du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 339
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlborg, Linus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Sjöbusar: En deskriptiv studie i svensk militärrätt vid Svenska Högsjöflottan under början av 1800-talet.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här C-uppsatsen syftar till att genom en kvantitativ studie av domböcker från Karlskrona örlogsstation under representiva krigs- och fredsår undersöka ett relativt bortglömt kapitel i svensk militärrättshistoria, nämligen brottslighet och rättspraxis för krigsmakten inom den svenska högsjöflottan mellan åren 1798 och 1812.

    Rymmning det absolut vanligaste registrerade brottsligheten och de värvade volontärerna var rymningsbenägna än de indelta båtsmänen. Straffomvandlingen vid leuteration var återkommande väldigt godtycklig, även med omständigheter borträknat. Volontärerna begick i större utsträckning under rymning flera brott samtidigt och blev också i större utsträckning, efter leuteration av krigsrättens domslut, dömda till spöstraff samt fler antal gatlopp än båtsmän. Vid dubbel legas tagning var volontärer enormt överrepresenterade, speciellt under krigsår, jämfört med båtsmän. Tydligt är att båtsmäns och volontärers skilda positioner som deltids-respektive fulltid gav avtryck i straffregistret. Underofficerarna var klart överrepresenterade när det gällde fylleri i tjänst, angrepp, samt fångförsnillning. Manskapets representation av fylleri i tjänst lyser med sin frånvaro, vilket kan förklaras av extrajudiciell hantering utanför domstol.

  • 2.
    Andersson, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Petterson, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Kan forskarskolor bidra till att skapa en kreativ forskningsmiljö2005Ingår i: Forskningsarbete pågår / [ed] Erixon, P.O., Umeå: Nationella forskarskolan i Pedagogiskt Arbete , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Andersson, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Lokalhistoria i grundskolan: En systematisk litteraturstudie om historielärares intention och arbetssätt med lokalhistorisk undervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att historieundervisningen präglas av en kronologisk framställning och jag har därför sällan sett lärare i grundskolan använda sig av lokalhistoria och lokalsamhället. Som blivande historielärare i årskurs 4–6 anser jag det betydelsefullt att jag genom denna studie utvecklar kunskap om hur och varför lokalhistoria kan bedrivas i historieundervisning. Syftet med studien är att undersöka vad forskningslitteraturen skriver om grundskolelärares användning och hantering av fenomenet lokalhistoria i historieundervisningen. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att besvara studiens frågeställning. Studien metod har inneburit att systematiskt söka och sammanställa tidigare forskningslitteratur relevant till studiens ämnesområde.

    Studiens resultat visar att lokalhistoria främst används av lärare i historieundervisningen på grund av fyra olika syften. Det mest centrala syftet fyller dock en identitetsskapande funktion eftersom att lokalhistoria kan användas som ett medel och mål för att ge eleverna förutsättning att orientera och identifiera sig i det rådande samhället. Studiens resultat visar att lokalhistorisk undervisning oftast karaktäriseras som ett tematiserande arbete. Lokalhistoria är därför sällan regelbundna inslag i historieundervisningen. Studiens resultat visar att lokalhistoria kan ha betydelse för elevernas historiemedvetande eftersom att elevernas historiemedvetande kan aktiveras vid mötesplatser där den "lilla" historien förenas med den "stora" historien. Dock är det inte den lokalhistoriska kunskapen i sig som aktiverar elevernas historiemedvetande utan elevernas egna erfarenheter, insikter och förståelse för lokalhistorien.

  • 4.
    Andersson, Linnéa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Adel och ofrälse i Karlskronas flotta: Den sociala tillhörigheten bland de högre officerarna i Karlskronas flotta under perioden 1825-18832015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna c-uppsats är att undersöka huruvida ståndssamhällets upplösning och minskade privilegier för adeln avspeglade sig bland de högre officerarna i Karlskronas flotta under perioden 1825-1883. Andelen adliga respektive ofrälse officerare har därför studerats i en kvantitativ undersökning där materialet kommit från fyra stycken rullor från flottans arkiv. Rullorna är från 1825, 1839, 1859 samt 1883. I rullorna finns information om antalet officerare, deras namn och positioner. De adliga officerarna har sedan eftersökts i Riddarhusets Stamtavlor där det även finns korta biografier som beskriver deras utbildning och bakgrund. För att söka svar på om och i sådana fall när adelsmännens privilegier i flottan började gå mot sin ände har även litteratur som fokuserar på ståndssamhällets upplösning behandlats. Resultaten från undersökningen visar att officerskåren bestod av 30 % adelsmän 1825-1839, en ökning sker sedan till 1859 då det fanns 40 % adliga officerare. Framme vid 1883 har det minskat något till 37 % adelsmän. Procentuellt sett har antalet adliga officerare ökat under den undersökta perioden. Politiska reformer som syftat till en upplösning av stånden och kravet på utbildning bland officerare har inte påverkat den sociala strukturen i Karlskronas flotta. Däremot har antalet officerare med utbildning/examen ökat, från 71 % i periodens början till 100 % i slutet.

  • 5.
    Annica, Furugård
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Landsbygdens lärjungar: En studie av den sociala rekryteringen vid realskolan i Rättvik 1930-19592013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB’s socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat över tid och även varierat mellan könen. Resultatet visar även att denna variation stämmer överens med omvärldens förändringar, där samhälleliga och social förändringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de största variationerna återfinns i de lägre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, där hemmansägarnas och arbetarnas barn befinner sig.

  • 6.
    Armah, Collins
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Poverty as an Abuse of Human Rights in Ghana.: A grass roots perspective on poverty and human rights.2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study aimed at getting a grass root opinion on poverty and why Ghana is still poor after 50 years of independence in spite of her richness in natural resources, second largest producer of cocoa in the word and appreciable stable political environment. The opinions of the ordinary people in the Bia district and their observed living conditions was analysed in line with theoretical basis of the study and previous studies to justify the stance that poverty should be considered as an abuse of human rights. It was concluded based on position of informants and previous data available that though many factors have been raised by previous scholars as the cause of poverty, the actions and inactions of both internal and external power-holders is the main source of poverty in Ghana. It was proposed that for poverty to be reduced in a sustainable way there should be strong civil society groups and active citizens through civic education to hold power-holders accountable. Until the actions and inactions of power-holders which have subjected many Ghanaians into intergenerational poverty are seen as human rights abuse, the rights of many Ghanaians would be constantly abused. This will eventually defeat the promotion of human rights culture in Ghana.

  • 7.
    Arvidsson, Gustaf
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    ”Bedre arbeidsfortjeneste, bedre livsvilkaar”: En studie om svenskföddas emigration till Amerika via hamnen i Bergen 1874-19302016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats syftar till att undersöka grundläggande orsaker till varför

    svenskar mellan år 1874-1930 valde att emigrera till Nordamerika från hamnen i

    Bergen. Vidare undersöks också emigrationsmönster och om vissa kategorier av

    människor (till exempel specifika yrkesgrupper eller kön) var mer representerade än

    andra. För att undersöka detta har en kvantitativ studie genomförts där

    emigrantprotokoll, skrivna av hamnpolisen i Bergen mellan år 1874-1930, har

    studerats. Resultaten visade att de flesta svenskar som emigrerade från Bergen var

    unga, ogifta män från framförallt Älvsborgs och Värmlands län. Dessa kom till Norge

    för att arbeta som grovarbetare inom infrastruktursektorn innan de emigrerade från

    hamnen i Bergen till Amerika med New York eller Minnesota som vanligaste

    destination. Resultaten pekade också på att faktorer som arbetsmöjligheter i Amerika,

    lättillgängligheten att avresa via Bergens hamn, samt att den enskildes vänner,

    kollegor och familj tidigare emigrerat kan ha legat till grund för utvandringen av

    denna emigrationsgrupp.

  • 8.
    Bengtsson, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Kolerahanteringen i Falun år 1834 & 1853: En studie av sundhetsnämndens agerande2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna. Staden delades in i tio distrikt som bemannades med en distriktschef samt några uppsyningsmän, som kontrollerade att staden hölls ren och att invånarna var rena. Stadens läkare var väldigt aktiva under sundhetsnämndens möten år 1834 och gav flera förslag på vad som behövdes göras medan de år 1853 intog en mer passiv roll. Åtgärderna i Stockholm år 1834 är snarlika de åtgärder som genomfördes i Falun samma år, huvudstaden delades också in i distrikt och det tillsattes även distriktschefer och uppsyningsmän. En annan likhet är att både Falun och Stockholm beställde färdiga likkistor för att ha i beredskap. Såväl sundhetsnämnderna i Karlskrona, Ystad och Arboga liksom Falun år 1853 vidtog i stort sett samma åtgärder som gjordes redan år 1834 t ex spärrningsåtgärder, karantänsskydd, införandet av kolerasjukhus och extra insatser för de mest utsatta i samhället.

  • 9.
    Bentzer, Niclas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Borgerlighetens ideal – arbetarnas verklighet.: En studie om Stora Tuna barnavårdsnämnds arbete 1903-1917.2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen. Men de barn som anmäldes kom nästan uteslutande från arbetarklassen. Detta är något som den tidigare forskningen också framhåller. Pojkar anmäldes i betydligt högre utsträckning än flickor, men de flickor som anmäldes dömdes betydligt hårdare än pojkarna. Flickorna anmäldes främst på grund av de bristande hemförhållanden och påföljderna blev oftast att de skiljdes från hemmet till fosterhem eller till barnhem. Pojkarna anmäldes främst för stöld och den vanligaste påföljden blev en allvarlig varning. Polisen var den grupp som anmälde flest barn till nämnden.

  • 10.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Karlstad universitet.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2010Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to analyse history teachers’ understanding of the school subject history. The aim have also been to uncover what factors the history teachers say have affected their understanding of the school subject. Based on survey and interview methods, the question that this study deals with is: in the light of which general understanding of the school subject history, do the teachers make didactic choices on a daily basis?

    The first theme is biographical. The teachers’ life-history is taken into consideration and several factors in the teachers’ background and the school environment have been identified. It also seems as if the teachers’ understanding of the school subject goes from an elementary and searching approach to one that is more complex and convinced.

    The second theme is a more structural approach. The results shows three major orientations among the teachers’ general understanding namely, educational (bildung) orientation, critical orientation and identity orientation. Even though a main orientation can be seen among the teachers, an important result is also that the orientation is overall complex.

    At the most general level some patterns can be seen. First the connection between the teachers’ biography and their general understanding of the school subject. In the understanding of the school subject, it is also notable that teachers relate in different ways to history as science, history as identity and history from an ideological viewpoint. It is also possible to note some signs of change in the school subject history that follows a lager historiographical context.

  • 11.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2012Ingår i: Forskning av och för lärare: 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap / [ed] Hans Lödén, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, s. 33-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Historielärares ämnesbiografier2016Ingår i: Kulturell reproduktion i skola och nation: En vänbok till Lars Petterson / [ed] Urban Claesson och Dick Åhman, Möklinta: Gidlunds förlag, 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Karlstad universitet.
    Historielärares ämnesförståelse: Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är syftet med skolämnet historia och vad ska det innehålla? Det här är en doktorsavhandling där fokus sätts på lärares förståelse av skolämnet historia. Mer precist avgränsas syftet till att undersöka ämnesförståelsen hos nu verksamma historielärare. Särskild vikt läggs vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse. Undersökningen bygger både på enkäter och intervjuer och tar sin utgångspunkt i fyra olika aspekter av historielärarnas ämnesförståelse som redovisas i separata studier. Den första aspekten är ämnesbiografisk och tar fasta på de faktorer lärarna menar har påverkat utvecklingen av deras ämnesförståelse. Den andra aspekten har sitt fokus på lärarnas förståelse av historieämnets övergripande syfte och innehåll. Den tredje aspekten handlar om hur lärarna tolkar inriktningen och innehållet i den nya ämnesplan som infördes i gymnasieskolan 2011. Den avslutande aspekten fokuserar på de ämnesredskap som blir synliga i de utsagor lärarna gör om innehållet i gymnasieskolans kurs Historia 1b.

  • 14.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Samuelsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Schüllerqvist, Bengt
    Is a scientific basis for subject specific teaching possible?: The example of history education2015Ingår i: Education: Opole University Annual, ISSN 2450-7121, Vol. 1, s. 135-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. MIA.
    Abessinienkampanjen i svensk press 1935-362017Ingår i: Svenska historikermötet 2017 / [ed] Svenska historiska föreningen, Sundsvall, 2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Abessinienkampanjen i svensk press 1935-36 handlar om hur svensk allmänhet genom media för första gången möter och, på grund av det brutala italienska angreppskriget, kommer att identifiera sig med ett samhälle och en kultur långt bortom det kända Västerlandet. Men det handlar också om att nyansera och fördjupa bilden av svensk identitet och Sverige som en medveten del av det internationella samfundet – före kalla krigets bipolära värld och 1960-talets politiska radikalism.

  • 16.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. MIA.
    Den bortglömda Afrikasolidariteten: Svenska manifestationer inför det Italiensk-etiopiska kriget 1935–362016Ingår i: Kulturell reproduktion i skola och nation: En vänbok till Lars Petterson / [ed] Urban Claesson och Dick Åhman, Möklinta: Gidlunds förlag, 2016, 1, s. 149-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 1935, Fascist Italy invaded independent Ethiopia, a member of the League of Nations. To a small and neutral country like Sweden, without a direct colonial heritage and largely isolated from the affairs of the colonized world, the war served as a touchstone for the quality of the League and received extensive attention in the press. It gave rise to great indignation in public opinion, further spurred by Swedish citizens’ half a century history of involvement in the Ethiopian modernizing project. Swedish sympathies for the Ethiopians developed to an extent which hitherto had not existed with regard to any other African or Asian people, long before the anti-colonial movements of the 1960s. The article is limited to giving an outline of a research proposal, seen against the backdrop of the massive popular manifestations in Sweden in the late summer of 1935, immediately before the outbreak of the war in October. It argues that the Italo-Ethiopian conflict and identification with Ethiopia brought Sweden into a new, international and global community and thereby contributed to a self-image of Sweden as a modern and democratic society, as reflected in the formation of public opinion. The source material, the Swedish press, is remarkably rich and hitherto not used in research. The conflict animated a plurality of networks, contributing to the rise of an anti-colonial public opinion in the Swedish press. The conflict brought Sweden closer to world events and introduced to Swedish readers a debate about the colonial world order.

  • 17.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Divided loyalties: an African christian community during the 1906 uprising in KwaZulu-Natal, South Africa2013Ingår i: Themes in modern African history and culture: festschrift for Tekeste Negash / [ed] Berge, Lars & Taddia, Irma, Padova: Libreriauniversitaria.it , 2013, 1, s. 103-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Ethiopia in Swedish press during the Italo-Ethiopian conflict 1934-362015Ingår i: The State and the Study of Africa: African Studies Association 58th Annual Meeting, November 19-22. 2015, San Diego, California. / [ed] D. A. Masolo, Derek R. Peterson, 2015, s. 96-97Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 1935, Fascist Italy invaded independent Ethiopia, a member of the League of Nations. To a small and neutral country like Sweden, without a direct colonial heritage and largely isolated from the affairs of the colonized world, the war served as a touchstone for the quality of the League and received extensive attention in the press. It gave rise to great indignation in public opinion, further spurred by Swedish citizens’ half a century history of involvement in the Ethiopian modernizing project. Swedish sympathies for the Ethiopians developed to an extent which hitherto had not existed with regard to any other African or Asian people, long before the anti-colonial movements of the 1960s. The objective of the planned research project is to demonstrate that the Italo-Ethiopian conflict and identification with Ethiopia brought Sweden into a new, international and global community and thereby contributed to a self-image of Sweden as a modern and democratic society, as reflected in the formation of public opinion. This will be done by analysing the image of Swedish-Ethiopian relations in the press during the conflict. The present article is limited to giving an outline of a research proposal, seen against the backdrop of the massive popular manifestations in Sweden in the late summer of 1935, immediately before the outbreak of the war in October. The source material, the Swedish press, is remarkably rich and hitherto not used in research. Instead of a state-centred perspective, the article emphasises that the conflict animated a plurality of networks, contributing to the rise of an anti-colonial public opinion in the Swedish press. The conflict brought Sweden closer to world events and introduced to Swedish readers a debate about the colonial world order. At the same time there was an intensified production and reproduction of new knowledge: Ethiopia came much closer. In September, one month before the war broke out; Swedish cities saw some of the hitherto largest demonstrations in modern Swedish history against war, fascism and in support of Ethiopia.

  • 19.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Ethiopia in Swedish Press during the Italo-Ethiopian Conflict 1934-362019Ingår i: Locating the Global: Spaces, Networks and Interactions from the Seventeenth to the Twentieth Century / [ed] Holger Weiss, Leiden: Brill , 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 20.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. MIA.
    Ethiopian Intellectuals of the 1930s and the Swedish-Evangelical connectionIngår i: Education and the formation of ruling elites in the societies of the Horn of Africa / [ed] Irma Taddia & Tekeste Negash, Padova: Webster srl , 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. MIA.
    Identity-based conflicts surrounding the 1906 Zulu uprising in Kwazulu-Natal: The case of Church of Sweden mission African evangelists: A paper read at the IV Congress of Association of African Historians Addis Ababa, May 23-25, 20072007Ingår i: Society, State and Identity in African History/Société, Etat et Identité dans l'Histoire africaine.: IV Congress of Association of African Historians Addis Ababa, May 23-25, 2007, Addis Ababa: Addis Ababa University , 2007, s. 33-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The 1906 Zulu uprising against British colonial power and white settler rule in Kwazulu-Natal marks an important turning point in the modern history of South Africa. Inspired by the centralising tradition of the Zulu kingship, history and religion, the uprising was essentially “tribal”. It was the last armed uprising in that part of Africa, preconditioning capitalist expansion in colonial Natal and the opening up of Zululand, conquered by the British in 1879. Initially the uprising appeared as a serious threat to white supremacy but was later, in the encounter between assegais and maxim guns, defeated. The uprising had two important results. On the national level, the need for white unity seemed urgent and in 1910 the South African Union was formed. Among blacks, the losses suffered by the armed rebels gave an impetus to a new, more modernist and pan-African nationalism. The African National Congress (ANC) was founded in 1912 by representatives of the small, mission educated African Christian middle class élite. In Kwazulu-Natal itself the aftermath of the uprising and the aggressive “mopping-up” operations by colonial troops, brought fundamental restructuring and traumatic change among African communities. The self-sufficiency of the homestead economy was eroded, chiefly power and traditional religious authority weakened and an increasing amount of men forced into labour migration.

    The African Christians, some ten per cent of the black population, were often caught in between a hostile non-Christian surrounding, to whom they often were seen as traitors, and the contempt of a white racist society. Most of them were first generation converts living in the rural areas. To many of the Christians the uprising and its consequences became a test of loyalty and resulted in a questioning of the hitherto accepted identity and world view. This was particularly true for the black evangelists, the real pioneers of mission Christianity, caught between the loyalties to their white missionary employers and their followers in the African Christian congregations.

    The Zulu evangelists of the Church of Sweden Mission (CSM) prove in this respect an interesting case because of the CSM object of folk Christianisation, i.e. the conversion of entire ethnic groups, and the establishing of folk, or national, churches on the mission field. An ethnic group, with its national identity and distinctive character, was not to be suppressed by the mission. In South Africa this implied an acceptance of polygyny and lobolo (bride wealth). In Kwazulu-Natal, where the CSM had been present since the 1870s, missionaries strongly supported the study of Zulu history and language and encouraged their evangelists in fostering a Zulu national identity among the members of their congregations. In the years around 1906, however, the CSM nationalist agenda for the Zulu became much more problematic in relationships between Zulu evangelists, church members and white missionaries. Increased tensions between black and white before the uprising, the eventual outbreak of violence and the settler government’s suppression of the rebel forces created a social and moral disruption. A number of identity-based conflicts were at hand in CSM congregations, e.g. in regard to attitudes towards African medicine and diviners or herbalists, Zulu historiography and spirit possession. In this respect the Zulu evangelists tried to appear both as leaders and spokesmen of their people and representatives of their employers, the CSM missionaries.

    The purpose of this paper is to review the role of CSM African evangelists as mediators between the old and the new in the identity-based conflicts surrounding the 1906 Zulu uprising. Clearly it was among the evangelists that the future leadership of the evolving Zulu church was to be found. Many of the African evangelists, representing a new political consciousness, were furthermore, in due time, to be counted among the local leaders of the future ANC.

  • 22.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Swedish and Norwegian nationalism exposed among Lutheran missionaries during the 1906-07 Uprising in KwaZulu-Natal, South Africa2019Ingår i: Global and Local Perspectives on Nationalism in Modern and Contemporary History: Limits and Challenges of Nationalist Movements / [ed] Andrea Kökeny and Jan Záhořík, Minneapolis: University of Minnesota Press , 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 23.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. MIA.
    Swedish Evangelical Mission and Ethiopian Intellectuals (1930’s): Westernization and Nationalism before war with Italy in 19352017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Berge, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    The Swedish Evangelical Mission and the formation of Reformist Elite in Ethiopia. 1868-19352017Ingår i: State Institutions and Leadership in Africa / [ed] Irma Taddia and Tekeste Negash, Padova: Webster srl , 2017, 1, s. 75-105Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The central theme of this book is the role of education in the formation of a political class during and after the European colonial period in Africa. The volume focuses on the various actors that informed and were part of this process, such as African intellectuals and political leaders, colonial troops, European missionaries and administrators. At the same time, the collection analyses the historical processes connected to the emergence and development of a new African leadership, such as the creation of a colonial school system, the transformation of urban spaces, the development of new environmental policies and the processes of nation-building after independence. The volume is made up of twelve contributions: four on Ethiopia, two on Eritrea, two on the Sudan, one on Somaliland, two on Tanzania and one on Ghana.

  • 25.
    Berge, Lars
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Cederlöf, G
    Political visions and social realities in contemporary South India2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Berge, Lars
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Taddia, IrmaUniv. Bologna.
    Themes in modern African history and culture: festschrift for Tekeste Negash2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 27. Bergström, Eva
    et al.
    Götlind, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Haraldsson, Kjell
    Eldsjälar, nätverk och lokal gemenskap: studier kring föreningsliv och företagande i Mora, Leksand, Edsbyn och Östervåla2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Bister, Ari
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Spanska sjukan inom Nås provinsialläkaredistrikt 1918 - 1919 med särskild hänsyn tagen till Dala-Järna och Vansbro2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har till syfte att få en överblick av hälsoläget inom Nås provinsialläkaredistrikt under hösten 1918 och våren 1919, då spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvården och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av världen där ett stort antal unga människor avled. I undersökningen belyses även könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var männen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan. Mortalitetens yrkeskategorisering visar en klar majoritet för kroppsarbetare av olika slag samt hustrur till hemmansägare eller skogsarbetare och industriarbetare. Dödligheten var störst inom Vansbro municipalsamhälle under epidemin, beroende på att järnvägen och många resande passerade där. Pressens rapportering visar att Vansbro / Dala – Järna drabbades hårt av spanska sjukan. Som källmaterial användes provincialläkarrapporter från medicinalstyrelsens arkiv, kommunalnämndens och hälsovårdsnämndens protokoll, dödböcker och tidningartiklar ur tre lokala dagstidningar.

  • 29.
    Björklund, Tuija
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Genusperspektiv i historieläromedel - finns det?: En jämförande analys av fem läroböcker i historia för gymnasiet utgivna under åren 1995-20042004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.

  • 30.
    Björn, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Game on or game over?: Spelvåldsdebatten i Expressen och Svenska Dagbladet 2002-20132015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tv- och dataspelens popularitet har under de senaste decennierna vuxit så till den grad att de idag representerar en av vår tids största populärkulturer. Som så ofta sker när nya kulturyttringar uppstår, vilka ses som särskilt attraktiva av ungdomar, så omges dessa av diverse aktörer som vill framföra risker för en påstådd negativ inverkan. Trots att spel inte direkt är något nytt fenomen har dessa anklagelser fortlevt, och därmed också debatten.

    Denna uppsats granskar debatten om våld i spel och dess påstådda påverkan såsom den sett ut i de rikstäckande tidningarna Expressen och Svenska Dagbladet mellan 2002-2013.

    Fokus har legat på de inblandade aktörerna, anklagelser mot och bemötanden av dessa anklagelser och eventuella förändringar vad gäller nämnda. Undersökningen kommer fram till att det i debatten framkommit en mängd anklagelser om negativa effekter av våld i spel, såsom ökad aggressivitet och minskad empati. Dessutom visas att debatten varit oerhört polariserad. Den har för det mesta drivits av enskilda aktörer vars profession tillhandahållit dem ett vitt aktionsrum, medan unga spelare själva framstår som grovt underrepresenterade.

  • 31.
    Blomberg, Helena
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Stier, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Stier, Jonas (Redaktör)
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Extremistisk ideologi i den retoriska kampen om sanningen: fallet Nordiska motståndsrörelsen på sociala medier och i lokalpress2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Boari, Giulia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Hauka Possession as Fight against Colonialism in West Africa: How the Songhay rites have become the means of colonial resistance between Niger and the Gold Coast2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Bonanome, Francesco
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    The Chinese health diplomacy in Africa: a new form of colonialism or a great opportunity for the African future?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 34.
    Bransell, Sanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Förskollärares tal om föräldrasamverkan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie var att få mera kunskap om hur förskollärare talar omföräldrasamverkan i förskolan när det gäller dialog, ansvar och relationer. Och att sedanjämföra om det fanns någon likhet eller skillnad mellan hur de olika generationerna talade omföräldrasamverkan. Jag valde även att blicka tillbaka i tiden genom de statliga utredningarnaför att förstå hur det såg ut på 1970-talet, 1981 samt 1997. Min studie är en kvalitativstudieoch jag har intervjuat sex förskollärare. Mina intervjuade tillhörde olika generationer. Två varstuderande, två var nyexaminerade och två hade jobbat sedan 1970-talet. Mitt reslutat var attdet inte var en sådan stor skillnad mellan hur de olika generationerna talade, däremot kundejag hitta några skillnader och en av dem var att de som arbetat från 1970-talet hade meratrygghet i hur de skulle bemöta föräldrarna i förskolan, medan de studerade ochnyexaminerade förskollärarna fortfarande sökte efter ett sätt att nå ut till alla föräldrar.

  • 35.
    Brohmé, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Spanskt sjuk på ett sjukhus i Sverige: Spanska sjukans utbrott på Säters hospital hösten 19182010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.

  • 36.
    Brus, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Christopher-gillet i Långshyttan: en studie av en förening i bruksortsmiljö åren 1944-19542006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2. Vilka och hur många var medlemmar? 3. Vad ingick i Christopher-gillets verksamhet? Resultatet är att Christopher-gillet var i det närmaste en sällskapförening, termen sällskapsförening kommer ifrån Sören Larssons bok Förening och gemenskap. Det källmaterial som användes var Christopher-gillets medlemsmatrikel och mötesprotokoll åren 1944-1954. Christopher-gillets egen tidning Husby-rocken är även den använd som källmaterial.

  • 37.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Borlänge som handelscentrum. Från Sveatorget till Kupolen2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    "...en icke ovigtig handel på Norge...": Landshövdingarna i Värmland, Dalarna och Jämtland om gränshandeln under 1800-talet2013Ingår i: Nationen så in i Norden: Festskrift till Torkel Jansson / [ed] Henrik Edgren, Lars M Andersson, Urban Claesson, Bo G Hall, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2013, 1, s. 169-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    En ny människa för en bättre värld: Frågor om samhälle och fostran vid Siljanskolan under mellankrigstiden2017Ingår i: Fostran och bildning för en annan modernitet: Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ / [ed] Urban Claesson, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2017, Vol. 222, s. 67-99Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln analyserar hur Siljanskolans reformpedagogiska projekt relaterar till erfarenheterna från Första världskriget och mellankrigstidens samhällsutveckling och upplevda samhällsutmaningar, med en strävan att skapa en bättre värld och en ny, bättre, människa.

  • 40.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    "... ett naturens majestät, som väl söker sin like": Bilder av Jämtland i folkskolans läsebok och geografiböcker ca 1870-19602016Ingår i: Kulturell reproduktion i skola och nation: En vänbok till Lars Petterson / [ed] Urban Claesson & Dick Åhman, Möklinta: Gidlunds förlag, 2016, 1, s. 57-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Nedslag i den svenska reformpedagogiska rörelsen: Fredsfostran och pedagogisk förnyelse2012Ingår i: Människor, miljöer och läromedier: Femte nordiska utbildningshistoriska konferensen Umeå den 26-28 september 2012, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Vanartiga barns fostran i och utanför skolan: En fråga för diskussion bland folkskollärarna i Stora Tuna i Dalarna ca 1890-19202010Ingår i: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, ISSN 1650-0113, Vol. 213Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid förra sekelskiftet och något decennium framåt kom frågor om sedligheten bland barn och ungdom samt fostran av dessa i såväl skolan som utanför denna att diskuteras bland folkskollärarna i Sverige. I denna uppsats behandlas denna diskussion inom ramen för Stora Tuna skolförening mellan ca 1890 - 1920.

  • 43.
    Börjesson, Josefin Wallin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Elevanmärkningar och betyg för elever i 1800-talets lärda skola: En undersökning av samband mellan anmärkningar och betyg i ordning och flit vid Mariestads Högre allmänna läroverk för pojkar under perioden 1850-1860.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att undersöka omfattningen och tillämningen av anmärkningar på elever samt eventuella samband med deras betyg i ordning och flit. Undersökningen har undersökt Mariestads Högre allmänna läroverk för pojkar under en period i mitten av 1800-talet. Resultatet visade att det fanns 1889 dokumenterade överträdelser under perioden 1850-1860, där försummad tid, oanmäld frånvaro och oskick var de vanligaste disciplinbrotten. Vanligast var att pojkarna försummade sin tid i samband med bönen. Oanmäld frånvaro anmärktes de oftast för i samband med kyrkan och sen ankomst till skolan. Vad som föranledde anmärkningarna i kategorin oskick framkommer inte av materialet, men den vanligaste bestraffningen för förseelsen var strykklass. Stryklass innebar att eleven fick gå till rektorn för att få fysisk bestraffning under en viss tid. Resultatet visade även att strykklass var den mest använda bestraffningen, följt av offentlig varning och handplagg (örfil). Gällande ett eventuellt samband mellan pojkarnas anmärkningar och ordnings- och/eller flitbetyg har varit svårare att tolka. Inget bestämt samband har framträtt. Dock är det tydligt att det fanns mer än bara de dokumenterade anmärkningarna som påverkade ordnings- och flitbetygen. Det förväntade sambandet att desto fler anmärkningar desto lägre ordnings- och flitbetyg har inte kunnat urskiljas.

  • 44.
    Ceder, Isak
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    En lanthandels värde: En undersökning av expropriationen av mark och fastighet-er i Västra Frölunda mellan åren 1961-19632015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samband med att den svenska välfärdsstatens utbyggnad accelererade efter det andra världs-kriget, ökade belastningen på Sveriges kommuner i takt med att administrationen växte. I bör-jan av 1950-talet hade Sverige fortfarande nästan 2500 kommuner, av vilka majoriteten var för små för att kunna garantera sina invånare den service som folkhemmets socialpolitik kräv-de. Därför genomfördes mellan 1952 och 1974 två kommunreformer där man genom sam-manslagningar reducerade antalet kommuner till vad det ungefär är i dag. Många kranskom-muner inkorporerades med sina centralorter och för Västra Frölunda skedde detta redan i mit-ten av 1940-talet, då man införlivades med Göteborg. Parallellt med kommunreformerna bör-jade staten också ta kontroll över planering och utförande av bostadsbyggandet i landet. Göte-borg växte i storlek och krävde större yta och den nyligen införlivade, relativt outbyggda stadsdelen Västra Frölunda, blev naturligt en ny riktning för stadens utbredning. Med nyin-förda planeringsinstrument kunde Göteborgs Stad utnyttja lagstiftningen för att med tvång köpa upp stora områden av privatägd mark, så kallad expropriation, för att bereda väg för den expanderande, moderna staden. I denna uppsats undersöks expropriationen i Västra Frölunda under början av 1960-talet och hur processen upplevdes av invånarna i stadsdelen.

    Undersökningen visar att nästan samtliga expropriationsmål kunde lösas genom frivilliga uppgörelser. Vidare konstateras dock att detta, tillsynes, rådande samförstånd mellan den poli-tiska makten och de av expropriationen utsatta medborgarna, inte är något resultat i sig. För att försöka besvara vad resultatet av undersökningen eventuellt ger uttryck för analyseras det därför genom den historiska kontexten, i vilken skeendet ägde rum. Genom en djupgående analys av ett enskilt expropriationsmål exemplifieras också de skilda ståndpunkter de stri-dande parterna kunde inta, vilka inte tydliggörs genom studiet av statistiken.

  • 45.
    Choleva, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    The impact of land grabbing on local communities in South Sudan: The context of oppressors-oppressed distinction2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines the phenomenom of land grabbing in South Sudan in the context of oppressors-oppressed distinction. It gives account of the recent land grabbing background on the African continent. It explores the characteristics of a power imbalance between local communities and foreing investors through the Freirean theoretical framework on oppression. The members of affected communities are not being consulted about the land deals which are brokered at the highest level of government in South Suden. Strategies of the affected communities to beat oppression are very limited and ineffective.

  • 46.
    Christensen, Robert
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Med hängslen & livrem: Rusthåll för Finlandskämpar i Finskt vinterkrig, 1939-19402000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!

  • 47.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    An Early Modern Era of Crises and Lutheran Reform Programs: A Mirror of Our Time?2017Ingår i: Mending the World?: Possibilities and Obstacles för Reilgion, Church and Theology / [ed] Nilas Blåder & Kristina Helgesson Kjellin, Eugene, Oregon: Pickwick Publications, 2017, 1, s. 413-424Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Att lösa klimatproblem med Luther eller Calvin: Reflektioner om det typiskt svenska som uttryck för en sekulariserad teologi2008Ingår i: Luther som utmaning Om frihet och ansvar, Stockholm: Verbum , 2008, Vol. 7Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artiken behandlar hur Luthers teologi lever vidare i sekulariserad form i svensk nationell diskurs. Med utgångspunkt i klimatfrågan kontrasteras mot det kalvinska arv som representeras av fd vicepresiden Al Gore.

  • 49.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Att överleva sjönöd till ett nytt frommare liv – om 1600-talet som reform­program­mens århundrade2017Ingår i: Visioner för en bättre värld. Pietismen som transnationell, reformatorisk och utopisk drivkraft: NORDVECK-konferens i Halle, 24–25 augusti 2017, 2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Blev det moderna Danmark mer lutherskt än Sverige?: Några perspektiv utifrån treståndslära och nationsbygge2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 339
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf