du.sePublications
Change search
Refine search result
123456 101 - 150 of 286
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Malmberg, Emilia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Modersmålets betydelse för Svenska som andraspråk: En jämförande studie med elever i SVA 3 och Modersmål - aktiv tvåspråkighet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka betygsskillnader i SVA 3 mellan elever som läst kursen SVA 3 och Modersmål - aktiv tvåspråkighet och elever som enbart läst SVA 3. Samt om elevernas attityder har någon påverkan på betygsresultaten. Studien har utförts efter dessa frågeställningar.

     Vilken korrelation finns mellan betygen i SVA och Modersmål?

     Vad tycker eleverna sjäva om vikten av modersmå?

     Vilken korrelation finns mellan elevernas attityd till språk och betygsresultatet?

    Undersökningen har gjorts med forskningsdesignen triangulering där insamling av prognosbetyg skett och sammanställts samt med intervjuer gällande elevernas attityder utförts.

    Resultatet av studien har visat att det finns vissa tendenser till att de elever som läst modersmål får högre resultat än de elever som inte läst modersmål. Utöver detta har även vikten av modersmålet visat sig vara viktig hos de elever som läser modersmål, men oviktig hos de som inte läser modersmål. Samt tendenser till att elevernas attityder till modersmålet kan påverka betygsresultatet.

  • 102.
    Massaro Rörbrink, Angela
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Språkutvecklande arbetssätt på yrkesinriktat program på gymnasiet: En kvalitativ intervjustudie av fyra yrkeslärares uppfattningar om språkutvecklande arbetssätt.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Globaliseringen har vuxit sig starkare och behovet av lärare som arbetar med språkutvecklande arbetssätt är stort under alla skolåren. Språkutvecklande arbetssätt, eller språkinriktad undervisning som det också kallas, har fått relativt stor genomslagskraft inom den svenska grundskolan men är ännu ej utbredd inom gymnasiet och gymnasieskolans yrkesprogram. Det var därför intressant att undersöka vad lärare på ett yrkesinriktat gymnasieprogram ansåg att ett språkutvecklande arbetssätt är och hur de använder det i sin undervisning. Skolverket (2013) skriver att lärare bör ge undervisning i hur det ämnesspecifika språket gestaltar sig inom ämnet och det förutsätter därmed att varje lärare arbetar aktivt för att synliggöra det så att eleverna inte går miste om specialiserad förståelse i ämnet.

    Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och grundar sig på fyra lärarintervjuer. De intervjuade lärarna arbetar på ett yrkesinriktat program på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Studiens empiri samlades in under de enskilda intervjuerna.

    I resultatet framkommer vad dessa lärare anser att språkutvecklande arbetssätt är och hur de konkret använder det i sin undervisning. Lärarna lyfter framför allt vikten av att arbeta med ord och begrepp men också vikten av interaktion.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Mattsson Kershaw, Anneli
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Nyanlända elever och skolspråket: Språkutvecklande arbetssätt på gymnasietsspråkintroduktionsprogram2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ämnesspråkutvecklande undervisningsmetoder

    som olika ämneslärare på gymnasiets språkintroduktionsprogram använder för att lära ut och

    utveckla akademisk litteracitet hos nyanlända elever. Vidare ämnar studien undersöka lärares

    attityder angående avgörande faktorer i utvecklandet av ett akademiskt skolspråk hos svenska

    som andraspråkselever. Informanterna i studien bestod av fyra ämneslärare fördelade på

    ämnena svenska som andraspråk, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen samt

    matematik. Datainsamling skedde genom en blandad kvalitativ metod som bestod av

    klassrumsobservationer samt frågeformulär med öppna frågor som besvarades skriftligt av de

    undervisande lärarna efter observationstillfället.

    Resultaten från både klassrumsobservationerna och frågeformulären påvisar att alla fyra

    ämneslärarna i studien tillämpar undervisningssätt som enligt tidigare forskning anses vara

    ämnesspråkutvecklande och därmed gynnsamma vad gäller nyanlända elevers utveckling av

    det språk som används inom de olika skolämnena. Vidare ansåg alla fyra lärare att nyanlända

    elevers kognitiva förmågor och tidigare skolbakgrund samt tillgång till tolkar,

    studiehandledare, digitala verktyg och modersmålsundervisning är avgörande faktorer som

    påverkar nyanlända elevers möjligheter att tillgodogöra sig ett avancerat akademiskt skolspråk.

    Lärarna i undersökningen tillämpar flera språkutvecklande arbetssätt, till exempel användning

    av visuella hjälpmedel, hög exponering av text i olika genre, stöttning, ämnesordlistor,

    språkstöd, arbete i elevens proximala utvecklings zon, textmallar, skrivmallar, användning av

    grammatiska metaforer, vardaglig anknytning till ämnet, uppaketering av språk där ord och

    begrepp förklaras samt situationer där läraren demonstrerar språket skriftligt eller muntligt och

    eleverna imiterar.

  • 104.
    Mehtälä, Elizabeth
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Språkutveckling är inte samma sak för alla elever": En studie om språkinlärning hos andraspråkselever2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine the different factors that are considered to be language development of second language learners. The study also sheds light on the teachers' work in relation to previous research on language development of second language learners. In order to achieve the purpose of this study, the following questions have been analyzed.

    What working methods do second language teachers use to encourage language development in second language learners?

    What approach has native teachers and student supervisors in strengthening language development in second language learners?

    Through qualitative research, observation and reading of literature, this study has highlighted several factors that are considered essential for promoting language development in second language learners. One of these factors is that the teacher has a positive attitude towards these students' cultural background, and a further factor is that the teacher provides second language learners cognitively demanding tasks. Another factor which is considered important in second language development is that the second language pupils participate in their mother tongue and get student counseling for it.

  • 105.
    Mononen, Kaarina
    et al.
    Helsingin yliopisto.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Monikieliset ikääntyvät ihmiset ja monimuotoiset kielten repertuaarit: miten kielivalintoja ja suhdetta kieliin kuvataan kielellistä elämäkertaa valaisevassa haastattelussa?2017In: Kielitietoisuus eriarvoistuvassa yhteiskunnassa: Language awareness in an increasingly unequal society / [ed] Sirkku Latomaa, Emilia Luukka, Niina Lilja, Jyväskylä: AFinLA , 2017, p. 133-160Chapter in book (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Nikolaidou, Zoe
    et al.
    Södertörn University.
    Rydell, Maria
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Intergenrationell migrationshistoria och språkideologier i svenskgrekiska familjer2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi skulle vilja presentera data från en pågående studie av språkideologier i svenskgrekiska familjer. Materialet består av familjeintervjuer och självrapporterade litteracitetspraktiker. Intervjuerna är gjorda både med familjer som bott en längre tid i Sverige och familjer som relativt nyligen flyttat till Sverige. I vissa av familjerna har föräldrarna erfarenhet av att ha flyttat mellan länderna som barn eller att deras föräldrar (dvs far- och morföräldragenerationen) har erfarenhet av migration till Sverige men sedan flyttat tillbaka till Grekland. Studier av språkideologier i familjer aktualiserar hur transnationella familjer hanterar språkliga, spatiala och geografiska gränser (t.ex. Faist et. al 2013, Soler & Zabrodskaja 2017) och vilken betydelse det får för familjers förhållningssätt till sin flerspråkighet. Till datasession har vi valt ut utdrag från intervjuer med två familjer som har intergenerationella migrationserfarenheter av att flytta mellan Sverige och Grekland. På datasessionen vill vi gärna diskutera hur migrationserfarenheter och klass påverkar språkideologier i familjen och familjens förhållningssätt till sin flerspråkiga repertoar. Datasessionen kommer att hållas på svenska och utdrag från intervjuerna är på grekiska med engelska översättningar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Niska, Sofia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Kodväxling i grannspråksundervisning: Mitä sen on fel nummer? Shh…2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningen genomfördes på en skola som utgår ifrån språkbadsmodellen och studiens syfte är att på denna skola undersöka en språklärares uppfattning om kodväxling. Därutöver är syftet att undersöka hur lärarens användning av språkväxling ser ut i helklassundervisning samt hur elevernas användning av språkväxling förefaller i helklassundervisning och i grupparbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och den omfattar observation, intervju och inspelningar. Samtalen i helklassundervisningen och grupparbetena spelades in med hjälp av en dator och en läsplatta samtidigt som anteckningar fördes under observation. Resultatet visar att kodväxling är en kommunikativ strategi som används av både lärare och elever i undervisningen, men i olika omfattning. Läraren kodväxlar mer än eleverna, både vad gäller mängd och antalet tillfällen. Eleverna byter språk oftare i helklassundervisningen än i grupparbetena, speciellt i mer lediga och personliga talsituationer som äger rum under lektionens gång. Detta ger intryck för att eleverna är medvetna om när de förväntas uttrycka sig på svenska och när de får tala finska. Resultaten från intervjun visar att läraren har en reserverad attityd till kodväxling, vilket kan vara anledningen till varför språkbyte uteblir i undervisningen.

    Slutligen pekar resultaten på att läraren använder kodväxling för att översätta, förklara, upprepa, utvidga begrepp och uttryck, medan eleverna byter språk för att fånga uppmärksamhet hos andra elever, för att byta ämne samt för att översätta ord och meningar.

  • 108.
    Nittve, Sara
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language. Åbo universitet.
    Crossing i två svenskspråkiga samtidsromaner2015In: Svenskan i Finland 15 / [ed] Mona Forsskåhl, Marja Kivilehto, Johanna Koivisto, Pasi Metsä, Tampere University Press, 2015, p. 244-262Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    De senaste årens ökade flerspråkighet i samhället gör avtryck i den svenskspråkiga romanen. Verk av författare som Jonas Hassen Khemiri och Marjaneh Bakhtiari har gjort att man i Sverige ibland har talat om ”a new literary field” (Jonsson 2012, 213). Mycket av uppmärksamheten kring verken har rört flerspråkigheten, som till viss del har förklarats av författarnas ursprung och erfarenheter av kulturer och språk som är relativt nya i Norden, ibland kallade ”invandrarspråk”. Förhållandet mellan författarnas egen språkliga och kulturella repertoar och verkens flerspråkighet har debatterats. Kritiken har riktats mot att det ofta varit författarnas etnicitet istället för deras författargärning som kommenterats (Nilsson 2010, 132) och man har förbisett att verken ofta problematiserar just kategoriseringar som ”invandrarlitteratur” (Nilsson 2010, 10). För att komma ifrån detta men ändå behålla fokus på den litterära flerspråkigheten, är en analys av verk som innehåller ”invandrarspråk”, men som är skrivna av svenskspråkiga författare utan invandrarbakgrund, intressant.

    Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilken roll den litterära flerspråkigheten får i verk av en finlandssvensk och en sverigesvensk författare, som inte är självklara representanter för de språk de använder i sina verk. Frågan är i vilken omfattning och på vilket sätt de studerade verken ger uttryck för litterär flerspråkighet och vilka potentiella effekter den litterära flerspråkigheten kan ha i verken. För att ta reda på detta, har den finlandssvenska författaren Johanna Holmströms, samt den svenske författaren Jens Lapidus romaner analyserats.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 109.
    Nordgren, Camilla
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Hur går det till?: En uppsats om fem SFI-lärares undervisning med digitala verktyg2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv.

    Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Nordqvist, Martina
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    ”I framtiden kanske det kommer. Jag blir som svensk.”: En studie om narrativa identiteter och språkutveckling hos fyra eritreaner på sfi.2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study aims to show how the experience of identity and language development is realized in the narrative form by four adult Eritrean students of Swedish as Second Language studying at sfi – Swedish For Immigrants. Material for the study was retrieved from group- and individual interviews which were transcribed and presented by ethnographic method. The analysis was made with a critical perspective targeting identity in relation to repertoire, language practices and power. Results of the study show that the students’ identities are shaped by the idea of collectiveness, formed by many years of subjection to dictatorship and experiences of diaspora. Failure to meet formal language requirements and the rejection of international work merits also obstruct the participants’ participation in language developing practices in society. There is however a will displayed among the participants of the study to challenge their current subject positions of quietness and shyness in the classroom and workplace, and move towards new imagined communities with Swedish jobs, friends and understanding beyond racial misconceptions. Possible conclusions drawn from this study are a call for appreciation of collective learning in the classroom and workplace, and an awareness of possible limiting subject positions in the classroom. Further societal action also needs to be taken not to obstruct participation in language developing practices because of various formal requirements.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 111.
    Norman, Ann-Christine
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    ”Få in världen i klassrummet”: En studie om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans SVAundervisning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur några gymnasielärare behöriga i

    svenska som andraspråk respektive svenska betraktar skönlitteraturens roll i ämnet svenska

    som andraspråk (SVA) och hur det praktiska klassrumsarbetet med litteraturundervisning

    ser ut. I uppsatsen diskuteras även lärarnas syn på skönlitteraturen i SVA-ämnet i jämförelse

    med i svenskämnet i relation ämnes- och kursplanerna i Läroplan, examensmål och

    gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. För att uppnå syftet och besvara

    frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ studie där fyra lärare intervjuats, samtliga

    verksamma på nationella program. Av resultaten framkommer att lärarna starkt betonar

    skönlitteraturens betydelse i SVA-undervisningen. De viktigaste motiven för

    skönlitteraturen som lyfts fram är språkutveckling, identitetsutveckling, främjande av

    empatisk och demokratisk förmåga samt som förmedlare av svenska referensramar. Vid

    valen av litterära texter beaktar lärarna styrdokumentens skrivningar samt språkliga

    faktorer. Två arbetssätt som framhålls är boksamtal och tematiskt arbete. Det litterära

    samtalet framhävs som positivt för lärandet liksom läsande i en större kontext inom ett

    gemensamt tema. Lärarna understryker att skillnaderna i styrdokumenten mellan

    svenskämnena är alltför stora vad avser skrivningar om skönlitteratur och de anser att SVA

    borde likna svenskämnet mera vad gäller det litterära ämnesinnehållet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Norman, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Ordförråd hos elever i en mångkulturell skola: Lexikal organisation hos två klasser i årskurs 2 och 52019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The young learner’s lexicon is a predictor for its future success in school, and the organization of the lexicon needs to be well developed in order to give the learner efficient access to the words’ use and meaning. The purpose of the study is to investigate the word association pattern among 31 students in the second and the fifth grade in a multicultural Swedish school, and to try to explain these patterns in relation to variables such as age, gender, time spent in Sweden, linguistic background and the teachers’ assessment of the students’ abilities. The word association patterns were examined using a shortened version of the Kent and Rosanoff word association test. The results showed clear resemblances of word association patterns on a group level when compared to age, linguistic background and teachers’ assessment. However, there were big differences on an individual level.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Nykänen, Mona
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Det är allting samtidigt:: En studie av sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk för vuxna2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa studie undersöks sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk (SVA) för vuxna. Studien har ett induktivt perspektiv och utgår från några körledares, lärares och utbildningsledares kunskaper, erfarenheter och tankar, alla inom verksamheter där sång används som undervisningsmetod i SVA för vuxna. Sång som undervisningsmetod är ett eftersatt forskningsområde, särskilt när det gäller vuxna i svensk kontext. Resultatet i studien bekräftar dock internationell forskning som visar att viktiga språkförmågor som uttal, ordinlärning, ordföljd och även grammatik har fördelar av att tränas genom sång. Eftersom flera av dessa ofta är svåra för vuxna SVA-inlärare att tillägna sig, är en slutsats att sång är relevant som undervisningsmetod. Denna studie pekar även på betydelsen av sångval, metodik och organisation för att nå de positiva effekterna, aspekter som är svagt representerade i tidigare forskning. En slutsats är att informanterna i hög utsträckning arbetar i överensstämmelse med kunskap som finns inom andraspråkspedagogiken, men att sång som undervisningsmetod skulle kunna utvecklas ytterligare i ett ömsesidigt utbyte och lärande i mötet mellan musikpedagogiken och andraspråkspedagogiken, i både teori och praktik. Mer forskning, metodmaterial och specialskrivna sånger samt mer utbildning på området skulle förmodligen göra att fler lärare skulle känna sig trygga i att använda sång i SVA-undervisningen för vuxna, och det skulle bli lättare att motivera användandet av sång som undervisningsmetod.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Nyström, Karin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    ”Egentligen borde du prata med den biträdande rektorn som ansvarar för modersmål och SVA på skolan”: En studie i hur skolpersonal skapar utrymme för flerspråkighet och kulturell identitet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En av vår tids mest angelägna och aktuella frågor för skola och utbildning är den mångkulturella samhällsutveckling som skett (Lahdenperä & Sundgren, 2016:11). Cirka en miljon människor har ett annat modersmål än svenska (Domeij & Karlsson, 2013:519) och värdet av att inkludera alla elevers språkliga resurser måste ses som en naturlig del i skolvardagen av all skolpersonal. Denna kvalitativa studie beskriver genom fem semi- strukturerade intervjuer med två rektorer, en biträdande rektor, en kurator samt en studie- och yrkesvägledare från två svenska gymnasieskolor, hur dessa arbetar och ger utrymme för elevers flerspråkighet och kulturella identitet. Resultaten åskådliggör vikten av att all personal i skolan har kunskap om flerspråkighet och vad det innebär samt att elevernas modersmål få ta plats i skolan och att de får utnyttja sin flerspråkighet. Resultaten visar även att det är viktigt att låta skolan bli en interkulturell mötesplats med ett bra personalsamarbete och en tydlig gemensam språkpolicy. Skolan bör också ha en tydlig styrning och organisation. Slutligen visar resultaten även att skolan bör motarbeta fördomar och rasism mot flerspråkiga elever och jobba för en kulturell mångfald.

  • 115.
    Paqualin, Tove
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Den naturliga platsen att fråga på är sfi: En fenomenografisk studie om den interkulturella förståelsen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera några sfi-lärares interkulturella förhållningssätt samt hur deras förhållningssätt avspeglas i sfi-verksamheten. Detta konkretiseras genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsansats i kombination med socialkonstruktivistisk teori. Studien baseras på self report där fyra verksamma sfi-lärare medverkat i undersökningen. Tidigare interkulturell forskning visar att de interkulturella intentionerna ännu inte fått ett genomslag i svenskt skolsammanhang samt att sfi-verksamheten fokuserar mycket på att undervisa om svensk kultur som produkt och inte process. Tidigare forskning visar också att skilda skolkulturella referensramar är en utmaning när erfarenheter av olika skolsystem möts. Resultatet i denna studie visar i likhet med tidigare forskning att samhällsorientering är ett dominerande inslag i verksamheten. Men resultatet visar också att lärarna har god interkulturell förståelse och förmåga. Samtidigt visar den socialkonstruktivistiska analysen att svenskhet och kulturer skapas på sfi. En viktig slutsats är att lärare inte ensamma kan lyckas åstadkomma den interkulturella förståelsen i skolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Pasma, Sofia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Det gäller livet: Några flerspråkiga elevers upplevelser av sin skolgång på det särskilda ungdomshemmet och hur skolgången påverkat dem2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att öka kunskapen om några flerspråkiga pojkars upplevelser av sin skolgång på det särskilda ungdomshemmet samt deras påverkan av denna. Studien var kvalitativ och utgick utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fem pojkar som var placerade på ett av Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem intervjuades om hur de upplevde undervisningen, lärarnas bemötande samt hur de upplevde att skolgången påverkat deras framtidsutsikter. Studien visade att eleverna i största allmänhet hade en positiv upplevelse av både undervisning och lärarnas bemötande. Alla elever upplevde att de lärde sig bättre på det särskilda ungdomshemmets skola än de gjort på tidigare skolor. Däremot framkom att elevernas modersmål inte fick någon plats i undervisningen och att ingen elev deltog i modersmålsundervisning. Det var också oklart om eleverna själva var medvetna att de läste ämnet svenska som andraspråk och inte svenska. Alla elever sade sig vilja ha ett vardagligt liv med jobb och familj i framtiden och de var medvetna om att en utbildning var viktig för att åstadkomma detta. De upplevde att de genom skolgången på ungdomshemmet hade getts större möjligheter att lära sig och således upplevde de att skolgången påverkat deras syn på framtiden positivt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Translanguaging and language ideologies in education: Northern and Southern perspectives2019In: Handbook of the Changing World Language Map / [ed] Brunn, S. & Kehrein, R., Springer, 2019, p. 1-15Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter we examine language ideologies as part of a translanguaging framework in education. We begin with an overview of the concept translanguaging, from its origins as a term in bilingual education in Wales to its development in research on multilingual classrooms mainly in the North American and British contexts. From there, translanguaging has spread as both a theoretical and pedagogical concept used by researchers and educators to approach linguistically and culturally diverse environments, in and outside of the classroom. Hence, the theoretical and pedagogical objectives have emerged side by side and enhanced one another. Employing a perspective based in critical pedagogy, we present and analyze empirical studies from different educational and political contexts to illustrate how ideologies are expressed through implicit and explicit policies in the classroom. The three foci include studies of translanguaging in the early years in continental Europe, in secondary schools in Scandinavia, and in higher education in South Africa. Many studies of translanguaging present examples of classroom practices in multilingual contexts and where English is often the majority/dominant language. However, our aim is not to examine the pedagogical practices per se but rather to explore the language ideologies made visible, negotiated and challenged through translanguaging in the selected studies. With a focus on translanguaging and language ideologies in education, the ways translanguaging may resist language hierarchies and monolingual norms, and instead promote social justice, become especially relevant. We conclude the chapter with a discussion of the implications of such ideological stances in education.

  • 118.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Stockholm University.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Epilogue2017In: New Perspectives on Translanguaging and Education / [ed] BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin, Multilingual Matters, 2017, p. 226-230Chapter in book (Refereed)
  • 119.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Introduktion2018In: Transspråkande i svenska utbildningssammanhang / [ed] BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, p. 11-26Chapter in book (Refereed)
  • 120.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Rosén, JennyDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Straszer, BoglárkaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Wedin, ÅsaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    New Perspectives on Translanguaging and Education2017Collection (editor) (Other academic)
  • 121.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Perspectives on translanguaging in education2017In: New perspectives on translanguaging and education / [ed] Åsa Wedin, Jenny Rosén, BethAnne Paulsrud, and Boglárka Straszer, Bristol: Multilingual Matters, 2017, p. 10-19Chapter in book (Refereed)
  • 122.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
    Rosén, JennyDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Straszer, BoglárkaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.Wedin, ÅsaDalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Transspråkande i svenska utbildningssammanhang2018Collection (editor) (Refereed)
  • 123.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English. Stockholm University.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    “We know the same languages and then we can mix them”: A child’s perspectives on everyday translanguaging in the family2018In: Translanguaging as Everyday Practice / [ed] Gerardo Mazzaferro, Springer, 2018, p. 49-68Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Our study presents a young multilingual child, here called Laura, and her perspectives on and experiences of everyday language practices using Hungarian, Finnish, and Swedish. Laura was interviewed and observed over the course of one full day in the home with her family, in order to elicit her views on her agency and linguistic repertoire. In addition, Laura’s parents were interviewed about planned and implemented family language policies, and some of the written observations and audio-recorded interactions collected by the parents since Laura’s birth were considered. The thematic analysis reveals Laura’s perspectives on people, spaces and purpose in relation to her flexible use of named and unnamed languages. Laura is keenly aware of translanguaging affordances based on interlocutor, drawing on the resources of others’ repertoires. Laura sometimes challenges her parents’ family policy but also creates her own spaces for translanguaging. Finally, Laura adapts the use of her resources according to perceived purpose, as seen in her changing language use since starting school. The study offers a unique view of how one child exercises agency, makes use of her linguistic repertoire, articulates metalinguistic awareness, and respects or resists the family language policy set forth by her parents, thus creating her own everyday translanguaging practices.

  • 124.
    Paulsrud, BethAnne
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Straszer, Boglárka
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    “We know the same languages and then we can mix them”: A child´s perspectives on translanguaging and family language policy2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study presents an investigation of a young multilingual child, called Laura, and her parents as they navigate language practices using Hungarian, Finnish, and Swedish in their everyday life in Sweden. The multimethod study focused on Laura’s perspectives. Our aim was to highlight a child’s “lived experience” of translanguaging as her views on and experiences of translanguaging reveal how she respects or resists the planned family language policy. First, Laura was interviewed and observed over the course of one day at home with her family. One researcher engaged Laura in play in order to elicit her views on her agency and linguistic repertoire in relation to family language policies. Second, Laura’s parents were interviewed about the implicit and explicit family language policies, and how these policies were initially constructed and then developed in their implementation over the course of the childhood of Laura and her two younger siblings. These interviews and observations were considered together with material (written observations and audio-recorded interactions) collected by the parents since Laura’s birth. The triangulation of methods offers a unique view of how one child exercises agency, makes use of her linguistic resources, articulates metalinguistic awareness, considers societal language hierarchies, and respects or resists the family language policy set forth by her parents—thus creating her own everyday translanguaging practices. Our results indicate the importance of linguistic awareness and repertoires, and suggests the potential that this multilingual child possesses for exercising agency in order to “make sense” of her multilingual world. We argue that focusing on a child’s stories of everyday translanguaging framed within her family’s language policy and practices has relevance for understanding the home, school, and societal implications of young children’s translanguaging.

     

     

  • 125.
    Persson, Elin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Literacy i ett andraspråksklassrum: Fyra lärares förståelse och användning av literacy2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Pilbäck, Nadja
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Inkluderande exkludering?: En studie om arbetet i förberedelseklass2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbete i två olika förberedelseklasser, en med en hög andel flerspråkiga elever och en med få flerspråkiga elever. I studien jämförs och analyseras lärarnas beskrivningar av arbetssätt, förberedelseklassens organisation och elevernas skolframgång.

    För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts där fyra lärare har intervjuats. Resultaten som framkom visar att arbetssätten i de båda förberedelseklasserna är snarlika. Samtliga lärare betonar vikten av att utforma arbetet utifrån varje individ och utgå ifrån elevens tidigare kunskaper. I resultatet visade sig den stora skillnaden mellan skolorna vara tillgången på modersmålslärarna och studiehandledarna. Vidare är föreberedelseklasserna organiserade på olika sätt och gruppuppdelningarna ser även olika ut. Resultatet uppvisar att utslussningen från förberedelseklasserna i båda fallen sker efter ungefär ett och ett halvt år. Informanterna berättar om vikten av kartläggning och samarbete med ämnes- och klasslärare. När det gäller elevernas skolframgång visar det sig i denna undersökning att samtliga lärare menar att det är ytterst individuellt hur eleverna klarar sig efter sin tid i förberedelseklassen. Informanterna pekar på att det är olika faktorerar som påverkar elevernas skolframgångar. Vidare pekar resultatet på att i början av sin tid i förberedelseklassen interagerar eleverna främst med varandra, men att eleverna tids nog integreras och blir slutligen en del av den ordinarie klassen. Slutligen visar resultatet att faddersystem är att föredra, men att det oftast är andraspråkselever som blir faddrar till de nyanlända.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 127.
    Pollack, Anna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Det har vi inte ens reflekterat över": En kvalitativ studie av synliggörandet av språklig mångfald i en svensk skola2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den språkliga mångfalden synliggörs, utifrån lingustic landscaping, i en kommunal grundskolas lokaler: i två klassrum, i uppehållsrummet med omkringliggande korridorer samt i skolbiblioteket. Kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med utvalda nyckelpersoner: skolans biträdande rektor samt skolbibliotekarien. De observerade lokalerna har fotograferats och analysen är en del av det empiriska materialet. Resultatet visar att det råder en enspråkig norm på skolan, i lokalerna men även i undervisningen. Kommunen har ingen språkpolicy och enligt biträdande rektor är arbetet med språklig mångfald inget som det aktivt arbetas med. Resultatet visar även att den estetiska utformningen i lokalerna följer en enspråkig norm, med undantag från språkvalssalarna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Pålsson, Pontus
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Skriftspråksundervisning inom SFI: En intervjustudie i hur verksamma SFI-lärare beskriver sin skriftspråksundervisning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fyra verksamma lärare inom SFI på C och D-nivå i två kommuner beskriver sin skriftspråksundervisning. Studiens syfte utgår från tre frågeställningar vilka är att undersöka hur lärarna beskriver sin planering av skriftspråksundervisningen, vilka specifika uppgifter de beskriver att de använder sig av inom skriftspråksundervisningen och vilket syfte de beskriver att dessa har samt vilka skriftspråkshändelser de beskriver att deltagarna får möta i klassrummet.

    För att samla in datamaterial till studien användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Syftet med intervjuerna var att lärarna genom dessa skulle få möjlighet att utveckla sina tankar om sina deltagares skriftspråksutveckling. De teoretiska utgångspunkter studien utgår ifrån är främst det sociokulturella perspektivet, teoretiska perspektiv på literacy samt teorier om avancerad literacy och genrepedagogik.

    Resultatet och slutsatserna visar att särskilt en lärare visade god medvetenhet om att deltagarnas skriftspråksutveckling främjas om planeringen av denna utgår från deras egna erfarenheter. Vidare var samtliga av lärarna i sin beskrivning av planeringen av skriftspråksundervisningen varse om att planera in läs- och skrivuppgifter som skulle syfta till att utveckla deltagarnas funktionella literacy och som var kopplade till deras vardagsliv, samhällsliv eller arbetsliv. De menade alla dessutom att detta även gällde för de specifika läs- och skrivuppgifter de beskrev att de använder sig av i skriftspråksundervisningen. Studien visar emellertid att det saknades medvetenhet hos samtliga av lärarna gällande att utveckla mer avancerade literacyförmågor hos deltagarna. Vidare visar studien att samtliga av lärarna i klassrummet ofta kombinerar läsande och skrivande av texter med ljud och bild, och att det därigenom ställs krav på deltagarna att besitta multimodala literacyförmågor. Slutligen synliggör studiens resultat att flertalet av lärarna också visade medvetenhet i hur användande av digitala medier i form av smartphones i klassrummet kan hjälpa till att främja deltagarnas skriftspråksutveckling.

  • 129.
    Rosenfelder Johansson, Nicole
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flerspråkighet och modermålsundervisning i Älvdalens kommun: En undersökning av politikernas åsikter2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att i Älvdalens kommun undersöka politikernas åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisningen i den egna kommunen.

    Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har fyra politiker från Älvdalens kommun lagt fram sina åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisning i allmänhet och i Älvdalens kommun i synnerhet.

    Studien kom fram till att de intervjuade politikerna överlag har stor erfarenhet av flerspråkighet och är väl medvetna om flerspråkighetens betydelse för individen, men att de samtidigt inte verkar kunna utnyttja dessa positiva erfarenheter i samband med den allt större invandringen av personer som talar andra språk till kommunen. Samtidigt råder det stor osäkerhet angående organisationen av modersmålsundervisningen i den egna kommunen, att med andra ord flera av de intervjuade politikerna var osäkra om modersmålsundervisningen existerar och i så fall hur den är utformad.

    Studien visade även tydligt att älvdalskan, den talade språkvarieteten i kommunen, av de intervjuade politikerna anses vara ett språk.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Becoming an immigrant in a language learning classroom: Intersections of gender and national identity2017In: Marginalization Processes across Different Settings: Going beyond the Mainstream / [ed] Bagga-Gupta Sangeeta, Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2017, 1, p. 244-263Chapter in book (Refereed)
  • 131.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Becoming an immigrant in the Sfi-classroom: Intersections of gender and national identity in the langauge learning classroom2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Scholars in feminist and postcolonial studies have shed light upon the complex relation between gender equality and integration policies, where in a Swedish context, the perception of gender equality as a central part of “Swedishness” resulted in a hierarchical division between Swedes and immigrants. In this paper, I focus on how gender equality is negotiated in relation to the Other in a specific arena, Swedish for immigrants (Sfi). A tailored education in the Swedish language for persons categorized as adult immigrants has developed since the mid 1960ies in Sweden. In a previous study (Rosén submitted), I analyzed policy documents related to the Sfi education during the period 1967-2011,  showing  how women born in other geographical spaces than Sweden are positioned as less equal, oppressed and/or as victims, thus, reproducing a discourse in which the categories of the Immigrants and the Swedes are negotiated in relation to certain understandings of gender equality. The aim of the study presented here, is to move beyond policy document using an ethnomethodology outlook in order to explore how certain understandings of gender equality and categorizations are constituted and oriented towards by participants in the Sfi-classroom in their everyday practices”.

    The theoretical framework employed in the study builds upon the work of postcolonial and feminist research as well as in ethnomethodology. A number of scholars have examined the construction of gender equality as a central core of Swedish national identity or Swedishness. Several researchers in the feminist and postcolonial fields have brought light upon how certain understandings of gender equality (between men and women) and a feminist consciousness are constructed as a central part of Swedish (and Nordic) national identity (de los Reyes, Molina & Mulinari 2005; de los Reyes & Mulinari 2005; Eduards 2007; Carbin 2008; Honkanen 2008; Keskinen 2009; Magnusson, Rönnblom, & Silius 2008; Towns 2002; Tuori 2007). However, by using the ethnomethodological approach, I hope to avoid the implicit determinism often embedded in critical discourse analysis and, instead, to dissolve the polarity between macro and micro/ structure and agency. A central assumption in ethnomethodology is that structure and agency are constituted, oriented to and reproduced by members in social practices. In the study presented here, I analyze classroom interaction from two Sfi-classrooms, created during an ethnographically inspired study at a learning centre for Sfi. In the interaction material presented, I show how gender equality becomes a salient issue for the participants and related to questions of belonging and otherness Thus, the participants orient themselves towards different identity position tied to specific understandings of gender. Moreover, the study raises important questions regarding to methodology in postcolonial, feminist and intersectional studies often concerned with studies on a macro- or structural level. 

  • 132.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Being, belonging or performing? Rethinking the notion of historical bodies in nexus analysis.: Colloquium “Nexus Analysis – A Methodology for Multilingual, Multitemporal, and Multimodal Sociolinguistics”,2014Conference paper (Refereed)
  • 133.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Being, doing or performing? Rethinking identity in adult language learning classrooms2013Conference paper (Refereed)
  • 134.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Bro eller krycka? Studiehandledning som pedagogisk praktik i svensk grundskola2018In: En god fortsättning / [ed] Tore Otterup & Gilda Kästen-Ebeling, Studentlitteratur AB, 2018, p. 181-195Chapter in book (Refereed)
  • 135.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    I det interkulturelle gränslandet: identitetsskapande inom undervisningen i Svenska för invandrare SFI2015In: Sprogforum, ISSN 0909-9328, E-ISSN 1399-8617, no 60, p. 53-60Article in journal (Refereed)
  • 136.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Identitetsarbete på Sfi. En intersektionell analys av kön och etnicitet inom undervisningen i Svenska för invandrare2013In: ABSTRACTS NORDAND 11: Den 11:e konferensen om Nordens språk som andra- och främmandespråk Stockholms universitet 13–15 juni 2013, Stockholm University, 2013, p. 38-Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som presenteras är belysa kategoriseringar och identitetsskapande inom utbildningsformen Svenska för invandrare (Sfi). Utbildning i svenska språket för människor som av olika anledningar migrerat till Sverige har sedan mitten av 1960-talets vuxit fram inom ramen för utbildningsformen Svenska för invandrare. Den studie som presenteras ingår i CIC projektet vars övergripande syfte är att synliggöra hur kategoriseringar och identitetspositioner diskursivt konstitueras och förhandlas inom utbildningsformen Sfi såväl historiskt över tid som bland deltagare i utbildningen i slutet av 2000-talet. Utifrån ett sociohistoriskt perspektiv innebär lärande av ett nytt språk (såsom svenska inom Sfi) alltid identitetsarbete då människor förhandlar om vem de har varit, är och kan bli (jfr Pavlenko & Lantolf 2000). Inom feministisk och postkolonial forskning har behovet av intersektionella analyser uppmärksammats för att belysa identitetsarbetet komplexitet. Ett intersektionellt perspektiv på identitetsskapande innebär således samspelet mellan identitetskategorier såsom kön, ras, etnicitet står i fokus för analysen. Det empiriska material som analyseras i studien utgörs av klassrumssamtal från två Sfi klassrum vilka är en del av CIC projektets etnografiska studie vid ett lärcenter för Sfi där 95 timmar audio- och videoinspelningar skapats. Analysen av samtalen synliggör deltagarnas görande av identiteter i klassrummet men också hur kön och etnicitet samspelar i förhandlingar om vem man är och kan bli i klassrummet och i det svenska samhället. Att lära sig svenska inom Sfi är därmed inbäddat i identitetsprocesser vilket i sin tur väcker frågor kring hur ett intersektionellt perspektiv kan användas och gynna andraspråksforskningen.

    Referenser

    Pavlenko, Aneta & Lantolf, James P (2000): Second Language Learning as Participation and the (Re)Construction of Selves, in Lantolf, James P. (eds) Sociocultural theory and second language learning. Oxford : Oxford Univ

     

  • 137.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Intersektionellt identitetsarbete på SFI2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som presenteras är belysa identitetsskapande inom

    utbildningsformen Svenska för invandrare (SFI). Utbildning i svenska språket för människor som av olika anledningar migrerat till Sverige har sedan mitten av 1960-talets vuxit fram inom ramen för utbildningsformen Svenska för invandrare. Studien som presenteras ingår i projektet Categorization, Identity and Communication http://www.oru.se/projekt/cic/  var övergripande syfte är att synliggöra hur kategoriseringar och identitetspositioner diskursivt konstitueras och förhandlas inom utbildningsformen Sfi såväl historiskt över tid som bland deltagare i utbildningen i slutet av 2000-talet. Utifrån ett sociohistoriskt perspektiv innebär lärande av ett nytt språk (såsom svenska inom Sfi) alltid identitetsarbete då människor förhandlar om vem de har varit, är och kan bli (jfr Pavlenko & Lantolf 2000). Inom feministisk och postkolonial forskning har behovet av intersektionella analyser uppmärksammats för att belysa identitetsarbetet komplexitet. Ett intersektionellt perspektiv på identitetsskapande innebär således samspelet mellan identitetskategorier såsom

    kön, ras, etnicitet och sexualitet står i fokus för analysen. Det empiriska material som analyseras i studien utgörs av klassrumssamtal från två Sfi klassrum vilka är en del av CIC projektets etnografiska studie vid ett lärcenter för Sfi där 95 timmar audio- och videoinspelningar skapats. Analysen av samtalen synliggör deltagarnas görande av identiteter i klassrummet men också hur kön, sexualitet och etnicitet samspelar i förhandlingar om vem man är och kan bli i klassrummet. Att lära sig svenska inom Sfi är därmed inbäddat i identitetsprocesser vilket i sin tur väcker frågor kring hur ett intersektionellt perspektiv kan användas och gynna både interaktions-  och andraspråksforskningen.

     

    Referenser

    Pavlenko, Aneta & Lantolf, James P (2000): Second Language Learning as

    Participation and the (Re)Construction of Selves, in Lantolf, James P. (eds)

    Sociocultural theory and second language learning. Oxford : Oxford Univ

  • 138.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    När de illiterata kom till Sverige. Språk, lärande och identitet inom Sfi,2013In: Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet / [ed] Wedin, Åsa & Hedman, Christina, Lund: Studentlitteratur, 2013, p. 145-168Chapter in book (Refereed)
  • 139.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Rethinking identity in adult language learning classrooms2017In: Identity revisited and reimagined: Empirical and theoretical contributions on embodied communication across time and space / [ed] Bagga-Gupta, Sangeeta., Hansen, Aase.L. & Feilberg, Julie, Rotterdam: Springer, 2017, p. 123-140Chapter in book (Refereed)
  • 140.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Spaces for translanguaging in Swedish education policy2017In: New perspectives on translanguaging and education / [ed] Åsa Wedin, Jenny Rosén, BethAnne Paulsrud, and Boglárka Straszer, Bristol: Multilingual Matters, 2017Chapter in book (Refereed)
  • 141.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Svenska för invandrare - mellan samhällsdeltagande och anställningsbarhet2014In: Pedagogiskt arbete: Enhet och mångfald / [ed] Vinterek, Monika & Arnqvist, Anders, Falun: Högskolan Dalarna, 2014, p. 95-112Chapter in book (Refereed)
  • 142.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Svenska för invandrare - mellan samhällsdeltagande och anställningsbarhet2013Conference paper (Refereed)
  • 143.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Svenska för invandrarskap?: Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare2013Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall purpose of this thesis and the four independent studies it builds upon is to examine how categorizations and identity positions are constructed and negotiated in the educational program Swedish for immigrants (SFI) both historically and among participants in the program at the beginning of the 21th century. The analytical focus is on the discourses that frame the development of the SFI program with a specific interest in categorizations and identity in relation to gender, language and national belonging. The empirical material includes historical texts (curricula, commission reports, public inquiries, political propositions, laws) from 1965 to 2010, as well as approximately 95 hours of audio and video recorded data and ethnographic field notes from five SFI classrooms. The results are presented primarily in the four articles but partly also in the thesis itself.

    Our analysis in the first study, that takes a sociohistorical perspective as a point of departure, indicates shifts in discourses with regards to the categories and aims of the educational program, thus, making certain identity positions more accessible than others at specific times. Using the approach of nexus analysis, the theoretical framework employed in the second study approaches language policies n terms of a dialectical elationship between policy and the learning that takes lace in the language focused classroom. Feminist and postcolonial frameworks re employed ore pecifically in the third and fourth studies. The historical nalysis presented in article three shows how the categories of “immigrant” and Swedes” ave been produced and negotiated in discourses on gender and gender quality in the SFI program since the early 1970s. The fourth study highlights he omplex relationship between gender equality and integration policies, as well as he perception of gender equality as a central part of Swedishness”, negotiated in he everyday conversations in the SFI classroom. Overall, the results illuminate he circulation of discourses both cross ime and between policy and classrooms. oreover, it contributes to a critical discussion about the intersection of language, ender and national elonging in the negotiation of boundaries between insiders and outsiders in Swedish society.

    Download full text (pdf)
    Spikblad
    Download full text (pdf)
    Omslag
  • 144.
    Rosén, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Who needs Swedish? The development of Swedish for immigrants (Sfi) from a language ideological perspective2009In: Re-thinking bilingualism – Challenges of multilingualism and communication in classroom settings, Örebro, 2009Conference paper (Other academic)
  • 145.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro universitet .
    Back to roots! Languaging and constructing home(land) and (be)longing in Swedish national language policies across time2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The empirically based study presented in this paper draws upon data from two large scale ethnographic studies at the CCD research group at Örebro University, Sweden where sociocultural and postcolonial framings have been employed. Taking the paucity of empirically informed research in the postcolonial literature as a point of departure, this study brings analytical rigor to understandings of human identity and spaces across time.

     

    A central aim of this data driven study is to analyze how images of home(land), roots and background are deployed in the (co)constructions of identity positions in national educational policy documents across time in Sweden. Thus, the importance of geographical place of longing and belonging in the categorization of differences and common identity positions in national policies are highlighted. Empirical materials from two ethnographic research projects LISA 21, Languages and Identities in School Arenas in the 21st century and CIC, Categorization, Identity and Communication are critically analyzed. These empirical materials consist of policy documents such as national curricula and syllabus in Sweden from the 1960s to the present times and from the compulsory school years up to adult education. Policies for mainstream education, special education, Sami minority education and immigrant adult education are especially focused. The preliminary results highlight the subtle but significant ways of othering, including those of locating the identity of “the targeted Other” both in the physical body of the Other, as well as (i) the physical spaces of educational settings and (ii) the geopolitical spaces of collective imagined (be)longings (compare Anderson 1991). The targeted Other (and the neutral majority norm) is formulated in and through “webs of understandings” (Bagga-Gupta 2004, 2012) in the languaging in policy texts where identity positions both highlight as well as naturalize specific identity positions to a specific or an original “place of authentic (be)longing”. These identity positions include the “newly arrived immigrant” in a parallel educational setting, the “deaf pupil” in a segregated educational setting, the “white pupil with special needs” in a parallel educational setting, the “second generation immigrant pupil” in a mainstream setting, the “national minority Sami pupil” in a segregated educational setting, the adult “newcomer” in a transitory educational setting. The geopolitical spaces of imagined (be)longings include both regional/nation states from which some citizens in Sweden are positioned across time, as well as linguistic heritage bonding (as in the case of the Sami and the deaf). Based upon the juxtaposition of the findings from our data across educational policy settings and time, we argue that categorized as the targeted Other, longing and belonging to a specific (an)other space substantially reinforces the marginalization and exclusion of human beings from important societal arenas. Our findings indicate three central issues: the role of metaphors in conceptualizing otherness and selfhood, the position of language varieties in national discourses of home, homeland, longing and belonging, and shifts in framings of identity positions across time (and particularly in policies from the 1990’s).

  • 146.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro University.
    Negotiating linguistic and cultural diversity in the adult language learning classroom. A study of practiced language policy in institutional education for immigrants in Sweden2013In: Abstracts: 13th International Pragmatics Conference, NEW DELHI, INDIA, 8-13 September 2013, 2013, p. 184-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study presented here, is to examine how concepts concerning language, identity and learning are oriented towards at different levels covering contemporary Swedish language policy, syllabi, and interaction in language focused classrooms. Taking nexus analysis (Scollon & Scollon, 2004) as a point of departure, our interest here is not in the implementation of policy, but rather on how cycles of discourses are constituted and used in classroom spaces or “practiced language policy” (Bonacina, 2011) . Thus and in line with sociocultural perspectives, nexus analysis takes its point of departure in social action as a unit of analysis while at the same time including the wider socio-historical discourses intersecting in that specific unit of social action. 

     

    The study presented is part of the ongoing research in project-CIC, Categorization of Identities and Communication. Project-CIC is interested in both the social practices and the discourses that frame a tailored education for adult immigrants in Sweden. The empirical material used in the present study encompasses historical archive material including curricula, commission reports, public inquiries, political propositions, laws, as well as approximately 95 hours of audio and video materials and ethnographic field notes from two different classroom settings at an institutional arena called Swedish for immigrants (Sfi).

     

    In line with the theoretical framework, we scrutinize the discourses in place formulated at the national geopolitical level in terms of language policy and course syllabi, continuing to the organization of time and space in the classroom and finally to the micro level social interaction in specific classrooms. In the Swedish Language Act (2009) Swedish is framed as “the principal language in Sweden”. This law also decrees that “all residents of Sweden are to be given the opportunity to learn, develop and use Swedish” and that persons with ‘”a different mother tongue” are to be “given the opportunity to develop and use their mother tongue”. By illustrating different “ways of being” and different “ways with words” from classroom settings, we explore how the principle of Swedish as the main and uniting language in the political space of Sweden, as formulated in the Language Act, is transformed and contested through the actions that take place in the language learning classroom. Our analysis highlights a nexus of different interaction orders where recognition (or non-recognition) of the historical bodies of the students and use of the discourses in place have been identified with regards to the organization of time and space in a specific adult learning context. The social practices in the project classrooms do not merely constitute spaces where syllabi and language policy are implemented but rather they are contexts where discourses, historical bodies and interaction orders intersect. Hence, our analysis highlights how language focused classrooms are spaces of practiced language policy

    .

    Bonacina, F. (2011). A Conversation Analytic Approach to Practiced Language Policies: The example of an induction classroom for newly-arrived immigrant children in France. http://www.era.lib.ed.ac.uk/bitstream/1842/5268/2/Bonacina2011.pdf

     

    Scollon R. & Scollon S. (2004). Nexus analysis: discourse and the emerging Internet. London: Routledge.

     

  • 147.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language. University of Örebro, Sweden.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Örebro University.
    Shaping identity and futures through language learning. A study of an institutional education for immigrants across time and space2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The study presented here, examines identity related categorizations in relation to language at large and literacy in particular, through the development of a tailored education in Swedish language for adult immigrants – Swedish for immigrants (Sfi). Taking a sociohistorical and sociocultural point of departure, learning a new language such as Swedish includes the “making” of identity in a specific context. The guiding questions in the study are; What aims vis-à-vis language (including literacy) can be traced in this education across time? What conceptualizations dominate vis-à-vis the target group of the education across time? The analysis of policy material (primarily curricula and syllabi) from a period encompassing over 50 years, presented in the study, highlights both the opportunities enabled but also the restraints that emerge through the language, including literacy education for newcomers in Swedish society. The languaging including literacy experiences that certain categories of students are exposed to and are expected to become competent in during  the course of the education, thus makes specific identity positions and membership in certain communities of practices more available (and possible) as compared to others. 

  • 148.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Univ Orebro, Sch Humanities Educ & Social Sci, Orebro, Sweden.
    Shifting identity positions in the development of language education for immigrants: an analysis of discourses associated with "Swedish for immigrants'2013In: Language, Culture and Curriculum, ISSN 0790-8318, E-ISSN 1747-7573, Vol. 26, no 1, p. 68-88Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The study presented in this paper focuses upon conceptualisations of language and identity in the institutionalised arena that emerged in the post-Second World War period with the specific intention of teaching Swedish to adult immigrants in the nation-state of Sweden. Our analysis focuses upon the development of the educational programme Swedish for immigrants' over time. Our specific interest relates to how categorisations are framed and what, if any, kinds of labels pertaining to language and identity emerge in national and local policy documents from the 1960s onwards. Taking a sociohistorical perspective as a point of departure, our analyses indicate discursive changes with regards to the categories and aims of the educational programme, making certain identity positions more accessible than others at specific times. Focusing upon categories from sociohistorical perspectives helps to reveal the social organisation and institutional means that enable society to process citizenship issues. The complex relationship between the empowerment of the immigrants, on the one hand, and the need for integration or assimilation into society on the other, becomes visible through the analysis of empirical data that spans half a century.

  • 149.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Sangeeta, Bagga Gupta
    From participation to employability: Shifting aims and identities in the development of the educational system "Swedish for immigrants"2011In: International conference-cum-workshop on Marginalization Processes, Örebro, 2011Conference paper (Other academic)
  • 150.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Sangeeta, Bagga Gupta
    From worker- to workoriented discourses in the language training for immigrants. Shifting identities in the development of the educational system ‘Swedish for immigrants’: A sociohistorical account of categories2011In: ISB8 - International Symposium on Bilingualism, Oslo, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This presentation focuses upon conceptualizations of languages and identities in the specific institutionalized arena that emerged in the post-world war II period with the specific intention of teaching Swedish language to adult immigrants in the nation-state of Sweden. The study presented here draws upon empirical material from the Project KIK, Categorization of Identities and Communication that is interested in both the social practices and the discourses that frame a tailored education for adult immigrants in Sweden. In this text we present a study that focuses upon the development of the educational system ‘Swedish for immigrants’ over time. Our specific interest here relates to accounting for how categorizations are used and what, if any, kinds of categories – pertaining to literacies, languages and identities – emerge in national and local policy documents since the 1960s. Taking ethnomethodological and post-colonial points of departure, we are currently analyzing how categorizations account for and simultaneously shape (i) the content of language education, (ii) membership into the education system, (iii) future possibilities in the labor market and studies, and (iv) membership in the nation state as a citizen. The education for adult immigrants and new citizens can be understood both as a demand by the modern state as well as an immigrants’ or a new citizens’ right for developing literacy and language skills required in the new society of residence. Focusing upon categories from sociohistorical perspectives allow for understanding the social organization and institutional means that enable society to process citizenship issues. The complex relationship between empowerment of the immigrants, on the one hand, and the need for integration or assimilation into society on the other, becomes visible though the analysis of empirical data that spans over half a century.

123456 101 - 150 of 286
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf