du.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 6063
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linneaus University.
    Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school2017In: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, no 2, p. 240-254Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a  good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.

  • 102.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016In: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, no 2, p. 155-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 103.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Överlämningar från förskola till förskoleklass2014In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 13, p. 30-52Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden. 

  • 104.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Tegmark, Mats
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Amount of text read at school and the motivation for reading: a large scale study in grade 6 and 92018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports on some preliminary results from the project “To read or not to read: A study of reading practices in compulsory school” funded by the Swedish Research Council. The aim of the project is to develop knowledge of existing reading practices and to find out what kind of teaching that promotes such practices in a way that enables students to learn from reading. The decline in students’ reading literacy is something that concerns and worries many European and other Western countries. But surprisingly it is difficult to find large scale studies focusing on how much students read at school. To be a good reader one needs to practice (Kuhn & Stahl, 2003; Campell et al., 2001); it takes more than 5000 hours of reading to achieve a well-functioning reading capacity (Lundberg & Herrlin, 2005). To learn from text one needs to be able to read a longer text (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Prior research in the field further shows that it is important for students to read different types of texts (Kuhn & Stahl, 2003) and thus develop vocabulary and reading skills in many subjects (see, for example, Biemiller, 2001).The amount of reading, at school or at leisure, correlates positively with reading ability (Anderson et al., 1988; Cunningham & Stanovich, 1997; Taylor et al., 990). In our study we therefore are interested in the total amount of coherent and continuous text students read during an average school day in all their subjects, with a particular focus on reading habits in Swedish (L1), English (L2), Chemistry and History. We also want to find out how the amount of reading correlates with the students’ self-assessed motivation for their school-initiated reading activities. In the first part of the project there is a predominantly quantitative focus in which we seek to find out the extent to which students read continuous prose texts – fictional as well as non-fictional – as part of their everyday school work, and how their reading is related to different types of motivation. The second part of the project has a predominantly qualitative focus where a limited number of groups will be selected for a series of closer classroom studies of teachers as well as students through observations, interviews and questionnaires in order to find out what characterizes the reading practices of these schools and classes. This paper will report on some preliminary results from the first part of the project where the following research questions are to be answered:

    • To what extent do students in years 6 and 9 read continuous prose text—fiction as well as nonfiction— as part of their school work?
    • What kind of motivation do students express for reading nonfiction and fiction texts in different school subjects?
    • What is the nature of the relationship between students’ reading motivation and the extent of their reading in school?
    • What differences in the interest of reading and in the reading habits among females and males, between school years 6 and 9, and between schools can be detected?

    The overall framework of the study is the didactic triangle and the meeting between the teacher, the student and the subject matter in terms of meaning making and reading activities that occur in this meeting (Uljens, 1997; Hudson & Meier, 2011; Liberg et.al. 2002.) We also draw on motivation theories that stress the importance of constructing classroom practices that support student reading motivation by fulfilling the basic needs of autonomy, competence and relatedness (Deci & Ryan, 2008; De Naeghel et al, 2014)  

  • 105.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan?

     

    Teoretiskt ramverk

    Högläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012).

     

    Metodologi/forsningsdesign

    Högläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna.

     

    Resultat

    Studiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning.

     

    Relevens för forsningsfältet

    Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. 

                                                                                                                                                          

     

    Referenser

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.

    Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.

    Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.

    Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.

     

     

  • 106.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2019In: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, p. 1-23Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk.  The need for professional development is discussed.

  • 107.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet.
    Strid, Anna
    Nacka kommun, Elevhälsan.
    Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).

    Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?

    Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.

    Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).

    Mycket preliminära resultat indikerar följande:

    • Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagen
    • Högläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamheten
    • Lärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsen
    • Högläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärande
    • Högläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolor
    • Mysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syften
    • Det är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling

     

     

     

  • 108.
    Albinsson, John
    et al.
    Lunds universitet.
    Brorsson, Sofia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Ryden-Ahlgren, Åsa
    Lunds universitet.
    Cinthio, Magnus
    Lunds universitet.
    Improved tracking performance of lagrangian block-matching methodologies using block expansion in the time domain: in silico, phantom and in vivo evaluations2014In: Ultrasound in Medicine and Biology, ISSN 0301-5629, E-ISSN 1879-291X, Vol. 40, no 10, p. 2508-2520Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to evaluate tracking performance when an extra reference block is added to a basic block-matching method, where the two reference blocks originate from two consecutive ultrasound frames. The use of an extra reference block was evaluated for two putative benefits: (i) an increase in tracking performance while maintaining the size of the reference blocks, evaluated using in silico and phantom cine loops; (ii) a reduction in the size of the reference blocks while maintaining the tracking performance, evaluated using in vivo cine loops of the common carotid artery where the longitudinal movement of the wall was estimated. The results indicated that tracking accuracy improved (mean - 48%, p<0.005 [in silico]; mean - 43%, p<0.01 [phantom]), and there was a reduction in size of the reference blocks while maintaining tracking performance (mean - 19%, p<0.01 [in vivo]). This novel method will facilitate further exploration of the longitudinal movement of the arterial wall. 

  • 109.
    Alexander, Jenny
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Trygghet och anknytning i förskolan: En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns trygghet och anknytning till vuxna i förskolan, samt hur förskollärare ser på det egna arbetet med att tillgodose barns behov av trygghet. Frågeställningarna är följande:

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns trygghet i förskolan?

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns möjligheter att utveckla trygg anknytning till pedagoger?

    - Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    - Vilka svårigheter beskriver förskollärarna att de möter i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fyra informanterna gällande trygghetens betydelse i förskolan. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av trygg anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande syn framkommer hos informanterna. Två förskollärare betonar anknytningens betydelse mycket tydligt, medan två inte betonar dess betydelse lika starkt. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos informanterna. Strategier som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att skapa förutsägbarhet och tydliga rutiner för barnen, att dela in barnen i mindre grupper, samt att ha en god föräldrasamverkan. Förskollärarna beskriver även områden där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov. Stora barngrupper och övergångar mellan aktiviteter är aspekter som tas upp.

  • 110. Alexanderson, Karin
    et al.
    Jess, Kari
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Stuprör, hängrännor och rännkrokar: Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

  • 111.
    Alexandersson, Christine
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Social and Political Studies.
    Lindgren, Lise-Lotte
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Social and Political Studies.
    En kommunal korttidspool i mellansverige: - en utvärdering ur tre perspektiv, år 20022002Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten. Undersökningen inleddes med att ett brevutskick (i form av ett öppet svarsbrev) ut till samtliga berörda parter, därefter genomfördes intervjuer, med ett urval informanter. Till grund för undersökningen har en egen komponerad utvärderingsmodell använts. De variabler som modellen innefattar är; Mål och avtal, Arbetsmiljö, Ledarskap och Ekonomi. Undersökningen påvisar att korttidspoolen föranletts av flertalet brister, bland annat gällande förberedelsetid/planeringsarbete med resultat att viktiga detaljer förbisågs; upprättande av mål och avtal. Korttidspoolen är (i nuläget) inte ekonomiskt bärande, vilket tillviss del beror på att arbetsplatserna (som nyttjar poolen) inte förvaltar bokningen på ett adekvat sätt, vilket i förlängningen undergräver korttidspoolens fortsatta verksamhet.

  • 112. Alexandersson, Karin
    et al.
    Nyström Svensk, Ingrid
    Olsson, Helén
    Udo, Camilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Försörjningsstöd som leverbröd - Det ekonomiska biståndets utveckling 2007-2008, i sex kommuner i Dalarna, i relation till förändringar i det svenska välfärdssystemet.2008Report (Other academic)
  • 113.
    Alf, Viktor
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Lindberg, Linus
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Kartläggning av tillslagsprecision i fotboll2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to analyze if the precision of a shot and a pass differs between professional youth players (16-18 years) and senior players (22+ or older).

    Method

    A total of 30 elite players which were 16 males and 14 females performed tests in shooting and passing precision. The set-up on the test days were a total of 60 shots(30 lying still and 30 half volley) and 80 passes (20 lying still best foot, 20 rolling best foot, 20 lying still next best foot and 20 rolling next best foot). The test results were analyzed using Excel and Kinovea. In these programs the mean value and standard deviation for each player and test group could be calculated.

    Results

    The result shows that there were only significant differences in one of six parts regarding precision on the men's side. On the women's side, there was no significant difference in any of the six moments.

    Conclusions

    The authors of this study identified a plateau between players aged 16-18 and senior players in terms of accuracy in passing and shooting. Players between the ages of 16-18 is as good as a senior player at the individual skills passing and shooting. This plateau can be the result of too little individual training so called isolated training in terms of precision. If the club coaches follow the training SvFF educate, only two minutes per training session goes to each individual skill (SvFF names 13 skills). The lack of time for these skills can be a decisive factor for why the development of precision stands still today.

  • 114.
    Alfredsson, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Caring Science/Nursing.
    Reuterwall, Ulrika
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Caring Science/Nursing.
    Beröringens betydelse i vården: en systematisk litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995. Fysisk beröring i omvårdnaden visade sig ha flera olika betydelser som gick att dela in i begreppen: symtomlindring och återhämtning, komfort, kommunikation, obehag samt samspel. Den fysiska beröringen gav både fysiska och psykiska förbättrade tillstånd. En del patienter minskade sin läkemedelsanvändning efter behandlingar med olika fysiska beröringsformer. Detta kunde vara en väg till ökad livskvalitet för människor, framförallt när det handlade om smärta, oro, och depression. Positiva känslor som trygghet, välbefinnande och komfort upplevdes av en del patienter i beröringsögonblicket och ibland som en följd av själva beröringen. Beröring visade sig vara ett sätt att kommunicera med patienter, framförallt var det viktigt när det verbala språket sviktade eller saknades. Även om många positiva betydelser för patienterna framkom i studierna fanns det också negativa upplevelser. Beröring av stressad och hårdhänt personal, smärta och att inte känna sig delaktig i skeendet var exempel på obehagliga upplevelser. I flera studier framkom att samspelet mellan patienter och vårdare kunde förbättras med stöd av den fysiska beröringen.

  • 115.
    Algodin Paulic, Linda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social and Political Studies.
    Deliberativa samtal: Utvecklare av elevers demokratikunskap?: Samhällskunskapslärares perspektiv på deliberativa samtal2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad verksamma samhällskunskapslärare anser om deliberativa samtal som utvecklare av elevers demokratikompetens. Frågeställningarna som används i studien är:

    1. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet deliberativ demokrati?

    2. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet demokratikompetens?

    3. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet deliberativa samtal?

    4. Vad anser samhällskunskapslärare om den didaktiska modellen deliberativa samtal som utvecklare av elevers demokratikompetens?

    Tillvägagångssättet för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna är en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna anser att deliberativa samtal ger en positiv effekt på elevernas demokratikompetensutveckling.

    Men även att det finns nackdelar med deliberativa samtal som metod. I diskussionen jämförs och analyseras lärarnas definitioner mot den rådande forskningen på området. Studien visar att lärarnas definitioner är positivt inställda till begreppen men att det finns många frågetecken kring hur:et.

  • 116.
    Algodin Paulic, Linda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social and Political Studies.
    Litteratursamtalets roll i samhällskunskap: Forskning och teorier om litteratursamtal i samhällskunskapsundervisningen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån befintlig forskning undersöka hur litteratursamtal som metod kan användas i samhällskunskapsundervisningen i årskurs 7-9. Frågeställningarna som används i litteraturstudien är:

     Vad säger forskning om att använda litteratursamtal som didaktisk metod? Mycket forskning finns inom språkämnesforskningen: vad kan samhällskunskapen lära sig av denna forskning?

     Vilka för-och nackdelar finns det med litteratursamtal enligt forskningen?

    Tillvägagångssättet för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna är en systematisk litteraturstudie eller en så kallad kunskapsöversikt. Översikten visar att litteratursamtalet har övervägande positiva effekter på inlärningen. Men även att det finns en övertro till litteratursamtal som metod. I diskussionen jämförs och analyseras den funna forskningens slutsatser kring litteratursamtalens fördelar och nackdelar på elevernas lärande i en samhällskunskapskontext. Studien visar att det finns ett behov att undersöka litteratursamtalets effekter på undervisningen mer genomgående.

  • 117.
    Alizade, Hasrat
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Political Science.
    Zetterberg, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Political Science.
    Frontex, EU:s försvar mot (il)legala invandrare?: En diskursanalytisk studie om Frontex säkerhetiseringsarbete2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Frontex, som är EU:s gemensamma gränskontrollbyrå arbetar med att samordna EU:s medlemsstaters gränsbevakning för att på så sätt stoppa illegal invandring och bekämpa de illegala nätverk som organiserar denna. Detta arbete är dock någonting som resulterar i att det blir svårt, för att inte säga omöjligt för flyktingar att ta sig in i EU på ett legalt sätt för att söka asyl. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Frontex arbetar för att öka säkerheten vid EU:s yttre gränser.

    Det empiriska materialet, som består av Frontex arbetsprogram analyseras genom Köpenhamnsskolans säkerhetsteorier och vår valda metod, diskursanalys. Säkerhetiseringsteorin bidrar till en djupare förståelse av säkerhet medan diskursanalysen bidrar med analysredskap. Genom att dela upp materialet i tre diskurser fann vi att Frontex säkerhetisering riktar sig mot illegal invandring, människosmuggling/människohandel och terrorism. Utifrån vår analys kom vi fram till att Frontex inte gör någon skillnad på migranter i sin säkerhetisering av EU:s yttre gränser. De som inte har giltigt tillstånd får inte tillträde till unionens område, oavsett om de är kriminella eller flyktingar i behov av internationellt skydd.

  • 118.
    Aljebouri, Sally
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Samverkan i ärenden med våld i nära relationer: Socialsekreterares och polisers erfarenheter2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate social workers and police investigators perceptions and experiences of cooperation between the two authorities in cases of violence against women and children by men in a close relationship. The method used was qualitative with semi-structured interviews. Three social workers in the social services and two police investigators were interviewed. Cooperation was used as a theoretical frame. The result showed that cooperation is perceived as more extensive and structured when children are involved, compared to when women without children are abused. Collaboration is affected by different work methods, procedures, rules of confidentiality, lack of resources and time. Results showed further that personal relationships affect cooperation and there is knowledge and awareness of violence in close relationships in both authorities. Cooperation between social services and the police is necessary and contributes to help abused women and children to get the support they need.

  • 119.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Andersson, S Känslornas filosofi1995In: Tidskriften Folkhögskolan, no 7, p. 22-Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 120.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Berggren, Henrik, Seklets ungdom. Retorik, politik och modernitet 1900-19391997In: Tidskrift för Folkets historia, no 1, p. 54-56Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 121.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Biologismen – ett samhällsprojekt1996In: Tidskrift för Folkets historia, ISSN 0349-6279, no nr 3-4, p. 118-126Article in journal (Refereed)
  • 122.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Campinglivet påvisar socialism: recension av Varför inte socialism? av G. A. Cohen2013In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no nov 2013, p. 16-17Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 123.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Cybermöte på folkhögskola1996In: Tidskriften Folkhögskolan, no 5, p. 10-11Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 124.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Dag Vidar Hanstad Fullt hus: Eventyret norsk skiskyting2006In: Idrottsforum.org, ISSN 1652-7224Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 125.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    David Karen & Robert E. Washington (red) The Sport and Society Reader. Abingdon, Oxon: Routledge 20102011In: Idrottsforum.org, ISSN 1652–7224Article, book review (Other academic)
  • 126.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Den Europeiska fattigdomen. TLM, nr 2/951995In: Tidskriften Folkhögskolan, no 6, p. 22-23Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 127.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Den nationalistiska idrotten: (del 4 av 5)2018In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 2018-01-02, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 128.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Den stora gruvstrejken skakade om: recension av Strejkkonsten av Ingela Johansson2014In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 140124, p. 20-21Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 129.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Dominic Malcolms Sport and Sociology: recension2013In: Idrottsforum.org, ISSN 1652-7224Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 130.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Edling, R(red) Idrottshistoriskt symposium 2005. Idrottens attraktivitet. Sveriges centralförening för idrottens främjande. (2006) Carlshamn Tryck & Media AB, Karlshamn/InterGraf AB, Malmö.2007In: Idrottsforum.org, ISSN 1652-7224Article, book review (Other academic)
  • 131.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Elitidrotten är en marknadsplats2015In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 28 augArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 132.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Emile Durkheim: a biography2013In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 50, no 3-4, p. 353-355Article, book review (Other academic)
  • 133.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Eriksen, T B /Tranöy, K E /Flöistad, G Filosofi och vetenskap1995In: Tidskriften Folkhögskolan, no 8, p. 25-Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 134.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Fotboll som politisk propaganda2017In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 4 marsArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 135.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Foucault, M Vansinnets historia1984In: Vertex, no 4Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 136.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Från modernitet till informationellt samhälle: en essä omkring samhällsteorier2002Book (Other academic)
  • 137.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Gustafsson, B Bildning i vår tid1998In: Tidskriften Folkhögskolan, no 4, p. 22-Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 138.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Ha mod att bruka ditt förnuft!2017In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 1 marsArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 139.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Hegel, Harlow, Hollywood. Recension av Adorno/Horkheimer Upplysningens dialektik1982In: Vertex, no 9Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 140.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Heidegren, C-G Hegels fenomenologi1996In: Tidskriften Folkhögskolan, no 7, p. 24-25Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 141.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Här formas den ekonomiska och politiska eliten i Sverige2018In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 25 septArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 142.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Idrott och estetik - Kant och Kipketer: (del 3 av 5)2018In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 2018-01-01, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 143.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Idrott och människosyn: (del 2 av 5)2017In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 2017-12-29, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 144.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Idrott på gott och ont: (del 1 av 5)2017In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 2017-12-28, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 145.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Idrotten behöver sina passionerade fans: (del 5 av 5)2018In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 2018-01-04, p. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 146.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Introduction to the three volumes of Marx's Capital2014In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 51, no 2, p. 169-171Article, book review (Other academic)
  • 147.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Israel, J /Hermansson, H-E Det nya klassamhället1997In: Tidskriften Folkhögskolan, no 6, p. 23-Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 148.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Joe Humphreys Foul Play: What’s Wrong with Sports2010In: Idrottsforum.org, ISSN 1652-7224Article, book review (Other academic)
  • 149.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sociology.
    Johannisson, K Kroppens tunna skal1998In: Tidskriften Folkhögskolan, no 1, p. 22-Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 150.
    Alkvist, Lars-Erik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sociology.
    Lena Andersson i nyliberalismens garn2016In: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, no 13 majArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
1234567 101 - 150 of 6063
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf