du.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 1676
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Aronsson, Anneli
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Multilingualism in the EFL classroom2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 102.
    Aronsson, Josefin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Utevistelse och naturupplevelse i idrott och hälsa: - lärares uppfattningar utifrån styrdokumenten2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad idrottslärare, utifrån styrdokumenten, uppfattar som utevistelse och naturupplevelse och vad som därmed skrivs in i de två begreppen. Syftet är även att ta reda på hur lärarna uppfattar att de bedriver sin undervisning för att eleverna ska få utveckla de förmågor som ingår i kursplanen för utevistelse och naturupplevelser. För att svara på syftet gjordes sex intervjuer med behöriga gymnasielärare i idrott och hälsa. Intervjuerna analyserades med hjälp av brecolage och därmed av ad hoc-metoden som beskrivs i avsnitt 4.3.

    I resultatet framkom det att utevistelse uppfattas av lärarna som att vara utomhus, både utanför hallen/byggnader och i naturen. Det kan vara "alla aktiviteter" utomhus. Enligt lärarnas beskrivning kan utevistelse även vara friluftsliv. Naturupplevelse uppfattas som något som sker ute i naturen, där det sker en positiv upplevelse till exempel orientering utan tävling, skridskor på sjön, vandra, eller utöva friluftsliv. Utevistelse bedrivs som rörelseaktiviteter och främst dominerar idrottsaktiviteter men i utevistelse bedriver även några lärare naturupplevelser och friluftsliv. Naturupplevelse bedrivs främst som friluftsliv och därmed friluftsteknik, men även som exempelelvis rörelseaktiviteter som vandring, orientering, turskidåkning, paddling. En lärare bedriver inga naturupplevelser utan endast bollspel i en park.

    De slutsatser som studien kommit fram till är att lärare tolkar begreppen utevistelse och naturupplevelse på olika sätt, vilket bidrar till att eleverna kan få olika lektionsinnehåll.

  • 103.
    Arrenius, Jill
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hållbar utveckling och mobbning: En kvalitativ intervjustudie om lärares uppfattningar om hållbar utveckling och möjlig integrering med mobbning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få kunskap om vilka uppfattningar lärare har om

    undervisning för hållbar utveckling och dess tre aspekter med fokus på den sociala

    aspekten i relation till de naturorienterande ämnena. Detta konkretiseras i följande

    frågeställningar:

    1. Hur resonerar och beskriver lärare hållbar utveckling och undervisning om

    hållbar utveckling?

    2. På vilket sätt skulle mobbning kunna motiveras i undervisningen om

    hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena enligt lärarna?

    Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som visar att det finns en osäkerhet om

    begreppet hållbar utveckling och en efterfrågan av mer kunskap om hållbar

    utveckling samt om vad läroplanen säger om hållbar utveckling. Lärarna ser ett

    samband mellan hållbar utveckling och mobbning. Mobbning är en fråga om

    social kompetens vilket berör den sociala aspekten av hållbar utveckling.

    Kommunikation tillsammans med konkreta exempel lyftes fram av flera lärare

    som viktiga redskap i deras undervisning om hållbar utveckling. Studiens

    slutsatser är att den undervisningen som idag bedrivs inom de naturorienterande

    ämnena är främst utifrån den traditionella miljöaspekten. Efterfrågan om mer

    kunskap om innebörden av hållbar utveckling framkom tillsammans med hur

    läroplanen lyfter den sociala aspekten och vikten av att arbeta för en god hälsa.

  • 104.
    Artemczyk, Emilia
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Malak, Yekbun
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Pedagogers förhållningssätt till flerspråkiga barn: En intervjustudie om fem pedagogers erfarenheter av att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om fem pedagogers erfarenheter av att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna för att besvara vårt syfte är följande: Hur beskriver pedagogerna sitt förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan? Hur beskriver pedagogerna sitt arbete med att stötta flerspråkiga barns språkutveckling? Metoden som använts för att besvara syftet och frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört fem intervjuer med verksamma förskollärare och barnskötare, i studien benämner vi dem som deltagare och pedagoger. Vi har analyserat det material vi samlat in utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen interaktion, scaffolding och mediering.  Vårt resultat visar att pedagogerna i studien har en positiv inställning till flerspråkighet i förskolan. Pedagogerna belyser vikten av kroppsspråk i kommunikationen både med barn och vårdnadshavare. Det framkommer att pedagogerna önskar att en modersmålslärare fanns att tillgå men att de har stor hjälp av de kollegor och nystartsjobbare med annat modersmål. Det framkommer även att flertalet pedagoger inte får det stöd av rektorn de behöver gällande fortbildning och tid till läsning av aktuell forskning.  Slutsatsen i vår studie är att pedagogerna är medvetna om hur viktigt det är att arbeta med flerspråkighet i förskolan. Vi kan också se att pedagogerna ser positivt på de utvecklingsmöjligheter som finns och att mer kunskap behövs för att få en ökad förståelse kring flerspråkighet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Arvidson, Amanda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematiska samtal i klassrummet: En enkät- och intervjustudie med fokus på lärares klass-rumspraktik2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Arvidson, Amanda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematiska samtal i klassrummet: En enkät- och intervjustudie med fokus på lärares klass-rumspraktik2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Arvidson, Amanda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undervisning för elever med låga prestationer i matematik: • En litteraturstudie med fokus på allmänna matematiksvårigheter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i F-3 kan undervisa för att stödja elever med låga prestationer i matematik. Utifrån syftet konkretiserades en frågeställning för att göra studien undersökningsbar: Hur kan lärare undervisa för att hjälpa elever i allmänna matematiksvårigheter? Metoden som valdes för att undersöka denna fråga var en systematisk litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur har skett genom olika databaser, litteraturen har granskats och analyserats för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultatet visar en varierande bild på hur lärare ska arbeta för att stödja elever i allmänna matematiksvårigheter. Strategiundervisning bör vara en central roll i undervisningen. Beroende på elevers individuella förutsättningar bör antingen läraren styra inlärningen av strategier eller låta elever utveckla en flexibilitet i sin egen strategiutveckling. Resultatet visar på vikten av att läraren bör ha matematiska samtal med eleverna och användning av teknologiska spel i undervisningen visades även vara positivt för elever i låga prestationer i matematik. Slutsatserna av denna studie är att lärare måste erfara elevers individuella förutsättningar för att kunna stödja dem på bästa sätt där matematiska samtal och strategiutbildning ska vara en central roll i matematikundervisningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 108.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Hermansson, Sofie
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Den där borde vara en marsipanelefant!: Om barn och reklambilder2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 109.
    Askemur, Carina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vilka kompetenser utvecklar textsamtal igrundskolan årskurs F-9?: En litteraturstudie om vilka kompetenser som elever iårskurs F-9 kan utveckla vid samtal om texter?2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svenska elever har under en längre tid presterat sämre i de nationella och internationellaundersökningar som regelbundet utförs bland annat i ämnet svenska. Den senaste nationellaforskningen lyfter fram djupare läsförståelse som en kompetens för att förändra den nedåtgåendetrenden. Den svenska skolan har sedan ett antal år tillbaka haft ett fokus på individualiserat lärandedär läsförståelse oftast lämnats till den enskilda eleven något som inte gynnar alla elever. Syftet meddenna litteraturstudie har varit att undersöka vilka förmågor som elever kan utveckla vid olika typerav textsamtal för att stärka elevers förståelse i läsning. Sökningar efter relevant material hargenomförts både via databaser samt manuellt. Ett antal nationella avhandlingar och artiklar valdesut för en djupare granskning. Trots att genomförande av textsamtal i undervisningen är ett relativtoutforskat område i Sverige så visar analysen på positiva resultat gällande elevers utveckling påflera punkter. Det granskade materialet visar enhälligt att den kommunikativa förmågan kanutvecklas vid strukturerade textsamtal. Flertalet studier visar också på en ökad läsförståelse hoseleverna. Förmågan att argumentera, läshastighet och social samverkan är också faktorer somnämns gällande den enskilda elevens utveckling.

  • 110.
    Askliden, Elisabeth
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Strategier i ett klassrum: Lärares interaktion med elever med Asperger2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur det ser ut på en högstadieskola i Mellansverige, där lärare undervisar elever inom Autismspektrat, då främst Asperger. Studien behandlar lärares interaktion med dessa specifika elever i ämnesundervisningen. Undersökningen utgår från syftet och frågeställningarna i denna studie och handlar om hur lärare får elever att nå skolans kunskapskrav. De metoder som används för studien är kvalitativa intervjuer och öppna observationer. Intervjuerna till denna studie genomfördes under loppet av tre veckor. Efter varje intervju genomfördes en observation med var och en av lärarna. I studien redovisas olika strategier och arbetssätt som framkom hos informanterna. Resultatet visar att olika strategier hos lärare kan ge tillfredställande resultat i undervisningen.

  • 111.
    Asmelash, Maj-Britt
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Ordfördelning i klassrummet: spelar det någon roll?: En studie om några elevers och en lärares uppfattning om handuppräckning och slumpmässigt val som ordfördelningsmetoder när en fråga ställs2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är en fallstudie genomförd i en klass i en gymnasieskola där två olika metoder för att fördela ordet mellan elever när läraren ställer en fråga testas. De två metoderna är handuppräckning och slumpmässigt val. Studiens syfte är att undersöka fördelar och nackdelar med handuppräckning respektive slumpmässigt val ur elevernas och lärarens perspektiv. Resultatet visar att handuppräckning upplevs som ofördelaktig av både läraren och av många elever: metoden leder till att endast ett fåtal elever deltar i klassrumsinteraktionen. Dessutom medför metoden att alltför mycket vikt läggs på att ge ett korrekt svar på lärarens fråga, vilket gör att interaktion blir ännu mer begränsad. Vidare visar studiens resultat att även slumpmässigt val uppvisar några svårigheter varav vissa av övergående natur, men också många fördelar. Metoden främjar interaktion och lyfter elevernas tilltro till egna kunskaper och åsikter. Enligt den teori som tillämpas i studien, nämligen sociokulturellt perspektiv är slumpmässigt val mer fördelaktig än handuppräckning och leder till ökat lärande eftersom den främjar interaktion, möjliggör en omfördelning av elevernas olika kunskaper och gör att eleverna engagerar sig mer i undervisningen.

  • 112.
    Aspelin, Isabelle
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kreativitet och bildundervisning i grundskolan: Lärares syn på kreativitet i bildundervisningen i grundskolan.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Teachers’ views on creativity and art education in elementary school

  • 113.
    Atanasoska, Tatjana Atanasoska
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Distanslärares subjektiva teorier2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige idag är det många som kompletterar sin gymnasieutbildning via kurser inom denkommunala vuxenutbildningen (komvux); och många gör det också på distans. För att synliggöradetta växande utbildningsområde som distansundervisningen utgör, fokuserar denna undersökning påde undervisande lärarnas tankar kring denna form av undervisning vid den kommunalavuxenutbildningen.Frågeställningen tar alltså upp vilka subjektiva teorier lärare inom distansundervisning (vid denkommunala vuxenutbildningen) har om sin distansundervisning; samt hur dessa subjektiva teorierförhåller sig till andra lärteorier. Som teori handlar Forskningsprogrammet ”Subjektive Theorien”om hur man vetenskapligt kan undersöka de teorier som människor har och uttrycker i vardagen.Teorins forskningsansats är inte att undersöka hur människor gör (handlingar), utan hur människortänker om sina handlingar, dvs. om deras kognitiva strukturer.För att undersöka detta valdes sex lärare ut vid en distansskola inom den kommunalavuxenutbildningen. Med dessa sex lärare genomfördes sedan semi-strukturerade narrativa intervjuer.Områden som behandlades var bland annat betygens reliabilitet – plagiat och fusk, elever i klassrumkontra på distans samt mer specifikt om hur lärarna såg på de elever som läser på distans. Ävenlärarnas syn på diskussion/grupparbete togs upp.Det som framkom var subjektiva teorier där lärarna var mycket utförliga, detaljerade ochnyancerade, samtidigt som det också framgick att lärarnas teoretiska kännedom om de olikaformerna av distansundervisning och om kopplingar till lärteorier var svagt utpräglad.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Axelsson, Elisabeth
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning: Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. – Fokusgruppssamtal som arena för

    kritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutveckling

    som genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.

    Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när det

    gäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara i

    behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.

    För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal för

    insamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats som

    utgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.

    Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,

    och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:

    1. Förebyggande arbete

    2. Lärarkompetensens betydelse i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling

    3. Läs- och skrivundervisning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling

    4. Kompensera i undervisningen

    Resultatet av studien visar att lärarna i fokusgruppssamtalen till största delen samtalade om vad som

    var viktigt i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna lyckades i mycket

    liten utsträckning verbalisera hur en undervisning, som tar hänsyn till allt det som lärarna i samtalen

    uttryckte som viktiga aspekter i läs- och skrivundervisningen verkligen gestaltade sig i vardagsarbetet

    med eleverna.

    När det gäller arbetet med att utveckla elevers läsförståelse och att kompensera i läs- och skrivundervisningen

    för att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i

    sin läs- och skrivutveckling gavs några få konkreta exempel från lärares undervisning på hur

    läsundervisningen kunde gestaltas i praktiken. Det överraskade mig att inte fler lärare verbaliserade

    och gav exempel från sin undervisning på hur de konkret arbetar i sin vardag med att utveckla

    elevers läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i

    sin läs- och skrivutveckling.

    3

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Azzo, Fadi
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vikten av variation av arbetsmetoder i kemiundervisning: En kvalitativ intervjustudie av fem lärare i årskurs 7–9 om elevers motivation, intresse och engagemang att lära kemi2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Både forskning och Skolverkets styrdokument betonar att variation av arbetsmetoder är av vikt för att motivera, intressera och engagera elever att lära kemi. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation, engagemang och intresse att lära kemi i årkurs 7–9. Studien utgår från ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. Kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att tillgodose syftet med denna studie. Fem NO-lärare som undervisar i ämnet kemi på högstadiet har deltagit i studien. Studiens resultat visar att kemilärare använder olika arbetsmetoder i sin undervisning för att motivera, intressera och engagera elever att lära kemi. De arbetsmetoder som lärarna använder i kemiundervisningen är: olika teoretiska arbetsmetoder, laborationer och digitala verktyg. Studien visar att variation i kemiundervisning är av vikt så att eleverna får chansen att lära sig på olika sätt. Kombination mellan olika arbetsmetoder spelar en viktig roll i detta sammanhang eftersom olika elever har olika intresse, motivation och engagemang att lära sig kemi. Resultatet visar också att kemilärare väcker elevers intresse, motivation och engagemang att lära kemi genom interaktion och stöttning. Dessutom visar resultatet att det finns ett starkt samband mellan variation av arbetsmetoder och de tre förmågorna som eleverna ska utveckla i ämnet kemi, där lärares variation av arbetsmetoder utgår från dessa tre förmågor vid planeringen av sina kemilektioner.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Backlund, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    IKT en naturlig del i klassrummet?: En studie om användning av IKT i matematik- och naturvetenskapsundervisningen hos lärare i årskurs F-92015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever idag växer upp i ett samhälle med digitala miljöer som en självklar del av sin vardag, de är

    väl förtrogna i användningen av den digitala tekniken. För att möta dessa elever i skolan utmanas

    undervisningen i klassrummet. Alltmer teknik integreras även i skolan och det medför att skolans

    organisation och villkor förändras, det ställer nya krav på skolan och lärare. Det finns många

    studier som funnit tydliga tecken på att IKT i lärandet ökar elevernas motivation och

    engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning och motivation lärare i

    åk F-9 har till användning av den tekniska utrustning de har tillgång till, och hur IKT kan få en

    naturlig plats i klassrummet genom undervisning i naturvetenskapliga ämnen samt matematik.

    Rapporter visar att svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap har försämrats.

    Tror lärarna att de kan motivera eleverna bättre genom användning av IKT? Nio pedagoger

    deltog i studien där enkät och intervju använts som metod. Resultatet av studien stämmer

    överens med tidigare forskning som visar att lärare sällan eller aldrig använder IKT i sin

    undervisning i matematik eller naturvetenskap. Däremot är de flesta positiva till användning av

    IKT. För att motivera lärare att öka användandet i undervisningen krävs, enligt studiens resultat,

    att lärare får bättre tillgång till utrustning, mer tid för planering och fortsatt kompetensutveckling.

  • 117.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, Barbara
    Loynes, Chris
    Urban nature2014In: Urban nature: inclusive learning through youth work and school work / [ed] Erik Backman, Barbara Huberstone and Chris Lynes, Norsborg: Recito , 2014, p. 11-24Chapter in book (Other academic)
  • 118.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, BarbaraBucks New University, UK.Loynes, Chris
    Urban nature: inclusive learning through youth work and school work2014Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    Baksidestext:

    An increased globalization and growth of cities also highlights the boundaries between nature and civilization from educational and experiential perspectives, especially with regards to issues of democracy and inclusion. From this perspective, much of modern outdoor education can be understood as 'urban' wherever the people come from or wherever the activity takes place. This book, building upon papers presented on the EOE Seminar 2013, takes its departure within how our notions of nature are related to the urbanization of people.

    The following authors have contributed to this book: Erik Backman, Barbara Humberstone, Chris Loynes, Klas Sandell, Sue Waite, Rowena Passy, Martin Gilchrist, Maija Venäläinen, Laura Kuusinen, David Brown, Katharina Seyfferth, Jakob F. Þorsteinsson, Diane Collins, Elizabeth Nasimbwa, Steve Bowles, Fiona Nicholls, Mark Leather and Peter Becker.

    The EOE Seminar 2013 - «Urban nature: inclusive learning through youth work and school work», hosted by The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in partnership with Friluftsfrämjandet, The European Institute for Outdoor Adventure Education and Experiential Learning (EOE) and the European Union (Youth in Action Programme), took place at GIH in Stockholm over four days from 5th to 9th June 2013.  Collaborating partners were also Svenska Turistföreningen (STF) and National Centre of Outdoor Education (NCU).

  • 119.
    Backström, Caroline
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att tala i svenskämnet i årskurserna 1–3: Intervjustudie om hur svensklärare arbetar med talutveckling för att utveckla talförmågan hos elever med talängslan och selektiv mutism.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur några utvalda svensklärare i årskurserna 1–3 uppger att de arbetar med elever som har svårigheter att uttrycka sig i talet på grund av talängslan eller selektiv mutism. Att tala är centralt i svenskämnet och studien kommer att se till vilka förutsättningar de utvalda svensklärarna ger till elever som har svårigheter med detta. Arbetet kommer att präglas av den dialogiska teorin, som utgår från att kommunikation sker genom interaktion i samtalet med andra människor. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Backström, Caroline
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att tala i svenskämnet i årskurserna F–3: Intervjustudie med lärare i ämnet svenska om arbete med att utveckla talförmågan hos elever med talängslan och selektiv mutism2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar några utvalda lärare i ämnet svenska erbjuder elever i f-3 med talängslan eller selektiv mutism, i syfte att utveckla deras talförmåga. Att tala är centralt i svenskämnet och studien fokuserar på de förutsättningar de utvalda svensklärarna ger elever som på något sätt har svårt med talet. Intresset var att synliggöra talängslan och selektiv mutism i ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnets muntliga del: att tala och samtala. Särskilt riktas blicken mot digitala, sociala och rumsliga faktorer i samband med undervisningen i svenska.

    Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma lågstadielärare från samma skola. Analysen gjordes med hjälp av den dialogiska teorin som utgår från att mänsklig kommunikation sker genom interaktion med andra människor och denna interaktion kan ske genom det verbala talet, men också icke-verbalt, genom exempelvis vårt kroppsspråk.

    Resultatet av studien visar att lärarna erbjuder elever med talängslan eller selektiv mutism en rad förutsättningar för att utveckla sin talförmåga. Förutsättningar som eleverna erbjuds är bland annat att de kan använda sig av ljud, gester och kroppsspråk för att kunna kommunicera i ett samtal. Bilder och lekar är andra stöttande faktorer som erbjuds. Resultatet visar också att det är viktigt att lärarna skapar trygghet i svenskundervisningen, för att elever med talängslan eller selektiv mutism ska våga delta i ett samtal i klassrummet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Bajraktari, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Utmaningar och svårigheter i en mångkulturell skola: Fyra pedagoger reflekterar kring svårigheter och utmaningar som uppstår i undervisningssituationer samt hur de går till väga för att lösa svårigheterna.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete var att utifrån fyra pedagogröster undersöka utmaningar och svårigheter som de upplevde i mångkulturella undervisningssituationer. Genom fyra frågeställningar som genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer fick jag reda på vad pedagogerna ansåg vara problematiskt i undervisningssituationerna samt hur de löste det. Det framgick att lärarnas utmaningar i undervisningen även återkom ofta i tidigare forskning. Lärarnas arbetssätt gjorde att miljön i klassrummen ändå blev relativt lugn trots stora skillnader på kunskaperna och många elever i klassrummen. Pedagogerna anpassade materialet efter elevernas kunskapsnivå samtidigt som de upplevde att de inte räckte till.

  • 122.
    Barbosa Rubira, André Luiz
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Implementering av programmering som ett nytt ämne i skolan: En fallstudie om hur några lärare på en grundskola beskriver programmering som verktyg för lärande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att kartlägga lärares kunskaper om, attityder till och förhåll-ningssätt till programmering och deras föreställningar, förhoppningar och farhågorna när det gäller programmering i alla ämnen på grundskolan.

    I dagens samhälle förväntas det att eleverna ska ha utvecklat en sådan digital kompetens att de kan klara sig i livet. Detta skapar ett behov av att införa digitala tekniker, digitala verktyg och digitala medier i undervisning. När det gäller programmering i läro- och kursplanerna står det att eleverna genom undervisningen ska utveckla en generell förståelse för programmering och hur det påverkar omgivningen. Därför är det inte så konstigt att majoritet av lärare i denna studie anser att det är mycket viktig eller ganska viktig att införa programmering i skolan. Men att attityden till att införa programmering i skolan samtidigt var varierande bland de lä-rare som deltog i den här studien. Några lärare i denna studie anser att det inte är viktig eller lite viktig att införa programmering i skolan därför att det måste finnas behov av programme-ring i ämnet, annars blir det bara en extra uppgift som eleverna lär sig för stunden och inte för livet. I läro- och kursplanerna står det i svenska och svenska som andraspråk att det handlar om att förstärka arbetet med digitala texter, digital läsning och att använda digitala verktyg av olika slag. I beskrivningen är det såldes inte självklart att det handlar om programmering. Hur kan vi då få in programmering i svenska? Ett alternativ kan vara att skapa digitala berättelser med blockbaserade verktyg Scratch. Ett annat alternativ kan till exempel vara ett ämnesöver-gripande arbete, till exempel låta eleverna arbeta fram en interaktiv presentation i Scratch.

    Det finns lärare i skolan med bristfälliga kunskaper om programmering. De slutsatser som kan dras är att majoritet av lärarna i studien kände sig otrygga för att undervisa om programme-ring och lärare som anser att det inte är viktig svarade att de kan inte programmering överhu-vudtaget. Dessa lärare har mest behov av handledning i att undervisa om programmering samt utbildning inom programmering.

  • 123.
    Bark, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Flickors intressen för teknik: En systematisk litteraturstudie om vad som är betydelsefullt för flickors intressen i teknikundervisning samt för tekniska utbildningar och yrken2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att få kunskap om vad som inom forskning framställs som

    betydelsefullt i undervisningen för att öka flickors intresse för teknikundervisning samt flickors

    intresse för tekniska yrken och utbildningar. Studien är genomförd i form av en systematisk

    litteraturstudie. Resultatet visar att olika faktorer har en inverkan på flickors intressen för

    teknikundervisning, och vissa skillnader har även påträffats angående flickors och pojkars intressen.

    Flickors intresse är mer beroende av lärares uppmuntran, de är mer intresserade av att tillverka

    användbara föremål och slutresultatet i arbetet är viktigare för flickor än för pojkar.

    Sammanfattningsvis kan konstateras att ettelevcentrerat arbetssätt är ett sätt att nå flera av dessa

    faktorer, då detta tar hänsyn till elevernas individuella intresseområden. Att elever tidigt i skolgången

    får möta teknik i undervisningen är något som skolor bör värna om, och det sätt lärare väljer att

    organisera teknikundervisningen har betydelse för flickors intresse för tekniska utbildningar och

    yrken.

  • 124.
    Bark, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares beskrivningar av arbetet med naturvetenskapliga arbetssätt i undervisningen i årskurs 3-62016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar för att erbjuda elever erfarenheter av naturvetenskapliga arbetssätt i undervisningen. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med 6 olika lärare som undervisar i NO i årskurs 3-6. Efter intervjuerna har transkribering skett, följt av kategorisering och analys. Resultaten visar att lärarna arbetar för att erbjuda elever erfarenheter av olika aspekter av naturvetenskapliga arbetssätt. Fältstudier och enklare undersökningar visade sig vara en större del av undervisningen i årskurs 3, medan lärarna i årskurs 4-6 enligt denna studie lägger mer fokus på systematiska undersökningar. Flera lärare tog upp organisatoriska och schematekniska svårigheter som en anledning till att de inte anser det möjligt att lägga mer tid på exempelvis fältstudier, även om de uttryckte att de gärna vill det. Resultatet visar även att lärarna beskriver att de arbetar med kritiskt tänkande i undervisningen med naturvetenskapliga arbetssätt, även om flera av lärarna själva inte uttrycker att de gör det.

    I och med undersökningen har även olika aspekter kring lärarnas beskrivningar av progression gällande elevernas kunskaper och de erfarenheter som de erbjuds gällande naturvetenskapliga arbetssätt synliggjorts. Flera lärare uttryckte att eleverna är för små eller omogna för att arbeta med dokumentation, kritiskt tänkande och naturvetenskapliga teorier och begrepp. Andra menade att eleverna mycket väl kan ta till sig detta, förutsatt att undervisningen är anpassad efter deras kunskapsnivå.

  • 125.
    Barkskog, Magnus
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vad påverkar ett framgångsrikt lärande på ett yrkesprogram?: Ur ett elevperspektiv från utgångselever2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad eleverna som precis gått ut ett yrkesprogram vid en gymnasieskola anser vara viktiga faktorer till framgång för sina studier.

    Utgångspunkten var elevernas svar vad de anser vara en bra lärare, hur denne gör lektioner, kurser intressanta, så att intresset för ämnet fångas och att eleverna har kunnat nå framgång med sina studier, som för deras del inneburit att de är anställningsbara och i nästa steg har kunnat ha ett arbete att gå till när de nått gymnasieexamen.

    Då undersökningen inte är gjord med så många informanter, utan varit riktad till att fördjupa sig i några elevers syn på ett framgångsrikt lärande kan detta resultat endast vara en bas för vidare diskussioner på skolor och arbetslag, främst på yrkeskurser då elevgruppen uteslutande kommer från yrkesprogram.

  • 126.
    Barson, Sima
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI): En studie om hur lärare arbetar med samhällsfrågor i de naturorienterande ämnena2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare beskriver att en undervisning som kopplas till elevers vardag och aktuella samhällsfrågor kan utformas samt användas för att främja elevers intresse för och lärande i naturvetenskap i årskurs 4-6. Undersökningen består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där sex undervisande lärare i de naturorienterande ämnena i årskurs 4-6 intervjuats. Samtliga lärare i den här studien beskriver att de utgår från elevers tidigare erfarenheter och vardag genom att använda material och platser som elever är bekanta med för att främja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. Ett annat sätt för att främja elevers lärande är att använda naturvetenskapliga begrepp som utgångspunkt för NO-undervisningen och koppla dessa till elevernas vardag. Tre av informanterna arbetar med att lyfta aktuella samhällsfrågor (SNI) i den naturvetenskapliga undervisningen. SNI som metod är enligt lärarna givande för elevers intresse och motivation i de naturorienterande ämnena. Lärarna i den här studien använder sig av SNI då det sätter elevernas kunskaper i ett större sammanhang och eleverna kan på så sätt göra medvetna val i och utanför skolan utifrån naturvetenskapliga fakta. Dock säger lärarna i den här studien att det är utmanande att hitta intressanta samhällsfrågor samt att det är viktigt att förhålla sig objektiv och neutral i arbetet med samhällsfrågor. Lärarna i den här studien uttrycker att på grund av bland annat tidsbrist hinner de inte arbeta utifrån elevers intresse och koppla undervisningen till elevernas vardag och omgivande samhälle i den utsträckning som de skulle vilja. Lärarna uttrycker även att det är omöjligt att få alla elever delaktiga i NO-undervisningen på grund tidsbristen då alla elever har olika erfarenheter och vardag. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärare som undervisar i NO i årskurs 4-6 behöver mer tid till att planera och möta elever för att tillgodose eleven den undervisning hen har rätt till som är kopplat till elevers vardag och aktuella samhällsfrågor utifrån intresse.

  • 127.
    Bauducco, Andreas
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Fotbollstränares anpassning av träning för NIUelever: En enkätundersökning om hur fotbollstränare i Dalarna anpassar träning för spelare som också går en NIUutbildning på gymnasiet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför föreningstränare i fotboll verksamma i Dalarna anpassar träningsbelastningen för spelarna som går på NIU (nationell idrottsutbildning) fotboll i skolan samt om de skulle önska en större dialog med skolan gällande detta.  Studiens teoretiska utgångspunkt är Kansanens didaktiska triangel som förklarar lärarens förhållande till relationen mellan undervisningens innehåll och eleven.   Metoden som använts för att besvara studiens frågeställningar är en kvantitativ respondentundersökning i enkätform där 33 fotbollstränare i Dalarna besvarat enkäten.   Studiens resultat visar att en majoritet av fotbollstränarna i Dalarna, som under 2019 tränat spelare som också går på NIU fotboll på gymnasiet, anpassar fotbollsträningen för dessa ungdomar. Anledningen är främst att anpassa träningen för att undvika överbelastning och skador samt för att de ska kunna träna och spela med hög intensitet. Belastningen anpassas oftast genom att spelarna ges mer vilotid mellan övningarna i träningen, kortare träningstid eller andra övningar än resten av gruppen.  Tränarna upplever att dialogen och kommunikationen med skolan är blandad där nästan hälften menar att något sådant aldrig förekommer. Alla tränare önskar någon form av kommunikation mellan dem och instruktören/instruktörerna på skolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Beck, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolepedagogers arbete med integrering av matematik i skapande verksamhet En kvalitativ studie genomförd på en förskola2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 129.
    Beck, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolepedagogers arbete med integrering av matematik i skapande verksamhet: En kvalitativ studie genomförd på en förskola2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap angående den skapande matematiken i förskolan, hur den ser ut och hur pedagogerna på förskolan väljer att integrera matematiken i den estetiska verksamheten. Undersökningen är kvalitativ och har baserats på intervjuer och observationer som utförts på en förskola i Mellansverige. Observationerna har använts för att undersöka material och miljön, vilka förutsättningar den ger till ett matematisk lärande. Intervjuerna har använts för att ta reda på pedagogernas syn på matematik i förskolan och hur de själva ser på sin roll när det kommer till barnens lärande.

    Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på matematik i förskolan och att den lätt kan integreras i den estetiska verksamheten. Dock speglar sig förskollärarnas visioner inte i verksamheten, enligt resultat från observationer.

    Slutsatsen som dras av intervjuer med förskollärare är att matematiken inte lyfts tillräckligt mycket. Detta speglar sig även av de observationer som gjorts. Förskollärarna belyser estetik som ett bra sätt att introducera barnen för matematik. De menar att det är pedagogernas roll som är viktigast, att finnas närvarande för barnen för att hjälpa dem tolka och diskutera matematiken i vardagen.

  • 130.
    Behdjou, Sandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Jag vill att eleverna ska ifrågasätta egentligen allt”: Samhällskunskapslärares förståelse av begreppet kritiskt tänkande2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på

    gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja

    elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och

    kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga

    till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i

    undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans

    demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin

    visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi,

    naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande

    lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och

    en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar

    till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se

    kritiskt på samhället runt omkring dem.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Behring, Tabea
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Effektivt lärande med målspråk- eller modersmålanvändning i klassrummet?: Vilket språk väljer språklärare i grundskolan att undervisa på?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Learning of another languages has been different over the last 100 years all over the world. That led to a development of models and theories that eventually helps and supports learning of another language. In the following, I will describe a number of these methods and theories in more detail, which are relevant and have a significant impact on the methodology and didactics for today advocated language learning of a language other than your mother language. In 2010, the Swedish School Inspectorate conducted a comprehensive study and took a closer look at how much language teachers are using the target language in teaching and investigated the reason for their choice of language. The result showed that only three out of four schools used the target language in a way that meets the requirements of the school inspection. The remaining schools used too little or no target language (the language which shall be learned) at all in their teaching, uses the target language in the teaching and if the mother tongue influences the use of the target language My study shows a similar result, where teachers don’t follow todays requirements of using the target language in teaching and often use the mother language to explain, support and develop the target language of students in grades 7-9.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Bejnö, Anna-Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Motivation till att läsa moderna språk: - en kvalitativ fallstudie vad som motiverar elever att läsa språk2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som motiverar elever att läsa moderna språk. Trots införandet av meritpoäng hoppar fortfarande många elever av sina språkstudier under grundskolan och många gånger analyserar inte skolorna anledningen till elevernas av-hopp.

    Undersökningen har gjorts via intervjuer av grundskoleelever i en central 6-9-skola i en mel-lanstor svensk stad. På denna skola var det 37 procent av avgångseleverna under våren 2016 som ej kunde utnyttja meritpoängen när de sökte in till gymnasieskolan eftersom de antingen hade läst svensk/engelska eller att de inte nådde godkända betyg i moderna språk. Samtidigt är ungdomar idag mer beresta än någonsin och många kan se en framtida yrkeskarriär utom-lands.

    Undersökningen visar att flera av eleverna har god studiemotivation och når goda resultat samtidigt som det är flera som har svårt att genomföra studierna och upplever att de behöver få mer stöd än de har fått.

  • 133.
    Bengtsson, Elias
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Stimulating Willingness to Communicate for Learners of English: A literature review of teachers’ possibilities of facilitating Willingness to Communicate in the Swedish EFL classroom2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In ESL/EFL classrooms all over the world, teachers sometimes struggle with stimulating students’ willingness to communicate (WTC). Since communication is arguably the essential goal for all language learning and in order to secure that learning takes place, teachers need to create conditions that stimulate WTC. This limited literature review aims to investigate what predicts and stimulates WTC, and teachers’ possibilities of enhancing it in classrooms. The results of this review suggest that reducing anxiety and increasing self- perceived confidence through the creation of a learning environment that is supportive, motivating, and joyful facilitates WTC. Teachers are the key to stimulating WTC by providing increased explicit feedback and establishing high-quality relationships with students. In addition, this review suggests a dynamic relationship between learning and WTC.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Bengtsson, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    En bild säger mer än tusen ord?: En systematisk litteraturstudie om mellanstadieelevers förståelse av illustrationer och modeller i NO-undervisning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår

    illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen

    handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande.

    Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare

    forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen

    och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen

    valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är

    värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att

    själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta

    innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av

    modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan

    olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som

    krävs för att kunna ”läsa” bilder.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Bengtsson, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför är havet så litet?: En empirisk studie om hur tidigare erfarenheter synliggörs när mellanstadieelever resonerar om en illustration av vattnets kretslopp2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Bengtsson, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gynnsam bråkinlärning för algebraisk kompetens: En läromedelsanalys om inlärning av bråk som främjar algeraiskt tänkande2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 137.
    Bengtsson, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gynnsam bråkinlärning för algebraiskt tänkande: En läromedelsanalys om inlärning av bråk som främjar algebraiskt tänkande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolinspektionen har kommit fram till att matematikundervisning i Sverige tycks var starkt styrd av läromedel. Dessutom uppvisar svenska elever låga kunskaper inom ämnesgrenarna bråk och algebra. Samtidigt har internationella forskningsstudier visat att kunskaper om heltal och bråk är viktiga för den algebraiska inlärningen. Studiens syfte är därför att ge en bild av läromedels innehåll gällande uppgifter om heltal och bråk som tillsammans främjar ett algebraiskt tänkande. Studiens empiriska undersökning bestod därför av en kvalitativ, riktad läromedelsanalys vilken utgick från studiens teoretiska ansats. En ansats som presenteras i denna studie, vilken utgår från tolkningar av studiens litteraturöversikt. I studien undersöktes två olika läromedelsserier. Resultatet visar att ingen av läromedelsserierna tycks erbjuda ett upplägg som stödjer kunskapsinhämtning av heltal och bråk som främjar det algebraiska tänkandet. En av serierna innehåller dock uppgifter om heltal och bråk vilka potentiellt kan stödja det algebraiska tänkandet. Studiens resultat pekar därmed på att lärare måste vara väl inlästa på vilka kunskaper om heltal och bråk som gynnar elevers framtida algebraiska kunskap, så att läromedel kan utnyttjas på ett sätt som stödjer elever i deras utveckling.  

  • 138.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Västerbergslagens Utbildningsförbund.
    Persson, Anders
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History.
    Graderande granskning och förklarade glapp: Svensk historie- och samhällskunskapsdidaktisk forskning om lärares bedömningspraktik 2009–20192020In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, no 1, p. 18-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the last decade there has been an increasing interest in the Swedish research field concerning assessment in schools, especially with focus on the school subject’s history and social science. The aim of this article is therefore to explore what perspectives that have being used by researchers in the Swedish field of history and social science subject didactic, when investigating teacher’s assessment practice. The method used in the article is a text analysis of 13 Swedish thesis and articles that deal with teacher’s assessment practice within the Swedish field of history and social science subject didactics between 2009 and 2019. The result shows that there an overwhelming part of the studies deals with examine teacher’s assessment practice. Another dominant trend is to explain the variations in teacher’s assessment practice. Overall the result shows that there is a lack of studies which begin with teachers subject specific experiences and also a lack of studies with a policy critical approach. To try to capture the complexity in assessment we therefore argue in the light of the result that there is a need of both a theoretical and cumulative broadening of the Swedish research field concerning teacher’s assessment with focus on the school subject’s history and social science.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Berg, Stina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematik och bildskapande i förskolan: En intervjustudie med förskollärare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på och förhåller sig till möjligheten att

    använda bildskapande som verktyg för att belysa matematiken. Syftet är också att ta reda på om

    förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar och syskonavdelningar har samma syn på ett

    sådant arbete med bild och matematik, eller om det finns skillnader i synsätt. Med

    småbarnsavdelningar avses avdelningar där barn i 1-3-års ålder vistas, och syskonavdelningar barn

    i 3-5-års ålder. Metoden som valts för att nå syftet är kvalitativa intervjuer.

    Enligt resultatet kan tre olika perspektiv urskiljas på möjligheten att använda bildskapande till att

    synliggöra matematik. Ett synsätt innebar att matematik inte kan upptäckas i bildskapande,

    förskollärarna kunde inte upptäcka några matematiska uttryck i verksamhetens bildskapande. Två

    andra synsätt, som gav uttryck för en öppenhet inför att matematik och bildskapande kan existera

    i samma aktivitet, var matematik som bonus och matematik som mål med bildskapandet. Skillnaden

    mellan dessa två synsätt var om förskolläraren i efterhand hade upptäckt att bildaktiviteten även

    hade belyst matematik, eller om förskolläraren medvetet hade styrt bildaktiviteten till att belysa

    matematik.

    Angående om synsätten skiljde sig mellan de förskollärare som arbetade på småbarns- och

    syskonavdelningar gick det att urskilja vissa olikheter. Förskollärare på småbarnsavdelningar gav i

    högre grad uttryck för att de hade upptäckt matematik i bildskapandet utan att vara medvetna om

    det under själva genomförandet. Förskollärarna hade kommit till insikten under stunder av

    reflektion, till exempel då de reflekterade över sin egen verksamhet för att förbereda sig inför

    intervjun. Förskollärare som arbetade på syskonavdelningar beskrev oftare att de hade genomfört

    bildaktiviteter där de medvetet hade uppmärksammat matematik. Matematiken var ett av målen

    med bildaktiviteten.

  • 140.
    Bergendahl, Fatima
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur resonerar lärarna i samhällskunskap kring det centrala innehållet vad gäller undervisning om romer?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 141.
    Bergfeldt, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur främjas elevers resonemangsförmåga?: En undersökning av matematikböckers uppgifter i grundskolans tidiga år2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Resonemangsförmåga är en viktig del i helheten av elevers matematiska kompetens och en av de fem förmågor som undervisning i ämnet matematik ska främja. Matematikboken har en central roll i skolan och elevers arbete i den dominerar undervisningstiden i matematik. Den här studien syftar synliggöra hur matematikböckers uppgifter främjar yngre elevers förmåga att föra och följa matematiska resonemang. För att uppnå studiens syfte så kommer uppgifter från valda delar av två matematikböcker för årskurs två att analyseras med stöd i Lithners (2008) teoretiska ramverk för matematiska resonemang.

  • 142.
    Bergfeldt, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematisk resonemangsförmåga: En analys av matematikboksuppgifter för elever i årskurs 22020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers matematiska resonemangsförmåga kan ses som avgörande för djupare matematisk förståelse. För en djupare medvetenhet kring begreppet resonemang, kan en åtskillnad göras mellan imitativa och kreativa matematiska resonemang. Imitativa resonemang handlar om att härma ett tidigare givet resonemang, vilket kan innebära att applicera en given metod för att utföra en beräkning. För kreativa resonemang krävs att en metod inte i förväg är given, här krävs istället en djupare förståelse för det matematiska innehållet. I den här studien har ett antal uppgifter från två olika matematikböcker för årskurs 2 analyserats och kategoriserats utifrån vilken resonemangstyp som är möjlig, eller krävs. Studiens resultat visar en stark dominans av uppgifter som är möjliga att lösa med imitativt resonemang, men det framkom även en relativt stor skillnad mellan de två matematikböckerna. Studien visade också att det kan vara små skillnader i uppgifters utformning som avgör om kreativt resonemang krävs, eller inte. Matematikboken erbjuder eleven begränsade möten med matematiska problem, vilket innebär att lärarens medvetenhet avgör i vilken utsträckning elever får möjlighet att arbeta med kreativa resonemang.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Berggren Diaz, Veronica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    De särbegåvade – elever vi behöver tala mer om: En studie som undersöker lärares erfarenheter om särbegåvade elever inom matematik.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur lärare beskriver sina erfarenheter av särbegåvade elever i matematik i årskurs 1–3. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som gjordes med fem lärare som undervisade i årskurs 1-3. Analysen har genomförs med hjälp av två teorier, Gagnés mo-dell som beskriver hur särbegåvning kan utvecklas samt Vygotskijs sociokulturella teori om den prox-imala utvecklingszonen. Resultatet visar att lärare vill utmana särbegåvade elever men inte har tid, resultatet visar också att lärarna inte har några svårigheter med att identifiera särbegåvade elever men däremot svårigheter med hur de ska definiera elever med exceptionella förmågor. Slutligen visar re-sultatet vikten av att diskutera elever med exceptionella förmågor för att bidra med ökad medvetenhet och kunskap om elever som är särbegåvade.

  • 144.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Historieläroboken och dess inverkan på undervisningen: En litteraturstudie om historielärobokens nytta2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroboken har en stark ställning i undervisning generellt sett och historieämnet är inget undantag. Därför är det viktigt att läroböckerna som används är av hög kvalitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad befintlig forskning säger om historieläroböckernas potential att utveckla elevers historiemedvetande och även hur de svarar mot kursplanens uppställda mål. Studiens frågeställningar har besvarat genom en systematisk litteraturstudie som granskat vetenskaplig forskning som därefter har diskuterats. Litteraturen har funnits genom databaserna Summon och DiVA.

    Studiens resultat visar på att många historieläroböcker brister i möjligheterna att utveckla ett historiemedvetande hos eleverna när boken får stå på egna ben, enligt den studerade forskningen. En vanlig uppfattning i den undersökta forskningen är att det i läroböckerna ofta anläggs ett ensidigt perspektiv som riskerar att göra det svårt för läsaren att sätta sig in i de frågor som väcks och identifiera sig med dem. Detta kan i sin tur leda till att historieläroböckerna ger ett intryck av att historien är isolerad från nutiden när historieämnet i själva verket ska utveckla ett historiemedvetande vilket medför att eleverna kan se kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. En slutsats som dras i den studerade forskningen är att historieundervisningen kan kompletteras med till exempel skönlitteratur eller diskussioner som går förbi lärobokens texter.

  • 145.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kompletterande material – en konkurrent eller samarbetspartner till historieläroboken?: En intervjustudie angående lärares syn på historielärobokens hinder och material för att överkomma dem2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka problem och begränsningar med historieläroboken och möjliga komplement till denna, samt vilka effekter dessa komplement har på undervisningen. Utifrån detta syfte har jag genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra historielärare för årskurserna 4-6. Resultatet visar på en samsyn vad gäller lärobokens tillkortakommanden. Vidare lyfter samtliga lärare fram betydelsen av kompletterande material såsom exempelvis bilder, samtal och fördjupningsarbeten där eleverna tar hjälp av internet. Lärarna menar att detta material bidrar till att höja motivationen hos eleverna samt till att ge dem en bättre förståelse för historiska processer och orsak-verkanförhållanden.

  • 146.
    Berggren, Marita
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varför finns det inte nördtjejer på teknikprogrammet på Bromangymnasiet? Namnet på uppsatsen åsyftar en fråga som ställts utifrån de söksiffror som Bromangymnasiet, Hudiksvalls kommun, uppvisat vad gäller flickors val av inriktning. De tre inriktningar som finns att välja mellan är: Samhällsbyggande och miljö, Informations-och medieteknik samt Design och produktveckling.

    Siffror visar att flickor främst väljer Samhällsbyggande och miljö eller Design och produktutveckling. En genomgång av de 10 senaste åren visar att knappt 4 % väljer Informations-och medieteknik dvs datainriktningen . För att få svar på frågan Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram har flickor i främst årskurs två och tre intervjuats. Vid undersökningen var sökandesiffror inför läsåret 2014/15 inte klara och får anses som osäkra. De siffror som presenteras i undersökningen avser dels läsåret 2013/14 samt tio år bakåt.

    Intervjuerna har varit mer kvalitativa dvs haft formen av informella samtal för att få fylligare kommentarer om varför inte flickor väljer datainriktning. En förundersökning med några samtal med flickor och pojkar på teknikprogrammet visade att svaren är svåra att verbalisera. Intervjuer med 20 flickor i årskurs två och tre uttrycker en negativ bild av datautbildning där fostran, genus och kultur spelar en viktig roll. Trots att flickorna väljer teknik, som är ett mansdominerat område, sträcker sig inte denna pionjäranda till att träda in i datasfären vilket förklaras av bilder av "hackern", fostran om kvinnligt och manligt samt en övervägande negativ bild av de personer som arbetar med programmering och datavetenskap.

  • 147.
    Berglund, Amilia
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lundström, Ann-Sofie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digitala verktyg i förskolan: Pedagogers syn på och kunskap om digitala verktyg2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har som sitt syfte att ge en djupare kunskap angående hur pedagogers förhållningssätt ser ut och hur de säger sig arbeta med digitala verktyg i förskolans undervisning. Vårt metodval för denna studie var att använda oss utav en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex pedagoger på en förskola i mellersta Sverige. Materialet bearbetades med en utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där några centrala begrepp användes som analysinstrument och tas upp i teoriavsnittet. Resultatet av denna studie är att pedagoger har olika syn på begreppet digitala verktyg, men alla tycker att det är bra att digitala verktyg nu har skrivits in i den reviderade läroplanen Lpfö18. Pedagogerna anser att de använder sig av digitala verktyg i undervisningen, men i olika grad. I pedagogernas förklaringar framgår det att de använder digitala verktyg olika mycket, beroende på deras egna kunskaper kring de olika digitala verktygen, till exempel Blue- boten, Mikroägget och QR-koder.

    En slutsats vi drar är att de intervjuade pedagogerna ser de digitala verktygen som ett komplement till den traditionella undervisningen. Det framlyfts även att pedagogerna anser att de har ett ansvar att ta till sig användandet av digitala verktyg, då samhället idag har blivit allt mer digitaliserat. Ett dilemma som finns är att vissa pedagoger visar en oro och osäkerhet kring användandet av digitala verktyg, för att det är en brist på forskning, fortbildning och kunskap kring de digitala verktygens inverkan på barns utveckling. Genom att det finns en osäkerhet bland pedagogerna leder det till att det inte bli en likvärdig utbildning i hela landet, vilket läroplanen (Lpfö18, s. 6) beskriver.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Berglund, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur arbetar NO-lärare med naturvetenskapliga språket i klassrummet?: En analys av NO-undervisning genom epistemologiska riktningsgivare.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how teachers use the scientific language in secondary school. It also aims to quantify the amount of scientific expressions a teacher uses when teaching science. The analysis was conducted by observing and sound recording three teachers during 45 minutes’ periods. The recording was then transcribed into a text file which was analyzed for scientific language and epistemological markers. The results showed that epistemological markers were used by all participants. The study also show that all participants presented the students to scientific language and that the teachers did so by the use of epistemological markers.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Berglund, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Grammatikens roll i den kommunikativa språkundervisningen - 6 lärares syn på grammatik i engelskundervisningen i grundskolans senare år.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 150.
    Berglund, Kristin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Barns inflytande i vuxenstyrda aktiviteter – möjligheter och svårigheter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att nå kunskap om möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter genom att undersöka hur arbetet med detta uppfattas och uttrycks av förskollärare. Fem intervjuer har genomförts med förskollärare som sedan har bearbetats, tolkats, analyserats och diskuterats utifrån Foucaults teorier om makt samt tidigare forskning och annan litteratur som varit aktuell i ämnet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att de faktorer som tas upp som möjligheter och svårigheter i studien, ofta kan ses som både och samt att pedagogernas förhållningssätt blir avhängigt för huruvida barn ges inflytande eller inte. Studien visar också att det i sammanhanget blir viktigt för pedagogerna att reflektera över den makt och styrning som de har i arbetet med barns inflytande i förskolan.

1234567 101 - 150 of 1676
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf