du.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 2489
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abdi Sheikh Ali, Mandeq
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Flerspråkighet i förskolan: En intervjustudie om hur förskollärare stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

  • 2.
    Abdi Sheikh Ali, Muna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

  • 3.
    Abou-Chakra, Adnan
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Att synliggöra, reflektera och utveckla. En Learning study om bråkräkning i matematik.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Abrahamsson, Hans
    Göteborgs universitet.
    Dialog och medskapande i vår tids stora samhällsomdaning2015In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 9, no 1, p. 20-40Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Great Transformation of our time, amalgamating the local with the global demands new modes of governance and management. Increased variety and diversity of the population as well as the complexity of social issues are changing the prerequisites of social sustainability. The aim of this article is to discuss how this transformation strengthens the importance of citizens’ co-creation as regards identification of the problems, measures to be taken as well as the implementation of the same. The article furthermore discusses the role of trans-disciplinary knowledge production and its possible contribution to a socially sustainable development, as well as how current modes of governance influence the room for manoeuver and conditions for co-creation. Three mental shifts are considered necessary. The first relates to the importance of viewing city residents as citizens with rights and responsibilities and not only as customers and consumers. The second concerns the shift of the view what knowledge is and what it could be and the third relates to how the question of power should be conceptualized.

  • 5.
    Abukar Hassan, Saafi
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vikten av förskollärarens förhållningssätt i konflikthantering, när det gäller konflikter mellan barnen.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.

  • 6.
    Adervall, Madeleine
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Sällström, Astrid
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolan - en könsdiskurs i förändring: Förskollärarens tolkning och implementering av uppdraget att motverka traditionella könsroller2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

  • 7.
    Adlertz Forsgren, Frida
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Högberg, Ylva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Ja vad menar man egentligen med fri lek?”: Pedagogers synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att belysa pedagogers olika innebörder av begreppet fri lek i förskolans praktik. Vi ville därmed lyfta deras synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet. För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som innebar att vi intervjuade pedagoger som arbetade i förskolans verksamhet. Detta gav oss en möjlighet att synliggöra vilka olika innebörder pedagoger lägger i begreppet fri lek i förskolans verksamhet. Vi har i denna studie valt att inspireras av diskursanalys som metodansats, det valet grundar sig i att det ger oss möjligheten att få en bredare syn på barns fria lek, och därmed kunna synliggöra flera olika innebörder av begreppet. Det insamlade materialet för studien analyserades utifrån fyra olika teoretiska analysverktyg för att uppnå vårt syfte med studien. Resultatet för denna studie är att begreppet fri lek är brett, komplext och mångsidigt, samt att vi många gånger tror att vi pratar om samma sak när vi egentligen pratar om helt olika saker. En till slutsats vi gör för denna studie är att den fria leken i förskolans verksamhet inte är barns fria lek, det är lek där barnen har större inflytande på val av aktivitet, men den är inte fri från institutionen ramar och regler. Resultatet för studien visar även att barns fria lek får större utrymme i utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön.

  • 8.
    Adolfi, Hanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Ett tudelat uppdrag: - En kvalitativ fallstudie rörande lärares möjligheter att fostra demokratiska samhällsmedborgare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag haft att syftet försöka tydliggöra hur lärare upplever den praktiska verkligen rörande arbetet med att genomföra delar av skolans uppdrag: att främja demokra-tiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna samt att motverka främlingsfientlighet. För att kunna göra detta ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder lärare, verksamma inom grundskolan, upplevde i sitt arbete med att genomföra denna del av skolans lagstadgade uppdrag.

    Som utgångspunkt för att genomföra denna undersökning använde jag följande frågeställning:

    Vilka möjligheter och/eller hinder ser grundskolelärare i sitt arbete med att genomföra det lagstadgade uppdraget att främja demokratiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna och arbeta med värdegrunden i praktiken?

    Genom att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlade jag empiri för att besvara min frågeställning.

    Det jag kom fram till, och tillika svaret på min frågeställning var att, lärarna upplevde stora möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån sin egen drivkraft och vilja och ibland med hjälp av eldsjälar på skolan. Dock lyfter de fyra stora hinder i detta arbete: avsaknad av strukturer, avsaknad av tid, känslan av att det är ett, av ledningen, oprioriterat arbetsområde och avsaknad av tydlig styrning.

  • 9.
    Adolfsson, Ann-Christin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Utomhusmatematik i förskoleklass - pedagogers syn på möjligheter och hinder: En intervjustudie med 5 pedagoger2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 10.
    Adås, Caroline
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kommunikationens betydelse: En observationsstudie utifrån ett intersektionellt perspektiv i en flerspråkig förskolemiljö2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta reda på vilken betydelse kommunikationen har vad gäller barns status, positionering och rollfördelning i en flerspråkig förskolemiljö. För att genomföra undersökningen har observationer som metod använts. Ett intersektionellt perspektiv handlar om att synliggöra korsande maktobalanser utifrån variabler såsom exempelvis kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder och funktionsförmåga. Dessa över- och underordningar i samhället skapas, reproduceras och upprätthålls och görs till så kallade sanningar. Genom makt kan man kontrollera andra människors handlingar. Barn utövar ständig makt och kontroll genom kommunikation med varandra, där de försöker behålla eller höja sin sociala status. De barn som deltagit i undersökningen har överlag lekt flickor för sig och pojkar för sig, där könsöverskridande lek förekommit i liten skala. Pojkarna har i större utsträckning försökt ta sig in i flickornas lek än vice versa. Flickorna har över lag tagit mer plats och haft högre status i förhållande till pojkarna, vilket främst skulle kunna bero på flickornas högre ålder.

  • 11.
    Agebert, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Och pappa bakar kakor": En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller i förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och vilken uppfattning de har om arbetet med uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien har en fenomenografisk ansats där pedagogernas olika uppfattningar har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar att de ser och bemöter barnen som individer och att uppdraget handlar om att barnen ska få samma möjligheter oavsett kön. Att ha kunskaper om genus och jämställdhet uppfattade pedagogerna som betydelsefullt i arbetet och att vara självkritisk och medveten om olika förväntningar är en förutsättning för detta arbete.

    Det konkreta arbetet med uppdraget gestaltar sig genom att pedagogerna blandar material och organiserar miljön på ett sådant sätt att barnen kan leka över könsgränserna. Vidare så visar resultatet på en uppfattning hos pedagogerna om att barnen behöver få samtala och reflektera över könsroller och könsmönster med hjälp av exempelvis litteratur eller utifrån det barnen säger och gör. En slutsats som kan dras utifrån denna studie är att kunskaper om genus och jämställdhet samt att kritiskt granska sig själv och verksamheten ses som viktiga aspekter i arbetet.

  • 12.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Elevrespons på bloggen2013In: Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande / [ed] Malin Rohlin, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, p. 81-113Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De äldre barnen på fritidshemmet är i fokus i detta kapitel, som behandlar barns lärande vid inkludering av visuella uttryck i den pedagogiska verksamheten. Vi lät elever i tolvårsåldern inspireras att samtala om bilder och multimodala texter via en digital utställningsplats. Det övergripande syftet med vår studie var att stärka barnens förmåga att återkoppla och reflektera kring egna och andras arbeten och på så sätt öka deras förståelse både för bildskapande och för de kunskapsområden som varit föremål för deras studier. Olika temaarbeten har följts under en längre tid - projekt som äger rum i skolans sammanhang men i kapitlet diskuteras som idéer för möjligt samarbete mellan lärare på fritidshem och i skolmiljön. Konkreta exempel från barnens arbete och process varvas i kapitlet med teorier och begrepp in området visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.

  • 13.
    Ahlén, Susanne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Värdegrundsarbete i praktiken: Avgörande faktorer för framgångsrikt värdegrundsarbete2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stora delar av skolpolitiken har den senaste tiden bestått av ordning och reda med allt fokus på de mätbara kunskapsresultaten. Politikerna framhåller att kunskapsmålen sätts främst och pekar på vikten av att ha höga förväntningar på eleverna, men även ett tydligt pedagogiskt ledarskap och goda relationer mellan lärare och elev samt en gemensam värdegrund och tydliga regler betonas.

    Min studie belyser faktorer som kan antas vara avgörande för den studerade skolans prisbelönta framgångar mot främlingsfientlighet och kränkande behandling. Lärarnas värdegrundsarbete genomsyrande det dagliga arbetet Det finns samarbete mellan skolans olika klasser, en tydlig och drivande ledning samt en utveckling av elevhälsoteamet. Jag formulerade två forskningsfrågor som skulle hjälpa mig att få svar på mitt syfte: Vad är det i den utvalda skolans rektor, speciallärare samt några få utvalda elever anser sig ha lyckats med när det gäller skolans värdegrund samt frågan om det finns några viktiga faktorer i värdegrundsarbetet att beakta och i så fall vilka?

    För att få svar på mina forskningsfrågor intervjuade jag rektor och en speciallärare samt fem slumpvalda elever i årskurs 6. Resultatet visar bland annat att det finns en röd tråd av syften och medvetenhet i hela verksamheten. Den visar också på stor elevdelaktighet. Man identifierar snabbt konflikter och tar aktivt ställning och försöker göra något åt detta. Skolan hjälper eleverna att hantera konflikter med bl.a. DRACON, ett konflikthanteringsprogram. Skolan synliggör skolans uppdrag, värdegrund, hälsa och lärande tydligt för eleverna. Den visar även på ett stort gemensamt engagemang och kompetens hos lärarna, där alla pedagoger eftersträvar samma sak och i lika hög grad.

  • 14.
    Ahnberg, Samuel
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Programmering i bildämnet: En fallstudie om potentialer med programmering i åk 4-62019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Ahnberg, Samuel
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Programmering i bildämnet: En kvalitativ intervjustudie om potentialer med programmering i åk 4-62018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är

    Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning.

  • 16.
    Aho, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Karlstads universitet.
    Språkintroduktion som mellanrum: Nyanlända gymnasieelevers erfarenheter av ett introduktionsprogram2018Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här licentiatuppsatsen behandlar berättade erfarenheter av att vara elev på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i den svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända ungdomar i åldrarna 16 till 19 år. Utbildningen på Språkintroduktion har en tyngdpunkt på svenska språket samt andra ämnen som eleverna har behov av att studera. Sålunda ska undervisningen organiseras utifrån varje elevs förutsättningar och behov.

    Studien bygger på intervjuer med språkintroduktionselever. Analysen fokuserar följaktligen 22 elevers berättade erfarenheter av att vara elever på Språkintroduktion. Elevernas berättelser blir ett sätt att förstå hur deras erfarenheter av programmet flätas samman med tidigare skol- och arbetslivserfarenheter liksom med tankar om framtiden.

    I resultaten presenteras tre teman som framträder i berättelserna.  Det första temat gäller samtliga elever och behandlar erfarenheten av att inte kunna svenska. Det andra temat innefattar vissa elever och synliggör två elevidentiteter som särskilt framträder. Den första av dem handlar om att gå från att vara en högpresterande elev till att vara nybörjare och den andra om att gå från att vara en elev med kort eller ingen skolbakgrund till att äntligen vara elev. Slutligen handlar det tredje temat om hur Språkintroduktion tar form som ett mellanrum.

  • 17.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Larsson, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016In: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, no 1, p. 116-134Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

  • 18.
    Aho, Petra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Cultural Deficit Perspective in the EFL Classroom: Teachers’ choice of Perspective in Swedish grades 4-6 Multilingual Classrooms2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 19.
    Ahrman, Gudrun
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Variera mera- om Learning study i grundsärskolans matematikundervisning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här arbetet syftade till att undersöka om det är fruktbart att använda Learning study som undervisningsmetod i grundsärskolans matematikundervisning. Learning study bygger på va-riationsteorin som betyder att lärares undervisning ska varieras för att eleven ska kunna ur-skilja det läraren vill visa. Det är en kvalitativ fallstudie där jag genomfört lektioner varav några videofilmats. Elever i grundsärskolan har en medfödd eller förvärvad utvecklingsstör-ning och kan därför behöva längre tid eller fler upprepningar för att lära. Det är därmed inte är sagt att undervisningen behöver vara enformig eller utan variation. Jag har genom litteratur-studier och analyser av lektionerna funnit att Learning study är en metod som kan fungera.

  • 20.
    Aida Niendorf, Mariya
    Dalarna University, School of Languages and Media Studies, Japanese.
    Improving Intercultural Competence for the Distance Students in Sweden through Online Joint-Seminars in Japanese with University Students from the United States2014In: Next Generation Learning Conference, March 19–20 2014, Dalarna University, Falun, Sweden: Book of abstracts, Falun: Högskolan Dalarna, 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    There have been quite a few studies (Helm 2009, Chun 2011, Schenker 2012, Kitade 2012, etc.) regarding the development of intercultural competence through online exchanges. Most of these exchanges, however, are between native speakers and learners of that language. The benefit of such exchanges can be maximized if both parties are learning each other’s language and they both have the opportunity to utilize the languages they are learning during the exchange, but often times, this is not the case.  Byram (1997) suggests that intercultural competence can be assessed using the following components: knowledge, skills, attitudes, and critical awareness.  If ‘intercultural competence’ means not just learning about the target culture, but also about becoming aware of one’s own culture (Liaw 2006), connecting students from different countries who are studying the same target language and culture would be an ideal setting in order for the students to evaluate both their own and target cultures critically. Having learners of a target language from different countries in a virtual classroom also helps create an environment which mimics the language classroom in the target country enabling them to experience studying abroad without leaving their home countries.

    It is often said to be difficult or almost impossible for students in distance courses to develop intercultural competence because of the lack of opportunity to study abroad or the lack of an international atmosphere in the classroom (Tyberg 2009). Thus, the goal of this study is to provide opportunities for all students, regardless of their circumstances, to develop intercultural competence.  In this study, a group of intermediate/advanced level Japanese students from a university in Sweden (all distance students) and a group from a university in the U.S. were brought together in a virtual classroom using an online video conferencing system.  Through their interactions and post-seminar reflections, I examined how students develop intercultural competence.

     

    The results from this study show that through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as of the topics discussed during the meetings thus satisfying each of the criteria in Byram's model. Not everyone has the opportunity to study abroad, but today's technology allows every student to be a part of the internationalization process, develop his/her cultural-literacy and reflect on his/her identity.

  • 21.
    Aida Niendorf, Mariya
    Dalarna University, School of Languages and Media Studies, Japanese.
    Internationalization at home: Effectiveneess of online joint-seminars with overseas university students: Results from a pilot study2013In: INTED2013 Proceedings: 7th International Technology, Education and Development Conference, Valencia, Spain. 4-5 March, 2013 / [ed] International Association of Technology, Education and Development, IATED , 2013, p. 5242-5247Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the recent years, both the Swedish National Agency for Higher Education or Högskoleverket (HSV) and individual universities in Sweden have been promoting “internationalization at home.” In an attempt to make it possible for all the students to be part of internationalization regardless of their financial, family and other situations that prevent them from studying abroad, I have brought a virtual international classroom to the students studying Japanese. The initial pilot study was conducted to examine the interactions during online joint-seminars with overseas students. In order to eventually create an ideal virtual classroom environment in an international setting, I focused on finding answers to the following three questions: (1) How do the students from different countries interact during on-line video conferencing seminars? (2) What can teachers do to make the students feel comfortable in such seminars and maximize learning? (3) Do functions such as ‘Chat’ that are available in the video-conferencing system Adobe® Connect™ help improve communication between students from both countries? In the study conducted during the spring 2012 term, I examined the students’ interactions during the joint-seminars using a video conferencing system. I analyzed not only the conversation during the online-seminars but also the chat during the seminars and blog entries as well as comments outside the class to see how they compliment the verbal communication. The positive feedback from the participating students indicates that, through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but also expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as the topics discussed during the meetings. The success of the initial pilot study implies a great potential in internet-based university education contributing to ‘internationalization at home’.

  • 22.
    Aida Niendorf, Mariya
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Japanese.
    Internationalization at home: effectiveness of online joint-seminars with overseas university students - results from a pilot study2013In: 7th International technology, education and development conference (INTED2013), 2013, p. 5242-5247Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the recent years, both the Swedish National Agency for Higher Education or Hogskoleverket (HSV) and individual universities in Sweden have been promoting "internationalization at home." In an attempt to make it possible for all the students to be part of internationalization regardless of their financial, family and other situations that prevent them from studying abroad, I have brought a virtual international classroom to the students studying Japanese. The initial pilot study was conducted to examine the interactions during online joint-seminars with overseas students. In order to eventually create an ideal virtual classroom environment in an international setting, I focused on finding answers to the following three questions: (1) How do the students from different countries interact during online video conferencing seminars? (2) What can teachers do to make the students feel comfortable in such seminars and maximize learning? (3) Do functions such as 'Chat' that are available in the video-conferencing system Adobe (R) Connect (TM) help improve communication between students from both countries? In the study conducted during the spring 2012 term, I examined the students' interactions during the joint-seminars using a video conferencing system. I analyzed not only the conversation during the online-seminars but also the chat during the seminars and blog entries as well as comments outside the class to see how they compliment the verbal communication. The positive feedback from the participating students indicates that, through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but also expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as the topics discussed during the meetings. The success of the initial pilot study implies a great potential in internet-based university education contributing to 'internationalization at home'.

  • 23.
    Aida Niendorf, Mariya
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Japanese.
    Saito, Rieko
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Japanese.
    Creating an effective environment for development of intercultural competence through online Japanese Language exchanges: How it is done and what it takes2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Developing intercultural competence has been an important focal point of university education especially in the area of foreign language instruction. In order to incorporate intercultural competence in our Japanese language instruction, we have brought together students studying Japanese from the U.S., Korea and China to join our students studying Japanese in Sweden for online exchanges. In order to create an ideal virtual classroom environment in an international setting, we have examined how students from different countries interact during the online exchanges in Japanese. In this presentation, we will discuss the process, strength, difficulties and potential of such exchanges.

  • 24.
    Al Zoghbi, Amal
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares organisering av matematikundervisning i förståelse av matematiska problem: En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning för att elever ska förstå matematiska problem2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare organiserar sin matematikundervisning för att elever ska förstå matematiska problem. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av sex verksamma grundskolelärare i matematikämnet. Undersökningen har en utgångspunkt av Polyas (1973) fem moduler övning som framgår i första fasen i problemlösningsprocessen vilka är att hjälpa eleven, frågor, rekommendationer och intellektuella arbetssätt, common sense, generalisera och lärare och elever och imitation och. Resultaten visar att lärare hjälper elever att förstå matematiska problem genom samspel, arbete med en mångfald arbetssätt och genom att förankra problem med elevers verklighet. Lärare skapar förutsättningar för att elever ska självständigt förstå matematiska problem genom att generalisera arbetssätten och visa att det råder samband i matematiska problem. Resultaten visar att en del av lärares strävan till generalisering som ska hjälpa elever till ett självständigt förhållningssätt uppnås inte i den utsträckning som de tänker sig. Resultaten visar även att lärare försöker ta vara på elevers egna nivå och förankrar matematiska problem med verkliga situationer för att hjälpa dem i sin utveckling i förståelsen av matematiska problem. Trots detta kan lärare möta svårigheter att nå till elevers egentliga nivå. Därutöver visar resultat att trots lärares hjälp kan elever ha svårt att tänka utifrån ett sunt förnuft vilket hämmar förståelsen av matematiska problem.

  • 25.
    Al Zoghbi, Amal
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga, läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter. Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har genomförts i olika databaser.

  • 26.
    Al Zoghbi, Amal
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever

    inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i

    och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i

    matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med

    problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan

    påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga,

    läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska

    problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse

    väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin

    grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker

    som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter.

    Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest

    dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det

    matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av

    matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i

    studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av

    matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en

    systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har

    genomförts i olika databaser.

  • 27.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Forskning om skriftspråksundervisning i förskola, förskoleklass och skolans tidigare år2015In: SCIRA Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 40, no 2, p. 4-8Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 28.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Forskning som stöd i professionaliseringen av lärarna2008In: Pedagogiskt arbete: Ett forskningsämne i utveckling vid IPD / [ed] Rönnerman, Karin; Runesson, Ulla, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet , 2008, p. 9-24Chapter in book (Other academic)
  • 29.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, no 1-2, p. 79-100Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks två lärarkategoriers, förskollärares och lärares, uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassen, mötet mellan de båda lärargrupperna samt deras uppfattningar om en obligatorisk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll. Studien är genomförd utifrån sociokulturell teori och diskuterar möjligheter som studiens resultat öppnar för vad gäller utvecklandet av förskoleklassens pedagogik i enlighet med önskade intentioner. Resultatet visar att samverkan mellan förskollärare och lärare med bakgrund i de olika praktikgemenskaperna kan vara av betydelse för utvecklandet av förskoleklassens skolförberedande pedagogik.

  • 30.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Har lärare i förskoleklass nytta av att känna till vilka processer barn går igenom i sin skriftspråkliga utveckling?2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Teoretiskt ramverk

    Studier visar att uppemot 30 procent av eleverna i förskoleklassen redan vid starten av höstterminen kan ha knäckt den alfabetiska koden (Lundberg et al., 2012). Samtidigt vet man att andra barn inte är lika förtrogna med skriftspråket, vilket främst gäller barn från utbildningsmässigt mindre gynnade hemförhållanden (t.ex. Hansen, Rosén, & Gustafsson, 2004) och barn som möter läs- och skrivinlärningen på ett språk som inte är deras (Aukrust & Rydland, 2009). Forskning visar att dessa barn har extra stor fördel av tidiga insatser i förskola, förskoleklass och tidiga skolår (Europeiska Unionen, 2006). För lärare i förskoleklass utgör denna spridning av elevers skriftspråkliga förmåga en utmaning då de behöver ha kunskaper att möta och stimulera varje elevs lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling.

    För att läraren ska ha möjlighet att hjälpa och stötta eleven vidare i sitt lärande, behöver han eller hon känna till både elevens faktiska och proximala utvecklingszon (Vygotskij, 1987), vilket utgör teoretiskt ramverk för föreliggande studie. Detta innebär att förskoleklassens lärare behöver grundläggande kunskap om processer och förmågor i barns skriftspråksutveckling. Läraren behöver också vara medveten om hur läs- och skrivaktiviteter i den pedagogiska verksamheten bi­drar till elevernas skriftspråkliga lärande. Studier har visat att förskollärare lägger grunden för barns språkliga medvetenhet men att de inte har lika stor kännedom om elevernas läs- och skrivlärande (Fast, 2007; Ivarsson, 2008). I förskollärarutbildningen ingår traditionellt sett relativt lite kurser om läsinlärning (Frank, 2009).

    Studiens design   Samtliga lärare i förskoleklass (n=23) i en kommun i Sverige medverkar i ett tvåårigt projekt med interventionsforskning. Interventionen består av föreläsningar om språkets strukturer, språklig medvetenhet, avkodning, läsflyt, läsförståelse samt bedömning av läsförmåga. Efter varje föreläsning genomför lärarna med sina elever två praktiska uppdrag som anknyter till föreläsningen. Uppdragen följs av kollegiala samtal i smågrupper under ledning av en specialpedagog för att knyta ihop teori och praktik. Lärarnas kunskapsutveckling bedöms genom återkommande intervjuer med åtta lärare under forskningsprocessen. Dessutom genomförs observationer av kollegiala samtal för att undersöka och beskriva lärarnas lärande och erfarenheter i samband med de genomförda uppdragen. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares erfarenheter av att kartlägga och bedöma den skriftspråkliga förmågan hos elever i förskoleklass. Forskningsfrågorna är följande:

    • Vilka upptäckter i elevers läsutveckling gör förskollärare?

    • Hur uppger lärarna att deras upptäckter och erfarenheter inverkar på deras undervisning?

    Preliminära resultat Det framkommer att förskoleklassens lärare upptäcker elever som känner till samtliga bokstäver, som befinner sig i den logografiska, alfabetiska och ortografiska fasen i sin skriftspråkliga utveckling. Pedagoger uttrycker att de inte gjort en liknande kartläggning tidigare. Kartläggningen ger dem möjlighet att anpassa och variera undervisningen efter elevernas behov.

    Relevans för forskningsområdet

    Studien ämnar bidra till diskussionen om förskoleklasslärares behov av fördjupad kunskap om förmågor och processer i skriftspråksutvecklingen för att ha möjlighet att möta och stimulera elevernas lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling. Dagens barn blir välbekanta med symboler och bilder i tidig ålder, vilket kan innebära att deras inträde i skriftspråket kan komma att tidigareläggas.

     

  • 31.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Har lärare i åk 1-3 möjligheter att genomföra skicklig läs- och skrivundervisning?2012In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 1, no 1, p. 11-13Article in journal (Refereed)
  • 32.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Introduktion2019In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, p. 13-16Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Kalle, du kan ju läsa!”: Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling2017In: Nordic Journal of Literacy Research, ISSN 2464-1596, Vol. 3, no 2, p. 1-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.

  • 34.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Koppling mellan ljud och bokstav är a och o2015In: Läs & skriv. En tidning för Dyslexiförbundet FML samt Skrivknuten., ISSN 1104-8808, Vol. 19, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Livet i Bokstavslandet: Lärarhandledning åk 12015 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 36.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Livet i Bokstavslandet: Lärarhandledning åk 12016 (ed. 2)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 37.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Livet i Bokstavslandet: Lärarhandledning åk 12018 (ed. 3)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 38.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärarens ämneskompetens är av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling2015In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 20, no 1, p. 11-13Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 39.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan2016In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, p. 71-82Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan2019In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, p. 93-106Chapter in book (Other academic)
  • 41.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsundervisning i förskoleklass2019In: Läsundervisningens grunder, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, p. 73-88Chapter in book (Other academic)
  • 42.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsundervisningens grunder2016Collection (editor) (Other academic)
  • 43.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsundervisningens grunder2019Collection (editor) (Other academic)
  • 44.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Nationella uppdrag i läs- och skrivundervisning vid Högskolan Dalarna2017In: SCIRA Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 42, no 2, p. 10-11Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 45.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Professional content knowledge of grades one – three teachers in Sweden for reading and writing instruction: language structures, code concepts, and spelling rules2016In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 60, no 5, p. 477-499Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, Swedish teachers of grades 1-3, with various teacher-training backgrounds, were tested to determine if they have the requisite awareness of language elements and the way these elements are represented in writing. The results were poor, yet the indication was that teachers with a good educational background in literacy and a good deal of teaching experience know significantly more than teachers whose teacher training included fewer or no courses in literacy instruction and who had less experience. The results indicate that it may be difficult for many teachers in the sample to provide adequate instruction in basic reading and writing. However, the study did not investigate how knowledge is used in practice, on which further research is needed. The importance of professional content knowledge is discussed.

  • 46.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Skriftspråksutvecklingen i övergången från förskoleklass till årskurs ett2017In: Barns övergångar: Förskola, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist & Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, p. 59-78Chapter in book (Other academic)
  • 47.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Språkstimulans och skrivundervisning i förskoleklass2018Other (Other academic)
  • 48.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Statliga åtgärder för att stärka lärandet i skolans tidiga år2016In: Scira Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 41, no 2, p. 4-6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 49.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Sustainable reading and writing instruction: a question for teacher education2013In: The International Journal of Literacies, ISSN 2327-266X, Vol. 19, no 3, p. 1-11Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Learning occurs in meaningful situations and is tied to cooperation and interaction, which teacher education needs to emphasize in all teacher preparation programs. Furthermore, communication in the information era is built largely on multimodal languages such as symbols and images, which teacher education also must pay attention to. But still the written word is fundamental in communication and therefore needs to be in focus in teacher education. For that reason, parallel to knowledge about sociocultural approaches on learning and development and multimodality in the literacy area, teacher students need basic knowledge about children’s reading and writing development. Such knowledge is essential for the teacher to be able to accurately identify where each student is in her or his reading and writing processes in order to be able to respond to and support her or his literacy development. In the literacy area there are skills that children need to learn by practicing on their own. In reading for example, such items are decoding, reading fluency, and reading comprehension. This means that teacher education students also need to possess the theoretical knowledge of literacy instruction. Thus teachers’ knowledge of reading and writing development is an important foundation for sustainable reading and writing instruction. The purpose of this study was to investigate whether teacher education should increase teacher education students’ opportunities to provide sustainable reading and writing instruction. The present study, with a teacher knowledge survey (TKS) completed by 269 Swedish teachers in primary school grades 1-3, indicated that a large part of them lack understanding of children’s written language development as well as of reading and writing instruction. For the reading and writing instruction to be sustainable, the conclusion is that teacher education should focus more on basic elements in reading and writing development, of course without forgetting the benefits of cooperative and multimodal learning. Limitations of the study are that the data only shows teachers’ knowledge but not how they use it in practice. Nor is there any data about teachers’ attitudes and knowledge of socio-cultural perspectives on learning or of multimodal learning. 

  • 50.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing2011In: ECER 2011, Urban Education, Berlin, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing The aim of this study is to perform an analysis of teachers’ experiences and knowledge in teaching students with reading and writing difficulties. Reading is an unnatural process and most children need instruction in reading and writing (Blachman, 2000). There is considerable evidence that competent teaching will alleviate or reduce the severity and consequences of reading failure (Blachman et al., 2004; Foorman et al., 2006). Investigators have begun to pay increasing attention to the role of the teachers’ domain-specific knowledge in the area of reading (Cunningham, Perry, Stanovich, & Stanovich, 2004; Moats, 1996, 2009; Moats & Foorman, 2003). As an introduction an interview study was conducted with teachers in grades 1-2. This study pointed out that the identification of students that have reading and writing difficulties differ among schools. Among other things, it depends on the gathered knowledge about reading and writing that the teachers at the school posses. Further, a questionnaire study with 300 Swedish teachers in the grades 1-3 has been completed. The questionnaire contents partly the teachers’ implementations, attitudes and conditions in their practical teaching. Partly it is a survey of teachers’ knowledge about and attitudes towards reading instruction and students’ further development in reading and writing. There is also a test on teachers’ knowledge about linguistic awareness, general orthographic rules and spelling conventions as well as on teachers’ knowledge about practical reading instruction and abilities to identify students’ writing difficulties. The research questions are defined as follows: • How do teachers state that they identify students that have reading and writing difficulties? • How are teachers reasoning about their experiences, knowledge and conditions in other respects, with relevance for the opportunity to give these students support? • Which concrete support do teachers consider that they give students that have reading and writing difficulties? • Which knowledge do teachers have in basic reading and writing instruction? • Which criterions do schools have for students that have reading and writing difficulties in order to give them special education? As in research done in USA, even this study shows that teachers achieve relatively low results on parts in the test. While the research has been going on, one comprehensive question has made a starting point, but also been clear in both the interview and questionnaire studies: Who should teach students that have reading and writing difficulties? Is it the class teacher or the special educator or both of them? It is significant that students that have some kind of difficulties in reading and writing are identified early and given opportunities to get support to develop and to get improved. Consequently in this dissertation, it is important to investigate and problematize the teachers’ opportunities and conditions to meet that kind of demands. Blachman, B. (1984). Relationship of rapid naming ability and language analysis skills to kindergarten and first-grade reading achievement. Journal of Educational Psychology, 76, s. 610-622. Blachman, B. (2000). Phonological awareness. I R. Barr, M. L. Kamil, P. Mosenthal, & P. D. Pearson (Eds. ), Handbook of Reading Research, Vol. 3, s. 483-502. Mahwah, NJ: Erlbaum. Cunningham, A. E., Perry, K. E., Stanovich, K. E. & Stanovich, P. J. (2004). Disciplinary knowledge of K–3 teachers and their knowledge calibration in the domain of early literacy. Annals of Dyslexia, 54, s. 139–172. Moats, L. C. (1994). The missing foundation in teacher education. Knowledge of the structure of the spoken and written language. Annals of Dyslexia, 44 s. 81-104. Moats, L. C. (2009). Knowledge foundations for teaching reading and spelling. An interdisciplinary Journal, 22 (4) s. 379-399. Moats, L.C., & Foorman, B. (2003). Measuring teachers content knowledge of language and reading. Annals of Dyslexia, 53, p. 23-45.

1234567 1 - 50 of 2489
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf