Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Bondesson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    En kvalitativ intervjustudie om implementeringsprocessen av ett projekt för att stärka stöd och rehabilitering efter förvärvad hjärnskada.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kunskap om implementering är viktigt för att nya metoder ska bli integrerade med ordinarie arbetssätt och nå de som kan ha nytta av dem. För att förbättra det långsiktiga stödet för personer med förvärvad hjärnskada har ett samverkansprojekt genomförts i Region Stockholm under tre år.

    Syfte: Att med fokus på Normalization Process Theory (NPT) beskriva chefers och medarbetares erfarenheter av en implementeringsprocess i projektet Hjärna Tillsammans.

    Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ ansats där intervjuer användes som datainsamlingsinstrument och olika verksamheter i projektet Hjärna Tillsammans var representerade. Analysen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats där NPT utgjorde det teoretiska ramverket.

    Resultat: Analysen resulterade i tolv subkategorier under de fyra huvudkategorierna som NPT är uppbyggt av. Respondenterna beskrev projektet på olika sätt men majoriteten beskrev projektet och samverkan mellan verksamheter som värdefullt för att målgruppen ska få ett bättre stöd i sin sjukdom. En svårighet vid implementeringsarbetet var att nå målgruppen. För att engagera medarbetare har projektet spridits exempelvis på olika möten men det har sällan gjorts med en plan för arbetet.

    Slutsats: Vid implementering av komplexa interventioner krävs en samstämmighet hos de som ska implementera projektet. Det kan även vara av värde att ha en plan för implementering och använda sig av metoder som främjar implementeringsprocessen.

  • 2.
    Axelsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Tellström, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Mobil hälsa (m-hälsa) genom användning av mobiltelefon som intervention för barn med övervikt eller fetma.: En systematisk litteraturstudie.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar i stora delar av världen.

    Brist på fysisk aktivitet är en av orsakerna bakom övervikt och fetma. För barn med

    fetma kan små mängder fysisk aktivitet ha stora positiva hälsoeffekter. Det finns ett

    behov av att utveckla nya effektiva strategier för att öka mängden fysisk aktivitet bland

    barn med övervikt eller fetma. Mobil hälsa (m-hälsa) används som ett paraplybegrepp

    för hälsotjänster förmedlade genom mobila enheter och definieras som ”medicinsk eller

    offentlig hälsoutövning som stöds av mobila enheter så som mobiltelefoner, anordningar

    för patientövervakning, personliga digitala assistenter och andra trådlösa enheter”. En

    potentiell strategi för att påverka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller

    fetma är m-hälsa genom användning av mobiltelefon.

    Syfte:

    Att kartlägga och beskriva vilka interventioner med m-hälsokomponent genom

    användning av mobiltelefon som utvärderat fysisk aktivitet eller Body Mass Index

    (BMI) bland barn med övervikt eller fetma.

    Metod:

    En systematisk litteraturstudie där studier som beskrev interventioner med mhälsokomponenter

    för målgruppen barn 0-18 år med övervikt eller fetma inkluderades.

    Sökning genomfördes i tre vetenskapliga databaser.

    Resultat:

    Sökningarna resulterade i 649 studier av vilka 16 mötte uppsatta

    inklusionskriterier. M-hälsokomponenten innefattade i de flesta studier användning av

    sms och i några studier användning av app. Funktionen med m-hälsokomponenten

    studerades och delades in i självregistrering, kommunikation, uppmuntran, utbildning

    och påminnelse. De inkluderade studierna rapporterade olika former av BMI där två

    studier visade på signifikanta skillnader mellan interventions-och kontrollgrupp med

    störst minskning för interventionsgruppen. Få studier rapporterade objektivt mätt tid i

    fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet.

    Slutsats:

    Den vanligast förekommande interventionen med m-hälsokomponent genom

    användning av mobiltelefon bland barn med övervikt eller fetma var sms. För att kunna

    förstå och jämföra på vilket sätt m-hälsa kan användas skulle ett ramverk för beskrivning

    av dessa interventioner underlätta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bergling, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Landin, Terese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av gångträning med Hybrid Assistive Limb (HAL) hos personer med stroke: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förbättrad gångförmåga är ett av de vanligaste målen som personer med stroke uttrycker. Gångträning med Hybrid Assistive Limb (HAL) möjliggör intensiv och repetitiv träning och har visat sig säker att använda vid rehabilitering efter stroke. Det saknas kvalitativ forskning som beskriver hur personer med stroke upplever gångträning med HAL.

    Syfte: Att beskriva hur personer med stroke upplever gångträning med HAL.

    Metod: En intervjustudie utfördes på personer med stroke (n = 18) som deltagit i gångstudie med HAL och som hade god kommunikativ förmåga. En semistrukturerad intervjuguide användes och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat: Gångträning med HAL beskrevs som utmanande fysiskt och psykiskt vilket mestadels beskrevs som positivt. Dock upplevde flera att gångträning med HAL tog all deras energi och påverkade förmågan att delta i andra aktiviteter. De flesta upplevde förbättringar av styrka, kondition och balans. Flera upplevde förbättrad gångförmåga och positiv inverkan på sitt självförtroende. Att ha HAL på sig beskrevs som tungt och klumpigt. Gångträning med HAL upplevdes som rolig och meningsfull.

    Slutsats: Deltagarna beskrev att gångträning med HAL var ansträngande och förbättrade förmågan att gå och olika kroppsfunktioner. Fördelar med träning med HAL var att deltagarna tyckte det var roligt och meningsfullt. Fler kvalitativa studier behövs för att utforska upplevelsen av gångträning med HAL.

  • 4.
    Berterud Andersson, Catarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Dennis, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Lumbal spinal stenos och fotbäddar: Kan av formgjutna fotbäddar minska kvarstående ländrygg- och bensmärta hos patienter som opererats för lumbal spinal stenos? En kvasi-experimentell jämförande studie.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lumbal spinal stenos (LSS) är ett vanligt förekommande patologiskt tillstånd i ländryggen. Det vanligaste målet för interventioner vid behandling av LSS är minskad smärta i rygg och ben. Kunskapsläget gällande fotbäddar vid ländryggssmärta är bristfälligt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om individuellt utformade fotbäddar minskar självskattad smärtintensitet i rygg och i ben bland patienter med kvarstående smärta efter operation för LSS. Syftet var också att jämföra interventionsgruppens självskattade smärtintensitet i rygg och ben samt ryggrelaterade funktion efter interventionen med hur en kontrollgrupp, som genomgått samma operation två år tidigare, skattade vid sin ettårs-uppföljning. Metod: Elva personer som opererats för LSS på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs fick individuellt utformade fotbäddar i sex veckor. Bakgrundskaraktäristika var kön, ålder, självskattad smärta i rygg och ben samt självskattad ryggrelaterad funktion. Primära utfallsmått var smärtintensitet i rygg och ben, utvärderat med Numeric Rating Scale (NRS). Sekundärt utfallsmått var ryggrelaterad funktion mätt med Oswestry Low Back Pain Disability Index (ODI). Förändring av interventionsgruppens medianvärde för smärtintensitet före jämfört med efter intervention beräknades med Wilcoxon signed rank sum test (CI 95%). Uppföljningsvärdet på variablerna jämfördes med motsvarande värden från en kontrollgrupp vars data kom från Svenska ryggregistret, Swespine. Resultat: Det var ingen skillnad i självskattad smärtintensitet för rygg före och efter interventionen (p=0,76). Det var inte heller någon skillnad i självskattad smärtintensitet för ben före och efter intervention (p=0,40). Ingen skillnad sågs mellan interventionsgruppens uppföljningsvärde och kontrollgruppens skattningar vid ettårskontroll avseende smärta i rygg (p=0,078) eller ben (p=0,85). Slutsats: Resultatet i denna studie visade ingen skillnad i självskattad smärtintensitet avseende rygg- eller bensmärta hos interventionsgruppen efter sex veckors användning av fotbäddar. Det var ingen skillnad för självskattad smärtintensitet för rygg- eller bensmärta mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp.

  • 5.
    Ekdahl, Victor
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Lindblom, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Behandling av iliotibialbandssyndrom hos löpare: En strukturerad litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Löpning är en populär motionsform runt om i världen. Iliotibialbandssyndrom (ITBS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna hos löpare. Flera olika konservativa behandlingsmetoder har studerats, men evidensen för dessa är begränsad och otillräcklig för att stödja en specifik behandlingsmetod. Syfte: Att genom en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka konservativa behandlingsmetoder som studerats för löpare med ITBS samt vilken effekt dessa behandlingsmetoder rapporterats ha på smärta. Metod: En sökning för att identifiera relevanta artiklar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, Scoupus och Web of Science. De söktermer som användes var iliotibial band syndrome, iliotibial band friction syndrome och iliotibial band strain. En grovsållning av titlar och abstrakt utfördes. Potentiellt relevanta artiklar hämtades i fulltext, och därefter utfördes en relevansbedömning. Inkluderade artiklars metodologiska kvalité granskades. En etisk granskning utfördes av samtliga inkluderade artiklar. Resultat: Fyra randomiserade kontrollerade studier och två kohortstudier inkluderades. De interventioner som studerades i artiklarna var korrektion av tänkta etiologier till löprelaterade skador, anti-inflammatoriskt / smärtstillande läkemedel, djup tvärfriktionsmassage, höftstärkande rehabiliteringsprogram, kortikosteroid injektion samt stötvågsbehandling jämfört med manuell terapi. Många av interventionerna reducerade smärta, dock i varierande grad. I två av studierna var det ingen signifikant skillnad i reducering av smärta mellan interventions- och kontrollgrupp. Artiklarna hade varierande metodologisk kvalité. Slutsats: Trots att ITBS är vanligt förekommande hos löpare har relativt få studier undersökt dess konservativa behandlingsmetoder. Flera av studierna indikerade positiva resultat i form av smärtreduktion men det föreligger svårigheter i att dra slutsatser om effekt från behandlingsmetoderna på grund av metodologiska svagheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Flynner, Kristina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Hagström Backe, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Innehållsvalidering av den svenska preliminära San Salvadourskalan: En modifierad Delphistudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är mer vanligt förekommande hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning jämfört med normalbefolkningen. Vuxna personer med flerfunktionsnedsättning är helt beroende av att personer i omgivningen uppmärksammar och kontinuerligt kartlägger deras smärta. Valida och reliabla bedömningsinstrument för smärta på svenska framtagna för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning saknas.

    Syfte: Att undersöka innehållsvaliditeten hos den svenska preliminära versionen av San Salvadourskalan för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning.

    Metod: I en Delphistudie med två rundor undersöktes innehållsvaliditeten för den svenska preliminära San Salvadourskalan. En enkät skapades och skickades via e-post till tretton experter i kliniskt arbete med vuxna personer med flerfunktionsnedsättning, vilka skattade relevansen av frågor i basfrågeformulär, smärtbedömningsskala samt texten tillhörande skalstegen i den. Item content validity index (I-CVI) beräknades för frågorna och Scale content validity index universal agreement (S-CVI UA) samt Scale content validity index average (S-CVI Ave) beräknades för skalan som helhet.

    Resultat: I-CVI för basfrågor, smärtbedömningsfrågor samt texten tillhörande dess skalsteg låg över 0,78 för flertalet frågor. S-CVI UA låg under 0,80 för alla delar. S-CVI Ave låg lika med eller över 0,90 för alla delar utom för texten i skalstegen i runda två.

    Slutsats: Utifrån experternas skattningar hade frågorna ett övervägande utmärkt I-CVI. Fortsatta studier av skalans innehållsvaliditet behövs för att kunna bedöma om den svenska preliminära San Salvadourskalan kan anses som valid för att bedöma beteenden som kan bero på smärta hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Gunnesson, Linnea
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Zetterlund, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Fysisk aktivitetsnivå, smärtintensitet och funktionsnedsättning hos personer med ländryggssmärta: - En enkätstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Ländryggssmärta är mycket vanligt förekommande i västvärlden. Det innebär stort

    lidande för individen och stora kostnader för samhället. Idag behandlas ryggsmärta

    med information om att vara aktiv och vid behov rådgivning om smärtstillande

    läkemedel. Mer kunskap behövs gällande fysisk träning som prevention och

    behandling av akut- och subakut ländryggssmärta.

    Syfte

    Syftet med studien var att, för patienter med akut- och subakut ländryggsmärta,

    beskriva den fysiska aktivitetsnivån samt eventuella skillnader i smärtintensitet

    och funktionsnedsättning mellan grupper med olika aktivitetsnivåer. Syftet var

    även att undersöka samband mellan aktivitetsnivå och smärtintensitet respektive

    aktivitetsnivå och funktionsnedsättning.

    Metod

    Studien var en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Deltagarna var 15 patienter, 9

    kvinnor och 6 män, medelålder 49,2 år, som sökt vård för akuta eller subakuta

    ländryggsbesvär till 4 olika primärvårdsenheter. Fysisk aktivitetsnivå skattades via

    Socialstyrelsens indikatorfrågor för fysisk aktivitet, smärtan med numerisk

    skattningsskala 0-10 (NRS) och Roland Morris Disability Questionnaire (RMDQ)

    besvarades. Data sammanställdes med deskriptiv statistik, skillnader testades med

    Mann-Whitney U-test och samband analyserades med Spearmans

    korrelationskoefficient.

    Resultat

    Åtta av 15 deltagare uppnådde Världshälsoorganisationens (WHO)

    rekommendationer för fysisk aktivitet (> 150 minuter i veckan). De som ägnade

    sig åt fysisk träning minst 90 minuter per vecka hade medianvärde NRS 5,5 och

    RMDQ 8, för de som tränade mindre var motsvarande värden NRS 7,5 (p=0,153)

    och RMDQ 11,5 (p=0,175). Ett svagt negativt samband identifierades mellan NRS

    (r=-0,316,) och nivå av fysisk aktivitet medans sådant samband mellan RMDQ och

    fysisk aktivitetsnivå var negligerbart (r=-0,158).

    Slutsats

    Det var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som tränade minst

    90 minuter per vecka och de som tränade mindre gällande varken smärtintensitet

    eller funktionsnedsättning. Ett svagt negativt men ej statistiskt signifikant

    samband kan ses mellan fysisk aktivitetsnivå och smärtintensitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Hildingsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Clarström, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Kartläggning av fysioterapeutiska interventioner i multimodal smärtrehabilitering inom primärvården.: En enkätstudie.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem som innebär stora kostnader för

    samhället och självklart också stort lidande för individen. Multimodal smärtrehabilitering

    (MMR) innebär att olika yrkeskategorier arbetar gemensamt kring dessa patienter.

    Forskningen visar måttligt till starkt vetenskapligt stöd för MMR vid komplex

    smärtproblematik. Det finns kunskapsluckor kring vilken typ av fysioterapeutiska

    interventioner som används vid multimodal smärtrehabilitering.

    Syfte:

    Syftet med studien var att kartlägga fysioterapeuternas arbete inom ramen för

    multimodal smärtrehabilitering i primärvården.

    Metod:

    Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad

    webbenkät. Populationen utgjordes av fysioterapeuter anslutna till Nationella Registret över

    Smärtrehabilitering (NRS) primärvård och resultatet bygger på de 23 fysioterapeuter som

    valde att svara på webbenkäten.

    Resultat:

    Resultaten baseras på svar från 71 % av de NRS-anslutna klinikerna.

    Sammanfattning av resultaten visade framför allt att råd/undervisning samt olika former av

    fysisk träning utgjorde grunden i fysioterapeutens arbete inom MMR-team i primärvården.

    Det framkommer att så gott som alla patienter träffade fysioterapeut under

    behandlingsperioden. Det var en klar övervikt mot gruppbehandling eller en kombination av

    grupp och individuell behandling gällande de fysioterapeutiska interventionerna.

    Behandlingsperioderna var för det mesta fyra till elva veckor där patienten träffade

    fysioterapeut oftast varje vecka eller flera gånger/vecka. I primärvårdens MMR-team var

    fysioterapeut, arbetsterapeut, KBT terapeut, läkare och rehabkoordinator de vanligast

    förekommande yrkeskategorierna i teamen.

    Slutsats:

    Fysioterapeuten har en central roll i primärvårdens MMR-team och använder sig

    primärt av evidensbaserade, aktiva interventioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Hultén, Petra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Upplevelser av behandlingskonceptet Lee Silverman Voice Treatment BIG bland personer med Parkinsons sjukdom: -­ En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens forskning fokuseras främst på de mätbara effekterna av fysioterapeutiska interventioner vid Parkinsons sjukdom och i mindre utsträckning på personernas upplevelser av behandling. Forskning som beskriver personers upplevelser av Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) saknas.

    Syfte: Att undersöka och beskriva hur personer med diagnostiserad Parkinsons sjukdom upplever instruktörsledd individuell behandling utifrån behandlingskonceptet LSVT BIG.

    Metod: Kvalitativ ansats innefattande tre fokusgrupper om sammanlagt 19 personer med Parkinsons sjukdom som startat behandlingskonceptet LSVT BIG. Intervjufrågorna fokuserades på personernas upplevelser av behandlingsinterventionen. Intervjuerna transkriberades innan de analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I analysen framkom två överordnade teman;; Förutsättningar för behandlingseffekter som innefattar kategorierna En stor satsning, Betydelsen av instruktörens roll, Eget ansvar och Stöd från omgivningen. Det andra temat var Behandlingseffekter av LSVT BIG vilket innefattar kategorierna Fysiska, Psykiska och Sociala effekter samt Beteendeförändring.

    Slutsats: För goda resultat av LSVT BIG krävs en stor satsning av individen, av dennes anhöriga och av vården. Den stora satsningen kräver anpassningar av behandlingsinterventionen utifrån förutsättningar hos förutnämnda parter. Instruktörens roll, stöd från närstående, självdisciplin och en känsla av att kunna påverka sin situation definierades i resultaten som motiverande faktorer som ger förutsättningar för goda behandlingseffekter. Behandlingseffekterna upplevdes som mångfacetterade och återspeglade alla delar av den biopsykosociala modellen. Tydligast framkom förbättringar av forskningspersonernas fysiska funktioner vilka upplevdes överförbara till aktiviteter i det dagliga livet.

  • 10.
    Lamers, Petrus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sagnérius, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Prognostiska faktorer för att inte fullfölja multimodal smärtrehabilitering2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och orsakar stort lidande. Multimodal rehabilitering (MMR) är en behandlingsmetod som erbjuds patienter med komplexa rehabiliteringsbehov. Behandlingsföljsamhet definieras hur väl patientens beteende överensstämmer med de rekommendationer patienten kommit överens med sin vårdgivare och har betydelse för behandlingsresultatet. Lite är känt idag om prognostiska faktorer för behandlingsföljsamheten vid MMR. Identifiering av hinder som kan förklara varför patienter inte slutför behandling är därför viktigt för att kunna optimera behandlingseffekterna.

    Syfte: Att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att inte fullfölja ett MMR 2 program hos patienter med komplex långvarig smärta.

    Metod: Projektet var en prospektiv kohortstudie. Studiepopulation var patienter mellan 18– 67 år med långvarig smärta, som påbörjade ett MMR program mellan 2009–2016, registrerade i det Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). Trettiosex variabler fanns tillgängliga, utfallsmåttet var fullfölja eller ej fullfölja MMR. För att identifiera variabler med störst betydelse för behandlingsföljsamhet skapades regressionsmodeller med logistisk regression. Modellens diskriminativa förmåga testades och goodness of fit bedömdes.

    Resultat: De tre viktigaste faktorerna som ökade odds för att inte slutföra MMR 2 var patienter med hög smärtintensitet, patienter i yngre ålderskategori och låg motivation. Modellens diskriminativa förmåga var undermålig, goodness of fit var inte signifikant.

    Slutsats: Modellen kan inte predicera utfall för enskilda individer men ger informationen om vilka faktorer som historiskt har varit viktiga. På sikt kan identifiering av faktorer som försämrar följsamheten bidra till att anpassa MMR program och därmed skapa bättre förutsättningar så att flera patienter fullföljer rehabiliteringen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Larsson, Catarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Lovén, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Multimodal smärtrehabilitering i specialistvård: En kartläggning av fysioterapeutiska interventioner2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta har konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå och är ett stort folkhälsoproblem. Forskning har visat måttligt till starkt vetenskapligt stöd för multimodal rehabilitering (MMR) vid komplex smärtproblematik. Vad fysioterapeuten använder för åtgärder inom MMR och hur samarbetet med andra yrkeskategorier ser ut finns dåligt beskrivet.

    Syfte: Att kartlägga fysioterapeutens arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering inom specialistvården (MMR2).

    Metod: Webbenkätstudie där data samlades in från 71 fysioterapeuter som arbetade på enheter anslutna till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS).

    Resultat: Fysioterapeuternas arbete bestod framförallt av undervisning/råd och olika former av träning. Strategier för beteendeförändring, övningar i medveten närvaro/kroppsmedvetenhet och hemövningar var andra vanliga åtgärder. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) användes i flera moment av rehabiliteringen på många enheter. Rehabilitering i grupp var vanligast med aktiva åtgärder som till exempel träning. Rehabiliteringsperioden var vanligen 8-11 veckor, under vilken patienten träffade en fysioterapeut flera gånger i veckan. Teamen hade ett tätt samarbete med regelbundna teamträffar, uppföljningar och gemensamma åtgärder.

    Slutsats: Fysioterapeutens arbete inom MMR2 utgår från ett biopsykosocialt perspektiv där tyngdpunkten ligger i att återställa och/eller förbättra kroppsfunktion. Fysioterapeuterna har bred kompetens och lång erfarenhet vilket möjliggör att deras kunskaper om kroppen och rörelsesystemet kan integreras med åtgärder för beteendeförändring. Tillsammans med övriga yrkeskategorier täcker fysioterapeutens arbete in alla domäner i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). För en ökad förståelse kring vad som styr valet av fysioterapeutiska åtgärder inom MMR2 och hur arbetet med dessa åtgärder ser ut i den kliniska vardagen behövs fortsatt forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Löfbom, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Vidare i livet – inte tillbaka: Upplevelser av hur funktionsnedsättning och behandling påverkar livstillfredsställelsen hos vuxna personer med mjukdelssarkom.: En kvalitativ studie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mjukdelssarkom är en ovanlig cancerform som behandlas med kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Dessa behandlingar kan orsaka funktionsnedsättning som påverkar livstillfredsställelsen hos individerna som drabbas. Livstillfredsställelse är den subjektiva upplevelsen av livskvalitet. Syfte: Beskriva hur livstillfredsställelsen påverkats av diagnos, behandling och funktionsnedsättning vid mjukdelssarkom. Metod: Kvalitativ ansats innefattande åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades före analys med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen framkom ett övergripande tema Vidare i livet. Temat omfattar kategorierna Reaktion vid diagnos, Upplevelse av behandling, Livet efter sjukdom och Må bra Slutsats: Besvär förekommer i vardagen men individerna begränsas inte av dem, de upplever ingen funktionsnedsättning. Livstillfredsställelsen var påverkad under behandlingen. Efter avslutad behandling det vill säga vid tidpunkt för intervjun ansåg forskningspersonerna att deras livstillfredsställelse inte var påverkad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Malmberg, Kim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sigfusson Nordgren, Jeanette
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) som komplement under stabilitetsträning efter axelluxation: En interventionsstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Axelluxation är den mest förekommande axelskadan i Sverige där individen kan utveckla axelinstabilitet till följd av recidiverande axelluxationer. Den vanligaste konservativa behandlingen är stabilitetsträning för rotatorcuffens muskulatur samt skapulakontroll. Tidigare studier har undersökt effekten av Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) som komplement under träning av bland annat armbågs- och knäled, men oss veterligen har ingen tidigare studie undersökt denna effekt för axelinstabilitet.

    Syfte: Att genom en pilotstudie utvärdera effekten av NMES som ett komplement under stabilitetsträning avseende självskattad axelrelaterad livskvalité för vuxna individer med historia av recidiverande axelluxationer. Vidare syftades att utvärdera genomförbarheten av studieupplägget.

    Metod: Elva individer rekryterades varav sex stycken matchades till interventionsgruppen och resterande fem till kontrollgruppen. Träningsinterventionen pågick under sex veckor och omfattade tolv träningspass. Interventionsgruppen använde NMES som ett komplement under konventionell stabilitetsträning medan kontrollgruppen genomförde samma träning utan NMES. Deltagarnas självskattade axelrelaterade livskvalité mättes före och efter träningsinterventionen genom det validerade utvärderingsinstrumentet Western Ontario Shoulder Instability Index (WOSI). Efter träningsinterventionen analyserades mellan- och inomgruppsskillnader med hjälp av Mann-Whitney U-test respektive Wilcoxon signed-rank test.

    Resultat: Det fanns ingen skillnad avseende total WOSI-score mellan grupperna före (p = 0,47) eller efter (p = 0,36) träningsinterventionen. En förbättring över tid, alltså efter interventionen jämfört med före sågs i total WOSI-score (p = 0,028) inom interventionsgruppen, medan ingen förbättring hittades inom kontrollgruppen (p = 0,89).

    Slutsats: Förbättringen hos interventionsgruppen indikerar att NMES under konventionell stabilitetsträning kan vara ett effektivt alternativ för individer med axelinstabilitet, men ytterligare studier krävs för att verifiera NMES-träningens positiva effekter.

  • 14.
    Ärlebäck, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Maineborn, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sambandet mellan vidden på rektusdiastas och ländryggs- och bäckensmärta samt rörelserädsla: En kvantitativ tvärsnittsstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bukväggens muskulatur spelar en viktig roll gällande hållning, bål- och bäckenstabilitet, andning, bålrörelser och som stöd för de inre organen i buken. Rektusdiastas, en delning av bukmusklerna, är vanligt förekommande framför allt hos kvinnor under och efter graviditet och kan eventuellt påverka dessa funktioner och göra ländryggen och bäckenet mer sårbara.

    Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan vidden på rektusdiastasen och ländryggs- och bäckensmärta samt vidden på rektusdiastasen och rörelserädsla, hos kvinnor efter graviditet.

    Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Antalet deltagare var 141. Populationen var kvinnor 20-50 år som fött barn där yngsta barnet var mellan 1-8 år och som förstod och kunde uttrycka svenska i tal och skrift. Deltagarna skulle ha en rektusdiastas på minst 2 fingerbredd mellan rektusbukarna mätt 4 cm ovanför naveln. Datainsamlingen bestod av ultraljudsmätning samt frågeformulären Numeric Rating Scale (NRS) och Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK-SV). Korrelation analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Deltagarna delades in i två grupper utifrån att de hade en rektusdiastas på mer eller mindre än 2,4 cm och skillnaderna mellan grupperna analyserades med Mann-Whitney U-test.

    Resultat: Ingen statistisk signifikant korrelation över p = 0,05 förelåg mellan vidden på rektusdiastasen och någon av smärtskattningarna. Däremot förelåg en statistiskt signifikant svagt positiv korrelation mellan vidden på rektusdiastasen och rörelserädsla. Vidare sågs ingen statistisk signifikant skillnad mellan de två grupperna, ≤ 2,4 cm eller >2,4 cm rektusdiastas, och smärtskattningarna. Resultatet visade dock på statistisk signifikant skillnad mellan grupperna och skattningen av rörelserädsla.

    Slutsats: Studien visade att vidden av rektusdiastas som enskild faktor inte hade något samband med ländryggs- och bäckensmärtor hos kvinnor efter graviditet. Kvinnor med kvarstående rektusdiastas > 2,4 cm, tenderade i denna studien att skatta högre på TSKSV, än de som hade ≤ 2,4 cm. Gällande skattningen av smärtan sågs ingen statistisk signifikans mellan grupperna. I mötet med dessa kvinnor bör fysioterapeuter inte endast fokusera på smärtan utan beakta fler faktorer såsom rörelserädsla, och fokusera på att guida dessa personer till att våga röra sig för att minska och undvika utveckling av rörelserädsla.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf