    medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad.

    Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även

    på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är

    utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa

    efter andra verksamheter.

  • 25.
    Björklund, Amanda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Edling, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Ledarskapsträdet: Attraktiva faktorer i enhetschefers arbete för kommunalt anställda2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva i arbetet som enhetschef. För att svara mot syftet har studien genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupperna består av enhetschefer och HR-konsulter. Resultatet i studien kan bidra till att öka förståelsen om vilka faktorer som är attraktiva i arbetet och vilka områden som kan utvecklas för att skapa en bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att de faktorer som upplevs vara attraktiva kan delas in i tre kategorier som utgörs av förutsättningar, påverkan och meningsfullhet. Exempelvis framkommer det att storlek av arbetsgrupp, handlingsfrihet och stimulans är avgörande för tjänstens attraktivitet. Sammantaget är det av stor vikt att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva eftersom det kan leda till att enhetschefer stannar kvar i arbetet.

  • 26.
    Björklund Bergström, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Strömberg, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Stödjande funktioner: smörjmedlet som gör attmaskineriet ska fungera: En undersökning av HRs roll vid intern kommunikation2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för att studera intern kommunikation startade när vi själva insåg områdets komplexitet och utmaningar. Fascinationen över att kommunikation, som är ständigt förekommande i alla typer av sammanhang, kan vara så svårt att hantera bidrog till utformandet av studiens syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka hur en myndighet använder HR och den kompetens som HR besitter samt huruvida den interna kommunikationen fungerar som en integrerad funktion mellan ledning och chefer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fokus riktas mot respondenternas egna upplevelser och tolkningar.Studiens empiriska material är insamlat på en statlig myndighet genom fyra semistrukturerade intervjuer samt en minifokusgruppsintervju med tre medarbetare. Respondenterna representeras av chefer och medarbetare från myndighetens kommunikationsavdelning samt HR-funktion. Resultatet visar att intern kommunikation definieras som något som sker inom den egna organisationen och beskrivs som både det viktigaste och samtidigt det svåraste att förhålla sig till och hantera. Vidare visar studien att en önskvärd intern kommunikation präglas av ett öppet klimat, möjlighet till medarbetarinflytande samt ett mer uttalat samarbete mellan myndighetens HR- och kommunikationsavdelning. Tidigare forskning har framförallt fokuserats till intern kommunikation vid förändring, något som även inkluderats i studien då den undersökta myndigheten genomgår en övergripande organisationsförändring där samverkan mellan stödfunktionerna kommer öka. Resultatet påvisar att en av de utmaningar som intern kommunikation bidrar till utgörs av att skapa en gemensam förståelse för situationer och problem då olika befattningar och roller utgår från differentierade perspektiv.Nyckelord:

  • 27.
    Björklund, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Bruér, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Ledarskap för att främja hälsa hos medarbetare: En fallstudie om hälsoarbete på linjechefsnivå2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The author’s common interest for healthy employees, brought reasonto study how line managers can manage and develop this withsupport from HR. Previous research highlights that knowledge ofhow health is promoted is missing. Line managers have a key role inworking with contributors´ health. The aim of the study is toinvestigate how managers are working for the well-being ofemployees and which aid dedicated to line managers from the HRfunction, and how support and the work with employees’ health canbe developed. This study also investigates the approach on healthfrom each party. The method consisted of a case study, includingdata collection through depth interview with HR and focus groupinterview with heads of unit. The result of the HR interview showedoverwhelming support in individual conversations, but lack ofresources for the support function. HR requested additional resourcesand more health promotion work instead of rehabilitation. Heads ofunit are working with a wellness initiative for healthy contributors.Development points were found in increased support, developedwellness options, increased participation and performance appraisalswith a focus on the individual’s health status. The findings showthat heads of units are working with participation, attendance andhealth care but want more focus on the individual’s health status. HRneeds resources in order to support the heads of units in their healthcare. A common approach is missing between HR and heads of unitin their work for health promotion. Education, approach and supportshould be developed on the basis of the organization’s overallcontext.

  • 28.
    Blank, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Kovler, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Pension - investeringen som glöms bort: En studie av pensionsmedvetenheten i ett tjänsteproducerandeföretag2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om pension och pensionskunskap med inriktning tjänstepension i ett

    svenskt tjänsteproducerande företag. Undersökningen visar på att en komplexitet samt en

    kunskapsosäkerhet råder på det svenska pensionsområdet samt att intresset för ämnet överlag är

    lågt. Den här studien riktar in sig på att identifiera bakomliggande orsaksfaktorer till detta på

    undersökningsföretaget samt att även analysera ämnet utifrån ett HR-perspektiv. I studien

    används både en kvantitativ och kvalitativ metod i form av webbaserade enkäter samt

    fokusgruppsintervju för ökad trovärdighet och tillförlitlighet. Den teoretiska referensramen i

    undersökningen baseras på en sammanställd nulägesanalys av pensionsområdet i Sverige,

    definition av tjänstepension och faktorer som kan påverka pensionen, sedda bland annat ur

    perspektiv på mångfald och jämställdhet. Dessa faktorer ställs sedan mot det empiriska

    materialet för att sedan analyseras och diskuteras i förhållande mot de teoretiska

    utgångspunkterna i referensramen. HR-funktionens roll gentemot pensionskunskapen undersöks i

    denna studie samt även frågeställningen om att det finns ett samband mellan pensionsavgång vid

    viss pensionsålder och individens pensionskunskap. Detta diskuteras senare i studiens

    diskussionsdel både i förhållande till det erhållna resultatet och den ovannämnda teoretiska

    bakgrunden.

    Studien avslutas med en slutsats om HR-s roll som pensionsinformatör samt förslag till vidare

    forskning på pensionsområdet med bland annat fokus på ett bredare HR-fält. Även ett

    proaktivt förbättringsförslag presenteras för undersökningsföretagets räkning med fokus på att

    främja och sprida pensionskunskapen inom organisationen.

  • 29.
    Blidberg, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Hansson, Jeanette
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Kvinnligt, manligt eller macho?: En undersökning av två branscher i samma organisation som upp-visar kvinnodominans respektive mansdominans2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie grundar sig i en forskning gällande arbetet kring genus och jämställdhet i två olika yrkesbranscher inom samma organisation. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och granskas arbetsmarknaden närmare framträder den interna könssegregeringen. Det betyder att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsgivare utför olika arbetsuppgifter. Enligt tidigare forskning har kvinnors andel av arbetskraften ökat kraftigt sedan 1960 och detta har medfört att ett stort steg tagits mot ökad jämställdhet. Kvinnor och män har valt olika yrkesinriktningar som resulterat i en könssegregerad arbetsmarknad. En bidragande orsak till att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är starkt könssegregerad är beskrivningen av yrken och branscher såsom "typiskt kvinnliga" och "typiskt manliga".

    Utgångspunkten för denna studie är att ta fram mer forskning kring genus och jämställdhet. Syftet med studien är således att undersöka två olika yrkesbranscher som uppvisar kvinnodominans respektive mansdominans inom en och samma organisation. Tidigare forskning påvisar att olikheter i traditioner, förhållningssätt samt värderingar som är relaterade till genusmönstret bidrar till att kvinnor dominerar i hemtjänsten och män i de tekniska verksamheterna. Dessa genusmönster har stor betydelse för arbetsmiljöförhållandena eftersom det påverkar alla delar av vårt samhälle.

    Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer sett ur ett hermeneutiskt perspektiv. Intervjuer har genomförts med personer med olika befattningar från räddningstjänsten, vård och omsorg (hemtjänst) samt personalchef. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att den mansdominerade yrkesbranschen har kommit längre i arbetet för jämställdhet genom exempelvis lön och ombyggnationer till kvinnliga omklädningsrum. Samt att vissa av brandmännens partners är emot kvinnliga brandmän.

  • 30.
    Blidberg Seppälä, Cecilia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Nojonen, Emilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Belöningar, förmåner och arbetsgivarens attraktivitet: En komparativ studie med två IT-företag2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur kan organisationer behålla och attrahera medarbetare genom belöningar och förmåner? Hur kan vi som personalvetare bidra inom området? Detta behandlar denna studie som genomfördes genom en metodkombination där intervjuer och en enkätundersökning gjordes. Syftet med studien är att identifiera vilka belöningar och förmåner det finns på två IT-företag och se vilka av dem som attraherar medarbetare inom IT-branschen. Tre frågeställningar formades, där syftet var att ta reda på vilka belöningar och förmåner som finns, undersöka vilka likheter och skillnader gällande belöningar och förmåner som identifieras mellan de två IT-företagen samt undersöka hur belöningar och förmåner påverkar arbetsgivarens attraktivitet. Den teoretiska referensramen består av olika teorier gällande belöningar och förmåner, motivationsteorier samt teorier gällande arbetsgivarens attraktivitet. Studien resulterade i diskussion, förbättringsförslag samt slutsatser med hjälp av relevanta teorier inom området. De två IT-företagen har liknande belöningar och förmåner och en slutsats är att dessa påverkar arbetsgivarens attraktivitet. Med grund av denna slutsats är det viktigt att personalvetare och ledning förstår vikten att belöningarnas och förmånernas påverkan på attraktiviteten.

  • 31.
    Blom, Tiina
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i en kommun: En kvalitativ studie om kunskap och delaktighet i arbetsmiljöarbete, främst gällande ohälsosam arbetsbelastning utifrån AFS 2015:42018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie grundar sig i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som tagits fram i syfte att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa. Utifrån de ökande antalet anmälningarna om arbetssjukdom med stress och psykiska påfrestningar som orsak ligger fokus i studien på ohälsosam arbetsbelastning och om det inom kommunen finns kunskaper att förebygga och hantera dessa risker.

    Syftet har varit undersöka hur kommunen praktiskt arbetar med föreskriften inom tre organisatoriska nivåer och hur de anställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Fokus låg även på att undersöka hur de anställda är delaktiga i ovanstående arbetsmiljöarbete.

    Studien utgick från ett hermeneutiskt perspektiv med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. En gruppintervju bestående av två medarbetare som representerade HR-avdelningen och två individuella intervjuer på chefsnivå. På medarbetarnivån genomfördes två gruppintervjuer med tre medarbetare vardera från de avdelningarna som respektive chef leder.

    Av studien framgår att goda resultat kan uppnås i den psykosociala arbetsmiljön när alla organisatoriska nivåer integrerar frågorna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete och upprättar rutiner för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Studien bekräftar att socialt stöd, kunskap, kommunikation och delaktighet är viktiga framgångsfaktorer för en god psykosocial arbetsmiljö. I diskussionen lyfts vikten av att avsätta tid i syfte att förebygga ohälsa och förslag lyfts om att använda krav/kontroll/stöd-modellen som verktyg att analysera och reflektera kring de anställdas arbetsbelastning.

  • 32.
    Bolognese, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Blåns, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Att behålla första linjens chefer inom den offentliga sektorn: En studie om första linjens chefers arbetssituation2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka första linjens chefers arbetssituation vid Ludvika kommun. I detta arbete har vi valt att utgå från två frågeställningar:  ● Hur upplever första linjens chefer sin arbetssituation vid Ludvika kommun? ● Vad kan göras för att förbättra första linjens chefers framtida arbetssituation?  För att uppnå studiens syfte har flera metoder använts där en kvantitativ metod och en kvalitativ metod kombineras. Resultatet i studien visar att bristande stöd och resurser samt för många underställda påverkar första linjens chefer i det dagliga arbetet genom avsaknad av tid för arbetsmiljöarbete samt verksamhetsutveckling. Flertalet första linjens chefer hos Ludvika kommun arbetar i en ohållbar arbetssituation av för höga krav tillsammans med ett för litet stöd vilket skapar en avsaknad av kontroll över arbetssituationen. Enligt Karaseks krav- kontroll- och stödmodell så finns hos kommunens första linjens chefer i och med detta en ökad risk för ohälsa.

  • 33.
    Boström, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Ebberstein, Rebecka
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Generationsanpassad Employer branding?: Uppfattningar om attraktiva faktorer hos arbetsgivare enligt millennials2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie baserades på ett behov av att öka kunskapen gällande vad generationen millennials anser utgör en attraktiv arbetsgivare. Mer specifikt var syftet att undersöka generationens uppfattningar kring attraktiva faktorer hos arbetsgivare. Tidigare forskning och teori inom exempelvis attraktivitet, employer branding och generationer användes till såväl grund som analys. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ metod i form av en enkätstudie som delades ut till totalt 152 byggingenjörsstudenter som var millennials, fördelade på två högskolor. Enkätstudien resulterade i totalt 72 deltagare.

    Resultatet visade att de högst skattade faktorerna var att få arbeta i en trivsam och positiv miljö, att få bra relationer med kollegor, möjlighet att lära sig nya kunskaper, att få erfarenhet som gynnar karriären, att få arbeta i en spännande miljö och att organisationen producerar högkvalitativa produkter och tjänster. En kategorisering av dessa visade att samtliga av de högst skattade faktorerna handlade om annat än ekonomiska faktorer i arbetsgivarvarumärket, närmare bestämt var majoriteten av dem psykologiska.

    Vidare undersöktes eventuella skillnader i skattningar baserat på arbetslivserfarenhet och kön. Resultatet visade bland annat att gruppen med kortare arbetslivserfarenhet skattade majoriteten av de viktigaste faktorerna högre medan kvinnor skattade samtliga av dem högre. Studiens resultat visade dessutom att ingen av de undersökta faktorerna skattades anmärkningsvärt lågt, vilket kan indikera att arbetsgivare bör uppmärksamma även andra faktorer än de som deltagarna uppfattade som de viktigaste.

  • 34.
    Brissman, Linn
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Jannesson, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Kompetens eller utstrålning?: Rekryteringsprocess i kommunal förvaltning, en blandning av objektivitet och subjektivitet i en dynamisk process2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning går till samt vilka aspekter som kan komma att påverka processens genomförande och utfall. Till denna studie har kvalitativ metod använts där en fallstudie har genomförts. I fallstudien har intervjuer kombinerats med vinjettstudier för att ge en djupare bild av respondenternas erfarenheter kring rekrytering. Sammanlagt har sju personer som alla arbetar med rekrytering intervjuats. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie speglar områdena rekrytering, subjektivitet, hållbarhet, offentliga förvaltning, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet av denna studie har analyserats genom en tematisk innehållsanalys som fokuserar på att se mönster mellan intervjuerna och i enskilda intervjuer i syfte av att få en större förståelse för respondenternas utsago. Denna studie visar att det finns flera faktorer som påverka rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning och som blir avgörande för dess utfall. Exempelvis är subjektivitet en faktor som alltid är närvarande oavsett respondenternas försök till absolut objektivitet. Subjektiva faktorer som utstrålning och första intryck vägs in i den sammantagna bedömningen av kandidaten. I förhållande till detta visar resultatet att respondenternas kunskaper och erfarenhet kring rekrytering också påverkar och får betydelse för rekryteringsprocessen. Slutligen visar studien betydelsen av HR-funktionen som en nyckelroll i organisationen, dels genom att stödja de rekryterande cheferna i deras arbete men också för att utveckla och driva arbetet med hållbarhet inom hela organisationen, vilket även innefattar arbete med rekrytering.

  • 35.
    Bromée Kjell, Terése
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Karlsson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Effekter och förändringar av ledarutveckling2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

  • 36.
    Brunk, Nanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Norling, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Välbefinnande och positiva känslor i arbetslivet: En balansakt som kräver samspel2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande och

    positiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex

    medarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyserades

    med hjälp av tidigare forskning samt teorier.

    Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer,

    dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt hög

    spridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det är

    viktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll. Att

    se på välbefinnande på arbetet ur ett samspelsperspektiv, där man integrerar både individ och

    organisation, visade sig också vara viktigt för att framgångsrikt kunna arbeta med dessa

    frågor.

  • 37.
    Brunnstedt, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Liljeqvist, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Friskfaktorer på en enhet: Identifiera & fortsatt bevara2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.

    Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.

    Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd.

    Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme. En vidare slutsats är behovet av en förändring i ledarskapsbeteendet i kommande stadier då gruppen eventuellt kommer att hamna i en ny mognadsfas på grund förändrade omständigheter.

    Författarna drar även slutsatsen att friskfaktorer är till viss del individuellt beroende på livssituation men att balansen mellan arbetsliv och privatliv är betydande för de flesta. HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, har en informativ och administrativ roll i frågan om stöd och författarna anser att det ligger en logik i denna roll. Sett till organisationens storlek är det lättare att vända psykosociala frågor till företagshälsovård eller en psykologgrupp och få det arbetsrättsliga stödet eller information från HR-funktionen.

  • 38.
    Carlehäll, Kristian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Blomquist, Victoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Det osynliga arbetsmiljöarbetet: -En studie om verksamheters arbete gällande organisatorisk arbetsmiljö2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljöarbetet har under en lång tid utvecklats och är nu mer än någonsin inriktad på att förhindra psykisk ohälsa på arbetsplatsen. För att vägleda och utveckla organisationers arbetsmiljöarbete gällande psykisk ohälsa har Arbetsmiljöverket utfärdat en föreskrift (AMV, 2015:4) gällande organisatorisk och social arbetsmiljö.

    Studien undersöker hur verksamheter inom offentliga sektorn arbetar med den nya föreskriften (AMV, 2015:4) med inritning på den organisatoriska arbetsmiljön. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier om strategisk HRM, krav– kontroll- och stödmodellen och employee voice. Vi har även granskat tidigare forskning för få en inblick i faktorer som bevisats ha både negativa och positiva effekter på arbetsstyrkans välmående. För att besvara studiens syfte valde vi att undersöka två verksamheter inom den offentliga sektorn, den ena inom Hofors kommun och den andra inom landstinget Dalarna. Utifrån en fenomenologisk ansats har sex respondenter, tre från vardera verksamheten, fått beskriva deras upplevelser kring hur de arbetar med organisatorisk arbetsmiljö.

    Det vi kunde utläsa av resultatet och analysen är fördelarna med att skapa gemensamma mål, en gemensam värdegrund och samverkansgrupper. Förhoppningar med studien är att förbättra läsarens förståelse om organisatoriska arbetsmiljö genom praktiska exempel av de undersökta verksamheternas tillvägagångsätt och vår förklaring om fördelaktiga utvecklingsområden.

  • 39.
    Carlsson, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Psykosocial arbetsmiljö och stöd: En kvalitativ studie bland mellanchefer och första linjens chefer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 40.
    Dahlberg, Matilde
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Att leva som man lär: Implementering av företagskultur vid företagsförvärv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Så mycket som 83 % av alla företagsförvärv misslyckas med att öka aktieägarvärde och hela 53 % minskar till och med i aktieägarvärde (Daniel & Metcalf, 2001). Det är mycket lättare att göra själva affären, än att få den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvärv beror oftast på kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt företagsförvärv (Lodofors & Boateng, 2006).

    Syftet är att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv och att kartlägga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgångsfaktorer och svårigheter under processen.

    I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrån ett flertal kulturella nivåer där värderingar får särskild uppmärksamhet då studien fokuserar på värdegrundsarbete. Det görs även en beskrivning av olika sätt att utveckla kulturer på. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hänsyn till vid implementering av företagskultur. Dessa är ledarskap, förtroende och lärande (Schein, 2010, Nguyen & Kleiner, 2003, Lakshman, 2011, Bijlsma-Frankema, 2001 m.fl.).

    För att undersöka studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Undersökningen grundar sig på intervjuer med ledning och mellanchefer på Fastighetsbolaget AB.

    Resultatet visar att bolagets implementering av värderingar upplevs av de flesta respondenter som väldigt framgångsrik. Framgångsfaktorer i deras värdegrundsarbete sammanfattas med att ta det bästa av två världar, anpassa struktur efter önskad kultur, leva som man lär, ha transparens i information och beslut, skapa en gemensam syn på värderingar och uppföljning av medarbetares upplevelser. Den svårighet som diskuteras är kring att skapa en gemensam värdegrund i hela bolaget.

    Studiens slutsats är att implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv handlar om att ledare måste leva som de lär och att ledningen måste skapa förutsättningar för det och arbeta med uppföljning av medarbetares upplevelser.

  • 41.
    Danielsson, Martina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Larsson, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Vart är vi på väg?: En kvalitativ studie om att stärka järnvägsbranschens attraktivitet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien grundar sig i ett uppdrag från Trafikverket där syftet var att undersöka hur en bransch kan arbeta strategiskt med att skapa attraktivitet och hur employer brand-arbete kan bedrivas. Fokus låg på järnvägsbranschen med anledning av att det är en bransch som upplever kompetensförsörjningssvårigheter och kan därför anses ha tappat i attraktivitet. Resultatet visar att det finns svårigheter avseende attraktivitetsarbete därför att en generell definition är komplex till följd av att individer efterfrågar olika saker. Det som är viktigt är dock att ett employee value proposition upprättas och att det som förmedlas även är det som levereras till medarbetarna. Attraktivitetsarbetet är därför kopplat till employer branding. Vid employer brand-arbete är det även viktigt att definiera målgrupp och att använda sig av kreativ marknadsföring där sociala medier med fördel kan användas. Resultatet visar även att järnvägsbranschen upplevs som en anonym bransch som inte når ut med tillräckligt mycket information om vad de kan erbjuda. Medverkande intervjupersoner menar att järnvägsbranschen behöver bli bättre på att synliggöra sig bland annat genom att visa upp sig på skolor och sända material till studie- och yrkesvägledarna med information om vilka utbildningar som finns.

    Employer brand-specialister från fyra olika företag samt fem studie- och yrkesvägledare har deltagit i studien via semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden har bidragit till att ge ett djup och förståelse för studiens frågeställningar. En analys gjordes utifrån teorier kring "det förändrade arbetslivet", employer branding, attraktivt arbete och marknadsföringsstrategier. Analysen visar att det föränderliga samhället ställer andra krav på arbete, men samtidigt belyses att kraven skiljer sig åt beroende på vem som tillfrågas. Att använda sig av väl uttänkta marknadsföringsstrategier kopplat till vad det är en organisation vill nå ut med är därför en viktig del i bedrivandet av ett employer brand-arbete, och särskilt viktigt för järnvägsbranschen.

  • 42.
    Davideit, Melina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Wahlgren, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Att tillfredsställa allas behov: En jämförande studie om arbetsmotivation hos mellanchefer i privat och offentlig sektor2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 43.
    Donnerstål, Linn
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Sjödin, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Kollektivt lärande: En kvalitativ studie om hur kollektivt lärande uppstår samt ledarskapets betydelse för det kollektiva lärandet vid en statlig myndighet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Organisationer är beroende av medarbetarnas unika kunskap vilket även har kommit att betraktas som den viktigaste strategiska resursen. Kunskap är även betydelsefullt för organisationers framgång och konkurrenskraftighet. För att bibehålla konkurrensfördelar är det av vikt att skapa framgångsrika lärtillfällen som främjar både individuellt och kollektivt lärande. Den här undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur kollektivt lärande uppstår samt ledarskapets betydelse för det kollektiva lärandet. Den teoretiska referensramen utgår från teorier om vilka förutsättningar som behövs för ett kollektivt lärande samt ledarskapets betydelse. Undersökningens empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med tre medarbetare och tre ledare på en utvecklingsavdelning vid en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningens resultat har analyserats mot de teoretiska utgångspunkterna. Undersökningens slutsatser är att kollektivt lärande har potential att uppstå genom dialog och reflektion i gruppmöten, genom nära relationer och via digital dokumentation. De aktiviteter som ledare skapar som har potential för kollektivt lärande är; planerade aktiviteter som avdelningsdagar som möjliggör gemensamma övningar, kunskapsforum och gemensamma luncher. Vidare skapar ledare förutsättningar genom att bygga relationer till sina medarbetare och uppmuntra medarbetarna till samarbete genom att ange samarbete som ett lönekriterium.

  • 44.
    Drufva, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Hell, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Policys – papper i en pärm eller en del av organisationskulturen?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har sitt fokus på organisationskultur och policydokument i en offentlig

    organisation. Syftet för den undersökning som utfördes var att öka förståelsen för relationen

    mellan organisationskultur och policydokument samt att undersöka vilken betydelse

    policydokument och organisationskultur har för personalen. Vår ambition var att undersöka

    hur personalens förhållningssätt till policydokument är, om policydokumenten är en del utav

    deras organisationskultur, hur kulturen kommer till uttryck på deras arbetsplats samt hur den

    undersökta enheten arbetar med policydokument. Resultatet av undersökningen visar på att

    det inte finns ett aktivt arbete med policydokument. Policys är någonting man använder sig

    utav vid uppkomna situationer och detaljkunskapen om dessa policydokument var bristfällig

    hos respondenterna. De visste vart dessa dokument fanns att tillgå men inte vad själva

    dokumenten innefattade. Den tidigare erfarenheten av implementeringen av policys var

    negativ bland medarbetarna. Den erfarenheten som de flesta utav respondenterna talade om

    var en specifik personalpolicy. Denna policy hade en tidigare chef försökt implementera och

    denna implementering hade skett på ett bristande sätt men är till viss del ändå levande i

    verksamheten. En annan del av resultatet visade att det fanns en stark organisationskultur som

    präglades utav en familjär känsla och en positiv attityd. Resultatet visar att det fanns stark

    organisationskultur men även starka subgrupper inom enheten. Utifrån det som framkom

    under denna undersökning så har vi skapat rekommendationer. Dessa rekommendationer utgår

    ifrån hur vi anser att Städservice kan arbeta med policys på ett strukturerat sätt samt hur de

    kan lyfta fram det positiva som de redan gör.

  • 45.
    Emanuelz, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Nordh, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Det är lönen som räknas, eller?: En uppföljning av Ludvika kommuns lönesatsning påsocialsekreterare 20162017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har varit stor uppmärksamhet kring socialsekreterare och deras arbetslivssituation under

    de senaste åren. Denna fråga är relevant för alla parter på arbetsmarknaden och således ett

    centralt ämne för personal- och arbetslivsprogrammets slutliga examinationsuppsats.

    Följande uppsats

    syftar till att göra en uppföljning av lönesatsningen som gjordes på

    socialsekreterare i Ludvika kommun 2016. Empirin samlades in genom en metodkombination

    bestående av en Internetbaserad surveyundersökning till samtliga berörda socialsekreterare

    samt nio kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna tar sin början i

    motivationsteorier med Maslows behovshierarki, Hertzbergs tvåfaktorteori samt kognitiv

    förväntningsteori. Den största delen i teoriavsnittet utgörs av teorin om arbetslivsförankring,

    vilket är författarnas egen översättning av job embeddedness som är skapad av Holtom,

    Mitchell och Lee (2006). En förklarande modell till denna teori har utformats och återkommer

    i resultatanalysen för att uppskatta graden av arbetslivsförankring på socialförvaltningen i

    Ludvika kommun.

    Resultatet

    visar att lönesatsningen till viss del uppfyllde sitt syfte då 30 av 34 personer

    fortfarande arbetar kvar på socialförvaltningen i Ludvika kommun. Däremot förde

    lönesatsningen en del negativa konsekvenser med sig då socialsekreterarna uttrycker

    frustration kring att det är mer än ett lönetillägg som krävs för att de ska stanna kvar på sitt

    arbete.

    Slutsatsen är att lönesatsningen kunde ha kommunicerats på ett bättre sätt för att gynna

    relationen och skapa förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare. I frågan om vad det är

    som gör att medarbetare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats har det visat sig många

    gånger handla om andra faktorer än just lön.

  • 46.
    Englund, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Lindqvist, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    "På andra sidan betongväggen" : En fallstudie om engagemang och motivation i arbetslivet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för engagemang och dess påverkan i organisationer ligger till grund för studien. Syftet är att genom en ökad förståelse av anställdas upplevda grad av engagemang och motivation, urskilja de faktorer som ligger till grund för ett lägre engagemang, för att sedan ha möjlighet att definiera faktorer som kan höja det.

    En kvalitativ undersökning har genomförts på ett företag inom tillverkningsindustrin. Sammanlagt har tolv respondenter intervjuats - VD, en chef och två ledare samt åtta stycken av de produktionssanställda. De tre olika nivåerna av respondenter har analyserats separat med relevant teori för att sedan jämföras samt ge möjligheten att studera likheter och skillnader dem emellan. Resultatet och analysen visar att engagemanget på företaget upplevs vara lågt samt att definitionen av engagemang och motivation kan ha olika betydelse för olika individer. Det bristande engagemanget grundar sig i olika faktorer - framför allt i upplevelsen av att det finns en "vi och dom"-känsla på företaget - samt anseendet av bristande kommunikation. I diskussionen resoneras kring lösningar och problem som individerna på varje nivå bör ta hänsyn till för att öka engagemanget.

    Studien resulterar i tre olika handlingsplaner som tilldelas varje nivå, där konkreta förslag och lösningar presenteras och ligger till grund för ett ökat engagemang. De främsta slutsatserna av studien är således att engagemanget måste öka inom företaget samt att den negativa inställningen måste försvinna hos de anställda, då det har en destruktiv påverkan på de anställdas vardagliga arbete. Studien visar även att ett aktivt arbete och ett hänsynstagande till engagemang på arbetsplatsen kan leda till mer lojal, produktiv, effektiv och välmående personal.

  • 47.
    Engman, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Luthman, Christin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Socialsekreterares arbetssituation: En studie för att skapa goda förutsättningar på arbetsplatsen för Socialsekreterare inom barn och familjeenheten i en mindre kommun2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som socialsekreterare inom barn och familjeenheten inom kommunal verksamhet är arbetssituation påfrestande. Dessutom är personalomsättningen hög i arbets-gruppen och påverkar verksamheten på ett negativt sätt. Studiens syfte är att arbeta fram åtgärder för att skapa förutsättningar för socialsekreterarna i deras dagliga arbete. Detta genom att ta reda på hur socialsekreterarna upplever sin arbetssituat-ion idag och hur man kan arbeta för att förbättra arbetssituationen i framtiden.

    De teorier som ligger till grund för studien är arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, ledarskap och förändringsarbete.

    Studien bygger på en fallstudie för att få ett djup genom att få deras värderingar och tolkningar av arbetssituationen, studien är därför uppbyggd på kvalitativa in-tervjuer. Urvalet är 17 Socialsekreterare på barn- och familjenheten i en mindre kommun i Dalarna. Intervjuerna utfördes under senhösten och vintern 2014 i en-rum med varje socialsekreterare vid flertal tillfällen.

    Resultatet från studien påvisar att arbetssituationen för socialsekreterarna idag är påfrestande. Medarbetarna har ett behov av att få vara mer delaktiga i beslut som fattas inom verksamheten och att besluten är konsekventa. Personalomsättningen är hög och det finns även brister i introduktionen som arbetsgivaren skulle behöva förbättra och arbeta mer strukturerat med. Ledarskapet skapar idag en otrygghet och dålig stämning i arbetsgruppen. Dessutom har medarbetarna lågt förtroende för chefen. Det bör vara en tydligare kommunikation, dessutom bör rollfördelning ses över i verksamheten. Ett förändringsarbete behöver beaktas med fokus på le-darskap, delaktighet och gemenskap för att skapa en bättre arbetssituation för soci-alsekreterarna.

  • 48.
    Eresjö, Cassandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Hallgren, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    En god arbetsmiljö genom ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas effektivt så att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Tidigare forskning lyfter bland annat ledarskapets betydelse och vikten av att involvera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. Forskningen visar också att det hårda och tekniska delarna ofta prioriteras före de psykosociala bitarna. Det empiriska materialet insamlades genom en metodtriangulering bestående av en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning på ett företag i Sverige. Resultatet visar att respondenterna lyfter flera olika delar som viktiga för att kunna bedriva ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien utmynnade i slutsatserna att SAM kan bedrivas effektivt om det finns ett helhetstänk där alla delar i arbetsmiljön är viktiga. Det har visat sig att den psykosociala arbetsmiljön är svårare att behandla än den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet är en del som har visat sig vara av betydelse för hur arbetsmiljöarbetet lyckas, dessutom lyfts den ekonomiska aspekten som viktig för möjligheten att kunna bedriva ett effektivt SAM.

  • 49.
    Eriksson, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Thorén, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Personalomsättning i kunskapsorganisationer: Anställda som utövar självledarskap och hur de kan påverka sitt arbetes motivationspotential2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    At present, one out of four Swedes aged 25 to 64 have a higher education. Educated employees are one of the characteristics of a knowledge-based organization. Knowledge-based organization are dependent of these employees because these organizations use knowledge as their biggest competitiveness. High turnover is therefore a bigger problem for knowledge-based organization, due to the valuable knowledge disappearing from the organization. Employees in knowledge-based organization often work independently due to their cutting-edge expertise in their competence. In the employees’ work, there are some characteristics that must be fulfilled, to make employees satisfied with their work and not quit. These characteristics are described in a part of Hackman and Oldhams Job Characteristics Model called Motivating Potential Score.

    Purpose:

    The purpose of this study has been to identify self-leadership among employees at a Swedish knowledge-based organization and discuss how the employees might influence their work’s Motivating Potential Score (MPS). We also want to discuss what the employees possible influence on MPS means for the results; high job satisfaction and low turnover in JCM, as well as what this can mean for the knowledge-based organization.

    Frame of reference:

    This study draws from theories which describe self-leadership, knowledge organizations, job satisfaction and turnover using the Job Characteristics Model by Hackman and Oldham.

    Method:

    The study adopts a qualitative methodological approach. Our empirical material has been collected using qualitative interviews.

    Discussion:

    Employees might have an influence on the characteristics in their work’s motivational potential score which is a part of the Job Characteristics Model. The fulfillment of the characteristics in MPS is a precondition for achieving results such as a high level of job satisfaction and a low turnover within JCM, which then could mean that our respondents can influence one of the components necessary for achieving results.

  • 50.
    Eriksson, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Törnkvist, Kristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Personal och arbetsliv.
    Hur kan rehabiliteringsarbete förbättras?: En studie av en kommuns rehabiliteringsarbete i syfte att kartlägga interna förbättringsmöjligheter.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet utgår ifrån en kommun vars sjukfrånvarostatistik är bland de högsta i landet. Vi har fått möjlighet att undersöka i vilken grad kommunens chefer känner till och arbetar efter uppsatt policy i rehabiliteringsärenden, deras attityd gentemot denna samt om och i förekommande fall, vad de anses saknas i policyn. Vi har även att undersökt vilka faktorer som har en positiv inverkan på rehabiliteringsprocessen.

    Teorin utgår från faktorer som enligt forskning visat sig ha en positiv inverkan på långtidssjukskrivna, exempelvis arbetsanpassning, tidig återgång i arbete samt social kontakt mellan arbetsgivare och sjukskriven. Metoden har främst utgått från ett kvantitativt förhållningssätt, då vi använt enkäter för att samla in material till undersökningen. Samtidigt finns kvalitativa drag då materialet både analyserats kvantitativt samt kvalitativt.

    Resultatet visar att cheferna till stor del känner till och arbetar efter kommunens policy. Cheferna visar en positiv attityd till att erbjuda medarbetare förändringar som innebär en snabbare återgång i arbete men inser även att det kan finnas begränsningar både i arbetets karaktär samt kommunens resurser. Slutsatserna visar att kommunen har flera möjligheter att förbättra sitt rehabiliteringsarbete för att möjliggöra till att medarbetaren snabbare kan återgå i arbete. De behöver bland annat utbilda sina chefer i presenterade faktorer som har positiv inverkan på rehabilitering samt samverkan.

123 1 - 50 of 138
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf