du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 101 - 150 av 253
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    An Explorative Integration of Factors Causing Men's Violence against Women2017Ingår i: Journal of Psychology and Clinical Psychiatry, ISSN 2373-6445, Vol. 8, nr 2, s. 2-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite the great progress in individual disciplines studying men’s physical violence against women, the various disciplines have developed much different approaches that by themselves are insufficient for understanding the processes that lead to men’s violence against women. Moreover, they also tend to neglect the equally important issue of understanding why some men are not violent toward women. The aim of this work is to integrate former research on socially modifiable factors and therefore does not include theories relating genetics and neurochemistry that may also play an important role. It shows how the psychological approach within criminology can be integrated with the feminist masculinity perspective. The work illustrates that it is both theoretically and methodologically possible, through an integration of previous research, to make hypotheses about under which conditions men are likely to be violent against women, as well as make hypotheses about under what conditions men are unlikely to be violent against women. This study also emphasizes methodologically important non-dichotomous forms where both enabling and reactive conditions are mixed at various levels. Despite the methodological problems, an integrated perspective on men’s violence against women is the most promising way forward today.

  • 102.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Avhandlingspresentation; Våldets onda cirklar2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 1, s. 108-108Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Emotioners betydelse för psykisk hälsa och ohälsa2017Ingår i: Mind: för psykisk hälsa, ISSN 2002-4282, Vol. 58, nr 3, s. 30-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningen visar entydigt att personer som utsatts för våld, kränkningar, övergrepp och förnedringar i barndomen är mer skambenägna än andra. Känsligheten är störst för händelser i vuxenlivet som påminner personen om att denne varit oälskad som barn.

  • 104.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Unacknowledged shame in therapy as the primary obstacle to succesful rehabilitation for violent men: considering the therapist perspective2011Ingår i: 2011 Joint Nordic Conference on Wellfare and professionalism in Turbulent Times., Reykjavik Island, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skam- och stigmatiseringsprocessers betydelse vid behandling av våldsverkande män. Peter Jansson, Högskolan Dalarna, Akad. för Hälsa och Samh.; Socialt arbete, 791 88 FALUN. I vålds- och missbruksbehandl. av unga män tas i varierande grad hänsyn till skam- och stigmatiseringprocessers betydelse för behandlingens resultat, trots att skammens betydelse för stigmatisering har stöd i forskning. Inställningen till klienten hos behandlande personal och behandlingsmetodernas tillämpning, kan innebära att klientens självbild som stigmatiserad förstärks, är oförändrad eller konstruktivt rekonstrueras. Med utgångspunkt i behandlade personals erfarenh. av tillämpningen av behandlingsmetoder och klienters erfarenh. av behandl. kan slutsatser dras om hur klientens stigma konstrueras. Syftet är att utveckla och testa hypoteser om skam- och stigmatiseringsprocessers betydelse vid behandling av våldsverkande män. - Har behandlingsmetoder av våldsverkande män skam- eller stolthetsskapande innehåll. Förstärks en stigmatiserad identitet eller rekonstrueras den konstruktivt? - Vilka exempel finns på stolthets- och skamskapande situationer hos klienterna? Data samlas in under två faser, fas 1 omfattar en pilotstudie, där ett urval av behandl. personal samt ett urval klienter intervjuas i avsikt att konkretisera de frågeställningar som studien omfattar. Den första hypotesgenererande fasen kompletteras i fas 2 med delt. observ. och intervjuer samt dokumentanalys. Datainsamlingsmetoderna är intervjuer med personal och klienter, dokumentanalys samt deltagande observ. av klientsamtal. Analysmetoderna är kvalitativa med tonvikt på diskurs- och innehållsanalys. De förväntade resultaten är att behandlingmetoder innefattande en förståelse av att klientens stigma påverkas av stolthets- respektive skamskapande behandling också leder till en konstruktiv rekonstruktion av klientens status som stigmatiserad. Behandlingsmetoder där personalen inte har denna kunskap motverkar en rekonstruktion av en stigmatiserad identitet.

  • 105.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Jönköping University.
    Våldets onda cirklar: En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld.

    studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri.

    Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer.

  • 106.
    Jansson, Peter M.
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kullberg, Christian
    Mälardalens högskola.
    Ambivalent attitudes towards equality and violence against women among men in a pro-feminist network2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract

    There is a great need for more knowledge on how a pro-feminist masculinity that challenges the normative hegemonic masculinity can be developed. To achieve this, it is important to gain more knowledge on how pro-feminist men relate to gender quality, violence in general and violence against women in particular, and when and why their reasoning points to ambivalence.The study was based on secondary analyzes of qualitative interviews done with five men active in a pro-feminist network in Sweden. The research questions applied spanned over several areas: socioeconomic status, masculinity construction and the men’s proximity to violence. Data analysis method used was content analysis, and as a means of increasing the reliability, member-check was used. The study was approved by the Regional Ethical Review Board.On a general level, the results show that the men’s masculine construction towards gender equality corresponded with their privileged position as regards to their socioeconomic status, as regards to educational level and job career. The men were positive to gender equality and opposed both men’s control of woman and violence against women. More in-depth analysis thus shows that the interviewed men acknowledged using some forms of less overt control over women and thus in some sense showed ambivalent attitude to gender equality. The men also, somewhat paradoxically, accepted some conventional forms of men’s violence.

    A conclusion from the study is that the conditions that the results highlights may pose problems for the development of gender equality and the ending of violence against women. This is because to make violence against women end all men, and particularly pro-feminist men, need to renounce all forms of violence and be aware of how gender equality can be weakened or strengthened by all different forms of gender interaction.

  • 107.
    Jansson, Peter M.
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Violent men: Problems, Interventions and Change2011Ingår i: Safe Community Conference 2011, Falun, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the project is twofold, on the one hand to study how Swedish men with different masculinity positions reflect and relate to violence in general in the other hand to study interventions to rehabilitate men with violence problems and these interventions potential to rehabilitate and change mens behaviour.

  • 108.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Carers in the welfare state: on informal care and support for carers in Sweden2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     

    The general aim of this dissertation is to describe and analyse patterns of informal care and support for carers in Sweden. One specific aim is to study patterns of informal care from a broad population perspective in terms of types of care and types of carer. A typology of four different care categories based on what carers do revealed that women were much more likely than men to be involved at the ‘heavy end’ of caring, i.e. providing personal care in combination with a variety of other caring tasks. Men were more likely than women to provide some kind of practical help (Study I).

    Another aim is to investigate which support services are received by which types of informal caregiver. Relatively few informal caregivers in any care category were found to be receiving any kind of support from municipalities or voluntary organizations, for example training or financial assistance (Study II).

    The same study also examines which kinds of help care recipients receive in addition to that provided by informal carers. It appears that people in receipt of personal care from an informal caregiver quite often also receive help from the public care system, in this case mostly municipal services. However, the majority of those receiving personal, informal care did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies (Study II).

    The empirical material in studies I and II comprises survey data from telephone interviews with a random sample of residents in the County of Stockholm aged between 18 and 84.

    In a number of countries there is a growing interest among social scientists and social policymakers in examining the types of support services that might be needed by people who provide informal care for older people and others. A further aim of the present dissertation is therefore to describe and analyse the carer support that is provided by municipalities and voluntary organizations in Sweden. The dissertation examines whether this support is aimed directly or indirectly at caregivers and discusses whether the Swedish government’s special financial investment in help for carers actually led to any changes in the support provided by municipalities and voluntary organisations. The main types of carer support offered by the municipalities were payment for care-giving, relief services and day care. The chief forms of carer support provided by the voluntary organizations were support groups, training groups, and a number of services aimed primarily at the elderly care recipients (Study III).

    Patterns of change in municipal carer support could be discerned fairly soon. The Swedish government’s special allocation to municipalities and voluntary organisations appears to have led to an increase in the number of municipalities providing direct support for carers, such as training, information material and professional caregiver consultants. On the other hand, only minor changes could be discerned in the pattern of carer support services provided by the voluntary organizations. This demonstrates stability and the relatively low impact that policy initiatives seem to have on voluntary organizations as providers (Study IV).

    In studies III and IV the empirical material consists of survey data from mail questionnaires sent to municipalities and voluntary organizations in the County of Stockholm.

    In the fields of social planning and social work there appears to be a need to clarify the aims of support services for informal carers. Should the support be direct or indirect? Should it be used to supplement or substitute caregivers? In this process of reappraisal it will be important to take the needs of both caregivers and care recipients into account when developing existing and new forms of support. How informal caregivers and care recipients interact with the care system as a whole is undeniably a fertile field for further research.

  • 109.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Informal care and support for carers in Sweden: patterns of service receipt among informal caregivers and care recipients2004Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 7, nr 1, s. 7-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes and analyses the kinds of support received by different categories of informal carers, and the kinds of help that care recipients receive in addition to that provided by various categories of carers. Data were collected in a Swedish county in 2000, by means of telephone interviews. The net sample consisted of 2,697 individuals 18-84 years old, and the response rate was 61%. The results showed that relatively few carers in any care category received any kind of support aimed directly at them as carers. The most widespread form of support received by providers of personal care was relief services. Those most likely to be receiving care from the public care system were people also receiving personal care from an informal caregiver. Nevertheless, the majority of those receiving personal care from an informal carer did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies. These results indicate that social policy and social work need to clarify the aims of the services they provide. They also need to take the needs of both caregivers and recipients into account when discussing support systems.

  • 110.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Informal Care and Support for Carers: The Case of Sweden2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 111.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga och samverkan kring anhörigstöd2002Ingår i: Anhöriga och anhörigstöd i Stockholms län: sammanfattning av ett forskningsprojekt / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Stockholm: Sköndalsinstitutet , 2002, s. 51-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Stöd till äldres anhöriga: socialpolitik och praktik2003Ingår i: Anhörigskapets uttrycksformer / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 157-184Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Patterns of Informal Help and Caregiving in Sweden: a Thirteen-Year Perspective2009Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 43, nr 7, s. 681-701Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses informal help and caregiving in Sweden with a focus on the scope and trends of change over time. The discussion is based on the results of three national surveys and of one survey conducted in the county of Stockholm. The results indicated that informal help and caregiving was common throughout the period under study. In the 1990s, the figures were fairly stable, while from the late 1990s to 2005 there seems to have been a dramatic increase in the prevalence of such support. Two interpretative perspectives are used to discuss this pattern. One locates its point of departure in recent welfare state changes and in the substitution argument, according to which cuts in welfare services put more pressure on people to provide informal help and care. The second perspective relates to the present debate on civil society and to its possible role in contemporary society. According to the civil society perspective, an increase in the prevalence of informal help and caregiving might be interpreted as an expression of growing civic involvement ‘in its own right’, without a straightforward and simple relationship to changes in the welfare state. It is argued in the article that the two frames of interpretation should not be viewed as mutually exclusive, but rather that they represent two partly complementary approaches to the understanding of the complex dynamics of unpaid work in contemporary Swedish society.

  • 114.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sundström, Gerdt
    School of Health Sciences, Jönköping university.
    Ideella insatser för och av äldre: en lösning på äldreomsorgens utmaningar?2014 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 115. Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    De äldsta som aktörer i civilsamhället : omfattning, förändringar och profiler2015Ingår i: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen, Magnus Karlsson, Lena Blomquist, Emilia Forsell och Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, 1, s. 157-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Jonasson, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Skolkuratorns etiska överväganden2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolkuratorns yrkesutövning är mångfasetterad och komplex. Arbetet ställer höga krav på etisk medvetenhet och yrkeskompetens och vilar på humanistiska etiska värden som omgärdar yrkesutövningen. Denna studie syftade till att undersöka hur skolkuratorer tillämpar etiska överväganden och hur de förhåller sig till yrkesetiken. Studien genomfördes med fem skolkuratorer i semi-strukturerade intervjuer inom den kommunala grundskolan. Resultaten visar att skolkuratorerna förhåller sig integrerat till yrkesetiken, som en del av personligheten. Deras yrkesetiska överväganden består av en process i flera led och innehåller olika etiska teoretiska ingångar samt relaterar till den etiska koden för socialarbetare. Slutsatserna är att skolkuratorerna tillämpar etiska överväganden efter olika teoretiska modeller men med en omedvetenhet om den etiska kopplingen i praktiken och behöver stöd från skolorganisationen och intresseföreningar för att stärka medvetenheten i deras yrkesetiska överväganden.

  • 117.
    Kaartinen, Rebecca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Löfkvist, Moa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    ”Det var socialtjänstens fel och då är det mitt fel”: En kvalitativ studie av hur socionomer inom socialtjänstenupplever allmänhetens attityder och evidensbaseradpraktik.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet har vi undersökt hur socionomer upplever socionomyrket

    i relation till allmänhetens attityder och evidensbaserad praktik. Studien består av

    sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom olika kommuner

    och enheter. Vi har använt oss av en tematisk analys kallad Framework.

    Studiens resultat visade att många socionomer upplever att media ofta rapporterar

    negativt kring socionomer och socialtjänsten samt att allmänhetens attityder ofta

    var negativa. Samtliga socionomer hade ändå fått höra positiva saker om yrket från

    den direkta omgivningen och kände en yrkesstolthet. Kunskapen om

    evidensbaserad praktik visade sig variera mellan socionomerna men ansågs främst

    vara ett stöd i det vardagliga arbetet.

  • 118.
    Kargl, Anneli
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Ten, Elena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    DET HÄR ÄR ÄLDREOMSORGEN: Medias skildring av äldreomsorgen i två dagstidningar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att studera hur äldreomsorgen skildras i media och hur denna framställning görs. För att besvara syftet gjordes en innehållsanalys med kvantitativ och kvalitativ ansats. För att analysera och förstå resultatet användes tre teoretiska perspektiv: medielogik, dagordningsteorin och socialkonstruktivism. Uppsatsens material inhämtades från två dagstidningar varav den ena utges lokalt och den andra på riksnivå för att ge en bredare uppfattning om medias framställning av äldreomsorgen samt att se om någon skillnad sågs i de olika tidningarna. Urvalet av artiklarna publicerades under två separata månader 2015. Uppsatsens resultat visar tre framstående teman inom äldreomsorgen som ofta förekom i medias framställning och dessa var i huvudsak negativa med fokus på brister. I de två tidningarna var likheterna mellan framställningen mer framträdande än skillnaderna.

  • 119.
    Karlmats, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Larsson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Samtal sent i livet: Samtalsstöd för äldre ur ett professionellt perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället.

  • 120.
    Karlsson Bogg, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Toresbo, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    ”Hur har din dag varit på nätet?”: Kuratorers erfarenheter av barn och ungdomars exponering på sociala medier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vad kuratorer har för erfarenheter när det kommer till barn och

    ungdomars användande av sociala medier. Ser de några risker med att vara online?

    Studien baserades på en kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer som har

    utförts med kuratorer inom grundskola, gymnasium och ungdomsmottagning. Den tillämpade

    teoretiska tolkningsramen är en teori av John Suler, som kan ge oss en förklaring till varför man på

    internet agerar mer hämningslöst. Studiens resultat visade att det finns risker med användandet av

    sociala medier inom flera aspekter. För att nämna några, finns risker som att bli utsatt för

    kränkningar, mobbning och sexuella trakasserier när man befinner sig online. Enligt vår mening kan

    studiens resultat bidra till en ökad kunskap kring detta fenomen samt ge oss fördjupade kunskaper

    ur ett nytt perspektiv, kuratorernas.

  • 121.
    Karlsson, Evelina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Wester, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    "För vi får det inte att fungera": Föräldrars upplevelse av kontakten med familjebehandlare när barnen har diagnosticerats inom det autistiska spektrumet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn som diagnosticerats med autismspektrumtillstånd (AST) upplevde kontakten med och stödet från kommunens familjebehandlare, en insats som tillhandahålls av socialtjänsten och ofta utförs av socionomer. Vi ville undersöka hur föräldrar har upplevt familjebehandlarnas bemötande, om de fick konstruktiv hjälp samt om familjebehandlarna har haft kunskaper om autismspektrumtillstånd. Vi har haft en kvalitativ ansats och genomfört semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har tolkats med teman baserade på den teoretiska ramen som består av begreppet allians och stödteori. I studiens resultatdel framkommer det att föräldrarna har haft positiva upplevelser i mötet med familjebehandlarna. De flesta har fått konstruktiv hjälp av familjebehandlarna som varit insatta i autismspektrumtillstånd samt upplevt att de har fått ett gott bemötande. Resultatet visar på vilka faktorer som påverkar för att en kontakt med familjebehandlare ska upplevas som positiv.

  • 122.
    Karlsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Olsen Huokko, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Stödsamtal: Skolkuratorers hantverk: En kvalitativ studie om stödsamtal och dess utformning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att stödsamtalet kan ses som otydligt och tycks sakna en bestämd utformning. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad stödsamtal innebär för skolkuratorer som arbetar på högstadium samt hur de tillämpar stödsamtal i praktiken. Studiens insamlade data baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer. Det insamlade datamaterialet analyserades mot bakgrund av en teoretisk tolkningsram bestående av perspektiv på stödsamtal, samtalsfärdigheter samt verktyg och metoder tillämpbara i samtal. Datamaterialet analyserades även mot tidigare forskning. Studiens resultat visar att stödsamtal ses som otydligt och icke-behandlande samt att stödsamtalet uppfattas som ett hantverk. Stödsamtalet ses även som flexibelt och utformningen anpassas utifrån elevens behov och dennes situation. Framträdande var vikten av en samtalsstruktur, allians med eleven samt skolkuratorns förhållningssätt i stödsamtalet. Studiens resultat påvisar även att motiverande samtal är en metod som används samt att skolkuratorerna tillämpar ett integrerat arbetssätt i stödsamtalet.

  • 123.
    Karlsson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Gustafsson, Katrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Det räcker inte att laga bron över livsfloden, man måste även lära barnen att simma!: En kvalitativ studie för att få en djupare förståelse om socialarbetare upplever att barn som deltar i Trappan-insatsen får en känsla av sammanhang?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this qualitative study was to get a deeper understanding of social workers experience that children who participate in the Trappan-insatsen get a sense of coherence. To achieve an empirical material social workers who perform Trappan-samtal have been interviewed. The study shows that it is important that children get help and support to talk about the trauma they experienced. The support of the narrative, however, differ depending on the child's age, it is important to have a flexible approach as a Trappan-user. It appears that it is essential that parents give their consent to the children so they can talk about the violence. It also emerges that information to the children is an important part of understanding the process. The study shows that social workers feel that the children participating in the staircase mission get a sense of coherence.

  • 124.
    Karlström, Corina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Pieber, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Dövhet: Funktionshinder eller identitet?: Om kuratorernas förhållningssätt i stödarbete med döva klienter.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka det stödarbete som kuratorer från dövteam/dövenheter utför med döva patienter samt kuratorernas förhållningssätt till själva funktionsnedsättningen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultaten indikerar att kuratorernas stödinsatser i majoritet utgår från ett sociokulturellt perspektiv där döva ses som en etnisk grupp med egen kultur samt eget språk, men att det existerar variationer i kuratorns förhållningssätt, t.ex. påverkas förhållningssättet av vilken kulturnorm som kuratorn utgår ifrån samt vilket perspektiv som normen kan härröras till. Resultaten visar även att det sociokulturella perspektivet överskuggas av en medicinsk aspekt som uppstår i kontakten med andra samhällsorgan som t.ex. hörselvården - där hamnar kuratorns neutrala stödinsatser i skymundan. Kuratorernas stödinsatser handlar mycket om att mildra och mjuka upp det medicinska perspektiv som döva patienter möter och att ge hjälp till självhjälp för att den döva personen ska klara sig så långt som det är möjligt med egna resurser.

  • 125.
    Kihlström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Sjöholm, Roberta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Biståndshandläggares arbete för att minska ensamhet och social isolering hos äldre: En intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studies syfte var att undersöka biståndsläggarens arbete för att minska ensamhet och social isolering hos äldre personer. En kvalitativ explorativ design användes och materialet till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex biståndshandläggare. Genom en tematisk analys framkom fyra huvudteman: vad är ensamhet och social isolering, identifiering och information, betydelsen av insatser och sociala sammanhang samt biståndshandläggaren och den äldre personen. Sammanfattningsvis beskriver de intervjuade biståndshandläggarna att ensamhet och social isolering kan förebyggas och minskas genom kommunala insatser men att den viktigaste faktorn är närheten till familj och sociala nätverk. Biståndshandläggarna beskriver också att de kan uppleva maktlöshet, både i förhållande till den enskilde och i förhållande till riktlinjer och brist på resurser inom den egna verksamheten. Maktlösheten kopplas i diskussionsavsnittet till Lipskys teori om frontlinjebyråkrater. Trots de utmaningar som finns är biståndshandläggarna överens om att de har en viktig och betydande roll i arbetet för att tillgodose den enskildes behov.

  • 126.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Genus i samtal och bedömningar inom socialt arbete och andra hjälpande professioner2010Ingår i: Councelling : stödsamtal i socialt arbete / [ed] Larsson, Sam; Trygged, Sven, Stockholm: Gothia Förlag , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Inledning: Genus i socialt arbete2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 128.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Paradigms, theories and methods in research on men´s violence in intimate relationships2013Ingår i: New tools in Welfare Research / [ed] Brunnberg, Elinor: Cedersund, Elisabet, Aarhus: Aarhus University Press/NSU Press , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 129. Kullberg, Christian
    Socialt arbete som kommunikativ praktik: Samtal med och om klienter1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 130.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Brunnberg, Elinor
    Using the vignette method to study the work of welfare professions: examples from social work2013Ingår i: New tools in Welfare Research / [ed] Brunnberg, Elinor; Cedersund, Elisabet, Aarhus: Aarhus University Press/NSU Press , 2013, s. 74-86Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 131.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Fäldt, Johannes
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Genusskapande processer i det sociala arbetets praktik2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark ; Louise Ridell Ehinger och Mia Ljunggren, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Herz, Marcus
    Sammanfattning: Genus i socialt arbete2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Herz, MarcusFäldt, JohannesHögskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.Wallroth, VeronicaSkillmark, Mikael
    Genus i socialt arbete2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken belyser på ett systematiskt sätt hur genusdimensionen formar socialt arbete. Boken ger perspektiv på genusfrågan utifrån fyra delar av det sociala arbetet: det sociala arbetets problem- och verksamhetsområde, det sociala arbetets organisering, professionaliseringen av socialt arbete,samt det direkta arbetet med brukarna. Författarna diskuterar de utmaningar som det sociala arbetet står inför när det gäller att skapa utrymme för kritisk reflektion kring den egna praktiken och att praktiskt genomföra ett genusmedvetet socialt arbete.Boken kan läsas av både dem som är nybörjare på området och dem som är mer bevandrade i genusteori. Även om boken i första hand vänder sig till verksamma inom socialt arbete är innehållet relevant också för andra professioner som till exempel läkare, psykologer och sjuksköterskor.

  • 134.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Skillmark, Mikael
    Herz, Marcus
    Fäldt, Johannes
    Genus och sociala problem2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 135. Kullberg, Christian
    et al.
    Skillmark, Mikael
    Linnéuniversitetet.
    Nord, Carina
    Pers, Anna
    Fäldt, Johannes
    Mälardalens högskola.
    Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser: Socialarbetares arbete med män som våldsoffer2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport ges bakgrunden till samt presenteras resultaten från det av brottsofferfonden finansierade forskningsprojektet “Socialarbetares förståelse av män som brottsoffer”. Projektet har syftat till att beskriva och analysera hur socialarbetare förstår och arbetar med män som utsatts för våldsbrott. Mer preciserat har forskningen fokuserat på hur socialarbetare beskriver mäns utsatthet och hur de förstår mäns hjälpbehov, vilka hjälpinsatser som ges samt på vilket sätt konstellationer av förövare och offer av olika kön samt det sammanhang som våldet sker i påverkar förståelsen av mäns utsatthet för våld. Studien har även ägnats åt frågan om huruvida Stödcentrum för unga brottsoffer i Sverige ger skilda typer av samt olika mängd insatser till unga män och kvinnor som drabbats av våld. Projektet har genomförts som tre delstudier.

    Resultaten från delstudie 1 visar att fler unga män än kvinnor söker stöd från Stödcentrum för unga brottsoffer. Män dominerar i antal ärenden i de brottskategorier som förekommer. Resultaten visar också att unga män i genomsnitt erhåller färre insatser under en i genomsnitt kortare tid än unga kvinnor. Detta gäller oavsett den brottskategori som utsattheten gäller. Vidare framkommer att de unga männen, i jämförelse med kvinnorna, proportionellt sett erhåller färre insatser som är av stödkaraktär och en större andel insatser som är av informativ karaktär. Resultaten visar också att de unga männen remitteras vidare för fortsatta insatser i lägre omfattning än vad som är fallet för de unga kvinnorna.

    Resultaten från delstudie 2 visar att socialarbetare tenderade fokusera på om, och i vilken utsträckning, unga män som drabbas av våld själva har uppträtt provokativt innan våldshändelsen och om de själva har försatt sig i en social situation som skulle kunna tolkas som att de bidragit till att eskalera det våld de utsätts för. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att socialarbetarna framställer männen som aktiva i de våldssituationer de varit inblandade i och uppehåller sig vid i vilken mån de unga männens egna handlingar har bidragit till våldet. Resultaten visar också att unga män som utsätts för våld beskrivs som "motvilliga" offer som försöker hantera sin situation på egen hand utan inblandning av professionella eller andra hjälpare. De unga männen beskrivs också som ovilliga att prata om sina känslor.

    Resultaten från delstudie 3 visar att socialarbetare uppfattar att unga män, när de blir viktimiserade av våld, riskerar att förlora sin känsla av självständighet, initiativ- och handlingskraft, det vill säga egenskaper som ofta knyts till den dominerande kulturella bilden av manligheten. Vidare visar resultaten att socialarbetarna bedömer att mäns praktiserande av sin manlighet men också det bemötande som män som är traumatiserade får i samhället skapar svårigheter för dem att få hjälp. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att sådana attribut och egna handlingar som kan kopplas till unga mäns maskulinitet men också en brist på sådana attribut och handlingar tycks kunna förklara det våld männen utsatts för. När det gäller våld på offentliga platser är det manligheten som förklarar våldet och dess eskalering. När det gäller våld i nära relationer är det avsaknaden av förväntade manliga attribut och handlingar som används som förklaring till att våldet uppstår.

    Rapportens diskussion ägnas åt dels hur resultaten skall förstås med utgångspunkt i begreppen självprestationer, tolkningar, förhandlingar och kategoriseringar, dels vilka konsekvenser de erhållna resultaten bör få för ett genusmedvetet socialt arbete som ges till våldsutsatta män.

  • 136.
    Källberg, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Widell, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Offrets sexualliv och förövarens skötsamhet: Hur offer och förövare konstrueras i våldtäktsdomar vid en svensk tingsrätt under mitten av 1990-talet och 20152017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2015 anmäldes i Sverige 5920 våldtäkter, dessutom finns det ett mörkertal som aldrig anmäls. Att utsättas för våldtäkt är en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Syftet med föreliggande studie är att redogöra för hur offer och förövare beskrivs i Svenska våldtäktsdomar utifrån socialkonstruktivism och ett intersektionellt perspektiv. Syftet är också att undersöka om och i så fall hur dessa beskrivningar har förändrats över tid. Studien är en kvalitativ litteraturstudie av svenska våldtäktsdomar och den analysmetod som har använts har inspirerats av diskursanalys. Studiens resultat visar att offer och förövare konstrueras olika då man beaktar olika aspekter hos offret och hos förövaren. Aspekter såsom kön, klass och etnicitet är med och bidrar till hur dessa konstruktioner utformas. Det har även påvisats förändringar i hur offert beskrivs över tiden, vilket innebär att offer och förövare är konstruktioner beroende av sin kontext och tidpunkt.

  • 137.
    Larsen, Isabelle
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Thunell, Liza
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    ”De får det att funka utåt, men kan gå sönder inuti.”: Skolkuratorers arbete med ”duktiga flickor” på gymnasiet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad skolkuratorer anser kännetecknar “duktiga flickor” på gymnasiet, hur de arbetar med att bemöta gymnasietjejer som uppvisar ”duktig flicka”-syndrom, samt vilka risker de anser finns för dessa tjejer. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer vilka var yrkesverksamma i Mellansverige. Resultatet visade att “duktiga flickor” är en målgrupp som strävar mot att leva upp till både sina och andras förväntningar. Det är en målgrupp som besitter många styrkor och har förmågan att komma långt i livet, men som kan behöva stöttning längs vägen. Resultatet visade även att målgruppen i regel har en låg självkänsla, vilket respondenterna uppgav som det främsta de försöker stärka hos tjejerna. Den största risken för “duktiga flickor” ansåg respondenterna vara psykisk ohälsa, vilket blir en följd av låg självkänsla och att ständigt söka bekräftelse från andra för att känna att man själv duger.

  • 138.
    Larsson, Sanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lorenz, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Bemötande av föräldrar inom missbruksbehandling: En kvalitativ intervjustudie angående behandlingspersonalens erfarenheter av stödbehov hos missbrukande föräldrar på institutionshem.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det saknas kunskaper om föräldraskapets betydelse för personer med missbruksproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur behandlingspersonalens bemötande av föräldrar med missbruksproblematik kan påverkas av genusaspekter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar på ett hem för vård eller boende (HVB-hem). Studien visar att det inte tas hänsyn till föräldrarollen i missbruksbehandlingen utan att klienterna ses i första hand som missbrukare, i andra hand som kvinnor eller män och allra sist kommer föräldrarollen. Resultatet visar att behandlingspersonalen upplever att mammor bedöms ha mer betydelse för barn/barnet än vad pappor har utefter stereotypa könsnormer. Bilden som förmedlas av behandlingspersonalen är att pappors föräldraskap och relation till barnet/barnen inte anses vara lika självklart som för en mamma. Den bilden speglar vilket stöd som efterfrågas av föräldrarna.

  • 139. Lennartsson, Carin
    et al.
    Agahi, Neda
    Shaw, Ben
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Loneliness, social isolation, and all-cause mortality in older women and men2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 140.
    Lennartsson, Carin
    et al.
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Rehnberg, Johan
    Karolinska Institutet & Stockholms universitet.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Social isolation and loneliness as risk factors for all-cause mortality in older women and men2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 141.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Lunds universitet, Socialhögskolan.
    Att bli, att vara och att ha varit - om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen i Sverige2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Summary

    To become, to be and to have been: about the  Jehovah’s Witnesses

    The Watchtower Bible and Tract Society, in the following text referred to as the Jehovah’s Witnesses or “the organisation”, is a worldwide Christian organisation with about 6.7 million members. The organisation has many times, without any success so far, proclaimed Armageddon when they expect Jehovah to return to Earth. They interpret the Bible in their own, often very literal way, and require their members to live according to these interpretations. Among the consequences of this, members are forbidden to vote, to do military service or to receive blood transfusions. Apart from attending the three weekly meetings, members are expected to be active in missionary work, known as “publishing”. If a member fails to do a certain number of hours’ publishing, he or she risks being deprived of active membership status

    Sweden in general is considered to be a society where the population is not very religious. The formerly state-governed Lutheran church has lost its influence and the vast majority of ordinary Swedes do not visit church on other occasions than weddings, funerals or christenings. Expressing one’s own religious values has become somewhat of a private matter where publicity is seldom appreciated, which is contrary to the practice of the Jehovah’s Witnesses. This is one of the reasons why the Jehovah’s Witnesses are commonly perceived by average Swedes as a “suspicious” religious organisation.

    The aim and methods of the study

    This dissertation seeks to describe and investigate the entering and leaving of a highly structured and hierarchical religious community, exemplified in this case by the Jehovah’s Witnesses. What are the thoughts and aspirations of someone who is considering becoming a Jehovah’s Witness? What are the priorities and what experiences seem important when a person is going through such a process? And when this person has finally reached his or her goal of becoming a member, is it the same motivation that makes him or her stay in the organisation for longer periods of time, possibly for the rest of their lives, or does it change during the process of entering, or does this motivation change its character during the transition from entering to being a regular member?

    Why do some of the members change their attitude to the Jehovah’s Witnesses from rejoicing to bitterness? And how does this process of exit manifest itself? In what way is it different from the process of entry?

    The respondents in this study were chosen from both active members of the Jehovah’s Witnesses in Sweden and those who have left the organisation for personal reasons. Repeated interviews with ten active members of the organisation have been conducted in the course of the study and compared to equal numbers of former members. The interviews have been semi-structured to deal with questions of how a person has come into contact with the organisation; how they retrospectively experienced the process of entry; the reasons for becoming a member. Questions have also been asked about life in the organisation. The group of “exiters” have also been asked about the experience of leaving, why they wanted to leave, and how this process was started and carried out.

    In addition to this I have analysed a four-year diary describing the time inside and the process of leaving the organisation. This has given me an extra psychological insight into the inner experience of someone who has gone through the whole process.

    The analysis has been done by categorising the content of the transcribed interviews. An attempt to outline a model of an entry and exit process has been made, based on ideas and interpretations presented in the interviews. The analysis of the diary has involved thorough reading, resulting in a division of it into four different parts, where each part has been given a certain key-word, signifying the author’s emotional state when writing it. A great deal of the information about the Jehovah’s Witnesses has been collected through discussion boards on the Internet, informal talks with members and ex-members, interviews with representatives of the organisations during visits to its different offices (Bethels), such as St. Petersburg, Russia, and Brooklyn, New York, USA.

    The context

    Each organisation evolves in its own context with its own norms, roles and stories that would not survive outside it. With this as a starting point, there is a chapter dedicated to the description of the organisation’s history, structure and activities. It has been stated that the organisation’s treatment of its critical members and the strategies for recruiting new members have evolved over the years of its history. At the beginning there was an openness allowing members to be critical. As the structure of the organisation has become more rigid and formalised, the treatment of internal critics has become much less tolerated and exclusion has become a frequent option.

    As a rule many new members have been attracted to the organisation when (1) the day of Armageddon has been pronounced to be approaching; (2) the members of the organisation have been persecuted or threatened with persecution; and (3) the organisation has discovered a “new market”.

    The processes for entering and exiting

    How the entering processes manifest themselves depends on whether the person has been brought up in the organisation or not. A person converting as an adult has to pass six phases before being considered a Jehovah’s Witness by the organisation. These are:

     Contact with the Jehovah’s Witnesses,

    • Studying the bible with members of the organisation,
    • Questioning,
    • Accepting,
    • Being active as publisher (spreading the belief),
    • Being baptised.

     For a person brought up in the organisation, the process to full membership is much shorter:

     

    • Upbringing in the organisation,
    • Taking a stand on the belief,
    • Being baptised.

    The exit process contains of seven phases:

     

    • Different levels of doubts,
    • Testing of doubts,
    • Turning points,
    • Different kinds of decisions,
    • Different steps in executing the decisions,
    • Floating, a period of emotional and cognitive consideration of membership and its experiences,
    • Realtive neutrality.

     

    The process in and the process out are both slow and are accompanied with anguish and doubts. When a person is going through the process in or out of the organisation he or she experiences criticism. This is when people around the adept question the decision to continue in the process. The result of the criticism depends on where in the process the person is. If he or she is at the beginning of the process, the criticism will probably make the person insecure and the process will slow down or stop. If the criticism is pronounced in a later phase, the process will probably speed up.

    The norms of the organisation affect the behaviour of the members. There are techniques for inclusion that both bind members to the organisation and shield them off from the surrounding society. Examples of techniques for inclusion are the “work situation” and “closed doors”. The work situation signifies that members who do as the organisation recommends – doing simple work – often end up in the same branch of industry as many other Jehovah’s Witnesses. This often means that the person has other witnesses as workmates. If the person is unemployed or moves to another town it is easy to find a new job through connections in the organisation.

    Doubts and exclusions can lead to problems since they entail a risk of losing one’s job. This can also result in problems getting a new job. Jehovah’s Witnesses are not supposed to talk to excluded members, which of course mean difficulties working together. “Closed doors” means that members who do as the organisation recommends – not pursuing higher education, not engaging in civil society, working with a manual or in other way simple job, putting much time into the organisation – will, after a long life in the organisation, have problems starting a new life outside the Jehovah’s Witnesses.

    The language used in the organisation shows the community among the members, thus the language is one of the most important symbols. A special way of thinking is created through the language. It binds members to the organisation and sometimes it can work as a way to get back into the normative world of the organisation.

    Randall Collins’s (1990, 2004) thoughts about “emotional energy” have enabled an understanding of the solidarity and unity in the organisation. This also gives an understanding of the way the members treat doubting and critical members. The members who want to exit have to open up the binding/screening off. A possible way to do that is through language, to become aware of the effect the language might have. Another way is to search for emotional energy in another situation.

    During the exit process, shame might be of some importance. When members become aware of the shame they feel, because they perceive they are “acting a belief”, the exit process might accelerate.

  • 142.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att lämna en värld: Om utgångsprocesser ur Jehovas vittnen2009Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 3-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    It is an everyday experience to realize that things do not turn out the as expected. But what if you realize that everything you have so far experienced as reality is illusion? This article is about former members of the Jehovah’s Witnesses who have had doubts about what they previously believed to be the Truth. The article also treats the exit process, from being a Jehovah’s Witness to becoming an ex-Jehovah’s Witness. The data consists of twenty qualitative interviews with ten Jehovah’s Witnesses and twenty qualitative interviews with ten former Jehovah’s Witnesses. The data also include a diary written during four years preceding an exit from the organization. The analysis was made through thematic concentration. Ontologically the analysis and the article are based on a constructionist view though it is mainly empirical with no further theoretical assessment. However, to be able to understand the results a contextual frame is sketched with two factors affecting members who make an exit. First there are tying factors that bind the person closer to the organization; these are closeness and friendship and confirmation. A secluding factor is something that secludes the member from the outside society; these factors are the work situation and »closed doors«. With high values on these factors the exit process will be more arduous. The results are presented through a process model in which different phases or steps in the exit process are described. The following steps in the process are: (1) different levels of doubts; (2) trying out doubts; (3) turning points; (4) different decisions; (5) different steps in execution; (6) floating; (7) relative neutrality. The process is defined as an altogether ambivalent and emotionally tough experience, but other parts of life may be affected as well, such as employment, social life, family life and career.

  • 143.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Lunds universitet.
    Entrees and exits, their mechanisms and processes in the Jehovah's Witnesses, a study in the Swedish contex'2006Ingår i: Leaving religion, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 144.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Exporting teaching styles2012Ingår i: Social work education, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Universities in the Global North teach social work in the Global South from time to time. This paper aims to describe and discuss such projects from a pedagogical aspect, with a focus on teaching styles. Nine interviews were conducted with Swedish teachers who had experience of teaching in Iraqi Kurdistan. The paper sketches their strategies they developed during their period of teaching social work abroad.The teachers had different ways of handling the teaching situation and the styles were divided into three major types. These styles are referred to hereas Co-traveller, Therapeutic and Socratic.

  • 145.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Förord2012Ingår i: Människors beteende : perspektiv inom socialt arbete / [ed] Parrish, Margarete; Nilsson, Björn, Stockholm: Liber, 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Ersta Sköndal Högskola.
    Interaktiv studiehandbok och mer material2010Ingår i: Förstå socialt arbete: Bengt Börjeson, Liber , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är socialt arbete? Ja, den här boken ska göra det lite svårare för dig att ge ett svar på den frågan! Åtminstone ett enkelt svar. För socialt arbete är så mycket och så varierande. Att vara socialarbetare är att ha en arbetsuppgift och ett ansvar som kan vara livsavgörande för den människa man samarbetar med. Just därför är det sociala arbetet ett så fascinerande professionsfält! Med boken följer eLabbet, som är ett webbaserat studiestöd. eLabbet för Förstå socialt arbete innehåller ca 115 instuderingsfrågor och ca 10 relevanta praktikfall. Här kan man träna på viktiga ord, begrepp och fakta och få omedelbar feedback. Här kan man också tillämpa sina kunskaper på verklighetsorienterade praktikfall. eLabbet innehåller dessutom interaktiva kunskapstester med slumpade testfrågor där man kan repetera sina kunskaper samt få läs- och länktips.  Aktiveringskod följer med boken. För mer information om eLabbet samt inloggning, gå till www.liber.se/elabbet.Läs mer Det sociala arbetet lämnar inte den professionella aktören, socialarbetaren oberörd. Vi förändras och utvecklas med arbetet, och vi genomgår professionella kriser. Att vara socialarbetare innebär en utmaning och det vi sätter på spel är den egna personen och den egna självuppfattningen. Det sociala arbetet spänner över stora kunskapsområden och en mängd arbetsuppgifter, som kan vara av mycket olika karaktär. Vi befinner oss i ett spänningsfält mellan de stora sociala perspektiven på samhället och det psykologiska djupseendet beträffande den enskilda människan. Förstå socialt arbete är en grundbok om socialt arbete, som det finns skäl att återvända till under hela utbildningstiden. Den teoretiska grundtonen gör boken intressant även för praktiskt verksamma socialarbetare. Om författarna Bengt Börjeson är professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola. Under sin mångåriga karriär har han även varit professor i socialt arbete vid universiteten i Umeå och Stockholm, samt rektor för Lärarhögskolan i Stockholm. Han har också under många år arbetat vid och varit chef för Barnbyn Skå. eLabbet är utvecklat av Pernilla Liedgren Dobronravoff, lektor i socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola.

  • 147.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Social work education as an export product: Example from Iraqi Kurdistan2010Ingår i: 12th UK Joint Social Work Education Conference with the 4th UK Social Work Research Conference: Shaping the future of social work, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 148.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Strategies among young Jehovah's Witnesses in secondary school in Sweden2013Ingår i: Religion in Scandinavia, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden is among the most secular countries in the world and Jehovah’s Witness is a fundamentalist Christian organization with an ambition to present its interpretation of the Bible as truth. Emerging adults in Jehovah’s Witness are expected to behave and believe according to rules and a view of life which distinguish them from the values and teachings of the Swedish school.  The aim of the paper is to present strategies and reflections among Jehovah’s Witnesses in Swedish secondary school to meet the expectations of the religious community, when these are in conflict with the values and teachings of the school. Interviews with eleven former Jehovah’s Witnesses, now adults, have been conducted in the tradition of grounded theory. Strategies found where; 1) to stand up for their belief; 2) double standard and 3) flight. The reflections concern what it is to be an authentic person and the social context.

  • 149.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Transfer of teaching styles: Teaching social work in Iraqi Kurdistan as a swede2015Ingår i: International Social Work, ISSN 0020-8728, E-ISSN 1461-7234, Vol. 58, nr 1, s. 175-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Universities in the Global North teach social work in the Global South from time to time. This article aims to describe and discuss such projects from a pedagogical aspect, with a focus on teaching styles. Nine interviews were conducted with Swedish teachers who had experience of teaching in Iraqi Kurdistan. The article sketches their strategies they developed during their period of teaching social work abroad. The teachers had different ways of handling the teaching situation and the styles were divided into three major types. These styles are referred to here as Co-traveller, Therapeutic and Socratic.

  • 150.
    Liedgren, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Ersta Sköndal Högskola.
    Why the Jehovah's Witnesses are still growing2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
123456 101 - 150 av 253
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf