Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 7057
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ruotsalainen interventiotutkimus pyrkii vahvistamaan lukuopetusta esikoulussa ja ensimmäisellä luokalla2014Ingår i: Kielikukko, ISSN 0780-0940, nr 3, s. 41-42Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 102.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This study focuses on teachers’ opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It’s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers’ own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students’ reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students’ reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students’ reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students’ linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school’s learning goals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 103.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Skriftspråksutvecklingen i övergången från förskoleklass till årskurs ett2017Ingår i: Barns övergångar: Förskola, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist & Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 59-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 104.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Språkstimulans och skrivundervisning i förskoleklass2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Statliga åtgärder för att stärka lärandet i skolans tidiga år2016Ingår i: Scira Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 41, nr 2, s. 4-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 106.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Sustainable Knowledge of Reading and Writing Instruction: A Question for Teacher Education2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    My study of 300 Swedish teachers in primary school grades 1-3 (Alatalo, 2011), showed that too many teachers lack understanding of children's reading and writing development. A large part of the teachers in the study, had difficulties describing and reasoning about the basic elements of reading and writing instruction. These knowledge gaps cause difficulties for teachers to implement good reading and writing instruction. One consequence of this is that students, who are at risk for getting any kind of difficulty in reading and writing, are not identified as early as possible and thus do not get the support they need. Another consequence is that many teachers teach without knowing how their instruction actually affects student learning. What can the teacher education do to increase teachers’ knowledge of students’ reading and writing? It is not enough to know that learning occurs in interaction with others, because there are abilities that each individual himself must develop and master. Automated decoding, reading fluency and comprehension are neither abilities that necessarily arise by itselves, but usually require a proficient teacher’s systematic instruction (Moats, 2009; Snow, Burns & Griffin, 1998). Teachers' knowledge of the processes in students' reading and writing development are needed even more in the interactive learning process and in a time of rapidly emerging new technological tools for teaching. These skills can be said to be sustainable. My above-mentioned study (Alatalo, 2011) indicates that teachers, who have knowledge of the language structures, and know the meaning of phonological awareness, also have more knowledge of reading and writing in general. Specifically, it may mean that those who know the meaning of phonologic awareness also find it easier to understand processes that lead for example to reading fluency and comprehension. This is something that the teacher education should notice.

  • 107.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Sustainable reading and writing instruction: a question for teacher education2013Ingår i: The International Journal of Literacies, ISSN 2327-266X, Vol. 19, nr 3, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning occurs in meaningful situations and is tied to cooperation and interaction, which teacher education needs to emphasize in all teacher preparation programs. Furthermore, communication in the information era is built largely on multimodal languages such as symbols and images, which teacher education also must pay attention to. But still the written word is fundamental in communication and therefore needs to be in focus in teacher education. For that reason, parallel to knowledge about sociocultural approaches on learning and development and multimodality in the literacy area, teacher students need basic knowledge about children’s reading and writing development. Such knowledge is essential for the teacher to be able to accurately identify where each student is in her or his reading and writing processes in order to be able to respond to and support her or his literacy development. In the literacy area there are skills that children need to learn by practicing on their own. In reading for example, such items are decoding, reading fluency, and reading comprehension. This means that teacher education students also need to possess the theoretical knowledge of literacy instruction. Thus teachers’ knowledge of reading and writing development is an important foundation for sustainable reading and writing instruction. The purpose of this study was to investigate whether teacher education should increase teacher education students’ opportunities to provide sustainable reading and writing instruction. The present study, with a teacher knowledge survey (TKS) completed by 269 Swedish teachers in primary school grades 1-3, indicated that a large part of them lack understanding of children’s written language development as well as of reading and writing instruction. For the reading and writing instruction to be sustainable, the conclusion is that teacher education should focus more on basic elements in reading and writing development, of course without forgetting the benefits of cooperative and multimodal learning. Limitations of the study are that the data only shows teachers’ knowledge but not how they use it in practice. Nor is there any data about teachers’ attitudes and knowledge of socio-cultural perspectives on learning or of multimodal learning. 

  • 108.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Svensk interventionsstudie med syftet att stärka läs- och skrivundervisningen i förskoleklass och årskurs 12014Ingår i: Kielikukko, ISSN 0780-0940, nr 3, s. 39-40Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 109.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Swedish K-1 Teachers’ Knowledge of Basic Literacy Instruction: Examining Gains From a Professional development Program.: Participation on a symposia: Literacy learning and its relations to teachers’ knowledge and practices in kindergarten and first school years.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Research indicates that explicit, systematic instruction in phoneme awareness and in orthographic principles facilitates the reading process and many children’s likelihood of success (Adams, 1990; Cunningham & Stanovich, 1998; Lundberg, 2006). Teachers’ knowledge of language structures and processes in the reading development has a direct connection with the students’ reading skills (Moats & Foorman, 2003, Lane et al., 2009). For this reason, teachers should know the meaning of phonological and phonemic awareness and spoken language structures, that is, phrases, words, morphemes, syllables and phonemes (Brady et al., 2009; Joshi et al., 2009; Moats, 1994; 1999; 2000; Piasta et al., 2009). This basic knowledge, gives teachers the potential to be able to choose appropriate activities, provide accurate feedback, address students’ instructional needs, and adjust their teaching accordingly (Moats, 1994, 2009). Many Swedish teachers in the earlier grades lack knowledge of basic reading and writing skills (Alatalo, 2011). This means that they cannot perform systematic reading instruction or identify children’s literacy development. Studies have shown that in-depth professional development for teachers in the first grades of school on topics including linguistic awareness and language structures increase teachers knowledge on literacy instruction as well as students literacy progress (Brady et al., 2009; McCutchen 2002).    

    Purpose and research questions The main goal was to evaluate whether gains in Preschool class-1 teachers’ knowledge in reading instruction would be obtained with a professional development program that continues for two years. The program consists of lectures on language structures, linguistic awareness, decoding, reading fluency and reading comprehension. To extend and intensify the professional development, the lectures are followed by recurrent missions on each topic that the teachers would perform with their students. The missions are followed of peer talks in small groups led by a special educator. The research questions are defined as follows: How does the professional development program influence preschool class-1 teachers’ knowledge of literacy instruction? How do the teachers state that the training affects their teaching?

    Method 23 teachers from preschool class and 23 from grade 1 are taking part of the study. Pre- and post tests with focus on the actual skills assess teachers’ knowledge. Observations of peer talks as well as recurrent interviews with 10 teachers during the two years investigate teachers learning and experiences about effects on their teaching.    

    Results There are only preliminary results since the research is in progress. Pre-test, observations and interviews show that the preschool class teachers generally are familiar with the meaning of phonological and phonemic awareness but do not know about decoding, reading fluency or comprehension. Grade 1 teachers do generally know more about reading fluency and comprehension but less about linguistic awareness. Many teachers seem to follow the textbook without reflecting on how their instruction affects the students learning.  All respondents state that the theoretical connection to their practical experiences makes them more aware of children’s literacy development, which also influences their teaching.

  • 110.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing2011Ingår i: ECER 2011, Urban Education, Berlin, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing The aim of this study is to perform an analysis of teachers’ experiences and knowledge in teaching students with reading and writing difficulties. Reading is an unnatural process and most children need instruction in reading and writing (Blachman, 2000). There is considerable evidence that competent teaching will alleviate or reduce the severity and consequences of reading failure (Blachman et al., 2004; Foorman et al., 2006). Investigators have begun to pay increasing attention to the role of the teachers’ domain-specific knowledge in the area of reading (Cunningham, Perry, Stanovich, & Stanovich, 2004; Moats, 1996, 2009; Moats & Foorman, 2003). As an introduction an interview study was conducted with teachers in grades 1-2. This study pointed out that the identification of students that have reading and writing difficulties differ among schools. Among other things, it depends on the gathered knowledge about reading and writing that the teachers at the school posses. Further, a questionnaire study with 300 Swedish teachers in the grades 1-3 has been completed. The questionnaire contents partly the teachers’ implementations, attitudes and conditions in their practical teaching. Partly it is a survey of teachers’ knowledge about and attitudes towards reading instruction and students’ further development in reading and writing. There is also a test on teachers’ knowledge about linguistic awareness, general orthographic rules and spelling conventions as well as on teachers’ knowledge about practical reading instruction and abilities to identify students’ writing difficulties. The research questions are defined as follows: • How do teachers state that they identify students that have reading and writing difficulties? • How are teachers reasoning about their experiences, knowledge and conditions in other respects, with relevance for the opportunity to give these students support? • Which concrete support do teachers consider that they give students that have reading and writing difficulties? • Which knowledge do teachers have in basic reading and writing instruction? • Which criterions do schools have for students that have reading and writing difficulties in order to give them special education? As in research done in USA, even this study shows that teachers achieve relatively low results on parts in the test. While the research has been going on, one comprehensive question has made a starting point, but also been clear in both the interview and questionnaire studies: Who should teach students that have reading and writing difficulties? Is it the class teacher or the special educator or both of them? It is significant that students that have some kind of difficulties in reading and writing are identified early and given opportunities to get support to develop and to get improved. Consequently in this dissertation, it is important to investigate and problematize the teachers’ opportunities and conditions to meet that kind of demands. Blachman, B. (1984). Relationship of rapid naming ability and language analysis skills to kindergarten and first-grade reading achievement. Journal of Educational Psychology, 76, s. 610-622. Blachman, B. (2000). Phonological awareness. I R. Barr, M. L. Kamil, P. Mosenthal, & P. D. Pearson (Eds. ), Handbook of Reading Research, Vol. 3, s. 483-502. Mahwah, NJ: Erlbaum. Cunningham, A. E., Perry, K. E., Stanovich, K. E. & Stanovich, P. J. (2004). Disciplinary knowledge of K–3 teachers and their knowledge calibration in the domain of early literacy. Annals of Dyslexia, 54, s. 139–172. Moats, L. C. (1994). The missing foundation in teacher education. Knowledge of the structure of the spoken and written language. Annals of Dyslexia, 44 s. 81-104. Moats, L. C. (2009). Knowledge foundations for teaching reading and spelling. An interdisciplinary Journal, 22 (4) s. 379-399. Moats, L.C., & Foorman, B. (2003). Measuring teachers content knowledge of language and reading. Annals of Dyslexia, 53, p. 23-45.

  • 111.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning?2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning? Min studie med 300 lärare i grundskolans årskurser 1-3 (Alatalo, 2011), visar att alltför många lärare har bristfälliga kunskaper om elevers skriftspråksutveckling. En stor del av främst de lärare som examinerats i grundskollärarutbildningarna har svårt att redogöra för och resonera om grundläggande moment i läs- och skrivundervisningen. Dessa kunskapsbrister orsakar svårigheter för lärarna att genomföra god läs- och skrivundervisning. En konsekvens av detta är att elever som ligger i riskzonen för att få någon slags svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, inte identifieras så tidigt som möjligt eller får den hjälp som de behöver. En annan konsekvens är att många lärare undervisar utan att känna till hur deras pedagogik egentligen inverkar på elevernas lärande. Vad kan lärarutbildningen göra för att öka blivande lärares kunskaper om läs- och skrivinlärning? Det räcker inte med att känna till att lärandet sker i samspel med andra, eftersom det finns förmågor som varje individ själv måste utveckla och bemästra. Automatiserad avkodning, läsflyt och läsförståelse är dessutom inga förmågor som nödvändigtvis uppkommer av sig självt, utan kräver oftast en kunnig lärares systematiska undervisning (Myrberg, 2003; Snow, Burns & Griffin, 1998). Lärares kunskaper om processerna i elevers läs- och skrivutveckling behövs än mer i det interaktiva lärandet och i en tid med snabbt uppkommande nya tekniska redskap för undervisningen. Sådana kunskaper är hållbara. Vare sig eleverna använder ”padda” i sin läs- och skrivinlärning eller sitter i internetseminarier, behöver läraren ha insikt om var eleven befinner sig i läs- och skrivprocessen. Därigenom kan läraren hjälpa varje elev att utveckla god läsförmåga. Min ovan nämnda studie (Alatalo, 2011) indikerar att lärare som har kunskap om språkets byggstenar samt känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har mer kunskap om läs- och skrivinlärning i övrigt. Konkret kan det innebära att de som känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har lättare att förstå innebörden av läsflyt och läsförståelse. Detta är något som lärarutbildningen bör ta till sig. Källor: Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. (Akademisk avhandling). Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket. Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (Eds.). (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.

  • 112.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Frank, Elisabeth
    Divergent views among Swedish preschool teachers and primary school teachers regarding exchange of information on children’s linguistic development in the transition from preschool to school2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study’s overall purpose is to increase the knowledge of how children’s linguistic skills are taken advantage of and transmitted from preschool to school. The study focuses on teachers’ assumptions and statements of the linguistic work, with particular attention to the transmission of information on children’s early reading development from preschool to school.

    The following research questions are essential:

    • How do teachers in preschool and school define the language work in respective practices? 

    • Does transfer of information on children’s linguistic development take place from preschool to school and in that case, which methods are used?

    To collect data on preschool and school linguistic work as well as priorities and transmission of information on children’s linguistic development, a questionnaire was constructed. During fall 2012, 100 preschool and school teachers from different parts of Sweden responded to the questionnaire. The questionnaire concentrates on questions about the work on children’s linguistic development with main focus on the transition phase from preschool to school.

    Our preliminary results show that focus in preschool teachers’ and primary school teachers’ linguistic work seem to differ from each other in some domains. Nor do they agree about if, what and how information on children’s linguistic development is transferred in the transition from preschool to school.

  • 113.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Exchange of information on children's linguistic development in the transition from preschool to preschool class - a pilot study2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to investigate teachers’ experiences with information sharing regarding children’s linguistic development in the transition from preschool to preschool class. Research questions:

    * To what degree do teachers prioritize work with children’s linguistic development?

    * To what extent does exchange of information regarding children’s linguistic development take place in the transition from preschool to preschool class?

    * How is the information transmitted?

    * What kind of information is transmitted?

    To collect data on preschool and school linguistic work as well as priorities and transmission of information on children’s linguistic development, a questionnaire was constructed. During fall 2012, 76 preschool and preschool class teachers from different parts of Sweden responded to the questionnaire.

    Our results show that language development activities are highly prioritized in preschool and preschool class. A transfer of information on children’s language skills between preschool and preschool class takes place though focus seem to differ in some domains. Information is transferred both orally and written, mainly on a group level. Further research is needed on what- how- and why-questions. Another question is what impact the information transmission may have on preschool class activities.

  • 114.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hansson, Åse
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Johansson, Stefan
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Gustafsson, Jan-Eric
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Characteristics of Teacher Competence: Trends over Time and Between Student Groups in the Swedish Compulsory School2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Achievement differences across schools have increased in Sweden during the past two decades, at the same time as average achievement levels have declined, for example in mathematics (Holmlund et al., 2014; SOU 2014:05) and reading (Skolverket, 2013). These negative trends may be related to schools’ demographic, organizational and resource prerequisites. The organizational basis for the Swedish compulsory school has undergone significant changes since the late 1980s, with free school choice, an increasing number of private schools and a larger autonomy for school leaders. The increased school segregation with respect to migration background since the implementation of these reforms (Yang Hansen & Gustafsson, 2016), could possibly be caused by the continuing decline in inclusion of migrant students and a related educational inequality in instructional quality and teacher competence. Inclusion is defined as a structure of organizing integration according to particular rules and regulations.

    The results of research on effects of teacher competence are, however, somewhat fragmented and unclear, at least with respect to effects on different student groups. This can partly be explained by uncertainties in the determination of crucial teacher characteristics. Making comparisons between for example authorized and unauthorized teachers has been shown to be problematic. There is vast research in this field which is characterized by severe methodological problems, e.g. with respect to drawing causal conclusions from cross-sectional observational data. For example, no correlation between student achievement and various resource factors has been found in some studies (e.g. Hanushek, 1997), whereas others found a positive correlation (e.g. Greenwald, Hedges & Laine, 1996).

    A teacher effect on student achievement is, however, well manifested (e.g., Gustafsson, 2003; Gustafsson & Myrberg, 2002; Johansson, Myrberg, & Rosén, 2015; Nye, Konstantopoulus, & Hedges, 2004; Rockoff, 2004), and the results also suggest that lower achieving students, as for example immigrants, are the more likely to benefit from increases in teacher effectiveness (e.g., Sanders, 1998). Teacher quality is, furthermore, one of the resource factors that explains most of the increase in performance differences between schools in Sweden (Björklund, Fredriksson, Gustafsson, & Öckert, 2010, Ch 7; Gustafsson & Myrberg, 2002). The general reduction in teacher quality in Sweden the last decades (SOU 2014:05), and the decreased equality of allocation of teacher competence between schools (Hansson & Gustafsson, 2016; OECD, 2013), supports these results. However, the variation between student outcomes that different teachers are achieving (Hanushek, 2003) needs to be further problematized and discussed. Teacher knowledge and skills, teacher training and teaching experience are examples of characteristics highlighted in different meta-studies (e.g., Greenwald, Hedges & Laine, 1996), that should be subject of such an investigation.

    This study intends to develop a precise and differentiated description of teacher quality for use in future analyses of relations between teacher competence and educational results, with focus on interactions with student composition of schools due to students’ socio-economic and migration backgrounds. The description is among other factors focusing on teacher’s basic knowledge, subject-related and pedagogical training, and type of teacher training program. One aim is to investigate the variation over time in access to qualified teachers and the variation in teacher qualifications between schools. In further analyses, the significance of the teacher characteristics for literacy and mathematics in grades 1 to 6 will be focused.

    Overall, the project, which this study is a part of, is expected to generate insights about essential conditions for effective and equitable teaching in Swedish and mathematics in primary school, and about distributions of teacher competence across schools with different student composition.

  • 115.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Naturvetenskap.
    ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass2019Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 63-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?
  • 116.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, VictoriaLunds universitet, Språk- och litteraturcentrum, Humanistiska fakulteten.
    Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning i tidiga skolår2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 117.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Victoria
    Lunds universitet, Allmän språkvetenskap.
    Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning i tidiga skolår: Redaktionell introduktion2019Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning
  • 118.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Överlämning av information från förskola till förskoleklass gällande elevers skriftspråkliga utveckling2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning om överlämningar mellan olika skolformer har funnit att det är av betydelse för barns kontinuerliga och långsiktiga lärande att mottagande verksamhet tar tillvara de erfarenheter barnet redan erövrat. Detta eftersom lärandet gynnas av att verksamheten fortsätter på samma sätt utan onödiga avbrott. I föreliggande studie undersöks verksamma lärares erfarenheter av överlämning av information från förskola till förskoleklass gällande elevers skriftspråkliga utveckling. Traditioner, bristande samarbete och öppenhet mellan verksamheterna anges hindra samverkan kring överlämnandet. Det överlämnande som görs fokuserar i hög grad barn som ”sticker ut”, det vill säga ligger långt framme eller är sena i sin utveckling. Rädsla för bedömning uppges också vara en orsak till att överlämnandet inte genomförs mera nyanserat. Bristfällig utbildning om både skriftspråksutveckling och kontinuerligt lärande framstår emellertid som den huvudsakliga orsaken till att överlämnande vad gäller barns skriftspråkliga utveckling i det närmaste är obefintligt.

  • 119.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linneaus University.
    Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school2017Ingår i: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, nr 2, s. 240-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a  good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.

  • 120.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016Ingår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, nr 2, s. 155-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 121.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Överlämningar från förskola till förskoleklass2014Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 13, s. 30-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Norling, Martina
    Örebro universitet.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet.
    Tjäru, Sofie
    Åbo Akademi, Vasa.
    Hjetland Naess, Hanne
    Universitet i Oslo.
    Hofslundsengen, Hilde
    Høgskulen på Vestlandet.
    Høgtlesing og tidlig skriving i svenske og norske barnehager2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [no]

    Bakgrunn: Tidlig skriftspråkutvikling har vist sammenheng med senere lese- og skriveferdigheter i skolen. I barnehagen er det behov for en didaktikk der lek er kjernen, og hvor alle barn får mulighet til å kommunisere, utforske og leke med skrift. For å få til dette har det betydning hvordan et innhold som skrift representeres og behandles i barnehagen. Hensikten med denne studien er å bidra med kunnskap om hvordan nordiske barnehagelærere tilrettelegger for skriftspråklæring i nordiske barnehager. Følgende forskningsspørsmålet er sentralt: Hvilken oppfatning, praksis og erfaringer beskriver barnehagelærere at de har med høytlesing og skriving?

    Metode: 76 barnehagelærer i Sverige og 92 barnehagelærer i Norge besvarte et spørreskjema med åpne og lukket spørsmål om høytlesing og skriving. Resultatene ble analysert med frekvensanalyse i SPSS og med kvalitativ innholdsanalyse av åpne spørsmål.

    Resultater: Preliminære funn viser at det er mindre skriving på småbarnsavdeling og stor variasjon i tekstmiljøet knytt til skriving for eldre barn. Høytlesing er en sentral del av barnehagens virksomhet, men det er stor variasjon i vilkårene for høytlesning, hva som leses, hvorfor og hvor ofte det leses.

    Implikasjoner for praksis: Studien kan styrke barnehagelærers didaktikk innenfor språk og kommunikasjon gjennom å løfte frem eksempel på hvordan barnehagelærer legger til rette for høytlesing og skriving. Barnehagelærer trenger kunnskap om høytlesing som en didaktikk hvor skriftspråket er i sentrum og hvordan man tilrettelegger for skriving om funksjon, og ikke først og fremst som form, for de yngste barna.

  • 123.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan?

     

    Teoretiskt ramverk

    Högläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012).

     

    Metodologi/forsningsdesign

    Högläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna.

     

    Resultat

    Studiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning.

     

    Relevens för forsningsfältet

    Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. 

                                                                                                                                                          

     

    Referenser

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.

    Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.

    Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.

    Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.

     

     

  • 124.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet.
    Strid, Anna
    Nacka kommun, Elevhälsan.
    Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).

    Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?

    Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.

    Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).

    Mycket preliminära resultat indikerar följande:

    • Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagen
    • Högläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamheten
    • Lärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsen
    • Högläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärande
    • Högläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolor
    • Mysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syften
    • Det är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling

     

     

     

  • 125.
    Alawadi, Suzan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    En studie om hur lärare stöttar elever med talängslan vid muntliga presentationer: Verksamma lärares erfarenheter2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 126.
    Albinsson, John
    et al.
    Lunds universitet.
    Brorsson, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Ryden-Ahlgren, Åsa
    Lunds universitet.
    Cinthio, Magnus
    Lunds universitet.
    Improved tracking performance of lagrangian block-matching methodologies using block expansion in the time domain: in silico, phantom and in vivo evaluations2014Ingår i: Ultrasound in Medicine and Biology, ISSN 0301-5629, E-ISSN 1879-291X, Vol. 40, nr 10, s. 2508-2520Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to evaluate tracking performance when an extra reference block is added to a basic block-matching method, where the two reference blocks originate from two consecutive ultrasound frames. The use of an extra reference block was evaluated for two putative benefits: (i) an increase in tracking performance while maintaining the size of the reference blocks, evaluated using in silico and phantom cine loops; (ii) a reduction in the size of the reference blocks while maintaining the tracking performance, evaluated using in vivo cine loops of the common carotid artery where the longitudinal movement of the wall was estimated. The results indicated that tracking accuracy improved (mean - 48%, p<0.005 [in silico]; mean - 43%, p<0.01 [phantom]), and there was a reduction in size of the reference blocks while maintaining tracking performance (mean - 19%, p<0.01 [in vivo]). This novel method will facilitate further exploration of the longitudinal movement of the arterial wall. 

  • 127.
    Aldén, Joakim
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Kinesisklärares omsättning av pinyin i undervisning och deras uppfattningar om pinyins roll för eleverna: En kvalitativ studie2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Pinyin, the romanization system of Standard Chinese released in 1958 in China, is used to transcribe Chinese orthography, to facilitate reading comprehension and is used as a tool in general Chinese language education. Both in and outside of China and for both Chinese and foreign students, pinyin has also been used as an aid in Chinese language education for teaching Standard Chinese pronunciation and annotating Chinese texts in Chinese characters. While the related research mostly concerns the effects of pinyin on students’ abilities, research on the beliefs and practices of pinyin by Chinese language teachers in Swedish schools is scarce. The present study aims to explore Chinese language teachers’ perceptions about the importance of pinyin, and to investigate the teachers’ practice with pinyin in teaching. While the didactics of the teachers is coherent with parts in the literature describing teachers’ communicative focus, findings in the study entail that the teachers employ a method of presenting new characters involving showing the combination of a Chinese character, pinyin, and translation all at once. The balance between pinyin and Chinese character reading comprehension, a theme identified in the analysis, is a fact that the study’s respondents find hard to balance. The respondents also report positive mental effects of pinyin, such as increased confidence and an increased desire for learning Chinese in general. Lastly, the respondents emphasized the importance of pinyin in an expanding, digitalized era.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Alexander, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Trygghet och anknytning i förskolan: En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns trygghet och anknytning till vuxna i förskolan, samt hur förskollärare ser på det egna arbetet med att tillgodose barns behov av trygghet. Frågeställningarna är följande:

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns trygghet i förskolan?

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns möjligheter att utveckla trygg anknytning till pedagoger?

    - Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    - Vilka svårigheter beskriver förskollärarna att de möter i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fyra informanterna gällande trygghetens betydelse i förskolan. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av trygg anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande syn framkommer hos informanterna. Två förskollärare betonar anknytningens betydelse mycket tydligt, medan två inte betonar dess betydelse lika starkt. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos informanterna. Strategier som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att skapa förutsägbarhet och tydliga rutiner för barnen, att dela in barnen i mindre grupper, samt att ha en god föräldrasamverkan. Förskollärarna beskriver även områden där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov. Stora barngrupper och övergångar mellan aktiviteter är aspekter som tas upp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 129. Alexanderson, Karin
    et al.
    Jess, Kari
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Stuprör, hängrännor och rännkrokar: Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Alexandersson, Christine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Samhällskunskap.
    Lindgren, Lise-Lotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Samhällskunskap.
    En kommunal korttidspool i mellansverige: - en utvärdering ur tre perspektiv, år 20022002Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten. Undersökningen inleddes med att ett brevutskick (i form av ett öppet svarsbrev) ut till samtliga berörda parter, därefter genomfördes intervjuer, med ett urval informanter. Till grund för undersökningen har en egen komponerad utvärderingsmodell använts. De variabler som modellen innefattar är; Mål och avtal, Arbetsmiljö, Ledarskap och Ekonomi. Undersökningen påvisar att korttidspoolen föranletts av flertalet brister, bland annat gällande förberedelsetid/planeringsarbete med resultat att viktiga detaljer förbisågs; upprättande av mål och avtal. Korttidspoolen är (i nuläget) inte ekonomiskt bärande, vilket tillviss del beror på att arbetsplatserna (som nyttjar poolen) inte förvaltar bokningen på ett adekvat sätt, vilket i förlängningen undergräver korttidspoolens fortsatta verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 131. Alexandersson, Karin
    et al.
    Nyström Svensk, Ingrid
    Olsson, Helén
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Försörjningsstöd som leverbröd - Det ekonomiska biståndets utveckling 2007-2008, i sex kommuner i Dalarna, i relation till förändringar i det svenska välfärdssystemet.2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Alf, Viktor
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindberg, Linus
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Kartläggning av tillslagsprecision i fotboll2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att analysera tillslagsprecision i fotboll och jämföra eventuella skillnader mellan juniorer och seniorer på både herr- och damsidan.

    Metod

    Totalt 30 elitspelare varav 16 herrar och 14 damer utförde tester i tillslagsprecision. De färdigheter som testades var passning och skott. Upplägget var 60 skott (30 stillaliggande och 30 halvvolley) och 80 passningar (20 stillaliggande bästa fot, 20 rullande bästa fot, 20 stillaliggande näst bästa fot och 20 rullande näst bästa fot). Testresultaten analyserades via Excel och Kinovea, där kunde medelvärden och standardavvikelser för varje testperson och testgrupp räknas ut.

    Resultat

    Resultatet visar att det endast var signifkant skillnad på ett av sex moment vad gäller tillslagsprecisionen på herrsidan. På damsidan var det ingen signifikant skillnad på något moment.

    Slutsatser

    Författarna har i denna studie identifierat en platå mellan spelare i åldrarna 16-18 år och seniorspelare vad gäller tillslagsprecision. Spelare i åldrarna 16-18 är lika bra som seniorspelare på de individuella färdigheterna passning och skott. Denna platå kan vara resultatet av för lite individuell träning, sk isolerad träning vad det gäller tillslagsprecision, på föreningsträningarna. Om föreningstränarna följer den utbildning SvFF ger dem ska endast två minuter per träning gå till varje individuell färdighet (13 st enligt SvFF). Bristen av tid för dessa färdigheter kan vara en avgörande faktor för att utvecklingen av tillslagsprecision står stilla idag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Alfredsson, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Reuterwall, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Beröringens betydelse i vården: en systematisk litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995. Fysisk beröring i omvårdnaden visade sig ha flera olika betydelser som gick att dela in i begreppen: symtomlindring och återhämtning, komfort, kommunikation, obehag samt samspel. Den fysiska beröringen gav både fysiska och psykiska förbättrade tillstånd. En del patienter minskade sin läkemedelsanvändning efter behandlingar med olika fysiska beröringsformer. Detta kunde vara en väg till ökad livskvalitet för människor, framförallt när det handlade om smärta, oro, och depression. Positiva känslor som trygghet, välbefinnande och komfort upplevdes av en del patienter i beröringsögonblicket och ibland som en följd av själva beröringen. Beröring visade sig vara ett sätt att kommunicera med patienter, framförallt var det viktigt när det verbala språket sviktade eller saknades. Även om många positiva betydelser för patienterna framkom i studierna fanns det också negativa upplevelser. Beröring av stressad och hårdhänt personal, smärta och att inte känna sig delaktig i skeendet var exempel på obehagliga upplevelser. I flera studier framkom att samspelet mellan patienter och vårdare kunde förbättras med stöd av den fysiska beröringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 134.
    Alfredsson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Junno, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan: Pedagogers syn på arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur yrkesverksamma pedagoger arbetar för att uppfylla läroplanens mål och stödja flerspråkiga barn i deras språkutveckling. För att svara på studiens syfte har kvalitativa intervjuer med sex pedagoger genomförts där svaren har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Förskolan har i uppdrag att ge alla barn möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål när det är ett annat än svenska. Den tidigare forskningen visade att hjälpmedel ofta användes och att barnens modersmål inte inkluderades i verksamheten lika ofta som det svenska språket. Studiens resultat visar att arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling är utmanande och kräver mycket tid och kunskap. För att underlätta arbetet använde pedagogerna olika strategier, till exempel lärde de sig enstaka ord på barnens modersmål, och använde TAKK och bilder som stöd. I vår studie använder sig pedagoger av digitala verktyg i undervisningen på ett sätt som inte tidigare forskning tagit upp. Studien bidrar med arbetssätt för pedagoger inom förskolan som gynnar de flerspråkiga barnens språkutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Algodin Paulic, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Samhällskunskap.
    Deliberativa samtal: Utvecklare av elevers demokratikunskap?: Samhällskunskapslärares perspektiv på deliberativa samtal2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad verksamma samhällskunskapslärare anser om deliberativa samtal som utvecklare av elevers demokratikompetens. Frågeställningarna som används i studien är:

    1. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet deliberativ demokrati?

    2. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet demokratikompetens?

    3. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet deliberativa samtal?

    4. Vad anser samhällskunskapslärare om den didaktiska modellen deliberativa samtal som utvecklare av elevers demokratikompetens?

    Tillvägagångssättet för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna är en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna anser att deliberativa samtal ger en positiv effekt på elevernas demokratikompetensutveckling.

    Men även att det finns nackdelar med deliberativa samtal som metod. I diskussionen jämförs och analyseras lärarnas definitioner mot den rådande forskningen på området. Studien visar att lärarnas definitioner är positivt inställda till begreppen men att det finns många frågetecken kring hur:et.

  • 136.
    Algodin Paulic, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Samhällskunskap.
    Litteratursamtalets roll i samhällskunskap: Forskning och teorier om litteratursamtal i samhällskunskapsundervisningen2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån befintlig forskning undersöka hur litteratursamtal som metod kan användas i samhällskunskapsundervisningen i årskurs 7-9. Frågeställningarna som används i litteraturstudien är:

     Vad säger forskning om att använda litteratursamtal som didaktisk metod? Mycket forskning finns inom språkämnesforskningen: vad kan samhällskunskapen lära sig av denna forskning?

     Vilka för-och nackdelar finns det med litteratursamtal enligt forskningen?

    Tillvägagångssättet för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna är en systematisk litteraturstudie eller en så kallad kunskapsöversikt. Översikten visar att litteratursamtalet har övervägande positiva effekter på inlärningen. Men även att det finns en övertro till litteratursamtal som metod. I diskussionen jämförs och analyseras den funna forskningens slutsatser kring litteratursamtalens fördelar och nackdelar på elevernas lärande i en samhällskunskapskontext. Studien visar att det finns ett behov att undersöka litteratursamtalets effekter på undervisningen mer genomgående.

  • 137.
    Alhabeeb, Maha
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Mirzoyan, Goar
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Rätt man på rätt plats I will I can I do: En kvalitativ studie om högutbildade manliga flyktingar från ickevästliga länder och deras väg till en lyckad etablering på den svenska arbetsmarknaden.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället idag är präglat av kulturell mångfald. Antalet flyktingar har ökat under de senaste åren. Att vara flykting i Sverige, med hög utbildning och utan ett kvalificerat jobb är påfrestande. Flertalet studier redovisar för svårigheter och hinder för flyktingakademiker att komma in på den svenska arbetsmarknaden, men det finns en del flyktingakademiker som har lyckats kringgå de svårigheterna och har fått en bra matchning på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning vars syfte är att undersöka positiva exempel på sex manliga flyktingar med högskoleexamen, som kommer från Irak, Syrien, Somalia och Afghanistan, och deras väg till ett kvalificerat arbete. Resultatet visar att deltagarnas kulturellt kapital och deras empowerment underlättar tillgången till arbetsmarknaden. Enligt tidigare forskning är socialt nätverk en viktig faktor för flyktingar att hitta ett jobb. Vår studie visar att socialt nätverk har inte så stor betydelse för våra informanter i jobbsökande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Ali Mohamed, Sahra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Yusuf, Sahra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hosäldre: En Litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande problem globalt och drabbar ofta äldre, multisjuka patienter. År 2020 var 11,3 % av patienterna inom svensk slutenvård drabbade av trycksår. Trycksår räknas som en vårdskada och orsakar stort lidande för patienterna och innebär höga kostnader. Ett av sjuksköterskans viktigaste ansvarsområden är att förebygga vårdskador och därmed minska patientens lidande.Syftet med litteraturstudien är att beskriva evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos äldre i olika vårdkontexterMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar publicerade 2010–2020 på databaserna CINAHL och PubMed. Urvalet bestod av 16 kvantitativa studier samt en kvalitativ studie, som genomförts i olika kontext där äldre vårdas, och utan geografiska begräsningar.Resultat: Fem kategorier identifierades utifrån de valda artiklarna. De omvårdnadsåtgärder som framkom var: Riskbedömning, betydelse av lägesändringar, tryckavlastande hjälpmedel samt trycksårsförebyggande hudvård och nutritionens betydelse. Riskbedömning som sjuksköterskan utför omfattar användning av tillförlitliga bedömningsskalor, sjuksköterskans hudinspektion och verktyg som upptäcker hudens fuktnivå (subepidermal fuktmätare). Regelbundna lägesändringar visade sig motverka uppkomsten av trycksår hos äldre. Hudvård anses vara en av de viktigaste förebyggande åtgärderna. Tryckfördelande underlag som madrasser, medicinskt fårskinn samt skumförband har skyddande effekt mot trycksår. Patientens näringsstatus bör också bedömas i förebyggande syfte, eftersom undernäring är en riskfaktor för trycksår.Slutsats: I resultatet presenterades fem kategorier; strukturerad riskbedömning, betydelsen av lägesändringar, förebygga trycksår genom hudvård, tryckavlastande hjälpmedel samt nutritionens betydelse. Dessa åtgärder har positiv betydelse för patienten, vårdverksamhet och samhället. Resultat visar hur sjuksköterskan genom tillämpning av evidensbaserade åtgärder kan bidra till minskat lidande och god vård.

  • 139.
    Alizade, Hasrat
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Zetterberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Frontex, EU:s försvar mot (il)legala invandrare?: En diskursanalytisk studie om Frontex säkerhetiseringsarbete2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Frontex, som är EU:s gemensamma gränskontrollbyrå arbetar med att samordna EU:s medlemsstaters gränsbevakning för att på så sätt stoppa illegal invandring och bekämpa de illegala nätverk som organiserar denna. Detta arbete är dock någonting som resulterar i att det blir svårt, för att inte säga omöjligt för flyktingar att ta sig in i EU på ett legalt sätt för att söka asyl. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Frontex arbetar för att öka säkerheten vid EU:s yttre gränser.

    Det empiriska materialet, som består av Frontex arbetsprogram analyseras genom Köpenhamnsskolans säkerhetsteorier och vår valda metod, diskursanalys. Säkerhetiseringsteorin bidrar till en djupare förståelse av säkerhet medan diskursanalysen bidrar med analysredskap. Genom att dela upp materialet i tre diskurser fann vi att Frontex säkerhetisering riktar sig mot illegal invandring, människosmuggling/människohandel och terrorism. Utifrån vår analys kom vi fram till att Frontex inte gör någon skillnad på migranter i sin säkerhetisering av EU:s yttre gränser. De som inte har giltigt tillstånd får inte tillträde till unionens område, oavsett om de är kriminella eller flyktingar i behov av internationellt skydd.

  • 140.
    Aljebouri, Sally
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Samverkan i ärenden med våld i nära relationer: Socialsekreterares och polisers erfarenheter2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares och polisers upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan dessa två myndigheter vid mäns våld mot kvinnor och barn i nära relation. Metoden som användes var en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre socialsekreterare inom socialtjänsten samt två utredare inom polisen har intervjuats. Samverkan användes som teoretisk tolkningsram. Resultatet visade att samverkan uppfattas som mer omfattande och strukturerad när barn finns med i bilden, jämfört med våldsutsatta kvinnor utan barn och att olika arbetssätt, rutiner, sekretessbestämmelser, resursbrist och tidsbrist påverkar samverkan. Resultatet visade också att personliga relationer påverkar samverkan och att det finns kunskap och medvetenhet kring våld i nära relationer hos båda myndigheterna. Samverkan mellan socialtjänsten och polisen är nödvändig eftersom den bidrar till att hjälpa de våldsutsatta kvinnor och barn till att få det hjälp och stöd de behöver.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Sociologi.
    Andersson, S Känslornas filosofi1995Ingår i: Tidskriften Folkhögskolan, nr 7, s. 22-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 142.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Sociologi.
    Berggren, Henrik, Seklets ungdom. Retorik, politik och modernitet 1900-19391997Ingår i: Tidskrift för Folkets historia, nr 1, s. 54-56Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 143.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Sociologi.
    Biologismen – ett samhällsprojekt1996Ingår i: Tidskrift för Folkets historia, ISSN 0349-6279, nr nr 3-4, s. 118-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 144.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Campinglivet påvisar socialism: recension av Varför inte socialism? av G. A. Cohen2013Ingår i: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, nr nov 2013, s. 16-17Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 145.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Cybermöte på folkhögskola1996Ingår i: Tidskriften Folkhögskolan, nr 5, s. 10-11Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 146.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Dag Vidar Hanstad Fullt hus: Eventyret norsk skiskyting2006Ingår i: Idrottsforum.org, ISSN 1652-7224Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 147.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Sociologi.
    David Karen & Robert E. Washington (red) The Sport and Society Reader. Abingdon, Oxon: Routledge 20102011Ingår i: Idrottsforum.org, ISSN 1652–7224Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 148.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Den Europeiska fattigdomen. TLM, nr 2/951995Ingår i: Tidskriften Folkhögskolan, nr 6, s. 22-23Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 149.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Den nationalistiska idrotten: (del 4 av 5)2018Ingår i: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, nr 2018-01-02, s. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 150.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Den stora gruvstrejken skakade om: recension av Strejkkonsten av Ingela Johansson2014Ingår i: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, nr 140124, s. 20-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 101 - 150 av 7057
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf