du.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 1723
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Arvidson, Amanda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematiska samtal i klassrummet: En enkät- och intervjustudie med fokus på lärares klass-rumspraktik2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.

  • 102.
    Arvidson, Amanda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematiska samtal i klassrummet: En enkät- och intervjustudie med fokus på lärares klass-rumspraktik2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.

  • 103.
    Arvidson, Amanda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undervisning för elever med låga prestationer i matematik: • En litteraturstudie med fokus på allmänna matematiksvårigheter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i F-3 kan undervisa för att stödja elever med låga prestationer i matematik. Utifrån syftet konkretiserades en frågeställning för att göra studien undersökningsbar: Hur kan lärare undervisa för att hjälpa elever i allmänna matematiksvårigheter? Metoden som valdes för att undersöka denna fråga var en systematisk litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur har skett genom olika databaser, litteraturen har granskats och analyserats för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultatet visar en varierande bild på hur lärare ska arbeta för att stödja elever i allmänna matematiksvårigheter. Strategiundervisning bör vara en central roll i undervisningen. Beroende på elevers individuella förutsättningar bör antingen läraren styra inlärningen av strategier eller låta elever utveckla en flexibilitet i sin egen strategiutveckling. Resultatet visar på vikten av att läraren bör ha matematiska samtal med eleverna och användning av teknologiska spel i undervisningen visades även vara positivt för elever i låga prestationer i matematik. Slutsatserna av denna studie är att lärare måste erfara elevers individuella förutsättningar för att kunna stödja dem på bästa sätt där matematiska samtal och strategiutbildning ska vara en central roll i matematikundervisningen.

  • 104.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Hermansson, Sofie
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Den där borde vara en marsipanelefant!: Om barn och reklambilder2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 105.
    Askemur, Carina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vilka kompetenser utvecklar textsamtal igrundskolan årskurs F-9?: En litteraturstudie om vilka kompetenser som elever iårskurs F-9 kan utveckla vid samtal om texter?2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svenska elever har under en längre tid presterat sämre i de nationella och internationellaundersökningar som regelbundet utförs bland annat i ämnet svenska. Den senaste nationellaforskningen lyfter fram djupare läsförståelse som en kompetens för att förändra den nedåtgåendetrenden. Den svenska skolan har sedan ett antal år tillbaka haft ett fokus på individualiserat lärandedär läsförståelse oftast lämnats till den enskilda eleven något som inte gynnar alla elever. Syftet meddenna litteraturstudie har varit att undersöka vilka förmågor som elever kan utveckla vid olika typerav textsamtal för att stärka elevers förståelse i läsning. Sökningar efter relevant material hargenomförts både via databaser samt manuellt. Ett antal nationella avhandlingar och artiklar valdesut för en djupare granskning. Trots att genomförande av textsamtal i undervisningen är ett relativtoutforskat område i Sverige så visar analysen på positiva resultat gällande elevers utveckling påflera punkter. Det granskade materialet visar enhälligt att den kommunikativa förmågan kanutvecklas vid strukturerade textsamtal. Flertalet studier visar också på en ökad läsförståelse hoseleverna. Förmågan att argumentera, läshastighet och social samverkan är också faktorer somnämns gällande den enskilda elevens utveckling.

  • 106.
    Askliden, Elisabeth
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Visualisering i svenskämnet, för elever med Aspergers syndrom: En jämförelse2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.

    Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks. Pedagogerna använder sig särskilt av denna metod, då man behöver vara tydlig. Individer med Asperger har olika grad av funktionshindret och det är viktigt för pedagogen att ge eleven hjälp utifrån denna grad.

  • 107.
    Asklund, Thomas
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Grammatik - regler eller kommunikation: Ett studium om avsikten med grammatikundervisning i de nationella styrdokumenten och fyra läroböcker i svenska för gymnasieskolan2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
  • 108.
    Asmelash, Maj-Britt
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Ordfördelning i klassrummet: spelar det någon roll?: En studie om några elevers och en lärares uppfattning om handuppräckning och slumpmässigt val som ordfördelningsmetoder när en fråga ställs2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är en fallstudie genomförd i en klass i en gymnasieskola där två olika metoder för att fördela ordet mellan elever när läraren ställer en fråga testas. De två metoderna är handuppräckning och slumpmässigt val. Studiens syfte är att undersöka fördelar och nackdelar med handuppräckning respektive slumpmässigt val ur elevernas och lärarens perspektiv. Resultatet visar att handuppräckning upplevs som ofördelaktig av både läraren och av många elever: metoden leder till att endast ett fåtal elever deltar i klassrumsinteraktionen. Dessutom medför metoden att alltför mycket vikt läggs på att ge ett korrekt svar på lärarens fråga, vilket gör att interaktion blir ännu mer begränsad. Vidare visar studiens resultat att även slumpmässigt val uppvisar några svårigheter varav vissa av övergående natur, men också många fördelar. Metoden främjar interaktion och lyfter elevernas tilltro till egna kunskaper och åsikter. Enligt den teori som tillämpas i studien, nämligen sociokulturellt perspektiv är slumpmässigt val mer fördelaktig än handuppräckning och leder till ökat lärande eftersom den främjar interaktion, möjliggör en omfördelning av elevernas olika kunskaper och gör att eleverna engagerar sig mer i undervisningen.

  • 109.
    Astrén, Johanna
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    "Man måste ju typ lära sig, annars går det inte": World of Warcraft och lärande av engelska2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar: 1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas? 2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur? 3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen? För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar. Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

  • 110.
    Atanasoska, Tatjana Atanasoska
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Distanslärares subjektiva teorier2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige idag är det många som kompletterar sin gymnasieutbildning via kurser inom denkommunala vuxenutbildningen (komvux); och många gör det också på distans. För att synliggöradetta växande utbildningsområde som distansundervisningen utgör, fokuserar denna undersökning påde undervisande lärarnas tankar kring denna form av undervisning vid den kommunalavuxenutbildningen.Frågeställningen tar alltså upp vilka subjektiva teorier lärare inom distansundervisning (vid denkommunala vuxenutbildningen) har om sin distansundervisning; samt hur dessa subjektiva teorierförhåller sig till andra lärteorier. Som teori handlar Forskningsprogrammet ”Subjektive Theorien”om hur man vetenskapligt kan undersöka de teorier som människor har och uttrycker i vardagen.Teorins forskningsansats är inte att undersöka hur människor gör (handlingar), utan hur människortänker om sina handlingar, dvs. om deras kognitiva strukturer.För att undersöka detta valdes sex lärare ut vid en distansskola inom den kommunalavuxenutbildningen. Med dessa sex lärare genomfördes sedan semi-strukturerade narrativa intervjuer.Områden som behandlades var bland annat betygens reliabilitet – plagiat och fusk, elever i klassrumkontra på distans samt mer specifikt om hur lärarna såg på de elever som läser på distans. Ävenlärarnas syn på diskussion/grupparbete togs upp.Det som framkom var subjektiva teorier där lärarna var mycket utförliga, detaljerade ochnyancerade, samtidigt som det också framgick att lärarnas teoretiska kännedom om de olikaformerna av distansundervisning och om kopplingar till lärteorier var svagt utpräglad.

  • 111.
    Atternäs, Peter
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Coachning som pedagogiskt verktyg i skolan: En studie om hur lärare och elever uppfattar coachning som stöd för lärande i en gymnasieskola2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan. De fria valmöjligheterna som eleven har kan innebära utmaning och utveckling på så vis att eleven själv kan bestämma när och hur denne vill utmana sig. Det kan också innebära att eleven prövar och hittar sin egen metod som motiverar och stimulerar lärandet.

  • 112.
    Avdic, Azra
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Busk, Lina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Interaktioner i klassrummet: Vem vänder sig läraren till, sett utifrån ett genusperspektiv?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I skolan har man genom tidigare undersökningar fastställt att pojkar är det kön som dominerar lektionerna och får både mer tid och mer uppmärksamhet än flickorna. Syftet med det här examensarbetet är att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som några utvalda lärare vänder sig till och med vilket budskap, för att vidare ställa detta i relation till lärarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vår undersökning är att det än idag är pojkarna som får majoriteten av lärarnas uppmärksamhet. Lärarna stärkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor väldigt skilt från varandra, där pojkarna tar för sig mer, både på gott och ont.

  • 113.
    Ax, Annika
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Gymnasieelevers uppfattningar om algebra och problemlösning: En undersökning med utgångspunkt i elevernas kön, slutbetyg i grundskolan och val av gymnasieprogram2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan. Resultatet visar på att elever på naturvetenskapsprogrammet som hade MVG i betyg i grundskolan har en mer positiv inställning till algebra och problemlösning i jämförelse med elever från bygg- och anläggningsprogrammet som fått G i betyg. Vad gäller elevernas kön finns det inte några indikationer på att denna faktor har någon större påverkan på deras uppfattningar. Resultatet kan vara en indikation på att elevernas uppfattningar främst påverkas av deras förståelse för det algebraiska tankesättet. Det eleverna upplever som svårast när de ska lösa problem med hjälp av algebra är att översätta den skrivna texten till en algebraisk framställning. När eleverna löser matematiska problem indikerar även resultatet att de till stor del styrs av sina förväntningar och förutfattade föreställningar om uppgiften. Resultatet ger en indikation om att eleverna behöver arbeta mer med problemlösning i olika former för att genom det kunna träna upp sin resonemangsförmåga och sin förmåga att behärska alla de tre faserna, översättning, omskrivning och tolkning, i den algebraiska cykeln.

  • 114.
    Axelsson, Carina
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Englund, Anna
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Vårdnadshavares tankar om utvecklingssamtal och IUP: en kvalitativ undersökning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1–3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena. Våra intervjusvar har sammanställts för att sedan bearbetas och nå ett resultat där våra frågeställningar kan besvaras. Det resultat vi kom fram till visar att vårdnadshavare inte anser sig ha tillfredsställande kunskap om IUP och att delaktigheten i dokumentationen kring deras barn upplevs olika. Men detta till trots anser vårdnadshavare att de genom IUP:n har möjlighet att följa sitt barns kunskapsprocess och på så vis stödja deras utveckling. Vårdnadshavarna anser att utvecklingssamtalen fungerar bra och de är nöjda med dem och dess innehåll. Våra principiella slutsatser är att vårdnadshavare tillhandahålls för lite information kring IUP. Som blivande lärare har vi fördelen att veta om denna brist så att vi kan vidareförmedla vetskapen om detta på våra kommande arbetsplatser i utvecklande syfte.

  • 115.
    Axelsson, Elisabeth
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning: Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. – Fokusgruppssamtal som arena för

    kritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutveckling

    som genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.

    Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när det

    gäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara i

    behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.

    För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal för

    insamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats som

    utgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.

    Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,

    och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:

    1. Förebyggande arbete

    2. Lärarkompetensens betydelse i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling

    3. Läs- och skrivundervisning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling

    4. Kompensera i undervisningen

    Resultatet av studien visar att lärarna i fokusgruppssamtalen till största delen samtalade om vad som

    var viktigt i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna lyckades i mycket

    liten utsträckning verbalisera hur en undervisning, som tar hänsyn till allt det som lärarna i samtalen

    uttryckte som viktiga aspekter i läs- och skrivundervisningen verkligen gestaltade sig i vardagsarbetet

    med eleverna.

    När det gäller arbetet med att utveckla elevers läsförståelse och att kompensera i läs- och skrivundervisningen

    för att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i

    sin läs- och skrivutveckling gavs några få konkreta exempel från lärares undervisning på hur

    läsundervisningen kunde gestaltas i praktiken. Det överraskade mig att inte fler lärare verbaliserade

    och gav exempel från sin undervisning på hur de konkret arbetar i sin vardag med att utveckla

    elevers läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i

    sin läs- och skrivutveckling.

    3

  • 116.
    Axfeldt, Anna
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Nilsson, Pernilla
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Sex pedagogers uppfattningar om och hur de använder lek för barnens lärande och utveckling2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen.

  • 117.
    Backlund, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    IKT en naturlig del i klassrummet?: En studie om användning av IKT i matematik- och naturvetenskapsundervisningen hos lärare i årskurs F-92015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever idag växer upp i ett samhälle med digitala miljöer som en självklar del av sin vardag, de är

    väl förtrogna i användningen av den digitala tekniken. För att möta dessa elever i skolan utmanas

    undervisningen i klassrummet. Alltmer teknik integreras även i skolan och det medför att skolans

    organisation och villkor förändras, det ställer nya krav på skolan och lärare. Det finns många

    studier som funnit tydliga tecken på att IKT i lärandet ökar elevernas motivation och

    engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning och motivation lärare i

    åk F-9 har till användning av den tekniska utrustning de har tillgång till, och hur IKT kan få en

    naturlig plats i klassrummet genom undervisning i naturvetenskapliga ämnen samt matematik.

    Rapporter visar att svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap har försämrats.

    Tror lärarna att de kan motivera eleverna bättre genom användning av IKT? Nio pedagoger

    deltog i studien där enkät och intervju använts som metod. Resultatet av studien stämmer

    överens med tidigare forskning som visar att lärare sällan eller aldrig använder IKT i sin

    undervisning i matematik eller naturvetenskap. Däremot är de flesta positiva till användning av

    IKT. För att motivera lärare att öka användandet i undervisningen krävs, enligt studiens resultat,

    att lärare får bättre tillgång till utrustning, mer tid för planering och fortsatt kompetensutveckling.

  • 118. Backström, Tomas
    et al.
    Döös, Marianne
    Wilhelmson, Lena
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Chefen som regissör - ledarskap och medarbetarskapets självorganiserande processer.2006In: Ledarskap för fria medarbetare - en antologi / [ed] von Otter, Casten, Stockholm: Arbetslivsinstitutet , 2006, p. 123-158Chapter in book (Other academic)
  • 119.
    Bajraktari, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Utmaningar och svårigheter i en mångkulturell skola: Fyra pedagoger reflekterar kring svårigheter och utmaningar som uppstår i undervisningssituationer samt hur de går till väga för att lösa svårigheterna.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete var att utifrån fyra pedagogröster undersöka utmaningar och svårigheter som de upplevde i mångkulturella undervisningssituationer. Genom fyra frågeställningar som genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer fick jag reda på vad pedagogerna ansåg vara problematiskt i undervisningssituationerna samt hur de löste det. Det framgick att lärarnas utmaningar i undervisningen även återkom ofta i tidigare forskning. Lärarnas arbetssätt gjorde att miljön i klassrummen ändå blev relativt lugn trots stora skillnader på kunskaperna och många elever i klassrummen. Pedagogerna anpassade materialet efter elevernas kunskapsnivå samtidigt som de upplevde att de inte räckte till.

  • 120.
    Barbosa Rubira, André Luiz
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Implementering av programmering som ett nytt ämne i skolan: En fallstudie om hur några lärare på en grundskola beskriver programmering som verktyg för lärande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att kartlägga lärares kunskaper om, attityder till och förhåll-ningssätt till programmering och deras föreställningar, förhoppningar och farhågorna när det gäller programmering i alla ämnen på grundskolan.

    I dagens samhälle förväntas det att eleverna ska ha utvecklat en sådan digital kompetens att de kan klara sig i livet. Detta skapar ett behov av att införa digitala tekniker, digitala verktyg och digitala medier i undervisning. När det gäller programmering i läro- och kursplanerna står det att eleverna genom undervisningen ska utveckla en generell förståelse för programmering och hur det påverkar omgivningen. Därför är det inte så konstigt att majoritet av lärare i denna studie anser att det är mycket viktig eller ganska viktig att införa programmering i skolan. Men att attityden till att införa programmering i skolan samtidigt var varierande bland de lä-rare som deltog i den här studien. Några lärare i denna studie anser att det inte är viktig eller lite viktig att införa programmering i skolan därför att det måste finnas behov av programme-ring i ämnet, annars blir det bara en extra uppgift som eleverna lär sig för stunden och inte för livet. I läro- och kursplanerna står det i svenska och svenska som andraspråk att det handlar om att förstärka arbetet med digitala texter, digital läsning och att använda digitala verktyg av olika slag. I beskrivningen är det såldes inte självklart att det handlar om programmering. Hur kan vi då få in programmering i svenska? Ett alternativ kan vara att skapa digitala berättelser med blockbaserade verktyg Scratch. Ett annat alternativ kan till exempel vara ett ämnesöver-gripande arbete, till exempel låta eleverna arbeta fram en interaktiv presentation i Scratch.

    Det finns lärare i skolan med bristfälliga kunskaper om programmering. De slutsatser som kan dras är att majoritet av lärarna i studien kände sig otrygga för att undervisa om programme-ring och lärare som anser att det inte är viktig svarade att de kan inte programmering överhu-vudtaget. Dessa lärare har mest behov av handledning i att undervisa om programmering samt utbildning inom programmering.

  • 121.
    Bark, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Flickors intressen för teknik: En systematisk litteraturstudie om vad som är betydelsefullt för flickors intressen i teknikundervisning samt för tekniska utbildningar och yrken2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att få kunskap om vad som inom forskning framställs som

    betydelsefullt i undervisningen för att öka flickors intresse för teknikundervisning samt flickors

    intresse för tekniska yrken och utbildningar. Studien är genomförd i form av en systematisk

    litteraturstudie. Resultatet visar att olika faktorer har en inverkan på flickors intressen för

    teknikundervisning, och vissa skillnader har även påträffats angående flickors och pojkars intressen.

    Flickors intresse är mer beroende av lärares uppmuntran, de är mer intresserade av att tillverka

    användbara föremål och slutresultatet i arbetet är viktigare för flickor än för pojkar.

    Sammanfattningsvis kan konstateras att ettelevcentrerat arbetssätt är ett sätt att nå flera av dessa

    faktorer, då detta tar hänsyn till elevernas individuella intresseområden. Att elever tidigt i skolgången

    får möta teknik i undervisningen är något som skolor bör värna om, och det sätt lärare väljer att

    organisera teknikundervisningen har betydelse för flickors intresse för tekniska utbildningar och

    yrken.

  • 122.
    Bark, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares beskrivningar av arbetet med naturvetenskapliga arbetssätt i undervisningen i årskurs 3-62016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar för att erbjuda elever erfarenheter av naturvetenskapliga arbetssätt i undervisningen. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med 6 olika lärare som undervisar i NO i årskurs 3-6. Efter intervjuerna har transkribering skett, följt av kategorisering och analys. Resultaten visar att lärarna arbetar för att erbjuda elever erfarenheter av olika aspekter av naturvetenskapliga arbetssätt. Fältstudier och enklare undersökningar visade sig vara en större del av undervisningen i årskurs 3, medan lärarna i årskurs 4-6 enligt denna studie lägger mer fokus på systematiska undersökningar. Flera lärare tog upp organisatoriska och schematekniska svårigheter som en anledning till att de inte anser det möjligt att lägga mer tid på exempelvis fältstudier, även om de uttryckte att de gärna vill det. Resultatet visar även att lärarna beskriver att de arbetar med kritiskt tänkande i undervisningen med naturvetenskapliga arbetssätt, även om flera av lärarna själva inte uttrycker att de gör det.

    I och med undersökningen har även olika aspekter kring lärarnas beskrivningar av progression gällande elevernas kunskaper och de erfarenheter som de erbjuds gällande naturvetenskapliga arbetssätt synliggjorts. Flera lärare uttryckte att eleverna är för små eller omogna för att arbeta med dokumentation, kritiskt tänkande och naturvetenskapliga teorier och begrepp. Andra menade att eleverna mycket väl kan ta till sig detta, förutsatt att undervisningen är anpassad efter deras kunskapsnivå.

  • 123.
    Barkskog, Magnus
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vad påverkar ett framgångsrikt lärande på ett yrkesprogram?: Ur ett elevperspektiv från utgångselever2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad eleverna som precis gått ut ett yrkesprogram vid en gymnasieskola anser vara viktiga faktorer till framgång för sina studier.

    Utgångspunkten var elevernas svar vad de anser vara en bra lärare, hur denne gör lektioner, kurser intressanta, så att intresset för ämnet fångas och att eleverna har kunnat nå framgång med sina studier, som för deras del inneburit att de är anställningsbara och i nästa steg har kunnat ha ett arbete att gå till när de nått gymnasieexamen.

    Då undersökningen inte är gjord med så många informanter, utan varit riktad till att fördjupa sig i några elevers syn på ett framgångsrikt lärande kan detta resultat endast vara en bas för vidare diskussioner på skolor och arbetslag, främst på yrkeskurser då elevgruppen uteslutande kommer från yrkesprogram.

  • 124.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Dare to share!": Bikt, moderskap och motstånd i Den stora mammabikten2015In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 52, no 2, p. 104p. 109-130Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ”Dare to share!”: Confession, motherhood and resistance in The great mother confession

    This article explore the meaning of confession in a commercial, secular event – The great mother confession (TGM). The event is understood as imbedded in a therapeutic culture where emotional disclosure, in the form of confessions, is a highly valued practice. In a web-based confession-blog that constitutes part of the TGM-concept, confessions serve to free mothers from supressing norms. The blog becomes an arena for a volatile community where burdening and ”forbidden” thoughts and emotions becomes generalised and disarmed, releasing mothers from guilt. When this function of the blog is questioned from a competing sub-discourse of the therapeutic, emphasising the disclosure of happiness, a struggle emerges over the authority to define the meanings of confession. TGM can be understood as having potential for serving as an arena for challenging norms, but even as norms are implicitly addressed the practice makes a halt at that point. Norms that are seemingly dissolved in responses to confessions are not questioned, only recognised, normalised and de-politicised.

  • 125.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Konsten att konstruera sanning: om barn, föräldrar och tid för samtal2004In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 41, no 2, p. 43-67Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been repeatedly argued by various Swedish experts and quoted in media, that parents only spend a few minutes in daily communication with their children. A quest for the source of this argument developed into an interest in both the phenomenon itself, and in the general understanding that adults of today are “poor” parents.

    The article has two aims, the first is to illustrate how this kind of “truth” is constructed and reproduced in arenas such as parents’ meetings and discussions in Swedish parliament, and the second to comment on the dominant Swedish discourse about poor parenthood, childhood and notions of risk. It is here argued that the statement about parents’ lack of time to talk with their children should be understood as a kind of contemporary urban legend/rumour that can both trigger and reproduce moral panic and strengthen adiscourse about weak parents. It is furthermore contended that a prerequisite for the acceptance of such rumours and moral panics as truth, is that they are coherent with an existing dominant discourse, in this case poor contact between parents and children.

  • 126.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Translating and re-contextualizing programs for social and emotional training: a preliminary analysis2013Conference paper (Other academic)
  • 127.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Why can't we be free?" - Children's questions to the principal in a reform pedagogical school in Sweden 1941-1951: Abstract book2013In: The 41st Annual Congress of the Nordic Educational Research Association Disruptions and eruptions as opportunities for transforming education, 2013, p. 337-337Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The time period is 1941-1951. The place is Siljanskolan, a small boarding school in a Swedishrural setting, influenced by reform pedagogy. The ideological standpoint in this particular settingis that of trying to make the world a better place through a better upbringing of improved humanbeings. It is about offering an alternative educational setting in relation to the national publicschools. School as a home, and home as a school, are related ideas that shape the organization ofeveryday life at Siljanskolan. In a box where children could leave notes with questions, directed tothe school principal, a wide range of topics were addressed. Picking up random samples from thehundreds of questions in the box, we find for example ‘Why do we get salty food?’, ’Why is it warso often?’, ‘Why can't Margareta sleep in The Den?’, ‘Why do we get spanked?’ and ‘Why can't webe free?’ These questions were answered orally at regularly occurring evening assemblages at theschool and accordingly, seventy years later, the answers are nowhere to be found. Still thequestions are in them self interesting and this paper analyses the questions as comments onschool life, on power relations and the regulation of everyday life, as well as comments that aredirected to the ideological level. They are, in a double sense, a kind of micro-narratives wherechildren's voices are heard from within the archive material.

  • 128.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gustafsson Lundberg, Johanna
    Lund.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Cultivating the socially competent body: bodies and risk in Swedish programmes for social and emotional learning in preschools and schools2014In: Critical Studies in Education, ISSN 1750-8495, Vol. 55, no 2, p. 201-212Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Social emotional learning (SEL) is common in preschools and schools both in Europe and North America today. Programmes for socio-emotional training and the rise of what is labelled therapeutic education have dramatically increased during the first decade of the millennium. In this article, a manual-based programme used for SEL in a Swedish school context is analysed from perspectives rooted in childhood sociology and post-structural studies. The aim of this study is to analyse the discursive constructions of a context of risk and the instilment of specific corporeal regimes. The main issue concerns the meaning and use of the body in the discursive construction of the social competent child within this context of risk. The analysis shows that the socially competent child is shaped and cultivated through self-regulating techniques aiming at creating a docile body, a body that will be a good citizen, a pliant member of the social order. 

    Social emotional learning (SEL) is common in preschools and schools both in Europe and North America today. Programmes for socio-emotional learning and what is labelled therapeutic education (Ecclestone & Hayes, 2007; Furedi, 2009) have dramatically increased during the first decade of the millennium. In Sweden, schools often justify their use of these programmes as a way of organizing their value-based education (von Br mssen, 2011), that is, as a way of realizing the democratic ambitions expressed in educational policy documents, such as the national curriculum.

  • 129.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gustafsson-Lundberg, Johanna
    Lunds universitet.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Rapport från projektet Socioemotionella program i förskola och skola: förskolebarns, elevers och lärares erfarenheter2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att belysa olika aktörsperspektiv på implementering av och arbetet med socioemotionella program i den kommunala grundskolan och förskolan. Studien består av fem delstudier av fem kommunala verksamheter där arbete med socioemotionella program har ägt rum. Studien har en etnografisk design. Resultatet visar att implementeringsprocessen har sett olika ut i de studerade verksamheterna gällande initiativ till arbetet (uppifrån och ned, nedifrån och upp eller både och). Gemensamt i samtliga verksamheter var dock att det manualbaserade arbetet infördes utan granskning eller diskussion, vare sig på central kommunal nivå eller ute i verksamheterna. Vidare visar resultatet att många lärare till en början välkomnade manualbaserade program för att få tillgång till verktyg för systematiskt arbete med socioemotionella frågor, men att de snart fann svårigheter att omsätta övningarna på ett meningsfullt och etiskt försvarbart sätt för barnen och eleverna i verksamheten. Lärare uttrycker också osäkerhet gällande vilken skillnad de anser att programmen gjort för barnen/eleverna. Många barn och elever var kritiska mot programmen; barnen i förskolan hade svårt att sätta ord på vad de lärde sig av programmen och eleverna på högstadiet var öppet kritiskta till programarbetet. Eleverna i år tre och fem uttryckte däremot i mer positiva ordalag om det socioemotionella arbetet de tagit del av; deras svar ligger ofta i linje med de motiveringar för programmet som finns i programmen själva och bland lärare. Dessa elever uppvisar därmed ha tillägnat sig en diskursiv kompetens i sitt tal om programarbetet. I rapporten diskuteras också vilka implikationer programarbetet medfört dels för lärarprofessionaliteten, dels för realiserandet av skolans normativa uppdrag.

     

  • 130.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Power Struggle in Social and Emotional Learning Activities: Case Studies from Preschool and Lower Secondary High School in Sweden2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this research paper is to describe and discuss different forms of resistance that children display in activities aiming to develop social and emotional competence in preschool and school. Social emotional training/Social emotional learning (SET/SEL) is common in preschool and school both in Europe and North America today. Manual-based programs for socio-emotional training and the rise of what is labeled therapeutic education (Ecclestone &Hayes 2007, Furedi 2009) have dramatically increased during the first decade of the millennium. In Sweden, schools often motivate their use of these programs as a way of organizing their value-based education (von Brömssen, 2011), that is, a way of realizing the democratic ambitions expressed in educational policy documents as the national curriculum.

    In this research paper we present the results from to two field studies - one in preschool and the other in lower secondary high school in Sweden. When conducting participant observation during lessons on social emotional learning (SEL), despite the democratic ambitions, children seemed to have little opportunity to influence the activities as the traditional power hierarchies, where children are subordinate, within school and classrooms prevail. Besides, many of the activities in social and emotional learning dealt with issues that both teachers and children defined as private matters - such matters that they usually do not handle in public. In research interviews children expressed many critical opinions on the forms and contents of these activities, but in preschool and school they were no invited to discuss these views. Still the children displayed their attitudes towards these activities in different forms of resistance: A common form of resistance is what here is called instrumentalization, that is to do the assignment or activity as detached as possible. Another form of resistance is making jokes both in relation to the content and form of the activities. Yet another form of resistance is being silent; this non-responsive resistance challenge both the realization of the activity as well as the social order in the classroom.

  • 131.
    Beck, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolepedagogers arbete med integrering av matematik i skapande verksamhet En kvalitativ studie genomförd på en förskola2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 132.
    Beck, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolepedagogers arbete med integrering av matematik i skapande verksamhet: En kvalitativ studie genomförd på en förskola2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap angående den skapande matematiken i förskolan, hur den ser ut och hur pedagogerna på förskolan väljer att integrera matematiken i den estetiska verksamheten. Undersökningen är kvalitativ och har baserats på intervjuer och observationer som utförts på en förskola i Mellansverige. Observationerna har använts för att undersöka material och miljön, vilka förutsättningar den ger till ett matematisk lärande. Intervjuerna har använts för att ta reda på pedagogernas syn på matematik i förskolan och hur de själva ser på sin roll när det kommer till barnens lärande.

    Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på matematik i förskolan och att den lätt kan integreras i den estetiska verksamheten. Dock speglar sig förskollärarnas visioner inte i verksamheten, enligt resultat från observationer.

    Slutsatsen som dras av intervjuer med förskollärare är att matematiken inte lyfts tillräckligt mycket. Detta speglar sig även av de observationer som gjorts. Förskollärarna belyser estetik som ett bra sätt att introducera barnen för matematik. De menar att det är pedagogernas roll som är viktigast, att finnas närvarande för barnen för att hjälpa dem tolka och diskutera matematiken i vardagen.

  • 133.
    Behdjou, Sandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Jag vill att eleverna ska ifrågasätta egentligen allt”: Samhällskunskapslärares förståelse av begreppet kritiskt tänkande2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på

    gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja

    elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och

    kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga

    till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i

    undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans

    demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin

    visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi,

    naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande

    lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och

    en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar

    till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se

    kritiskt på samhället runt omkring dem.

  • 134.
    Bejnö, Anna-Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Motivation till att läsa moderna språk: - en kvalitativ fallstudie vad som motiverar elever att läsa språk2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som motiverar elever att läsa moderna språk. Trots införandet av meritpoäng hoppar fortfarande många elever av sina språkstudier under grundskolan och många gånger analyserar inte skolorna anledningen till elevernas av-hopp.

    Undersökningen har gjorts via intervjuer av grundskoleelever i en central 6-9-skola i en mel-lanstor svensk stad. På denna skola var det 37 procent av avgångseleverna under våren 2016 som ej kunde utnyttja meritpoängen när de sökte in till gymnasieskolan eftersom de antingen hade läst svensk/engelska eller att de inte nådde godkända betyg i moderna språk. Samtidigt är ungdomar idag mer beresta än någonsin och många kan se en framtida yrkeskarriär utom-lands.

    Undersökningen visar att flera av eleverna har god studiemotivation och når goda resultat samtidigt som det är flera som har svårt att genomföra studierna och upplever att de behöver få mer stöd än de har fått.

  • 135.
    Bellman, Sofie
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Andersson, Sofie
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    243 pedagoger om individuella utvecklingsplaner: - en kvantitativ enkätundersökning i två kommuners grund- och förskolor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I det här arbetet har en kvantitativ enkätstudie med 243 pedagoger i två kommuner genomförts. Syftet har varit att belysa hur pedagogerna arbetar med IUP, individuella utvecklingsplaner, i förhållande till bestämmelserna om IUP i grundskoleförordningen och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. (2005). Ett andra syfte har varit att undersöka om pedagogerna i förskolan arbetar med IUP, trots att de inte omfattas av förordningen. Det har också gjorts jämförelser i arbetet mellan grundskola/förskola och de två undersökta kommunerna. Resultatet av den här undersökningen visar att förskolans pedagoger i de båda undersökta kommunerna har kommit längre i sitt arbete med IUP än grundskolans pedagoger. Vårt antagande är att pedagogerna i förskolan har kommit längre i sitt arbete med IUP för att de har sett vilket kraftfullt verktyg IUP kan vara om det används på rätt sätt.

  • 136.
    Bengtsson, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför är havet så litet?: En empirisk studie om hur tidigare erfarenheter synliggörs när mellanstadieelever resonerar om en illustration av vattnets kretslopp2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

  • 137.
    Berg, Gunnar
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Arbetslag och skolan som arbetsorganisation: en projektbeskrivning : rapport I från SABO-2-projektet1999Report (Other academic)
  • 138.
    Berg, Gunnar
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Between "Uniprofessionalism" and "Multiprofessionalism": Where is the school?2005In: Partnership and Change. Towards School Development. / [ed] Chi-kin Lee, J; Nai-kwai Lo, L; Walker, A, Hong Kong, Chinese University Press, 2005Chapter in book (Other academic)
  • 139.
    Berg, Gunnar
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Demokrati bara för utvalda2003In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 140.
    Berg, Gunnar
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Entwicklungsarbeit im Schulalltag2003In: Journal für Schulenwicklung, no 2Article in journal (Refereed)
  • 141.
    Berg, Gunnar
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Skolors arbetsorganisationer i sitt institutionella sammanhang2004In: 12:e nordiska konferensen om ledarskaps- och organisationsforskning, Växjö universitet, 2004Conference paper (Other academic)
  • 142.
    Berg, Gunnar
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande2003In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, no 1, p. 129-148Article in journal (Refereed)
  • 143.
    Berg, Stina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematik och bildskapande i förskolan: En intervjustudie med förskollärare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på och förhåller sig till möjligheten att

    använda bildskapande som verktyg för att belysa matematiken. Syftet är också att ta reda på om

    förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar och syskonavdelningar har samma syn på ett

    sådant arbete med bild och matematik, eller om det finns skillnader i synsätt. Med

    småbarnsavdelningar avses avdelningar där barn i 1-3-års ålder vistas, och syskonavdelningar barn

    i 3-5-års ålder. Metoden som valts för att nå syftet är kvalitativa intervjuer.

    Enligt resultatet kan tre olika perspektiv urskiljas på möjligheten att använda bildskapande till att

    synliggöra matematik. Ett synsätt innebar att matematik inte kan upptäckas i bildskapande,

    förskollärarna kunde inte upptäcka några matematiska uttryck i verksamhetens bildskapande. Två

    andra synsätt, som gav uttryck för en öppenhet inför att matematik och bildskapande kan existera

    i samma aktivitet, var matematik som bonus och matematik som mål med bildskapandet. Skillnaden

    mellan dessa två synsätt var om förskolläraren i efterhand hade upptäckt att bildaktiviteten även

    hade belyst matematik, eller om förskolläraren medvetet hade styrt bildaktiviteten till att belysa

    matematik.

    Angående om synsätten skiljde sig mellan de förskollärare som arbetade på småbarns- och

    syskonavdelningar gick det att urskilja vissa olikheter. Förskollärare på småbarnsavdelningar gav i

    högre grad uttryck för att de hade upptäckt matematik i bildskapandet utan att vara medvetna om

    det under själva genomförandet. Förskollärarna hade kommit till insikten under stunder av

    reflektion, till exempel då de reflekterade över sin egen verksamhet för att förbereda sig inför

    intervjun. Förskollärare som arbetade på syskonavdelningar beskrev oftare att de hade genomfört

    bildaktiviteter där de medvetet hade uppmärksammat matematik. Matematiken var ett av målen

    med bildaktiviteten.

  • 144.
    Bergendahl, Fatima
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur resonerar lärarna i samhällskunskap kring det centrala innehållet vad gäller undervisning om romer?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 145.
    Berggren Diaz, Veronica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    De särbegåvade – elever vi behöver tala mer om: En studie som undersöker lärares erfarenheter om särbegåvade elever inom matematik.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur lärare beskriver sina erfarenheter av särbegåvade elever i matematik i årskurs 1–3. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som gjordes med fem lärare som undervisade i årskurs 1-3. Analysen har genomförs med hjälp av två teorier, Gagnés mo-dell som beskriver hur särbegåvning kan utvecklas samt Vygotskijs sociokulturella teori om den prox-imala utvecklingszonen. Resultatet visar att lärare vill utmana särbegåvade elever men inte har tid, resultatet visar också att lärarna inte har några svårigheter med att identifiera särbegåvade elever men däremot svårigheter med hur de ska definiera elever med exceptionella förmågor. Slutligen visar re-sultatet vikten av att diskutera elever med exceptionella förmågor för att bidra med ökad medvetenhet och kunskap om elever som är särbegåvade.

  • 146.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Historieläroboken och dess inverkan på undervisningen: En litteraturstudie om historielärobokens nytta2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroboken har en stark ställning i undervisning generellt sett och historieämnet är inget undantag. Därför är det viktigt att läroböckerna som används är av hög kvalitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad befintlig forskning säger om historieläroböckernas potential att utveckla elevers historiemedvetande och även hur de svarar mot kursplanens uppställda mål. Studiens frågeställningar har besvarat genom en systematisk litteraturstudie som granskat vetenskaplig forskning som därefter har diskuterats. Litteraturen har funnits genom databaserna Summon och DiVA.

    Studiens resultat visar på att många historieläroböcker brister i möjligheterna att utveckla ett historiemedvetande hos eleverna när boken får stå på egna ben, enligt den studerade forskningen. En vanlig uppfattning i den undersökta forskningen är att det i läroböckerna ofta anläggs ett ensidigt perspektiv som riskerar att göra det svårt för läsaren att sätta sig in i de frågor som väcks och identifiera sig med dem. Detta kan i sin tur leda till att historieläroböckerna ger ett intryck av att historien är isolerad från nutiden när historieämnet i själva verket ska utveckla ett historiemedvetande vilket medför att eleverna kan se kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. En slutsats som dras i den studerade forskningen är att historieundervisningen kan kompletteras med till exempel skönlitteratur eller diskussioner som går förbi lärobokens texter.

  • 147.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kompletterande material – en konkurrent eller samarbetspartner till historieläroboken?: En intervjustudie angående lärares syn på historielärobokens hinder och material för att överkomma dem2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka problem och begränsningar med historieläroboken och möjliga komplement till denna, samt vilka effekter dessa komplement har på undervisningen. Utifrån detta syfte har jag genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra historielärare för årskurserna 4-6. Resultatet visar på en samsyn vad gäller lärobokens tillkortakommanden. Vidare lyfter samtliga lärare fram betydelsen av kompletterande material såsom exempelvis bilder, samtal och fördjupningsarbeten där eleverna tar hjälp av internet. Lärarna menar att detta material bidrar till att höja motivationen hos eleverna samt till att ge dem en bättre förståelse för historiska processer och orsak-verkanförhållanden.

  • 148.
    Berggren, Marita
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varför finns det inte nördtjejer på teknikprogrammet på Bromangymnasiet? Namnet på uppsatsen åsyftar en fråga som ställts utifrån de söksiffror som Bromangymnasiet, Hudiksvalls kommun, uppvisat vad gäller flickors val av inriktning. De tre inriktningar som finns att välja mellan är: Samhällsbyggande och miljö, Informations-och medieteknik samt Design och produktveckling.

    Siffror visar att flickor främst väljer Samhällsbyggande och miljö eller Design och produktutveckling. En genomgång av de 10 senaste åren visar att knappt 4 % väljer Informations-och medieteknik dvs datainriktningen . För att få svar på frågan Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram har flickor i främst årskurs två och tre intervjuats. Vid undersökningen var sökandesiffror inför läsåret 2014/15 inte klara och får anses som osäkra. De siffror som presenteras i undersökningen avser dels läsåret 2013/14 samt tio år bakåt.

    Intervjuerna har varit mer kvalitativa dvs haft formen av informella samtal för att få fylligare kommentarer om varför inte flickor väljer datainriktning. En förundersökning med några samtal med flickor och pojkar på teknikprogrammet visade att svaren är svåra att verbalisera. Intervjuer med 20 flickor i årskurs två och tre uttrycker en negativ bild av datautbildning där fostran, genus och kultur spelar en viktig roll. Trots att flickorna väljer teknik, som är ett mansdominerat område, sträcker sig inte denna pionjäranda till att träda in i datasfären vilket förklaras av bilder av "hackern", fostran om kvinnligt och manligt samt en övervägande negativ bild av de personer som arbetar med programmering och datavetenskap.

  • 149.
    Bergh, Andreas
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Olika föreställningar om samband mellan musik och matematik2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse.

  • 150.
    Berglund, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur arbetar NO-lärare med naturvetenskapliga språket i klassrummet?: En analys av NO-undervisning genom epistemologiska riktningsgivare.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how teachers use the scientific language in secondary school. It also aims to quantify the amount of scientific expressions a teacher uses when teaching science. The analysis was conducted by observing and sound recording three teachers during 45 minutes’ periods. The recording was then transcribed into a text file which was analyzed for scientific language and epistemological markers. The results showed that epistemological markers were used by all participants. The study also show that all participants presented the students to scientific language and that the teachers did so by the use of epistemological markers.

1234567 101 - 150 of 1723
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf