du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Laring, Jonas
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Arbetsmiljöfrågans väg: samverkan mellan kundföretag och företagshälsovård2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för Tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet har ett delprojekt genomförts som utgår från frågan ”Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers verksamheter?”. Syftet är dels att analysera beslutsprocesser i arbetsmiljöfrågor i ett perspektiv av företagens kundrelation till ett företagshälsovårdsföretag (FHV-företag), dels att analysera hur en expertfunktion inom FHV – i det här fallet ergonomer – arbetar, särskilt avseende samverkan med kunden, metoder och verktyg. En bas för studien är genomgången av tidigare forskning inom området. Utöver detta baseras studien på intervjuer med FHV-företagens kunder och med ergonomer yrkesverksamma inom FHV, både interna och externa, samt med fristående ergonomikonsulter. Intervjuerna har berört beslutsprocesser, prioriteringar, initiativ och strukturer för ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt systematiskt arbetsmiljöarbete. De har genomförts med kontaktpersoner på företag som är kunder till ett FHV-företag samt med ergonomer inom FHV som har intervjuats om vilka arbetssätt de väljer samt vilka metoder och verktyg de använder. Resultaten visar att beslutsprocessen är komplex och prioriteringar sker i många steg. I sitt arbete med arbetsmiljöfrågor vill företagen ofta själva prova att lösa olika problem, och gör också sådana försök, innan man tar kontakt med sitt FHVföretag. Alla yrkeskategorier inom FHV-företaget anlitas men oftast en i taget, snarare än som ett samlat team. Företagen litar på FHV-företagens rekommendationer, men genomför till stor del åtgärderna på egen hand och utan att utvärdera resultaten. Många ergonomer fungerar som experter och som i sina uppdrag använder få eller enstaka metoder samt analyserar och levererar lösningar. Relationen mellan FHV-företaget och kunden bygger i liten omfattning på arbetsformer som innehåller dialog och en metodik som innebär ett gemensamt problemlösningsarbete.

  • 2. Backström, Tomas
    et al.
    Isaksson, Kerstin
    Wilhelmson, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Moström Åberg, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Önnered, Loe
    Regisserad kompetensutveckling2008Inngår i: Nordisk arbetslivsforskningskonferens, Växjö, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Backström, Tomas
    et al.
    School for Innovation, Design and Technology, Mälardalen University, Sweden.
    Moström Åberg, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Köping Olsson, Bengt
    School for Innovation, Design and Technology, Mälardalen University, Sweden.
    Wilhelmson, Lena
    Department of Education, Stockholm University, Sweden.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Manager's task to support integrated autonomy at the workplace: Results from an intervention2013Inngår i: International Journal of Business and Management, ISSN 1833-3850, E-ISSN 1833-8119, Vol. 8, nr 22, s. 20-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A new managerial task arises in today’s working life: to provide conditions for and influence interaction between actors and thus to enable the emergence of organizing structure in tune with a changing environment. We call this the enabling managerial task. The goal of this paper is to study whether training first line managers in the enabling managerial task could lead to changes in the work for the subordinates. This paper presents results from questionnaires answered by the subordinates of the managers before and after the training. The training was organized as a learning network and consisted of eight workshops carried out over a period of one year (September 2009–June 2010), where the managers met with each other and the researchers once a month. Each workshop consisted of three parts, during three and a half hours. The first hour was devoted to joint reflection on a task that had been undertaken since the last workshop; some results were presented from the employee pre-assessments, followed by relevant theory and illuminating practices, finally the managers created new tasks for themselves to undertake during the following month. The subordinates’ answers show positive change in all of the seventeen scales used to assess it. The improvements are significant in scales measuring the relationship between the manager and the employees, as well as in those measuring interaction between employees. It is concluded that the result was a success for all managers that had the possibility of using the training in their management work.

  • 4.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Picking Apples2009Inngår i: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Attractive Work model was developed by Theme Working Life (Åteg, Hedlund m fl. 2004). To be able to measure attractiveness a questionnaire was developed from the model (Högskolan Dalarna 2004). The overall aim with the questionnaire is to provide a basis for the development of attractive work and workplaces. A change process with the questionnaire as a base has been developed in research and development projects together with SMEs. When following up the process at one company the thoughts about using the model itself, in the form as a tree, as a basis for development of attractive work and workplaces were born. The argument for using the model directly instead of results from the questionnaire was that in small groups, the employees can easily participate in immediate discussions based on the contents of the model. This results in a higher degree of involvement, quicker feedback and a visual representation that is easy to grasp and communicate. Development of a new method, called Picking Apples, has begun. So far a pilot study has been conducted at one company. The specific aim with the method is to raise the insight about the importance to better take care of the human resources for the organizations sustainability. This creates motivation to develop work for increased attractiveness and increased competitiveness. The Picking Apples method implies discussions around Attractive Work. One or more groups of employees discuss attractivity in different steps supported by a process leader. A whiteboard where the tree Attractive Work is drawn up is used as support to the discussion. The employees talk about what they perceive as attractive in their work, why that makes their work attractive and what can be done to increase the attractiveness. The most important qualities in the work are identified. The results of the discussions are documented with a camera. Afterwards the results of the discussions are presented to the manager. The results from the pilot study showed that the employees were engaged, and the manager appreciated the method and said that it had resulted in a better dialogue between the manager and the employees. Högskolan Dalarna (2004). Frågor om Attraktivt Arbete. Borlänge: 5. Åteg, M., A. Hedlund, m fl. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

  • 5.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Att mäta arbetets attraktivitet för förbättring av arbetsmiljön2004Inngår i: 50. Nordisk arbetsmiljökonferens, Reykjavik, Island, 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attraktivt arbete2004Inngår i: Forskningsdag, Högskolan Dalarna, Borlänge, 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Assessing motivation for work environment improvements: internal consistency, reliability and factorial structure2010Inngår i: Journal of Safety Research, ISSN 0022-4375, E-ISSN 1879-1247, Vol. 41, nr 2, s. 145-151Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Problem. Workers’ motivation to actively take part in improvements to the work environment is assumed to be important for the efficiency of investments for that purpose. That gives rise to the need for a tool to measure this motivation.

    Metho.d A questionnaire to measure motivation for improvements to the work environment has been designed. Internal consistency and test-retest reliability of the domains of the questionnaire has been measured, and the factorial structure has been explored, from the answers of 113 employees. Results The internal consistency is high (0.94), as well as the correlation for the total score (0.84). Three factors are identified accounting for 61.6% of the total variance.

    Discussion. The questionnaire can be a useful tool in improving intervention methods. The expectation is that the tool thereby can be useful, particularly with the aim of improving efficiency of companies’ investments for work environment improvements.

  • 8.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    To monitor motivation for work place improvements2009Inngår i: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This presentation is a short summary of an article sent to Journal of Safety Research (Hedlund, Åteg m fl.). Knowledge about hazards in working life and ways to measure, eliminate and minimize them is growing. However, there are obstacles between this knowledge and actions to reduce workers’ exposure to hazards. A common problem is that the workers not are motivated to use available technology and knowledge. It is assumed that the workers’ motivation to actively take part in improvements to the work environment is important for the efficiency of investments for that purpose. With this as a background has a questionnaire that measure motivation for improvements to the work environment been developed. The objective is to present the internal consistency and test-retest reliability of the questionnaire. A second objective is to explore the factorial structure of the instrument comprising different aspects of motivation for work environment improvements.

  • 9.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Sconfienza, Carolina
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    En studie av ungdomars och anställdas syn på arbete i två kommuner i Dalarna2003Bok (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Nyttan som utgångspunkt för interaktivt arbetsmiljöarbete2004Inngår i: Nordiska arbetsmiljömötet (50 : 2004 : Reykjavik), Reykjavik, 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Rosén, Gunnar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Moveit: improved motivation and engagement for hazard control2005Inngår i: IOHA 6th International Conference, Pilansberg, South Africa, 2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The knowledge of possibilities to reduce or eliminate hazards in workplaces has been gradually developed during decades. The same is true for the technical development focusing on prevention of exposure to i.e. noise and air contaminants or accident prevention. However, the existence of ventilation technique, which can minimise the emission, and distribution of air contaminants, thus reducing the workers exposure to it effectively, does not mean that this technique is used. The situation is too often the same with most other technical solutions aimed at hazard control in the workplace. According to our experience the reason for not implementing good control technology or failure to use effective personal protection equipment is very often not a question of money. It is very much a question of knowledge, motivation and engagement. This implies that the effectiveness of investments in control technology all too often is poor. It is easy for the experienced occupational hygienist to identify examples where investments in effective control technology could be drastically improved if it were to be utilized in the way the designer had intended. It is for example easy to find welders who have access to good smoke extractors but nevertheless are exposed to fumes because of incorrect handling of the extractor. This is often explained by a limited motivation to use the equipment, sometime combined with inadequate knowledge of its qualities. There is therefore a need for methods that can support improved motivation and engagement for the reduction of hazardous exposure. It is our belief that many such methods already exist but they are normally not developed for that purpose. The key element in those methods is that they have a potential to activate the worker. When for example a standard occupational exposure measurement method is conducted the results are normally reported in a written report, which is sent to the manager of the company some weeks later. The feedback to the exposed worker is very limited and possibilities to reduce exposure by changes in work practises may be overlooked. If instead visualisation methods such as PIMEX are used the worker will be a lot better motivated and engaged to take part in the seeking of solutions. A project aimed at identification, evaluation and development of such “Moveit-methods” has been conducted at the Swedish Institute for Working Life. Examples of methods that have been found useful for this purpose are besides PIMEX, the TUTTAVA method which primarily aims at measuring good housekeeping at work, various check lists, editing of photos from a workplace to stimulate discussions around possible improvements etc. A number of such methods have been identified and found to be very useful for the purpose of acting like a starting motor in a change process, which then must be followed by a main engine that shall make use of the improved motivation and engagement among the exposed. The main engine is the driving force for a traditional problem-solving circle. The Moveit-method has then helped to give a much better base for a more effective use of existing possibilities to reduce hazardous exposure.

  • 12.
    Åteg, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Aktiviteter och lärande för attraktivt arbete: utvecklingsprocesser inom verkstadsindustrin2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingsarbetet utgår från ett nätverk av mindre verkstadsföretag som under mer än fem års tid varit engagerade i utvecklingsprocesser för att skapa mer attraktiva arbeten. Arbetet har genomförts inom ramen för att…-projektet i samverkan mellan Högskolan Dalarna och Arbetslivsinstitutet. Det övergripande syftet är att utveckla kunskap om och förståelse för utvecklingsprocesser med utgångspunkt i att skapa mer attraktivt arbete. Särskilt intresse ägnas åt hur dynamiken i utvecklingsprocesserna kan analyseras utifrån ett lärandeperspektiv. Ett resonemang förs om utvecklingsprocessernas karaktär och om egenskaper i arbetets attraktivitet. Ansatsen kan beskrivas som interaktiv forskning med tät interaktion med praktiker i verkstadsföretag och i lokalt utvecklingsarbete. Metodansatsen är aktions-, och processorienterad. Attraktivt arbete ses som ett processuellt begrepp, dvs ett strävansmål utifrån individers upplevelser, vilka är stadda under förändring. En distinktion görs mellan en skalbetonad (tilldragande) och en innehållsbetonad (behållande) egenskap. Avhandlingen baseras på fyra delstudier. Utifrån tidigare forskning och eget material skapas en analysram över utvecklingsprocessers dynamik avseende aktivitetsnivåer och lärdimensioner. Processer kan ut¬ifrån ramen karaktäriseras som ställföreträdande förändring, skalförändrande utveckling, temporärt förändrande utveckling eller reflektiv utveckling. Faktaunderlag och diskussioner har i en spegelmetod utgjort grund för företagens reflektion om interna och externa förhållanden. Aktiviteter för att skapa attraktiva arbeten har skett på diagnos-, intentions-, och handlingsnivå. Analysramen tillämpas på dels utvecklingsprocesser inom fem verkstadsföretag, dels lokalt utvecklingsarbetet för mer attraktiv industriutbildning.

  • 13.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Bildredigering som stöd vid arbetsmiljöarbetet.: beskrivning av en metod med Moveit-egenskaper.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M. (2007) Bildredigering som stöd vid arbetsmiljöarbetet – Beskrivning av en metod med Moveit-egenskaper. Arbetslivsrapport 2007:15. Rapporten utgår från forskningsområdet ”Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?” vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper hos metoder identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, s.k. Moveit-egenskaper. Syftet är att beskriva en metod – Bildredigering – för användning av redigering av bilder som ett hjälpmedel i, och för att skapa ökad motivation för, arbetsmiljöarbete. Den ansats som användningen av metoden bygger på utgår från en hög grad av interaktion med personalen på den aktuella arbetsplatsen eller motsvarande. Denna arbetsform har tidigare beskrivits som konsultativ. Metoden Bildredigering beskrivs ingående, med särskild betoning på hur man praktiskt går till väga för att redigera bilder så att de kan utgöra ett stöd i arbetsmiljöarbetet och samtidigt bidra till att skapa motivation för deltagande i detta arbete. Avsikten med rapporten är att ge tillräcklig information och kunskap om metoden så att den kan användas av aktörer inom arbetsmiljöområdet. Exempel ges också från tillämpningar av metoden. För att underlätta bedömningen av i vilka situationer Bildredigering kan vara lämplig för att stärka motivation för och integration av arbetsmiljöarbete analyseras metoden i relation till ett tidigare utvecklat redskap. Slutsatser från rapporten är att Bildredigering är en lämplig metod för att göra lättillgängliga illustrationer av förändringar i befintliga miljöer, men också för att visualisera information om arbetsmiljöförhållanden utifrån t.ex. föreskrifter. Bildredigering stöder också ett flertal av de egenskaper som tidigare identifierats som viktiga för att skapa motivation för arbetsmiljöarbete. Samtidigt är det viktigt att metoden genomförs på ett sådant sätt att dessa egenskaper gynnas, dvs. ett interaktivt och konsultativt arbetssätt. Framför allt har Bildredigering egenskaper som bidrar till att involvera anställda och chefer i diskussioner om arbetsförhållanden, arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöarbete.

  • 14.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Change processes for attractive work in small manufacturing companies2009Inngår i: Human Factors and Ergonomics in Manufacturing, ISSN 1090-8471, E-ISSN 1520-6564, Vol. 19, nr 1, s. 35-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article originates from research in interaction between researchers and companies in a network, which has led to an increasing awareness among managers on issues such as reasons behind difficulties in attracting competent labor. Particularly, attention has been directed toward the importance of work environment improvements that increase the attractivity of industrial work. To deal with such challenges, for more than 5 years a number of small engineering companies, with research support, have been engaged in change processes based on the concept of attractive work. The purpose of the article is to develop knowledge and understanding for how small engineering companies can create more attractive work. One goal is to make it possible to draw conclusions about the employees’ experiences of changes in the attractivity of industrial work. Efforts in this direction have been conducted through work environment assessments (before and after the changes) and through administration of a questionnaire. The results show that it is possible to analyze how employees experience changes in the attractivity of work. This is most interesting from the perspective that the results can be used for assisting further improvements.

  • 15.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Moveit. Motivations- och engagemangsskapande metoder i arbetsmiljöarbetet2005Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att göra en beskrivning av vad som avses med begreppet Moveit i ett sammanhang av arbetsmiljöinriktade förändringsprocesser. Med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur samt egna erfarenheter analyseras viktiga förutsättningar för motivation och engagemang i arbetsmiljöarbete. Exempel ges på redan existerande metoder som har en potentiell motivations- och engagemangsskapande effekt, d v s en ”Moveit-effekt” avseende arbetsmiljö-arbete på arbetsplatser. Moveit har sitt ursprung i ett uppfattat behov av en strategi för hur motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete kan skapas genom användning av olika metoder. En betydande del av den strategi som Moveit utgör bygger på särskilda egenskaper som framstått som viktiga för motivation och engagemang för arbets-miljöarbete. En utgångspunkt är ett uppfattat behov av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete på arbetsplatser. I en del fall kan det handla om chefer som upplever ett behov av att skapa bättre arbetsmiljöer, men har svårt att få med sig de anställda i förändringsarbetet. I andra fall kan det vara företagsledningen som behöver få vägledning i hur arbetsmiljöarbetet kan initieras på ett sådant sätt att motivation och engagemang kan skapas och stärkas inför ett mer kontinuerligt för-bättringsarbete. Det förekommer också att arbetsgivare behöver mer insikt i och ett större intresse för arbetsmiljöfrågor, för att de anställda ska få möjlighet att an-vända sig av sina idéer och förslag på förbättringar. Rapporten, som är ett resultat av ett delprojekt inom ramen för tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet, har utmynnat i sex egenskaper som utgör ett viktigt innehåll i Moveit-metoder i ett sammanhang av arbetsmiljöinriktade förändringsprocesser. Dessa egenskaper omfattar interaktivitet, förändringskompetens, arbetsmiljökunskap, handlingsutrymme, systematik samt integrerbarhet.

  • 16.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Neely, Greg
    Laring, Jonas
    Nygren, Olle
    Arbetsmiljöarbete och motivation.: teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.

  • 17.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Researching attractive work: Analyzing a model of attractive work using theories on applicant attraction, retention and commitment.2011Inngår i: Arbetsliv i omvandling, ISSN 1404-8426, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose with this paper is to critically examine a content model of attractive work, based on a theoretical overview of attraction research in the fields of recruitment, of retention, and of employee commitment. Theories used within attraction research are reviewed and summarized with emphasis on what can be learned from each theory, and on factors or aspects that have received empirical support. A content model of attractive work, aiming at providing an overall picture of the dimensions and qualities contributing to attraction is examined against the factors or aspects identified in the theories. The examination focuses on the level of correspondence between the model and the theories, but also on aspects or processes presented in the theories that are not included in the content model, and therefore provide opportunities for improvement of the model. A conclusion is that the content model of attractive work gives an overall picture of dimensions and qualities that contribute to make a work attractive, but, there are still factors relevant for work attraction that the model does not explicitly describe.

  • 18.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Rosén, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Nyttan som utgångspunkt för interaktivt förhållningssätt2004Inngår i: Interaktiv forskning - utmaningar i praktiken, Stockholm, Sverige, 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attraktivt arbete: en modell för utveckling2004Inngår i: 50. Nordisk arbetsmiljökonferens, Reykjavik, Island, 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Hedlund, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Pontén, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Attraktivt arbete: från anställdas uttalanden till skapandet av en modell2004Bok (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Nygren, Olle
    Andersson, Ing-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Laring, Jonas
    Neely, Greg
    Rosén, Gunnar
    Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.

  • 22.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Nygren, Olle
    Andersson, Ing-Marie
    Laring, Jonas
    Neely, Greg
    Rosén, Gunnar
    Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgår från forskningsområdet ”Hur kan och bör arbetsmiljö¬arbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?” vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.

  • 23.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Wilhelmson, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Backström, Tomas
    Moström Åberg, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Köping Olsson, Bengt
    Önnered, Loe
    Tasks in the generative leadership: Creating conditions for autonomy and integration2009Inngår i: Researching Work and Learning 6, Roskilde, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The paper focuses competences needed in order for first line managers to pursue a leadership practice called generative leadership. Work organisations where employees are required to autonomously and in work groups make decisions, take responsibilities and interact in multiple directions, raises demands on managers to have competence to organise for integrated autonomy, communication and border crossing, and to enhance group creativity and work attractivity. These competencies identified so far include being able to enable group interaction, foster dialogue competence, enable utilization of language ambiguities, encourage transparency, and organise for job embeddedness.

  • 24.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Wilhelmson, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Moström Åberg, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Alvemark, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Framtida kärnkompetenser inom HRM – underlag för PAL-utbildning vid Högskolan Dalarna2007Inngår i: HRM Workshop 2007 – om svensk Human Resource Management 27-28 september, Göteborgs universitet., 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Wilhelmson, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Moström Åberg, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Backström, Tomas
    Önnered, Loe
    Isaksson, Kerstin
    Att mäta dialogkompetens.: Metodutveckling för projektet Regisserad kompetensutveckling.2008Inngår i: Nordisk arbetslivsforskningskonferens, Växjö, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf