du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 49 av 49
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berggren, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Strömberg, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Granskning av riktlinjer vid Sveriges förlossningskliniker gällande sfinkterskada i samband med förlossning: Innehållsanalys med en kombination av en deduktiv och induktiv ansats2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sfinkterskada är en allvarlig komplikation i samband med vaginal förlossning. Önskan om att undvika vaginal förlossning igen ses hos kvinnor som tidigare drabbats av sfinkterskada.

    Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det fanns riktlinjer gällande sfinkterskada i samband med förlossning vid Sveriges förlossningskliniker samt sammanställa och granska innehållet i riktlinjerna.

    Metod: Innehållsanalys med en kombination av deduktiv och induktiv ansats.

    Resultat: Av de 39 kliniker som svarade hade 31 riktlinjer gällande sfinkterskada. I riktlinjerna beskrevs vanligast förekommande riskfaktorer samt prevention med hjälp av perinealskydd. Läkaren ställde diagnos och utförde reparation av sfinkterskadan på operationsavdelningen. Komplikationer som samlagssmärta och anal inkontinens fanns beskrivet i riktlinjerna. Paracetamol och diklofenak var den vanligast förekommande smärtlindringen. Profylax som antibiotikabehandling och laxantia gavs av de flesta förlossningskliniker. Information till den nyförlösta kvinnan beskrevs. Uppföljning hos läkare, barnmorska och sjukgymnast rekommenderades efter fyra veckor till sex månader. Vid kommande graviditet och förlossning föredrogs kejsarsnitt.

    Slutsats: Riktlinjerna var uppbyggda på samma sätt och hade till stor del liknande innehåll. Författarna till föreliggande fördjupningsarbete efterfrågar en nationell riktlinje.

  • 2.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Nilsson, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Parent’s experiences of feeding their preterm infant in Neonatal Units in Sweden.: Ethnographic design2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Studier har visat att få ett prematurt barn kan orsaka stress och maktlöshet hos föräldrar. Det är viktigt att stödja föräldrarna runt matsituationen av barnet och att neonatalavdelningen har tillräckligt med plats för att hjälpa familjerna att knyta an till varandra. För sjukvårdspersonalen är det viktigt att främja hud-mot-hud och amning, särskilt för tidigt födda spädbarn. Det finns många studier om föräldrars upplevelser om neonatalavdelningar men få studier om föräldrars upplevelser av att mata sitt barn på neonatalavdelning.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelserna föräldrar hade av att mata sina barn på neonatalavdelning.

    Design: Studien genomfördes med en etnografisk metod.

    Resultat: Ett globalt tema av ’Matresan’ utvecklades från fyra olika organisationsteman: ’Olika sätt att mata barnet’, ’Miljöns påverkan’, ’Relationer’ och ’Känslomässiga faktorer’. Dessa teman visar på de olika utmaningar föräldrarna upplevde vid de olika matsituationerna av barnet. Miljön hade en stor inverkan på föräldrarnas upplevelser av matsituationerna hos barnen. En del mammor upplevde amning som onaturligt eftersom deras barn var så små men att amning och hud-mot-hud hjälpte dem att knyta an till deras barn. Mammorna tyckte att det var svårt att hålla igång mjölkproduktionen genom att endast pumpa. Rutinerna på avdelningen hjälpte inte föräldrarna att hitta sin egen rytm. De kände sig även stressade av att väga barnet. Sjukvårdspersonalen hade både positiv och negativ inverkan på föräldrarna.

    Slutsats: Den här studien visar att trots att alla föräldrar önskade att amma så påverkades matresan av val av mat-metod, miljön, relations- och känslomässiga faktorer. Det generella fokuset på rutiner och intaget av mängden bröstmjölk genererade i ångest och minskade anknytningen. Barnmorskor och neonatalsjuksköterskor måste lägga störst fokus på att stödja

  • 3.
    Björnhager, Erika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Heij Rose´n, Märet
    Närståendes upplevelser och behov av sjuksköterskans stöd och bemötande vid anhörigs psykossjukdom: En kvalitativ intervjustudie med närstående2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser samt behov av stöd och bemötande från sjuksköterskan i samband med anhörigs psykossjukdom.

    Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats, som byggde på semistrukturerade intervjuer. Närstående fick beskriva sina tidigare upplevelser av stöd och bemötande, från sjuksköterskan, vid anhörigs psykossjukdom. De närstående fick även beskriva vilket behov av stöd och bemötande som de ansåg sig ha.

    Resultat: Resultatet visade att närstående till personer med psykossjukdom saknar stöd från sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Erfarenheter av bemötande från sjuksköterskan visade att det fanns brister. De närstående kände sig utlämnade, avvisade och utan inflytande. Närstående beskrev sitt behov av stöd från sjuksköterskan som att bli avlastad, värdesatt och befriad från skuld. De beskrev en önskan om att få bli bemötta med omtänksamhet. Vidare framkom behov av att få vara mer delaktiga i vården av den anhörige och att få råd och stöd. Främst i form av en kontaktperson att vända sig till.

    Konklusion: Befintliga vårdprogram och riktlinjer behöver följas för att närstående ska få det stöd som de är berättigade till. Om sjuksköterskan gjorde närstående mer delaktiga i vården skulle närståendes förutsättningar för god hälsa förbättras. Det bidrar även i sin tur till att närstående orkar stödja sin sjuke anhörig till ett bättre liv.

  • 4.
    Boltenstern, Rebecca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Granath, Ingrid
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Mammors upplevelser i samband med beskedet att det väntade barnet dött i livmodern2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Breivik, Mia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Midwives’ perceptions of HIV-positive women’s sexual and reproductive health and rights in urban Namibia: An interview study with ten midwives2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Namibia has challenges in the area of sexual and reproductive health and rights. Working with sexual and reproductive health care, midwives are an important facilitating factor for a better sexual and reproductive health in Namibia.

    Aim:

    To explore midwives’ perceptions of HIV-positive women's sexual and reproductive health and rights in urban Namibia.

    Method:

    A qualitative study with ten midwives at a hospital in Windhoek. Individual interviews were done using an interview guide. The method used for analysis was phenomenography. The phenomenon being studied was the sexual and reproductive health and rights of HIV-positive women and the phenomenon was studied through the perceptions of midwives.

    Findings:

    The midwives perceived that improvements of HIV-positive women’s reproductive health were obstructed. The midwives perceived that the HIV-positive women’s reproductive possibilities and decisions were related to HIV. According to the midwives’ perceptions, sexual relations could be complicated by HIV and it was difficult for HIV-positive women to use condoms.

    Conclusion:

    The findings of this study can be used to reflect on the current situation for HIV-positive women in Namibia. The midwives' perceptions highlight the need to reduce the remaining stigma related to HIV and to work towards the empowerment of HIV-positive women.

  • 6.
    Carlsson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sofri, Fatima
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amningens fördelar för mor, barn och samhälle är välkända. En komplikation vid amning är bröstböld. Medvetenhet om fördelar och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid bröstböld och deras inverkan på fortsatt amning är viktig.

    Syftet: Att studera behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld.

    Metod: Retrospektiv design från en journalgranskning genomförd på Södersjukhuset mellan januari 2006 och september 2008. Statistiska analyser genomfördes med Chi-två test, Independent samples T-test samt Fishers exakta test.

    Resultat: Totalt 139 kvinnor med bröstböld behandlades med nålpunktions-, pigtail- eller dränagebehandling, eller en kombination av dessa. Sextiotre procent pigtailbehandlades enbart och dessa behövde i mindre omfattning sjukhusinläggning jämfört med ej enbart pigtailbehandlade, samt resulterade i större andel av ett till tre sjukhusbesök. Enbart dränagebehandling och flera metoder resulterade i större andel sjukhusinläggningar än ej enbart dränagebehandling och en metod. Amningsförekomsten sjönk från 96 procent före behandling till 69 procent en månad efteråt.

    Konklusion: Enbart pigtailbehandling var den vanligaste metoden och resulterade i färre sjukhusinläggningar och sjukhusbesök. Förekomsten av amning hade sjunkit efter behandling av bröstböld

  • 7.
    Dahlkvist, Sara Erica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Molinder, Rosa-Lill Eleonor
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Nepali men’s perceptions of the role of the man in family planning, during pregnancy and childbirth: A qualitative interview study2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Nepal har en rik kultur och tradition där familjeliv och äktenskap utifrån ett västerländskt perspektiv kan uppfattas kontrollerat av patriarkala normer, sanktioner, värderingar och könsskillnader. Trots globala insatser för att initiera barnmorskeutbildning till nytta för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa i Nepal fortgår planeringsfasen utan att övergå i initieringsfas.

    Syfte: Att beskriva nepalesiska mäns uppfattningar om mannens roll i familjeplanering, under graviditet och förlossning.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor genomfördes med 15 nepalesiska män i storstad och på landsbygd. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys.

    Resultat: Mannens roll 'Han leder - Hon följer' genomsyrade texterna i de två kategorierna `Ge stöd till kvinnan i familjeplanering, under graviditet och förlossning´ samt `Undanhålla stöd till kvinnan i familjeplanering, under graviditet och förlossning´, sex underkategorier presenterades under vardera kategorin.

    Slutsats: Mannens roll beskrevs som en dikotomi inom de mest utsatta områdena i en kvinnas liv; i familjeplanering, under graviditet och förlossning. Hans roll var stödjande och samtidigt var hans roll att undanhålla stöd till kvinnan.

    Klinisk tillämpbarhet: För att kunna förbättra kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Nepal är det viktigt att förstå mannens roll i familjeplanering, under graviditet och förlossning. Nepalesiska män bör få kunskap och utbildning inom sexuell och reproduktiv hälsa.

    Förslag till vidare forskning: En omfattande kvantitativ studie kan genomföras för att få en mer enhetlig bild av mannens roll i familjeplanering, under graviditet och förlossning i Nepal.

  • 8.
    Danielsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Lind, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten: En Kvalitativ Intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.

  • 9.
    Dragsten, Mirjam
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Salmonsson, Ingela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens kunskapsläge i hjärtlungräddning samt följsamhet till det svenska hjärtlungräddningsregistret på ett länssjukhus i Mellansverige: En kvantitativ tvärsnittsstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret.

    Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie.

    Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen.

    Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete. Ett förbättringsarbete är nödvändigt för att förbättra följsamheten till registreringen.

  • 10.
    Ehrling, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kvinnans individuella upplevelse av förlossningssmärta: En begreppsanalys2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Förlossningssmärta är ett begrepp som används inom barnmorskeutbildningen och hälso- och sjukvård där kvinnor vårdas under graviditet och på förlossningsavdelningar. Begreppet är odefinierat i litteraturen och hur och vad som innefattas av begreppet är brett. Förlossningssmärta har stor plats inom mödrahälsovården men just som begrepp finns lite information. Syfte: Syftet var att beskriva begreppet förlossningssmärta genom en begreppsanalys. Metod: En begreppsanalys med kvalitativ design. Först utfördes en litteratursökning, den teoretiska fasen, och sedan blev fem barnmorskor identifierade genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades i fältstudiefasen. Resultatet från fältstudiefasen sammanställdes med resultatet från den teoretiska fasen. Resultat: Analysen av begreppet förlossningssmärta mynnade ut i ett resultat med flera dimensioner där den unika upplevelsen är konklusionen. De tre huvuddimensionerna är sensorisk, affektiv och kognitiv upplevelse av förlossningssmärta. Där det sensoriska står för fysiologin, det affektiva för det vi bär med oss in i smärtupplevelsen och det kognitiva för hur vi tänker kring smärtupplevelsen. Referens-ramen för begreppet bestäms av dess förutsättningar och konsekvenser. Förlossningssmärtan är en unik upplevelse och endast den födande kvinnan vet hur den känns. Förlossningssmärta är en upplevelse som tolkas olika och uttrycket är individuellt. Slutsats: Förlossningssmärta kan ses som ett komplext begrepp som anpassas till varje gravid utifrån de definierade dimensionerna. Klinisk tillämpbarhet: Begreppet förlossningssmärta är viktigt att klargöra för barnmorskestudenter under utbildning.

  • 11.
    Ekborn, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Att föda barn i vatten: Kvinnors upplevelse av utdrivningsskedet när det sker i vatten. En kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: To give birth in water is still and has for a long time been questioned regarding the benefits and safety in many countries. In Sweden there is no longer any a restriction or recommendations about water births. The aim of this study was to investigate women´s experience of the second stage of labour in water.

    Method: Interviews were conducted with six women three to four months after the water birth. The interviews were analyzed qualitative.

    Result: Four categories were identified; Handle the pain, kept integrity, feeling secure and natural childbirth.

    None of the women had planned for a water birth but all had a wish to avoid medical pain relief and have a natural birth if possible. Their experience was that the bath made it easier to support natural child birth and the women were positive to stay in the bath as long as the midwife told them everything was fine. The primiparas expressed the pain in the second stage of labour as mainly positive. The multiparas thought the pain was equal as previous experience. The most psychological benefit was the experience of kept integrity in the bath. The women felt less exposed in the water compared with previous experiences or ideas. Women´s opinion of the midwife as skilled and calm had importance for the choice of a water birth.

    Conclusions: The women experienced the water as protective and a way to support natural birth. The primiparas expressed the pain in the second stage of labour as mainly positive. The multiparas thought the pain was equal as previous experience. The women expressed the kept integrity as most beneficial about water birth. High confidence with the midwife had importance for feeling safe in with the water birth.

  • 12.
    Ekenberg, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Löwegren, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Tidig föräldrastress hos mammor med för tidigt födda barn2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (<37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress.

  • 13.
    Ekendahl, Sigrid
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Johansson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor i deras sexualitet första året efter förlossning: Intervjustudie med kliniskt verksamma barnmorskor i mödrahälsovården2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att tillämpa kunskaper om sexualitet och samlevnad samt ge samtalsstöd efter förlossning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde. Forskning visar att kvinnor upplever en transition i sexualiteten upp till ett år efter förlossning, samt att det finns ett behov hos kvinnor att få stöd och samtala om detta med vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor i deras sexualitet första året efter förlossning.

    Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data inhämtades från individuella semistrukturerade intervjuer med åtta barnmorskor verksamma på barnmorskemottagning. Data bearbetades med kvalitativ induktiv innehållsanalys.

    Resultat: Studiens resultat visade att barnmorskorna gav stöd i sexualiteten första året efter förlossning till kvinnor genom samtalsstöd där barnmorskans bemötande var viktigt. Samtalsstödet utformades som information och normalisering, undersökande och rådgivning. Hinder för stöd angavs vara integritet, andra personer närvarande vid mötet, kulturskillnader och tidsbrist. Informanterna ansåg att behov av fortbildning inom sexologi finns, för att ge stöd i sexualiteten för kvinnor året efter förlossning.

    Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan genom barnmorskornas erfarenheter av att stödja kvinnor i sexualiteten året efter förlossning användas som inspiration för andra barnmorskor verksamma inom området.

  • 14.
    Elfstrand, Rebecka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Karlsson, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sexual and reproductive knowledge and perceptions in a school going population of youth in Kathmandu, Nepal: A questionnaire sample study2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungdomars sexuella- och reproduktiv hälsa är ett ämne som behöver belysas i större utsträckning i världen då den länge försummats. Den sexuella kunskapsnivån behöver höjas bland tonåringar och ungdomar. Åtkomsten till hälso-och sjukvårds instanser för unga behöver utökas för att hindra spridningen av sexuella överförbara sjukdomar (STI), HIV inräknat, förhindra oönskade graviditeter, osäkra aborter och tonårsfödslar. Nepal är som många andra asiatiska länder sena med att införa sexualundervisning i skolorna och förebyggande hälsovård för ungdomar då det länge har varit ett tabubelagt ämne i den Nepalesiska kulturen.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka kunskap och uppfattningar om sexuell och reproduktiv hälsa hos skolgående ungdomar i Kathmandu, Nepal.

    Metod: En kvantitativ enkätstudie med 160 gymnasieungdomar utfördes i fyra skolor i Nepals huvudstad Kathmandu. Enkäten var egenhändigt ifylld av ungdomarna.

    Resultat: 1/3 av eleverna visste inte att en tonåring kan bli gravid efter första samlaget. 2/3 av flickorna och nästan 3/5 av pojkarna visste att en tonåring kan få en sexuell överförbar sjukdom (STI) efter första samlaget. Strax över hälften av eleverna hade kunskap om att det är lättast att bli gravid dag 12-18 i menscykeln. Pojkarna har en lägre grad av kunskap i alla frågor som handlar om sexuell och reproduktiv hälsa utom i en fråga som handlar om metoder för att förhindra graviditet. Både flickor och pojkar föredrog i första hand att erhålla sexuella kunskaper från vänner och i andra hand via internet.

    Slutsats och klinisk tillämpning: Ungdomarna i den aktuella studien är mer angelägna om att förhindra oönskade graviditeter än sexuella överförbara sjukdomar. Tillförlitlig information och kunskap på nätet och i skolsystemet kan bidra till ökad sexuell kunskap bland ungdomar i Nepal.

  • 15.
    Falkenström, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Hein, Terese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av fosterrörelser och upplevd anknytning med mindfetalness2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rörelsemönstret är unikt för varje enskilt barn och så även kvinnans upplevelse av fosterrörelser. Kännedom om rörelsemönstrets intensitet samt duration, ger viktig information om det ofödda barnets välmående. Olika metoder för att dokumentera barnets rörelsemönster används hos de gravida kvinnorna. Självskattningsmetoden mindfetalness innebär att uppmärksamhet riktas mot fosterrörelsernas styrka, typ och frekvens.

     

    Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av fosterrörelser och upplevd anknytning med mindfetalness som självskattningsmetod.

     

    Metod: Crossover trial med en kvalitativ och abduktiv ansats. Som analysmetod användes systematisk textkondensering.

     

    Resultat: Tre huvudkategorier samt sex underkategorier kunde identifieras i resultatet. Resultatet visar att trygghet var en viktig faktor till varför kvinnorna ville känna fosterrörelser, vilket även upplevdes som fantastiskt. Lätta, stretchande och starka rörelser, blev mest förekommande i beskrivningarna. Mindfetalness hjälpte kvinnorna att känna kontakt med sitt barn och skapa en förväntan.

     

    Slutsats: Mindfetalness kan vara en bra metod för att hjälpa kvinnan att stärka sin anknytning till det ofödda barnet och hennes självförtroende. Befinna sig i nuet och ta sig tid till att lära känna sitt barn och dess rörelser, kan vara till stor hjälp i anknytningsprocessen. Fosterrörelser är unika och barnmorskan kan använda sig av mindfetalness, för att få information om rörelsemönstret samt vid behandlingen av kvinnan.

     

    Klinisk tillämpbarhet: Det finns begränsad forskning kring ämnet mindfetalness och författarna anser att det behövs ytterligare forskning kring ämnet för att det ska användas i klinisk verksamhet.

  • 16.
    Fallqvist, Carolina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Persson N., Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Att vårda patienter i rättspsykiatrisk vård som uppvisar självskadebeteende: sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Självskadebeteende beskrivs vanligtvis utifrån ett patologiskt perspektiv och är allt vanligare inom rättspsykiatrisk vård. Beteendet anses ofta vara socialt oacceptabelt i samhället. Sjuksköterskor ställs ofta inför olika emotioner och synsätt i mötet med patienter med självskadebeteende. Dessa känslor och attityder påverkar både sjuksköterskan och patienter på olika sätt.

    Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård i Sverige.

    Metod: Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, som analyserats med innehållsanalys. Åtta sjuksköterskor deltog i studien.

    Resultat: Från intervjuerna framkom det att sjuksköterskorna upplevde olika känslor och reaktioner gentemot patienter med självskadebeteende. Känslorna var av frustration, hjälplöshet, ilska, ångest och rädsla. Sjuksköterskorna betonade vikten i att ha en god kommunikation i omvårdnaden med sina kollegor, samt efterlyste behovet av utbildning och handledning till personalen samt patientfokuserad terapi.

    Slutsats: För att stärka sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete och professionella roll gentemot patienter med självskadebeteende, som vistas inom den svenska rättspsykiatriska vården, krävs det faktabaserade utbildning och handledning för att kunna ge en god vård. Deliberate self harm as defined pathologically as well as socially is becoming an increasing phenomenon within forensic psychiatry. Nurses working with patients who have self harm behaviour and are confined to forensic psychiatry face different challenges which affect their feelings and attitudes in different ways, in their nursing practice.

  • 17.
    Fredborg, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Raninen Jansson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskestudenters skattade upplevelser av lärandemiljön före och efter inrättandet av Kompetenscentrum2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning

    etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för

    studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen

    vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en

    förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via

    skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av

    Kompetenscentrum.

    Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.

    Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar

    om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika

    dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet

    genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.

    Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.

    Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter

    inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av

    de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer

    verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att

    arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det

    är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant

    skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll.

    Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens

    integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna

    förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att

    vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av

    teori och praktik.

  • 18.
    Gillenstrand, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Hedblom, Fia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskors erfarenheter och upplevelser kring postpartumsamtal2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskningen visar att kvinnor tycker det finns en vinst i att ha ett postpartumsamtal, de värdesätter att få stämma av sin förlossningsupplevelse. Ändå erbjuds inte alla kvinnor detta. Tidigare forskning har visat att barnmorskor likaså värdesätter postpartumsamtal för kvinnans skull men att barnmorskorna saknar utbildning i att genomföra postpartumsamtal på ett tillfredsställande sätt.

    Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter och upplevelser kring postpartumsamtal.

    Metod: Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor som arbetar på förlossningsavdelning. Semistrukturerad intervju genomfördes utifrån en frågeguide. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Ett tema, fyra kategorier och 15 underkategorier identifierades. Temat var: Postpartumsamtal idag: Att möta behovet och framtidens utmaningar. Kategorierna var: Postpartumsamtalets betydelse för kvinnan, Postpartumsamtal inte för alla, Genomförande av postpartumsamtal och Förutsättningar för postpartumsamtal.

    Slutsats: Barnmorskornas upplevelse var att postpartumsamtalet är viktigt för kvinnor, deras partners samt för barnmorskorna själva. Anpassning av organisationen behövs för att erbjuda postpartumsamtal utifrån föräldraparets behov. Kunskap från postpartumsamtal kan tillvaratas för utveckling både för personlig yrkesutveckling för barnmorskan och vårdutveckling för organisationen. Detta kan vara ett steg mot en mer kvinnocentrerad vård.

    Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna leda till utveckling av rutiner kring postpartumsamtal. Ytterligare forskning behövs för att utveckla en samtalsmodell som kan tydliggöra postpartumsamtalets utförande och innehåll.

  • 19.
    Halldin, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Helinder, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning: - En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa

    och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om,

    kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och

    livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa

    samt att förebygga oönskade graviditeter och STI.

    Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på

    ungdomsmottagning.

    Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar.

    Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som

    analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt

    följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande

    faktorer och Utmaningar.

    Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och

    preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt

    arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar

    på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av

    modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och

    följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på

    ungdomsmottagning är komplext.

    Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på

    ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter

    i det dagliga arbetet.

  • 20.
    Hellman, Daniela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Söderström, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskans uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation utifrån arbetslivserfarenhet: En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter.

  • 21.
    Hermansson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Östman, Gabriella
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Psykiatrisjuksköterskans personcentrerade vård av vuxna med föräldrar som har alkoholmissbruk – En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa som kan ha sin grund i att ha vuxit upp med alkoholberoende föräldrar är problematisk. Psykiatrisjuksköterskan bör vara medveten om hur en främjad psykisk hälsa för denna målgrupp kan uppnås inom den psykiatriska vården. Det är därför viktigt att beskriva hur psykiatrisjuksköterskor arbetar personcentrerat med denna patientgrupp i vårdsituationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur psykiatrisjuksköterskan inom vuxenpsykiatrin genom personcentrerad omvårdnad främjar psykisk hälsa för vuxna med föräldrar som har ett alkoholmissbruk. Metod: Data samlades in från sex semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatmaterialet presenterade följande kategorier: Skapa förtroende och tillit, Identifiera behov av insatser, Arbeta i team kring patienten, Få patienten att ta ansvar för sina egna val samt Låta patienten påverka planerade insatser. Slutsats: Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att motivering och stärkande av patienten att ta ansvar var centrala aspekter.

  • 22.
    Hirvonen, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av prehospital förlossning: En intervjustudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år föder flera hundra kvinnor oplanerat barn utanför sjukhus i Sverige men endast begränsad kunskap finns om deras upplevelse. Syftet med denna studie är att beskriva åtta kvinnors känslomässiga upplevelser av prehospital förlossning. Som metod valdes semistrukturerade djupintervjuer. Innehållet analyserades kvalitativt med fenomenologisk analys.Den essentiella innebörden av fenomenet att föda oplanerat utanför sjukhus kan förstås som en tudelad erfarenhet av å ena sidan styrka och stolthet över att klara av situationen, å andra sidan besvikelse. Kvinnorna överrumplas av sin kropp, men hittar i stunden kraft och fokus som hjälper dem genom förlossningen och att ta hand om sitt nyfödda barn trots omständigheterna. Lättnad och stolthet infinner sig efteråt när de vet att allting gått bra. Fenomenet genomsyras också av besvikelse över att förväntningar på sjukvården inte uppfyllts. Händelsen efterlämnar spår i form av stärkt självkänsla, men också betänkligheter inför att föda i framtiden. Kunskapen från detta fördjupningsarbete kan utgöra underlag för fortsatt forskning inom området, men också ge möjlighet till ett anpassat bemötande och uppföljning inom hälso- och sjukvården.

  • 23.
    Hjorth, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sylvén, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Test av patientenkät riktad till personer med levercirros i uppföljning vid leversjuksköterskemottagning:: En pilotstudie med mixad metod2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation.

    Metod: Pilotstudiens metod var mixad.

    Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna.

  • 24.
    Hällsten, Lisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Svensson, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Gravida kvinnors tankar om amning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.

     

    Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem

  • 25.
    Jonasson Lindegren, Carolina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Karlsson, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Internet- den nya barnmorskan?: En enkätstudie om hur gravida kvinnor söker information om graviditet och förlossning via Internet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen.

    Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning.

    Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats.

    Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning.

    Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet. Vår studie visar att barnmorskors rekommendation av hemsidor på Internet har stor betydelse för gravida kvinnor.

     

  • 26.
    Karlsson, Annica
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av läkemedelshantering till äldre i kommunal hälso– och sjukvård: En kvalitativ studie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hälso – och sjukvården upplevde läkemedelshantering till äldre. Metod: Studien hade en kvalitativ design och data samlades in med enskilda intervjuer av fem sjuksköterskor och analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman med underliggande kategorier. De teman som framkom var: Sjuksköterskan har en betydelsefull roll, att ha insikt och kompetens om äldres läkemedelsanvändning, att anpassa behandlingen till patientens förutsättning och att ha en fungerande verksamhet.  Resultatet visade att det fanns en ökad medvetenhet kring läkemedelsbehandling till äldre men det behövdes mer utbildning inom området. Att ha en fungerande verksamhet ansågs viktigt och det var betydelsefullt att ha ett bra samarbete med andra. Det upplevdes positivt med läkemedelsgenomgångar och i resultatet framkom att sjuksköterskorna tog ett stort ansvar för kvaliteten, var uppmärksamma och följde upp läkemedelsbehandlingar. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar ansågs viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det framgick av resultatet att läkarkontinuitet underlättade arbetet för sjuksköterskorna och höjde kvaliteten på äldres läkemedelsanvändning. Det fanns ett önskemål om en geriatriker inom verksamheten då en del sjuksköterskor upplevde att allmänläkarna saknade kunskap om läkemedelsbehandling till äldre.  Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll och tar ett stort ansvar för läkemedelbehandlings kvalitet. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar är viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det finns ett behov av ökad kompetens inom området bland alla yrkesgrupper. Det är angeläget med ökad bemanning och god läkarkontinuitet i verksamheten för att höja kvaliteten på läkemedelsbehandlingen.

  • 27.
    Kilde, Therése
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kling, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Förutsättningar för att ge god och säker omvårdnad vid sekundärtransport av kritiskt sjuka patienter.: - En kvalitativ studie ur anestesisjuksköterskans perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I anestesisjuksköterskans ansvarsområde ingår att transportera kritiskt sjuka

    patienter till annat sjukhus för vård, sekundärtransport, vilket upplevs som ett svårt uppdrag.

    Forskning tyder på att sekundärtransport av kritiskt sjuka patienter kan vara riskfyllt och

    orsaka patientskada. Syfte: Att beskriva förutsättningar för att ge god och säker omvårdnad

    vid sekundärtransport av kritiskt sjuka patienter ur anestesisjuksköterskans perspektiv.

    Metod: Deskriptiv design med kvalitativa fokusgruppsintervjuer och en induktiv ansats

    användes. Nitton anestesisjuksköterskor verksamma vid ett mellansvenskt länssjukhus

    intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna transkriberades och analyserades med

    innehållsanalys. Datanära koder som kortfattat beskriver innehållet identifierades för att sedan

    grupperas i subkategorier och kategorier. Resultat: I analysen framkom tre kategorier som

    ansågs motsvara behov vid sekundärtransport. Informanterna efterlyste fortbildning,

    teamsamverkan samt struktur för att ha goda förutsättningar att patientsäkert transportera

    kritiskt sjuka patienter. Slutsats: Genom att undersöka hur anestesisjuksköterskorna såg på

    förutsättningarna för att ge god och säker omvårdnad vid sekundärtransporter av kritiskt sjuka

    patienter, framkom kunskap vilken i en förlängning kan ge grund för rutiner innefattande

    checklista, teamträning, kontiunerlig utbildning samt kompetensutveckling genom praktiska

    övningar för att kvalitetssäkra omvårdnaden vid sekundärtransport.

  • 28.
    Kilde, Therése
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kling, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Förutsättningar för att ge god och säker omvårdnad vid sekundärtransport av kritiskt sjuka patienter: En kvalitativ studie ur anestesisjuksköterskans perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I anestesisjuksköterskans ansvarsområde ingår att transportera kritiskt sjuka patienter till annat sjukhus för vård, sekundärtransport, vilket upplevs som ett svårt uppdrag. Forskning tyder på att sekundärtransport av kritiskt sjuka patienter kan vara riskfyllt och orsaka patientskada. Syfte: Att beskriva förutsättningar för att ge god och säker omvårdnad vid sekundärtransport av kritiskt sjuka patienter ur anestesisjuksköterskans perspektiv. Metod: Deskriptiv design med kvalitativa fokusgruppsintervjuer och en induktiv ansats användes. Nitton anestesisjuksköterskor verksamma vid ett mellansvenskt länssjukhus intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Datanära koder som kortfattat beskriver innehållet identifierades för att sedan grupperas i subkategorier och kategorier. Resultat: I analysen framkom tre kategorier som ansågs motsvara behov vid sekundärtransport. Informanterna efterlyste fortbildning, teamsamverkan samt struktur för att ha goda förutsättningar att patientsäkert transportera kritiskt sjuka patienter. Slutsats: Genom att undersöka hur anestesisjuksköterskorna såg på förutsättningarna för att ge god och säker omvårdnad vid sekundärtransporter av kritiskt sjuka patienter, framkom kunskap vilken i en förlängning kan ge grund för rutiner innefattande checklista, teamträning, kontiunerlig utbildning samt kompetensutveckling genom praktiska övningar för att kvalitetssäkra omvårdnaden vid sekundärtransport.

  • 29.
    Kruse, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Norén, Linnéa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Följsamhet till egenvård- utvärdering av patienter medhjärtsvikt som fått uppföljning i hemmet av ettmultidisciplinärt team: En registerstudie baserad på longitudinella enkätdata2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: På Hudiksvalls sjukhus pågår ett projekt med ett multidisciplinärt team som följer upp patienter med hjärtsvikt efter utskrivning från hjärtavdelning.Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer >65 år blir inlagda på sjukhus. Hjärtsvikt beror på en underliggande sjukdom, vanligast är hjärtinfarkt eller hypertoni. Egenvård är viktigt vid hjärtsvikt och genom specialiserad uppföljning/ utbildning ökar patientens förståelse för egenvårdsstrategier.Syfte: att undersöka utvecklingen av följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt som fått uppföljning i hemmet av ett multidisciplinärt team innan inskrivning i teamet och vid utskrivning ur teamet efter 6-8 veckor.Metod: En registerstudie baserad på longitudinella enkätdata.Resultat: patienterna visar förbättring av följsamhet till egenvård, förbättrad eller bibehållen NYHA-klass, en minskning av antal vårdtillfällen och vårddygn.Slutsats: uppföljning via det multidisciplinära teamet i Hudiksvall förbättrar patientens följsamhet till egenvårdsåtgärder, minskar antalet vårdtillfällen/ vårddagar samt leder till att patienterna förbättrar eller bibehåller sin NYHA-klass.

  • 30.
    Lindberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans åtgärder för att lindra oro och ångest i en vårdsituation2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Lindberg, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Rundberg, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Förlossningsrädda kvinnors erfarenheter av Aurorasamtal ett till två år efter förlossning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten.

    Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor.

    Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS.

    Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse. Fler förstföderskor än omföderskor önskade planerat kejsarsnitt när de kom till Auroramottagningen. De flesta kvinnor som önskade vaginal förlossning blev vaginalt förlösta. Över hälften av kvinnorna som deltog i studien var mindre rädda för förlossning 1 – 2 år efter förlossningen än de upplevde att de var innan Aurorasamtalet och förlossningen.

    Konklusion: Aurorasamtal förefaller ha störst betydelse för omföderskor och för de kvinnor som önskar vaginal förlossning.

  • 32.
    Lindblom, Emilia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Jonsson, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Att möta oplanerat gravida unga kvinnor som beslutar sig för att genomgå en abort: En kvalitativ intervjustudie med barnmorskor på ungdomsmottagningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskeyrket har gått från att främst fokusera på vård under graviditet och förlossning till ett bredare arbetsfält inom sexuell och reproduktiv hälsa som även innefattar arbete på ungdomsmottagning. Barnmorskan på ungdomsmottagningen arbetar förebyggande mot oönskade graviditeter och möter unga kvinnor och män i samtal om graviditet och abort. Att ställas inför ett oväntat graviditetsbesked kan vara omvälvande och barnmorskan är central i att finnas till hands för den unga gravida kvinnan, samt för hennes partner och familj så att hon lättare kan utföra ett informerat beslut.

    Syfte: Att beskriva barnmorskans erfarenheter av att möta oplanerat gravida unga kvinnor på ungdomsmottagning som beslutar sig för att genomgå en abort.

    Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer användes som insamlingsmetod och analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Två kategorier och sju subkategorier identifierades: Att vara en inlyssnande samtalspartner; Vid graviditetsbeskedet, Inför abortbeslutet och Efter aborten. Individanpassat stöd; Att ge praktiskt och kunskapsmässigt stöd vid den oplanerade graviditeten, Att se till det sociala sammanhanget, Ge stöd för en fortsatt säker sexualitet och Att stödjas för att stödja.

    Slutsatser och klinisk tillämpbarhet: Barnmorskan fångade in tankar och känslor hos den unga kvinnan och bemötte henne där hon befann sig. Barnmorskan tydliggjorde att abortbeslutet var den unga kvinnans och skyndade inte på beslutet. De betonade vikten av att inte förutsätta abort som det enda handlingsalternativet. Genom att lyssna in individuella behov av stöd kunde barnmorskan tillgodose det stöd som saknades. Att stödja för en fortsatt säker sexualitet såg barnmorskorna som en viktig men utmanande arbetsuppgift som väckte mycket känslor och därför var det viktigt med stöd för barnmorskan i form av kollegor, fortbildning och riktlinjer. Genom att öka kunskapen om barnmorskornas möten med oplanerat gravida unga kvinnor har författarna en förhoppning om ökad förståelse för arbetet och dess utmaningar. Genom fortbildning, hospitering, tydligare riktlinjer och stöttning inom preventivmedelsrådgivning efter aborten kan barnmorskan få mer stöd i sitt arbete och därmed möjlighet att förbättra mötet individanpassat utifrån den unga kvinnans behov.

  • 33.
    Lindblom, Kristina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Rask, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning: En jämförelse mellan Sverige och Norden2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.

    Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ”Nordic Homebirth” via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.

    Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten. Kvinnorna i Sverige var i genomsnitt två år äldre och i högre grad omföderskor och sammanboende/gifta. Fler kvinnor i Norden var ensamstående/ej sammanboende jämfört med de svenska kvinnorna. Ingen skillnad i utbildningsnivå fanns mellan kvinnorna i Sverige och Norden.

    Slutsats: Skillnader i karaktäristika för kvinnor som väljer en planerad hemförlossning i Norden finns avseende ålder, paritet, civilstånd och ursprungsland. Bättre registrering av planerade hemförlossningar behövs för att kunna göra säkrare undersökningar av denna grupp.

    Nyckelord: planerad hemförlossning, karaktäristika, kvinnor, Sverige, Norden

  • 34.
    Lithberg, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Hälsa och livskvalitet hos personer diagnostiserade med lungcancer: En deskriptiv enkätstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige.

    Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker.

    Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

  • 35.
    Mattsson, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Omvårdnad av patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom psykiatrisk slutenvård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård.

    Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling.

    Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas.

  • 36.
    Moberg, Inger
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser när en familjemedlem som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.

    Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem olika kategorier: att skapa en relation att känna sig delaktig, att känna skuld, att känna osäkerhet samt att fatta rätt beslut. Resultat: Att ta beslutet att flytta en person som drabbats av demens var svårt, eftersom det ofta är förknippat med skuldkänslor, att inte känna sig delaktig, samt en känsla av osäkerhet, och en oro om att inte ha tagit rätt beslut. Slutsats: Rollen som anhörig till en person som drabbats av demens är svår och det innebär en hög belastning samt en hög nivå av stress. Det är viktigt att den anhörige får stöd och uppmuntran och där har vårdpersonalen en viktig roll.

  • 37.
    Neljesjö, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strömkvist, Ingegerd
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede: En kvalitativ intervjustudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig.

  • 38.
    Olsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Winlöf, Viktoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Mammors upplevelse av att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn: En kvalitativ fallstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns begränsad kunskap om hur mammor upplever att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn. Ytterligare kunskap kan bidra till ökad förståelse och leda till bättre vård. Syfte: Att beskriva mammors upplevelser av att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn. Metod: En kvalitativ fallstudie med djupintervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien påvisade det kaos och den overklighetskänsla mammorna upplevde då insjuknandet och händelserna skedde i snabb takt. Det fanns ingen tid för reflektion, tillståndet var livshotande och en katastrofkänsla uppstod. Temat overkligt kaos formades. De svårt sjuka mammorna klarade inte att delta vid första omvårdnaden av sitt döda barn men kunde under vårdtiden vara tillsammans med barnet vid flera tillfällen vilket gav känslor av både glädje och sorg. Mammorna upplevde restsymtom av HELLP syndrom ett halvår efter händelsen. Slutsatser: Det snabba insjuknandet och händelseförloppet resulterade i ett overkligt kaos för mammorna. Det är viktigt att vårdpersonalen är tydliga i sin kommunikation och hela tiden närvarande hos mamman. Barnmorskan har en central roll i att hjälpa mammorna att möta och vara nära sitt döda barn så mycket som möjligt.

  • 39.
    Scholder, Linnéa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Stanizewski, Nina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kvinnans tillit till amning: En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning.

    Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS.

    Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88).

    Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.

  • 40.
    Sjöberg, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Personcentrerad vård, fysioterapeuters uppfattningar inom akut slutenvård – en fenomenografisk intervjustudie.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vård bör bedrivas personcentrerat (PCC) stödjs av Patientlagen. Sveriges kommuner och landsting har därför fått i uppdrag att sprida kunskap och information i syfte att underlätta implementering av modellen. Aktuell forskning indikerar att vårdpersonal, inklusive fysioterapeuter, värdesätter innehållet i PCC men rapporterar också att det kan finnas svårigheter med att förstå och fullt ut praktisera PCC.

    Syfte: Att undersöka och beskriva variationer i fysioterapeuters uppfattningar om PCC inom akut sjukvård.

    Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk design. Sju informanter deltog i individuella intervjuer och tre av dem i en kompletterande fokusgruppintervju för att fånga ytterligare variationer i uppfattningar. Informanter var leg. fysioterapeuter, kliniskt verksamma inom akutsjukvård. Informanter var 27 - 53 år, hade 1.5 - 16 års erfarenhet, sex kvinnor och en man.

    Huvudresultat: Analysen utmynnade i två beskrivningskategorier, "Den professionella rollen utmanas" och "Patientens roll förändras", med tre beskrivande kategorier vardera.

    Konklusion: Den slutsats som kan dras utifrån denna studie är att fysioterapeuter erfar PCC när den professionella rollen utmanas och när patientens roll förändras från patient till person i större utsträckning än tidigare. Ytterligare forskning inom området krävs för att öka kunskapen om hur PCC påverkar patientens och fysioterapeutens roll.

  • 41.
    Skytt Becker, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Nordenberg, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Från hopplöshet till liv; Förlossningsupplevelse efter förlängd latensfas2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många kvinnor får inte den snabba och komplikationsfria förlossning som de önskar utan den kan istället bli lång och mycket påfrestande. Forskning visar att olika aspekter påverkar en kvinnas förlossningsupplevelse, dock finns inte lika mycket forskning om hur en kvinnas förlossningsupplevelse påverkas efter förlängd latensfas.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever sin förlossning efter förlängd latensfas.

    Metod: Kvalitativ metod användes som baserades på intervjuer i fokusgrupper och enskilda intervjuer. Materialet analyserades sedan med innehållsanalys.

    Resultat: Ett tema framkom; Balansera mellan hopp och förtvivlan och tre kategorier identifierades; Att känna sig sårbar och utsatt, Att sträva efter kontroll och Att tröttheten tar överhand. Ett av de viktigaste fynden som framkom var att stöd från barnmorskan är en betydande del i en kvinnas förlossning för en positiv förlossningsupplevelse.

    Slutsats: Utsatthet och orkeslöshet är faktorer som präglar förlossningsupplevelsen efter en förlängd latensfas. Genom bra stöd och god smärtlindring kunde kvinnorna återfå kontroll över situationen. Bra information om förlossningens progress var av stor vikt och medförde en känsla av ny energi.

    Klinisk tillämpbarhet: Kvinnor med förlängd latensfas är en grupp som behöver ökat stöd under sin förlossning. En god barnmorskebemanning är en förutsättning för detta.

  • 42.
    Soras, Helinä
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Autentiskt möte: En litteraturstudie om sjuksköterska-patient relationen vid olika modersmål2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Sundberg, Cathrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Eriksson, Cajsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Prenatal anknytning: En begreppsanalys2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hur mödrar knyter an till sitt väntade barn, vad det påverkas av och vad det kan få för konsekvenser samt hur de lär känna sitt barn under graviditeten innefattas av prenatal anknytning. Prenatal anknytning har stor plats inom mödrahälsovården men som begrepp är det relativt odefinierat. Syfte: Syftet var att beskriva begreppet prenatal anknytning genom en begreppsanalys. Metod: En begreppsanalys med kvalitativ design. Först utfördes en litteratursökning, den teoretiska fasen, och sedan blev fem barnmorskor identifierade genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades i fältstudiefasen. Resultatet från fältstudiefasen sammanställdes med resultatet från den teoretiska fasen. Resultat: Begreppet prenatal anknytning resulterar i flera definierade attribut där fosterrörelser har stor del. Andra attribut är interaktion, dela med sig, fantasier och känslor. Referensramen för begreppet bestäms av dess förutsättningar och konsekvenser. Slutsats: Prenatal anknytning kan ses som ett komplext begrepp som anpassas till varje graviditet utifrån de definierade attributen.

  • 44.
    Vildelöt, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Edman, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Personalens förväntningar inför sammanslagning av förlossnings-, BB- och neonatalavdelningen och att samtidigt införa samvård: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ”Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert – förändringsarbetets balansgång” som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen. Kategorierna ”Att få en bra miljö för föräldrar och personal”, ”Att samarbeta med familjen i fokus”, ”Att förena två kliniker och kulturer” och ”Att genomgå en arbetsplatsförändring” beskrev de förväntningar och farhågor personalen uttryckte.Slutsatser: Resultatet visade på förväntningar av att vård- och arbetsmiljö skulle förbättras samt att samarbetet mellan klinikerna skulle bli mer effektivt. Det framkom att det var av betydelse att ha fungerande informationsflöden, uppleva delaktighet samt ha en tydlig ledning i en genomgripande organisationsförändring.

  • 45.
    Wallenberg, Solveig
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Östlund, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    HUr ungdomar med självskadebeteende upplever vårdpersonals bemötande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med självskadebeteende upplever bemötandet från vårdpersonalen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel användes. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Psyc INFO och CINAHL Resultat: Resultatet av denna studie visade på att de flesta av ungdomarna med självskadebeteende inte sökte vård då de antingen var rädda för att förvärra sina problem eller för att de inte visste vart de skulle vända sig. De valde att i första hand söka hjälp hos sina vänner. Resultatet visade på tre kategorier. Dessa var: rädsla för vården, negativa upplevelser av bemötandet och positiva upplevelser av bemötandet. I resultatet framkom att av de som sökte hjälp inom sjukvården kände sig många missnöjda. Dessa ungdomar upplevde att det största problemet under vårdtiden var negativa attityder och dåligt bemötande från personalen. De ungdomar som tagit överdoser var övervägande positiva till det bemötande och den vård de fått till skillnad från de som inte tagit överdoser. Slutsats: Studien visade att ungdomar inte söker hjälp av sjukvården för sitt självskadebeteende då de är rädda för att deras problem ska förvärras eller att de inte ska bli förstådda eller tagna på allvar. De som ändå söker hjälp upplever att de får en annan hjälp än den de önskar.

  • 46.
    Westling, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Rektorers erfarenheter av skolans sex och samlevnadsundervisning och samarbete med ungdomsmottagningen: En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den svenska skolan ska sex och samlevnadsundervisningen ge ungdomar kunskap om kropp, sexualitet, jämställdhet och relationer, där rektorn för varje skola ansvarar för undervisningen. Barnmorskor på ungdomsmottagningar runt om i landet har under årens lopp samlat på sig gedigen kunskap om ungdomars villkor och åkommor som är specifika för åldersgruppen. Syftet med studien var att beskriva rektorers erfarenheter av skolans sex och samlevnadsundervisning och samarbete med ungdomsmottagningen. Studien hade en deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval tillämpades som urvalsmetod. Sju rektorer från skolor i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån sex kategorier och 18 underkategorier. Resultatet visade att rektorerna hade erfarenhet av att lärarna var en viktig faktor för att sex och samlevnadsundervisningen skulle bli bra. Rektorerna hade erfarenhet om att ungdomars livsstil och attityd spelade en stor roll för hur de omvandlade sina teoretiska kunskaper i sex och samlevnad till praktik. Rektorerna hade goda erfarenheter av att samarbeta med ungdomsmottagningen. Rektorerna belyste socio-demografiska utmaningar vid sex och samlevnadsundervisningen. Rektorerna hade erfarenhet av att det fanns bristande kunskaper hos eleverna i ämnet. Rektorerna ansåg att det var viktigt att det fanns en balans mellan biologi och värdegrundsfrågor i sex och samlevnadsundervisningen. Rektorerna upplevde tvivel om undervisningens utformning. Författarens slutsats efter att ha intervjuat sju rektorer är att skolorna i Sverige behöver mycket tydligare riktlinjer för hur sex och samlevnadsundervisning ska bedrivas så att balans mellan biologi och värdegrund kan skapas.

  • 47.
    Wickman, Fatima
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap. Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp samt hur livet påverkades hos närstående: En litteraturöversikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet. Trötthet var uttalat hos patienterna vilket påverkade livskvaliteten negativt. Även närstående upplevde en ökad trötthet med tillägg av andra fysiska symtom. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt hos patienterna men påverkade endast den fysiska upplevelsen av livskvalitet. Oro, ångest och depression var vanligt förekommande hos patienter och var korrelerat till en sämre livskvalitet. Dessa symtom var även vanliga hos närstående. Sociala relationer upplevdes som viktiga hos både patienter och närstående. Livskvalitet upplevdes i relation med närstående. Kvinnor upplevde en sämre social funktion än män. Närstående kände sig isolerade och var rädda för att uppröra sin partner. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp påverkar patientens livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Även närstående påverkas i hög grad. Både patienter och närstående skulle vara behjälpliga av stöd och vägledning tiden efter hjärtstopp. Stödgrupper för närstående i liknande situationer ansågs kunna minska den psykiska påfrestningen. Sjuksköterskans roll var att tidigt försöka identifiera patienter och närstående i riskzonen för att utveckla stressyndrom.

  • 48.
    Wiker, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Pregnant women’s use of coping strategies during early labour: A qualitative interview study2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Backgrund: Labour can be divided into different phases, the latent phase also named early labour can be the longest phase. During early labour, women may advantageously be at home. Different coping strategies can help women to more easily handle the situation.

    Objective: The aim of this study was to describe the coping strategies that pregnant women used during early labour at home.

    Design: A qualitative study design with inductive approaches was used, and based on interviews with a total of 16 women. Content analysis was used.

    Results: After analysis of the interview data an overall theme was shown: Use of internal and external resources for handling the situation. The result was then divided into four categories: To prepare and plan for childbirth, To bring new energy, To seek support from others and To find your own strategies for handling the situation.

    Conclusions: Result showeds that the use of coping strategies can help women to better manage early labour at home. Women should be aware of that the using of coping strategies can help them to better manage their labour. It is also an advantage for the midwifery profession to know about different kinds of coping strategies that can be used in the home during early labour in order to give women adequate advice and support.

  • 49.
    Zadik, Tove
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sterner, Kathy
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Exploring midwives’ experiences, attitudes and perceptions in relation to unsafe abortion and post abortion care: - a qualitative study with midwives in Kampala, Uganda.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In the East African region abortion complications causes significant morbidity and mortality, impairing women´s and girls’ health and well-being. Health care provider shortages, physicians in particular, non-availability of safe and effective medicines and technology, and the fact that few midwives and nurses are trained in post abortion care (PAC), result in limited health care access. Stigma and legal repercussions further obstruct access to care and contributes to hesitance among health care providers to provide such care. Previous studies concerning women´s access to sexual and reproductive health (SRH) care in Uganda have revealed several barriers to health care access and limited quality of care. Aim: Exploring midwives´ experiences, attitudes and perceptions in relation to unsafe abortion and their experience of providing PAC. Method: In depth interviews were conducted with twelve midwives at Mulago Referall hospital, Uganda by using a semi- structured interview guide. The transcribed material was then developed through qualitative content analysis using a manifest approach. Result: The analysis resulted in two main categories: 1) stigma and social norms related to women´s sexuality and abortion and 2) quality of post abortion care. The result showed that unintended pregnancies, FP and abortions generally are viewed badly in Uganda and are highly stigmatized. The quality of PAC is perceived reduced due to lack of equipment, high work load and stigma surrounding abortions.

    Conclusion: Unsafe abortions are viewed negatively and is seen as a consequence to stigma surrounding FP and unplanned pregnancies, which is mainly affecting young unmarried women. Midwives experienced reduced quality of PAC due to limited resources. The study also shows that new knowledge and education about PAC can help reduce midwives prejudice towards abortion seeking women and broaden their views.

1 - 49 av 49
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf