du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 101 - 150 av 300
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Hiltunen, Tiina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Jonsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Äldre och ensamhet: En kartläggning av sociala insatser för äldre personer i Dalarnas kommuner2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer.

  • 102.
    Hjort, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Lindblad Wojcik, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Prostitution: En litteraturstudie om kvinnors egna berättelser gällande processen in och ut ur prostitution.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att ta reda på mer om kvinnor i prostitution, främst om processen in och ut ur prostitution. Detta gjordes genom att läsa fyra böcker innehållande biografiskt material, tre böcker var skrivna av författarna själva och den fjärde av två författare som intervjuat prostituerade kvinnor. Empirin analyserades med tematisk analys och genus och stigma användes som teoretiska perspektiv och tolkningsramar. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, traumatiska händelser och självhat utgjorde de största anledningarna till att man började prostituera sig och att utträdet ur prostitution var avhängigt faktorer såsom tiden, relationer och samhällets bemötande. Slutsatserna är att det inte är någon särskild personlighetstyp som blir prostituerad utan att det beror på flera samverkande omständigheter, därför är förebyggande insatser viktiga. Det är också lättare att sluta med hjälp av någon, exempelvis professionella aktörer.

  • 103.
    Hofberg, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Chamdin, Khaled
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Mångkulturell arbetsplats: En studie om kulturella skillnader och dess betydelse vid kommunikation på arbetsplatsen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur socialarbetare upplever kulturella skillnader i kommunikation med sina kollegor. Studiens deltagare är socialarbetare som arbetat minst 6 månader inom samma arbetsgrupp. Datainsamlingen är gjord utifrån en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten framställs genom en tematisk analys där vi lyfter olika områden. Utifrån vår studie kan vi utläsa att våra respondenter upplever att det finns en upplevd kulturell skillnad i kommunikationen med kollegor samt att dessa yttrar sig på olika vis. Respondenterna berättade om olika kommunikationssituationer där både språk och handling varit de områden som visat de kulturella skillnaderna mest. Respondenterna berättade även om upplevda för- och nackdelar med kulturella skillnader och hur dessa kunde påverka kommunikationen med kollegorna på arbetsplatsen.

  • 104.
    Hult Pettersson, Fredrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Osäker kunskap: Socialsekreterares beskrivning av arbetet med föräldrar med intellektuellt funktionshinder2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnavårdsärenden där en förälder har intellektuellt funktionshinder. Studien utgick från två frågeställningar; hur socialsekreterarna upplever mötet med dessa föräldrar och var de hämtar kunskapen inom detta område. En fokusgruppsintervju genomfördes med sex deltagare. Studiens resultat visade att socialsekreterarna upplevde osäkerhet i bemötande och bedömning av familjer med intellektuellt funktionshinder. Denna studie visade också att det finns brister i samverkan och osäkerhet mellan myndigheter, och att socialsekreterarens kunskapsbas främst är erfarenhetsbaserad. Slutsatsen är att det saknas evidensbaserade metoder och att kunskapsområdet präglas av osäkerhet.

  • 105.
    Hurtig, Lovisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Svadling, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Socialsekreterares syn på barn och ungas delaktighet i barnavårdsutredningar: - En fokusgruppsstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare praktiskt arbetar för att möjliggöra barn och ungas delaktighet i barnavårdsutredningar. I denna kvalitativa studie har fokusgruppsintervjuer använts och materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ tematisk nätverksanalys. Totalt tio socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar har deltagit. Studien visar att det finns olika sätt att praktiskt göra barn och unga delaktiga, att synen på delaktighet är bred och innefattar behov av att individanpassa delaktigheten till det unika barn eller unge de har framför sig. Studien visar även att relationen mellan socialsekreterare och barn och unga är av stor vikt samt att organisationens förutsättningar har stor betydelse i arbetet med att göra barn och unga delaktiga i barnavårdsutredningar. Studien visar att förbättringsmöjligheter inom framförallt organisationens förutsättningar finns i arbetet med att möjliggöra barn och ungas delaktighet.

  • 106.
    Hussfelt, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Johansson, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Aldrig ensam: En kvalitativ studie om ensamkommandes upplevelse av att bo och flytta från HVB2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande pojkars erfarenhet av att leva och flytta från ett HVB i en svensk kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som tidigare har varit placerade på HVB. Resultaten visade att genom placering på HVB gavs respondenterna möjlighet att träffa andra ensamkommande som befinner sig i en liknande situation, vilket skapade en känsla av trygghet. Studien visade vidare att stöttning av personal på boendet under place-ringen och i förberedelserna för att flytta från HVB och bli självständiga vuxna, var mycket betydelsefullt. Studien visar att respondenterna i stort haft en positiv upple-velse av att ha varit placerade på HVB.

  • 107.
    Hämberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Tillsyn i teori och praktik: om statlig styrning och kontroll av socialtjänstens individ- och familjeomsorg2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to deepen the understanding about the function of control in the inspection process and to increase the knowledge about the legitimacy and impact from inspection on different types of social and welfare services. In the thesis the form and legitimacy of the inspection process are studied in two types of social services in Sweden: a less complex service where the task to investigate and make decisions about social care dominates (IAD), and a more complex service where the task to provide treatment interventions dominates (TI). The data consists of policy documents, inspection reports, casefile documentation, and interviews with inspectors, politicians, managers and social workers. The inspection process is discussed in relation to theories about control systems and legitimacy processes. Inspection is a policy instrument whose standards are derived from legislations and where those subject to the inspection are obliged to meet the demands made by the inspectorates. This form of disciplinary control has been questioned given that its complexity makes it hard to regulate the practice of social work through detailed rules. By including a less disciplinary form of control the instrument’s ability to impact on more complex aspects of social services are expected to increase. The results show a difference in how the inspection process is set up in the two types of services. In the IAD services the process takes the form of a disciplinary control system, whereas the process in TI services initially takes the form of a non-disciplinary system. In spite of the differences observed in the initial stages of the process, the results show that the judgments of inspectors in both types of services are almost exclusively based on information about concrete and detailed aspects. This entails that the judgements of inspectors in both types of services mostly take the form of statements on simple observable and concrete conditions, whereas judgments about more complex aspects are rarely made. The study also shows that although the propriety and relevance of the inspectors’ judgements are questioned more in TI organisations inspections seem to have greater validity and impact on TI than on IAD organisations. The results of the thesis point to two explanations. One explanation is that the costs of dealing with the problems underlying the identified deficiencies are lower for TI than IAD organisations. This in turn leads to greater acceptance of carrying out the proposed measures in TI than in IAD organisations. Another possible explanation is that the potential sanctions are greater for TI than IAD organisations.

  • 108.
    Hämberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Vilket värde har inspektörernas värderingar av värdet för tillsyn?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilket värde har inspektörers värderingar för värdet av tillsyn?

    Eva Hämberg, doktorand socialt arbete, akademin för Utbildning, Hälsa och Samhälle, Högskolan Dalarna.

    Bakgrund: Den statliga tillsynens betydelse som medel för styrning av välfärdens organisationer har ökat, samtidigt som kunskapen om tillsynens utformning och hur den påverkar socialtjänstens olika verksamheter fortfarande är begränsad. I projektet Social tillsyn i tillsyn i teori och praktik studeras tillsynen som styrmedel utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där värderingen utgör en av fyra komponenter tillsynen. 

    Syfte: Syftet med studien är öka kunskapen om vilka värderinar eller bedömningar som görs i tillsyn av olika verksamheter inom socialtjänstens individ och familjeomsorg (IFO) och hur bedömningarna uppfattas av olika aktörer inom socialtjänsten.

    Design-Metod-Material: Studien har formen en komparativ fallstudie. Fallen utgörs av fem tillsynsärenden där två olika typer av IFO verksamheter, handläggning och institutionsvård granskat. I samtliga fem fall har tillsynsmyndigheten, i detta fall Socialstyrelsen (SoS), ställt krav på åtgärder. Materialet utgörs av SoS dokumentation i tillsynsärendena och av ett 15-tal intervjuer med politiker (nämndsordföranden), chefer och professionella i de fem kommunerna.

    Preliminära resultat: Analysen av SoS dokumentation visar att de bedömningar som görs uteslutande rör brister. Bedömningarna rör som regel sådana aspekter där s.k. säkra bedömningar kan göras, där bedömningen egentligen handlar om ett konstaterande av faktum.  Bedömningar baserade på mer osäker information, eller där information av mer komplex karaktär vägs samman, förekommer däremot sällan. Dokumentationen har en central funktion både som underlag i bedömningen men också som föremål för bedömningen i sig.

    Analysen av intervjudata visar att acceptansen för tillsynen hos socialtjänsten olika aktörer är god, men att de politiskt förtroendevalda inter en generallt mer kritisk hållning. De bedömningar inspektörerna gör av verksamhetens uppfattas i regel som riktiga, men handlar som regel om i verksamheten redan kända brister. I det fall bedömningarna ifrågasatts har det handlat om bedömningar baserad på osäker information och av en mer övergripande karaktär.

  • 109.
    Hämberg, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Örebro universitet.
    Sedelius, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Inspection of social services in Sweden: a comparative analysis of the use and adjustment of standards2016Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, nr 2, s. 138-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Inspection has increasingly been regarded as a safeguard for promoting quality of social services. Little attention has, however, been given to the impact of standards used in inspections, i.e. the written norms, rules and principles used for identification and judgment. The aim of this study is to empirically contribute to an improved understanding of how standards in inspection of social service are designed, and to what extent the design is adjusted in relation to different kind of social services. We employ a systematic and comparative analysis of the content (in terms of input, process, output and outcome aspects) and precision (low, medium and high) of 186 paragraphs derived from legislation and referred to as standards in inspection decisions concerning two types of social work: Investigation, Assessment and Decision-Making (IAD); and Treatment Intervention (TI) in Sweden 2012. Contrary to expectations based on an inspection ideal, our findings show that paragraphs covering outcome aspects are not more commonly referred to as standards in TI than in IAD inspection. The analysis of the precision also indicates that the standards used in inspection of TI are not more adjusted to complex and subjectively experienced aspects than are the standards used in IAD. Our overall results indicate that the policy instrument is primarily adapted to IAD inspection rather than to TI inspection.

  • 110.
    Högström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Steen, Terese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kan du beskriva din introduktion med tre ord? - Det räcker med ett, obefintlig…: Socialsekreterares upplevelse av yrkesintroduktion och psykosocial arbetsmiljö2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kan du beskriva din introduktion med tre ord? - Det räcker med ett, obefintlig.

    Syftet med den här studien var att få en djupare förståelse av hur nyutexaminerade socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheten upplever sin introduktion och psykosociala arbetsmiljö. Ett delsyfte var att få en ökad kunskap om vilka faktorer som bidragit till att de fortsätter inom yrket. Undersökningen har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångsätt i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer med socionomer som examinerats inom de senaste två åren och som arbetar med barn- och ungdomshandläggning. Den teori som vi författare relaterat till är Thöres Theorells krav-kontroll stödmodellen. I resultatavsnittet framkom att samtliga intervjudeltagare upplevt en total avsaknad av introduktion. Resultatet visade även att det råder ambivalenta känslor kring hur de uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Majoriteten av intervjudeltagarna beskrev sitt arbete som betydelsefullt och såg sina arbetsuppgifter som meningsfulla. Samtidigt beskrevs kunskapsluckorna som stora vilket påverkat deras hälsa och mående negativt. Detta på grund av avsaknad av introduktion.

  • 111.
    Idre, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Shala, Mimoza
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    "Mycket ligger på oss biståndshandläggare": En kvalitativ studie om hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever arbetet med äldre som har en alkoholproblematik2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Även om alkoholkonsumtionen bland den äldre generationen stiger är detta fortfarande blygsamt uppmärksammat. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kommer i kontakt med många äldre i sitt arbete. Syftet med studien var därför att undersöka hur biståndshandläggare upplever arbetet med äldre som har en alkoholproblematik. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med sex biståndshandläggare i skilda kommuner. Empirin har analyserats med tematisk analys och kopplats till tidigare forskning samt Hasenfelds teori om

    people-processing, people-sustaining och people-changing.

    Resultatet visar att biståndshandläggare upplever att det som skiljer ärenden rörande äldre med alkoholproblematik rutinmässigt från traditionella äldreomsorgsärenden är att de kräver en högre grad av samverkan mellan olika funktioner då biståndshandläggare inte besitter resurser att hjälpa dessa äldre. Viktiga faktorer i arbetet anses vara motivationsarbete, skapa en förtroendefull relation och uppnå en fungerande samverkan. Biståndshandläggarna efterfrågar mer kunskap om äldre och alkohol och stöd från kollegor samt missbruksenheten upplevs vara viktigt.

  • 112.
    Igelström Karlsson, Kalle
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Modaser, Zekria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att ta del av andras trauman: En kvalitativ studie om compassion fatigue i utredningsarbete med ensamkommande barn och ungdomar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue som finns bland socialsekreterare som arbetar med utredningsarbete av ensamkommande barn och ungdomar.

    I studien undersöktes också deras upplevelser av förebyggande eller motverkande åtgärder. Studien är kvalitativ och sex socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar intervjuades. Resultatet visar att socialsekreterarna har upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue. Det finns många beskrivningar av utmattningssyndrom, och ett fåtal beskrivningar av sekundär traumatisk stress. Resultatet visar också att socialsekreterarna har många tankar om hur man förebygger eller motverkar compassion fatigue, både i form av egenvård eller idéer om organisatoriska förändringar.

  • 113.
    Isaksson, Kajsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Johansson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Anmälningspliktens komplexitet: En kvalitativ studie om förskolepersonals upplevelser av anmälningsprocesser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och

    resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive

    hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom

    fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att

    förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till

    omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs

    bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande

    till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i

    anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras

    eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är

    något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att

    förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra

    professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna.

  • 114.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    An Explorative Integration of Factors Causing Men's Violence against Women2017Ingår i: Journal of Psychology and Clinical Psychiatry, ISSN 2373-6445, Vol. 8, nr 2, s. 2-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite the great progress in individual disciplines studying men’s physical violence against women, the various disciplines have developed much different approaches that by themselves are insufficient for understanding the processes that lead to men’s violence against women. Moreover, they also tend to neglect the equally important issue of understanding why some men are not violent toward women. The aim of this work is to integrate former research on socially modifiable factors and therefore does not include theories relating genetics and neurochemistry that may also play an important role. It shows how the psychological approach within criminology can be integrated with the feminist masculinity perspective. The work illustrates that it is both theoretically and methodologically possible, through an integration of previous research, to make hypotheses about under which conditions men are likely to be violent against women, as well as make hypotheses about under what conditions men are unlikely to be violent against women. This study also emphasizes methodologically important non-dichotomous forms where both enabling and reactive conditions are mixed at various levels. Despite the methodological problems, an integrated perspective on men’s violence against women is the most promising way forward today.

  • 115.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Avhandlingspresentation; Våldets onda cirklar2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 1, s. 108-108Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Emotioners betydelse för psykisk hälsa och ohälsa2017Ingår i: Mind: för psykisk hälsa, ISSN 2002-4282, Vol. 58, nr 3, s. 30-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningen visar entydigt att personer som utsatts för våld, kränkningar, övergrepp och förnedringar i barndomen är mer skambenägna än andra. Känsligheten är störst för händelser i vuxenlivet som påminner personen om att denne varit oälskad som barn.

  • 117.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Unacknowledged shame in therapy as the primary obstacle to succesful rehabilitation for violent men: considering the therapist perspective2011Ingår i: 2011 Joint Nordic Conference on Wellfare and professionalism in Turbulent Times., Reykjavik Island, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skam- och stigmatiseringsprocessers betydelse vid behandling av våldsverkande män. Peter Jansson, Högskolan Dalarna, Akad. för Hälsa och Samh.; Socialt arbete, 791 88 FALUN. I vålds- och missbruksbehandl. av unga män tas i varierande grad hänsyn till skam- och stigmatiseringprocessers betydelse för behandlingens resultat, trots att skammens betydelse för stigmatisering har stöd i forskning. Inställningen till klienten hos behandlande personal och behandlingsmetodernas tillämpning, kan innebära att klientens självbild som stigmatiserad förstärks, är oförändrad eller konstruktivt rekonstrueras. Med utgångspunkt i behandlade personals erfarenh. av tillämpningen av behandlingsmetoder och klienters erfarenh. av behandl. kan slutsatser dras om hur klientens stigma konstrueras. Syftet är att utveckla och testa hypoteser om skam- och stigmatiseringsprocessers betydelse vid behandling av våldsverkande män. - Har behandlingsmetoder av våldsverkande män skam- eller stolthetsskapande innehåll. Förstärks en stigmatiserad identitet eller rekonstrueras den konstruktivt? - Vilka exempel finns på stolthets- och skamskapande situationer hos klienterna? Data samlas in under två faser, fas 1 omfattar en pilotstudie, där ett urval av behandl. personal samt ett urval klienter intervjuas i avsikt att konkretisera de frågeställningar som studien omfattar. Den första hypotesgenererande fasen kompletteras i fas 2 med delt. observ. och intervjuer samt dokumentanalys. Datainsamlingsmetoderna är intervjuer med personal och klienter, dokumentanalys samt deltagande observ. av klientsamtal. Analysmetoderna är kvalitativa med tonvikt på diskurs- och innehållsanalys. De förväntade resultaten är att behandlingmetoder innefattande en förståelse av att klientens stigma påverkas av stolthets- respektive skamskapande behandling också leder till en konstruktiv rekonstruktion av klientens status som stigmatiserad. Behandlingsmetoder där personalen inte har denna kunskap motverkar en rekonstruktion av en stigmatiserad identitet.

  • 118.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete. Jönköping University.
    Våldets onda cirklar: En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld.

    studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri.

    Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer.

  • 119.
    Jansson, Peter M.
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kullberg, Christian
    Mälardalens högskola.
    Ambivalent attitudes towards equality and violence against women among men in a pro-feminist network2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract

    There is a great need for more knowledge on how a pro-feminist masculinity that challenges the normative hegemonic masculinity can be developed. To achieve this, it is important to gain more knowledge on how pro-feminist men relate to gender quality, violence in general and violence against women in particular, and when and why their reasoning points to ambivalence.The study was based on secondary analyzes of qualitative interviews done with five men active in a pro-feminist network in Sweden. The research questions applied spanned over several areas: socioeconomic status, masculinity construction and the men’s proximity to violence. Data analysis method used was content analysis, and as a means of increasing the reliability, member-check was used. The study was approved by the Regional Ethical Review Board.On a general level, the results show that the men’s masculine construction towards gender equality corresponded with their privileged position as regards to their socioeconomic status, as regards to educational level and job career. The men were positive to gender equality and opposed both men’s control of woman and violence against women. More in-depth analysis thus shows that the interviewed men acknowledged using some forms of less overt control over women and thus in some sense showed ambivalent attitude to gender equality. The men also, somewhat paradoxically, accepted some conventional forms of men’s violence.

    A conclusion from the study is that the conditions that the results highlights may pose problems for the development of gender equality and the ending of violence against women. This is because to make violence against women end all men, and particularly pro-feminist men, need to renounce all forms of violence and be aware of how gender equality can be weakened or strengthened by all different forms of gender interaction.

  • 120.
    Jansson, Peter M.
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Violent men: Problems, Interventions and Change2011Ingår i: Safe Community Conference 2011, Falun, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the project is twofold, on the one hand to study how Swedish men with different masculinity positions reflect and relate to violence in general in the other hand to study interventions to rehabilitate men with violence problems and these interventions potential to rehabilitate and change mens behaviour.

  • 121.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Carers in the welfare state: on informal care and support for carers in Sweden2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     

    The general aim of this dissertation is to describe and analyse patterns of informal care and support for carers in Sweden. One specific aim is to study patterns of informal care from a broad population perspective in terms of types of care and types of carer. A typology of four different care categories based on what carers do revealed that women were much more likely than men to be involved at the ‘heavy end’ of caring, i.e. providing personal care in combination with a variety of other caring tasks. Men were more likely than women to provide some kind of practical help (Study I).

    Another aim is to investigate which support services are received by which types of informal caregiver. Relatively few informal caregivers in any care category were found to be receiving any kind of support from municipalities or voluntary organizations, for example training or financial assistance (Study II).

    The same study also examines which kinds of help care recipients receive in addition to that provided by informal carers. It appears that people in receipt of personal care from an informal caregiver quite often also receive help from the public care system, in this case mostly municipal services. However, the majority of those receiving personal, informal care did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies (Study II).

    The empirical material in studies I and II comprises survey data from telephone interviews with a random sample of residents in the County of Stockholm aged between 18 and 84.

    In a number of countries there is a growing interest among social scientists and social policymakers in examining the types of support services that might be needed by people who provide informal care for older people and others. A further aim of the present dissertation is therefore to describe and analyse the carer support that is provided by municipalities and voluntary organizations in Sweden. The dissertation examines whether this support is aimed directly or indirectly at caregivers and discusses whether the Swedish government’s special financial investment in help for carers actually led to any changes in the support provided by municipalities and voluntary organisations. The main types of carer support offered by the municipalities were payment for care-giving, relief services and day care. The chief forms of carer support provided by the voluntary organizations were support groups, training groups, and a number of services aimed primarily at the elderly care recipients (Study III).

    Patterns of change in municipal carer support could be discerned fairly soon. The Swedish government’s special allocation to municipalities and voluntary organisations appears to have led to an increase in the number of municipalities providing direct support for carers, such as training, information material and professional caregiver consultants. On the other hand, only minor changes could be discerned in the pattern of carer support services provided by the voluntary organizations. This demonstrates stability and the relatively low impact that policy initiatives seem to have on voluntary organizations as providers (Study IV).

    In studies III and IV the empirical material consists of survey data from mail questionnaires sent to municipalities and voluntary organizations in the County of Stockholm.

    In the fields of social planning and social work there appears to be a need to clarify the aims of support services for informal carers. Should the support be direct or indirect? Should it be used to supplement or substitute caregivers? In this process of reappraisal it will be important to take the needs of both caregivers and care recipients into account when developing existing and new forms of support. How informal caregivers and care recipients interact with the care system as a whole is undeniably a fertile field for further research.

  • 122.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Informal care and support for carers in Sweden: patterns of service receipt among informal caregivers and care recipients2004Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 7, nr 1, s. 7-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes and analyses the kinds of support received by different categories of informal carers, and the kinds of help that care recipients receive in addition to that provided by various categories of carers. Data were collected in a Swedish county in 2000, by means of telephone interviews. The net sample consisted of 2,697 individuals 18-84 years old, and the response rate was 61%. The results showed that relatively few carers in any care category received any kind of support aimed directly at them as carers. The most widespread form of support received by providers of personal care was relief services. Those most likely to be receiving care from the public care system were people also receiving personal care from an informal caregiver. Nevertheless, the majority of those receiving personal care from an informal carer did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies. These results indicate that social policy and social work need to clarify the aims of the services they provide. They also need to take the needs of both caregivers and recipients into account when discussing support systems.

  • 123.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Informal Care and Support for Carers: The Case of Sweden2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 124.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga och samverkan kring anhörigstöd2002Ingår i: Anhöriga och anhörigstöd i Stockholms län: sammanfattning av ett forskningsprojekt / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Stockholm: Sköndalsinstitutet , 2002, s. 51-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Stöd till äldres anhöriga: socialpolitik och praktik2003Ingår i: Anhörigskapets uttrycksformer / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 157-184Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Patterns of Informal Help and Caregiving in Sweden: a Thirteen-Year Perspective2009Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 43, nr 7, s. 681-701Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses informal help and caregiving in Sweden with a focus on the scope and trends of change over time. The discussion is based on the results of three national surveys and of one survey conducted in the county of Stockholm. The results indicated that informal help and caregiving was common throughout the period under study. In the 1990s, the figures were fairly stable, while from the late 1990s to 2005 there seems to have been a dramatic increase in the prevalence of such support. Two interpretative perspectives are used to discuss this pattern. One locates its point of departure in recent welfare state changes and in the substitution argument, according to which cuts in welfare services put more pressure on people to provide informal help and care. The second perspective relates to the present debate on civil society and to its possible role in contemporary society. According to the civil society perspective, an increase in the prevalence of informal help and caregiving might be interpreted as an expression of growing civic involvement ‘in its own right’, without a straightforward and simple relationship to changes in the welfare state. It is argued in the article that the two frames of interpretation should not be viewed as mutually exclusive, but rather that they represent two partly complementary approaches to the understanding of the complex dynamics of unpaid work in contemporary Swedish society.

  • 127.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sundström, Gerdt
    School of Health Sciences, Jönköping university.
    Ideella insatser för och av äldre: en lösning på äldreomsorgens utmaningar?2014 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 128. Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    De äldsta som aktörer i civilsamhället : omfattning, förändringar och profiler2015Ingår i: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen, Magnus Karlsson, Lena Blomquist, Emilia Forsell och Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, 1, s. 157-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Jonasson, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Skolkuratorns etiska överväganden2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolkuratorns yrkesutövning är mångfasetterad och komplex. Arbetet ställer höga krav på etisk medvetenhet och yrkeskompetens och vilar på humanistiska etiska värden som omgärdar yrkesutövningen. Denna studie syftade till att undersöka hur skolkuratorer tillämpar etiska överväganden och hur de förhåller sig till yrkesetiken. Studien genomfördes med fem skolkuratorer i semi-strukturerade intervjuer inom den kommunala grundskolan. Resultaten visar att skolkuratorerna förhåller sig integrerat till yrkesetiken, som en del av personligheten. Deras yrkesetiska överväganden består av en process i flera led och innehåller olika etiska teoretiska ingångar samt relaterar till den etiska koden för socialarbetare. Slutsatserna är att skolkuratorerna tillämpar etiska överväganden efter olika teoretiska modeller men med en omedvetenhet om den etiska kopplingen i praktiken och behöver stöd från skolorganisationen och intresseföreningar för att stärka medvetenheten i deras yrkesetiska överväganden.

  • 130.
    Kaartinen, Rebecca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Löfkvist, Moa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    ”Det var socialtjänstens fel och då är det mitt fel”: En kvalitativ studie av hur socionomer inom socialtjänstenupplever allmänhetens attityder och evidensbaseradpraktik.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet har vi undersökt hur socionomer upplever socionomyrket

    i relation till allmänhetens attityder och evidensbaserad praktik. Studien består av

    sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom olika kommuner

    och enheter. Vi har använt oss av en tematisk analys kallad Framework.

    Studiens resultat visade att många socionomer upplever att media ofta rapporterar

    negativt kring socionomer och socialtjänsten samt att allmänhetens attityder ofta

    var negativa. Samtliga socionomer hade ändå fått höra positiva saker om yrket från

    den direkta omgivningen och kände en yrkesstolthet. Kunskapen om

    evidensbaserad praktik visade sig variera mellan socionomerna men ansågs främst

    vara ett stöd i det vardagliga arbetet.

  • 131.
    Kargl, Anneli
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Ten, Elena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    DET HÄR ÄR ÄLDREOMSORGEN: Medias skildring av äldreomsorgen i två dagstidningar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att studera hur äldreomsorgen skildras i media och hur denna framställning görs. För att besvara syftet gjordes en innehållsanalys med kvantitativ och kvalitativ ansats. För att analysera och förstå resultatet användes tre teoretiska perspektiv: medielogik, dagordningsteorin och socialkonstruktivism. Uppsatsens material inhämtades från två dagstidningar varav den ena utges lokalt och den andra på riksnivå för att ge en bredare uppfattning om medias framställning av äldreomsorgen samt att se om någon skillnad sågs i de olika tidningarna. Urvalet av artiklarna publicerades under två separata månader 2015. Uppsatsens resultat visar tre framstående teman inom äldreomsorgen som ofta förekom i medias framställning och dessa var i huvudsak negativa med fokus på brister. I de två tidningarna var likheterna mellan framställningen mer framträdande än skillnaderna.

  • 132.
    Karlmats, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Larsson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Samtal sent i livet: Samtalsstöd för äldre ur ett professionellt perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället.

  • 133.
    Karlsson Bogg, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Toresbo, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    ”Hur har din dag varit på nätet?”: Kuratorers erfarenheter av barn och ungdomars exponering på sociala medier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vad kuratorer har för erfarenheter när det kommer till barn och

    ungdomars användande av sociala medier. Ser de några risker med att vara online?

    Studien baserades på en kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer som har

    utförts med kuratorer inom grundskola, gymnasium och ungdomsmottagning. Den tillämpade

    teoretiska tolkningsramen är en teori av John Suler, som kan ge oss en förklaring till varför man på

    internet agerar mer hämningslöst. Studiens resultat visade att det finns risker med användandet av

    sociala medier inom flera aspekter. För att nämna några, finns risker som att bli utsatt för

    kränkningar, mobbning och sexuella trakasserier när man befinner sig online. Enligt vår mening kan

    studiens resultat bidra till en ökad kunskap kring detta fenomen samt ge oss fördjupade kunskaper

    ur ett nytt perspektiv, kuratorernas.

  • 134.
    Karlsson, Evelina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Wester, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    "För vi får det inte att fungera": Föräldrars upplevelse av kontakten med familjebehandlare när barnen har diagnosticerats inom det autistiska spektrumet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn som diagnosticerats med autismspektrumtillstånd (AST) upplevde kontakten med och stödet från kommunens familjebehandlare, en insats som tillhandahålls av socialtjänsten och ofta utförs av socionomer. Vi ville undersöka hur föräldrar har upplevt familjebehandlarnas bemötande, om de fick konstruktiv hjälp samt om familjebehandlarna har haft kunskaper om autismspektrumtillstånd. Vi har haft en kvalitativ ansats och genomfört semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har tolkats med teman baserade på den teoretiska ramen som består av begreppet allians och stödteori. I studiens resultatdel framkommer det att föräldrarna har haft positiva upplevelser i mötet med familjebehandlarna. De flesta har fått konstruktiv hjälp av familjebehandlarna som varit insatta i autismspektrumtillstånd samt upplevt att de har fått ett gott bemötande. Resultatet visar på vilka faktorer som påverkar för att en kontakt med familjebehandlare ska upplevas som positiv.

  • 135.
    Karlsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Olsen Huokko, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Stödsamtal: Skolkuratorers hantverk: En kvalitativ studie om stödsamtal och dess utformning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att stödsamtalet kan ses som otydligt och tycks sakna en bestämd utformning. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad stödsamtal innebär för skolkuratorer som arbetar på högstadium samt hur de tillämpar stödsamtal i praktiken. Studiens insamlade data baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer. Det insamlade datamaterialet analyserades mot bakgrund av en teoretisk tolkningsram bestående av perspektiv på stödsamtal, samtalsfärdigheter samt verktyg och metoder tillämpbara i samtal. Datamaterialet analyserades även mot tidigare forskning. Studiens resultat visar att stödsamtal ses som otydligt och icke-behandlande samt att stödsamtalet uppfattas som ett hantverk. Stödsamtalet ses även som flexibelt och utformningen anpassas utifrån elevens behov och dennes situation. Framträdande var vikten av en samtalsstruktur, allians med eleven samt skolkuratorns förhållningssätt i stödsamtalet. Studiens resultat påvisar även att motiverande samtal är en metod som används samt att skolkuratorerna tillämpar ett integrerat arbetssätt i stödsamtalet.

  • 136.
    Karlsson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Gustafsson, Katrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Det räcker inte att laga bron över livsfloden, man måste även lära barnen att simma!: En kvalitativ studie för att få en djupare förståelse om socialarbetare upplever att barn som deltar i Trappan-insatsen får en känsla av sammanhang?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this qualitative study was to get a deeper understanding of social workers experience that children who participate in the Trappan-insatsen get a sense of coherence. To achieve an empirical material social workers who perform Trappan-samtal have been interviewed. The study shows that it is important that children get help and support to talk about the trauma they experienced. The support of the narrative, however, differ depending on the child's age, it is important to have a flexible approach as a Trappan-user. It appears that it is essential that parents give their consent to the children so they can talk about the violence. It also emerges that information to the children is an important part of understanding the process. The study shows that social workers feel that the children participating in the staircase mission get a sense of coherence.

  • 137.
    Karlström, Corina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Pieber, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Dövhet: Funktionshinder eller identitet?: Om kuratorernas förhållningssätt i stödarbete med döva klienter.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka det stödarbete som kuratorer från dövteam/dövenheter utför med döva patienter samt kuratorernas förhållningssätt till själva funktionsnedsättningen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultaten indikerar att kuratorernas stödinsatser i majoritet utgår från ett sociokulturellt perspektiv där döva ses som en etnisk grupp med egen kultur samt eget språk, men att det existerar variationer i kuratorns förhållningssätt, t.ex. påverkas förhållningssättet av vilken kulturnorm som kuratorn utgår ifrån samt vilket perspektiv som normen kan härröras till. Resultaten visar även att det sociokulturella perspektivet överskuggas av en medicinsk aspekt som uppstår i kontakten med andra samhällsorgan som t.ex. hörselvården - där hamnar kuratorns neutrala stödinsatser i skymundan. Kuratorernas stödinsatser handlar mycket om att mildra och mjuka upp det medicinska perspektiv som döva patienter möter och att ge hjälp till självhjälp för att den döva personen ska klara sig så långt som det är möjligt med egna resurser.

  • 138.
    Kihlström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Sjöholm, Roberta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Biståndshandläggares arbete för att minska ensamhet och social isolering hos äldre: En intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studies syfte var att undersöka biståndsläggarens arbete för att minska ensamhet och social isolering hos äldre personer. En kvalitativ explorativ design användes och materialet till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex biståndshandläggare. Genom en tematisk analys framkom fyra huvudteman: vad är ensamhet och social isolering, identifiering och information, betydelsen av insatser och sociala sammanhang samt biståndshandläggaren och den äldre personen. Sammanfattningsvis beskriver de intervjuade biståndshandläggarna att ensamhet och social isolering kan förebyggas och minskas genom kommunala insatser men att den viktigaste faktorn är närheten till familj och sociala nätverk. Biståndshandläggarna beskriver också att de kan uppleva maktlöshet, både i förhållande till den enskilde och i förhållande till riktlinjer och brist på resurser inom den egna verksamheten. Maktlösheten kopplas i diskussionsavsnittet till Lipskys teori om frontlinjebyråkrater. Trots de utmaningar som finns är biståndshandläggarna överens om att de har en viktig och betydande roll i arbetet för att tillgodose den enskildes behov.

  • 139.
    Kostela, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle. Dalarnas Forskningsråd.
    Petterson, Lars
    Dalarnas Forskningsråd.
    Alexanderson, Karin
    Dalarnas Forskningsråd.
    Modeller för utveckling av gruppverksamheter för barn och ungdomar.: Resultat av ett FoU-projekt i Dalarna.2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 140.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Genus i samtal och bedömningar inom socialt arbete och andra hjälpande professioner2010Ingår i: Councelling : stödsamtal i socialt arbete / [ed] Larsson, Sam; Trygged, Sven, Stockholm: Gothia Förlag , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Inledning: Genus i socialt arbete2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 142.
    Kullberg, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Paradigms, theories and methods in research on men´s violence in intimate relationships2013Ingår i: New tools in Welfare Research / [ed] Brunnberg, Elinor: Cedersund, Elisabet, Aarhus: Aarhus University Press/NSU Press , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 143. Kullberg, Christian
    Socialt arbete som kommunikativ praktik: Samtal med och om klienter1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 144.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Brunnberg, Elinor
    Using the vignette method to study the work of welfare professions: examples from social work2013Ingår i: New tools in Welfare Research / [ed] Brunnberg, Elinor; Cedersund, Elisabet, Aarhus: Aarhus University Press/NSU Press , 2013, s. 74-86Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 145.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Fäldt, Johannes
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Genusskapande processer i det sociala arbetets praktik2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark ; Louise Ridell Ehinger och Mia Ljunggren, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Herz, Marcus
    Sammanfattning: Genus i socialt arbete2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Herz, MarcusFäldt, JohannesHögskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.Wallroth, VeronicaSkillmark, Mikael
    Genus i socialt arbete2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken belyser på ett systematiskt sätt hur genusdimensionen formar socialt arbete. Boken ger perspektiv på genusfrågan utifrån fyra delar av det sociala arbetet: det sociala arbetets problem- och verksamhetsområde, det sociala arbetets organisering, professionaliseringen av socialt arbete,samt det direkta arbetet med brukarna. Författarna diskuterar de utmaningar som det sociala arbetet står inför när det gäller att skapa utrymme för kritisk reflektion kring den egna praktiken och att praktiskt genomföra ett genusmedvetet socialt arbete.Boken kan läsas av både dem som är nybörjare på området och dem som är mer bevandrade i genusteori. Även om boken i första hand vänder sig till verksamma inom socialt arbete är innehållet relevant också för andra professioner som till exempel läkare, psykologer och sjuksköterskor.

  • 148.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Skillmark, Mikael
    Herz, Marcus
    Fäldt, Johannes
    Genus och sociala problem2012Ingår i: Genus i socialt arbete / [ed] Christian Kullberg, Marcus Herz, Johannes Fäldt, Veronika Wallroth, Mikael Skillmark, Malmö: Liber , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 149. Kullberg, Christian
    et al.
    Skillmark, Mikael
    Linnéuniversitetet.
    Nord, Carina
    Pers, Anna
    Fäldt, Johannes
    Mälardalens högskola.
    Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser: Socialarbetares arbete med män som våldsoffer2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport ges bakgrunden till samt presenteras resultaten från det av brottsofferfonden finansierade forskningsprojektet “Socialarbetares förståelse av män som brottsoffer”. Projektet har syftat till att beskriva och analysera hur socialarbetare förstår och arbetar med män som utsatts för våldsbrott. Mer preciserat har forskningen fokuserat på hur socialarbetare beskriver mäns utsatthet och hur de förstår mäns hjälpbehov, vilka hjälpinsatser som ges samt på vilket sätt konstellationer av förövare och offer av olika kön samt det sammanhang som våldet sker i påverkar förståelsen av mäns utsatthet för våld. Studien har även ägnats åt frågan om huruvida Stödcentrum för unga brottsoffer i Sverige ger skilda typer av samt olika mängd insatser till unga män och kvinnor som drabbats av våld. Projektet har genomförts som tre delstudier.

    Resultaten från delstudie 1 visar att fler unga män än kvinnor söker stöd från Stödcentrum för unga brottsoffer. Män dominerar i antal ärenden i de brottskategorier som förekommer. Resultaten visar också att unga män i genomsnitt erhåller färre insatser under en i genomsnitt kortare tid än unga kvinnor. Detta gäller oavsett den brottskategori som utsattheten gäller. Vidare framkommer att de unga männen, i jämförelse med kvinnorna, proportionellt sett erhåller färre insatser som är av stödkaraktär och en större andel insatser som är av informativ karaktär. Resultaten visar också att de unga männen remitteras vidare för fortsatta insatser i lägre omfattning än vad som är fallet för de unga kvinnorna.

    Resultaten från delstudie 2 visar att socialarbetare tenderade fokusera på om, och i vilken utsträckning, unga män som drabbas av våld själva har uppträtt provokativt innan våldshändelsen och om de själva har försatt sig i en social situation som skulle kunna tolkas som att de bidragit till att eskalera det våld de utsätts för. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att socialarbetarna framställer männen som aktiva i de våldssituationer de varit inblandade i och uppehåller sig vid i vilken mån de unga männens egna handlingar har bidragit till våldet. Resultaten visar också att unga män som utsätts för våld beskrivs som "motvilliga" offer som försöker hantera sin situation på egen hand utan inblandning av professionella eller andra hjälpare. De unga männen beskrivs också som ovilliga att prata om sina känslor.

    Resultaten från delstudie 3 visar att socialarbetare uppfattar att unga män, när de blir viktimiserade av våld, riskerar att förlora sin känsla av självständighet, initiativ- och handlingskraft, det vill säga egenskaper som ofta knyts till den dominerande kulturella bilden av manligheten. Vidare visar resultaten att socialarbetarna bedömer att mäns praktiserande av sin manlighet men också det bemötande som män som är traumatiserade får i samhället skapar svårigheter för dem att få hjälp. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att sådana attribut och egna handlingar som kan kopplas till unga mäns maskulinitet men också en brist på sådana attribut och handlingar tycks kunna förklara det våld männen utsatts för. När det gäller våld på offentliga platser är det manligheten som förklarar våldet och dess eskalering. När det gäller våld i nära relationer är det avsaknaden av förväntade manliga attribut och handlingar som används som förklaring till att våldet uppstår.

    Rapportens diskussion ägnas åt dels hur resultaten skall förstås med utgångspunkt i begreppen självprestationer, tolkningar, förhandlingar och kategoriseringar, dels vilka konsekvenser de erhållna resultaten bör få för ett genusmedvetet socialt arbete som ges till våldsutsatta män.

  • 150.
    Kvarnström, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Persson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Du ser mig, du hör mig, men beaktas mina åsikter?: En studie om barns delaktighet i utredningar som rör vårdnad, boende och umgänge2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka om och hur utredningstexter som rör vårdnad, boende och umgänge förverkligar barns delaktighet. Vi har använt oss av kvalitativ metod och studiens empiri består av 12 utredningstexter som rör vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Materialet har analyserats med tematisk analys och diskuterats mot bakgrund av teorier om barns rätt att bli hörda enligt artikel 12 i barnkonventionen samt barns delaktighet i rättsprocesser som rör vårdnad, boende och umgänge. Av resultatet har framkommit att barn görs delaktiga i viss mån. Deras åsikter synliggörs och deras inställning efterfrågas men i utredningstextens bedömning beskrivs sällan barnets åsikt. Av resultaten framkommer även att utredningen ofta inte beskriver förberedandet av barnet inför hörandet eller överlämnandet av information till barnet rörande deras rättigheter.

123456 101 - 150 av 300
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf