du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 945
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Berglund, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pelleberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Nilsson, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Parent’s experiences of feeding their preterm infant in Neonatal Units in Sweden.: Ethnographic design2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Studier har visat att få ett prematurt barn kan orsaka stress och maktlöshet hos föräldrar. Det är viktigt att stödja föräldrarna runt matsituationen av barnet och att neonatalavdelningen har tillräckligt med plats för att hjälpa familjerna att knyta an till varandra. För sjukvårdspersonalen är det viktigt att främja hud-mot-hud och amning, särskilt för tidigt födda spädbarn. Det finns många studier om föräldrars upplevelser om neonatalavdelningar men få studier om föräldrars upplevelser av att mata sitt barn på neonatalavdelning.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelserna föräldrar hade av att mata sina barn på neonatalavdelning.

    Design: Studien genomfördes med en etnografisk metod.

    Resultat: Ett globalt tema av ’Matresan’ utvecklades från fyra olika organisationsteman: ’Olika sätt att mata barnet’, ’Miljöns påverkan’, ’Relationer’ och ’Känslomässiga faktorer’. Dessa teman visar på de olika utmaningar föräldrarna upplevde vid de olika matsituationerna av barnet. Miljön hade en stor inverkan på föräldrarnas upplevelser av matsituationerna hos barnen. En del mammor upplevde amning som onaturligt eftersom deras barn var så små men att amning och hud-mot-hud hjälpte dem att knyta an till deras barn. Mammorna tyckte att det var svårt att hålla igång mjölkproduktionen genom att endast pumpa. Rutinerna på avdelningen hjälpte inte föräldrarna att hitta sin egen rytm. De kände sig även stressade av att väga barnet. Sjukvårdspersonalen hade både positiv och negativ inverkan på föräldrarna.

    Slutsats: Den här studien visar att trots att alla föräldrar önskade att amma så påverkades matresan av val av mat-metod, miljön, relations- och känslomässiga faktorer. Det generella fokuset på rutiner och intaget av mängden bröstmjölk genererade i ångest och minskade anknytningen. Barnmorskor och neonatalsjuksköterskor måste lägga störst fokus på att stödja

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Berglund, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Nicklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion – en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion.

    Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (u.å.a) drabbades ca 10 % av landets inlagda patienter på sjukhus 2008 av en vårdrelaterad infektion. Den vanligaste vårdrelaterade infektion var urinvägsinfektion. Detta innebär lidande för patienter som drabbas samtidigt som det kostar samhället pengar. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och förhindra vårdlidande hos patienter.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet är baserat på 15 artiklar som uppfyllde inklusionskriterier och kvalitetsgranskning.

    Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion krävs omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien, utbildning samt följsamhet till rutiner vid inläggning av kateter.

    Slutsats: Genom att följa omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien samt följsamhet till rutiner anser uppsatsförfattarna att man kan förebygga VRUI och förhindra vårdlidande hos patienten. De omvårdnadsåtgärder uppsatsförfattarna har tagit upp och diskuterat är något som uppsatsförfattarna anser ingår i sjuksköterskans dagliga arbete, tar sjuksköterskan ansvar för sina handlingar, uppdaterar sin kunskap, tillämpar god handhygienen och följer de riktlinjer som finns så anser uppsatsförfattarna att VRUI kan förebyggas.

  • 104.
    Bergman, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wanke, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    HBTQ-personers erfarenheter av vårdpersonalens bemötande inom sjukvården – en litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Synen på HBTQ-personer i samhället är under förändring och i takt

    med att fler vågar vara öppna med sin sexuella läggning, konfronteras det

    heteronormativa synsättet. Historiskt sett är detta en grupp som mötts av

    diskriminering och stigmatisering ute i samhället och även i vårdsituationer och i

    mötet med vårdgivare. Lagändringar har framtagits för att stoppa

    marginaliseringen av denna grupp, vilket lett till attitydförändringar i samhället.

    Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HBTQ-personers erfarenheter av

    vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod. Litteraturöversikt med 17

    kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att denna grupp fortfarande

    erfar stigmatisering och diskriminering i mötet med vård och vårdgivare, samt att

    vårdpersonalen saknade betydande kunskap om denna grupp. Slutsats. Det finns

    fortsatta behov av forskning inom området, utbildning av vårdpersonal, samt

    införande av ämnet HBTQ i utbildningen för allmänsjuksköterskor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Bergman, Josefin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors, sjuksköterskestudenters och vårdpersonals kunskap och förhållningssätt till vårdhygien och meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA): En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner och MRSA är ett stort problem i vården. Bristande följsamhet till vårdhygien är en orsak till smittspridning. Den legitimerade sjuksköterskan har ett personligt och arbetsledande ansvar för arbetet med evidensbaserad vård och för att gällande riktlinjer efterföljs. Syfte: Att belysa vilka kunskaper och förhållningssätt sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och vårdpersonal har till vårdhygien och MRSA samt vilka faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Bristande kunskap och förhållningssätt är faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien och MRSA. Aktivt ledarskap och samlade strategier mot smittspridning påverkar följsamhet till vårdhygien positivt. Hög arbetsbelastning kan vara en negativ påverkansfaktor. Kunskapsbrist inom hela vårdorganisationen om vårdhygien och MRSA har identifierats. Bristande kunskap kan leda till låg följsamhet och felaktigt förhållningssätt. Bristfälligt förhållningssätt till evidensbaserade riktlinjer leder till att sjuksköterskor skapar egna hygienrutiner. Åtgärder som förbättrar följsamhet innefattar; goda hygienförebilder, förbättrad kommunikation, arbete för en engagerad personalgrupp samt att vårdpersonal får utbildning i vårdhygien och MRSA. Slutsats: En bristande kunskap om vårdhygien och MRSA har påvisats. Sjuksköterskan har som arbetsledare en viktig roll i att påverka annan vårdpersonal positivt. Ökad kunskap om vårdhygien och MRSA, ett positivt förhållningssätt, ett aktivt ledarskap och samlade strategier förbättrar följsamheten.

  • 106.
    Bergman, Karolina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldres upplevelser av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende utifrån den äldres perspektiv.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna PubMed, Academic Search Elite, Cinahl och Vård i Norden, vilket resulterade i 14 artiklar. De vetenskapliga artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar och endast artiklar med medelgod eller hög kvalitet har använts i resultatet.

    Resultat: Förändrad boendesituation medförde en stor omställning för den äldre. Betydelsefullt för anpassningsförmågan var den äldres delaktighet i beslutet att flytta och förberedelse inför flytten. Många äldre var nöjda med omvårdnaden. De fysiska behoven som exempelvis förflyttning prioriterades av personalen, medan de sociala och psykiska behoven inte uppmärksammades i lika stor utsträckning. Personalbrist och inarbetade rutiner innebar begränsningar och liten möjlighet för den äldre att påverka det dagliga livet. Att känna trygghet, värdighet och bli bemött på ett respektfullt sätt av personal var viktiga faktorer för upplevelsen.

    Slutsats: Delaktighet i flyttningsbeslutet och förberedelse inför flytten var viktiga faktorer för den äldres anpassning till det nya boendet. Genom att personalen lyssnade på den äldre ökade förutsättningarna för att bemöta den äldres behov och önskningar. Individuellt anpassad omvårdnad där hänsyn tas till hela människan och dennes livsvärld, bidrar till upplevelsen av värdighet, livskvalitet och välbefinnande hos den äldre som bor på ett särskilt boende.

  • 107.
    Bergman, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan stödja nutritionsintaget för personer med demens – en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige lever runt 160,000 människor med demens, vilket är ett neurologiskt tillstånd där hjärnvävnad förtvinat. Detta leder till att fysiologiska och kognitiva funktioner försvagas. Omvårdnadsåtgärder relaterade till en person med demens fokuserar på att lindra symtom och tillhandahålla assistans gentemot den funktionella nedsättningen. Detta kan appliceras vid nutritionsintag då måltidssituationer kan bli en komplex uppgift för personer med demens, dessa åtgärder kan utföras ur ett personcentrerat spektra för att tillgodose individen.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att utforska personcentrerade omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan applicera till olika omständigheter för att optimera nutritionsintaget hos personer med demens.

    Metod

    En litteraturöversikt sammanställd genom 11 stycken vetenskapliga artiklar.

    Resultat

    Fem omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintag hos personer med demens var att under måltid lyssna till musik, erhålla personlig assistans för att underlätta måltidsintag, muntlig uppmaning som stöd, hur maten presenterades, träningsprogram vid måltid.

    Konklusion

    Ur denna översikt har omvårdnadsåtgärder framkommit som är till fördel för personen med demens i samband med nutritionsintag. När inte omvårdnadsåtgärder appliceras för måltidssituationen kan tillståndet hos personen med demens förvärras drastiskt genom exempelvis sjukdom och orörlighet, vilket ger försämrad livskvalitet. De omvårdnadsåtgärder som presenteras skulle genom enkla tillvägagångssätt kunna tillhandahållas av vårdgivare och anhöriga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 108. Bergman, Marita
    et al.
    Sabell, Linn
    Faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på vårdrelaterade infektioner: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på förekomst av vårdrelaterade infektioner. Metod: Examensarbetet utfördes som en systematisk litteraturöversikt med 24 vetenskapliga artiklar som grund till resultatet. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL with FULL TEXT och PubMed. Resultat: Huvudresultatet i litteraturöversikten har påvisat minskad frekvens av vårdrelaterade infektioner vid ökad följsamhet till hygienrutiner. Faktorer så som utbildning, påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar, tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, som implementerats enskilt eller i kombination, har sedan lett till ökad följsamhet till hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter. Negativa faktorer för vårdpersonalens följsamhet rubriceras som hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist, okunskap, kontextuella normer samt glömska. Patientens empowerment, kunskap, samt följsamhet till handhygien visar att patienter kan stödja och stärka vårdpersonal i att utföra handhygien genom påminnelser. Slutsats: Faktorer som lett till ökad kunskap, ökad medvetenhet eller en kombination av dessa, har ökat följsamheten till hygienrutiner. Genom ökad följsamhet av hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter har förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskat.

  • 109.
    Bergstrand, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken för människor upp till 40 år och

    medför stort lidande för den drabbade personen. När personen kommer in till

    akutmottagningen krävs snabbt omhändertagande och ett strukturerat arbetssätt

    från alla ur traumteamet. All tid är viktig för patientens prognos. Mötet mellan

    patienten och sjuksköterskan blir ofta kort och intensiv.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av

    omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning.

    Metod: Artiklar har sökts i olika relevanta databaser. Artiklar som besvarade

    syftet samlades in och data markerades. För att få en översikt över kunskapsläget

    som har sammanställts under resultatet.

    Resultat: Resultatet visar att kommunikation och information var en viktig del i

    omhändertagandet. Patienterna ville att sjuksköterskorna skulle vara ärliga och ge

    tydlig information till patienterna, eftersom det hade påverkan på upplevelsen i

    omhändertagandet. Känslor som uppkom i samband med trauma var rädsla för det

    okända, och att inte inneha kontroll över sitt liv.

    Slutsats: Traumaomhändertagandet är en komplex situation. Somatiskt befinner

    sig patienten i en livshotande situation, men sinnet är fortfarande närvarande med

    många tankar och frågor. Eftersom situationen är livshotande, bortprioriteras alltid

    de psykosociala behoven patienten har i omhändertagandet och så kommer det

    förmodligen alltid att förbli. Om inte förändringar i traumateamets struktur sker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 110. Bergström, Eva-Britt
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Thomson, Gill
    Flacking, Renée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Postpartum depression in mothers of infants cared for in a Neonatal Intensive Care Unit: Incidence and associated factors2012Ingår i: Journal of Neonatal Nursing, ISSN 1355-1841, E-ISSN 1878-089X, Vol. 18, nr 4, s. 143-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This longitudinal cohort study investigated the incidence of postpartum depression (PPD) among mothers of infants cared for in two Neonatal Intensive Care Units (NICU) and factors related to PPD onset. 123 mothers were posted the Edinburgh Post-Natal Depression Scale (EPDS) and a questionnaire to record infant and maternal data at 1 month, and a repeat EPDS scale at 4 months post-discharge. PPD incidence was 15% at 1 month, 14% at 4 months, and varied by NICU (23% vs. 8%). Pre-pregnancy and/or antenatal depression was significantly associated with the incidence of PPD. Mothers who experienced PPD at 1 month had an almost eight fold risk of experiencing PPD at 4 months. Women who were not offered counselling during their infant’s stay on the NICU had a 60% increased risk for PPD onset. The findings highlight the need for routine pre-natal screening and targeted support for mothers with infants admitted to NICU.

  • 111.
    Bergström, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bonde, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans perspektiv på arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten.

    Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten?

    Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet.

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Bergström, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sambandet mellan viktförlust och hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård - en retrospektiv tvärsnittsstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som överlevt kritisk intensivvårdskrävande sjukdom eller skada upplever ofta fysiska och psykiska problem under sin konvalescens. Vikt/muskelförlust och smärta är vanliga problem. Syftet med studien var att beskriva hur viktförlust påverkar hälsorelaterad livskvalitet och att undersöka vilka diagnosgrupper som hade störst viktförlust samt upplevde nedsatt psykiskt välbefinnande och smärta vid tiden för uppföljningsbesök på intensivvårdsmottagningen.

    Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie där 185 patienter som genomgått kritisk intensivvårdskrävande sjukdom följdes upp efter sjukhusvistelsen. Vikt före IVA samt vid tiden för uppföljningsbesöket registrerades. Hälsorelaterad livskvalitet bedömdes med hälsoenkäten SF-36. Data presenterades med beskrivande- samt analytisk statistik.

    Resultat: Resultatet visade att männen skattade en signifikant bättre fysisk funktion jämfört med kvinnorna medan kvinnorna skattade ett signifikant bättre psykiskt välbefinnande än männen. Patienter med gastrointestinala tillstånd samt traumapatienter hade en signifikant större viktförlust än patienter med lungrelaterade tillstånd. Endast åldersgruppen 73 år eller äldre skattade en signifikant nedsatt fysisk funktion. Faktorer som påverkade fysisk funktion var smärta och psykiskt välbefinnande. Diagnosgruppen med aortaaneurysm hade signifikant sämre psykiskt välbefinnande och mer smärta jämfört med gastrointestinala tillstånd . Patienter med intracerebrala- samt lungrelaterade tillstånd hade signifikant mer smärta jämfört med gastrointestinala- respektive traumapatienter.

    Slutsats: Genom att identifiera vilka diagnos- och åldersgrupper som besväras mest av viktförlust, fysiska och psykiska problem efter intensivvård kan åtgärder sättas in tidigt och följas upp efter utskrivning.

  • 113.
    Bergsvind, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderqvist, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Vid hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor degraderade, de får sämre behandling jämfört med män, mindre forskning sker på kvinnor och de får oftare fel eller ingen diagnos. I och med att mannen varit normen och referensramen, behandlas även kvinnor efter samma kriterier. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt skiljer sig från mannens.

    Syftet

    : Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt.

    Metod

    : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i elva kvalitativa artiklar.

    Resultat

    : Kvinnor upplevde fysiska symtom från olika delar av kroppen, det kan vara från mag-tarmkanalen, extremiteter och bröstregionen. De förnekar symtomen och försöker komma på orsaker till varför de uppstår. Vården ger bristfällig information och tar dem inte på allvar vilket leder till osäkerhet. Kvinnor mår fortfarande dåligt flera månader efter infarkten och har svårt att klara vardagen. De behöver stöd från familjen som kan stötta och finnas till, även om de inte alltid berättar hur de mår.

    Slutsats

    : Kvinnor upplever en rad olika symtom när de drabbas av hjärtinfarkt och symtom kan uppstå från olika delar på kroppen, inte bara i bröstregionen. De upplever också att vårdpersonalen ger bristfällig information och inte tar dem på allvar när de söker för sina symtom. Många kvinnor har kvarvarande symtom flera månader efter infarkten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Berneström, Anette
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Senior Alert och urininkontinens – en beskrivande registerstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet

    med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Berntoft, Nina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johanna, Kallberg
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar informationsutbytet mellan sjuksköterskor hos olika vårdgivare vid in- och utskrivning av äldre patienter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa vilka faktorer som hindrade och möjliggjorde ett patientsäkert informationsutbyte mellan sjuksköterskor hos olika vårdgivare, vid in- eller utskrivning av äldre patienter.

    Metod: Uppsatsen utformades som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och Web of science. Av de 14 artiklarna som användes var 8 kvalitativa, 3 kvantitativa och 3 artiklar hade en mixad kvalitativ/kvantitativ ansats.

    Resultat: Faktorer som hindrade ett patientsäkert informationsutbyte var: hög arbetsbelastning, bristfälliga rutiner, brist på kunskap, negativa attityder bland vårdpersonalen, brist på kontaktinformation samt information som var bristfälligt anpassad till mottagaren. Faktorer som möjliggjorde ett patientsäkert informationsutbyte identifierades som: Förbättrade rutiner, ökad samverkan mellan vårdgivare, att införa samordnare, bättre framförhållning, anpassad information till mottagaren samt att införa standardformulär.

    Slutsats: Ett patientsäkert informationsutbyte mellan hälso- och sjukvårdspersonal vid in- och utskrivning av äldre patienter, kräver ett omfattande samarbete mellan vårdgivare och ställer höga krav på sjuksköterskans kunskaper i kommunikation.

  • 116.
    Bihl, Sofi
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lausch Granlund, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid förstoppning hos vuxna: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid förstoppning hos vuxna.

    Design: En litteraturöversikt

    Metod: Artiklar till arbetet har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet

    har granskat, jämfört och sammanställt av författarna.

    Resultat: Författarna har funnit flera omvårdnadsåtgärder som visat signifikant

    förbättring av symtom vid förstoppning. De omvårdnadsåtgärder som undersökts i

    studierna är fibrer, rörelseträning vid toalettbesök, massage, probiotika, vätska och

    införande av protokoll där flera åtgärder visat signifikant förbättring vid

    förstoppning.

    Slutsats: Olika åtgärder har gjorts på flera olika patientkategorier där resultatet

    har varierat från objektiva fynd som exempelvis förbättrade tarmrörelser till

    subjektiva fynd så som ökad livskvalitet.

  • 117.
    Bivesjö, Jonna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strid, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    80% av de människor som dör varje år i Sverige antas ha varit i behov av palliativa vårdinsatser. För att patienterna ska kunna känna sig delaktiga i sin vård behöver de vara väl informerade om sitt tillstånd. Rapporter visar att inte alla palliativa patienter får ett brytpunktssamtal, vilket ökar risken att patienten inte känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar och delades in i fyra kategorier: patientens behov av information, delat beslutsfattande, Patientens preferenser och upplevelse av en god död. De flesta patienter önskade information om sitt tillstånd men inte alla upplevde att de fick detta. Det varierade i hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Patienter som önskade delat beslutsfattande upplevde i mindre grad att deras önskningar blev mötta. Konklusion: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i sin vård i livets slutskede är det viktigt att se till den enskilda individens behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara medveten om att detta kan ändra sig under vårdprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 118.
    Bjuhr, Madelen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nordlander, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under det första yrkesverksamma året - en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att undersöka vilka upplevelser nyutexaminerade sjuksköterskor hade under sitt första yrkesverksamma år.

    Metod: En litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga artiklar som söktes fram i PubMed och CINAHL.

    Resultat: Sex kategorier identifierades: att inte känna sig förberedd inför yrket, bristande stöd, hur relationer med kollegor och läkare upplevdes, mobbning från kollegor, känslan av att inte kunna leva upp till idealen och yrkesmässig utveckling. De flesta deltagarna upplevde att kraven som ställdes på dem när de började arbeta var höga och de kände sig dåligt förberedda att möta dem, samt att de fick lite stöd och önskade mer stöd än de fått. Något fler studier beskrev övervägande del positiva relationer med kollegor än det motsatta. En eller flera studiedeltagare blev utsatta för mobbning i nästan hälften av artiklarna. Nästan alla nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att det var svårt och jobbigt att börja arbeta, men efter omkring sex månader kände de sig kompetenta att hantera rutinuppgifter, mer självständiga och fick bättre självförtroende.

    Slutsats: De första månaderna upplevdes som svåra och överväldigande

  • 119.
    Björ, Louise
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Svanberg, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården.

    Syfte:

    Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv.

    Metod:

    Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut.

    Resultat:

    Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen.

    Slutsats:

    För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Björk, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse och beskrivning av kommunikation med vuxna patienter med ADHD inom öppenvårdspsykiatrin: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser.

    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD.

    Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter.

    Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Björk, Veronica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ingvarsson, Anngela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors uppfattning om arbetet med den äldre personens resurser: En fenomenografisk studie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan för äldre personer ge en upplevelse av minskad autonomi, och förlust av förmågor/funktioner. Den äldre personen efterfrågar att få bli sedd av sjuksköterskan som autonom person och utifrån deras resurser

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdsavdelning.

    Metod: Metoden är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats.

    Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdavdelning beskrevs i en övergripande kategori och med fyra kategorier. Den övergripande kategorin var att sjuksköterskor har olika förståelse för begreppet resurser. De fyra kategorierna var; möjligheter ges att låta den äldre personen göra det hen kan själv, arbetet med den äldre personens resurser bottnar i ett personcentrerat tankesätt, den äldre personens resurser kan vara dolda och den äldre personens resurser tas inte tillvara.

    Konklusion: Sjuksköterskor uppfattar frånvaro av arbetet med den äldre personens resurser trots teoretisk medvetenhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt kan den äldre personens resurser tas tillvara. Att som sjuksköterska identifiera resurser är ett sätt att stärka den äldre personens hälsa och livskvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Björkman, Ylva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fagerström, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser från den första tiden i yrket: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskesituationen världen över är ansträngd. Det saknas både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor och många sjuksköterskor byter tidigt ut sin första arbetsplats eller lämnar yrket helt. Utbildningen för yrket skiljer sig åt mellan olika lärosäten och generellt känner sig sjuksköterskestudenten förberedd på sin nya yrkesroll. Hur den nyutexaminerade sjuksköterskan sedan trivs på arbetsplatsen beror bland annat på ledarskapet, arbetstiderna samt vilken möjlighet som erbjuds för professionell utveckling.

    Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser från den första tiden i yrket inom slutenvården.

    Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt och bygger på 15 artiklar som söktes i databaserna PubMed och CINAHL med sökord som motsvarade syftet. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom att söka efter likheter och skillnader som sorterades i kategorier och subkategorier.

    Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde stress och hög arbetsbelastning vid skiftet från student till sjuksköterska. Handledning och inskolning beskrevs som viktiga faktorer för att underlätta övergången. Fungerande teamarbetet var även det en viktig faktor och teamet påverkade också den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende under den första tiden i yrket.

    Slutsats: När de nyutexaminerade sjuksköterskorna ska börja arbeta som sjuksköterskor är inskolning och handledning viktig för att de ska kunna utvecklas och erhålla positiva upplevelser från den första tiden i yrket och därmed vilja stanna kvar på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att utveckla teamsamverkan då bemötandet från kollegor som samverkar i vårdteamet har en stor betydelse för hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sin första tid i yrket.

  • 123.
    Björlin, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Anette
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad av personer med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Personer med missbruk och/eller beroende finns i samhället och är en ökande grupp. Sjukdomar till följd av missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger leder till behov av vård i olika vårdenheter. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad kring patienter med missbruk- och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Kanada, USA, Taiwan, England, Australien, Chile och Israel är de länder som är representerade i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2008–2018. Resultat: Utifrån de granskade artiklarna har 4 kategorier framkommit. Kategorierna är sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad, attityd, bristande kunskap och arbetsplatsstöd. Resultatet visar att utbildning och arbetsplatsstöd saknas. Utbildning och arbetsplatsstöd krävs för att uppnå en bättre attityd från sjuksköterskan. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver stöd och utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta utifrån en god attityd gentemot patienter med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Björnberg Dillner, My
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den nyutexaminerade sjuksköterskans största utmaningar: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det råder stor brist på sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor är en grupp som löper hög risk att drabbas av utbrändhet och upp till var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket inom sina första fem år. Många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig oförberedda inför sjuksköterskeyrket och flera studier påvisar glappet mellan teori och praktik.

    Syfte: Att beskriva utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under det första yrkesverksamma året.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Med hjälp av sökdatabaserna CINAHL och PubMed ligger totalt 20 artiklar till grund för resultatet.

    Resultat: Ett flertal faktorer beskrivs av nyutexaminerade sjuksköterskor som utmaningar. Däribland glappet mellan teori och praktik, bristen på stöd och handledarskap, kunskapsbrist, dålig arbetsmiljö, bemanningsbrist samt en allt mer komplex vård med multisjuka patienter som kräver en expertis som den nyutexaminerade sjuksköterskan omöjligt kan besitta.

    Slutsats: Utmaningarna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är välkända och globala problem men också påverkbara. Fokus bör ligga i både att tillsätta nya sjuksköterskor men framförallt i att värdera och ta vara på de som redan finns. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver bättre stöd när de äntrar arbetslivet samt att utbildningen ses över för att motsvara verkligheten och förbereda inför arbetslivet så bra som möjligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Björneke, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Etnell, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskors upplevelser av att arbeta med yoga för gravida - en kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Yoga under graviditet har blivit allt mer populärt i Sverige och västvärlden på senare tid. Tidigare studier föreslår att yoga för gravida kan ge ökat välmående under graviditet, minska förlossningsrädsla och öka prenatal anknytning. Idag finns yoga för gravida att tillgå på privata yoga- och träningscenter, samt på vissa mödravårdscentraler. Det verkar dock finnas en kunskapslucka i forskningen angående barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Syfte: Beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnmorskor som har erfarenhet av att leda klasser i yoga för gravida. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Fyra kategorier identifierades. Kategorierna var Förlossningsförberedelse, Välmående under graviditet, Prenatal anknytning samt Avrådan eller Anpassning. Vidare framträdde 11 underkategorier och ett övergripande tema: Trygghet och Tillit. Slutsats: Barnmorskorna upplever att yoga under graviditet kan bidra till ökat välmående både psykiskt och fysiskt, skapar möjlighet till prenatal anknytning samt förbereder de gravida inför förlossningen. Barnmorskorna betonar att deras erfarenheter från barnmorskeprofessionen ger en djupare dimension i yogaklasserna och gör att de kan leda yoga för gravida på ett säkert sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan inspirera barnmorskor till att arbeta med, eller rekommendera yoga för gravida samt inspirera till vidare studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Björnemalm, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grip, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnor med bröstcancer och deras erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är efter lungcancer den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer består vanligtvis av operation, där det cancerdrabbade bröstet tas bort, mastektomi. Både att få diagnosen bröstcancer och att genomgå mastektomi kan medföra komplexa förändringar för kvinnans identitet, samt innebära lidande, ångest och förändrad självbild. Så långt det är möjligt ska målet för omvårdnaden vara att kvinnan som vårdas ska vara självständig, samt uppleva hälsa. Sjuksköterskan måste ha kommunikativa färdigheter för att upprätthålla personcentrerad vård.

    Syfte:

    Att sammanställa kunskap om vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av omvårdnad efter genomförd mastektomi.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet är baseras på 14 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis hade vårdpersonalen svårt att tillgodose kvinnornas behov efter genomförd mastektomi. Resultatet visar att kvinnorna hade erfarenhet av bristfällig information av vårdpersonalen om rehabilitering och komplikationer efter mastektomin. Vårdpersonalen saknade kunskap om komplikationer som kan uppstå efter mastektomi för att tillgodose kvinnornas behov. Studiernas resultat indikerade att kvinnorna saknade uppföljning efter mastektomi. Kvinnorna var nöjda med vårdpersonalens känslomässiga stöd och att vårdpersonalen var stöttande, gav information samt att de var tillgängliga för frågor. Kvinnorna önskade att vårdpersonalen ska tillhandahålla ett personcentrerat förhållningssätt.

    Slutsats:

    Både positiva och negativa erfarenheter framkom i resultatet för litteraturöversikten gällande kvinnornas erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi. Majoriteten av kvinnorna i de valda studierna ansåg att vårdpersonalen inte kunde tillgodose deras behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 127.
    Björnhager, Erika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Heij Rose´n, Märet
    Närståendes upplevelser och behov av sjuksköterskans stöd och bemötande vid anhörigs psykossjukdom: En kvalitativ intervjustudie med närstående2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser samt behov av stöd och bemötande från sjuksköterskan i samband med anhörigs psykossjukdom.

    Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats, som byggde på semistrukturerade intervjuer. Närstående fick beskriva sina tidigare upplevelser av stöd och bemötande, från sjuksköterskan, vid anhörigs psykossjukdom. De närstående fick även beskriva vilket behov av stöd och bemötande som de ansåg sig ha.

    Resultat: Resultatet visade att närstående till personer med psykossjukdom saknar stöd från sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Erfarenheter av bemötande från sjuksköterskan visade att det fanns brister. De närstående kände sig utlämnade, avvisade och utan inflytande. Närstående beskrev sitt behov av stöd från sjuksköterskan som att bli avlastad, värdesatt och befriad från skuld. De beskrev en önskan om att få bli bemötta med omtänksamhet. Vidare framkom behov av att få vara mer delaktiga i vården av den anhörige och att få råd och stöd. Främst i form av en kontaktperson att vända sig till.

    Konklusion: Befintliga vårdprogram och riktlinjer behöver följas för att närstående ska få det stöd som de är berättigade till. Om sjuksköterskan gjorde närstående mer delaktiga i vården skulle närståendes förutsättningar för god hälsa förbättras. Det bidrar även i sin tur till att närstående orkar stödja sin sjuke anhörig till ett bättre liv.

  • 128.
    Björs, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Forslund, Ebba
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Föräldrars upplevelser vid beskedet att barnet dött före födelsen: En kvalitativ metasyntes2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör cirka 2.6 miljoner barn intrauterint världen över och majoriteten sker i låg- och medelinkomstländer. Nationellt sett dog 442 barn före födelsen år 2018. Det innebär att Sverige har den högsta förekomsten av intrauterin fosterdöd (IUFD) i Norden. Inom Sveriges regioner och län finns det en tydlig skillnad i antalet dödfödda barn, vilket tyder på att det finns möjligheter att påverka antalet dödfödda barn nationellt sett. De senaste 10 åren har antalet dödfödda barn i Sverige varit förhållandevis konstant.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser vid beskedet om att barnet dött före födelsen. 

    Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Totalt kvalitetssäkrades och sammanställdes 16 vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Tre huvudteman framträdde. Beskedet med subtema: När varje sekund är en evighet, Känslor och reaktioner, Ensam i det tysta och Att inte våga inse det värsta. Föräldrarnas behov med subtema: Bekräftelse, Möjligheten att påverka vården och Den yttre miljöns påverkan. Det sista huvudtemat var Kommunikation med subtema: Tydligt och empatiskt och Det osagda.

    Slutsats: Föräldrarna upplevde en ofrivillig väntan på beskedet, nästa steg och mötet med sitt barn. Beskedet utlöste flera olika känslor och reaktioner. Föräldrarna upplevde sig ensamma i en situation de inte kunde hantera. Föräldrarnas behov i samband med beskedet var att både barnet och föräldrarna behövde bli bekräftade. Föräldrarna hade behov av att få möjligheten att påverka sin egen vård. De behövde få vistas i en avskild del på förlossningsavdelningen. Kommunikationen enligt föräldrarna behövde vara rak, tydlig och empatisk.

    Klinisk tillämpbarhet: Studien kan ge ökad kunskap och användbar information till barnmorskor och övrig vårdpersonal i mötet med drabbade föräldrar.

  • 129.
    Blixt, Annelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med svårläkta bensår: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Svårläkta bensår definieras som de sår nedom knäleden som inte läkt inom 6 veckor. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med svårläkta bensår, dock kan de svårläkta bensårens karaktär komplicera sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med svårläkta bensår.

    Metod:

    För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt baserad på 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats, samt av ansatsen "mixed-method".

    Resultat:

    De svårläkta bensåren påverkade livskvaliteten hos patienten ur fysiskt, socialt och emotionellt perspektiv. Odör, smärta, sociala- och fysiska begränsningar samt bristande copingförmåga påverkade livskvaliteten negativt. Sjuksköterskans tekniska kompetens och förmåga att tillfredsställa patientens behov av stöd och tillit påverkade denna patientgrupps livskvalitet.

    Slutsats:

    Svårläkta bensår innebär ofta försämrad livskvalitet. De svårläkta bensåren karaktäriseras ofta av odör och smärta som begränsar den drabbade socialt och fysiskt i det dagliga livet. Dessa patienter upplever ofta känslor av oro, rädsla och nedsatt självkänsla relaterat hur deras svårläkta bensår uppfattas av omgivningen, vilket har negativ inverkan på livskvalitet. Livskvalitet hos patienter med svårläkta bensår påverkas även av sjuksköterskans tekniska kompetens och förmåga att tillfredsställa patientens behov av stöd och en tillitsfull vårdrelation.

  • 130.
    Blixt, Sonia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lilja Fryxell, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel

    sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra

    delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som

    arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan

    copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som

    påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier

    som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv

    kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom

    akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat:

    Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande

    för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av

    kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar

    till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats:

    Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på

    barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar

    till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som

    uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig

    av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att

    utföra dessa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Blom, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hertzberg, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelse av stöd, när anhörig drabbas av allvarlig sjukdom.: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Redan på 1970-talet uppmärksammades närståendes situation inom

    vården, och trots att det har skett en ökning kring familjerelaterad forskning under

    de senaste 20 åren finns det fortfarande brister inom familjerelaterad omvårdnad

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevda behov av stöd från

    sjuksköterskan när en anhörig drabbas av allvarlig sjukdom eller skada.

    Metod: Den studie som genomfördes var en litteraturstudie, den inkluderar 10

    artiklar varav 8 var kvalitativa och 2 var kvantitativa. Sökningar gjordes i Cinahl,

    PubMed och DiVA. Innehållet analyserades och kategorier identifierades.

    Resultat: Två huvudkategorier och tre underkategorier identifierades. Första

    huvudkategorin var närståendes behov, med underkategori betydelsen av

    kommunikation i vården med de närstående samt återhämtning. Den andra

    huvudkategorin var stöd som finns att tillgå, med underkategorierna närståendes

    delaktighet i vården.

    Slutsats: Studien visar på att närstående upplever ett stort behov av få vara delaktiga

    i vården kring patienten, framförallt genom att få information. Att göra närstående

    delaktiga kan minska den upplevda stressen vilket kan leda till ett ökat förtroende

    för vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Blomberg, Alva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Back, Rickard
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som hindrar sjuksköterskan att arbeta trycksårsförebyggande: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada trots riktlinjer och bedömningsinstrument. Trycksår är kostsamt för hälso- och sjukvården och resulterar ofta i förlängd vårdtid. Såren är smärtsamma för patienten och läkningen tar lång tid. Patienter med trycksår uttrycker att deras sociala och psykiska liv påverkas av såren. Sjuksköterskans ansvar är att upptäcka riskpatienter och arbeta förebyggande mot trycksår.

    Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som hindrar sjuksköterskans trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl, Web of Science och Pubmed, publicerade mellan 2009 och 2019. Sökningarna resulterade i 19 artiklar som svarade på syftet. Artiklarna analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes till ett resultat.

    Resultat: Av resultatet framkom 2 kategorier; sjuksköterskans bristande kunskap och organisatoriska hinder. Faktorer som hindrar sjuksköterskans trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete var sjuksköterskornas bristande kunskaper och negativa inställning till trycksårsförebyggande arbete. Andra faktorer som hindrade sjuksköterskor att utöva trycksårsförebyggande var personalbrist, tidsbrist, materialbrist, hög arbetstyngd och brist på utbildning på arbetsplatsen.

    Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskorna hade generellt låg kunskap och negativa inställningar mot trycksår och trycksårsförebyggande åtgärder, vilket hindrade dem från att utföra preventivt arbete. Sjuksköterskor hade en negativ inställning till bedömningsinstrument och ansåg att den kliniska blicken oftast var att föredra. Organisatoriska hinder som hög arbetstyngd, tidsbrist, personalbrist, brist på tryckavlastande hjälpmedel, brist på riktlinjer samt brist på kompetensutveckling på arbetsplatsen var problem som försvårade det trycksårsförebyggande arbetet. Avsaknad av tid och material samt hög arbetsbelastning kunde resultera i att patienternas omvårdnadsbehov inte blev tillgodosedda.

  • 133.
    Blomgren, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av kontinuerligbarnmorskeledd vård. Från tidig graviditet tillnybliven förälder - en Litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Kontinuerlig barnmorskeledd vård är ett begrepp som bygger på antagandet att

    kvinnor som vårdas av en och samma barnmorska under graviditet, förlossning- och

    postpartumvård känner sig delaktig i vården och upplever en känsla av tillfredsställelse och

    personlig kontroll.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva kunskapsläget kring kvinnors upplevelser av kontinuerlig

    barnmorskeledd vård, från tidig graviditet till nybliven förälder.

    Metod

    Litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ

    ansats som sökts via CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Vårdmodellen med kontinuerlig barnmorskledd vård bidrog till att kvinnor

    upplevde en delaktighet i vården genom att de tog aktiva beslut angående sin vård. De

    upplevde en ökad självtillit vilket gjorde att de var väl förberedda inför förlossningen och

    kände en känsla av egenmakt. Det var viktigt för kvinnorna att ha en god relation till

    barnmorskan, få tydlig information och att de gavs tid att beskriva sina önskemål inför

    förlossningen. Kvinnorna upplevde vården som respektfull, tillgänglig, känslomässigt

    stöttande samt säker och kompetent.

    Slutsats:

    Kontinuerlig barnmorskeledd vård under mödravård, förlossning och

    postpartumperioden kan stärka kvinnas känsla av delaktighet i vården, påverka relationen

    mellan kvinnan och barnmorskan på ett positivt sätt samt stärka kvinnans självtillit inför

    födandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Blomkvist, Sven
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grønning, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Musik som verktyg inom vården av personer med demenssjukdom – en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Globalt räknas demenssjukdom till en av de stora folksjukdomarna. Symtomen på demenssjukdom delas in i kognitiva- psykiska- beteendemässiga och kroppsliga symtom. Dessa symtom orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom och det är också svårt för anhöriga och vårdpersonal att möta de som drabbas av demenssjukdom och dessa symtom. Vård och omsorg vid demenssjukdom ska enligt Socialstyrelsen ges från ett personcentrerat förhållningssätt. Tidigare forskning visar att personcentrerad vård förordas som metod för att ge vård av hög kvalitet. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnad. Omvårdnadens konsensusbegrepp är människa, hälsa, omvårdnad och miljö. Tidigare forskning visar att musik kan vara en användbar del i att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdomar, både ur ett patient- och personalupplevt perspektiv. Syfte: Att sammanställa forskning som beskriver hur musik används inom demensvården och påvisa dess eventuella påverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt för att sammanställa kunskapsläget. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO med sökorden ”dementia”, ”music”, ”care” och ”nurs*”. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades 16 artiklar. Artiklarna analyserades, tolkade och sammanställdes i en resultatmatris. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade att musik som en del av demensvården hade positiv effekt på symtomen tillhörande demenssjukdomarna. De påtagligaste positiva effekterna visade sig inom de fyra områdena beteendemässiga- psykologiska och kognitiva symtom samt livskvalitativa värden. Slutsats: Musik är ett bra alternativ och/eller tillägg i demensvården och behandlingen av personer med demenssjukdom

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Blomqvist, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustafson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av och strategier vid svåra samtal med patienter i livets slut – en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och strategier vid svåra samtal med patienter i livets slut.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 14 stycken artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats.

    Resultat: Sjuksköterskor upplevde samtal med patienter i livets slut som någonting svårt. Bristande kunskap var något som sjuksköterskorna ansåg påverkade deras genomförande av svåra samtal. Svåra samtal kunde hanteras med hjälp av olika strategier. Sjuksköterskorna hade strategier som handlade om att försöka bygga en relation med patienten. De förberedde sig innan de skulle möta patienten för att ha en sådan bra bild av patientens situation som möjligt. Förhållningssättet gentemot patienten kunde de anpassa beroende på vilken patient de mötte. En del sjuksköterskor hade som strategi att undvika de svåra samtalen med patienter i livets slut, det på grund av en okunskap om hanteringen av svåra samtal.

    Slutsats: De bristande kunskaperna påverkade sjuksköterskornas hantering av svåra samtal och därför är det av stor betydelse att de får möjlighet att ta del av mer teoretisk utbildning. Erfarenhetsutbyte med kollegor och andra professioner kan leda till kunskap för att utveckla strategier för att underlätta hanteringen av svåra samtal.

  • 136.
    Boberg, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grannas, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med kognitiv svårighet som ADHD: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt vanligare diagnos bland vuxna. Sjuksköterskor behöver ha handlingsberedskap och kunna möta denna patientgrupps omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser i omvårdnaden kring patienter med kognitiva svårigheter med fokus på ADHD.

    Metod: Designen är en litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Insamling av data har skett via databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed.

    Resultat: Granskningen av artiklarna resulterade i två huvudteman: Förutsättningar och begränsningar i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD, med tre underteman; Tid, Bemötande och Attityder och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt mellan vårdinstanser med två underteman; Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan vårdinstanser. Resultatet visar att förutsättningar och begränsningar påverkade omvårdnaden exempelvis tid, attityder och relationer. Det kunde förekomma negativa attityder hos vårdpersonal gällande patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient upplevdes gynna omvårdnaden. Kommunikation var en viktig del i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En samordnande sjuksköterska ansågs vara till hjälp vid omvårdnad av patienter med inlärningssvårigheter.

    Konklusion: Kommunikation är en viktig faktor i omvårdnad av patienter med ADHD och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden. Tid och patientens förutsättningar kan påverka sjuksköterskans kommunikationsmöjligheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Boberg, Kajsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ismail, Mahabat
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    En jämförelse mellan den självskattadeförlossningsupplevelsen hos kvinnor med normalgraviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes: En retrospektiv tvärsnittsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskans bemötande är avgörande för en kvinnans förlossningsupplevelse. Kvinnor upplever ofta att GDM-diagnosen skapar stress och oro, är tidskrävande och de önskar sig en graviditet utan GDM, antalet studier om deras förlossningsupplevelse är sparsamt. Syfte: Att jämföra den självskattade förlossningsupplevelsen hos kvinnor som haft GDM under graviditet och vaginal förlossning med förlossningsupplevelsen hos kvinnor som haft normal graviditet och förlossning, samt identifiera faktorer som kan påverka förlossningsupplevelsen. Metod: Retrospektiv tvärsnittsstudie.Data insamlades via enkäter som besvarades med hjälp av VAS-skalor samt registerdata från MFR. Studien hade 391 deltagare, 326 med normal graviditet och 65 med GDM-diagnos. Materialet analyserades med hjälp av parametrisk och icke-parametrisk statistik. Resultat: Totalt 36,1% av kvinnorna hade en negativ förlossningsupplevelse, det var vanligare bland kvinnor med GDM (55,4%) att rapportera en negativ förlossningsupplevelse jämfört med kvinnorna med normal graviditet (32,2%). Faktorer som visade samband med en negativ förlossningsupplevelse var bland annat, högt BMI, att vara född utanför Sverige, att vara förstföderska samt att vara missnöjd med smärtlindringen under förlossningen. Slutsats: Kvinnor med GDM-diagnos har signifikant en sämre förlossningsupplevelse än kvinnor med normal graviditet där flera faktorer under graviditet och förlossning uppvisar samband med förlossningsupplevelsen. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan vara ett stöd till att förbättra vården för kvinnor med GDM och på så sätt bidra till att möjliggöra en positivare förlossningsupplevelse.

  • 138.
    Bodin, Annelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ringlund, Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård inom vård- och omsorgsboende – En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Personcentrerad vård innebär att vården utgår från patienten och dess upplevelse av ohälsa och sjukdom, sociala sammanhang och dess närstående. Personcentrerad vård utgår från tre nyckelbegrepp som Centrum för personcentrerad vård arbetat fram och dessa är; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar med personcentrerad vård; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation, på somatiska avdelningar på vård- och omsorgsboenden.  Metod Deskriptiv studie med kvalitativ deduktiv ansats. Studien baserades på åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i ett tema; Samtal som redskap för att praktisera personcentrerad vård. Tre kategorier var förutbestämda och sju subkategorier identifierades: Partnerskap; ta del av den äldres kunskap, ta del av anhörigas kunskap, omvårdnadspersonalens kunskap, sjuksköterskans kunskap, Patientberättelsen och Dokumentation; dokumentation i levnadsberättelsen, dokumentation i genomförandeplan och dokumentation i dokumentationssystemet utifrån personcentrerad vård.  Konklusion Samtalet är en av sjuksköterskans viktigaste redskap för att praktisera personcentrerad vård. Genom samtal bygger sjuksköterskan en relation till den äldre och utvecklar ett partnerskap. Samtal är även en förutsättning för att skapa relation till anhöriga samt för ett välfungerande teamarbete. Dock visade det sig att sjuksköterskorna upplevde att de arbetade för långt från den äldre personen och att de inte alltid hade tid för fördjupade samtal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Bohlin, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Eleonore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personcentrerad vård i praktiken: Identifiering avbarriärer ur ett sjuksköterskeperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund

    bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt

    hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården

    står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat

    förhållningssätt i den dagliga vården.

    Syfte:

    Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i mötet med patienten.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på

    16 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra

    kategorier:

    Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt

    Kommunikation och Patient berättelsen.

    Resultatet tyder på samarbetssvårigheter

    mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt

    rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och

    bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat

    förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid

    påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var

    en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet.

    Konklusion:

    Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal

    barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med

    patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt

    arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en

    del av den dagliga praktiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 140. Bohm, Cornelia
    et al.
    Sundberg, Jenny
    Föräldrars upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen, när deras barn diagnosticerats med cancer: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen då deras barn diagnosticerats med cancer. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i Högskolan Dalarnas biblioteks prenumererade databaser CINAHL och SAGE Journal Online. Av de 12 vetenskapliga artiklarna som användes var fem av kvalitativ ansats, tre var av kvantitativ ansats och fyra var av mixad metod. Resultat: Resultatet visade att föräldrar till cancerdiagnosticerade barn behövde olika typer av stöd, så som känslomässigt, psykologiskt, socialt samt avlastning. Samtalsgrupper behövdes för att föräldrarna skulle få träffa andra i liknande situationer och utbyta erfarenheter. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonalen bör tänka på hur kommunikation används och information ges. Varje förälder ses som unik och bör därför bemötas individuellt. Föräldrarna behövde stöd i olika former för att kunna bearbeta sitt barns cancerdiagnos. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör sträva efter en fungerande relation till barnet och föräldrarna för att skapa förtroende och en förutsättning för bästa möjliga vård.

  • 141.
    Boland, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bång, Christina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    När barn misstänks fara illabarnhälsovårdssjuksköterskorserfarenheter avanmälningsplikten: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan i barnhälsovården (BHV) har en betydande uppgift att tidigt uppmärksamma när ett barn far illa. De har även en lagstadgad skyldighet att anmäla det till socialtjänsten. Detta är i likhet med andra yrkesgrupper som möter barn i tjänsten. Tidigare forskning visar dock på en varierande följsamhet till anmälningsplikten.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av att identifiera tecken och anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa.Metod: Kvalitativ innehållsanalys som baserades på fem semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor verksamma inom BHV.Resultat: Att identifiera och anmäla när barn misstänks fara illa kunde innebära att oroa sig för barn, att samverka med kollegor och andra professioner samt att ha en god relation med familjen. Vidare kunde det innebära att verka för barns bästa, att bli påverkad på ett personligt plan samt att ta kontakt och samverka med socialtjänsten. Samverkan med kollegor inom BHV och familjecentral framhölls som mycket betydande. Det mest framträdande i kontakten med socialtjänsten var svårigheter och frustration över utebliven återkoppling samt önskemål om ett förbättrat samarbete.Slutsats: Tidigare forskning visar att det är varierande följsamhet till anmälningsskyldigheten när barn misstänks fara illa. Det har visat sig att det finns hinder som försvårar BHV-sjuksköterskans arbete. I föreliggande studie framkom att ett bristfälligt samarbete mellan socialtjänsten och BHV-sjuksköterskorna kunde utgöra ett sådant hinder. Vidare framkom att stöd från kollegor och ett nära samarbete med andra professioner inom barnhälsovården var av stor betydelse i arbetet med att identifiera och anmäla när barn misstänks fara illa.

  • 142.
    Boman, Alexandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nykvist, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna med fokus på handhygien: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada inom hälso-och sjukvården och leder till ökat lidande hos patienten, längre vårdtider samt högre kostnader. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas av hälso-och sjukvårdspersonalen genom följsamhet till basala hygienrutiner. Trots att det finns gällande föreskrifter kring detta är följsamheten bland hälso-och sjukvårdspersonalen låg. Det är därför viktigt att ta reda på vilka faktorer som kan ge personalen en ökad följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner med fokus på handhygien.

    Metod:

    Metoden för denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod, som sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

    Resultat:

    Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt framträdande faktorer som ger ökad följsamhet var kunskap, utbildning och placering av hygienmaterial och handfat. Även tid, stressiga och akuta situationer påverkade följsamheten.

    Slutsats:

    Följsamheten till handhygien är låg, trots gällande föreskrifter och nationella insatser. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till för att öka hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och denna litteraturöversikt kan bidra med ökad kunskap om dessa faktorer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Boquist, Linnéa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Marit
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Beröringsbehandling hos patienter med cancer: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är

    den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid

    både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och

    främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när

    en dödlig sjukdom drabbar en människa.

    Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och

    patienter med cancer.

    Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga

    artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa.

    Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av

    beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under

    området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande

    inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet.

    Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i

    beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling.

    Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta,

    ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten

    mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades.

    Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Borgström, Maritza
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Föräldrars erfarenhet av behandling med Minifom och Semper magdroppar vid kolik: en kvantitativ, deskriptiv studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kolik drabbar minst 10 % av nyfödda och föräldrar söker hjälp. Syftet var att presentera varför barn vars föräldrar sökte hjälp för kolik inte inkluderades i två studier där effekten av akupunktur vid kolik studerades samt att beskriva användningen av Minifom och Semper magdroppar bland de barn som enligt dagboksregistrering fortfarande uppfyllde kriterierna för spädbarnskolik efter vecka med komjölksfri kost.

    Metod: En deskriptiv studie baserad på opublicerade data från två RCT där effekten av akupunktur på 228 spädbarn med kolik studerades. Screeninglistor och bakgrundsdata från ett frågeformulär besvarat av barnets föräldrar analyserades.

    Resultat: 636 spädbarn screenades för deltagande. 389 av dessa inkluderades inte eftersom de enligt dagboken skrek < 3 timmar/dag och därmed inte uppfyllde kriterierna för kolik. Antingen hade föräldrarna överskattat mängden skrik eller så minskade koliksymtomen vid införandet av komjölkproteinfri kost. 93 % i den första studien (2010) och 76 % i den andra (2015) hade behandlats med Minifom men endast 3 % respektive 5 % av föräldrarna rapporterade effekt av behandlingen. Probiotikaanvändningen ökade från 15 % till 86 % i den andra studien, ingen respektive 3 % rapporterade effekt.

    Slutsats: Dagboksregistrering är värdefullt för att bedöma spädbarnsskrik och kan hjälpa distriktssköterskor att anpassa stödet till dessa familjer. Komjölkproteinfri kost hjälper många barn med koliksymtom. De flesta föräldrar hade använt Minifom och probiotika utan tillfredställande effekt.

  • 145.
    Bornehag, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Victoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseendehälsofrämjande åtgärder: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt, huvudsakligen på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Genom hälsofrämjande åtgärder kan typ 2 diabetes förebyggas och undvikas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseende hälsofrämjande åtgärder.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämne. Artiklarna har granskats och sammanställts under kategorierna Upplevelser avseende hälsofrämjande åtgärder och Upplevelser av råd avseende hälsofrämjande åtgärder.Resultat: Personer med typ 2 diabetes upplevde svårigheter i att förändra sina kostvanor och fysiska aktivitetsvanor. Kunskap om hälsofrämjande åtgärder fanns, dock saknades motivation och kunskap hur de skulle åstadkomma dessa. Råd och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, närstående och gruppbildningar upplevdes som en viktig faktor för genomförandet av hälsofrämjande åtgärder.Slutsats: Personer med typ 2 diabetes har behov av stöd från olika parter för att hälsofrämjande åtgärder ska kunna genomföras. Att förändra sina kost- och fysiska aktivitetsvanor har ibland upplevts svårt. Med stöd från hälso- och sjukvård, närstående och grupputbildningar kan strategier för hälsofrämjande förändringar skapas. Genom att möta personer i samma situation kan personer med typ 2 diabetes få ett positivt kunskapsutbyte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustavsson, Petter
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Registered nurses' application of evidence based practice: a national survey2009Ingår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 15, nr 6, s. 1159-1163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Evidence-based practice (EBP) is a worldwide approach to improving health care. There is, however, a shortage of studies examining whether or not newly graduated health care professionals are actually applying EBP in their daily work.

    Objectives. To examine the application of EBP in clinical practice by registered nurses (RNs) 2 years post graduation and to explore whether the application of EBP differed with regard to the clinical settings where RNs were working.

    Method. A cross-sectional design using a national sample. Data were collected in 2007 from 987 RNs (response rate 76%). Six items measuring respondents' self-reported extent of applying EBP were used.

    Results. Of the 987 RNs, 19% formulated questions and performed searches in data bases, 56% used other information sources, 31% appraised the literature, 30% participated in practice development and 34% participated in evaluating clinical practice. A greater proportion of the RNs working in elder care applied EBP compared with the RNs working in hospitals, psychiatric care and primary care.

    Conclusions. The RNs applied the components of EBP to a rather low extent 2 years post graduation despite EBP being an important objective in Swedish health care and educational programmes since the 1990s. These findings support other studies reporting the implementation of EBP in organizations as a complex and often slow process. The differences in the RNs extent of applying EBP in relation to their workplace indicate that contextual factors and the role of the RN in the organization are of importance for getting EBP into practice.

  • 147. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Kajermo, Kerstin Nilsson
    Nordström, Gun
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Barriers to research utilization and research use among registered nurses working in the care of older people: does the BARRIERS scale discriminate between research users and non-research users on perceptions of barriers?2008Ingår i: Implementation science : IS, ISSN 1748-5908, Vol. 3, s. 24-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: One strategy to enhance research use and change current practice is to identify barriers and then implement tailored interventions to reduce these barriers. In nursing, the BARRIERS scale has been frequently used to identify nurses' perceptions of barriers to research utilization. However, this scale has not been applied to care of older people, and only one study has investigated how identified barriers link to research utilization. Therefore, the purpose of this study was twofold: to describe RNs' perceptions of barriers to and facilitators of research utilization and to examine the validity of the BARRIERS scale in relation to research use.

    METHODS: A cross-sectional survey design was used and registered nurses (RNs) working in the care of older people participated (response rate 67%, n = 140/210). Two questionnaires, the BARRIERS scale and the Research Utilization Questionnaire (RUQ), were used. Data were analyzed using descriptive and bivariate inferential statistics.

    RESULTS: Characteristics of the organization and the presentation of research findings were rated as the most prominent barriers. The three items most frequently reported as barriers were: the nurse is isolated from knowledgeable colleagues with whom to discuss the research (89%); the facilities are inadequate for implementation (88%); and, the relevant literature is not compiled in one place (81%). Surveyed RNs suggested more support from unit managers and better availability of user-friendly reports in Swedish to enhance research use.The RNs reported a modest use of research. A weak but significant correlation was found between the Research Use index in RUQ and the Presentation subscale in the BARRIERS scale (r = -0.289, p < 0.01), suggesting that the RNs reporting more research use were less likely to perceive presentation of research as a barrier. Dividing the sample into research users (n = 29) and non-research users (n = 105), the research users rated significantly lower on the subscales Presentation, Nurse and Research in the BARRIERS scale.

    CONCLUSION: The BARRIERS scale revealed differences in the perception of barriers between research users and non-research users. Thus, methodologically the scale appears useful in identifying some types of barriers to research utilization but not organizational barriers. The identified barriers, however, are general and wide-ranging, making it difficult to design useful specific interventions.

  • 148. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Kajermo, Kerstin Nilsson
    Nordström, Gun
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Registered nurses' use of research findings in the care of older people2009Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 10, s. 1430-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: To describe registered nurses' reported use of research in the care of older people and to examine associations between research use and factors related to the elements: the communication channels, the adopter and the social system.

    BACKGROUND: Research use among registered nurses working in hospital settings has been reported in many studies. Few studies, however, have explored the use of research among registered nurses working in the care of older people.

    DESIGN: A cross-sectional survey.

    METHODS: In eight municipalities, all registered nurses (n = 210) working in older people care were invited to participate (response rate 67%). The Research Utilisation Questionnaire was adopted. Questions concerning the work organisation and research-related resources were sent to the Community Chief Nurse at each municipality. Descriptive statistics and logistic regression were applied.

    RESULTS: The registered nurses reported a relatively low use of research findings in daily practice, despite reporting a positive attitude to research. The registered nurses reported lack of access to research reports at the work place and that they had little support from unit managers and colleagues. Registered nurses working in municipalities with access to research-related resources reported more use of research than registered nurses without resources. The factors 'Access to research findings at work place', 'Positive attitudes to research' and 'Nursing programme at university level' were significantly associated with research use.

    CONCLUSIONS: There is a great potential to increase registered nurses' use of research findings in the care of older people. Factors which were linked to the communication channels and the adopter were associated with research use.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Strategies to enhance research use should focus on access to and adequate training in using information sources, increased knowledge on research methodology and nursing science and a supportive organisation.

  • 149. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Nordström, Gun
    Evidence-based practice and determinants of research use in elderly care in Sweden2007Ingår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 13, nr 4, s. 665-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    RATIONALE AND OBJECTIVE: Evidence-based practice is a strategic ingredient in today's health care. Despite extensive efforts to produce and disseminate clinical guidelines, research uptake is still a difficult task. In Sweden, elderly care (EC) has shifted from hospital care to community-based care, and the major nursing-staff group in EC has no university education. These and other factors make implementation of evidence-based care particularly challenging in EC settings. The purpose of this study was to identify determinants of research utilization in EC.

    METHOD: Two questionnaires that cover research utilization and organizational climate were mailed to all staff (n = 132) working in seven EC units. The response rate was 67%.

    RESULTS: Of all respondents, 28% reported that they used research findings in daily practice (the RU group). Remaining respondents constituted the non-RU group. Significant differences existed between the RU group and the non-RU group as per six individual and six organizational factors. Using logistic regression models, four factors were significantly related to research utilization, namely: attitudes toward research (OR = 5.52, P = 0.004); seeking research that is related to clinical practice (OR = 5.56, P = 0.019); support from unit manager (OR = 4.03, P = 0.044) and access to research findings at work place (OR = 6.65, P = 0.005).

    CONCLUSIONS: Individual and organizational factors were associated with the use of research in EC. Despite distinguishing conditions in EC settings, identified factors reflect well-known determinants of research use that, as in many other health care contexts, should be considered in the endeavours of evidence-based practice.

  • 150. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Nordström, Gun
    Research use in the care of older people: a survey among healthcare staff2006Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 1, nr 3, s. 131-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background.  Sweden has one of the largest proportions of older people in the world. To manage the healthcare needs of an aging population, there has been an alteration from hospital care to community-based care. In these settings, the majority of staff is enrolled nurses (EN) and nurse aides (NA) without university education. Aim and design.  The overall aim of this cross-sectional survey was to explore staff perceptions of factors related to research utilization in the care of older people. Method.  Questionnaires covering research utilization and demographics were sent to all staff (n = 132) working in seven units in older people care. The response rate was 67% (n = 89). The respondents consisted of ENs/NAs (n = 63), Registered Nurses (RN) and rehabilitation professionals (RP) as physiotherapists and occupational therapists (RN/RP n = 26). Results.  Most of staff reported positive attitudes towards research. The RNs/RPs stated more often than the ENs/NAs that they wanted to base their practice on research (81% vs. 25%; P = 0.001). The RNs/RPs also reported a greater extent of research use in daily practice (54% vs. 17%; P = 0.001). Support from colleagues (77% vs. 22%; P < 0.001) and unit managers (73% vs. 10%; P < 0.001) for implementing research findings was also more frequently reported by the RNs/RPs compared with the ENs/NAs. The majority of the ENs/NAs stated Do not know on many items concerning attitudes towards research, support for research utilization and actual use of research. Conclusions.  Despite overall positive attitudes towards research, the majority of staff did not use research findings in daily practice. This was particularly valid for the EN/NA group. Relevance to clinical practice.  There is an urgent need for managers and others in the care of older people to develop strategies for implementing evidence-based practice that involves the EN/NA group.

1234567 101 - 150 av 945
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf