du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 101 - 150 av 169
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Larsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Feminismen i en psykologisk kriminalroman.: En genusteoretisk stickprovskontroll.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En genusteoretisk stickprovskontroll. Uppsatsen genomlyser Camilla Grebes Älskaren från

    huvudkontoret ur ett genusteoretiskt perspektiv med focus på Luce Irigaray teorier.

    Inledningsvis presenteras Luce Irigaray övergripande och hennes arbete ställs i relation till

    Simone de Beauvoirs. Irigarays teorier om maskulint och feminint subjekt gås igenom och

    teoridelen avslutas med ett destillat av teorierna här kallat; typiska drag. Utifrån dessa

    typiska drag analyseras delar, utvalda med heuristisk metod, av Camilla Grebes roman

    Älskaren från huvudkontoret från 2015. I analysen diskuteras utöver undersökningen och

    de presenterade teorierna även paralleller till Janice Radways Kvinnor läser romantik: om

    samspelet mellan text och kontext. Resultaten av undersökningen och slutsatsen diskuteras

    och ifrågasätts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Leblanc, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    De l'emploi du discours rapporté féminin et masculin chez Benjamin Constant2015Ingår i: Le Discours et la langue. Revue de linguistique française et d'analyse du discours, ISSN 2033-7752, Vol. 7, nr 1, s. 99-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Benjamin Constant a la réputation d’être un écrivain raté puisque de toute la masse de ses écrits n’émerge qu’une seule oeuvre littéraire achevée, Adolphe. Ce roman est la résultante d’une série de tentatives allant du journal en passant par le journal romancé, le roman autobiographique voire le théâtre. Son succès qui ne se dément toujours pas tient avant tout à la peinture d’une relation assez paradoxale entre un homme et une femme. Or, si l’habitude a été prise d’affirmer que Constant a touché son public par son discours larmoyant sur le sort des protagonistes, on oublie que cette efficacité repose sur toute une série de discours rapportés constitutifs d’une véritable rhétorique de la mauvaise conscience. Tantôt c’est l’homme qui implore et qui supplie, tantôt c’est la femme qui accuse et qui provoque la pitié. De toute évidence, il y a une charge émotionnelle différenciée selon le sexe du locuteur. Mais qui plus est, cette différenciation est assurée par un narrateur masculin, rendant d’autant plus problématique, mais aussi polysémique, la valeur de ces actes de discours.                      

    Une fois l’usage de ces discours rapportés remis dans une perspective à la fois génétique et générique, des premiers journaux intimes en partie fictifs jusqu’à la rédaction de Cécile, le récit autofictif précédant la rédaction d’Adolphe, il s’agira de déterminer les modalités comparées du discours rapporté féminin et masculin: imploratif, manipulateur, accusateur… ainsi que leur impact sur le public lecteur de cette oeuvre.

  • 103.
    Leblanc, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Influence de la morale sur les changements au dénouement dans Le Séducteur du Marquis de Bièvre (1783)2016Ingår i: Revoir la fin: Dénouements remaniés au théâtre (XVIIIe-XIXe siècles) / [ed] Robardey-Eppstein (Sylviane), Naugrette (Florence), Paris: Classiques Garnier, 2016, s. 169-182Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    A plus d’un titre, le dénouement du Séducteur du marquis de Bièvre fait débat. Si cette satire des philosophes à travers le portrait d’un séducteur roué et manipulateur voit le vice se parer des mots de la vertu selon les normes en usage à la fin du siècle des Lumières, en revanche le fait que l’auteur propose deux dénouements laisse perplexe sur ses intentions ainsi que sur la portée morale de cette pièce. Que penser en effet des changements imposés par la Cour qui préconisait que l’on voie sur scène les personnages du philosophe et du séducteur être poursuivis par la justice alors que l’auteur a préféré laisser ces personnages s’exiler sans vraiment être inquiétés? Ouvrons donc le débat que le marquis de Bièvre appelle lui-même de ses vœux en l’articulant non seulement autour de la question des enjeux dramaturgiques, mais aussi moraux, voire politiques.

  • 104.
    Leblanc, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    La réception comparée de Stupeur et tremblements d’Amélie Nothomb2012Ingår i: Actes du XVIIIe congrès des romanistes scandinaves/Actas delXVIII congreso de romanistas escandinavos / [ed] Eva Ahsltedt, Ken Benson, Göteborg: Göteborgs universitet , 2012, s. 484-493Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Si le succès qu’a connu Amélie Nothomb avec Stupeur et tremblements tient à quelques facteurs précis dont l’anecdote n’est pas le moindre - rappelons que la narratrice, initialement stagiaire au service comptable, se montrera tellement incapable d’accomplir sa tâche qu’elle finira son stage comme dame pipi - d’autres facteurs aussi attractifs que cette anecdote piquante relèvent de l’exposition des traits culturels japonais qui interpellent directement le lecteur.

    Amélie Nothomb met en effet en scène une longue suite d’us et coutumes nippons dont la relation flatte le goût pour l’exotisme et provoque le rire du public occidental. Dans la mesure où ce roman se présente comme une autobiographie écrite par une personne native du pays et qui en plus y a été en partie élevée, il revêt une valeur documentaire, renforçant du même coup le contrat de lecture du sceau de l’authenticité. Mais le contrat de lecture n’est pas univoque tant le statut générique de cette oeuvre est problématique. Selon que Stupeur et tremblements est considéré comme un roman ou une autobiographie, voire une autofiction, la portée de cette oeuvre se modifie. Ce que l’on peut dire est que le flou et la faiblesse du pacte autobiographique porte à croire que la sincérité du rendu référentiel n’est pas si importante. Il semble que le lecteur, le lecteur occidental du moins, soit capable d’appréhender l’oeuvre à la fois comme un témoignage personnel véridique et une fable. L’expérience qu’elle relate, qui met en exergue les relations de pouvoir au sein d’une grande entreprise, s’appliquerait tout autant à une entreprise occidentale.

    La suite des idées reçues sur le Japon fait rire le lecteur occidental et froisse l’orgueil du lecteur japonais, mais elle permet de mieux critiquer le monde du travail. Il faut voir dans cette oeuvre plus une leçon morale à portée universelle qu’un manuel sur les différences culturelles.

  • 105.
    Leblanc, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Litteraturvetenskap.
    Le Moi en politique et en histoire, ou Benjamin Constant entre objectivité et subjectivité2010Ingår i: Actes du XVIIe Congrès des Romanistes scandinaves / [ed] Havu, Jukka, Tampere: Tampere University Press, 2010, s. 730-745Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Leblanc, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Le Statut comparé de l'autofiction chez Benjamin Constant et Amélie Nothomb: une histoire de genre?2014Ingår i: Synergies Pays Scandinaves, ISSN 1901-3809, E-ISSN 2261-2807, nr 9, s. 37-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Le genre autobiographique, malgré une popularité qui ne se dément pas depuis deux siècles, ne bénéficie pas d’une définition claire. Cet article se propose de montrer que cela est sans doute dû à l’hybridité intrinsèque de ce genre qui se traduit aussi par un pacte autobiographique complexe. Plus précisément, en s’appuyant sur les cas de Constant et de Nothomb, sera démontré que la lecture qui est faite des écrits intimes détermine bien souvent le genre. En ce qui concerne en particulier ces deux auteurs, leur personnalité changeante, contradictoire voire affabulatoire repousse le genre autobiographique dans ses limites, illustrent l’adage selon lequel le roman est plus vrai que la réalité vécue.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Leblanc, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    Neige Noire et la quête de l'identité: Etude d'un roman d'Hubert Aquin1999Ingår i: Tribune, ISSN 0333-1792, nr 10, s. 71-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 108.
    Leblanc, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Transcultural identity as a personal myth: the case of Amélie Nothomb2016Ingår i: Transcultural Identity Constructions in a Changing World / [ed] Irene Gilsenan Nordin, Chatarina Edfeldt, Lung-Lung Hu, Herbert Jonsson, André Leblanc, Frankfurt am Main: Peter Lang , 2016, s. 109-122Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Amélie Nothomb, one of the most widely read French-speaking writers, is a good example of a cross-cultural writer. While stating repeatedly that being born in Japan means that Japan is like her own country, she at the same time considers herself primarily Belgian. This paradox is expressed very convincingly in her most widely read novel Fear and Trembling, which has sold in several million copies. In this novel, the narrator struggles with the many rigidities of a large Japanese company in which she tries to find her place. However, the reception of this autobiographical novel is more complex: it is governed simultaneously by its ethnographic value in its horizon of expectation, and by its humour, with the associated distancing that humour implies in its concretisations. Parallel to this, many assertions on Japan expressed by the author are so doubtful that they seem to strengthen prejudices against Japanese culture rather than make them disappear. The aim of this study is therefore initially to assess the validity of these claims and their role in the economy of the text and its reception. Beyond the truthfulness of this novel, it will be necessary to see how the ideas conveyed on the work culture of Japan, even if they are false, also help to forge a cross-cultural identity through a personal myth.

  • 109.
    Lentina, Alda Maria
    Université Paris Sorbonne-Paris IV.
    A Quinta Essência de Agustina Bessa-Luís : la saveur aigre-douce de Macao2011Ingår i: Revista Portuguesa Humanidades, ISSN 0874-0321, Vol. 15, nr 2, s. 69-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the narrative A Quinta Essência Agustina Bessa-Luís proposes an original reading of the Portuguese postcolonial History, by reinvesting the topics of the intercultural relation and the meeting with the Other. In fact, in the troubled context of April 1974, the character of Jose Carlos Pessanha expatriates towards the East, more precisely towards Macao, one of the last Eastern colonies of the Portuguese colonial Empire. However, the characteristic of this tour of rediscovery of the East is that it makes the destiny of a character in search of himself coincide with the questioning of a country still looking for its own identity. Thus, in this voyage backwards into the Luso-Eastern History, the Author draws the portrait of a Nation-Empire split between the desire of incarnating this “genetic superiority of the Occident” and the fascination for the culture of the Other, symbolizing an “excess of otherness” (B. of Sousa Santos) in the Portuguese identity. Macao, will be the territory of an “entre-deux” and an intercultural circulation, as well as an emblematic ground to the expression of the “ambivalent and hybrid” position (colonizing/colonized) of Portugal in the Occident. As a consequence, the uncomfortable “non-inscription” (J. Gil) and the “nomadism” (Deleuze/Guattari) which characterizes José Carlos Pessanha, would be a reflection of yesterday’s and today’s Lusitanian epopee.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Lentina, Alda Maria
    Université Paris Sorbonne-Paris IV.
    Adivinhas de Pedro e Inês ou la voix retrouvée d’Inês de Castro2010Ingår i: Revue Quadrant, ISSN 0769-0126, nr 27, s. 171-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    No seu romance, Adivinhas de Pedro e Inês, Agustina Bessa-Luís procura recuperar através de um trabalho intertextual, a experiência feminina de Inês de Castro para escrever uma História no feminino: uma “Herstory”. Com efeito, é a partir de uma “des-leitura” dos textos historiográficos, que ela consegue sublinhar a sua dimensão ideológica e normativa, inaugurando um processo de emancipação face aos cenários por eles legitimados. O recurso à intertextualidade com textos literários inicia uma tentativa de focalização sobre a personagem de Inês de Castro, ampliando a sua voz e centrando o texto nela. Emerge então um discurso eminentemente carnavalesco e polifónico que se opõe a uma forma de tradição de escrita logocêntrica e deixa aparecer a multiplicidade dos percursos femininos na História.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 111.
    Lentina, Alda Maria
    Université Paris Sorbonne-Paris IV.
    Agustina Bessa Luís et l’écriture de l’Histoire2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When Agustina Bessa-Luís rewrites History she is guided by the will to show the absence of women in History. Our reading will show the reintroduction of women in Portuguese History through the “descontruction” of its discourse. It’s through questioning the historic objectivity, by the variety of points of view and by an intertextual work with written sources, which reveal that they are human constructions, that the novels become postmodern historiographics metafictions. They elaborate through parody and ambivalence en carnival History, giving a different picture of Portugal. Then the novelist contrasts the official History with a Herstory in order to document the feminine experience and identity in all their multiplicities. The question of memory and phases that are inseparable from woman conditions, reveals a process of identical construction, which gives a report of two ways of feminine inscription into History, one authorize, the other transgressive. Then the principle of masculine domination is questioned through the matter of virility as an impossible model to attain. The men become ambiguous figures, who represent the disorder and decay of society. Fleing but reconciled they reform the masculinity and sign the death of patriarchate. Finally, the last foundations that govern the relation the relation between men and women, and the question of obligatory heterosexuality and the couple, are examined. The writer shows the end of radical otherness between the Other and the One which provokes a resemblance between sexes and questions the notion of the couple. Thus, if the author has shown in her novels, that we can be a man and a woman in different ways, she also shows that in a couple the union is impossible.

  • 112.
    Lentina, Alda Maria
    Université Paris Sorbonne-Paris IV.
    Agustina Bessa-Luís : a pátria sem pai2011Ingår i: Revista Telhados de Vidro, ISSN 1646-334X, nr 15, s. 139-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    A escrita da História, na obra de Agustina Bessa-Luís, é aqui encarada na óptica de uma “desconstrução” do discurso da História. Veremos como as ficções historiográficas desmantelam a imagem do « Portugal-super-homem » constitutiva da identidade nacional. É denunciado pela incidência do “insucesso” na História portuguesa, um processo cultural de «desdramatização», favorecendo a emergência do recalcado. Enfim, observaremos que para a autora, esta fragilidade identitária lusa se cristaliza à volta de figuras femininas, acrescentando-lhe uma dimensão política. Através destas mulheres exprime-se uma revolta que transcende as épocas e abala o discurso dominante.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Agustina Bessa-Luís et la "con-fusion des genres"2016Ingår i: Iberical, ISSN 2260-2534, Vol. 9, s. 103-112Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Résumé :

    Cette étude cherche à déconstruire l’idée selon laquelle, dans l’œuvre de l’auteure Agustina Bessa-Luís, une caractérisation forte des personnages féminins conduit nécessairement à un effacement et à une absence de figures masculines fortes, ceci afin de démontrer que, la zone d’ombre dans laquelle ces hommes s’inscrivent, est symptomatique de ce que l’auteure définit comme le « refus d’un destin » au masculin. En effet, en dépeignant des personnages masculins fuyants et « borderline », l’auteure révèle chez ses personnages de papier un trouble dans le genre, lié à une « désorientation » résolument queer.  

    Mots-clés : Subversion/déconstruction, identités de genre, l’un/l’autre, Dandysme, queer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Titre : Agustina Bessa-Luís et la « con-fusion des genres »
  • 114.
    Lentina, Alda Maria
    Université Paris Sorbonne-Paris IV.
    Agustina Bessa-Luís : l’inscription du féminin dans l’Histoire portugaise2011Ingår i: Latitudes, Cahiers Lusophones, ISSN 1285-0756, nr 40, s. 28-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    Propomos analisar quatro ficções historiográficas de Agustina Bessa-Luís (Adivinhas de Pedro e Inês, A Monja de Lisboa, Eugénia e Silvina, O Concerto dos Flamengos), para demonstrar como abalam com os modos de representação do feminino na Historiografia. Com efeito, há um questionamento das “máscaras impostas” às mulheres através de uma sobreexposição dos papéis femininos autorizados na História (mãe, noiva, esposa), para depois favorecer a emergência de papéis paradoxais: vítima e monstro. Delineia-se então um lento percurso no feminino, desembocando sobre uma tomada de consciência e sobre actos radicais: o parricida. Os códigos da feminilidade são definitivamente transpostos por uma feminilidade ao mesmo tempo “inquietante” e “actuante”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    As Novas Cartas Portuguesas ou uma nova cartografia do feminino2016Ingår i: Cadernos de Literatura Comparada, ISSN 1645-1112, Vol. 12, nr 35, s. 279-294Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    Se, nas Novas Cartas Portuguesas «a mulher continua, metafisicamente, a ser sinónimo de “carne” ou seja, “um corpo sem alma”, sendo, por isso, a antítese da razão inerente ao sexo masculino» (M. Mascarenhas Simosas), existe no entanto, por parte das autoras, uma vontade clara de problematizar e ultrapassar esta situação secular regressando a este corpo «that matters» (J. Butler). A multiplicidade das vozes e experiências femininas presentes na obra, delineia um projecto político que impõe a “materialidade” do corpo feminino ao «Escrever o corpo, falar do desejo feminino, [...], como se [...] fosse necessário [as mulheres] cartografar[em]-se [...]» (P. Morais Cunha) para dar “corpo” à sua voz. Transformado em motor e território da escrita, o corpo feminino faz «da escrita o corpus de um corpo “não monarquizado”» (H. Cixous) ligando o acto da escrita ao conceito de “escrita-mulher” (B. Didier). Assim, o que está em jogo é a passagem de uma “feminilidade informe” (J. Butler), cujo corpo foi “castrado e eufemizado” (G. Greer), a um “empowerment”, perturbante e transgressor. Este movimento questiona a visão de um eterno feminino imposto pela sociedade patriarcal e valorizado pelo regime salazarista. Ao falarem de um «corpo mutante» (E. Dorlin), auto-erótico e ciente dos seus desejos, capaz de experimentar e exprimir uma verdadeira libertação do corpo feminino, As Novas Cartas Portuguesas fazem da mulher o sujeito de um «corpo não [...] adormecido» (Maria Isabel Barreno e al), cuja presença e expressão «histeriza[m] o espaço social» (H. Cixous) provocando uma “r-evolução”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 116. Lentina, Alda Maria
    Destinos no feminino na obra de Camilo Castelo Branco2014Ingår i: Representações do Feminino em Camilo Castelo Branco / [ed] Câmara Municipal de Vila Nova de Famalicão, Casa de Camilo - Centro de Estudos, Vila Nova de Famalicão: Câmara Municipal de Vila Nova de Famalicão , 2014, 1st ed., s. 17-37Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 117.
    Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Les figurations du féminin chez Agustina Bessa-Luís2015Ingår i: Audaces et défigurations. Lectures de la romancière portugaise Agustina Bessa-Luis / [ed] Sorbonne Nouvelle -CREPAL, Sorbonne Nouvelle -CREPAL: Presses Sorbonne Nouvelle, 2015, Vol. 3, s. 139-148Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    L’œuvre d’Agustina Bessa-Luís est profondément marquée par le féminin, engageant pour cela un réel questionnement identitaire. Il nous importera ici d’analyser dans quelle mesure l’auteure déconstruit l’image des femmes, pour réévaluer les modèles de féminité qui, de tout temps, leur ont été imposés. Ainsi, certaines figures féminines révèlent une forte adhésion à l’« idéal normatif » (J. Butler), produit d’une société machiste et hétéronormative. Par « mimétisme » (Irigaray), ces femmes reproduisent une mascarade de la féminité, une « performativité » jouant sur la beauté, la discrétion et la passivité, les inscrivant à leur place historique en tant qu’« objet du désir » masculin. Toutefois, il s’avère que cette « féminité fabriquée » est bien souvent désarticulée et « défigurée », par des vecteurs de résistance, dont l’enjeu principal est justement le corps féminin. En effet, d’autres modalités de figuration du féminin, essentiellement transgressives, sont mises en place à travers l’excès, la laideur, la virilisation. Ces manifestations transgressives deviennent un mode de contestation des identités fixes, définies par l’ordre établi, tout en proposant une autre manière d’être au monde, celle où s’inscrit cette « indépendance unique du corps sans oppression » (cf. O Mosteiro).

  • 118.
    Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Maria Graciete Besse: das margens do exílio à exiliência no feminino2017Ingår i: Exiliance au féminin dans le monde lusophone (XXe-XXIe siècles) / [ed] Maria Graciete Besse ; Maria Araújo da Silva ; Ana Paula Coutinho ; Fátima Outeirinho, Paris: Editions Hispaniques , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    Ao explorar as Representações da Diáspora Portuguesa do Século XX e, nomeadamente, os destinos de alguns escritores portugueses que se exilaram no estrangeiro, Ana Paula Coutinho Mendes estabelece uma diferença entre “os casos de exílios impostos pelas circunstâncias” sociais, políticas e culturais, e os de “exílio deliberado, voluntário”, que causaram o abandono do país natal. É de notar que para ilustrar o caso de “exílio deliberado”, ou mais precisamente de “auto-exílio”, a investigadora menciona maioritariamente autoras ou artistas femininas, por exemplo Maria G. Besse, Maria Gabriela Llansol ou ainda Vieira da Silva. Esta distinção aponta para uma tomada em conta da “feminização do movimento de migração”, aspecto sobre o qual poucos estudos, até muito recentemente, se debruçaram, e, em segundo lugar, vem sublinhar uma especificidade de género no movimento migratório português, pondo em causa o androcentrismo das ciências sociais e humanas que eleva o homem (e as suas preocupações) a nível de referente universal nos movimentos de e/imigração. Pois, como escreve Mirjana Morokvasic a propósito da marginalização da experiência exílica feminina: “Birds of passage are also Women…”. Essa estudiosa acrescenta que para as mulheres “migration is a move from a more oppressive […] to a less oppressive environment”, um movimento que prefigura “a rejection, conscious or unconscious of traditional female roles […].”

    À luz destas afirmações sobre o tema do auto-exílio feminino e da sua possível correlação com a recusa dos papéis ou estereótipos impostos às mulheres, propomo-nos desenvolver uma análise da obra ficcional de Maria G. Besse, atentando sobre a maneira como esta espelha os motivos/preocupações/frustrações ligados à condição feminina em Portugal. Assim, esforçar-nos-emos por revelar como, numa espécie de imbricação entre vida e obra, o ciclo ficcional da escritora transpõe o auto-exílio vivido nas experiências exílicas das suas personagens femininas, revelando “um desejo indelével de emancipação” para “escapar ao determinismo social da genealogia feminina” e, através disso, a escolha de um “não-lugar”, de uma “outra maneira de ser”, próprios da Exiliência.

     

  • 119.
    Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Nouvelles Lettres Portugaises: Mariana Alcoforado et ses avatars hystériques, lesbiens et nymphomaniaques2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    La publication, en 1972,  de Nouvelles Lettres Portugaises provoque une véritable « onde de choc » dans le Portugal salazariste, ceci en raison du thème qui traverse l’ouvrage de part en part : la « vie intime (sexuelle) des femmes». Or, en se centrant sur les expériences les plus intimes des femmes, l’œuvre des « Trois Marias » s’attaque de plein fouet aux « grands mythes de la tradition misogyne » et aux « différentes formes de violence imposées aux femmes ». C’est, sans nul doute, en ce point que réside l’aspect le plus scandaleux et le plus polémique dans un Portugal encore sous l’emprise du Salazarisme. Pour cela, « Les Trois Marias » s’inspirent et réinvestissent les lettres de la nonne, Mariana Alcoforado, isolée dans son couvent de Beja, des lettres qui adressent une longue plainte mélancolique à celui qui l’a abandonnée, le chevalier de Chamilly. La folle passion de Mariana sera ainsi glosée et dédoublée, à travers l’invention d’autres lettres écrites à six mains, et dans lesquelles une longue liste de Marianas, Anas, Maria-Anas clament un “exercice du corps-passion.” (NCP, p 45) libéré du joug masculin, mais surtout « la revendication obsessive du corps comme premier champs de bataille ou la révolte se manifeste.» En effet, dans ces textes, corps et excès sont les maîtres mots, ces thèmes permettent d’inscrire des corps féminins auto-érotiques, hystériques, lesbiens ou nymphomanes, submergés par la violence du désir, la jouissance ou, plus précisément, touchés par une forme de dérèglements des sens ou de folie. Ces corps féminins indisciplinés sont pris d’une folle envie de jouir, débordant ainsi, peu à peu, des quadrillages mis en place par ce que Michel Foucauld définissait comme les « disciplines », participant à produire des « corps dociles».

  • 120.
    Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Novas Cartas Portuguesas: Mariana Alcoforado and her hysterical, lesbian and nymphomaniac avatars2019Ingår i: Beyond Binaries: Sex, Sexualities, and Gender in the Lusophone World / [ed] Paulo Pepe and Ana Raquel Lourenço Fernandes, Oxford: Peter Lang Publishing Group, 2019, s. 39-51Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 1972 the publication of Novas Cartas Portuguesas [New Portuguese Letters] by the Three Marias set off a genuine ‘shock wave’ in Salazar’s Portugal, due to the leimotif running throughout the book: the ‘intimate (sexual life) of women’. The most scandalous and controversial aspect of the work lies in the particular focus on women’s most intimate experiences, breaking with the ‘great myths of the misogynist tradition’. To this end, the Three Marias draw their inspiration from, then rework the letters of Mariana Alcoforado, a cloistered nun in a Beja convent. Mariana’s mad passion for the Chevalier de Chantilly unfolds and is commented on through the medium of other letters, invented by the three authors, in which a long succession of Mariana, Anas and Ana Marias proclaim an ‘exercício de paixão-corpo’(NCP, 36) [exercise of bodily passion (NPL, 59)] freed from the yoke of male domination, and begin the ‘reivindicação obsessiva do corpo como primeiro campo de batalha onde a revolta se manifesta’ [‘obsessive reclaiming of the body as the first field of battle or revolution’] (NCP, xxviii). In these texts, body and excess are the watchwords that make it possible to inscribe auto-erotic, hysterial, lesbian or nymphomaniac female bodies, overwhelmed by the violence of desire, or sexual pleasure or, more precisely, touched by a kind of disorder of the senses, in this way spilling over what Michel Foucault (1975) describes as the ‘les disciplines’ [the disciplines], in other words, the methods that allow the production of ‘corps dociles’ [docile bodies].

  • 121.
    Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Questions de genre au Portugal: le cas d’Agustina Bessa-Luís2019Ingår i: Iberic@l, ISSN 2260-2534, Vol. 1, nr 13, s. 155-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Nous nous proposons d’analyser l’impact des questions de genre et des études sur les femmes dans le monde académique portugais et, notamment, dans la littérature portugaise, ceci en nous penchant sur le cas particulier de l’écrivaine : Agustina Bessa-Luís. Nous tenterons de démontrer combien, encore aujourd’hui, les questions soulevées par la théorie du genre ou, plus précisément, par le féminin-féminisme, sont encore frappées par une forme de « doxa culturelle » au Portugal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Johansson, Sverker
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    The argumentative genre in social media - a comparison of Wikipedia discussion pages between cultures and between topics2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The argumentative genre in social media – a comparison of Wikipedia discussion pages between cultures and between topics.

    Johansson, Sverker & Lindberg, Ylva

    The crowdsourced encyclopediaWikipedia is the 6th most visited of all websites. Wikipedia articles are written in a social process with heated arguments on dedicated discussion pages, one for each Wikipedia article. As Myers (2010) observes, English-language Wikipedians employ traditional means to support their arguments, but also Wikipedia-specific argumentative criteria, such as Neutral Point of View, No Original Research and Verifiability; cf. Androutsopoulos (2006).

    The structure, openness and global scope of Wikipedia makes it feasible to extract large parallel  corpora of argumentative writing from many different cultures, debating many different topics. In the first stage of our project, we have done a quantitative study of Wikipedia arguments, comparing the volume of debate surrounding the same 1,000 articles on 25 different language versions of Wikipedia. With this data, we compare argumentation, both on the same topic between languages, and between topics in the same language. Preliminary results show that cultural differences in sheer discussion volume are small, but that some interesting patterns are present.

    In a second stage, we proceed with qualitative analysis of argumentative Wikipedia texts in selected languages. In the qualitative analysis we will present the intersection between standard and Wikipedia-specific argumentation, as well as the cultural transfer of Wikipedia argumentation between language versions.

    The results will contribute to our knowledge about how digital literacy is related to traditional literacy and how teachers can meet new demands on writing practices, by integrating social media (Baron 2010. Sofkova Hashemi 2008, Erixon 2012).

    References:

    Androutsopoulos, J. (2006). Introduction: Sociolinguistics and computer-mediated communication.

    Journal of Sociolinguistics, 10 /4, 419-438.

    Erixon, P.-O. (2012). Svenskämnet i ett nytt medieekologiskt sammanhang. In Skar, G. & Tengberg,

    M. (red.). Svenskämnet i går, i dag, i morgon. Stockholm: Svensklärarföreningen/Natur & Kultur, 178-193.

    Myers, G. (2010). The Discourse of Blogs and Wikis. London:Continuum.

    Sofkova Hashemi, S. (2008). Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska barn. In Domeij, R.

    (red.). Tekniken bakom språket. Stockholm: Norstedts, 121-142.

  • 123.
    Lindblad, Camilla Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Fäder och söner: En komparativ studie av manlig identitet och maskuliniteter hos fäder och söner i Jonas Hassen Khemiris romaner Ett öga rött och Montecore – en unik tiger2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Lindgren, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Eurocentrism and Hybridity in Xiaolu Guo’s A Concise Chinese-English Dictionary for Lovers2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Lindström, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Den Allvarsamma kontexten: Allvaret och det genuina barnperspektivet i barntragedin utifrån en närläsning av Per Lysanders & Suzanne Ostens Medas barn från 19752014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 126.
    Löfstedt, Sophia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Den omedvetet och medvetet opålitliga berättaren: Berättarens opålitlighet i Lionel Shrivers roman We Need to Talk About Kevin2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En berättare kan vara en karaktär i berättelsen han eller hon berättar, eller vara en för läsaren

    och karaktärerna okänd person. Berättaren kan vara allseende eller bara se vissa delar av en

    berättelse och dessutom vara pålitlig eller opålitlig. Vad som dock sällan diskuteras är

    berättarens intentioner, om man kan anse att berättaren har några alls, och i sådana fall, vad

    dessa är och huruvida de skiljer sig beroende på vem läsaren är. Den här uppsatsen fokuserar

    på den opålitlige berättaren i Lionel Shrivers roman We Need to Talk About Kevin (2003), och

    denna berättares intentioner. Uppsatsen behandlar frågan om hon är medveten om sin

    opålitlighet eller inte och vem hon riktar sig till i sina brev och varför.

  • 127.
    Magrinyà Badiella, Carles
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Spanska.
    Alquimia y engaño en Cervantes2018Ingår i: La pluma es la lengua del alma: Actas del IX Congreso Internacional de la Asociación de Cervantistas (São Paulo, 29 de junio a 3 de julio de 2015) / [ed] Francisco Cuevas Cervera, Mariana Beauchamps, Valéria Moraes, Maria Augusta C. Vieira, Karina F. Zitelli, Instituto Universitario de Investigación Miguel de Cervantes , 2018, s. 215-225Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Malin, Hedström
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Bland lekfulla vargar, ynkliga får, bångstyriga älgbrorsor och roande smådjur för att bevaka bestämmanderätten, modet och viljan att få vara flicka i en genusfokuserad värld!: En genusanalys om flickkaraktären Gittan och karaktärerna i hennes omgivning i Pija Lindenbaums Gittan-böcker2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att granska och analysera Pija Lindenbaums fyra Gittan-böcker, Gittan och gråvargarna (2000), Gittan och fårskallarna (2001), Gittan och älgbrorsorna (2003) samt Gittan gömmer bort sej (2011) med fokus på dess bilder och texter utifrån genusperspektiv för att kunna synliggöra och beskriva vilka könsmönster som framträder i böckerna. Uppsatsen har haft två frågeställningar som analysen har baserats på och som bidragit till att synliggöra och beskriva de olika könsmönstren som framträtt.

     

    Metoden som har använts i avsikten att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar har varit att närläsa böckernas texter samt noggranna granskningar av bilderna i böckerna. Nikolajevas (2000,2004) analysredskap har tillämpats i analysarbetet.

     

    Resultatet visar att det finns vissa könsstereotypa karaktärer och flera karaktärer som inbjuder till komplexitet samt några karaktärer som är svårare att könsbestämma. Resultatet visar också hur protagonisten i böckerna bejakar sin flickaktighet men ändå kan uppvisa mod och kaxigheter. Ett annat resultat är hur protagonisten genomgående i alla böckerna strävar efter att bejaka sin bestämmanderätt i leken.

  • 129.
    Mathes, Jordan Lewis
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Performing Paul Auster’s Authorship: Authorship and Authority as Cultural Performance in the New York Trilogy2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Mejía, Andrés
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    La función de la historia en Cien años de soledad : La guerra de los mil días y la masacre de las bananeras2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 131.
    Melin, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    ”Slutligen kommer skogens ogräs till heders”: - En ekokritisk analys av Vilhelm Mobergs Din stund på jorden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den har uppsatsen ar en ekokritisk analys av Din stund på jorden

    med inriktning på att åskådliggöra retoriska grepp. Syftet ar att undersöka hur

    manniskan förhåller sig till naturen i boken samt ringa in uttryck, bilder och

    metaforer som skulle kunna inspirera lasaren till ett stallningstagande för

    miljömedvetenhet och hållbar utveckling. Med narlasning och kvalitativ

    textanalys som metod tolkas texten och de bilder som målas upp ur ett

    ekokritiskt perspektiv vars retoriska grepp sedan analyseras och

    diskuteras. Analysen visar att romanen innehåller ekokritiskt intressanta

    troper och teman samt att naturen och naturens krafter spelar en vasentlig

    roll i karaktarernas liv. Relationen mellan manniska, djur och natur återfinns i

    metaforer och uttryck som leder lasaren i en riktning mot ett ansvarstagande

    och respektfullt förhållande till naturen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Metso, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Gotik i svensk fantastik: Gotiska drag i Middagsmörker, Udda verklighet och Cirkeln 2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy.

    Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016).

    De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003).

    I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra.

    Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas.

    Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Cecilia Francke2019Ingår i: Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv / [ed] Lisbeth Larsson, Stockholm: Bonnier, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 134.
    Namakula Joy, Rachel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    "Du skall icke fråga!": Opålitligt berättande i Doktor Glas av Hjalmar Söderberg2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om doktor Glas i Hjalmar Söderbergs roman med samma namn är en opålitlig berättare. Detta görs genom att undersöka varför, hur och vad han skriver. Metoden är att först definiera dagboksromanen, och sedan analysera pålitlighet genom användandet av främst James Phelans narratologi, i samband med Vera Nünning och Uri Margolin. Analysen visar att Glas rapporterar händelser korrekt och gör det han säger att han ska göra, men han är oärlig om sina tankar, känslor och motivationer. Glas opålitlighet som berättare visar sig främst i att hans tolkningar och utvärderingar av situationer och personer inte alltid är riktiga eller rimliga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Nordström, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Litteraturvetenskap.
    En analys av Joseph Conrads roman Heart of Darkness samt novell An outpost of progress2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en analys av romanen Heart of Darkness (1902) och novellen An outpost ofprogress (1898) av Joseph Conrad (1857-1924) i syfte att undersöka berättelsernashuvudsakliga tematik ur en postkolonial infallsvinkel samt vad Conrads avsikt tycks ha varitmed porträtteringen av elfenbensagenten Kurtz. För att genomföra denna analys har jag gjorten närläsning av Heart of Darkness samt An outpost of progress och samtidigt tolkathändelseförloppen.Tolkningarna är delvis mina egna samt delvis baserat på tidigare forskning. Efter att hagenomfört dessa närläsningar är min slutsats att Conrads huvudsakliga avsikt var att skildaden mänskliga moralens förfall genom den ondskefulla girigheten. Det är denna girighet somhan definierar som det mörka i en människas hjärta. Genom framställningen av Kurtz visarhan exempel på detta samt hur farlig en skicklig retoriker kan vara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Näsling, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    “Just a Coin”: Genre in Cormac McCarthy’s No Country for Old Men2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Olsson, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Spanska.
    Palabras vacías: Amor, amistad y verosimilitud en Castillos de cartón de Almudena Grandes2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [es]

    Con esta tesina se pretende poner en relieve la importancia de escribir textos narrativos de modo que el lector pueda concebir lo que está leyendo como real. Por este motivo, el objetivo es ilustrar de qué modo un texto puede faltar a las pautas de credibilidad, haciendo que el lector ponga en cuestión la verosimilitud de lo relatado.

    Como objeto de estudio se ha elegido la novela Castillos de cartón de Almudena Grandes. Se ha realizado una interpretación hermenéutica del texto centrada en la relación que mantienen los tres protagonistas. Con el apoyo de la teoría aristotélica de la amistad y de la teoría triangular del amor de Stenberg principalmente, se muestra por qué el lector no puede aceptar como creíble que dicha relación sea de amor y amistad como afirma la narradora. Asimismo, se estudia la credibilidad de la narradora a través del análisis del discurso narrativo partiendo de los conceptos de narratología de Gérard Genette.

    La conclusión a la que se llega es que no se consigue crear una realidad fictiva creíble debido, por una parte, a que los sentimientos que la narradora afirma existen (amor y amistad) no están respaldados por lo que se relata y, por otra, a que el uso lingüístico de la narradora y sus razonamientos contrastan drásticamente con las expectativas del lector.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Paqualin, Tove
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Lara Croft, feministisk arkeolog eller sexig hjältinna?: En textuell analys av hur Lara Croft framställs i Tomb Raider-spelen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 139.
    Pawlak, Solange
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    A Work of Speculative Fiction: Intertextuality in Margaret Atwood’s The Handmaid’s Tale2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 140.
    Pettersson, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bildproduktion.
    The Best Friend: Exploring the Power Relations of the Child-Pet Co-Construction in Children’s TV Programs2017Ingår i: Childhood and pethood in literature and culture: new perspectives on childhood studies and animal studies / [ed] A. Feuerstein & C. Nolte-Odhiambo, New York: Routledge, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Pruth, Alex
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Portugisiska.
    A transcultural analysis of the construction of social movements’ identity in Brazil: the construction of identity within social movements such as the Christian Base Communities (CBCs), the Comissão Pastoral da Terra (CPT) and the Movimento de Educação Popular (MEB), in Brazil2014Ingår i: List of Abstracts for Conference Transcultural Identity Constructions in a Changing World Dalarna University, Sweden, April 2-4, 2014, Falun: Högskolan Dalarna, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This presentation will analyze the construction of identity within social movements such as the Christian Base Communities (CBCs), the Comissão Pastoral da Terra (CPT) and the Movimento de Educação Popular (MEB), in Brazil. This analysis of identity uses a transcultural perspective. It is based on my master dissertation that discussed how two catholic leaders influenced the construction of identity within these movements. The movements were involved in many conflicts over land ownership in Propriá, Sergipe, from 1970 to 1985. The primary question in the dissertation was on the one hand how the charisma (Weber, 2000) of the religious leaders Maria Herminia Gogo and the bishop D. Brandão de Castro exerted influence on the construction of identity within these movements. On the other hand it discussed how the demand of the poor and their critique influenced the religious leaders´ position.  The collected material consisted of the letters, written texts, newspaper articles, and Bishop José Brandão’s diary in which he recounts his experience with the conflicts over land. I made use of the Analysis of Content (Bardin, 1977) and complemented with interviews with members of the mentioned movements. The conclusion was that the participation of the leaders in conflicts and the criticisms received lead to a redefinition of identity of religious leaders and movements.

  • 142.
    Purcell Sjölund, Anita
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Exploring 'Samoaness' in the Samoan language film The Orator (O Le Tulafale)2012Ingår i: The Proceedings Book of ISLC 2012, Turkey, 2012, s. 1839-1847Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Pacific nation of the Independent Samoa (formerly Western Samoa)  is not known for having a developed film industry.   In 2011, a Samoan languge film called The Orator (O le Tulafale) placed the spotlight on Samoa, its people, and the Samoan culture when it became the country’s first ever film to be accepted into major international film festivals such as the 68th Venice Film Festival.  Samoans the world over have embraced the film for its richness, compassion, and authenticity. Yet at times, the film portrays the Samoan culture as harsh and cruel.   Samoans are usually quick to criticise negative portrayals of their culture but the thousands of comments on the film’s official Facebook page show otherwise.  From April 2011 to March 2012, there were only 11 comments criticising the film on Facebook, and these criticisms were denounced as ‘un-Samoan’. This raised the question as to why Samoans did not react to the unflattering portrayals of their culture, but instead react against legitimate criticisms of the film.  By using Foucault’s concept of heterotopia and the Samoan narrative structure of fāgogo, a heterotopia space and a utopia space are created in which past memories confirming Samoan cultural identity and bonds to the culture are evoked and are (re)experienced by Samoans while viewing the film.  Thus the film’s ability to encourage this is what Samoans praise rather than the actual film.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ISLC Conference Paper The Orator O Le Tulafale
  • 143.
    Purcell Sjölund, Anita
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    My Name is Gary Cooper, but it is also Samoan2016Ingår i: Transcultural Identity: Constructions in a Changing World / [ed] Irene Gilsenan Nordin, Chatarina Edfeldt, Lung-Lung Hu, Herbert Jonsson, André Leblanc, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2016, s. 306-325Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Samoan culture, chiefly titles are a form of oral history and cultural knowledge.  In this chapter, I interpret the term Samoan to be a title that has its own oral history and cultural knowledge. Those who call themselves Samoan belong to this history. However, Samoan is a title which is contested and (re)defined by contemporary Samoan cultural practitioners in immigration destination countries such as New Zealand. Examples are Victor Roger’s play My Name is Gary Cooper, Oscar Kightley and Simon Small’s play Fresh Off the Boat, and Tusi Tamasese’s film The Orator (O Le Tulafale). These works subvert the Western gaze upon the Samoan as the exotic and present a cultural mirror to Samoans to reveal how they view themselves. They form a larger discussion on a transnational or meta-Samoan culture and identity that is inclusive and that reflects the urban and cosmopolitan realities of Samoans whether they are in Samoa or abroad.  

  • 144.
    Purcell Sjölund, Anita
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    My name is Gary Cooper: Western popular culture and Samoan cultural identity2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 145.
    Roccasalva, Candice
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    Théâtre du Grand-Guignol : Les mécanismes de la peur dans deux pièces du théâtre médical d’André de Lorde et Alfred BinetL’Obsession et Une leçon à la Salpêtrière .2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [fr]

    Le Grand-Guignol n’a reçu que peu d’attention critique sérieuse jusqu’à la fin des années 1980. Ce petit théâtre a pendant 65 ans, de 1897 à 1962, offert des pièces d’un genre nouveau mêlant terreur, violence et souvent érotisme. Le succès était au rendez-vous et le Théâtre du Grand-Guignol est longtemps resté une attraction incontournable de Paris. Les pièces choisies pour ce mémoire sont issues de ce répertoire et ont cela de particulier qu’elles ont été écrites en collaboration entre un écrivain, André de Lorde, et un psychologue, Alfred Binet. Malgré leurs différences, ces pièces ont une constante, un point commun : elles suscitent toutes la peur chez le spectateur. C’est précisément la façon dont Binet et de Lorde établissent cette peur à travers leurs pièces qui sera l’objet d’étude de ce mémoire. Ce mémoire se limite à l’analyse de deux œuvres en particulier : L’Obsession, et Une leçon à la Salpêtrière.

    Appréhender la notion de peur dans une œuvre théâtrale impose de réfléchir non seulement aux thèmes développés mais également à la construction dramatique du récit et à sa mise en scène. Dans le cas spécifique d’une pièce Grand-Guignol, il y aura une dimension supplémentaire à inclure : ce que l’on peut appeler « l’expérience Grand-Guignol ». De quelles façons le fait même d’aller voir une pièce dans ce théâtre participait-il à l’anticipation et au sentiment de peur nécessaire à l’efficacité des pièces ?  Après un bref rappel de l’histoire du Grand-Guignol, les causes externes comme le quartier de Montmartre, mais aussi les habiles coups publicitaires des premiers directeurs artistiques ainsi que la configuration du théâtre lui-même sont étudiées pour montrer comment elles ont largement contribué à créer un véritable mythe autour du Grand-Guignol. Dans la deuxième partie, une analyse spécifique des deux pièces mentionnées précédemment est faite. Les questions suivantes ont été posées : sur quels thèmes pouvaient bien jouer les auteurs pour toucher leur public ? En quoi ces thèmes reflétaient-ils les peurs de l’époque, c’est-à-dire de la « Belle Epoque » ? Dans la dernière partie, une analyse textuelle et scénique a été faite au cours de laquelle il a été tenté de comprendre comment les auteurs provoquent et entretiennent la peur et l’angoisse à travers à la fois la construction dramatique des pièces et leurs jeux de scène.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Roopchand, Rhonda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Masked With Insanity: A Sociological and Feminist Approach to Mental Illness in Toni Morrison’s The Bluest Eye2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Sandberg, Tommy
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Litteraturvetenskap.
    Kuvad och jämlik på planeten Vinter: Le Guins feministiska science fiction-roman The Left Hand of Darkness ur Foucaults maktperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn. Slutsats: Det är nödvändigt att uppoffra sig för att få till stånd förändringar. Den politiske visionären kan dessutom ha användning för en särskild etik, en mindre aggressiv framstegsmyt och horisontellt samarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Sellin Isaksson, Ylva
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Litteraturvetenskap.
    Pija Lindenbaum: Doris drar : - En övergripande studie i nutida bilderböcker2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att göra en övergripande studie av nutida svenskspråkiga bilderböcker, exemplifierad genom Pija Lindenbaum och en genuin bilderbok av henne: Doris drar (2015).

    Uppsatsen diskuterar kring hur den nutida bilderboken har sin kontext i flera konstnärliga uttryck och successivt blivit alltmer estetiskt kvalificerad. Bilderboks-skaparna som debuterade under 1980- och 1990-talen, däribland Lindenbaum, fo-kuserade på nutida bildskapande, ord och bild i samverkan, barnrättsperspektivet, nedtonandet av pedagogiken samt ett kommersiellt tänkande.

    Barnlitteraturens grundmönster är handlingsförloppet: hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst. Igenkänning, mönster och åtstramning är centralt. Detta är karakteristiskt för Lindenbaum och Doris drar.

    Den ingår i en följd av bilderböcker från 2000-talet där Lindenbaum utvecklat en egen stil i bild, text och upplägg. Det är psykologiska små dramer fyllda av hu-mor och fantasin är surrealistisk. Barnets perspektiv är uttalat i ord och bild. Barn-språkstexterna är dramatiska. Tilltalet är dubbelt. Doris är en nutida version av den klassiska sagohjälten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Semiao, Mario
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Portugisiska. University of Lisbon Centre for English Studies.
    A Collection of Stories from a Finalist of the Booker Prize: The Reception of Julian Barnes’s Short Fiction in Portugal2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner (pdf)
    cover
  • 150.
    Semiao, Mario
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska. University of Lisbon Centre for English Studies.
    Chimaera - Translated Texts 09 - Contar um Conto2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Ladda ner (jpg)
    cover
1234 101 - 150 av 169
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf