Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1026
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Bagger, Anette
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Vennberg, Helena
    Department of Science and Mathematics Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Care for the learning of mathematics: put to the test2024Ingår i: Research in Mathematics Education, ISSN 1479-4802, E-ISSN 1754-0178, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on a study of mandatory assessment in mathematics for preschool-class children (aged six) and teachers’ opportunities to advocate Care for the learning of mathematics. Care for learners and Care for mathematics intersected in the teachers’ Grouping of students and their ability to Know the student. These play out as teachers promote availability and justice to students, and as teachers strive to make students’ knowledge visible, promote accuracy and gain legitimacy. It is concluded that teachers’ opportunities to advocate care for the learning of mathematics needs to be present also in the administration of assessment and to be put in the context of the school’s culture and student population, for teachers to be able to promote fair assessment for each student.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Bajer, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Svensson, Malin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Metoo i förskolan? Kan en stor samhällsrörelses inverkan spåras hos förskolepedagogers attityder till genus?: En enkätstudie i en kommun2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att ta reda på om man kan se en attitydförändring gentemot genusfrågor bland förskollärare och andra förskolepedagoger i en kommun efter Metoorörelsen. För att fullfölja syftet valde vi att genomföra en enkätstudie för att ge samtliga anställda inom de kommunala förskolorna i en kommun, möjlighet till att uttrycka sin uppfattning. Det teoretiska perspektivet vi valde att använda oss av i analysen är feministisk poststrukturalism, som bland annat behandlar hur maskulinitet och femininitet uppfattas på grund av våra föreställningar. Resultatet analyserades och diskuteras med de för teorin centrala begreppen diskurs, positionering och subjektskapande. Resultatet visade att Metooupproret inte verkar haft någon större inverkan på de tillfrågade pedagogernas attityder i förskolan. I delar av enkäten fann vi även att flertalet respondenter svarade en sak på den övergripande enkätfrågan men sedan gav uttryck för det motsatta på någon/några av de detaljerade frågorna inom samma tema.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Balleh, Hasan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Elevernas acceptans av bokföringsprogram: Lärares uppfattningar om elevers motivation och elevers motstånd till arbete med bokföringsprogram2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur lärare i företagsekonomi uppfattar elevers motivation och elevers motstånd till arbete med bokföringsprogram i undervisningen. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer av fem lärare i företagsekonomi, som använder bokföringsprogram i sin undervisning. Denna studie föreslår en sammanslagning av Technology Acceptance Model (TAM) och Basic Psychological Needs Theory (BPNT) i motivationen för att beskriva och förstå elevernas positiva eller negativa beteendemässiga intention till arbete med bokföringsprogram. Studien visar att lärare uppfattar att koppling till verkligheten, positiv återkoppling, tillgänglighet till bokföringsprogrammet och bokföringsprogrammets automatiska funktioner spelar en motiverande roll för eleverna i arbete med bokföringsprogrammet. Å andra sidan visar studien att lärare uppfattar att faktorer som svårigheter att komma igång med programmet, bristen på lärarnas digitala kompetens och elevernas svaga teoretiska kunskaper om bokföring utgör motståndsfaktorer för elever i arbetet. Utifrån studiens resultat kan slutsatser dras om att uppfylla elevers behov av autonomi, kompetens och samhörighet främjar upplevd nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket leder till främjandet av inre motivation för arbete med det. Å andra sidan, minskning av elevers upplevda kompetens leder till att minska sin upplevda nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket försvagar deras inre motivation för arbete med det.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Bark, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för utbildning och lärande.
    Hållbar utveckling i den egna So-undervisningen: Hållbar utveckling2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i f-3 beskriver sitt arbete medhållbar utveckling i sin egen undervisning i de olika So-ämnena, samt attundersöka lärares attityder och innebörder till begreppet hållbar utveckling ochderas uppfattning om sin undervisning med detta innehåll. Metoden som användesför att besvara studiens frågeställningar var kvalitativa intervjuer och genomfördesgenom att intervjua sex stycken lärare. Det insamlade materialet analyserades meden fenomenografisk analys utifrån ett hermeneutiska perspektiv.Resultatet som framkom av studien var att alla informanterna ansåg att hållbarutveckling var ett väldigt viktigt begrepp att arbeta med och till viss del ävenämnesövergripande. Utifrån resultatet framkom det att informanterna arbetade medhållbar utveckling i undervisningen utifrån samma innehåll och det utfördes i storadrag på liknande sätt. Det framkom att även fast många var intresserade av ämnethållbar utveckling så skedde en stor del av undervisningen kring hållbar utvecklingpå grund av att det har kommit in på ett tydligare och bredare sätt i läroplanen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105. Barker, D.
    et al.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, H.
    Coaching for skill development in sport: a kinesio-cultural approach2021Ingår i: Sport Coaching Review, ISSN 2164-0629Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. University of Agder, Norway.
    How Movement Habits Become Relevant in Novel Learning Situations2023Ingår i: Journal of teaching in physical education, ISSN 0273-5024, E-ISSN 1543-2769Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To (a) present a theoretical framework that describes how learners’ movement habits become relevant in thedevelopment of movement capability and (b) present data that illustrate how this process occurs in practice. Method: Aninvestigation with preservice physical education teachers was conducted in two phases. The first phase involved examiningparticipants’ movement habits, and the second phase involved examining the participants’ development of novel capabilities inthe context of unicycling. Results: Empirical materials from two participants are presented as case studies. The cases demonstratehow different sets of movement habits interact with novel tasks, making the demand for creative action more or less likely. Thecases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven. Finally, the cases provide insights into potentiallyproductive habits for movement learning. Discussion/Conclusion: The paper is concluded with pedagogical implications,including a consideration of how crises might be managed in educational contexts

  • 107.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Bergentoft, Helene
    University of Gothenburg.
    Metaphors of Movement Learning2021Ingår i: Learning Movements: New Perspectives of Movement Education / [ed] Håkan Larsson, Routledge, 2021Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 108.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    How movement habits can affect learning in novel learning situations2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Movement pedagogy researchers claim that people’s existing ways of moving influence their possibilities for developing new movement capabilities. Relatively little research, however, has focused on how movement habits influence individuals’ learning in new situations. The aim of this investigation was thus to provide and understanding of how individuals’ movement habits can affect their learning in novel learning situations. To achieve this aim, we developed an investigation with 11 preservice physical education teachers in two phases. The first phase involved examining the participants’ movement habits and involved the production of data through: (1) a qualitative movement analysis session that contained ten movement tasks and that was video recorded, (2) semi-structured interviews based on the participants’ movement backgrounds and responses during the movement analysis session, and (3) an open survey containing questions related to the participants’ experiences of movement learning. The second phase involved examining how the participants developed new capabilities in a novel movement learning situation. The novel situation involved the participants exploring the practice of unicycling for 1.5 hours per day for five consecutive days. In the second phase, data were produced using three methods: (1) observations conducted using video cameras and video conferencing software, (2) ethnographic-type interviews focusing on the participants’ ongoing experiences of unicycling, and (3) participant diaries that participants logged electronically on the university’s online learning platform. In this paper, findings from two participants are presented as case studies using Shilling’s (2008) work on habits, crises and creativity as an analytic framework. Habits are understood as are acquired predispositions to respond to environmental conditions in certain ways. Crises are situations where a person’s habits no longer provide an effective way of interacting with the world. Creativity is understood as the actions undertaken to resolve crisis and regain effective ways of interacting with one’s environment. The two cases demonstrate how different sets of movement habits can interact with novel tasks, making the occurrence of crises and the demand for creative action, more or less likely. The cases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven in the experience of crisis. Finally, the cases provide insights into potentially productive habits for movement learning. The paper is concluded with pedagogical implications, including a consideration of how crises might be managed in educational contexts.

  • 109.
    Barker, Dean
    et al.
    Univ Orebro, Sch Hlth Sci, Fak Gatan 1, SE-70182 Orebro, Sweden..
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, Håkan
    Swedish Sch Sport & Hlth Sci GIH, Stockholm, Sweden..
    Introduction to the PESP special issue: 'Developing movement capability in physical education'2021Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 26, nr 3, s. 225-229Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    Movement habits and learning in novel learning situations2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 111.
    Beijer, Gabriel
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hur tolkas det förflutna – perspektiv hos unga elever på historisk källkritik: En intervjustudie om hur elever i årskurs 5 tolkar källkritik och hur historia tolkas2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den alltmer digitala världen sätter krav på medborgare att kunna sortera ur ett en växande mängd data och åsikter efter trovärdig information. Den svenska skolan har sedan mer än ett decennium tillbaka i tiden satt krav på att elever ska bli framtida deltagare i samhället utrustade med en källkritisk förmåga. Syftet med studien är att undersöka hur unga elever resonerar och tolkar källkritik genom historieämnet då dessa är intrinsikalt sammankopplade. Studien undersöker hur elever tolkar källkritik, hur de tolkar historia utifrån ett källkritiskt förhållningssätt och hur de använder sig av ett källkritiskt tänkande primärt i skolan men även utan för skolan när de interagerar med ny information. Urvalet är tolv elever från en skola och frågorna besvarades med semistrukturerade intervjuer i enrum. Resultaten från studien visar att eleverna ser källkritik som ett sätt att separera dålig information från bra information med en outsagd självklarhet att den bra informationen även är sann och trovärdig. Elevernas källkritiska förmåga används inte inuti skolan förutom när läraren instruerar eleverna att göra det eller ifall de själva intuitivt misstänker någonting inte stämmer, vilket inte är ett källkritiskt förhållningssätt. Deras tolkning av historia är likställd med deras syn på vad källkritik är till för, att finna sann information om det förflutna. Studien indikerar att eleverna inte blir tränade i den metakognitiva delen av källkritik som karakteriserar högre tänkande inom förmågan, utan blir passiva mottagare av redan granskad kunskap. Detta trots tidigare forskning och skrifter i styrdokument om vikten i att låta eleverna experimentera med originalkällor i deras skolarbete, samtidigt som information om varför denna undervisning uteblir.

  • 112.
    Belin, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Metoder för att anpassa undervisningen i modernaspråk för särskilt begåvade elever genomdifferentiering, berikning och/eller acceleration: En systematisk litteraturstudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om särskilt begåvade elevers behov avanpassningar, och att, genom att läsa tidigare forskning, hitta metoder och strategier för attanpassa undervisningen för särskilt begåvade elever i högstadiet, genom användning avexempelvis differentiering, berikning och/eller acceleration, främst i ämnet moderna språk.Resultatet av mina sökningar visar att det finns många beprövade sätt att differentieraundervisning på som gynnar särskilt begåvade elevers inlärningssätt, bland annat genomindividuella instruktioner, nivågrupperingar av olika slag samt anpassad- och/ellerkomprimerad/utökad läroplan. Ett annat sätt att differentiera undervisningen på är genomberikning och fördjupning i form av mer avancerat material, möjlighet att välja mellanenklare och mer komplext material, högre nivå av frågeställningar, möjligheter tillanvändning av kritiskt och/eller kreativt tänkande och så kallat högre ordningens tänkande.Ytterligare sätt är multidiciplinära arbetsuppgifter och möjlighet att skriva och läsa på en meravancerad nivå. Acceleration kan användas dels genom att elever får accelerera inom ett ellerflera ämnen, eller genom att elever får möjlighet att flytta upp en eller flera årskurser och påså sätt gå igenom grundskolan i en snabbare takt. Metoden som har använts i denna studie ären systematisk litteraturstudie, som innefattar att systematiskt söka, granska ochsammanställa litteratur inom ett valt ämne eller problemområde.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Bengtsson, Karin
    et al.
    Karlstads universitet.
    Hansson, Susanne
    Karlstads universitet.
    Lindqvist, Gunilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogik.
    Klang, Nina
    Uppsala universitet.
    Fyra klasser i grundsärskolan - olika undervisningsmiljöer2021Ingår i: Utbildning och undervisning i särskolan / [ed] Kerstin Göransson, Kristina Szönyi, Magnus Tideman, Natur och kultur, 2021, s. 59-94Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 114.
    Berg, Isabella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Klebark, Linnéa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Pedagogers mening med ”samlingen” i förskolan: En kvalitativ studie om pedagogers mening med samlingen och hur deras utformningar av samlingarna skapar förutsättningar för barns inflytande och delaktighet2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskolan finns en nedärvd tradition som kallas samling, dessa kan se olika ut och utföras med skilda syften. Samlingen ifrågasattes under 1970 – talet på grund av att samlingens struktur och innehåll var hämmande för barns utveckling och lärande. Bilden som vi får av samlingen idag är delad då den ifrågasätts av verksamma förskollärare i dagsaktuell media, samtidigt som traditionen värnas om i litteratur som behandlar samlingen. Den här studien syftar till att få en vidgad förståelse för pedagogers mening med samlingen och hur deras utformningar av samlingarna skapar förutsättningar till delaktighet och inflytande för barnen. Studien utgår från en kvalitativ metod och intervjuer har utförts med åtta verksamma pedagoger på olika förskolor i Sverige. Med utgångspunkt i verksamma pedagogers uttalanden gällande deras arbetssätt tillämpar vi Basil Bernsteins teori om makt och kontroll. Det pedagogerna säger i resultatet tyder på att de har olika syn på vad samlingarna bör erbjuda barnen. Pedagogers syfte och hur de uttrycker att de utför samlingarna, anses medföra olika förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Tre av pedagogerna anger att de medvetet frångått samlingens traditionella utformning och innehåll och utför i stället möten av olika slag. Resten av pedagogerna nämner att de har samlingen kvar med dess traditionella form och innehåll, med vissa skildringar. Slutsatsen för studien visar på olika påverkansfaktorer för barns förutsättningar till delaktighet under samlingarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Combining time and space: An organizing concept for narratives in history teaching2021Ingår i: Acta Didactica Norden, ISSN 2535-8219, Vol. 15, nr 1, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I syfte att konstruera historiska narrativ i ett undervisningsinnehåll behöver lärare tillgång till tankebegrepp. I den här artikeln undersöks, i en svensk historiekurs för gymnasiet, hur olika kombinationer av tid och rum, benämnda tidrum, kan utgöra sådana tankebegrepp. Artikeln bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som beskriver innehållet i en kurs de genomförde innevarande läsår för intervjuerna. I lärarnas utsagor från intervjuerna, tillsammans med lärarnas undervisningsmaterial, har sex olika sätt att kombinera tid och rum identifierats i deras historieundervisning. De tidrum som identifierats kunde sedan delas in i tre olika kategorier. En första kategori där tiden rör sig från det förflutna till nutid med en tydlig indelning i tidsperioder och geografisk anknytning. En andra kategori med betoning på långa linjer i historien där olika frågor följs. Här läggs mindre betoning på periodisering och geografisk anknytning. Slutligen ett tidrum med tidsperspektiv som växlande rör sig mellan nutid ochdåtid med fokus på olika historiska frågor. Den övergripande slutsatsen som dras, är attde tidrum som identifierats på ett genomgripande sätt bidrar till att forma de historiskanarrativ som väljs för undervisningen. Urvalet av tidrum i ett undervisningsinnehåll har därför potential att forma så väl historieämnets innehåll som syfte. På så sätt bidrar den här artikeln till en diskussion om vilka tankebegrepp som finns tillgängliga för lärarenär de formulerar innehållet i skolans historiekurser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Epistemisk pendling mellan del och helhet i historieundervisning: Återskapa, orientera, problematisera och erfara som didaktiska funktioner i lärares förståelse av  skolämnet historia2023Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 3, artikel-id 16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln undersöks hur en epistemisk pendling mellan del och helhet kan bidra till olika didaktiska funktioner i historieundervisning. Syftet i föreliggande artikel riktas mot att i lärares förståelse av historieundervisning undersöka hur olika urval av kunskapsinnehåll kan bidra till olika didaktiska funktioner. Två empiriskt inriktade forskningsfrågor ställs: (1) Vilka olika relationer mellan del och helhet kan identifieras i lärares förståelse av ett undervisningsinnehåll i ämnet historia? (2) Baserat på resultaten, hur kan olika avvägningar mellan del och helhet, som identifierats i lärares förståelse av historieundervisning, observeras med avseende på olika didaktiska funktioner? Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med historielärare i årskurs 7–9. Resultaten visar på en pendling i lärarnas förståelse mellan del och helhet i kunskapsinnehållet, men också mellan att utgå från ett mer avgränsat kunskapsinnehåll och elevernas egna frågor när de formulerar ett kunskapsinnehåll för historiekurserna i skolan. I dessa epistemiska pendlingar har fyra didaktiska funktioner identifierats: Återskapa, Orientera, Problematisera och Erfara. Resultaten bidrar således till en diskussion om vilka situerade avvägningar som kan göras av historieämnet, dess innehåll och syfte i förhållande till undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Jerusalem som kalejdoskop: Elevers angelägna frågor och de sammanvävda berättelsernas potential i undervisning vid historiska platser2023Ingår i: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Borlänge: Förlags AB Björnen , 2023, s. 111-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Essäsamlingens andra del inleds med Mikael Bergs text ”Jerusalem som kalejdoskop”: Elevers angelägna frågor och de sammanvävda berättelsernas potential i undervisning vid historiska platser leder oss in på frågor om berättelser i undervisningen. Här ställer Mikael Berg frågor om undervisningens möjligheter vid studieresor till historiska platser. Mikael Berg menar att mötet med historiska platser, som han liknar vid ett kalejdoskops mångfald av mönster och färger, kan tillföra ytterligare lager till lärandet som inte hade varit möjligt i klassrumsundervisning. Framförallt att mötet med den historiska platsens sammanvävda berättelser länkar samman affektiva responser, fysiska reaktioner och kognitiv bearbetning i elevens kunskapsprocess. Med det som utgångspunkt argumenterar Mikael Berg för möjligheten att starta undervisningen i elevernas angelägna frågor i relation till den historiska platsens mångfald. Lärarens uppdrag kan då sägas bli att möta elevernas frågor med ett situationsanpassat (historiskt) kunskapsinnehåll i syfte att bidra till nyansering av förståelsen av platsens samanvända berättelser (manifesta historiebruk). På så sätt finns en potential i en sådan undervisningsansats att bidra till elevernas möjligheter att göra informerade ställningstaganden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 118.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Källkritik i skolan: Historielärares förståelser av källkritik som disciplinär, laborativ och kontextuell kunskap i ett progressionsperspektiv2021Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 15, nr 1, s. 1-25, artikel-id 18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan mer än ett årtionde tillbaka har ett ökat intresse kunnat ses i internationell och svensk forskning för arbetet med disciplinära begrepp. Mindre intresse har riktats mot frågan om progression och arbetet med källkritik. Mot den bakgrunden är syftet i den här artikeln att undersöka relationen mellan progression och urvalet av kunskapsinnehåll i arbetet med källkritik. Resultatet bygger på fokusgruppsintervjuer med historielärare där tre övergripande förståelser av arbetet med källkritik identifierats i lärarnas tal. Först en disciplinär förståelse där vetenskapliga begrepp som närhet och tendens står i fokus. Progressionsperspektiv handlar om att ta utgångspunkt i vardagsnära begrepp. Sedan en laborativ förståelse där proceduriella begrepp som perspektivtagande lyfts fram. Pro-gression börjar med elevernas egna frågor och erfarenheter. Slutligen en kontextuell förståelse där stor vikt läggs vid historiska innehållsbegrepp. Progression handlar om att börja i elevernas erfarenheter och funderingar. På så sätt relaterar de olika förstå-elserna av arbetet med källkritik till historieämnets syfte och kunskapsinnehåll på olika sätt. Det är därför möjligt att argumentera för vikten av att uppmärksamma relationen mellan progression och kunskapsinnehåll i syfte att bättre förstå det urval som väljs för skolans kurser i en kunskapsideologisk mening.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 119.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Slutord: Jerusalem, en bildningsresa2023Ingår i: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Borlänge: Förlags AB Björnen , 2023, s. 184-193Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Elevers angelägna frågor: Gymnasieelevers berättelser om angelägna frågor utifrån humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga disciplinära ansatser2023Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Allt fler studier pekar på ungdomars pessimistiska sätt att se på samhället och framtiden. Denna studie undersöker 55 gymnasieelevers texter om samhällsfrågor de själva ser som viktiga och deras syn på framtiden i förhållande till den valda frågan. I studien undersöks vilka teman som är särskilt framträdande, om eleverna har en optimistiskt eller pessimistisk framtidssyn och vilka typer av disciplinärt färgade ansatser som eleverna använder sig av. Texten skulle enligt instruktion innehålla en nulägesbeskrivning, en förklaring till varför det ser ut som det gör, och en reflektion om framtiden. Texterna har skrivits anonymt och utan koppling till något särskilt skolämne. Fyra innehållsliga teman sticker ut som dominerande: (1) Mänskliga rättigheter (2) Miljöfrågor (3) Sociala relationer (4) Medicinska lösningar och kunskapsutveckling. 21 texter har en optimistisk syn på framtiden, 17 texter har en pessimistisk framtidssyn och resterande 17 uppvisar både ock, alternativt är svårbedömda. Texterna om mänskliga rättigheter skrevs företrädelsevis med samhällsvetenskaplig ansats, medan miljöfrågorna i hög grad hanterades utifrån humanistiska förtecken. Det finns ett visst mönster i analysen som visar att texternas disciplinära ansatser påverkar huruvida eleverna uttrycker sig optimistiskt eller pessimistiskt inför framtiden.  När eleverna får möjligheten att i skolan bearbeta en för dem angelägen fråga utan att uppgiften definieras av en skolämneskontext, tenderar de att använda ett brett urval av disciplinära ansatser. Det föranleder en diskussion om huruvida den angelägna frågan bör lyftas ut ur sitt skolämnessammanhang för att möjliggöra för eleven att bearbeta frågan på nya sätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Martin, Stolare
    School Trips to Historical Sites: Pupils' Cognitive, Affective and Physical Experiences from Visits to Auschwitz2024Ingår i: History Education Research Journal (HERJ), E-ISSN 2631-9713, Vol. 21, nr 1, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    History can be experienced in many ways, including visits to historical sites. Indeed, it is becoming increasingly common for Swedish schools to organise trips for their pupils to historical sites, in this case, to concentration camps. This article analyses how cognitive, affective, and physical experiences frame pupils' interpretations of historical sites and discusses how visits to historical sites might contribute to history education. The research questions we examine are as follows: What forms of experience did the pupils express, and how did these forms relate to each other? What implications might these expressed experiences pose for how teachers organise their teaching, including trips to Holocaust memorial sites? This article analyses seminars that comprised part of the examinable work in a course that involved a study trip to the Auschwitz concentration camp. Empirical data were analysed using a model in which cognitive, affective and physical experiences were identified and described. The results demonstrate how cognitive, affective and physical responses interact with pupils’ experiences. Pupils described how the school trip contributed to their understanding of what is and is not possible to know, and to their will to influence society. Thus, the results indicate that physical encounters with historical sites can create new opportunities for pupils’ learning of history and the meaning-making that comes from it.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Dalarna University.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    Fyra arbetssätt för ökad nyansering2024Ingår i: Att undervisa om kontroversiella frågor: Didaktiska möjligheter och utmaningar / [ed] Anna Larsson, Gleerups Utbildning AB, 2024, s. 113-127Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitel 9, Fyra arbetssätt för ökad nyansering, presenterar och diskuterarhur lärare kan välja att möta elever när de uttrycker ensidigt formulerade ståndpunkter. Baserat på gruppsamtal med lärare ochelever visar kapitlet hur lärare kan använda skiftande urval av kunskapför att bidra till nyansering av den aktuella frågan. Beroende på denkonkreta situationen kan läraren behöva pendla mellan utmanande,engagerande, kompletterande och enande aspekter av kunskapsinnehållet,vilket fyller olika didaktiska funktioner som att störa, involvera,överbrygga och bredda.

  • 123.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    The Didactic Function of Narratives: Teacher discussions on the use of challenging, engaging, unifying, and complementing narratives in the history classroom2023Ingår i: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 10, nr 1, s. 44-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At a time when society is characterised by a polarised social climate, it is teachers who need to contribute to a nuanced orientation of the world. This article looks at the ways historical narratives can be used as a collective didactic resource in the historical-cultural context of contemporary society. Its purpose is to analyse the didactic function that underlies historical narratives in relation to students’ understanding of society. Our study builds on three focus group interviews with six upper-secondary-school teachers of history and social studies. The method used is the stimulated-recall interview whereby teachers talk about various teaching situations. Four uses of historical narratives were identified, each with its own didactic function. The first is the use of the “challenging” narrative, the function of which is to disrupt and realign students’ understanding of society. The second is the use of the “engaging” narrative: its function is to involve and activate students in their present understanding of society. The third is the use of the “unifying” narrative, the function of which is to bridge contradictions within society. The fourth and final narrative is the “complementing” narrative, whose function it is to broaden and open students’ understanding of society. To address students in terms of their present understanding of society, teachers employ these four narratives as didactic resources. In such a way, these uses of historical narratives tie in with the teachers’ overall aim to contribute an alternative perspective to students’ current understanding of society.As such, the results reveal the general theoretical knowledge teachers have relating to their profession.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Dalarna University.
    Stolare, Martin
    The possibilities of school trips: What can study visits to historical sites like Auschwitz-Birkenau contribute to history education?2024Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 125.
    Berger, Jonas
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    En gymnasieskola under förändring: Med fokus på gymnasiets ekonomiprogram2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hela idén med min uppsats har varit ett intresse och nyfikenhet om varför gymnasiets ekonomiprogram har varit och är så attraktivt att söka, i genomsnitt 7,7 % ökning per år mellan 2011–2019. Uppsatsens syfte har varit att söka en eventuell förklaring mellan ekonomiseringen av samhället och det ökade intresset för att studera på gymnasiets ekonomiprogram. Det är en kvalitativ analysmetod som har använts, en fallstudie i ekonomisering. Det teorimaterial som utgör grunden för analysen, är ekonomiseringen av samhället, ungdomars medievanor och motivationsteorier. I anslutning till syftet, ställdes två frågor: om det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället, hur ser den då ut, samt, - finns det alternativa tänkbara förklaringar till uppgången av sökande till ekonomiprogrammet? Båda dessa frågor fick ett jakande svar. I min sammanfattning kom jag fram till, att gymnasievalet inte är någonting som avgörs mellan någon part från skolan och eleven, utan det sker på en annan arena utanför skolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Berggren, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Sundqvist, Sara
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Barns vila i förskolan: En kvalitativ studie om organisationen av barns vila i förskolan ur ett norm- och hälsoperspektiv2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien var att identifiera sätt att organisera barns vila i förskolan samt belysa förskollärares respektives vårdnadshavares uppfattningar av vilans organisation i förskolan. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat förskollärare samt vårdnadshavare till barn som vilar på förskola. De svar vi samlade in analyserades utifrån makt- och normperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Resultatet visar att begreppet vila i förskolan är komplext och svårdefinierat. Vila kan se ut på olika vis för olika individer och det går därför inte att identifiera ett särskilt sätt vilan bör organiseras i förskolan. Samtliga informanter håller med om att vilan i förskolan är viktig för att barn ska orka med det höga tempo och de påfrestningar de utsätts för i förskolan. Samtidigt framhäver både vårdnadshavare och några förskollärare att nattsömnen är minst lika viktig för barnen. Vårdnadshavare är benägna att begränsa vilan på förskolan för att nattsömnen inte ska bli störd och för att barnen ska få en bra dygnsrytm. Förskollärare försöker möta vårdnadshavares önskemål men erkänner att de ibland inte lyckas då styrningen från läroplanen för förskolan råder till en balans mellan aktivitet och vila i förskolan. De känner också att de behöver se ur barnens perspektiv och möta deras individuella behov av vila. Den historiska normen för hur vilan i förskolan organiseras har i stort sett oförändrad ut över tid, men studien visar på normbrytande alternativ där vilan definieras annorlunda. Även om kommunikationen gällande barns vila i förskolan sker kortfattat i hallen vid hämtning och lämning anser samtliga informanter att kommunikationen är mycket viktigt för ett fungerande samarbete gällande organisationen för barns vila i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 127.
    Berggren-Norén, Irmelin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Läsförståelse ingår ju i allt”: En studie om gymnasielärares förståelse av läsförståelse och lässtrategier2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to expand the understanding of how teachers in upper secondary school talk about their understanding and teaching of reading comprehension and reading strategies. Using semistructured interviews with five active teachers within a Swedish upper secondary school, we can get a better perspective of the tools that students receive during their education and how students are receiving them. This study shows how teachers adapt and change the way they teach based on several factors and also gives us an insight to why they structure their education the way that they do. The teachers describe an understanding of how reading comprehension should be taught through a dialogue-heavy way with a wide variety of teaching methods as tools to best fulfill the needs of the students. The teachers also describe their understanding of reading strategies as either a simplifying tool or as a tool for more in depth analysis. This difference of understanding is interesting and seems to stem from the teachers perspective of what tools their current students are more in need of developing, but may also be an indicator of the teachers personal understanding of what reading strategies are. This understanding of reading comprehension and reading strategies are also reflected in the way the teachers describe how they structure their classes. The teachers point out the importance of dialogue both between teachers and students but also amongst the students themselves and describe their teaching of reading strategies as an increasing process of knowledge that is developed and followed up on over a long period of time. Finally the interviewed teachers turned out to differ quite a bit from those of several other studies in their description of how comfortable they are with teaching reading comprehension and reading strategies to students in upper secondary school.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Bergkvist, Anna-Mia
    et al.
    Södertörn University.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik. Stockholm University.
    Collective Activities?: Agency in Teaching Situations2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 129.
    Bergkvist, Mia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Caris, Johanna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”För mig är du viktig”: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares förhållningssätt och ansvar för att skapa trygga relationer tillsammans med barnen i förskolan.2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt och hur de uttrycker sig om sitt ansvar för att skapa trygga och sociala relationer för alla barns utveckling och lärande. I förskolans läroplan anges det att förskolan ska genomsyras av en levande social gemenskap. Förskolan ska dessutom erbjuda alla barn en trygghet och tillsammans skapa lustfyllda stunder att lära. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som har delgett sina erfarenheter och uppfattningar om deras förhållningssätt och ansvar för att skapa trygga relationer tillsammans med barnen. Resultatet har kategoriserats utifrån förskollärarnas resonemang och beskrivningar där fem underteman har skapats med hjälp av en tematisk analys. Dessa teman är: Förskollärares beskrivningar om sitt ansvar att skapa trygga relationer, introduktion och trygghet, relationer till barnens vårdnadshavare, förskollärarens förhållningssätt, personal- och tidsbrist. Vår empiri har därefter analyserats ytterligare med hjälp av Maria Fredrikssons tolkningar av Martin Bubers dialogfilosofiska teori samt med hjälp av den relationella pedagogiken. Huvudresultaten i studien visar att förskollärarna är enstämmiga om att sociala relationer och barns trygghet i förskolan är grunden för barnens utveckling och lärande. Förskollärares förhållningssätt som genomsyras av nyfikenhet, ömsesidig respekt, acceptans och empati gynnar en god relation mellan förskollärare och barn. Vidare förklarar förskollärarna att det viktigaste mötet i förskolan är mötet med barnen där barnen får känna sig betydelsefulla och viktiga. Förskollärarna betonar att alla barn är lika mycket värda och att det är deras ansvar att skapa och bevara en god och trygg relation till varje barn. Förskollärarna är enstämmiga om att personal- och tidsbrist är en hämmande faktor för att skapa trygga relationer till barnen, detta menar dem påverkar barns utveckling och lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Berglund, Tove
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Persson, Sarah
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsförståelseundervisning i ett klassrum med flerspråkiga elever2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Bergqvist, AnnaMaria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Me llamo men varför inte Me hablo?: Skapar för tidig användning av reflexiva verb en problematik för verbinlärningen för nybörjare i spanska?2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var å ena sidan att granska den grammatiska progressionen beträffande reflexiva verb i några utvalda spanska läroböcker för nybörjare i åk. 6-7, då det i dessa läroböcker förekommer ord och uttryck relaterade till reflexiva verb, vars grammatiska förklaring ligger i senare kurser. Å andra sidan var även syftet att undersöka lärares uppfattningar och arbetssätt utifrån de grammatiska instruktioner och utformningar dessa läroböcker innehåller för att förebygga felaktigheter i elevernas inlärning av verb. Metoden var dels att analysera de utvalda nybörjarläromedlen i spanska för att se hur grammatiken presenteras och dels att analysera svar från ett frågeformulär som skickades ut online till ett antal utvalda lärare, om hur deras uppfattning är kring den här problematiken och om de delar samma erfarenhet. Resultatet av undersökningen kring för tidig användning av reflexiva verb visade sig inte vara ett överhängande problem, utan det fanns snarare annan problematik då det kom till verbinlärning. Studien bidrog dock till ny och bredare kunskap beträffande vad lärare möter förproblematik hos nybörjarelever. Den gav också nya frågeställningar och nya idéer till att genomföra fler studier i ämnet med elevfokus istället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Bergstedt Guerin, Malin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Hållbar utveckling i företagsekonomi: En läromedelsanalys2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är undersöka hur texter i utvalda läromedel i Företagsekonomi 1 framställer företags ansvar för hållbar utveckling och därmed erbjuder elever möjlighet attutveckla förståelse för och reflektionsförmåga kring hållbarhetsfrågor i företag. Källmaterialet är tre läromedel i företagsekonomi 1, som publicerats sedan 2020. Rapporten är resultatet av en analys av läromedlen. Det är en kvalitativ innehållsanalys kopplad till en modell som tagits fram i tidigare forskning. Baserat på denna modell analyseras och klassificeras texterna utifrån beskrivningarna av samt drivkrafterna bakom företags hållbarhetsarbete. Dessutom bedöms hur stort utrymme hållbarhetsfrågor får i läromedlen.Resultaten visar att de tre läromedlen framställer företags ansvar för hållbar utveckling på olika sätt och ger olika stort utrymme till frågorna. Vilket läromedel läraren än väljer att använda behöver hen komplettera materialet för att ge eleverna en god undervisning om hållbar utveckling. Läraren behöver då själv ha goda kunskaper om företag och hållbar utveckling samt vara trygg i sina värderingar kring frågorna. Uppsatsen kommer dessutom fram till att framtida läromedel bör kunna beskriva nya företagsekonomiska modeller där de ekonomiska, sociala och miljömässiga frågorna kan integreras i företagens beslutsfattande. Genom uppsatsen ges svar på ämnesdidaktiska frågeställningar, men detta fält behöver studeras mer för att lärare i företagsekonomi ska kunna utbilda nästa generations beslutsfattare i hållbarhetsfrågor.

  • 133.
    Bergstedt, Nadia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Formellt språk, informellt språk och symbolspråk imatematik åk 5: En läromedelsanalys2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av språk används i läromedel i matematik. Den forskningsfråga som studien söker svar på är: Hur används informellt språk, formellt språk och symbolspråk i två läromedel inom matematik riktade mot årskurs 5? Studien bygger på delar av den forskning som finns inom området matematiska språk och vardagsspråk. Vidare genomförs en läromedelsanalys där två tryckta läromedel analyseras med hjälp av en innehållsanalys som fokuserar på språket. Resultatet av analysen visar att det är vanligt att det informella språket, det formella språket och symbolspråket kombineras i någon form tillsammans med något av de andra språken. Genom analysverktyget som används i studien kan lärare få ett hjälpmedel och kunskaper att själva kunna göra en likadan analys av läromedel inom matematik. Resultat av lärarnas analys kan vara en hjälp för att underlätta deras val av material som kan komplettera det läromedel som lärarna arbetar med.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Bergström, Angelica
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Programmering inom teknikundervisningen: En studie som fokuserar på vilka möjligheter och utmaningar det finns inomprogrammering i åk 4-7 för tekniklärare2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att få kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som tekniklärare i årskurs 4 – 7 beskriver när de ska undervisa om programmering. Denna studie fokuserade på undervisning som bidrar till elevers förståelse för användningsområdena inom programmering och betydelsen i vårt teknikintensiva samhälle samt elevernas förståelse för att vissa föremål i vår vardag och vårt samhälle är programmerade för att fungera. Den här studien genomfördes med aktionsforskning där fokusgruppdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Aktionsforskningen genomfördes i två cykler där planering, genomförande, utvärdering och ny planering med vissa förändringar utfördes. Resultatet i denna studie visade sig i olika teman som visade sig i möjligheter och utmaningar. Studien visar att utmaningar för lärarna inbegriper progression i undervisningen av planering, lärarnas intresse och kompetens samt tillgången på digitala verktyg. Andra utmaningar var att tydliggöra syftet med undervisningen för eleverna. Slutsatsen i denna studie var att lärare behöver mer stöd när det kommer till progressionen i undervisningen om programmering, då det skrivs fram så lite och otydligt centralt innehåll. Tidigare forskning visade inte på kunskapsluckan när det gäller progressionen i de olika årskurserna, hur lärare ska genomföra sin bedömning och hur lärare som saknar eget intresse eller kunskaper ska sätta betyg på elever i de olika årskurserna. Det här ger inte en likvärdig skola, då alla elever riskerar att få olika kunskaper med sig beroende på omderas lärare är intresserad eller inte samt om läraren är kompetent eller inte. Studien var kopplad till det teoretiska perspektivet pragmatismen, vilka anser att man ska undervisa barn och inte ämne och att det är viktigt att integrera teori och praktik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Berntsen, Pernille
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Naturvetenskap i förskolan: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på naturvetenskap2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utveckla kunskap om förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan. I läroplanen för förskolan Lpfö18 har naturvetenskap en betydande roll i målen som ska följas av all verksam personal i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Studiens resultat är analyserat utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna främst använder utomhusmiljön som verktyg i sin undervisning kring naturvetenskap då detta anses lättast och roligast för barnen. Vidare visar även resultatet att förskollärarna har olika tankar och erfarenheter om naturvetenskap där majoriteten inte prioriterar ämnet så högt i förskolan. En viktig slutsats av studien är att förskollärarnas inställning kring naturvetenskap kan påverka barnens lärande och utveckling inom ämnet.  

  • 136.
    Bjarme, Erik
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Kritiska attityder från vårdnadshavare kopplat till sex och samlevnadsundervisningen i mellanstadiet: En fenomenografisk studie utifrån ett NO-lärarperspektiv2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av vårdnadshavares kritiska attityderrelaterat till sex och samlevnadsundervisningen, samt att undersöka vilka konsekvenserdessa attityder får för lärares sex och samlevnadsundervisning i årskurserna 4-6. I dennakvalitativa fenomenografiska studie, har åtta naturvetenskapslärare intervjuats. Iforskningsbakgrunden beskrivs två olika kategorisystem för typer av kritiska attityder ochdet framgår i olika internationella studier att vårdnadshavares attityder är en barriär vidsexualundervisningen. Svensk relevant forskning inom fältet saknas tyvärr, menSkolinspektionen bekräftar att vårdnadshavares kritiska attityder är en barriär även försvenska lärare. Resultatet i studien innehåller tre olika kategorisystem, där den förstabehandlar kritiska attityders karaktär, den andra de känslomässiga konsekvenserna och dentredje de didaktiska konsekvenserna. Resultatet bekräftar delvis forskningsbakgrunden.Konflikter kan uppstå när vårdnadshavare misstycker till den undervisning somstyrdokumenten kräver att läraren ska bedriva. Denna kritik kan skapa en osäkerhet hoslärare, speciellt om läraren är nyexaminerad. Lärarna i studien upplevde ökad trygghet medökad erfarenhet och flera av informanterna upplevde sig påverkas positivt avvårdnadshavarnas kritik. Exempel på didaktiska konsekvenser av vårdnadshavares kritiskaattityder är att informera preventivt, hänvisa till styrdokumenten och att stötta varandrakollegialt. Denna studie kan betraktas som en pusselbit i ett relativt outforskatforskningsfält.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Björk, Evelinn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Digitala verktyg och medier i bildämnet: En studie om lärares uppfattning gällande elevers förutsättningar att bli medvetna medieanvändare genom digitala verktyg och medier i bildämnet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The main purpose of this study is to increase knowledge about how teachers use digital tools and media in art education and their attitude towards using them. The aim is also to examine how art teachers perceive working with digital tools and media can help students use media more consciously.

    I used a categorization within media literacy, introduced by Rolf Ekman and Karin Fogelberg, throughout my study. The categorization divides media literacy into three categories: use, understanding, and production. I used two methods to gather empirical material for my study: an online survey and interviews.

    The results show that many teachers have a positive attitude towards using digital tools and media in art education, even though a lot of them have not received education regarding working with digital tools and media. It also shows that many students lack knowledge when it comes to using a computer, which is a common digital tool in school today. The conclusion shows that teachers can be the key to helping students become more conscious when using media, and that art education can be a useful tool for it.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Björk, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Användning av elevexempel inom bildämnet –”Morot och piska”: En intervjustudie om elevernas erfarenhet och upplevelser av elevexempel i bildundervisningen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur elevexempel som används i bildämnet påverkar elevers kreativitet. Studien fokuserade på betydelsen av motivation för elevers lärande. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med nio elever från årskurs nio fördelade på tre grupper. Intervjumaterialet analyserades utifrån innehållsanalys och Illeris lärmodell. Enligt resultaten upplevde de intervjuade eleverna att elevexempel bidrog med inspiration i form av fler idéer och hjälpte dem att komma i gång med den egna bilduppgiften. Några elever uppgav dock att de samtidigt kunde känna press vid åsynen av alltför avancerade elevexempel. Sammanfattningsvis visade studien att samtliga elever upplevde att elevexempel ökade deras motivation och därmed hade positiva effekter för deras lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Björk, Karolina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Tvålärarsystem som pedagogisk praktik: En kvalitativ studie om hur tio lärarpar beskriver hur tvålärarsystemet påverkar deras undervisning och möjligheten att möta elevernas behov2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tvålärarsystem är ett arbetssätt som blir vanligare i svenska skolan. Det går ut på att två klass–eller ämneslärare delar på ansvaret för eleverna och dess tillhörande planering, undervisning och bedömning. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur tvålärarsystemet kan organiseras och genomföras i svensk kontext och hur arbetssättet ur ett lärarperspektiv påverkar undervisningen och möjligheter att möta elevernas behov. Det för att fylla den kunskapslucka som saknaden av svensk forskning kring tvålärarsystemet ger.

    I kapitlet tidigare forskning presenteras internationell forskning om tvålärarsystemet som kallas co-teaching. Då det saknas forskning om tvålärarsystemet i ett svenskt perspektiv kommer därför även beprövad dokumenterad erfarenhet om tvålärarsystem i Sverige att presenteras. Utifrån den tidigare forskningen framkommer två bärande begrepp ”kollegialt samarbete i klassrummet” samt ”gruppering”, dessa kommer ligga som ett teoretiskt raster över studien.

    I metodkapitlet beskrivs studiens tillvägagångssätt, beskrivning av informanterna, analysprocessen, etiska övervägande och en metoddiskussion. I resultatkapitlet presenteras informanternas beskrivning av undervisning och vilka konsekvenser det ger upphov till. Fokus ligger på vad den läraren som inte håller i undervisningen gör. I resultatet beskrivs även hur informanterna upplever att arbetssättet påverkar eleverna samt lärarnas möjlighet att möta elevernas behov. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i förhållande till den tidigare forskningen och de beprövade dokumenterade erfarenheter som presenterats i studien.

    Slutsatser utifrån studiens resultat är att lärarna är positivt inställda och upplever det lättare att möta elevernas behov, göra anpassningar och skapa en roligare och bättre undervisning. Det framkom att respondenterna saknar bevis för att tvålärarsystemet ökar elevernas måluppfyllelse men att alla har en känsla av att måluppfyllelsen ökar eftersom de känner att de kan möta fler elevers behov. En viktigt förutsättning för arbetssättet är att lärarnas samarbete fungerar. Ytterligare en viktig slutsats är att det behövs forskning om tvålärarsystemet ur ett svenskt perspektiv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 140.
    Björklund, Ulrica
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Kanon i förändring: En kvalitativ innehållsanalys av läromedel i bildämnet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examenarbete fokuseras den konstnärliga kanon och speglingen av denna i läroböcker genom en kvalitativ studie av läromedel i bildämnet. Ämnesområdet undersöks i en läromedelsanalys där materialet via ett subjektivt urval handplockats för ändamålet. Studiens syfte är att kartlägga hur rådande konstnärlig kanon speglas i läromedel för bildämnet. Läromedlen har analyserats enligt metoden för kvalitativ komparativ innehållsanalys. Jag har undersökt fyra läroböcker som avsetts användas på gymnasieskolans estetiska program. Resultatet visar att den traditionella västerländska konstkanon representeras i läroböckerna samt att tre av fyra läroböcker nämner samtidskonst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Björkman, Elora
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Let´s talk about sex?: En intervjustudie om boksamtal som metod för sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans tidigare år2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig använda och strukturera boksamtal inom svenskämnet i syfte att öka elevers kunskap inom sex- och samlevnad. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar kring begreppet sex- och samlevnad i grundskolans tidigare år och hur boksamtal kan påverka diskussioner kring sex och samlevnad. Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Resultatet visar att många lärare använder boksamtal som metod inom svenskämnet för att starta diskussioner inom sex- och samlevnad samt andra livsfrågor. Studien påvisar vikten av att använda boksamtal i undervisning där svåra ämnen diskuteras. Det framkommer även att lärare ser boksamtal som en hjälpsam och betydelsefull metod i ämnen där lärare uttrycker en osäkerhet. Vidare framkommer det att lärares syn på om sex- och samlevnadsundervisningen bör representeras i grundskolans tidigare år varierar. Således får inte alla elever en sex- och samlevnadsundervisning trots att tidigare forskning belyser vikten av att sex- och samlevnadsundervisning bör startas tidigt i elevens skolgång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Blanck, Ingrid
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att sjunga sig till språk: Sång i språkundervisning för nyanlända högstadieelever2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper is a study of a class of newly immigrated students, age 13–15, that currently is learning sufficient Swedish to be able to attend the regular education in secondary school, and how they perceive different methods of learning language through music – specifically singing. By teaching four different songs in four different ways, I have tried to establish if it is possible to distinguish a superiour method for teaching a second language by singing. The survey can see no such method, although some ways of teaching was more popular with the students. They also stated that – even if they disliked the method for learning – they considered it easier to sing than to use spoken word to pronounce correctly, and that most of them learned one or several new words with each song. They remembered the lyrics from one occasion to another. Research and experience shows that music can be a powerful tool if used correctly when learning foreign languages, and my conclusion is that it would benefit the immigrated students if it could manifest itself more in the Swedish educational system.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Blennow, Katarina
    et al.
    Lunds universitet.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Stockholms universitet.
    Social studies teaching as webs of narratives2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 144. Blennow, Katarina
    et al.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Stockholms Universitet.
    Students’ narrative action in social science teaching in Swedish upper secondary school: Limitations and openings2023Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 2, s. 1-24, artikel-id 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärksamma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller repertoaren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinnehållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör ivilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnesundervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sanningssägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva sammanvävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskapsrepertoarer. Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Blennow and Olson 2023 Students’ narrative action in social science teaching in Swedish upper secondary school: Limitations and openings ADNO
  • 145.
    Blom Botheim, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Huokko, Therece
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hur levande djur i undervisningen öppnarmöjligheter för lärande: En pragmatisk kvalitativ intervjustudie med fokus på F-3lärares beskrivningar av autentisk biologiundervisning medlevande djur2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar undersöka F-3 lärares syfte med autentisk biologiundervisningsom innefattar levande djur, och hur de arbetar för att främja elevers förståelse förbiologiska begrepp som kopplar till djurs livscykler. Undersökningen baseras påkvalitativa intervjuer med sju behöriga och undervisande F-3 lärare som valts utmed hjälp av snöbollsmetoden. Resultatet visar att lärarna i studien främst valt attintegrera autentiska moment i biologiundervisningen för att främja intresse ochengagemang hos eleverna, inte bara för biologiundervisning utan för skolan i stort,att fostra samhällsmedborgare samt att på ett konkret sätt främja begreppsförståelse.Resultatet visar även att den autentiska undervisningen skapar möjligheter förlärarna att synliggöra begrepp genom diskussion och samtal samt genomämnesövergripande undervisning. En utmaning som synliggjorts är att autentiskundervisning som inte är välplanerad och kopplar till skolans styrdokument riskeraratt reduceras till en rolig “happening”, eftersom läraren då inte tillvaratar demöjligheter till begreppsinlärning som lärtillfället erbjuder. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Blom, Linda-Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    VERSALER och gemener: Varför ska vi lära våra elever att SKRIKA?2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har undersökt hur inställningen till användandet av versaler och gemener ser ut hos pedagoger i förskoleklass, förskoleklass och grundskolans 1–3 (lågstadiet). Den har även undersökt hur pedagogerna själva lärde sig skriva samt hur de lärt sina eventuella barn att skriva. Undersökningen konkretiserades med följande fyra frågeställningar: Hur ser det ut på förskolan? Hur ser det ut i förskoleklassen? Hur ser det ut på lågstadiet? Vad finns det för likheter och skillnader mellan förskolan, förskoleklassen respektive lågstadiet? Pedagogerna svarade på frågeställningarna via en enkät och enkätsvaren analyserades. Det visade sig att pedagogerna själva mestadels lärt sig att skriva med versaler och de tror att de flesta barn gör detsamma. De menar att detta förmodligen beror på att vuxna automatiskt använder stora versaler när de skriver med sina barn / elever. Det märktes en klar progression i hur/vad eleverna skriver från förskolan upp till lågstadiet, från uteslutande versaler till både versaler och gemener samt från enstaka ord till längre texter. Pedagogerna anser att det är viktigare att eleverna skriver än hur de skriver. Eleverna kommer lära sig skriva med gemener till slut men vissa kan uppleva det svårt att gå över till att använda både versaler och gemener.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Blomqvist, Linnea
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Dags att främja intresset för skönlitterär läsning!: En kvalitativ intervjustudie med lärare i årskurs 1–3 om hur de arbetar för att främja intresset för skönlitterär läsning.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt resultatet av flera läsvaneundersökningar sker årligen en minskning av antalet barn och unga som läser skönlitteratur av eget intresse. Utifrån detta resultat har en fråga väckts angående hur lärare menar att de genom stöttning samt skapandet av stimulerande läsmiljöer kan främja intresset för skönlitterär läsning hos elever i årskurs 1–3. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare behöriga att undervisa i svenska för årskurs 1–3. Resultatet av undersökningen visar att den stimulerande läsmiljön som främjar läsintresse främst utformas genom den sociala och den didaktiska miljön. Detta på grund av att den fysiska miljön kan innefatta begränsningar utifrån skolans enskilda resurser som lärare själva inte kan påverka. Utifrån studiens resultat uppmanas en social miljö som uppmuntrar till läsning och en didaktisk miljö där elever tar del av läsning i sociala gemenskaper. Dessutom framställs lärares stöttande funktion i såväl undervisning som val av litteratur som en faktor som påverkar elevers läsintresse. Slutligen belyser resultatet även lärares viktiga roll som läsande förebild som inspirerar elever till läsning och därigenom stimulerar deras läsintresse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Blomqvist, Louise
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Gustafsson, Emma
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Anknytning och dess betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan: För de äldre åldrarna, 3–6 år. En kvalitativ intervjustudie med fem förskollärare om anknytning i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att bidra med fördjupad förståelse om hur pedagoger på olika sätt förstår och tolkar anknytningen och dess betydelse för de äldre barnen på förskolan, detta då anknytning och trygghet hänger ihop med barnets vidare utveckling och lärande. För att uppnå syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare för att undersöka deras uppfattning kring betydelsen av barns anknytning i samband med utveckling och lärande. Tack vare intervjuerna med förskollärarnas beskrivning om hur de arbetar för att skapa trygga relationer till barnen har vi kunnat göra en analys av intervjuerna och fått en ökad förståelse kring hur förskollärarna uppfattar betydelsen av barns anknytning till pedagogerna i förskolan. Analysen av resultatet har genomförts med stöd i John Bowlbys anknytningsteori och några av teorins centrala begrepp, trygg bas – säker hamn, inre arbetsmodeller, anknytningsperson, och anknytningsmönster. Studien visar att anknytning har en påverkan på barns utveckling och lärande, och att det utgör grunden för att barn ska vara trygga och våga utforska och upptäcka omvärlden. Förskollärarna som intervjuats understryker att deras förhållningssätt och bemötande av både barn och vårdnadshavare påverkar relationerna, och menar att det krävs att man som pedagog är lyhörd och närvarande för att se barnet och dess behov. Åsikterna kring ålderns betydelse har varit något delad, och det framkommer både att det är de yngre barnen som är i större behov av anknytning, samt att det inte är skillnad och att även de äldre barnen är i behov av trygghet för sin personlighetsutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Bodving, Martina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Åkesson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Demokratins utmaningar, vad har det med förskolan att göra?: En intervjustudie om hur förskollärare tolkar och konkret arbetar med förskolans demokratiuppdrag2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Preschool has an important role in society to form future democratic citizens (Biesta 2003, ss.62f). The education act (SFS 2010:800 1 kap 5§) and Curriculum for the preschool - Lpfö 18 (Skolverket 2018, s.5) maintain that the preschool should be based on a democratic foundation, connect to and solidify respect for basic democratic values. Previous research cited shows that the democratic mission is hard to interpret and realize (Skolverket 2020). The purpose of our study is, by using the perspective of children as future citizens, to visualize how some preschool teachers express how they interpret and de facto work with the curriculum’s mission of democracy. Interviews of preschool teachers were used as a method. The results show that preschool teachers' definition of both democracy as a concept and the democracy mission appears relatively similar. The descriptions of how they work with the democracy mission is sometimes in unison, but also show that different conditions seem to affect their work. The most important factors to affect the work with the Democratic missions seems to be age, verbal language as well as knowledge of the Swedish language.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Bomström Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Diskurser om kunskap i relation till språkintroduktionselever2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här artikeln är att rikta ljuset mot diskurser om språkintroduktionselever och deras kunskap, mer specifikt diskurser som framträder hos lärare som undervisar på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända elever från 16 till 19 år. Eftersom studier påvisat att lärares uppfattningar, övertygelser och erfarenheter bidrar till att utforma den undervisningspraktik de genomför och är av betydelse för elevers skolgång är de viktiga att undersöka. Foucaults perspektiv på diskursteori- och analys valdes för att synliggöra lärares tal om undervisningen på programmet och den kunskapssyn som framställs i relation till språkintroduktionseleverna. Materialet i studien består av intervjuer med 24 lärare som arbetar på fyra olika gymnasieskolor. I analysen framträder de två diskurserna kunskap och flerspråkighet som innehåller utsagor om kunskap, kunskapsmässig heterogenitet, bakgrunder, skolbakgrunder och språk. I resultaten synliggörs att flerspråkigheten uppfattas som en resurs på det individuella planet men att den i en skolkontext blir ett hinder. Därmed positioneras eleverna som bristfälliga såväl kunskapsmässigt som språkmässigt, i synnerhet elever med kort eller ingen skolbakgrund.

1234567 101 - 150 av 1026
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf