Dalarna University's logo and link to the university's website

I september 2014 bytte Leeds Metropolitan University, trots studentprotester, namn till Leeds Beckett University; universitetets första colleges låg i Beckett Park, vilken i sin tur fått namn efter bankiren och konservative parlamentsledamoten Ernest Beckett, 2nd Baron Grimthorpe (1856–1917), vars alma mater faktiskt var Trinity College, Cambridge. Leeds-studenternas motstånd hade sin grund i att namnändringen beräknades kosta en kvarts miljon pund, alltmedan inte minst universitetets idrottsanläggningar tillåtits förfalla. Vi vet inte hur universitetets personal ställde sig till namnförändringen, och särskilt nyfikna är vi ju på vad professorn i Leisure Studies (fritidsforskning, fritidsvetenskap) vid Leeds Beckett University, Karl Spracklen, tyckte om förändringen. Detta är dock blott "idle curiosity"; Spracklen är aktuell av ett helt annat, och viktigare, skäl, nämligen för sin bok Leisure, Sports & Society (Palgrave Macmillan). Spracklen, som är sociolog och vars forskningsintresse också inkluderar "metal music" (som sekreterare för International Society for Metal Music Studies och redaktör för Metal Music Studies) och "whiskey tourism" (som drivande i British Sociological Associations Alcohol Study Group) är en centralfigur inom det brittiska fritidsforskningsetablissemanget – han har bland annat varit ordförande i viktiga LSA, Leisure Studies Association från 2009 till 2013. Han har därtill en lång rad publikationer bakom sig, böcker, antologibidrag och vetenskapliga artiklar inom idrotts- och fritidsforskning i vid mening. Den nya boken ges här en grundlig recension av Erik Backman, som ju vet ett och annat om fritidsforskning, Spracklen bottnar teoretiskt i Habermas, i sig ovanligt bland brittiska forskare, men också i Marx, Weber och Bourdieu, bland andra, i sin utforskning av sambandet mellan fritid, fysisk aktivitet och sport ur ett tvärvetenskapligt perspektiv som innefattar idrottsvetenskap, sociologi, cultural studies, historia, filosofi och psykologi. Och vår recensent är imponerad över bredden, djupet och ambitionsnivån – även om det kan bli lite tjatigt från och till.

The aim of this paper is to articulate an implicit conceptualization of the body of sport persons that exists besides the official holistic and health-based understanding of mind and body. Sport, besides being a guardian of positive values, also is also associated with an instrumentalization of the body consisting of a cluster of mutually interdependent conceptualizations of the body: Firstly, an optimization where athletes’ are focusing upon optimizing their bodies to perform sport performances. Secondly, an idea of perfectedness in that this optimization rests upon the idea of being as perfect as possible for doing specific sport related tasks. Thirdly, modifiability in that body in sport is understood as a “raw material” that can and ought to be “cultivated” for satisfying this perfectedness ideal in sport. Fourthly, control in that there is a need of constant surveillance of sportspersons’ bodies. Fifthly, a strict division between body and mind, where sportpersons are rational subjects who should use their mechanic bodies in trying to reach their aims. This implicit understanding of body is problematic in that (i) it, to some extent, resembles attitudes involved in anorexia nervousa, and that these attitudes, if not consciously discussed, are negative for the sport community itself as well as for the society at large. Furthermore, it might be that sports community, due to the idea of instrumentalization of body in sport, is strengthening negative attitudes towards people who do not live up to the ideal healthy body, for instance persons with obesity and overweight.

Denna antologi är skriven av forskare vid Norduniversitet i Norge. Här har forskning på kroppsøvinsämnet (i Sverige idrott och hälsa) varit stark under lång tid. Boken har skrivits efter att en ny läroplan blivit gällande i Norge och i princip relaterar alla kapitlen till denna nya läroplan. Antologin har 14 kapitel och målgruppen är studerande som avser att bli lärare i ämnet kroppsøving. Nedan redogör jag kort för innehållet i varje kapitel och därefter gör jag en sammanfattande reflektion kring bokens innehåll och relevans för blivande lärare.