Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1702
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andrén, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University, Stockholm.
    Akselsson, Anna
    Sophiahemmet University, Stockholm.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University, Stockholm.
    Ali, Salma Burhan
    Region Uppsala, Enköping Hospital.
    Lindgren, Helena
    Sophiahemmet University, Stockholm.
    Osman, Hodan Mohamoud
    Hargeisa University, Somaliland.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Karolinska Institutet.
    Miscommunication influences how women act when fetal movements decrease an interview study with Swedish Somali migrant women2023Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 126, artikkel-id 103796Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To explore how Swedish Somali migrant women perceive fetal movements, process information about fetal movements, and take actions if decreased fetal activity occurs.

    DESIGN: A qualitative study based on individual semi-structured interviews. The interviews were analysed using content analysis.

    SETTING: The study was conducted in Sweden.

    PARTICIPANTS: Swedish Somali migrant women (n=15) pregnant in their third trimester or recently given birth.

    FINDINGS: The analysis led to the main category: tailored information about fetal movements enhances the possibility to seek care if the movements decrease. The results are described in the generic categories: explanatory models determine action; and understand and interpret information.

    KEY CONCLUSIONS: Miscommunication on fetal movements can be a hurdle for Swedish Somali migrant women that may have impact on stillbirth prevention and the quality of care. Improved communication and information tailored to individual needs is essential to achieve equality for women and their newborns.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The midwife can be used as a hub for reassuring that adequate information about fetal movements reaches each individual woman in antenatal care. Individualised information on fetal movements based on the women's own understanding is suggested to increase the possibility that the pregnant woman will seek care if the movements decrease. Somali women's verbal communication can be used to spread accurate information in the Somali community on the importance of seeking care if fetal movements decrease.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Andrén, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University, Stockholm.
    Lindgren, Helena
    Sophiahemmet University, Stockholm; Karolinska Institutet, Solna.
    Akselsson, Anna
    Sophiahemmet University, Stockholm.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University, Stockholm.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    One size does not fit all: Perspectives from Swedish midwives on fetal movement counselling2024Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 37, nr 4, artikkel-id 101621Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PROBLEM: Migration continues to play a role in determining health outcomes related to pregnancy and childbirth in Sweden.

    BACKGROUND: Migrant women have, compared to Swedish-born women, increased risks of adverse birth outcomes. Previous research suggests that migrant women seek care for decreased fetal movements less than Swedish-born women. Given these documented risks, understanding midwives' perspectives in this context is crucial to address maternal health inequities.

    AIM: To explore midwives' experiences conveying information about fetal movement to migrant women in antenatal healthcare settings.

    METHODS: Semi-structured, individual interviews with midwives (n=15) experienced in providing information about fetal movements to migrant women. The interviews were analysed using reflexive thematic analysis.

    FINDINGS: The midwives' efforts to compensate for the deficiencies within the antenatal healthcare organisation and to ensure that all women received access to information and care regarding fetal movements are described in four themes: (a) building a trusting relationship; (b) empowering women through guidance and support; (c) overcoming communication challenges; and d) navigating safety measures.

    DISCUSSION: Our findings suggest that the standard antenatal care programme does not support midwives to provide holistic and individualised care that aligns with midwifery care philosophy.

    CONCLUSION: To reduce health inequities for migrant women, this study highlights the need for more flexible guidelines within the standard antenatal care programme. These guidelines should prioritise the individual woman's needs over institutional protocols, acknowledge the midwife-woman relationship as the core of midwifery practice and support midwives to build a partnership with women through continuity of care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den fysiska miljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rehabilitering som påbörjas på strokeenheter i ett tidigt skede, kan förbättra återhämtning och minska risken för funktionshinder. Hur den fysiska miljön på en strokeenhet ska vara utformad för att utgöra ett stöd för patientens aktiviteter och vård är i begränsad omfattning studerat. Vidare är kunskapen begränsad gällande hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka det multidisciplinära teamets arbete på en strokeenhet.

    Syfte: Det övergripande syftet var att generera kunskap om den fysiska miljön på strokeenheter och den komplexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och användarens erfarenhet av den fysiska miljön.

    Metod: Avhandlingen baserades på fyra delstudier. Delstudierna hade en beskrivande och explorativ design. Tre nybyggda strokeenheter studerades, varav en strokeenhet följdes från den ursprungliga, via den temporära till den nybyggda enheten. I delstudie I, II och IV användes strukturerade observationer för att dokumentera patientens aktivitetsnivå, det fysiska rummet för aktiviteten, samt vilken eller vilka personer som var med patienten i rummet. I delstudie I, II och IV användes även icke-strukturerade observationer. De icke-strukturerade observationerna syftade till att utforska stöd och hinder i den fysiska miljön för patienter och det multidisciplinära teamet. För delstudie III användes en kvalitativ metod som med hjälp av intervjuer syftade till att studera patienternas erfarenheter av den fysiska miljön.

    Resultat: Delstudie I visade att på den nybyggda strokeenheten tillbringade patienterna mer tid på sina rum, hade lägre aktivitetsnivå och hade färre interaktioner med personal och anhöriga, än på den gamla strokeenheten. Förändringar av den fysiska miljön kan ha påverkat patienternas aktiviteter och interaktioner. Delstudie II visade att strokeenheterna skilde sig åt gällande patienternas aktivitetsnivå och proportion av dagen som patienterna var ensamma på sina rum. Patienterna hade högre aktivitetsnivå på en strokeenhet med en kombination av enkelrum och flerbäddsrum jämfört med en strokeenhet med uteslutande enkelrum. En flexibel, lättorienterad och omväxlande miljö utgjorde ett stöd för vård och aktiviteter. I delstudie III framkom två teman: (i) inkongruens mellan gemenskap och avskildhet och (ii) förbindelse med världen utanför ger distraktion och en känsla av normaltillstånd. I enkelrummen upplevde patienterna ensamhet och en frånvaro av social gemenskap. Patienterna blev positivt distraherade när de tittade på natur eller på aktiviteter som fortgick utanför deras fönster. Delstudie IV visade att det multidisciplinära teamet inte arbetade tillsammans i mötet med patienten. Vidare framkom i resultatet olika stöd och hinder i den fysisk miljö som påverkade teamets aktiviteter, exempelvis hinder i form av en fysiskt uppdelad miljö för teamet.

    Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att öka förståelsen och kunskapen om den fysiska miljön på strokeenheter. Att använda ett evidensbaserat kunskapsunderlag när det gäller planering och design av nya strokeenheter är centralt. Den fysiska miljön kan vara ett stöd både för den person som insjuknat i en stroke och för det multidisciplinära teamet. Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har lämpliga lokaler där teamet kan arbeta tillsammans.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nurses' perceptions of climate and environmental issues2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 105.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Fagerström, Lisbeth
    Åbo Akademi University, Vaasa, Finland; University of South-Eastern Norway, Drammen, Norway.
    Wangensteen, Sigrid
    Norwegian University of Science and Technology, Gjøvik, Norway.
    Andersen, Irene Aasen
    Høgskulen på Vestlandet, Institutt for helse- og omsorgsvitskap, Bergen, Norway.
    Henriksen, Jette
    VIA University College, Aarhus, Denmark.
    Svavarsdóttir, Margrét Hrönn
    University of Akureyri, Akureyri, Iceland.
    Thorsteinsson, Hrund Scheving
    University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Strandell-Laine, Camilla
    Novia University of Applied Sciences, Turku, Finland; Lovisenberg Diaconal University College, Oslo, Norway.
    The Professional Nurse Self-Assessment Scale II - Translation and cultural adaptation for Nordic countries2024Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It is important to map the clinical competence of newly graduated nurses in Nordic countries. The use of a common Nordic instrument could provide insights into nurses' levels of self-assessed clinical competence and perceptions of their need for professional development.

    AIM: To translate and culturally adapt the original Norwegian version of the Professional Nurse Self-Assessment Scale II (PROFFNurse SAS II) into (1) Danish, (2) Finnish and (3) Icelandic versions.

    METHOD: The PROFFNurse SAS II was translated and cross-culturally adapted. This translation was inspired by the process used in the Guidelines for Cross-Cultural Adaptation.

    RESULT: The translation and cultural adaptation processes employed the required steps and provided specific details. In addition, practical issues encountered during the translation process while translating and adapting instruments that may influence future translations were revealed. This study found that having a professional bilingual/bicultural agency translator was partly problematic in the process of translation and found that it is important to adjust the translations to each country's specific words used in nursing.

    CONCLUSION: Translating the PROFFNurse SAS II instrument into all Nordic languages enables us to use the instrument from a Nordic perspective and across various countries. This is important when comparing self-awareness and reflecting on nurses' clinical competencies. Professional development is central to valuing and developing clinical competence and allowing for the discovery of gaps in clinical competence.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Morichetto, Hanna
    Liljewall Architects, Gothenburg, Sweden.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    The physical environment is essential, but what does the design and structure of stroke units look like?: A descriptive survey of inpatient stroke units in Sweden2023Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 37, nr 2, s. 328-336Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The design of the physical environment is a critical factor in patient care and is known to influence health, well-being, clinical efficiency, and health-related outcomes. To date, there has been no general review of the physical environment of modern Swedish stroke units.

    Aim: To explore the physical environment of inpatient stroke units in Sweden and describe the design and structure of these units. Methods: This was a cross-sectional study. Data were collected in Sweden from April to July 2021 via a survey questionnaire.

    Results: The layout of the stroke units varied broadly, such as the number of single-bed and multi-bed rooms. More than half the stroke units comprised spaces for rehabilitation and had an enriched environment in the form of communal areas with access to computers, games, books, newspapers, and meeting places. However, they offered sparse access to plants and/or scenery.

    Conclusions: Healthcare environments are an essential component of a sustainable community. From a sustainability perspective, healthcare facilities must be built with high architectural quality and from a long-term perspective. Research on the physical environment in healthcare should contribute to improved quality of care, which can be achieved through building healthcare facilities that support the performance of care and recovery. Therefore, mapping of areas of interest for further investigation is crucial.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Spante, Marianne
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Nursing students' perception of climate change and sustainability actions - A mismatched discourse: A qualitative, descriptive exploratory study.2021Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 105, artikkel-id 105028Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Climate change is described as the biggest global challenge for human health in the upcoming decade. Nurses play a central role in mitigating the effect of climate change on the healthcare sector and adapting to the phenomenon. Therefore, nursing students must be prepared for a new professional role keeping climate change in mind; consequently, it is important to study students' perceptions of climate change and sustainability.

    OBJECTIVES: To explore nursing students' perceptions of climate change and sustainability and examine how they perceive their role as nursing students in working towards a more sustainable development within the healthcare sector.

    DESIGN: It is a qualitative, descriptive exploratory study.

    SETTINGS: A nursing program at a university in central Sweden.

    PARTICIPANTS: Nursing students.

    METHODS: Individual in-depth interviews and one group interview were conducted for the study.

    RESULTS: The main findings revealed that students saw themselves living in a mismatched discourse. They perceived the future of humanity as gloomy but thought that sustainability is the society's joint obligation to achieve the right to a good life for all people equally.

    CONCLUSIONS: Nursing students perceived themselves as important actors in the work of climate change and sustainability. Thus, nursing education needs to integrate the impact of climate change on healthcare and promote sustainability into the curriculum for preparing students to take responsibility for sustainability in society.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 108.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    von Koch, L.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Eriksson, G.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Sjostrand, C.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Multi-professional teamwork in stroke units - time to understand the impact of the built environment on the work of staff2018Inngår i: International Journal of Stroke, ISSN 1747-4930, E-ISSN 1747-4949, Vol. 13, s. 59-59Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 109.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    von Koch, Lena
    Karolinska Institutet, Stockholm; Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Eriksson, Gunilla
    Karolinska Institutet, Stockholm; Uppsala University, Uppsala.
    Sjöstrand, Christina
    Karolinska University Hospital, Stockholm; Karolinska Institutet, Stockholm.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Karolinska Institutet, Stockholm; Chalmers University of Technology, Gothenburg.
    The physical environment and multi-professional teamwork in three newly built stroke units2022Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, nr 7, s. 1098-1106Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    von Koch, Lena
    Sjöstrand, Christina
    Bernhardt, Julie
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Chalmers University of Technology.
    A comparative study of patients’ activities and interactions in a stroke unit before and after reconstruction – the significance of the built environment2017Inngår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, nr 7, artikkel-id e0177477Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Early mobilization and rehabilitation, multidisciplinary stroke expertise and comprehensive therapies are fundamental in a stroke unit. To achieve effective and safe stroke care, the physical environment in modern stroke units should facilitate the delivery of evidence-based care. Therefore, the purpose of this study was to explore patients’ activities and interactions in a stroke unit before the reconstruction of the physical environment, while in a temporary location and after reconstruction. This case study examined a stroke unit as an integrated whole. The data were collected using a behavioral mapping technique at three different time points: in the original unit, in the temporary unit and in the new unit. A total of 59 patients were included. The analysis included field notes from observations of the physical environment and examples from planning and design documents. The findings indicated that in the new unit, the patients spent more time in their rooms, were less active, and had fewer interactions with staff and family than the patients in the original unit. The reconstruction involved a change from a primarily multi-bed room design to single-room accommodations. In the new unit, the patients’ lounge was located in a far corner of the unit with a smaller entrance than the patients’ lounge in the old unit, which was located at the end of a corridor with a noticeable entrance. Changes in the design of the stroke unit may have influenced the patients’ activities and interactions. This study raises the question of how the physical environment should be designed in the future to facilitate the delivery of health care and improve outcomes for stroke patients. This research is based on a case study, and although the results should be interpreted with caution, we strongly recommend that environmental considerations be included in future stroke guidelines.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 111. Appelgren Engström, Heléne
    et al.
    Häggström-Nordin, Elisabet
    Borneskog, Catrin
    Linköpings University.
    Almqvist, Anna-Lena
    Mothers in Same-Sex Relationships Describe the Process of Forming a Family as a Stressful Journey in a Heteronormative World: A Swedish Grounded Theory Study.2018Inngår i: Maternal and Child Health Journal, ISSN 1092-7875, E-ISSN 1573-6628, Vol. 22, nr 10, s. 1444-1450Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives The aim of this study was to gain insight into how women in same-sex relationships experience the process of forming a family through the use of assisted reproduction technique (ART), from planning the pregnancy to parenthood, and their experience of parental support from healthcare professionals. Methods The participants were 20 women in a same-sex relationship who had conceived through ART at a Swedish clinic. Semi-structured interviews including open questions about pregnancy, parenthood and support from healthcare professionals were conducted. The interviews were tape-recorded and transcribed verbatim. The data were analysed according to grounded theory. Results The core category, A stressful journey through a heteronormative world, emerged from the analysis, as did three subcategories: A journey fraught with difficulties and decisions; The nuclear family as the norm; and A need for psychological support. Same-sex parents expressed a need for more information about how to access ART in Sweden. Both the healthcare organization and treatment were perceived as heteronormative. In particular, these women lacked psychological support during the demanding process of utilizing a sperm donor to conceive. Conclusions for Practice Professionals in antenatal care should undergo mandatory cultural competency training to ensure cultural sensitivity and the provision of updated information, tailored brochures and early parental support for families with same-sex parents. All parents need guidance and support from competent, caring personnel throughout the entire process of forming a family.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 112.
    AQiff, Birgitta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervju studie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Titel:

    Sjuksköterskans erfarenhet av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervjustudie.

    Bakgrund:

    Äldre som vårdas i akutsjukvård har en incidens mellan 11–51% att utveckla akut konfusion under vårdtiden. Tillståndet är förenat med en ökad sjuklighet och dödlighet hos äldre. Multifaktoriella orsaker ligger bakom att äldre drabbas. Akut konfusion är en klinisk diagnos, idag finns inga biomarkörer eller undersökningar som kan identifiera tillståndet. Akut konfusion kräver en tidig upptäckt, snabb utredning och ett medicinskt omhändertagande, god omvårdnad och en anpassad vårdmiljö för att patienten skall återhämta sig.

    Syfte:

    Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att upptäcka, förebygga och vårda patienter med akut konfusion i akutsjukvård.

    Design:

    En kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor verksamma i geriatrisk akutsjukvård på två sjukhus i södra Sverige.

    Resultat:

    I resultatet framkom tre kategorier; strategier för att identifiera och bedöma tecken på akut konfusion, strategier och hinder för förebyggande insatser och god omvårdnad vid akut konfusion, förslag på förbättringar i vården av äldre med akut konfusion. Sjuksköterskan använde sig av observation, kommunikation och inhämtning av information från journal och anhöriga för att identifiera akut konfusion. En helhetssyn i omvårdnaden, kontinuitet i vårdkontakten, anpassning av vårdmiljön och anhörigas delaktighet var viktiga faktorer för att förebygga akut konfusion och ge god omvårdnad. Hindrande faktorer orsakades av brister i vårdmiljön, för lite resurser och tid samt bristande kunskap hos övrig vårdpersonal kring lämplig bemötande och förhållningssätt.

    Slutsats:

    Ett evidensbaserat screeninginstrument som identifierar olika konfusionstillstånd skulle underlätta bedömning och dokumentation för sjuksköterskor. En personcentrerad vård som bygger på att omvårdnaden planeras utifrån en helhetssyn och en kontinuitet i vårdkontakten samt att anhöriga görs mera delaktiga i vården förespråkas av sjuksköterskorna. Vårdmiljön skall anpassas, vara lugn och stödjande till sin utformning. Personal som arbetar med konfusoriska patienter behöver ha mer kunskap om lämpligt bemötandet och förhållningssätt för att underlätta patientens återhämtning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Ara Akther, Hasne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatoon, Zohra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Social, economic and professional barriers for midwives to provide quality midwifery care in Bangladesh: A focus group discussion study with midwifery faculty members in Bangladesh2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Midwifery is central in addressing maternal and newborn health. Social, economic and professional barriers prevent midwives from providing quality midwifery care, which in the end can lead to poor maternal and newborn health. The midwifery profession is under development in Bangladesh and midwifery teachers’ perspective on barriers towards quality midwifery care is vital to identify the barriers preventing quality midwifery care in this country.

    Aim:

    To describe midwifery teacher’s perceptions on midwives’ realities in Bangladesh from social, economic and professional perspectives.

    Methods:

    A qualitative deductive design in which three focus group discussions were held with 17 midwifery teachers in total. Data was analyzed with qualitative content analysis.

    Results:

    Social barriers hampering quality midwifery care include lack of female empowerment, gender inequality permeating education, child birth, workplaces and negative attitudes in society towards women. Low income, inadequate housing and unsafe accommodation are among economic barriers. Professionally, little opportunities to participate in policy dialogue, to raise midwives’ voices and contribute to decisions, little public awareness about the midwifery profession, heavy workload, inadequate staffing and workplace environments hamper quality care.

    Conclusion and clinical application:

    Quality maternal health depends on enhanced midwifery workforce. Minimizing the identified barriers may elevate the confidence level of midwives and enable them to provide evidence based up-to-date care freely and independently. Revising economic benefits for midwives and taking initiatives to establish separate midwifery education facilities countrywide is a good start. This thesis provides a platform for further research focusing on improvements in quality of midwifery care after the deployment of newly introduced midwifery cadre service in Bangladesh.

  • 114.
    Ara Begum, Arshe
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Yesmin, Farida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nursing and midwifery educators’ self-assessed compliance to midwifery educators’ core competences: A questionnaire survey based on international standards prior the development of a mentorship program in Bangladesh2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Building midwifery educators’ capacity has been identified as an important component to ensure quality midwifery education in Bangladesh.

    Objective:

    To describe midwifery educators self-assessed compliance with capabilities’ according to international standards for nursing- and midwifery educators in order to strengthen their capacity in the development of a mentorship program.

    Methods:

    This study was conducted at 25 of the 38 colleges/institutes, with 59 midwifery educators. Data were collected through a structured questionnaire with open and closed response options; both qualitative and quantitative analysis was used for analysis of data.

    Result

    : The midwifery educators’ self-assessed capabilities were scored high regarding midwifery knowledge, orientation to research, the ability to facilitate positive change for effective clinical teaching environment, and in the area of midwifery practice. Mentorship could be used in various ways. It could be used for capacity building of clinical mentors/staffs, for capacity building of nursing and midwifery faculty, for capacity building at policy level in planning, policy making, budgeting and in research initiatives. If challenges with for example electricity, internet and access to computers were met, mentorship programs could be net-based and thereby facilitating expertise from all over the world. However, face-to-face meetings were also important and more blended mode might be more effective. The focus would be to improve clinical practice, skill lab practice, and evidence-based knowledge in the field of midwifery.

    Conclusion:

    Mentorship programs could be net-based if challenges were managed, but face-to-face meetings was also seen as important. The recommendations regarding the content of a mentorship program were that areas to be included could be professionalism, skills lab and evidence based knowledge.

    Clinical applicability and further research:

    All colleges/institutions with clinical sites connected to them in Bangladesh, would benefit from mentorship to faculty and clinical supervisors. Institutional collaboration is suggested to provide peer-mentoring of midwifery faculty and clinical supervisors. As half of all pre-registration midwifery programs are embedded in the practice setting, the necessity of mentorship programs involves both faculty and clinical supervisors became evident. More research in these areas to guidance approaches to build midwifery educator’s capacity is required.

  • 115.
    Arcari, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Nilsson, Louise
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ungdomars upplevelse av egenvård vid typ 1 diabetes: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Ungdomstiden är en utmanande period då identiteten skapas. Att leva med typ 1 diabetes (T1D) och utföra egenvård under denna period i livet kan upplevas påfrestande. Sjuksköterskan har således en betydande roll som stöd för ungdomar vid egenvård.

    Syfte Att beskriva ungdomars upplevelse av egenvård vid typ 1 diabetes.

    Metod Litteraturöversikten har baserats på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt granskningsmall och dataanalys har genomförts. Analysen resulterade i två huvudkategorier; Att utföra egenvård självständigt; Omgivningens påverkan på egenvård.

    Resultat Ungdomar upplever att utförandet av egenvård ofta resulterar i psykiska och fysiska påfrestningar. Egenvård är speciellt utmanande i sociala kontexter då de är rädda för omgivningens reaktioner. Ungdomar vill ta ansvar och utföra egenvård självständigt utan hjälp från familjen och sociala nätverk. Dock uppskattar de att få stöd vid speciellt utmanande situationer.

    Slutsats Ungdomar upplever en konstant rädsla för att anses vara ”onormal” vilket är en stor anledning till att egenvården brister. Ungdomar vill utföra egenvård självständigt men upplever att de behöver mer kunskap. Omgivningen behöver skapa sig en uppfattning om ungdomens livssituation för att kunna ge stöd och främja god egenvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Arebratt, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hashi, Amina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer inom somatisk vård: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2018 migrerade över 130 000 personer till Sverige. Stor migration har gjort att det i dagsläget talas över 150 olika språk i Sverige. Språk ger förutsättningar för individer att uttrycka sina upplevelser och känslor, samtidigt som språk även kan innebära begränsningar i kommunikation mellan olika parter. En stor del av vårdarbetet utgörs av kommunikation, och 70 procent av alla vårdskador beror på bristande kommunikation. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillhandahålla information som är anpassad efter patientens språkliga bakgrund och bör arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till patientens förutsättningar och önskemål.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möten med patienter inom somatisk vård.

    Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa tre huvudkategorier var upplevelse av tidspåverkan och arbetsbelastning, upplevelse av svårigheter att tillgodose god och säker vård och upplevelse av utmaningar och kompetensutveckling.

    Slutsats: Språkbarriärer upplevs av sjuksköterskorna försvåra tillhandahållandet av personcentrerad, god och säker vård eftersom språkbarriärer ledde till svårigheter att ta del av patientberättelsen, upprätta ett partnerskap samt att dokumentera. Även positiva upplevelser som individuell kompetensutveckling hos sjuksköterskorna beskrivs i resultatet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Arebratt, Josefine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Jansson, Karin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Faktorer som influerar sjuksköterskor att lämna sin arbetsplats– en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av 22 yrken som kräver legitimation som bevis på att man genomgått erforderlig utbildning och har kompetens att arbeta inom yrket. Sjuksköterskan är ledare inom omvårdnad och bör besitta en mängd olika egenskaper för att kunna utföra sitt arbete. Efterfrågan av grundutbildade sjuksköterskor ökar i samband med ett ökat antal invånare i Sverige samt ökat antal äldre personer i samhället. Trots en ökning av utfärdade sjuksköterskelegitimationer uppger flertalet regioner i Sverige att det råder brist på grundutbildade sjuksköterskor. Sjuksköterskebristen ger negativa konsekvenser i sjuksköterskors yrkesutövning och har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor överväger att lämna sin arbetsplats upprepat antal per år.Syfte: Att beskriva faktorer som kan influera sjuksköterskan att lämna sin arbetsplats inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturöversiktens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan åren 2010 och 2020. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier som benämndes Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Vidare kunde sex subkategorier identifieras med koppling till huvudkategorierna.Slutsats: Sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats på grund av en mängd olika faktorer, där en bristfällig arbetsmiljö sticker ut som den främsta faktorn. Sjuksköterskor upplever en hög arbetsbörda i kombination med underbemanning på arbetsplatsen som leder till att sjuksköterskor väljer att lämna, vilket påverkar både patienter och sjuksköterskor. För att undvika att sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats är det av vikt att de upplever en god arbetsmiljö, bra ledning och att de har en positiv uppfattning av sitt yrke.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 118. Arevald, C
    et al.
    Johnsson, A
    Carlsson, C
    Larsen, Joacim
    Ohlson, E
    Olsson, M
    Förbättrat omhändertagande av kvinnor med bröstcancer som genomgår autolog stamcellstransplantation.1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 119.
    Arin, Nassrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som är väsentliga för sjuksköterskors bedömning av smärta hos patienter med medelsvår till svår demens En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Detta examensarbete är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva vilka faktorer som är

    väsentliga för sjuksköterskors bedömning av smärta hos patienter med medelsvår till svår

    demens

    Metod

    Litteratur hittades via databaserna PubMed och Medline. Sjutton stycken artiklar som

    motsvarade syftet i studien hittades och analyserades. De sjutton artiklarna var publicerade

    mellan 2004 och 2014

    Resultat

    Analysen av de sjutton artiklar som ligger till grund för resultaten av studien visade tre

    kategorier; Känna igen smärta, Instrument för bedömning av smärta samt Kunskap och

    förhållningssätt. I kategorin att Känna igen smärta visar sig att det är en svår, viktig och

    komplicerad uppgift för sjuksköterskan att bedöma smärta hos patienter med demens. Detta

    beror på att de ofta inte kan uttrycka det verbalt, men i stället anger sjuksköterskan annat

    beteende av demens som skulle kunna vara ett tecken på underliggande smärta. Resultaten

    visade också att detta ledde till osäkerhet bland sjuksköterskor. I kategorin Instrument för

    bedömningen av smärta visade det sig att det fanns ett antal bedömningsverktyg som kan

    hjälpa sjuksköterskan i sin bedömning och tolkning av smärta hos patienter med demens. I

    kategorin Kunskap och attityd visade att sjuksköterskor som har utbildningar hade lättare att

    dechiffrera smärta hos patienter med demens och smärta hos patienter med demens kan ofta

    misstolkas som ett tecken på bara oro. Resultatet visar att det är viktigt med fastställda rutiner

    och rätt inställning sjuksköterskan för att kunna göra en bra och rättvis bedömning av smärta

    hos patienter med demens så att de får rätt behandling för smärta.

    Slutsatser

    Studien visar att det är en svår och komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma smärta hos

    patienter med demens. Det är lättare att bedöma smärtan hos en patient som sjuksköterskan

    har en god relation till och känner sedan tidigare. Bedömningsinstrument kan vara ett bra sätt

    och fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att tyda och tolka smärtan hos patienter

    med demens. Fortbildning av vårdpersonal i att tyda smärta hos patienter med demens är att

    rekommendera eftersom att litteraturen visade att långvarig erfarenhet leder till större

    skicklighet att upptäcka smärta och kan dessutom vålla desensibilisering. Det råder en stor

    osäkerhet hos vårdpersonal när det kommer till bedömning av smärta hos patienter med

    demens.

  • 120.
    Armuand, Gabriela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Grandahl, Maria
    Uppsala University.
    Volgsten, Helena
    Uppsala University.
    Stern, Jenny
    Uppsala University; Sophiahemmet University, Stockholm.
    Characteristics of good contraceptive counselling - An interview study2024Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 39, artikkel-id 100948Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: One key component in preventing unplanned pregnancies is to provide effective contraceptive counselling. This study aimed to investigate what characterises good contraceptive counselling from the woman's perspective.

    METHODS: A qualitative study with a phenomenological approach. Twenty-four women aged 15-45 participated in semi-structured, individual, face-to-face interviews that lasted, on average, one hour. Data were analysed by latent content analysis.

    RESULTS: One overall theme emerged, person-centred contraceptive counselling - an interactive process, with three main categories: (i) a trustworthy healthcare provider, (ii) creating a liaison and (iii) the right time and place.

    CONCLUSIONS: The healthcare provider's attributes as well as what happened between the healthcare provider and the woman, and the surrounding context, had a bearing on the women's descriptions of good contraceptive counselling. The process of the counselling was described as more important than the actual outcome; thus, healthcare providers need to be aware that this seemingly straightforward consultation is rather multi-layered and has great health promoting potential.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Aronsson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Riskfaktorer för självmord bland män över 65 år och självmordspreventiva omvårdnadsinsatser2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självmord är ett folkhälsoproblem bland äldre världen över. I takt med en globalt ökad medellivslängd och en större population äldre individer förväntas antalet självmord bland äldre öka. Män över 65 år genomför cirka 5-6 gånger fler självmord än kvinnor i samma ålder. Syfte: Att kartlägga de orsaker som ligger till grund för att män över 65 år begår självmord, samt beskriva preventiva omvårdnadsinsatser. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, sökningar gjordes i Pubmed, Cinahl och Medline. Totalt inkluderades 27 artiklar. Resultat: Riskfaktorer för självmord hos äldre män var depression, förluster, fysisk funktionsnedsättning, misstro mot sjukvården samt att de var beslutsamma och använde våldsamma metoder. Självmordsprevention bör ske med gemensamma insatser i vården och i socialsektorn. Utbildning av vårdpersonal leder till ökat självförtroende, ökad kunskap och mer kompetens att identifiera individer i riskzonen. Utbildning leder även till förändrade attityder och förhållningssätt hos vårdpersonal vilket leder till mindre risk för känsla av förlorad autonomi hos patienten. Slutsats: Utbildning av vårdpersonal är av stor vikt för att förmedla kunskaper och förmågor att bemöta självmordsbenägna individer och för att påverka de attityder som råder i samhället. Ju tidigare insatser som görs för hälsa och välmående desto bättre, vilket indirekt ger självmordsprevention på köpet.

  • 122. Aronsson, Jennie
    et al.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Richardson, Janet
    Sustainability in Clinical Practice: A Cross-National Comparative Study of Nursing Students in England and Sweden2022Inngår i: Journal of Nursing Education, ISSN 0148-4834, E-ISSN 1938-2421, Vol. 61, nr 7, s. 390-393Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Delivering health care negatively influ-ences the environment and contributes to climate change. This study examined how nursing students in England and Sweden can make changes in clinical practice to enhance environmental sustainability. Method: Third-year under-graduate nursing students at English and Swedish universities responded to open-ended questions on the Sustainability Attitudes in Nursing Survey. Data were analyzed using inductive content analysis. Results: Students in both countries identified lack of confidence as the main barrier to challenging unsustainable practice, followed by a resistance to change in practice. English students predominantly changed their own behavior or influenced the practice of others. Swedish students either changed their own behavior or their own attitudes to sustainability. Conclusion:There is a need to ensure students have confidence to act as change agents to enhance sustainable practice in the clinical environment.

  • 123. Aronsson, Jennie
    et al.
    Nichols, Andy
    Warwick, Paul
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Awareness and attitudes towards sustainability and climate change amongst students and educators in nursing: A systematic integrative review protocol.2022Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 9, nr 1, s. 839-844Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: This review identifies and synthesizes literature related to the awareness of and attitudes towards sustainability and climate change from the perspective of nursing students and educators.

    DESIGN: A systematic integrative review.

    METHODS: The review will follow the five stages outlined by Whittemore and Knafl: problem identification, literature search, data evaluation, data analysis and presentation. The data analysis will be based on inductive content analysis developed by Elo and Kyngäs. Principles of the Cochrane Collaboration and Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta Analyses (PRISMA) will also inform the review process.

    RESULTS: This review will offer insights about sustainability and climate change in relation to an important target population: the future nursing workforce and those educating its members. Findings might inform curriculum development, potentially contributing to a nursing profession that looks after the health of the planet and the health of the population inhabiting it.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Aronsson, Jennie
    et al.
    University of Plymouth, Plymouth, Devon, UK..
    Nichols, Andy
    University of Plymouth, Plymouth, Devon, UK..
    Warwick, Paul
    University of Plymouth, Plymouth, Devon, UK..
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Nursing students' and educators' perspectives on sustainability and climate change: An integrative review2023Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To identify and synthesize research on the awareness, attitudes and action related to sustainability and climate change from the perspective of nursing students and educators globally.

    Design: Integrative review.

    Methods: The review was guided by Whittemore and Knafl. Included studies were appraised using the Mixed Methods Appraisal Tool. A deductive content analysis based on Elo and Kyngäs' methodology was employed.

    Data Sources: CINAHL, MEDLINE, EMBASE, Web of Science, British Education Index, GreenFILE and Scopus were searched up to the 8th November 2022.

    Results: Thirty-two studies were included in the review. Two studies included nursing educators in their samples, the rest focused solely on students. Findings suggest that whilst some students were aware of sustainability issues and felt that nurses have a responsibility to mitigate climate change, others showed limited awareness and believed that nurses have more important priorities. A global interest was seen among students for increased curricular content related to sustainability and climate change. Waste management and education of others were suggested actions students can take; however, barriers included lack of confidence and limited power.

    Conclusion: There is a need for sustainability education within nursing curricula, accompanied by student support.

    Implications for the Profession: The review acts as a starting point to make sustainable healthcare and climate change mitigation integral aspects of nursing.

    Impact: Sustainability education within nursing curricula can positively impact on sustainable healthcare and climate change mitigation. More research is needed on the perspectives of nursing educators.

    Reporting Method: The review is reported according to the PRISMA guidelines.

    Patient or Public Contribution: No Patient or Public Contribution.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Aronsson, Jennifer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grandin, Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Långvarig smärta efter cancerbehandling - En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer ökar bland befolkningen och det i sin tur kan leda till ökade komplikationer av behandling och cancersjukdomen i sig såsom långvarig smärta. Patientens upplevelse är inte alltid att vårdpersonalen ser smärtproblematiken som kan uppstå. Sjuksköterskan ska arbeta för att lindra lidande, vilket smärta är del av. Lidande en unik upplevelse som ser olika ut för varje individ. Då lidande kan komma av den totala livssituationen behöver sjuksköterskan en ökad förståelse för att kunna uppfylla sitt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa forskning om långvarig smärta efter cancerbehandling. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 11 artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades, dagligt liv och livskvalitet, samt sex underteman om hur långvarig smärta inverkar på följande; fysiska aktiviteter, dagliga aktiviteter, arbetslivet, läkemedelsanvändning, generell hälsa och sexlivet. Slutsats: Många patienter upplevde en negativ påverkan på det dagliga livet med både psykiska, fysiska och sociala dimensioner. Patienterna upplevde att arbete, fysisk aktivitet samt att dagliga sysslor blev begränsade på grund av den långvariga smärtan. Hur stor påverkan patienterna fick på de olika dimensionerna tycks ha en koppling till vilken cancerform och behandling patienterna fick.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Aronzon, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Persson, Stefanie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Underlivssmärta, urininkontinens och avföringsinkontinens åtta veckor och ett år efter barnafödande: En kvantitativ enkätstudie2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnors bäckenbotten utstår en stor belastning under graviditet och förlossning vilket kan orsaka bestående men i form av underlivssmärta, urin-och avföringsinkontinens. Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors självskattade bäckenbottenhälsa efter förlossning avseende urininkontinens, avföringsinkontinens och smärta från underlivet åtta veckor respektive ett år efter förlossning. Syftet är också att undersöka om det finns ettt samband mellan paritet, olika förlossningsfaktorer och kvinnors självskattade bäckenbottenhälsa. 

    Metod: En retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats. Data analyserades med hjälp av deskriptiv analys och Pearson´s chi-square test. Resultat: Deltagarantalet var 1262 respektive 1180 och kom från en region i Sverige. Fyra av tio kvinnor lider av urininkontinens efter förlossning och ingen tydlig förbättring av besvären kunde ses efter ett år. Det är vanligt med underlivssmärta efter förlossning, drygt var fjärde kvinna upplevde underlivssmärta åtta veckor postpartum. Fler än var tionde kvinna besväras av avföringsinkontinens. Av dem upplevde majoriteten att det påverkade deras liv negativt. Slutsats: Bäckenbottenbesvär är vanligt efter förlossning och barnmorskan har en betydande roll för kvinnors bäckenbottenhälsa, både genom att arbeta preventivt samt i eftervården. Barnmorskan behöver hjälpa kvinnan att belysa besvären och lyfta hennes behov. Klinisk tillämpbarhet: Att besvären är så vanliga samt inte förbättrats över tid behöver uppmärksammas och ligga till grund för en kvalitetsutveckling av eftervården. Dagens vård har ett stort fokus på kvinnan innan förlossning men fokuset behöver vara lika stort efter. En satsning på eftervården är nödvändigt. Barnmorskan har en stor roll i detta och kan göra mycket för den enskilda kvinnan.

  • 127.
    Artikulova, Gulnara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Martinez Vasquez, Susan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strategier och hjälpmedel som kan förbättra munhälsan hos äldre personer inom äldreomsorg: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet är att belysa vilka strategier och hjälpmedel som kan förbättra

    munhälsan hos äldre personer inom äldreomsorg. Metod: En

    litteraturöversiktsstudie baserad på befintlig kunskap. Studien innefattade 15

    artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl

    och Pubmed. Resultat: Resultatet visade att de strategier som framkom till följd av

    bearbetning av de femton valda vetenskapliga artiklar i denna studie var

    munvårdsutbildning till vårdgivarna, uppföljning av befintliga rutiner samt

    införandet av nya rutiner och anpassad kommunikation. Dessa strategier visade sig

    vara mycket effektiva för förbättrad munhälsa hos vårdtagarna inom äldreomsorg.

    I studien beskrivs även effekter av användning av hjälpmedel som elektrisk

    tandborste och munvårdskort. Konklusion: Resultatet visade att bland annat

    munvårdsutbildning ger ett bättre munvårdsresultat.

  • 128.
    Arvidsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ivarsson, Thérèse
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans känslor och upplevelser av att tvångsvårda patienter inom psykiatrisk vård- En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Inom psykiatrisk vård är tvång en realitet som kan påverka patientens självbestämmande vilket kan leda till etiska dilemman hos sjuksköterskor i olika arbetsmoment samt vid hot och våldssituationer. Det ställs höga krav på sjuksköterskan att kunna skapa trygghet och förtroende samt att visa empati och förståelse när det uppstår en konflikt. Tydliga riktlinjer och lagar finns att stödja sig vid tvångsvård och tvångsåtgärder.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors känslor och upplevelser av att tvångsvårda och att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt valdes 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Resultatet visade att sjuksköterskor hade blandade känslor och upplevelser av att utföra tvångsvård, känslor som till exempel stress, rädsla, oro, otillräcklighet och ångest. Känslorna förknippade sjuksköterskorna till bristande kunskap och erfarenheter samt till hot och våldssituationer. Hotfulla och våldsamma situationer bidrog till att en tvångsåtgärd sattes in för att skydda patienten själv samt skydda omgivningen. Tvångsåtgärder var ofta bidragande till negativa känslor samt etiska dilemman hos sjuksköterskan.

    Konklusion:

    Denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor upplevde otillräcklig kunskap gällande bemötandet mot patienten och hanterandet av hot och våld samt alternativa behandlingsmetoder till tvångsåtgärder. Sjuksköterskan ställdes ofta inför etiska dilemman som kunde skada den terapeutiska relationen.

  • 129.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ivarson, Rebecca
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan påverka patientsäkerheten inom slutenvård: En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Brist på sjuksköterskor har rapporterats under en längre tid både globalt och i Sverige och hög arbetsbelastning har länge varit ett problem inom hälso- och sjukvården. Dessa faktorer påverkar arbetsmiljön och sjuksköterskors hälsa och med stor sannolikhet även patientsäkerheten. Vårdskador orsakar onödigt lidande för patienter, längre vårdtider samt ökade samhällskostnader. Ökade kunskaper om hur faktorer i arbetsmiljön är relaterade till patientsäkerheten är viktigt för att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete. Syfte: Att beskriva hur faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö är relaterade till patientsäkerheten inom slutenvården. Metod: Detta är en litteraturöversikt med inriktning omvårdnad. Resultatet är sammanställt utifrån från 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed, publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist leder till ogjorda omvårdnadsmoment och ökar risken för vårdrelaterade skador och infektioner. Dåliga tvärprofessionella relationer och ett otillåtande samtalsklimat minskar samarbete i team och avvikelserapportering vilket försämrar patientsäkerheten. Bristande lokaler, utrustning och platsbrist minskar möjligheterna att bedriva säkervård genom bland annat högre arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer i arbetsmiljön inom slutenvården kan relateras till bristande patientsäkerhet, både direkt och indirekt. Arbetsgivare har ett ansvar att säkerställaen hälsosam arbetsmiljö och förbättringsåtgärder bör implementeras både förpatienternas säkerhet och för de berörda sjuksköterskors välbefinnande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Arvidsson, Madelene
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sellström, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på

    människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom

    psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer

    med psykiska funktionsnedsättningar.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för

    personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning.

    Metod: Litteraturstudie.

    Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd

    genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas

    och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men

    även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens

    positiva inverkan på psykisk ohälsa.

    Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska

    funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt

    med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna

    motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla

    tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och

    utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Arvidsson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Stress hos sjuksköterskor och utövandet av personcentrerad vård: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att arbeta personcentrerat är en viktig del i yrket som sjuksköterska. Inte bara för att sjuksköterskans etiska regler som står till grund för sjuksköterskans profession tyder på det, utan även för att varje människa är unik och vården därför bör anpassas efter varje enskild individ. Som en del i detta examensarbete har den personcentrerade vården samt arbetsmiljö på sjukhus granskats för att se hur personcentrerad vård påverkas av sjuksköterskors upplevelse av stress.

    Syfte: Syftet är att beskriva hur stress i sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på den personcentrerade omvårdnaden av patienter på sjukhus.

    Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med publicering mellan år 2009 och år 2018. Databasen som användes var Cinahl.

    Resultat: Resultaten visar att trots en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskan påverkas inte den emotionella delen i omvårdnaden av patienten, dock kan det praktiska vårdandet ta skada vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Resultaten visar också att ledningen har ett stort ansvar att sätta upp riktlinjer gällande den personcentrerade vården samt att förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor och patientsäkerhet.

    Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och sjuksköterskans psykiska mående, trots detta så erhåller sjuksköterskorna inte möjligheten till delaktighet i beslut som ledningen gör. Fler studier behöver genomföras innefattande arbetsmiljö och dess påverkan på sjuksköterskan i form av stress och utbrändhet. Begreppet personcentrerad vård är brett och omfattande därför behöver tydliga riktlinjer för utövandet av personcentrerad vård i praktiken skapas för att säkerställa resultatet av hur arbetsmiljön påverkar personcentrerad vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Arwidson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Rose-Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av att leva med Multipel Skleros och hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter.: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av att

    leva med Multipel Skleros, samt hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes i

    databaserna CINAHL och PubMed. Vi hittade 14 artiklar som utgjorde grund för

    resultatet. 6 kvantitativa och 8 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjukdomen MS

    upplevdes av patienterna som en förlust av sin friska identitet. En rädsla och oro

    inför framtiden. Trötthet var det som ofta påverkade det dagliga livet. Patienterna

    ville ha mer information om sjukdomen och en bra kommunikation med

    sjuksköterskan. Slutsats: Att leva med MS gav stora förändringar psykiskt och

    fysiskt. Trötthet gav minskad energi att klara vardagen. Patienterna kände skuld,

    nedstämdhet och oro. Informationen och kunskapen från sjuksköterskan var

    bristfällig.

  • 133.
    Arén, Cilmara
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Jaçelli, Armand
    Högskolan Dalarna.
    Gesar, Berit
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    From, Ingrid
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    The work-related stress experienced by registered nurses at municipal aged care facilities during the COVID-19 pandemic: a qualitative interview study.2022Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 21, nr 1, artikkel-id 296Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Stress can originate from many different unsatisfying work situations. Registered nurses working in municipal care have experience of work-related stress in different ways.

    AIM: The purpose of this study was to describe the work-related stress experienced by registered nurses caring for older people at municipal aged care facilities.

    METHODS: Qualitative semi-structured interviews according to Polit and Beck were carried out in clinical work at six different municipal aged care facilities in Sweden. Twelve registered nurses participated in the study.

    RESULTS: The results outlined in one main central theme: Feelings of inadequacy and dissatisfaction contribute to work-related stress and three categories: Difficulty coping with work tasks, Insufficient support, Work-related stress affects private lives. Areas identified were lack of time, staff shortages, high number of patients, lack of communication and teamwork in the working group, showing that inadequacy and dissatisfaction can contribute to work-related stress. This can contribute to work-related stress, and it can be a result of problems in the organizational and social work environment.

    CONCLUSION: This study showed the everyday experiences of registered nurses' stress at work. The reasons that registered nurses experience a heavy workload were found to be similar in several municipal care facilities. Future interventions should consider the areas of stress found in this study to reduce the risk of further increasing the work-related stress experienced by registered nurses working in municipal aged care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Asaye, Mengstu Melkamu
    et al.
    University of Gondar, Gondar, Ethiopia.
    Gelaye, Kassahun Alemu
    University of Gondar, Gondar, Ethiopia.
    Matebe, Yohannes Hailu
    University of Gondar, Gondar, Ethiopia.
    Lindgren, Helena
    Karolinska Institutet, Solna; Sofiahemmet University, Stockholm.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Karolinska Institutet, Solna.
    Experience and perceptions of healthcare providers on clinical management and care of near-miss infants: a qualitative content analysis2023Inngår i: BMC Health Services Research, E-ISSN 1472-6963, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 1403Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Neonatal Near Miss (NNM) refers to neonates with severe complications who almost died but survived immediately after birth. In Ethiopia, the prevalence of NNM has been assessed using a validated Neonatal Near-Miss Assessment Scale. However, understanding the experiences and perceptions of healthcare providers in the clinical management and care of NNM infants remains unexplored. The aim was to investigate the determinants contributing to the survival of neonatal near-miss babies and to identify any barriers encountered, as reported by the experiences of healthcare providers in public hospitals of Amhara Regional State, northwest Ethiopia.

    METHODS: Semi structured interviews were used to collect data from 25 midwives, nurses, and pediatricians with at least six months of prior experience in one of the labor wards or neonatal intensive care units at one of the four public health hospitals in the Amhara Regional state of northwest Ethiopia included in a large intervention study assessing a NNM scale. Purposeful sampling was used, selecting participants based on their experiences related to the aim of this study. The participants had a varying level of education and years of experience to care for NNM infants. The average age of the healthcare providers was 31 years, with 7 years of work experience. The transcripts of the interviews with the healthcare providers were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The experience and perceptions of healthcare providers was described in the main category "A sense of hopelessness when caring for the baby" capturing a broader emotional and professional aspect, while the subcategories "Unclear responsibilities discharging one's mission", "Provision of kangaroo mother care" and "Quick action required at birth" are more specific and practical. Healthcare providers perceived a sense of hopelessness when caring for the NNM infant, particularly providing Kangaroo Mother Care (KMC) and quick actions when required at birth to save the life of the infant.

    CONCLUSION: Unclear responsibilities and a sense of hopelessness could have acted as barriers, hindering the ability of healthcare providers to fulfill their mission of taking swift actions and providing KMC to NNM infants, thus impacting their ability to save the lives of these infants. Healthcare providers' and parents' attitudes must be changed towards hope rather than hopelessness when caring for NNM infants.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Asp, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Annica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevda smärta i samband med en höftfraktur: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 18 000 personer av höftfrakturer varje år. Att drabbas av en höftfraktur är ofta en smärtsam upplevelse och innebär ett lidande för patienten, inte bara vid skadetillfället utan även under vårdtiden, vid rehabilitering och i återhämtningsfasen.

    Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av smärta i samband med höftfraktur.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes vid artikelsökningarna. Sökningarna resulterade i 16 artiklar, 11 kvalitativa och fem med blandad metodstudie.

    Resultat: Patienterna hade olika sätt att beskriva och sätta ord på upplevd smärta. Smärtan påverkade deras tankar och sömn och var påtaglig i samband med förflyttning/rörelse. Det framgick att patienterna förväntade sig att ha smärta efter höftoperationen. De försökte finna en balans mellan smärta och smärtstillande läkemedel, eftersom biverkningar drabbade många patienter negativt. Patienterna fick en positiv upplevelse trots smärtan genom hälso- och sjukvårdspersonalens professionella förhållningssätt, likaså uppmuntran till delaktighet och kommunikation under vårdtiden. Under rehabiliteringsfasen upplevde patienterna smärta och att rehabiliteringen tog längre tid än väntat. Även rädsla för hemgång fanns, då de kände sig osäkra på hur de skulle hantera smärtan hemma och i det vardagliga livet.

    Slutsats: Olika faktorer påverkade patienternas upplevelse av smärta i samband med en höftfraktur, där det bland annat visade att en god kommunikation skapade goda förutsättningar för patienten att hantera smärtan. Smärtupplevelsen minskade även när sjuksköterskan skapade en god vårdmiljö, då patientens egen upplevelse av ohälsa och sjukdom bekräftades, samt när sjuksköterskan agerade professionellt eller tillät patienten att vara delaktig i sin egen vård.

  • 136.
    Aspberg, Tove
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Bismellah, Bereshna Arghandewal
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Kvinnors upplevelser av obstetriskt våld underförlossningen: En metasyntes2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Uttrycket obstetric violence, enkelt översatt till obstetriskt våld, används för att beskrivadet våld som kvinnor kan utsättas för av vårdpersonal under förlossning. Obstetriskt våld delas in itvå kategorier; våld som vårdgivare utövar med avsikt och det strukturella våld som orsakas av blandannat samhällsnormer. De båda kategorierna innefattar tillsammans upplevelser av psykiskt våldsom exempelvis diskriminering och upplevelser av hård bestraffning som fysiskt våld.Syftet: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av obstetriskt våld under förlossningen. Metod:Designen är kvalitativ metasyntes som baseras på 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat:Resultatet består av två huvudteman och åtta subteman; Psykisk våld med följande subteman; bristpå information och kommunikation, känslor av att vara övergiven och bli ignorerad, kränkningaroch ett respektlös bemötande, diskriminering och orättvisa samt hot. Fysiskt våld med subteman;misshandel, interventioner utan samtycke samt övergrepp. Slutsats: Obstetriskt våld kan yttra sig påmånga olika sätt, exempelvis genom psykiskt och fysiskt våld. Att drabbas av obstetriskt våldinnefattar upplevelser av förlust av autonomi och integritet. Kvinnor som har mött andra kvinnormed negativa erfarenheter av förlossningsvården eller som själva haft negativa erfarenheter av detöverväger oftast att föda hemma. Dessa kvinnor vågar inte att söka vård och kan riskera att sätta sigsjälva eller det kommande barnet i fara. Barnmorskor behöver få förståelse för vad kvinnor uppleversom ett obstetriskt våld. Att barnmorskor arbetar hälsofrämjande och förebyggande av obstetrisktvåld är av stor betydelse för en positiv förlossningsupplevelse hos kvinnorna. Klinisktillämpbarhet: Studiens resultat kan bidra till en ökad förståelse av begreppet obstetriskt våld förbarnmorskor. Genom att barnmorskan ges ökad kunskap och medvetenhet om hur kvinnor uppleverobstetriskt våld kan det resultera i en bättre förlossningsupplevelse för kvinnorna. Genom studiensresultat kan därmed kvaliteten på förlossningsvården förbättras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 137. Asplund, Kjell
    et al.
    Castrén, Maaret
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Farrokhnia, Nasim
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Jonsson, Håkan
    Lind, Lars
    Oredsson, Sven
    Rognes, Jon
    Triage och flödesprocesser på akutmottagning2010Bok (Annet vitenskapelig)
  • 138.
    Assaysh-Öberg, Shereen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Borneskog, Catrin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ternström, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Women's experience of infertility & treatment - A silent grief and failed care and support.2023Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 37, artikkel-id 100879Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Infertility is one of the components of sexual and reproductive health and rights, but is not as widely addressed as pregnancy, birth, and contraception. Infertility is a global problem, and it is estimated that around 186 million individuals are affected worldwide. Infertility and infertility treatment impact on women's overall wellbeing including their mental, emotional, sexual and spiritual health. Anxiety and depression is prevalent in these women. This study sought to explore the experiences of women going through infertility and IVF in a global context. This study is a metasynthesis with a meta-ethnographic analysis design based on 19 qualitative research studies, including 503 women, focusing on women's experiences of infertility and IVF treatments. Three main themes were identified; the personal reproductive trauma, the impact of and on relationships, and being failed by the healthcare system and society. The personal trauma and experiences included stress, grief, inability to focus, chock, insomnia, anxiety, withdrawing from others, sense of hopelessness and guilt and shame. The infertility and IVF journey also either caused conflicts in relationships or helped the couples to grow stronger. At the same time, relationships with friends and family were strained due to isolation and feeling stigmatized, and not understood. Finally, the healthcare system and providers lacked adequate support, holistic and caring care, and the women felt dehumanized and failed by the healthcare system. It is therefore critical that the healthcare system provide the time, information and support needed to deal with infertility and IVF to maintain quality of life and wellbeing.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Atilgan, Josefine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vikström, Nicole
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder vid överviktsproblematik: Litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Övervikt och fetma är ett växande problem, från år 1980 till 2014 har den globala förekomsten av övervikt och fetma mer än fördubblats. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk att utveckla följdsjukdomar som bland annat högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar, även risken att dö i förtid ökar. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder till vuxna med övervikt och fetma inom primär- och somatiskvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där data insamlades via databaserna CINAHL och Pubmed. Resultatet baserades på 14 artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier; Tidsbrist och icke anpassad utrustning, Kunskap och kompetens, Attityder hos sjuksköterskan, Tilltro till samtalet och den egna förmågan, samt Sjuksköterskans egen livsstil. Slutsats: Denna litteraturöversikt bidrar med förståelse för vilka hälsofrämjande åtgärder som påverkar sjuksköterskans arbete hos patienter med övervikt eller fetma. Sjuksköterskan har goda möjligheter att arbeta främjande vid viktproblematik och en betydande roll för hur patienter med övervikt och fetma bemöts och vårdas.

  • 140. Avelin, Pernilla
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Säflund, Karin
    Wredling, Regina
    Erlandsson, Kerstin
    Mälardalen University.
    Parental grief and relationships after the loss of a stillborn baby2012Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 29, nr 6, s. 668-673Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 141.
    Axelsson, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lans, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Riskfaktorer för suicid bland ungdomar: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Runt om i världen dör det varje år nära 800 000 människor till följd av suicid, vilket gör suicid till ett globalt folkhälsoproblem. Nära en tredjedel av alla suicid inträffar bland unga människor. Bland ungdomar och unga vuxna är suicid den andra ledande dödsorsaken globalt. För att kunna minska antalet som begår suicid är det väsentligt att identifiera individer med förhöjd risk för suicid, vilket kan verkställas genom att uppmärksamma riskfaktorer som föreligger för suicid.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva riskfaktorer för suicid hos ungdomar.

    Metod: Studien var en litteraturöversikt där 13 artiklar med kvantitativ data har inkluderats i resultatet. Artikelsökningar har genomförts i databaserna PsycInfo samt Cinahl.

    Resultat: I resultatet framkom en bredd av olika riskfaktorer för suicid bland ungdomar. Fem kategorier kunde urskiljas och dessa var social situation, psykisk ohälsa, misshandel, substansbruk och sexuell minoritet. Till dessa kategorier tillkom subkategorier. Huvudresultatet visade att ungdomars psykiska hälsa och sociala situation var två av de mest framträdande riskfaktorerna för suicid bland ungdomar.

    Slutsats: I litteraturstudien framkom diverse riskfaktorer för suicid bland ungdomar. För att kunna arbeta suicidpreventivt är det en förutsättning att sjuksköterskan har kunskap om de faktorer som utgör risk för suicid, samt har ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med patienten. På så vis kan suicidalitet bland ungdomar identifieras, bedömas och förebyggas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 142. Ayala, Ana
    et al.
    Christensson, Kyllike
    Velandia, Marianne
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Fathers’ care of the newborn infant after caesarean section in Chile: a qualitative study2016Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 8, s. 75-81Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In Chilean hospitals the current model of care after caesarean section is to separate newborn infants from both parents. The care of newborn infants and the parents' experience immediately after caesarean section requires further exploration.

    Aim: To describe fathers' experiences and perceptions of being the primary caregiver to their newborn infant during the first 90 minutes after caesarean section in a public general maternity hospital setting in Santiago de Chile.

    Method: The questionnaire was one part of a larger research programme named: “Caregiving Models after Elective Caesarean Section – Parents' perceptions and effects on infants' wellbeing”. Four open ended questions were used to gather written text on the experiences and perceptions of 95 fathers who were the primary caregiver to their newborn infant. Ethical approval was obtained from the Ethics Committee, Scientific Assessment Metropolitan Health Service South East. Systematic text condensation according to Malterud's description was used for analysis of the written text.

    Findings: Two themes were identified: “understanding the first moment of life” and “shared responsibility for future family life” with each theme divided into six categories.

    Conclusion: This study concludes by arguing that in situations where the mother is unavailable or unable to provide basic care, the father should be supported to care for the newborn infant.

    Clinical implications: Parents should be made aware of the benefits of this caring model especially when mother and baby have been separated after birth.

  • 143. Ayala, Ana
    et al.
    Christensson, Kyllike
    Velandia, Marianne
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Mother’s experiences and perceptions of a continuous caring model with fathers after caesarean section: a qualitative study2015Inngår i: Women's Health Open Journal, ISSN 2380-3940, Vol. 1, nr 3, s. 63-71Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In Chile, mothers and newborns are separated after caesarean sections. The caesarean

    section rate in Chile is approximately 40%. Once separated, newborns will miss out on

    the benefits of early contact unless a suitable model of early newborn contact after caesarean

    section is initiated.

    Aim: To describe mothers experiences and perceptions of a continuous parental model of newborn

    care after caesarean section during mother-infant separation.

    Methods: A questionnaire with 4 open ended questions to gather data on the experiences and

    perceptions of 95 mothers in the obstetric service of Sótero Del Rio Hospital in Chile between

    2009 and 2012. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: One theme family friendly practice after caesarean section and four categories. Mothers

    described the benefits of this model of caring. The fathers presence was important to mother

    and baby. Mothers were reassured that the baby was not left alone with staff. It was important

    for the mothers to see that the father could love the baby as much as the mother. This model

    of care helped create ties between the father and newborn during the period of mother-infant

    separation and later with the mother.

    Conclusions: Family friendly practice after caesarean section was an important health care

    intervention for the whole family. This model could be stratified in the Chilean context in the

    case of complicated births and all caesarean sections.

    Clinical Implications: In the Chilean context, there is the potential to increase the number of

    parents who get to hold their baby immediately after birth and for as long as they like. When

    the mother and infant are separated after birth, parents can be informed about the benefits of

    this caring model. Further research using randomized control trials may support biological

    advantages.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Azar, Gilberte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Maja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Anhörigas emotionella upplevelser av palliativ vård på hospice: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Anhöriga till patienter i den palliativa vården behöver mer praktisk information och kunskap så att de kan fylla sin vårdande roll. Att ge stöd till anhöriga i deras nya och krävande roller gynnar det patienten, anhöriga och hälso- och sjukvården. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som kan bidra till hälsa och välbefinnande för både patienten och familjen med värdighet och respekt.

    Syfte Syftet var att beskriva anhörigas emotionella upplevelser av palliativ vård på hospice.

    Metod Litteraturöversikten är en litteraturstudie som är strukturerad och har inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Analysen som resultatet baserades på grundades i femton kavlitetsgranskade artiklar. Datasökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat Resultatet visade att det förekom negativa emotionella upplevelser hos anhöriga vid bristande kommunikation och informationshantering. Två huvudkategorier framkom; Kommunikation och- Informationshantering och Stöd från omgivning.

    Slutsats Anhöriga upplevde vårdandet av familjemedlemmar i livets slutskede som emotionellt krävande. De upplevde även saknad av delaktighet på grund av dålig kommunikation relaterad till brist på information. Anhöriga belyser även att hospicesjuksköterskor samt vårdpersonalen många gånger inte tar hänsyn till deras kunskap och oförberedskap inför den palliativa vården och dess innebörd. Alla dessa utmaningar ledde till tveksamhet, rädsla, oro och tvivel. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Bachnick, Stefanie
    et al.
    University of Applied Sciences, Bochum, Germany, DE.
    Unbeck, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Ahmadi Shad, Maryam
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Falta, Katja
    University of Applied Sciences, Bochum, Germany, DE.
    Grossmann, Nicole
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Holle, Daniela
    University of Applied Sciences, Bochum, Germany, DE.
    Bartakova, Jana
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Musy, Sarah N
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Hellberg, Sarah
    Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm; Danderyd University Hospital, Stockholm.
    Dillner, Pernilla
    Karolinska Institutet, Stockholm; Astrid Lindgren Children's Hospital, Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Atoof, Fatemeh
    Kashan University of Medical Sciences, Kashan, Iran, IR.
    Khorasanizadeh, Mohammadhossein
    Kashan University of Medical Sciences, Kashan, Iran, IR.
    Kelly-Pettersson, Paula
    Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm; Danderyd University Hospital, Stockholm.
    Simon, Michael
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    TAILR (Nursing-Sensitive Events and Their Association With Individual Nurse Staffing Levels) Project: Protocol for an International Longitudinal Multicenter Study2024Inngår i: JMIR Research Protocols, E-ISSN 1929-0748, Vol. 13, artikkel-id e56262Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nursing-sensitive events (NSEs) are common, accounting for up to 77% of adverse events in hospitalized patients (eg, fall-related harm, pressure ulcers, and health care-associated infections). NSEs lead to adverse patient outcomes and impose an economic burden on hospitals due to increased medical costs through a prolonged hospital stay and additional medical procedures. To reduce NSEs and ensure high-quality nursing care, appropriate nurse staffing levels are needed. Although the link between nurse staffing and NSEs has been described in many studies, appropriate nurse staffing levels are lacking. Existing studies describe constant staffing exposure at the unit or hospital level without assessing patient-level exposure to nurse staffing during the hospital stay. Few studies have assessed nurse staffing and patient outcomes using a single-center longitudinal design, with limited generalizability. There is a need for multicenter longitudinal studies with improved potential for generalizing the association between individual nurse staffing levels and NSEs.

    OBJECTIVE: This study aimed (1) to determine the prevalence, preventability, type, and severity of NSEs; (2) to describe individual patient-level nurse staffing exposure across hospitals; (3) to assess the effect of nurse staffing on NSEs in patients; and (4) to identify thresholds of safe nurse staffing levels and test them against NSEs in hospitalized patients.

    METHODS: This international multicenter study uses a longitudinal and observational research design; it involves 4 countries (Switzerland, Sweden, Germany, and Iran), with participation from 14 hospitals and 61 medical, surgery, and mixed units. The 16-week observation period will collect NSEs using systematic retrospective record reviews. A total of 3680 patient admissions will be reviewed, with 60 randomly selected admissions per unit. To be included, patients must have been hospitalized for at least 48 hours. Nurse staffing data (ie, the number of nurses and their education level) will be collected daily for each shift to assess the association between NSEs and individual nurse staffing levels. Additionally, hospital data (ie, type, teaching status, and ownership) and unit data (ie, service line and number of beds) will be collected.

    RESULTS: As of January 2024, the verification process for the plausibility and comprehensibility of patients' and nurse staffing data is underway across all 4 countries. Data analyses are planned to be completed by spring 2024, with the first results expected to be published in late 2024.

    CONCLUSIONS: This study will provide comprehensive information on NSEs, including their prevalence, preventability, type, and severity, across countries. Moreover, it seeks to enhance understanding of NSE mechanisms and the potential impact of nurse staffing on these events. We will evaluate within- and between-hospital variability to identify productive strategies to ensure safe nurse staffing levels, thereby reducing NSEs in hospitalized patients. The TAILR (Nursing-Sensitive Events and Their Association With Individual Nurse Staffing Levels) study will focus on the optimization of scarce staffing resources.

    INTERNATIONAL REGISTERED REPORT IDENTIFIER (IRRID): DERR1-10.2196/56262.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Back, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kuoppa, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anknytning hos mödrar till prematura barn: En enkätstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anknytningen mellan mor och barn är livsviktig för det nyfödda barnet. Att få barn prematurt kan vara stressande för modern och anknytningen till barnet kan påverkas. Det är oklart om anknytningsprocessen skiljer sig åt mellan förstföderskor och omföderskor.

    Syfte:

    Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i anknytningen beroende på moderns paritet, samt om graden av prematuritet påverkade moderns anknytning.

    Design/ Metod:

    Detta var en longitudinell studie, data samlades in via enkäter åtta veckor efter utskrivning från neonatalavdelning samt sex och 12 månader efter förlossningen. Mätinstrumentet Maternal Postnatal Attachment Scale användes. Populationen bestod av 493 mödrar. Data analyserades med parametrisk och icke parametrisk statistik.

    Resultat:

    Ingen statistisk signifikant skillnad fanns mellan förstföderskor och omföderskor i anknytningen till sitt prematura barn. Däremot kunde en signifikant skillnad ses sex och 12 månader efter förlossningen i "tillfredsställelse vid samspel", där förstföderskor hade en högre grad av tillfredsställelse än omföderskor. Det kunde även ses en signifikant skillnad i anknytning hos omföderskor beroende på graden av prematuritet.

    Slutsats/ Klinisk tillämpbarhet:

    Anknytningen skiljer sig inte åt mellan förstföderskor och omföderskors under det första året, förutom sex och 12 månader efter förlossningen där förstföderskor hade en högre grad av tillfredsställelse vid samspel. Omföderskor till väldigt prematura barn kan ha en högre risk att utveckla en mindre optimal anknytning. Förhoppningsvis kan resultatet medföra att barnmorskor blir uppmärksammade på att omföderskor till väldigt prematura barn, kan behöva extra stöd för att gynna anknytningsprocessen.

  • 147.
    Back, Mariann
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anhörigas erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal i palliativa vård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige ökar den åldrande befolkningen stadigt och det kommer krävas att vårdpersonalen har kompetens och utbildning som kan möta individuella behov inom den palliativa vården och vården i livets slutskede. Det kommer att krävas bra och tillfredställande kommunikation mellan anhöriga och vårdpersonal då familj/anhöriga är en stor resurs inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva anhörigas behov och erfarenheter av kommunikationen med vårdpersonalen i den palliativa vården.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt som i sin design inkluderade kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarna söktes i databasen PubMed. Detta resulterade i 15 stycken artiklar.

    Resultat: Resultatet påvisade brister avseende fungerande kommunikation och information gentemot anhöriga till palliativa patienter.

    Slutsats: Anhöriga i studiens artiklar upplever inte att vården uppfyller deras önskningar avseende kommunikation och information. Mer utbildning avseende kommunikation och information avseende palliativ vård även på allmänna avdelningar inom sjukvården skulle behövas.

  • 148.
    Back, Marina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Westlund Björkén, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 22019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som innebär att insulinbrist orsakar förhöjd blodsockerhalt i kroppen. Diabetes ökar kraftigt runt om i världen. Ökningen associeras med ökad befolkning, åldersgrupp, ändrad kost och livsstil samt ökad övervikt. Diabetes typ 2 ska främst behandlas genom att försöka minska insulinresistensen i vävnaderna. Egenvårdsbehandling är främst att försöka äta mer hälsosamt, motionera och sluta röka.

    Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 2

    Metod: Arbetet är en litteraturstudie. För litteratursökningen har de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl där de har hög kvalitet använts.

    Resultat: Hinder med informationen om egenvård kunde bero på ålder på patienten, om andra sjukdomar fanns i botten, rädslor, osäkerhet och brist på insikt. Möjligheter med informationen om egenvård var patientens vilja att lära sig mer om diabetes på djupet genom sjukvården och att ta initiativ till egen informationssökning och kunskap som gav större insikt om vikten av egenvård.

    Slutsats: Resultatet visar på att patienterna ser fler hinder än möjligheter kring information om egenvård. Det är viktigt att patienterna får information om egenvård men främst att patienten förstått informationen och får stöd och motivation att kunna förändra livsstilen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Back, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindberg, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av vård i livetsslutskede på sjukhus: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede bygger på att lindra lidande samt förbättra livskvaliteten för patienten, vilket är en del av sjuksköterskors grundläggande ansvarsområden och ingår i den personcentrerade vården. Beroende på vilket stadie i sjukdomen patienten befinner sig i påverkas vilka vårdinsatser som behövs. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar och har en definitiv roll i omvårdnaden av patienten i livets slutskede.Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställer både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar från olika delar i världen. Uppsatsförfattarna har valt att dela in resultatet i huvudkategorier: Känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskor, Tids- och resursbrist för att stödja patienten i livets slutskede, Påverkbara aspekter i vårdmiljön, Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienten och Behov av kunskap och utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskor upplever blandade känslor och delade meningar om att vårda patienter i livets slutskede och möta deras behov i slutet av livet vilket beror på sjuksköterskors yrkeserfarenhet.Slutsats: Sjuksköterskor upplever känslomässiga reaktioner, tids-och resursbrist, brist på utbildning samt olika nivåer av erfarenheter vilket är faktorer som försvårar deras arbete av vård i livets slutskede. Detta gav känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor upplevde även att kommunikationen var svår vilket oftast grundade sig i att sjuksköterskorna kände sig otrygga i sina roller i arbetet med patienter i livets slutskede medan sjuksköterskor med längre erfarenhet och de som hade högre kunskap inte hade några svårigheter att möta dessa patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Back Ågren, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möller, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av att vårdas på enkelrum - en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Idag när nya sjukhus byggs blir designen till större delen enkelrum. Vårdmiljön

    bör stödja patienternas hälsa och välbefinnande. Att det finns en länk mellan hälsa och miljön

    som patienterna vistas i fastställs i begreppet evidensbaserad design. När patienter idag vårdas

    på sjukhus finns olika typer av rum. Dessa är flerbäddsrum, som rymmer två eller flera

    patienter samt enkelrum, där endast en patient ryms. I denna litteraturöversikt undersöks

    patienternas upplevelse av att vårdas i enkelrum. Patientens upplevelse av sin vård är viktig

    för sjuksköterskan att känna till. Den personcentrerade vården är nyckeln till upplevelsen.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på enkelrum. Metod: Studien är en

    litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar från två världsdelar. Artiklarna söktes

    i databaserna Pubmed, Cinahl och Science Direct, inklusionsår var 2000 – 2018.

    Resultat:

    Redovisas utifrån studiens syfte och presenteras under fyra kategorier; socialt stöd, autonomi

    & kontroll, komfort och ensamhet & isolering som i sin tur har underkategorier. Kategorierna

    har utformats utifrån återkommande begrepp i artiklarna som ligger till grund för resultatet.

    Resultatet visar både på fördelar och nackdelar med patienternas upplevelse av att vårdas på

    enkelrum.

    Slutsats: Patienternas upplevelse av att vårdas på enkelrum är mer komplex än

    rummets utformning, design och smyckning. Det handlar även om patienternas ålder och

    personligheter. Mer forskning kring detta ämne kommer att behövas innan generella direktiv

    om att endast införa enkelrum i byggnationer av nya sjukhus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 of 1702
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf