Bakgrund
Ländryggssmärta är mycket vanligt förekommande i västvärlden. Det innebär stort
lidande för individen och stora kostnader för samhället. Idag behandlas ryggsmärta
med information om att vara aktiv och vid behov rådgivning om smärtstillande
läkemedel. Mer kunskap behövs gällande fysisk träning som prevention och
behandling av akut- och subakut ländryggssmärta.
Syfte
Syftet med studien var att, för patienter med akut- och subakut ländryggsmärta,
beskriva den fysiska aktivitetsnivån samt eventuella skillnader i smärtintensitet
och funktionsnedsättning mellan grupper med olika aktivitetsnivåer. Syftet var
även att undersöka samband mellan aktivitetsnivå och smärtintensitet respektive
aktivitetsnivå och funktionsnedsättning.
Metod
Studien var en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Deltagarna var 15 patienter, 9
kvinnor och 6 män, medelålder 49,2 år, som sökt vård för akuta eller subakuta
ländryggsbesvär till 4 olika primärvårdsenheter. Fysisk aktivitetsnivå skattades via
Socialstyrelsens indikatorfrågor för fysisk aktivitet, smärtan med numerisk
skattningsskala 0-10 (NRS) och Roland Morris Disability Questionnaire (RMDQ)
besvarades. Data sammanställdes med deskriptiv statistik, skillnader testades med
Mann-Whitney U-test och samband analyserades med Spearmans
korrelationskoefficient.
Resultat
Åtta av 15 deltagare uppnådde Världshälsoorganisationens (WHO)
rekommendationer för fysisk aktivitet (> 150 minuter i veckan). De som ägnade
sig åt fysisk träning minst 90 minuter per vecka hade medianvärde NRS 5,5 och
RMDQ 8, för de som tränade mindre var motsvarande värden NRS 7,5 (p=0,153)
och RMDQ 11,5 (p=0,175). Ett svagt negativt samband identifierades mellan NRS
(r=-0,316,) och nivå av fysisk aktivitet medans sådant samband mellan RMDQ och
fysisk aktivitetsnivå var negligerbart (r=-0,158).
Slutsats
Det var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som tränade minst
90 minuter per vecka och de som tränade mindre gällande varken smärtintensitet
eller funktionsnedsättning. Ett svagt negativt men ej statistiskt signifikant
samband kan ses mellan fysisk aktivitetsnivå och smärtintensitet.