du.sePublications
Change search
Refine search result
123456 101 - 150 of 265
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Johansson, Viktor
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Örebro universitet.
    Wildly wise in the terrible moment: Kant, Emerson, and Improvisatory Bildung in Early Childhood Education2017In: Educational Philosophy and Theory, ISSN 0013-1857, E-ISSN 1469-5812Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper aims to show how Emerson provides a reworking of Kantian understandings of moral education in young children’s Bildung. The article begins and ends by thinking of Emersonian self-cultivation as a form of improvisatory or wild Bildung. It explores the role of Bildung and selfcultivation in preschools through a philosophy that accounts for children’s ‘Wild wisdom’ by letting Emerson speak to Kant. The paper argues that Kant’s vision of Bildung essentially involves reason’s turn upon itself andthat Emerson, particularly in how he is taken up by Cavell, shows that such a turn is already present in the processes of children inheriting, learning, and improvising with language. This improvisatory outlook on moral education is contrasted with common goals of moral education prescribed in early childhood education where the Swedish Curriculum for the Preschool Lpfö 98 is used as an example.

  • 102.
    Jäder, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang2015Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    One of the main problems with learning difficulties in mathematics is that rote-learning becomes the very foundation of mathematics for many students. Procedural as well as conceptual knowledge is needed to build a broad mathematical competence. Students learn only what they get an opportunity to learn, which means that we must consider what opportunities to learn are given to school students. For the purpose of exploring what opportunities are available to learn to reason mathematically, a well established framework is used to analyze the reasoning required by textbook tasks as well as the reasoning used by students. The framework was used to refine the discussion of what type of knowledge is used by the students. Application of the framework distinguishes between creative mathematical reasoning, where a solution has to be created by the student, and imitative reasoning which is based on rote learning or following an existing template. Opportunities to learn depend on the classroom norms that have been negotiated between students and teacher. These norms are influenced by several factors. This thesis deals with the textbook, both as one of several pictures of the education, and in terms of how it is used in the classroom, as well as students’ beliefs about mathematics. There are three studies included in the thesis. In the first study, tasks in mathematics textbooks used in secondary school around the world are analyzed concerning the reasoning requirements. For the second study an analysis of students reasoning during textbook task solving in the classroom has been conducted. In the third study a thematic analysis has been used to explore students’ beliefs about mathematics and relate these beliefs to the reasoning used.

    Results from analyzing textbooks from twelve different countries paint a similar picture when it comes to the proportion of tasks requiring students to use creative mathematical reasoning. On average, only every tenth task required creative mathematical reasoning to a greater extent. Furthermore, students in the Swedish upper secondary school level mainly focus on solving the easier, earlier tasks and also mainly use imitative reasoning. Opportunities for students to use creative mathematical reasoning seem limited. When students guide each other during task solving, the main focus seems to be to reach a conclusion in terms of an answer corresponding to that given in the answer-section of the book. Moreover, guidance from a teacher does not seem to lead to anything other than imitation of a procedure. Students also indicate their beliefs by expressing that most tasks should be possible to solve using imitative reasoning, and that therefore, rote learning is a central part of mathematics education. This places pressure on teachers to carefully reflect on what tasks and textbooks they use in their teaching, and also what types of classroom norms they wish to present. The manner in which students work in the classroom also needs consideration, where a greater focus should be directed toward understanding.

  • 103.
    Kandeläng, Anita
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Personlighetens och utbildningens påverkan på lärarrollen2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.

    Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning. Frågor ställdes huruvida de har haft några viktiga förebilder. Lärarna fick även frågor om respektive lärarutbildning som de gått, och om de har präglats av den. De fick vidare svara på vad personlighet var för dem och hur den avspeglas i lärarrollen. Slutligen ställdes frågor om hur de ser på sin lärarroll idag och hur de har kommit fram till den lärarroll de har idag.

    Resultatet visar på vilket sätt utbildning påverkar lärarollen och hur personligheten spelar in. Lärarollen bildas gemensamt både av yttre faktorer såsom utbildning och inre processer såsom erfarenheter och reflektion. Personlighet är stommen där erfarenhet och praktik adderas och integreras på ett hållbart sätt. Det är emellertid svårt att åtskilja vad som är mest betydelsefullt för den enskilda individens lärarroll, personligheten eller utbildning. Utbildning är en av faktorerna som är grunden för att bygga vidare på i lärarollen, men enligt respondenterna kommer de verkliga lärdomarna i arbetet som lärare. Slutsatsen är att både utbildning och personlighet leder framåt och ger tillsammans med erfarenhet en insikt om hur lärare bildar en bärbar lärarroll. 

  • 104.
    Lahdenperä, Pirjo
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Gustavsson, Hans-Olof
    Mälardalens högskola.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    The Key Role of the School Principal’s Leadership in the Schooling of Newly Arrived Immigrant Pupils in Sweden: Experiences from an Interactive Action Research Project2016In: Open Journal of Leadership, ISSN 2167-7751, Vol. 5, no 1, p. 20-30, article id 2330095Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When newly immigrated children and young people begin school in Sweden, certain challengesarise. These may result from weak Swedish-language skills and different schooling backgrounds,as well as organizational and pedagogical limitations in the schools. This generates demands onschool leaders to lead and develop the organization and teachers competences to meet these pupils’needs. This situation was behind the initiation of the project “New Immigrants and Learning—Competence Development for Teachers and School Principals.” The project ran in schools infour Swedish municipalities, its aim was to develop leadership, organizational and pedagogicalskills that would facilitate the schooling and integration of newly arrived pupils. This article aimsto describe and discuss a Participant Action Research (PAR) based on a think tank and researchcircles, drawing special attention to the role of the school leaders. It will also examine whether theresearch circles and the project overall served to develop educational and intercultural leadership,organizational conditions, collegial learning, pedagogical methods and competence in terms ofschooling for this pupil group.

  • 105.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, French.
    Lönnemyr, Jenny
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Political Science.
    Neljesjö, Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Caring Science/Nursing.
    Sundin, Sten
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Aktivt och kollaborativt lärande - undervisningsformer och lärmiljöer2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hogskolan Dalarna har antagit en ny vision (2016-2019) med fokus pa bland annat studentaktiva och kollaborativa undervisningsformer. I visionen poangteras att sadana former omskapas och utforskas for nasta generations larande och forskning. En ambition ar att visionen ska overga till en realitet. Som ett bidrag till denna process har en grupp for pedagogisk utveckling tillsatts dar olika akademier ar representerade. Som en del i detta har projektet ”Aktivt och kollaborativt larande –undervisningsformer och larmiljoer” inletts. Projektet kommer att paga under hosten 2015 till och med hosten 2016 och syftar till att oka kunskap och framja samverkan om aktivt och kollaborativt larande och dess koppling till pedagogisk utveckling. Gruppen utgar fran iden om att aktivt och kollaborativt larande innebar att studenten aktivt och sjalvstandigt tillagnar sig nya kunskaper och fardigheter (enskilt eller i grupp). Larandet ses saledes inte framst som en individuell process utan som en social process som bygger pa samarbete. Aktivt och kollaborativt larande paverkar alltsa sjalvklart och i hogsta grad universitetslarares arbetsmiljoer.

    Projektet tar sin utgangspunkt i en omvarldsanalys gallande denna typ av undervisningsformer samt av tidigare ideer och erfarenheter inom omradet, bade utom och inom Hogskolan Dalarna. Initialt kommer projektet fokusera pa att kartlagga och utvardera undervisningsformer, larmiljoer och lararroller kring aktivt och kollaborativt larande (bade som campus- och natbaserad). Kartlaggning och utvardering kommer att ske:

    - genom att folja upp och sprida tidigare projekt (projekt som genomforts sedan 2010 av kollegiet vid Hogskolan Dalarna med fokus pa natbaserad undervisning) som ar relevanta for omradet;

    - genom intervjuer med larare och studenter kring hur de arbetar med och vad de har for erfarenheter av aktivt och kollaborativt larande;

    - genom att studera ett urval av nationella och internationella initiativ pa omradet.

    Syftet ar darefter att ta fram och sprida forslag pa undervisningsformer inom det aktiva och

    kollaborativa larandet och pa sa satt stimulera den pedagogiska utvecklingen gemensamt over de olika akademierna. Detta kommer att ske i olika former som exempelvis gemensamma workshops och seminarier.

  • 106.
    Lindqvist, Gunilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education. Uppsala universitet.
    God inkluderande lärmiljö: Rapport från en forskningscirkel genomförd mars 2017 – mars 20192019Report (Other academic)
  • 107.
    Lindqvist, Gunilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola2011In: Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna / [ed] Bartholdsson, Åsa; Hultin, Eva, Falun: Högskolan Dalarna, 2011, p. 89-107Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikelns övergripande syfte är att redovisa hur pedagogisk personal och rektorer i en svensk kommun ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Frågor kring inflytande, påverkan och kompetens samt styrdokumentens betydelse i samband med arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ställdes. Personalens och rektorernas syn på orsaker till att barn hamnar i behov av särskilt stöd studerades också. Samtlig pedagogisk personal tillfrågades (N=1345) varav 73 % svarade. Bland rektorerna (N=45) var svarsfrekvensen 100 % . Den teoretiska ansatsen är socialkonstruktivistisk och verksamhetsteorin har använts för att studera och analysera kommunen och skolan som system. Resultaten visar bland annat att drygt en fjärdedel av all pedagogisk personal i kommunen anser att de har små möjligheter att påverka barns måluppfyllelse, att de flesta anger att speciallärare/specialpedagoger ska ha störst inflytande över arbetet kring barn i behov av särskilt stöd samt att orsakerna till att barn hamnar i behov av särskilt stöd oftast anses bero på barnets individuella brister.

  • 108.
    Lindqvist, Gunilla
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Utvecklingsområden för arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skolan i Falu kommun: Delrapport2010Report (Other academic)
  • 109.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education. Uppsala Universitet.
    Göransson, Kerstin
    Mälardalens Högskola.
    Nilholm, Claes
    Malmö Högskola.
    Special educators in Sweden: descriptions of their education and work2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper presentation is to provide an overview of special educators’ work in Sweden. The paper investigates special educational needs coordinators’ (SENCOs’) and special-education teachers’ perceptions of their occupational role, of their preparedness for the role and of how their role is practised. The paper also illuminates questions about special educators’ knowledge and values as well as the grounds for the occupational groups to claim special expertise related to the identification of and work with school difficulties. A questionnaire was sent out in 2012 to all special educators in Sweden who were examined in the years and in accordance with the Swedish Examination Acts of 2001, 2007 and 2008 (N= 4252, 75% response rate). The study is unique in terms of three aspects. Firstly, it is unique due to the large-scale data collection. Secondly, the education of special educators in Sweden is in an international perspective unique. Swedish special educators have to study one and a half years (advanced level) following a degree in teaching in order to get a degree as a SENCO or a special-education teacher and thirdly, the Swedish school system has been long renowned for its ambition to be a school for all, i.e. for its inclusive tendencies. Thus, special educators have supposedly played an important part in this effort for a more inclusive school system. According to the results, special educators state that they are well prepared to work with some tasks, such as counseling, leading development work and teaching children/pupils individually or in groups. Concurrently, there are tasks that the groups are educated for (e.g. school-development work), which they seldom practise in their daily work. Primarily using Abbott’s (1988) reasoning concerning jurisdictional control, we discuss SENCOs’ and special-education teachers’ authority to claim special expertise in relation to certain kinds of work, clients and knowledge and thus, their chances of gaining full jurisdictional control in the field of special education. This study is part of a research project called Special professions? – A project about special-education teachers’ and special educational needs coordinators’ education and work and is funded by the Swedish Research Council.

  • 110.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education. Uppsala universitet.
    Klang, Nina
    Uppsala universitet.
    Göransson, Kerstin
    Karlstads universitet.
    Special Professions?: A Presentation of a Research Project Concerning Special Educators´ Education and Work in Sweden2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Proposal information

    The purpose of this paper presentation is to provide overall findings generated from a research project funded by the Swedish Research Council concerning special educators’ education and work. The role of special educators, and their counterparts, is discussed in relation to implications for the development of inclusive education. The overarching research question concerns how special educators identify and shape their occupational role. More specifically the research questions presented below are:

    1. According to special educators, what characterizes the professional knowledge and values they claim that they represent? (Study 1)

    2.  What tasks do special educators consider to be characteristic of their occupational role, as practiced by them? (Study 1)

    3.  On what grounds can special educators claim special expertise concerning the identification of, and work with, school difficulties? (Study 1)

    4. To what extent are special educators and to what extent are support teachers assigned to work with special support in ten municipalities in Sweden? (Study 2)

    5. What work tasks characterize/constitute the occupational role of special educators, and what work tasks characterize/constitute the occupational role of support teachers? (Study 2)

    6. What work tasks do special educators and what work tasks do support teachers believe should characterize the two occupational roles? (Study 2)

    7. What characterizes the work tasks of six special educators who pursue a typical special educator role according to their survey ratings? (Study 3)

    8. What characterizes the contexts in which the six special educators enact their professional roles? (Study 3)

      Our theoretical point of departure is Skrtic’s (1991, 1995) reasoning concerning special education as a parallel system to regular education, which in turn, counteracts the development of inclusion. We also use Abbott’s (1988) notions of division of labor and jurisdictional control in order to better understand the formation of special educators’ role as well as conditions for special educators to develop inclusive practices. In study two, Skrtic’s (1991, 1995) theoretical accounts of inclusive education, and Abbott’s (1988) notion of jurisdictional control is specifically used to gain further understanding about the formation of special educators’ and support teachers’ role in relation to implications for inclusion.  In study 3, a typology of school contexts (Ball et al., 2012) is used to describe the complex local contexts in which special educators enact their professional roles.

      From an international viewpoint, this research project is of value for several reasons. Firstly, it involves large-scale data collections. While it has long since been common to use questionnaires in special needs research in order to study the views of different occupational groups, mostly teachers, it is still uncommon to study large samples of groups that are influential in special needs work (Göransson et al., 2015). Secondly, the education of special educators in Sweden is from an international perspective not at all typical. In Sweden a special educator has to study one and a half years (advanced level) following a degree in teaching in order to get a degree as a special educator. Thus, Swedish special educators have received comparatively more education than their counterparts in most other European countries (Göransson et al., submitted). This is of special interest since, thirdly, Sweden is still considered to have one of the most ‘inclusive’ educational systems in the world (OECD, 2011).

      Methods

      The project consists of three separate, yet linking studies. The first study is a questionnaire study which investigates all special educators in Sweden who were examined in the years and in accordance with the Swedish Examination Acts of 2001, 2007 and 2008 (N= 4252, 75% response rate). Thus, the first study is a total-population study of special educators in Sweden. The second study is a questionnaire study as well. It was distributed to all special educators and support teachers in ten municipalities (n=511, 61.6% response rate). Both questionnaires were distributed in 2012. Descriptive statistics are mostly used in the presentation of the data from the two questionnaires, since whole populations were studied. In questionnaire # 2, two independent samples t-tests were also used when data was analyzed. In study 3, case-study methodology (Merriam, 1992) was used to illustrate the complexity of enactment of special educator roles in local school contexts. Through purposive sampling, six participants were chosen from study 2 to represent typical special educators. Following criteria were used: (a) reported tasks corresponded to examination statutes (b) participants reported that they could influence the work at school. Within each case, data were collected using participant observations, diary recordings, and interviews with special educators, headmasters and teachers. Data analysis within and across cases was conducted to discern special educator roles and tasks as well as the contexts in which the roles were enacted.

      Conclusions

      According to the first study, special educators display a relational perspective on school difficulties. Regarding the mission of education they seem to represent what might be called an ‘equity discourse’ (cf. Englund and Quennerstedt, 2008), which is quite contradictory to the current education agenda, focusing excellence, increased goal attainment and accountability (Göransson et al., 2013). Special educators believe that they are well prepared to work with some tasks, such as counseling, leading development work and teaching children/pupils individually or in groups. Concurrently, there are tasks that they are educated for (e.g. school-development work), which they seldom practice. We discuss special educators’ authority to claim special expertise in relation to certain kinds of work, clients and knowledge (Abbott, 1988). Results from the second study indicate that there are wide variations between municipalities regarding to what extent special educators or support teachers work with special support. The characteristics of the occupational role of special educators are more in line with inclusive practices than the role of support teachers. Moreover, special educators consider that support teachers should work more as ‘traditional special teachers’, than do the support teachers themselves. In study 3, six categories of work tasks were discerned: teaching, social relational work, assessment, informing and following up, supporting and providing materials, school-development, and practical chores. The time devoted to these tasks varied among the six special educators. Related to Abbott’s concept of professional jurisdiction, it can be questioned whether the tasks the special educators as a group claim control over are unique to the profession. While teaching and assessment are typical across all cases, special educators’ conceptions of school-development tasks are quite different. How the role is enacted is also related to local school contexts (Ball et al., 2012), as situated school contexts, the material contexts and values and experiences of staff.

      References

    Abbott, A. (1988). The System of Professions. An Essay on the Division of Expert Labor. Chicago: University of Chicago.

    Ball, S. J., Maguire, M., & Braun, A. 1. (2012). How schools do policy: Policy enactments in secondary schools. London: Routledge.

    Englund, T. & Qennerstedt, A. (2008). Vadå likvärdighet? – studier i utbildningspolitisk språkbildning. [What Equivalence? - Studies in Education policy language education]. Gothenburg: Daidalos.

    Göransson, K., Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2015) Voices of Special-educators in Sweden. A Total-population Study. Educational Research, 57, 287-304.

    Göransson, K., Lindqvist, G., Möllås, G., Almqvist, L. & Nilholm, C. (submitted) Ideas about occupational roles and inclusive practices among Special Needs Educators and Support Teachers in Sweden. Educational Review.

    Göransson, K., Malmqvist, J. and Nilholm, C. (2013). Local school ideologies and inclusion: the case of Swedish independent schools. European Journal of Special Needs Education. 28 (1), 49-63.

    Merriam, S.B. (1992). Qualitative research and case study applications in education. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

    Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). (2011). Social justice in the OECD: How do the member states compare? Sustainable Governance Indicators 2011. Gütersloh, Germany: Bertelsmann Stiftung.

    Skrtic, T. M. (1991). Behind special education.  A critical analysis of professional culture and school organization. Denver, CO: Love Publishing Company.

    Skrtic, T. M. (1995). Deconstructing/Reconstructing public education: Social reconstruction in the postmodern era. In T. M. Skrtic (Ed.), Disability and democracy: reconstructing (special) education in postmodernity, (233-273). New York, NY: Teachers College Press.

  • 111.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Nilholm, Claes
    Making schools inclusive?: Educational leaders´views on how to work with children in need of special support2013In: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 17, no 1, p. 95-110Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Educational leaders have a comprehensive responsibility for how preschools and schools work with children in need of special educational support. The aim of this research is to study how educational leaders (a) explain why children have problems in schools, (b) consider how preschools/schools should help children in need of special support and (c) the role they believe that Special Educational Needs Coordinators (SENCOs) should have in such work. Educational leaders (N = 45) working in preschools and regular compulsory schools in a Swedish municipality responded (100%) to a questionnaire. According to the results of this study, this group seems to view difficulties in schools as being caused primarily by individual shortcomings. Educational leaders often advocate solutions that are closely linked to the work of special educators. The educational leaders believe SENCOs should work with supervising staff and focus on documentation and evaluations. Preschool leaders attribute children's need of special support to teachers more often than their colleagues in compulsory schools.

  • 112.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Nilholm, Claes
    The Role of SENCOs: A Swedish Perspective with an International Outlook2011In: The ECER Conference - The European Conference on Educational Research- 2011, Berlin, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to investigate changes within a school system when the introduction of a new occupational group, Special Educational Needs Coordinators (SENCOs), challenges established structures. Questions concerning how different occupational groups view where and in what ways SENCOs should work are studied in this paper. Three different questionnaires are used in order to analyze the present situation for SENCOs within the Swedish educational system. A number of interesting findings were distinguished. For example, several occupational groups respond that SENCOs should work with individually taught special education. Meanwhile, a pattern emerges in which SENCOs seem to partly have established a new work role. However, little is known about how these changes affect children in need of special support.

  • 113.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Nilholm, Claes
    Almqvist, Lena
    Wetso, Gun-Marie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education2011In: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 26, no 2, p. 143-157Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the present paper is to investigate how different occupational groups explain why children have problems in school, how they believe schools should help these children and the role they believe that special educational needs coordinators (SENCOs) should have in such work. A questionnaire was distributed to all teaching and support staff in a Swedish municipality (N=1297). As a result, 938 persons (72.5%) answered the questionnaire. The answers given by (a) preschool teachers (b) teacher assistants (c) SENCOs (d) special teachers (e) class teachers and (f) subject teachers were compared. Several interesting patterns emerged from the data indicating that the occupational groups to a large extent have different ideas concerning how the school should work with children in need of special support. The SENCOs were, for example, the only group that believed that they should be involved in school development. The outcome of the study is discussed in relation to the notion of inclusive education.

  • 114.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Visualization of Ways to Work with Different Learning Areas in Preeschool2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study

    The aim was to investigate the intentional work of one preschool to create conditions for learning within seven fields 1) Joy and motivation to learn 2) Creativity 3) Self-perception 4) Responsibility and implementation 5) Thinking and analysis 6) Communication and social relations and finally 7) Empathy.

    Relationship to previous research works

    Prior research suggests that knowledge on e.g. how to take responsibility and how to collaborate has important implications for what happens later on in life. Interventions at an early age are more meaningful than later efforts (Ruhm & Waldfogel, 2012). This makes it particularly important to understand how work with this type of knowledge is conducted and promoted in preschool.

    Theoretical and conceptual framework

    This pilot-study is part of a larger research project initiated by the Swedish National Agency for Education. The seven learning areas in focus in this study are based on learning goals formulated in the Swedish curriculum. It is primarily an empirical study using a hermeneutic approach.

    Paradigm, Methodology and Methods

    Three preschool teachers and one childcare worker were observed during ten days. The learning environment and interactions between adults and children were registered. Follow-up interviews were also performed. 

    Ethical considerations

    All participants involved in the study (i.e. preschool managers, preschool personnel, legal guardians) were informed about the study and gave their written consent.

    Main findings

    Results reveal that it is possible to observe how preschool personnel work to create conditions for learning within the seven fields. 

    Implications for practice and/or policy

    A visualization of ways to work with the areas focused is assumed to increase teachers' intentional conduct and be useful in developing educational practice.

  • 115.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    von Ahlefeld Nisser, Désirée
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Nes, Kari
    Fasting, Rolf
    Ström, Kristina
    Different Understandings of Inclusion: Round Table Presentation2011In: NERA´s 39th Congress - Rights and Education, Jyväskylä, Finland, 2011Conference paper (Other academic)
  • 116.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Wetso, Gun-Marie
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    How do Teachers and Personnel in Preschool and School in a Swedish Municipality Look upon their Work with Children in Need of Special Educational Support?2009Conference paper (Other academic)
  • 117.
    Lundberg, Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Political Science.
    Abdelzadeh, Ali
    Örebro universitet.
    The role of school climate in explaining changes in social trust over time2019In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 63, no 5, p. 712-724Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    School is often ranked highly among social agents that are central to the development of various citizenship values and norms in younger members of society. In this paper, we examined the impact of two dimensions of school climate on changes in social trust among adolescents over time, namely relationships and safety. Using a series of latent change models on 3-wave panel data concerning roughly 850 Swedish adolescents aged 13 to 28 years, we found that experiences of victimization in school mattered most in predicting changes in social trust across 3 time points, when relevant demographic factors and other aspects of the school climate were controlled. In particular, social trust declined most among adolescents who experienced more victimization at school.

  • 118.
    Lundgren, Berit
    Umeå universitet, Institutionen för språkstudier.
    Inclusion, Exclusion and Identities in Education: The Swedish perspective2011In: Hyphenated Selves: Immigrant Identities within Education Contexts / [ed] Saloshna Vandeyar, Amsterdam: Unisa Press/Rozenberg Publishers , 2011, 1, p. 107-130Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is concerned with how immigrant students construct their identities, and how they deal with inclusion and exclusion within the Swedish school system. In schools, about 19% of the students are of immigrant background and the language of instruction in schools is usually Swedish. Democracy forms the basis of the national curriculum, which means that no one should be subjected to discrimination at school based on, for example, ethnicity, gender, or religion or other belief. The data are from empirical studies; most of these are ethnographic research projects conducted in Swedish society and schools. For much of the research on identity in Sweden, the results tend to be based on a theoretical perspective of otherness. Another perspective that has been found is that a person develops identity during her/his lifetime. This perspective on identity is more of a global-hyphenated view. The predominant result is that the experiences and knowledge of the students are not taken into account in teaching practice; teachers do appreciate new cultures in terms of food and clothes, and do not accept values other than Swedish ones. The result also shows that students try to integrate and bind all the important parts of their experience together, such as, for example, situations and activities, emotions and languages, much like sewing a patchwork quilt. However, for these students it is hard to access Swedish social communities as well as Swedish norms and values.

  • 119.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Alla Tiders Teknik & Teknikerjakten Framväxt, organisation, verksamhet och framtid : En utvärderande studie2006Report (Other academic)
  • 120.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    ”ANDT på Schemat”: Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.

     

    Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.

     

    Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.

     

    I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

  • 121.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    EU-Projektledarutbildning för ABF-funktionärer : En utvärderande studie2003Report (Other academic)
  • 122.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta: Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Såväl folkbildningens organisationer som folkbiblioteken är mitt uppe i ett pågående utvecklingsarbete som grundas i ständiga fortgående samhällsförändringar och ändrade behov och nya kulturmönster hos medborgarna. Det finns därför goda motiv för studieförbunden och folkbiblioteken att samverka och ta stöd av varandras erfarenheter för att kunna svara upp mot medborgarnas behov av organiserat icke-formellt lärande. Projektet, Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta tar detta som utgångspunkt för att genomföra en kartläggning, som syftar till att undersöka möjligheterna att förstärka och utveckla en utvidgad samverkan mellan biblioteken, länsbiblioteken, länsbildningsförbunden samt studieförbunden i Dalarnas och Örebro län.

  • 123.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Gagnefs kommuns Barn- och utbildningsförvaltning: En utvärderande studie av dess ledningsorganisation2002Report (Other academic)
  • 124.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    LO och Kunskapslyftet: En studie om LO-förbundens medlemmar och deras väg till skolbänken2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En bärande tanke med att genomföra Kunskapslyftet var också att svensk vuxenutbildning i början av 2000-talet organisatoriskt och pedagogiskt skulle vara väl rustad att tillgodose de nya kraven. Kunskapslyftet kom därmed att bli Sveriges största satsning på vuxenutbildning hittills. För LOs medverkan i Kunskapslyftet anslog staten till LO dryga 20 miljoner kronor per år, tillsammans mer än 100 miljoner kronor. LO kom därmed att inta en roll som en viktig aktör i genomförandet av Kunskapslyftet och det innebar bl.a. att ett stort antal utbildningsprojekt kom att genomföras inom denna ram. Den studie som nu genomförs syftar till att belysa vilka resultat och effekter som LOs och LO-förbundens engagemang inom Kunskapslyftet uppfattas ha gett upphov till. Med utgångspunkt från hur dessa frågor kan besvaras diskuteras Kunskapslyftets betydelse för att förändra och utveckla LOs roll som aktör inom det utbildningspolitiska området.

    Verksamheten under Kunskapslyftets genomförande kan ses som att den har gått igenom olika utvecklingsfaser. En avgörande fråga inför starten av Kunskapslyftet var hur långtidsarbetslösa, invandrare och flyktingar, de med läs- och skrivproblem, människor som av olika orsaker inte fullföljt sin skolgång skulle kunna motiveras att påbörja en utbildning. Allt eftersom Kunskapslyftet pågick kunde man allt tydligare se att det fanns betydande svårigheter med att nå invandrare och flyktingar. Relativt snart efter det att verksamheten startade lyckades man få igång lokala projekt. Verksamheten bedrevs i hög grad med informella former, mindre av formella möten och mera av gemensamhetsskapande aktiviteter. Att använda verksamhetsformer som anknyter till kulturellt betingade vanor för att nå invandrare och flyktingar kan förmodligen ses som ett effektivt sätt att skapa delaktighet och därmed även ett engagemang för utbildningsfrågor. Viktiga erfarenheter från detta arbete är att det är en tålmodig och tidskrävande uppgift att förmå lågutbildade att ta steget till att börja utbilda sig. Det är många barriärer som skall brytas igenom.

  • 125.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    ”Meningsfull matematik”: en utvärdering av två forskningscirklars arbete i Ornäs och Torsångs skolor i Borlänge ht 1998/vt 19991999Report (Other academic)
  • 126.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Provux, en IT-baserad utbildning för Project Management: En utvärderande studie2001Report (Other academic)
  • 127.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    School development: Some reflections on the role of school leaders2001Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    High expectations of development and renewal of form and content in schools are now very common. However there seem to be no simple answers how to do. Schools are a complex organisation with many stakeholders involved. The complexity concern for example formal decisions taken on many different levels, state, municipally and in school-units, but perhaps the most important decisions are made informal in the classrooms. Schools as an organisation also seem to be hard to change. Developing processes have a tendency to take long time before there are possible to discover any results. Teachers have continuously lack of time, here and now, as there are so many things to be done. What is the role of the school-leader under these conditions? One of the problems school-leaders have to face is, as there are many expectations, the difficulty to make priorities among their work. The teachers demand the school-leaders to be “visible”. Meetings take so much time those school-leaders can not take active part in the daily work as expected. They are supposed to be “pedagogical-leaders”, at the same time this usually does not seem to work in practise. Politicians and the public are keen to know what the results are. The budget gives restrictions that can not be exceeded. The parents would like to have influence and so on and on. In short, the expectations of the school-leaders are high. In the paper is discussed what possibility school-leaders have to manage school-development. Following questions are raised:

    • What kind of strategically choices do school-leaders meet when they are going to manage school-development?
    • Is it possible to manage school-development in a long-term perspective and what may school-leaders do to make it possible to involve the personnel in an efficient way?

    It seems apparent that school development is a field just as complicated as one has reason to believe. It is important to give teachers a possibility to be involved in school-development processes and also the managers’ choice of development strategy seems to be of importance. Managers have to be those who create necessary prerequisites and co-ordinate the activities. The accomplishment is in many aspects possible to hand over to the teachers. There is however a risk to see school-development processes as clearly defined short-term projects. When school-development on the other hand is run in a long-term perspective there seems to be possible to expect more lasting effects as a result. There are of course no simple solutions how to do, but it seems as a necessary prerequisite that school-development must be well prepared and carried out systematically, with high involvement and on the ground of dialogue. The managers have to support these processes especially when difficulties of different kinds occur and, not at least, have faith to the teachers ability.

  • 128.
    Lundgren, Mats
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    When the global gets local: possible effects on schools2003In: Leading Schools with a Global Perspective: Proceedings of the International Conference. Riga: University of Latvia. Riga Teacher Eduction Center, Distance Education Centre of Latvia / [ed] Ahonen, J., Diggins, P., Ekiert-Oldroyd, D, Erculj, J., Groth, E., Ivanova, I., Milan, P., Njerve, I., Targamadze, V., 2003, p. 164-170Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Why is it, for example, necessary for pupils to learn English and why do they have to know about other cultures? One answer may be that society is changing constantly and that we live in a more and more global society. The global perspective may be recognised in different ways. Many products are often the same all over the world. Films and commercials are also many times the same. Wherever you are you may order a pizza or Chinese food. Pollutions spread over the borders of nations, and so on and on. But, what is then the content in a deeper perspective and what are the forces behind this continuously ongoing globalisation process? How does it impact, for example, the activities that take place at schools? If we are able to catch central aspects of the globalisation process as phenomenon is seems also possible to handle at least some aspects of its consequences, both positive and negative ones. Accordingly, from this perspective, it gives schools an important role to play in order to prepare pupils for their present and coming lives. From these points of view the aim of this paper is to discuss:

    • How is it possible to understand the concept globalisation and what consequences may the ongoing globalisation process have on schools?
  • 129.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Fändrik, Anna Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Nerström, Nicola
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Forskningscirkeln som metod för att initiera och utveckla lokalt skolutvecklingsarbete i gymnasial yrkesutbildning2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den svenska skolan är rektor, som det uttrycks i skollagen, inte bara ansvarig för den löpande verksamheten med administration, ekonomi etc., utan även för det pedagogiska ledarskapet och att verksamheten kontinuerligt utvecklas. Syftet med detta paper är, från denna utgångspunkt, att beskriva och diskutera hur skolledningen på en gymnasieskola tillsammans med en grupp lärare på skolans yrkesprogram använde en forskningscirkel för att etablera ett, både kortsiktigt och långsiktigt, pedagogiskt utvecklingsarbete. De resultat som presenteras här bygger på en kvalitativ fallstudie som sedan, drygt ett halvår efter att forskningscirkeln formellt hade avslutats, kompletterats med uppföljande gruppintervjuer, dels med forskningscirkeldeltagare och dels med två skolledare.

     Forskningscirkeln bedrevs över två terminer och resulterade i att sju olika miniforskningsprojekt, vilka under den tid forskningscirkeln pågick kom olika långt. Flera av de aktiviteter som hade påbörjats i forskningscirkeln fortsatte på ett informellt plan och i en del avseenden även hade vidareutvecklats. Den biträdande rektorn var t.ex. ofta ute bland lärarna för att kommunicera och försöka fånga upp lärarnas behov av stöd i klassrummen. Skolledarna beskrev att de ville fungera som motor för ett tålmodigt, systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete med inriktning mot att utveckla ett kollegialt lärande. De hade, bl.a. mot bakgrund av de erfarenheter som forskningscirkeln gett, initierat en skolutvecklingsgrupp med uppgift att identifiera utvecklingsbehov liksom fortsätta det utvecklingsarbete som redan hade pågått under flera års tid och där forskningscirkeln med de positiva erfarenheterna därifrån utgjorde en viktig del. Det stod samtidigt klart att det är fråga om långsamma processer som både kräver tid att initiera, genomföra och att implementera. En av framgångsfaktorerna tycks vara att det inte sker ”top down”, utan mer utifrån lärarnas egna initiativ och upplevda behov. Således är en sammanfattande tentativ erfarenhet att forskningscirkeln som arbetsform, både kortsiktigt och mera långsiktigt, förefaller kunna spela en pådrivande roll i lokalt skolutvecklingsarbete.

  • 130.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Groth, Erik
    Raziskovalni krozek kot orodje za v solo usmerjen razvoj uciteljev in izboljsave v solah2000In: Raznolikost Kakivosti / [ed] Trnavcevic, A, Maribor: CIP - Kataloznio Publikaciji Univerzietna Knjiznica , 2000, p. 99-112Chapter in book (Other academic)
  • 131.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Groth, Erik
    Forsberg-Sternudd, Mia Marie
    Dalarna Centre for Educational Development: In-Service Teacher Training Teachers in Research Circles as an example2000In: Selected papers presented in concurrent sessions / [ed] Montané, M., Cambra, J., 2000, p. 141-150Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The present changes in society leads to the fact that school’s traditional forms for work are reconsidered. This leads into a change in educational forms and a new teacher’s role. There are reasons to try to find new forms for further education for teachers, issuing from the teachers themselves. Lately the collaboration between teachers and researchers has been put forward as a possible way to develop school. One of the problems has been the lack of arenas for such an exchange.

    By "Research Circles" Dalarna Centre for Educational Development has created such arenas, where teachers and researchers are working together. The social con-text in the Research Circle invites into an activity, which could be characterised as "the educational discourse". It is founded upon the condition that the participants share a common frame of references, codified in a linguistic usage.

    The aims with this paper are

    • to describe how Dalarna university, in collaboration with the municipalities in the region, has created Centre for Educational Development as an arena for school de-velopment

    • to describe and discuss if the research circle as a form for work can serve as a meeting-place for teachers and researchers and if this can be a way for teachers in-service learning

  • 132.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Hanses, Svante
    In-service training of school-leaders: Some reflections from perspectives of organisation theory and pedagogic2001In: Leading Schools for Learning: Proceedings of the 10th Annual Conference of the European network for improving research and development in educational management, Bled, Slovenia, September 2001 / [ed] Oldroyd, David, Ljubljana, 2001, p. 27-40Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Society is changing rapidly and this give schools a new role to play. This will at the same time give school leadership an important position, but how are school leaders to play their role? If this is possible to specify more precisely it ought also to be easier to know what type of skills are demanded. The purpose of this paper is from both perspectives of organisation theory and pedagogy to discuss some possibilities and problems and to organise and carry out relevant in-service training of school leaders. The following questions will be raised:

    • What are important parts of school leadership and what skills may be relevant for school leaders?
    • What content of knowledge do school leaders require and how should in-service training be organised?
    • What prerequisites are needed for co-operating about in-service training of school leaders on a national as well as on an international level?
  • 133.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Lind, Jan-Erik
    Lärande under eget ansvar1997In: Den reflekterande kommunen: Kommuner och forskning i samverkan / [ed] Tydén, Thomas, Stockholm: LHS Förlag , 1997, p. 32-48Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett lokalt initierat skolutvecklingsprojekt utifrån idén att lärarna tar ansvar för sin egen utveckling genom att prova arbetsformer och metoder för att utveckla elevernas eget ansvar för sitt lärande.

  • 134.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Nerström, Nicola
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Fändrik, Anna Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Yrkeselever och deras förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling: En kvalitativ fallstudie av yrkeslärares kollegiala lärande och utvecklingsarbete i en forskningscirkel2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta paper är att beskriva och diskutera hur det i en forskningscirkel bestående av lärare verksamma inom en gymnasieskolas yrkesprogram var möjligt att etablera ett kollegialt lärande om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling. Forskningscirkeln användes som en form av deltagarorienterad aktionsforskning, såväl som ett forum för att ur olika perspektiv undersöka och belysa pedagogiska problem i skolans vardag. Tanken var att forskningscirkelmetoden kunde användas för att etablera ett lärande och samtidigt initiera ett pedagogiskt utvecklingsarbete som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där deltagarna inte bara var kunskapskonsumenter utan även producenter av handlingsrelevant kunskap. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där data har samlats in genom deltagande observation, informella samtal, en gruppintervju samt de texter som deltagarna producerade i forskningscirkelarbetet.

     

    Resultatet visar att deltagarna inom forskningscirkelns ram kom att bilda olika mindre koalitioner där de samlades runt olika teman för utveckla ”miniforskningsprojekt” som på ett konkret och handfast sätt berörde problem om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling som de behövde lära sig mer om för att kunna utveckla undervisningen. Skolans rektor och utbildningsledare, som också deltog i forskningscirkeln, fick på så sätt en möjlighet att utveckla sina egna kunskaper om den undervisning som deras lärare bedriver i sin vardag, liksom uppslag för hur de kunde utveckla ett mer praktiknära pedagogiskt ledarskap. För forskningscirkelledarna innebar det att de inte bara kunde fungera som en resurs och ge stimulans, de kunna också själva skaffa sig nya kunskaper om de pedagogiska problem som är förknippat med elevers självbedömningsförmåga.

  • 135.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Nytell, Ulf
    Rektorns och förskolechefens funktion för framgångsrikt kollegialt lärande2016In: Att leda mot skolans mål / [ed] Olof Johansson & Lars Svedberg, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2016, 2, p. 275-290Chapter in book (Other academic)
  • 136.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Oom Gardtman, Ulf
    Svärdhagen, Jan
    Teacher Training – Education at a distance: an educational challenge?2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, the need to train teachers has been extensive during a period of years. We also face a period when a large group of people born in the 1940s gradually leave the working-life. This will still more stress the need to recruit new teachers. In general, there seems exist an interest to reach individuals with working-life experiences to the teacher occupation. The basic skills teacher ought to develop are, as the Swedish government expresses it, cognitive, cultural, communicative, social and didactic competencies. These skills are described as much personal as role dependent. It, accordingly, seems to be an utmost complex task to train teachers.

    At the same time, the Swedish university system has gone through an extensive expansion, combined with a thought to transform the higher education from an “elite university” to a “mass university”. The government has the ambition is to reach new groups, that of different reasons, have been under-represented at the universities. The Dalarna university collage has from this point of view carry out a distant teacher education. The activities are conducted in close co-operation with so-called local “Learning centres”. The distant learning education is now running. It seems interesting to describe how students perceive this study form. We raise the following question:

    • What advantages, possibilities, disadvantages and difficulties do participants in a distant teacher education perceive?

    We also discuss possible consequences for the universities to carry out a successful distance teacher education.

  • 137.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Svärdhagen, Jan
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Learning Center vid Högskolan Gävle - en utvärderande fallstudie2003Report (Other academic)
  • 138.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Att vara lärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program2008In: Yrkeslärarutbildning inom SÄL III-projektet / [ed] Johansson, Sigurd, Malmö: Malmö högskola SÄLIII-projektet , 2008, p. 66-91Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar yrkeslärarrollen i gymnasieskolan. Utgångspunkten tas i att den svenska gymnasieskolans yrkesförberedande program sedan införandet av den nuvarande läroplanen (Lpf 94) varit en utbildning som inte bara skall förbereda eleverna för en yrkeskarriär, utan även för framtida högskolestudier, parallellt med att de skall socialiseras som demokratiska samhällsmedborgare. I läroplanens (Lpf 94) mening torde det inte vara någon skillnad avseende hur viktiga de tre ”huvuduppgifterna” anses vara. Samtidigt är den starka betoningen på de teoretiska ämnena som präglar de svenska yrkesutbildningarna och inordningen av yrkeslärarutbildningen i akademin relativt unik vid jämförelser med andra länder. Det unika med gymnasieskolans yrkesförberedande program är att de till skillnad mot de studieförberedande utbildningarna omfattar arbetsplatsförlagd utbildning. Detta ställer krav på yrkeslärarna att skapa och upprätthålla kontakter med arbetslivet.

    Artikeln tar sin utgångspunkt i en fallstudie inom SÄLIII-projektet. Resultatet visar att den svenska gymnasieskolans yrkesförberedande program är en komplex och svårorganiserad verksamhet med många aktörer involverade, såväl inom som utanför skolan. Kontakten mellan dessa är i många fall outvecklad, framför allt beroende på att alla är upptagna med sina ”kärnuppgifter”. De olika aktörerna arbetar isolerat från varandra, trots de försök som görs för att skapa samverkansorgan av olika slag. Samverkan tar emellertid tid i anspråk och en utökad samverkan kring APU-verksamheten stjäl tid från yrkeslärarnas kärnverksamhet, d.v.s. att organisera och genomföra undervisningen och motsvarande gäller för arbetslivets representanter. Det är inte bara en fråga om att det saknas ekonomiska resurser, utan även hur rektor, lärare och arbetslivets representanter organiserar verksamheten. Det handlar även om att yrkeslärarna har adekvat utbildning, liksom att betydelsen av att utbilda handledare på arbetsplatserna lyfts fram. En annan utmaning handlar om hur det går att balansera relationen mellan tidigare yrke och den nuvarande lärarrollen. Verksamheten är också tydligt könsuppdelad. En stor andel av ungdomarna tillbringar således sin gymnasietid i enkönade miljöer och kommer följaktligen senare också att arbeta på arbetsplatser där alla, eller nästan alla, arbetskamrater är av samma kön. De status- makt- och ekonomiskillnader inom arbetslivet som präglar samhället idag tenderar därmed att kvarstå under överskådlig tid. 

  • 139.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Degree projects improving co-operation between the teacher education program and schools: - Swedish experiences2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In 1977, when teacher education inSwedenwas incorporated into the university system, the main reason was to transform it into an academic tradition. Now, nearly 30 years later, there is still tension between the academic and the vocational tradition; they show up as different and separated elements in a program that is meant to prepare students for a career as a teacher and for a possible future career as a researcher in this field. This tension gives rise to a risk of allowing parallel “tracks” to develop and of isolating the degree thesis work from other courses. On the teacher-training program in which we are involved, close co-operation with partner-schools, where the practical part of the program takes place, has been established. Here, the students´ degree theses are an important factor in making this co-operation work on a concrete level. Accordingly, the purpose of the degree thesis is both to reflect problems in schools and contribute to better teaching in the individual school, but also to offer relevant educational subject matter to the students, which may be adapted as an element in the university’s research environments.

    From these points of view, the degree thesis is an important part of teacher education and rather more than just a single course. The degree thesis should be an element that gives the students an opportunity to show that they have reached central goals in the teacher education program. It should also be an integral part in the development of critical and scholarly thinking, deepening pedagogical and didactic knowledge and giving the students an opportunity to apply research methods.

    We will here use two minor case studies: one that compares teacher education programs in five Swedish universities and one minor study at one of those universities, in order to elaborate on the questions:

    What purpose has a degree thesis and what role does it play in teacher education?

    What criteria are relevant to assessing a degree thesis and what qualities do the degree theses have?

    Is it possible to assess a degree thesis fairly and what happens to students who do not pass?

    How could the degree thesis be used to improve the contact between the teacher education program and its partner schools in order to contribute to the development of the individual school?

  • 140.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Do school leaders govern by the school culture or are they governed by it?2004Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Headmasters are supposed to govern his/her schools towards the curriculum goals. Teachers are involved in different kind of activities, however, not always necessarily in accordance with the official goals. To govern schools may be seen as a continuous attempt to master this situation. A part of the fight is built on what kind of values, norms and ideas that dominates. Accordingly, meetings also contain important aspects of an organisation’s culture and shows, for example, to what degree the actors share the same patterns of explanation that creates and recreates meaning. The organisation culture may be seen as the “putty” that ties the organisation together. In practice the organisation culture has been supposed to be possible to manipulate in a quite instrumental way and hence to influence the activities that take place at school. The problem to govern in that way seems to be that organisation culture is more of a holistic phenomenon than instrumental. From this point of view we will discuss some aspects of the following question:

    - Is it possible for headmasters to use organisation culture to govern schools, or is it the frame within they must restrict their actions?

     

  • 141.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Has inspections of schools anything to do with trust?2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    During the 1990s, the Swedish school system underwent went through pervasive change, with the goal to create the best school system in the world. In addition to new curricula, municipalisation and the establishment of independent schools, a further key element in the changes was the introduction of a system for goal and result steering based on New Public Management (NPM). Ever since the first PISA results were published in 2000, the academic performance of Swedish pupils in each new test has declined. This has resulted in a range of further reforms to the school education system in the 2000s, not least the implementation of an extended control system. The Schools Inspectorate, which was reconstituted in 2008, plays a central role in this. As inspections refer only deviations from what is set forth in the governing documents it creates usually a negative picture, also exposed in media, of how school works. Since inspections only report the deviations from what is stated in governing documents, they often create a solely negative image of how a school is functioning, which is subsequently exposed in the media. The risk is that principals and teachers will feel themselves to be more and more controlled and that trust in their professional skills is diminishing. Trust is seen as a key factor in the creation of well-functioning societies and organizations. Against this background, the purpose of this article is to describe and discuss whether or not inspections of schools also risk affecting the trust in principals and their work. The results show that extended control leads to principals’ spending more time on monitoring study results and focusing on what can be measured. One conclusion is that principals feel challenged because they are described as being unable to lead their schools in a successful way.

  • 142.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    How initial vocational education and training (IVET) teachers in Sweden perceive their prospects of being able to prepare upper secondary school pupils for a future occupation2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Vocational teachers in Swedish upper secondary schools are a heterogeneous category of teachers, connected to different types of trade. These teachers represent a broad set of trade skills varying in content and character. In their teacher role, they continue to wear the clothes, speak the language, share the culture and remain mentally in their former professions. Still, it is central that they keep up this contact to be able to school the pupils into the environment of the trade in question, but also to help them to understand what skills a profession demands. However, the individual teacher also has to distance himself from the negative elements in the culture of the profession: patterns and habits that, for various reasons, have to be broken or changed. This paper draws attention to the ways in which a group of vocational teachers, who were participants in a project that aimed to train unauthorized vocational teachers, expressed their ambitions to prepare the pupils for a future professional career. When collecting information, we used the degree dissertations they produced and discussed in seminars, and informal dialogues. The result shows that it is important that the instruction location resembles a real working site as far as possible. These places are more or less realistic copies of a garage, a restaurant kitchen, a hairdressing salon, and so on, in order to give the pupils a realistic setting for instruction. However, the fact that these simulated workplaces lack the necessary support functions that exist in a company creates problems, problems which make a lot of extra work for the teachers. Vocational teachers also have to instruct the pupil in the experienced practitioner’s professional skills and working situation, but the pupil herself/himself must learn the job by doing it in practice. Some vocational upper secondary programs lack relevant course literature and the businesses give little support. This also makes extra work for the teachers. Moreover, the distance between the vocational programs and the trainee jobs was experienced as being difficult to overcome. One reason seems to be differences between businesses and differing preconditions between small and big companies’ abilities to take care of these pupils. The upper secondary school vocational programs also play a role in cementing existing gender roles, as well as perpetuating class-related patterns on the labour market.

  • 143.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Inspections of Schools and its Influence on Principal's' Leadership: A Swedish Case Study2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is about how criticism from the Swedish Schools Inspectorate, based on New Public Management, affects principals' leadership. The result builds on experiences from an on-going case study that started 2011 and that will be finished in 2015. Data is continuously collected through surveys, participating in meetings, interviews, informal conversations and documents. Two examples that the principals use to improve the results on the basis of the Schools Inspectorate's reports are presented. The first example consists of a so called research circle where we as researchers together with a principal and a group of teachers try to develop instruments to meet criticism of shortcomings in the principal's leadership; low goal achievement and an unsafe school environment. The second example describes how the municipality initiated a development project where selected schools charted their own development needs and how they thereby are supposed to take action in order to response to criticism of low goal achievement.

  • 144.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Konceptet Framtidens skola: En studie av implementeringsprocessen i Ornäs/Torsång i Borlänge kommun2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur centrala aktörer inom ramen för Framtidens skola beskriver hur konceptet implementerades i området Ornäs/Torsång. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan även tänkbara möjligheter och problem inför en fortsatt implementering av konceptet i andra områden i Borlänge kommun. En studie av den här typen innehåller emellertid en lång rad metodiskt svårhanterade problem för att undersöka vad som äger rum. Detta för att det är många aktörer involverade på olika organisatoriska nivåer och de pedagogiska idéer som Framtidens skola utgår från är innehållsligt komplexa och därför både svåra att transformera till ett system av sammanhängande konkreta åtgärder och handlingar, liksom självfallet även komplicerat att studera. Rapporten visar bl.a. på detta, att det finns en komplex idé som ska förverkligas i ett komplext sammanhang och att de involverade aktörerna i Framtidens skola spelar en central roll för att det ska kunna ske förändringar i verksamheten i linje med de bärande tankarna i konceptet.

    Implementeringen av konceptet Framtidens skola i Borlänge kommun startade 2012 och beräknas pågå till 2031. Framtidens skola startade som en långsiktig lokalförsörjningsinsats för att tillhandahålla ändamålsenliga undervisningslokaler. Att planera för och att försörja förskolan och skolan med ändamålsenliga lokaler är emellertid svårt, dels för att det krävs omfattande ekonomiska investeringar och dels för att det är komplicerat att bygga funktionella och flexibla lokaler som ska kunna fungera både nu och långt in i framtiden. Men, ännu svårare är det sannolikt att utveckla förskolans och skolans verksamhet för att svara mot att utbilda och socialisera barn och elever i linje med rådande styrdokument i ett på många områden snabbt föränderligt samhälle. Det kan exemplifieras av att när det tillkommer nyanlända elever från andra kulturer, med andra språk än svenska och andra erfarenheter ställs stora krav på att fungerande pedagogiska arbetsformer utvecklas. Andra aspekter är sjunkande kunskapsresultat i internationella tester för Sveriges del, så väl som skolans digitalisering. Det finns därför mycket som talar för att den pedagogiska delen av konceptet Framtidens skola skulle behöva förstärkas. Det är även komplicerat att få förskolans och skolans lokaler att fungera som en samlingspunkt ”mitt i byn”, vilket spelar en central roll i konceptet Framtidens skola, för att svara upp mot de olika behov som finns i närsamhället. Framtidens skola har dock potential att kunna bidra till att ge förskolan och skolan en given plats som en viktig del för att bidra till att bättre kunna hantera problem som uppstår när ett samhälle förändras.

    Framtidens skola har nu pågått under några år och kan i huvudsak ses som framgångsrikt utifrån de ledande aktörer som kommer till tals i denna studie och de första stegen har tagits i ytterligare några andra områden i kommunen. Konceptet har en fördel genom att det är väl förankrat på den politiska nivån. Å andra sidan kan det vara bräckligt om centrala aktörer som leder Framtidens skola skulle försvinna. För att verksamheten ska bli framgångsrik framstår det som centralt att förskolechefer och rektorer i de områden där konceptet ska implementeras i framtiden stöder de grundläggande idéer som konceptet vilar på. En fungerande samverkan mellan de olika nivåerna i den kommunala organisationen framstår också som nödvändig. En viktig slutsats från den verksamhet som bedrivits är att olika bostadsområden har olika befolkningsmässiga och socioekonomiska förutsättningar. I varje nytt steg som tas i Framtidens skola måste därför förutsättningarna analyseras och de implementeringsstrategier som används anpassas till den rådande situationen. Det återstår dock fortfarande många och svåra passager att hantera och mycket arbete innan vi vet vad Framtidens skola kommer att resultera i.

  • 145.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Lesson study & Learning study: Metoder för att utveckla yrkeslärares undervisning?2011In: Nordyrk - Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, Vol. 1, no 1, p. 1-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    För att förbättra utbildningens kvalitet och elevernas studieresultat lyfts ofta lärares didaktiska kunskaper fram, liksom betydelsen av att lärare samverkar och reflekterar över hur undervisningen genomförs och bedöms. Vi argumenterar för att yrkeslärare genom att använda pedagogiska metoder som lesson study eller learning study kan utveckla sin undervisning, men vi diskuterar även vilka möjligheter och svårigheter som dessa metoder innehåller. Våra slutsatser är att även om dessa arbetssätt är ovanliga i gymnasieskolans yrkesutbildningar innehåller de goda möjligheter för att skapa nya perspektiv på yrkesundervisning till innehåll och form och att den på detta sätt kan utvecklas. En annan slutsats är att dessa metoder öppnar möjligheter för yrkeslärare och pedagogiska forskare att i samverkan utveckla ny praktiknära kunskap om yrkesutbildning.

  • 146.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Lesson study: En metod för att systematiskt utveckla kunskap om yrkesämnenas didaktik och yrkeslärares didaktiska kompetens?2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I en rad forskningsrapporter lyfts lärares ämnesdidaktiska kunskaper fram liksom att lärare samverkar och reflekterar över hur undervisningen genomförs och bedöms som centrala faktorer för att förbättra utbildningens kvalitet och elevernas studieresultat. Från dessa utgångspunkter är syftet att diskutera om yrkeslärare genom att använda lesson study som en pedagogisk metod kan utveckla yrkeslärares undervisning. Vi diskuterar hur detta skulle kunna ske och vilka möjligheter och svårigheter som finns, inte minst mot bakgrund av att ett sådant arbetssätt i stort sett verkar vara oprövat i gymnasieskolans yrkesutbildningar.

  • 147.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    Must teachers be social workers, as well …?  : Reflections on the current teacher role in the Swedish upper secondary school and how it affects teacher training2004Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish upper secondary school has made a transition from a school for the elite to be a school for everybody. When almost every youth nowadays chooses to continue studying, for some of them this is not what they want to do most of all. However, as there in practice is no choice, there come up problems and many upper secondary school teachers experience a growing frustration. We will here discuss some aspects of the following questions:

    -  How do upper secondary schoolteachers handle their working-conditions in a new situation?

    - What possible consequences do this have on teacher education?

  • 148.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    När byns skola lades ned: En fallstudie av en konfliktfylld nedläggningsprocess2016In: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 36, no 4, p. 251-265Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to describe, based on a descriptive case study, a conflict that arose between local education politicians and a group of actively engaged parents when a rural school was to be closed and to discuss possible causes of the conflict. A further purpose is to contribute to a better understanding of closure processes, the way they can be managed, and the role of pedagogical argument. The results made clear that the main reason for closure was to save money and that pedagogical motives played a subordinate role.

  • 149.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Pilotprojektet ANDT på schemat : en satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna (Utvärderingsrapport)2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun startade höstterminen 2013 pilotprojektet ANDT på schemat – En satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna. Förutom att syftet var att eleverna skulle få möjlighet att förbättra sina kunskaper om temat ANDT skulle undervisningen även bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och förmåga att reflektera över sina värderingar och attityder. Eleverna skulle också ges möjligheter att utveckla sina förmågor att söka information via internet, kritiskt granska källor, träna att arbeta i projektform samt skriva en projektrapport.

    Syftet med utvärderingen är att beskriva och tolka på vilka sätt ett nyutvecklat kursmaterial för att undervisa om ANDT-frågor uppfattas fungera i praktiken. Följande frågeställningar formuleras med utgångspunkt i detta: Hur uppfattar de medverkande lärarna och eleverna att pilotprojektet ANDT på schemat fungerade avseende att:

     

    1. utveckla elevernas kunskaper om ANDT-frågor

    2.  påverka elevernas motivation och intresse för ökad kunskap inom ANDT-området

    3. påverka elevernas värderingar och attityder inom ANDT-området

    4. utveckla elevernas förmågor att söka information på internet och att kritiskt granska källor

    5. utveckla elevernas förmågor att arbeta projektinriktat i grupper samt att skriva en projektrapport

     

    Data har samlats in genom enkätundersökning till de elever som deltog i pilotprojektet, genom intervjuer med lärarna, observationer vid klassrumsbesök och de rapporter som eleverna producerade under projekttiden.

    Resultatet redovisas tematiserat och följer de tre faser som undervisningen i ANDT på schemat byggdes upp runt, d.v.s. startblock, resa och målgång. Erfarenheterna från projektet visar bl.a. att en majoritet av eleverna svarade att de fick tillräcklig information både om ämnesinnehåll och att de förstod hur arbetet skulle genomföras. Alla elever var dock inte med ”på tåget”. Det var cirka 15 procent av eleverna som ansåg att de inte hade fått en bra introduktion till temat, men framför allt var det drygt 20 procent av flickorna och nästan 30 procent av pojkarna som uppgav att de inte fått tydliga instruktioner till hur arbetet skulle genomföras. Under arbetets gång var det sedan cirka 15 procent av eleverna som uppgav att arbetet i deras grupp inte fungerade och drygt 15 procent av flickorna och drygt 20 procent av pojkarna som svarade att alla i deras grupp inte medverkade i arbetet. En relativt liten andel (knappt 10 %) ansåg att de inte fick det stöd och hjälp i arbetet som de behövde. Det var även relativt många som tyckte att det inte var lika givande att arbeta projektinriktat i grupper som det är med ”vanlig” undervisning, 17 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna. Dessa elever tycker inte heller att det var vare sig ett roligt, intressant eller meningsfullt sätt att arbeta på. En överväldigande majoritet av eleverna upplever ändå att deras kunskaper om ANDT-frågor hade förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl, liksom att eleverna har utvecklat sin förmåga att söka information och värdera källor på internet. Många av eleverna säger också att de utvecklat sin förmåga att skriva en projektrapport. Däremot förefaller det vanskligt att veta något mer bestämt om hur elevernas attityder och värderingar påverkats. En positiv tolkning kan dock vara att många elever fått upp ögonen för det riskfyllda med att nyttja alkohol, narkotika, dopning och tobak och därför också i en del avseenden omprövat sina tidigare ståndpunkter.

    Resultatet av projektet visar att det verkar finnas en potential för utveckling av startblocket, framför allt genom att lägga mer tid på introduktionen av ämnesinnehållet och att ge mer utrymme åt att beskriva hur arbetet är tänkt att genomföras. Det verkar också finnas en förbättringspotential genom att erbjuda eleverna hjälp och stöd under hela processen och att lärarna är uppmärksamma på hur samarbetet i grupperna fungerar. Det framstår som att lärarens roll som ledare för arbetsprocessen än mer behöver sättas i centrum.

    Resultatet kan sammanfattas som att en överväldigande majoritet av eleverna upplever att deras kunskaper om ANDT-frågor förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl. När det däremot gäller elevernas intresse för att arbeta med ämnesövergripande projektarbete i gruppform är bilden mera splittrad. Det är visserligen en klar majoritet av eleverna som anger att detta sätt att arbeta både är roligt, intressant och meningsfullt och att de kan rekommendera andra elever att arbeta på detta sätt. Mot detta står att runt 20 procent av eleverna säger att de inte alls uppskattar denna arbetsform. Detta skapar svårigheter om målet är att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen. Å andra sidan förefaller det sannolikt att även när andra undervisningsformer används så attraheras inte heller då alla elever. En slutsats i det avseendet är att det, trots att alla elever inte uppskattar detta sätt att arbeta, mycket som talar för att detta sätt att undervisa framstår som värt att utveckla vidare.

  • 150.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    School inspections and principals' leadership: A Swedish Case Study2014In: Leadership in Education, ISSN 1581-8225, Vol. 12, p. 109-125Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is about how criticism from the Swedish Schools Inspectorate affects principals' leadership. The result builds on experiences from an on-going case study that started in the beginning of 2011 and that will be finished in 2015. We present two examples where the local school management and principals try to improve the activities on the basis of the Schools Inspectorate's report. The first example consists of a so called research circle where we as researchers together with a principal and a group of teachers try to develop instruments to meet criticism of shortcomings in an unsafe school environment and poor study serenity. The second example describes how the municipality initiated a development project (PRIO) where schools chart their own needs of development and how they are supposed to take action in order to respond to criticism from the Schools Inspectorate.

123456 101 - 150 of 265
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf