du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 383
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Johansson, Sören
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Videoobservation som redskap för instrumentallärare2015Inngår i: Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 2015 / [ed] Edited by Gullö, J-O & Holgersson, P-H., Stockholm: Royal College of Music , 2015, s. 115-122Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 152.
    Johansson, Sören
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Värden unga musikers framföranden skapar enligt användning av deras videoklipp: Delresultat: Musik som karriär2014Inngår i: MIRAC 26-27 nov 2014 Stockholm / [ed] Thomas Florén, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Genom att följa några unga musikers etableringsprocesser åren 2007-2011 har jag undersökt hur musikers arbetsliv i Sverige förändrades när sociala medieplattformar för strömmad musik växte fram. Jag vill presentera och diskutera resultat om olika värden unga musikers framföranden skapade enligt regionala dagstidningars användning av musikernas videoklipp. Detta för att kunna lämna förslag till hur kunskapen kan bidra till fortsatt forskning och användas i utbildning av musiker. 

  • 153.
    Johansson, Sören
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Carlsson, Anita
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Uddgård, Hans
    Värdedrivet Lärande H.u AB.
    DAVA – Implementering av SURT på avdelningen Medier vid HDa2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 154.
    Johansson, Sören
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Lefford, Nyssim
    Luleå Tekniska Universitet.
    The student’s view of the producer’s role: Analytical methods, interpreting content and practical project management2017Inngår i: The 12th Art of Record Production Conference: Mono: Stereo: Multi, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 155.
    Johansson, Sören
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Fredriksson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion. Institutionen för kultur och medievetenskaper, Umeå Universitet.
    Rosenblad, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Tydliggörande av hörbara förväntningar – asylsökande musiker möter ljudproduktionsstudenter2016Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 156.
    Jons, Ivar
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Bedömning av ljudkvalitet i dataspel2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I spelutveckling finns ofta ett behov av att minska storleken på ljudfiler. Syftet med studien var i vilken omfattning detta går att göra utan att spelare upplever en försämring i kvalitet. Med hjälp av ett lyssningstest som metod undersöktes om en signifikant skillnad fanns i bedömningen av ljudkvaliteten när en person spelade jämfört med när den inte spelade ett dataspel. Resultatet visade på att när medelvärdet av den insamlade datan jämfördes mellan de två delarna av testet fanns en signifikant skillnad vid en av fem ljudexempel och en storleksminskning på 25 % var möjlig utan att deltagarna upplevde kvaliteten som sämre. Undersökningen har varit ytterst experimentell och mer forskning inom området föreslås.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Jonsson, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    (Den Kvinnliga) Musikmaskinen: En studie med fem kvinnliga musikproducenter om musikstudion och dess designprocess2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks musikproducentens interaktion med teknologi utifrån kvinnors erfarenheter av och inom musikstudion. Studien utgår ifrån att det finns en kunskapslucka att fylla inom ämnet ljud- och musikproduktion, som till följd av att den tidigare forskningen, i hög utsträckning, bestått av manliga informanter. Med en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem kvinnor verksamma inom ljud- och musikproduktion. Det som förenar informanterna, förutom att de alla arbetar som musikproducenter, är att de också har haft inflytande över tillkomsten av olika musikstudios. Med utgångspunkt i posthumanismens teoretiska ramverk betraktas musikstudion som en form av aktörsnätverk, inom vilket musikproducenten, och andra mänskliga och icke-mänskliga aktörer, är bidragande medproducenter i musikproduktionsprocessen.

    Studien skildrar fem olika musikstudios, alltifrån projektstudion till den kommersiella storstudion. Vidare förklaras musikstudions formgivning som en fortgående designprocess i vilket mänskliga och icke-mänskliga aktörer i nätverket läggs till, tas bort eller struktureras. Denna designprocess var signifikativ för samtliga producenters musikstudio, oavsett storlek eller typ, men kunde enligt resultatet variera i omfattning och komplexitet. Uppsatsen fastställer således att samtliga informanter borde betraktas som studiodesigners. Informanterna hade flera gemensamma föreställningar kring centrala aspekter för studions formgivning, bland annat vikten av en god akustik och lyssningsmiljö, samt att skapa kreativa och sociala miljöer för musikproducenten såväl som kunderna. Studien argumenterar slutligen för att den egna musikstudion kan erbjuda ett ökat inflytande i musikproduktionsprocessen.

    En av studiens slutsatser är att musikstudions designprocess, i detta sammanhang, kan tolkas som ett skeende där teknologiska verktyg formats av kvinnor för deras egen användning, vilket differentierar bilden av kvinnors relation till teknologi. Författaren liknar producenternas relation till musikstudion som en form av en mellanmänsklig ”musikmaskin”. Denna tankefigur belyser musikproduktionens symbios mellan teknologi och människa, oavsett kön.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Jonsson, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Vad kännetecknar en genre?: En jämförande analys av jazzrock, bebop och progressiv rock2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vilken musik som tillhör en genre kan i många fall uppfattas som en självklarhet, men

    vad är det som verkligen kännetecknar en specifik genre? Syftet med denna

    undersökning är att ta reda på vad som kännetecknar fusiongenren jazzrock, för att

    sedan jämföra denna med de snarlika genrerna bebop och progressiv rock. I tidigare

    forskning tas Lilliestam, Milkowski och Björnfots forskning upp, de har olika

    infallsvinklar. Lilliestam går in på vad musik har för påverkan på oss människor,

    Milkowski utgår ifrån själva genren fusion och dess utövare medan Björnfot har gjort en

    undersökning som analyserar snarlika subgenrer. Som teori har Fabbris

    genredefinitionsmall använts för att med hjälp av hans regler få fram de mest väsentliga

    resultaten. Gridley tar upp kännetecknande element i jazz respektive rock, hans tidigare

    arbete har använts för att jämföra och styrka resultaten. Musikanalys är den metod som

    använts för att djupgående analysera varje enskilt verk och deras diverse aspekter, för

    att sedan skapa en helhetsbild. I resultat presenteras vad som kommit fram under

    analysen, vilka kännetecken man hör och upplever under respektive regel och genre.

    Slutligen anser jag att resultatet av denna undersökning visar att man finner många

    likheter mellan de tre genrerna. Likheterna i det hörbara uppfattades som mer påtagliga

    mellan bebop och jazzrock, men det fanns en större likhet mellan progressiv rock och

    jazzrock när det kommer till beteende samt de sociala och ideologiska reglerna. Det jag

    anser mig ha kommit fram till vad gäller kännetecknande drag hos jazzrocken är en

    musikalisk skicklighet, komplexitet och en stor del improvisation, något som

    härstammar från jazzen, men med en attityd och framtoning som mer påminner om

    rocken. Att visa på vad som kännetecknar en genre kan vara en svår uppgift, för vem är

    det som egentligen avgör vilken genre en låt eller en artist tillhör om inte själva artisten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Jonsson, Einar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Folkmusik som element i hårdrocksmusik: Hur blandas dessa stilar idag?2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 160.
    Jonsson, Kristoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Narrativ i TV- spel: En undersökning av narrativet i tv-spelet Beyond: Two Souls2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I uppsatsen har en narrativ analys av tv-spelet Beyond:Two Souls för att belysa hur filmberättandet har påverkat spelet.

    Olika teorier om narratologi inom tv-spel och film har jämförts för att sedan kunna visa likheter från filmen i tv-spelet.

    Genom en analys av ett kapitel i tv-spelet belyses här att tv-spelet har många likheter till filmens berättande. Det har

    också ökat förståelsen för varför de liknar varandra. Resultatet visade på att den stora skillnaden i spelet och filmen är

    interaktiviteten. Skillnader men framförallt hur tv-spelets narrativ är likt filmens berättarstruktur och på vilka sätt

    berättandet liknar varandra visas i analysen.

  • 161.
    Jonsson Wallin, Ingrid
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bildproduktion.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sverrisson, Arni
    Högskolan Dalarna.
    Sami and Swedish from glass plates to documentary film2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A life worth living:

    A documentary film project by Ingrid Jonsson Wallin, Hållbus Totte Mattsson and Árni Sverrisson

    The Saami are the aboriginal peoples of the Scandinavian mountains and their destinies took a radical turn, like everyone else’s, with the advent of industrialization and colonialism. The film relates the story of three young Saami families at the beginning of the twentieth century.  Each found their own path into modern society and exploited the new opportunities that emerged. They could continue as nomads or integrate themselves in settled Swedish society or find ways of combining these alternatives. One family continues with the herding but on a large scale, another pursues different “middle-class” jobs, as photographers, tailors, teachers and mailmen and the third family builds up a business based on tourism, music and photography.  Through archival photographs and film as well as interviews with descendants we follow their struggle for a new kind of life. The soundtrack of the film is based on musicological research (yoik, dances, popular songs, etc.), but it also includes the music suggested by instruments and other artefacts in the photographs. The houses of these families still stand and images old and new of these durable artefacts tie together the time frame of the film. In this way, we connect diverse worlds, theirs and ours, with visual methods and bring the result to different publics for further reflection.  

    Ingrid Jonsson-Wallin is Senior Lecturer in Film Editing at Dalarna University College in Falun, Sweden.

    Hållbus Totte Mattsson is Senior Lecturer in Sound and Music Production at the College and part of the experimental music ensembles “Hedningarna” and “Hurdy-Gurdy”.

    Árni Sverrisson is Professor of Sociology at Stockholm University and Professor of Visual Culture at the College.

     

  • 162.
    Jonsson Wallin, Ingrid
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bildproduktion.
    Sverrisson, Arni
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bildproduktion.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ett liv värt att leva - en film om samernas möte med moderniteten2012Inngår i: Dokumentation och presentation av konstnärlig forskning: Årsbok KFoU 2012 / [ed] Torbjörn Lind, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2012, s. 149-163Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 163.
    Jorhult, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Konstmusik i stereo: Hur väl återger olika stereotekniker den verkliga upplevelsen i konsertlokalen?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var. Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 164.
    Jäderkvist, Jesper
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudbitar: Om låtskrivande och musikteknologi2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 165.
    Jörgensen, Tanja
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Den oemotståndliga svetsen mellan ljud och bild: En kvalitativ studie om interaktion i TV- och datorspel2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att studera förhållandet mellan ljud, bild och spelare i en

    TV- och datorspelssituation. Med hjälp av fokusgruppdiskussioner berörs frågor på det

    audiovisuella området, där deltagarna är aktiva spelare som har tillryggalagt ett mycket

    stort antal speltimmar som de bygger sina kunskaper på. Här framkommer att ljud och

    musik fyller viktiga funktioner för spelarens möjlighet att interagera och leva sig in i

    spelet och att varje spel har en unik ljud- eller musikmiljö som spelarna tycks förhålla

    sig till på olika sätt beroende på varför man spelar och om man spelar ensam eller

    tillsammans med andra, det vill säga singelplayer eller multiplayer. Informanternas

    kunskaper utgör styrkan i denna undersökning men det vore önskvärt att utöka studien

    med fler fokusgruppdiskussioner samt djupintervjuer med utvalda informanter för att

    fördjupa materialet. Som förslag på vidare forskning vore det intressant att studera

    användandet av virtuella headsets där en stereoskopisk 3D bild skapas som spårar

    huvudets rörelser, för att undersöka om detta kan ha en inverkan på hur vi uppfattar

    ljudet i ett spel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Kalin, Anja
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    28 sekunder senare: En sociosemiotisk tvärkulturell analys av Ikeas och McDonalds reklamfilmer i Sverige, Ungern, Saudiarabien och Thailand2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning jämför vilka skillnader och likheter som förekommer mellan

    reklamfilmer producerade inom olika kulturer. Det är en kvalitativ fallstudie av reklamfilmer

    skapade för Ikea och McDonalds i Sverige, Ungern, Saudiarabien samt Thailand. Studien

    utgår från det sociosemiotiska forskningsområdet och kombinerar detta med teorier inom

    interkulturell kommunikation. Metodologiskt används en analysmodell i fem steg i form av

    narrativ beskrivning, semiotisk analys, multimodal diskursanalys, kulturella dimensioner och

    experimentell produktion. Resultatet visar på att det innehållsmässigt, musikaliskt och

    berättartekniskt finns en hel del likheter mellan de olika ländernas reklamfilmer, medan

    filmernas narrativ, mängden information samt de roller som personifieras i filmerna skiljer sig

    åt. Undersökningen pekar på att vissa av dessa skillnader överensstämmer med ländernas

    värden avseende de kulturella dimensionerna, men att det främst är medieproducentens

    immersion i målgruppens vardag som är relevant. Studien ger insikt i de skillnader som

    förekommer mellan de olika regionerna och är väsentlig för den medieproducent som skapar

    reklam för en global marknad eller en kulturell marknad som de själva inte tillhör.

  • 167.
    Kapustin, Jevgenij
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Soundtrack till uppväckningen: Människors motiv till val av väckningssignal och hur den påverkar starten på dagen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan smartphones uppkomst har valfriheten att välja olika sorters ljudsignal till väckarklockan höjts till ny nivå för användarens vardag. Med mp3 har signalvalet växt fram med musikens bredd för många och i det här fallet går det att välja om man exempelvis vill vakna långsamt med en lugn, harmonisk melodi eller ge sig en morgonkick med intensiv rockslinga. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar användarna att välja en viss typ av signal och även varför de andra alternativen inte funkar lika bra samt hur stor andel ligger mellan dem. Undersökningen genomfördes med två olika metoder; en där musikintresserade fick svara på en enkät med frågor rörande deras val av väckningssignal; och en där försökspersoner under några dagar fick pröva att vakna till olika typer av musik och sedan beskriva hur musikstyckena påverkade upplevelsen av uppvaknandet och resten av morgonen. Resultatet visar att vi främst ställer in signalen på vår väckarklocka efter våra önskemål på stämning och att tempo är den viktigaste faktorn i ljudets/musikens uttryck.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Karlsson, Carolina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Problematiska ljudkvalitetsskillnader vid liveproduktioner i samma lokal: En studie av upplevd ljudkvalitet vid två DJ-akters framträdanden under Dreamhack Winter 20142015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda

    ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler

    trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra

    en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden.

    De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation.

    Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare

    svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog

    som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i

    Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga

    intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers

    funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på

    Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt

    genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014.

    Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora

    upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda

    skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka.

    Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar

    till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig

    och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt

    användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De

    förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa

    ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika

    duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens

    sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på

    Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande

    ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Karlsson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Svenska podcasts och dess innehåll: Viktiga faktorer för populära podcasts enligt enkätundersökning om lyssnarvanor och fokusgruppintervju med medieproduktionsstudenter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för att lyssna och skapa podcasts har ökat markant i Sverige sedan 2004 då formatet etablerades. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som gör populära podcasts intressanta för lyssnare. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 422 personer deltog. Sedan genomförde jag, tillsammans med en fokusgrupp med fem medieproduktionsstudenter, en jämförande analys av åtta populära podcasts i Sverige och vägde resultat från enkätundersökning och fokus grupp mot varandra. Tidigare forskning om hur medieteknologiska utvecklingen lett till förändrade lyssnarvanor och rekommendationer för att skapa intressanta podcast presenteras i uppsatsen och för att förstå och beskriva mina resultat har stödteori om musiklyssning använts. Resultat från enkätundersökningen visar att majoriteten av deltagarna anser att ett podcast-avsnitt bör vara runt 60 minuter långt, kategoriseras som Samhälle & Kultur, Nyheter & Politik och/eller Komedi och att lyssnarna helst vill uppleva glädje/underhållning, nyfikenhet/spänning och/eller kunskapsutvecklande/informativt innehåll i podcast. Resultat från den fokuserade gruppintervjun visar att deltagarna ansåg att rösten, språket som används samt ljudkvalitén påverkar huruvida de ansåg att ett avsnitt var värt att lyssna på mer än själva innehållet. Uppsatsen knyter då an till Tagg’s teori om röst-persona och dess betydelse att skapa mening för lyssnare inom populärmusik och film. Deltagarna upplevde även att om personerna som pratar i en podcast är kända sedan tidigare kan detta påverka lyssnarens intresse för innehållet. Genom att framföra lyssnarvanor och preferenser hos lyssnarna kan det bidra med bättre förutsättningar för de som skapar och producerar podcast.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Karlsson, Oliver
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Den yrkesverksamma trummisen: En studie om trummisars syn på sin yrkesverksamhet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Kempe, Gustaf
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Panorering för musik i 5.1 surround: En jämförelse av panoreringsteknikerna direkt/ambient och direkt-överallt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre. Vidare har två lyssningsundersökningar ägt rum, en med ”vana” lyssnare i ett kontrollrum samt en med ”vanliga” lyssnare i hemmiljö. Undersökningarna visade att de flesta föredrog direkt-överallt-produktionerna och dessa uppfattades även som mest omslutande vilket har visat sig vara en viktig egenskap för en musikproduktion i surround.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 172.
    Koski, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Småstadsblues: En kvalitativ studie av gemenskap inom bluesscenen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att genom deltagande observationer och intervjuer försöka bidra med en förståelse för hur gemenskap konstrueras i ett bluessammanhang. Studien har riktats mot specifikt Hedemora Bluesjam, som idag är väletablerat trots hur liten föreningen är.

    Två genomgående deltagande observationer har utförts. Under den första antecknades allt som gick att observera för att sedan under den andra observationen stämma av om samma mönster och beteenden förekom. Fyra intervjuer har genomförts, varav två var väldigt korta och inte särskilt djupgående, en var lite längre och den fjärde var en utförlig djupintervju.

    Resultaten visar på att det är genom en form av identitetsskapande som sker inom föreningen som automatiskt konstruerar den gemenskap som råder. Musikens roll är som den gemensamma nämnaren för besökarna, men det är den sociala biten som håller föreningen vid liv. Förhållandena mellan musiker och besökare är intima och gränserna mellan de olika rollerna suddas ut.

  • 173.
    Kourkoulis S., Teodor
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hur ska jag få tryck i basen?: Skillnader att mixa bas, bastrumma och andra basinstrument i danceliknande musik i jämförelse med övrig populärmusik2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ”groove”. I uppsatsen undersöks om det finns någon speciell teknik som vid mixning av sådan musik leder till denna basbetoning. Resultatet visar att teknikerna som används är oftast de samma, men anpassade till uppspelningssystemens möjligheter. Balansen i nivåer mellan de olika basinstrumenten och de övriga instrumenten och deras frekvensinnehåll är det som leder till upplevelsen att basinstrumenten låter starkare. Alltså ska basinstrumenten mixas mycket starkare i förhållande med de andra instrumenten. Detta för att skapa trycket. Basbetoningen sker däremot oftast automatiskt av ljudsystemet nattklubbarna, då det i förväg är inställt för att lyfta basen. Uppsatsens målgrupp är personer som är nybörjare på mixning av musik, speciellt dancemusik, samt för dem som har problem i mixningen av bas samt de som vill kunna ge sina mixar ett extra tryck i basen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 174.
    Kristiansen, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudets inverkan på pulsfrekvens vid spelande av datorspel2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 175.
    Kristoffersson, Klara
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella installationers påverkan: En kvalitativ studie om två audiovisuella installationers påverkan på rumsuppfattning, tidsuppfattning och den mobila åskådaren.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har syftet varit att undersöka två audiovisuella installationers effekt på

    tiden, rummet och den rörliga åskådaren. Två installationsformer har jämförts, en

    projicerad på ett tredimensionellt objekt samt en som visats på en platt yta.

    Frågeställningen för denna studie var: Hur samverkar ljud och bild i installationerna?

    Hur påverkas rumsuppfattningen av installationerna? Hur påverkar åskådarens

    rörelsefrihet tidsuppfattningen? För att analysera den data som samlats in har

    sammankopplingar gjorts mellan respondenternas svar och Adam Basantas ”Att ta till

    vara på rummet, tiden och den mobila besökaren”, Eliassons ”Fields of Vibrations”

    samt har delar ur Eliassons egen Modell använts. Det har gjorts semistrukturerade

    intervjuer med tre respondenter som alla är verksamma inom det audiovisuella området

    men har varierande erfarenhet. Resultatet visar att beroende på vad som ska förmedlas

    genom installationerna skiljer sig vilken installationsform som är att föredra. Om det

    handlar om narrativt berättande är den platta ytan att föredra. Om det däremot är känslor

    det handlar om är en installation på ett objekt att föredra. Det tredimensionella föremålet

    är även att föredra om man som konstnär vill leka med rummets uppfattning och ge

    åskådaren en känsla av att de själva har kontroll över tiden. Resultatet är användbart för

    fortsatt forskning när det kommer till att undersöka, förstå och utmana tid och

    rumsuppfattning beroende på vilka möjligheter åskådaren har när de upplever

    installationer. Förslag till fortsatt forskning pekar på att utveckla undersökningen med

    andra typer av installationsformer. Exempelvis större skulpturer som man som åskådare

    fysiskt kan kliva in i.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Lander, Sebastian
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Filmmusik av James Horner: Instrumenteringens betydelse för filmmusikens berättarfunktioner2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Instrumenteringens klangfärg inom rörliga bilder erhåller en viktig funktionalitet då

    musikaliskt berättande oftast vilja återskapa känslor som speglar berättelsen främst. Det

    är därför som kandidatuppsatsen avser gå in närmare på området och detta för att bidra

    med mer kunskap. Gällande urvalet har denna gjorts på filmmusik komponerad av James

    Horner där en selektion varit på sammanlagt sex filmer med totalt tre regissörer. För att

    kunna utföra undersökningen därav besvara frågeställningarna har metoden varit

    innehållsanalys där resultat visar på likheter inom den instrumentation som används.

    Förutom detta finnas undantag, men att instrumenteringen då möjligtvis vara där för ett

    hastigt beslut. Bortsett från vad som benämnts behandlar uppsatsens teori samt tidigare

    forskning musikvetenskap, men även kompositionslära samt musikpsykologi.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Larsson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ett audiellt möte med spelvärldens bossar: En kvalitativ studie om hur ljuddesignen hos bossar i tv- och datorspel påverkar spelarens upplevelse2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att ta reda på hur ljuddesign till bossar utförs samt hur konsumenter av dator- och tv-spel själva påverkas av ljuddesignen, med hjälp av djupintervjuer från etablerade ljuddesigners samt en fokusgruppintervju med studenter från spelutvecklingsskolan Playground Squad som är aktiva konsumenter av diverse spel. Det lyfts fram viktiga tillvägagångssätt från de som arbetar med ljuddesign och en inblick i deras processer bakom boss fighter. Innebörden av ljuddesignen i boss fighter väger tungt i upplevelsen och är viktig för spelarens möjlighet att anpassa sig och ta sig igenom svåra situationer. Ljuden visar sig därmed vara informativa, men även emotionellt berikande och sticker ut i jämförelse med andra karaktärer i spelen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Larsson Boldt, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    The Loudness War: kriget om relativ ljudstyrka inom populärmusiken2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 179.
    Larsson, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Adaptiv spelmusik: En studie om musikens funktion och kompositörens roll i datorspel2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna undersökning studerar jag hur adaptiv musik påverkar spelarens immersion i ett datorspel, samt undersöker hur ens roll och arbetsprocess påverkas som kompositör vid adaptiv musikkomponering. Genom att ha varit med och skrivit musik till ett datorspel som gjorts från grunden har jag getts unika inblickar i den processen. En fokusgruppundersökning i form av ett speltest på detta spel har även det gett feedback som eventuellt inte hade kunnat fås av ett spel som redan finns tillgängligt på marknaden.

    Det har framkommit att adaptiv musik fyller en viktig roll, medvetet och omedvetet, hos spelaren. Samtliga deltagare i fokusgruppundersökningen hade gemensamma drag och åsikter. Som kompositör ställs man även inför utmaningar som man annars inte stöter på under komponering under mer konventionella omständigheter som t.ex. till film.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Larsson, Henrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    “Vi håller aldrig på med realism...”: En kvalitativ undersökning om ljudets funktioner för en autentisk filmupplevelse2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar att ge en djupare förståelse för ljud i film och dess funktioner för en

    autentisk och realistisk filmupplevelse. Ljudet är sällan något man som åskådare lägger aktivt

    fokus på under en film med undantaget att man tycker att något inte stämmer. Så vad är det

    som krävs för att man inte ska ifrågasätta ljudet? Kvalitativa intervjuer med två personer

    yrkesaktiva inom ljudläggning samt en forskare inom ämnet har utförts för att kunna redovisa

    ingående tankar och åsikter om vad de anser vara ljudets viktigaste funktioner i modern film.

    Synkro nise ring och klang är centrala begrepp i undersökningen . De är exempel på faktorer

    som kan påverka hur man uppfattar kopplingen mellan ljud och bild. Med hjälp av uppsatsens

    insamlade data samt dess teoriavsnitt har dessa faktorer vidare konkretiserats genom en kort

    analys av tre utvalda scener från filmen Star Wars (1977). Uppsatsens mest centrala resultat

    baserar sig i idéen om samverkan mellan ljud och bild. Bilden klassas som det mest centrala i

    en film och ljud finns till för att förstärka eller berätta saker som bilden inte kan. Vad gäller

    realism inom filmljud så existerar det nästan inte. Det vi uppfattar som realistiskt behöver inte

    ha något med faktisk realism att göra. Uppsatsens diskussionsavsnitt berör studiens styrkor,

    svagheter samt förslag till fortsatt forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Leidevall, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Stilkonventioner och Spelupplevelser Vid Ljuddesign av Dataspel i Skräckgenren2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är ett försök att leta efter vilka konventioner som finns inom dataspelsgenren skräckspels ljuddesign. Den undersöker också fenomenet immersion och hur viktigt det är för skrämselmomenten i dagens skräckspel, och hur mycket av det som utgår ifrån ljuddesignen. Då det varit brist på forskning inom ljuddesign i dataspel i allmänhet så har den tidigare forskning som funnits inom området använts så gott det går för att undersöka både skräckspelens konventioner och fenomenet immersion. Efter att teorier, hypoteser och påståenden plockats fram spelas tre olika skräckspel igenom och där undersöks det hur vidare den tidigare forskningens konventioner stämmer och hur vidare immersion är av vikt för skräckupplevelsen. Resultaten och analysen visar på att det finns konventioner och att den tidigare forskningen därför till stor del kan bekräftas. Immersion är också av vikt men kan inte lika konkret bekräftas vara av extremt stor vikt för upplevelsen. Slutligen är det svårt att bekräfta eller förneka Foley ljudeffekters påverkan på spelupplevelsen och upplevelsen av immersion.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Lennerbert, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Jakten på Ägget: En undersökning om hur tematik estetiseras i Guldäggetvinnande reklamfilmer.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En studie kring Guldäggsbelönt reklamfilm där syftet är att ta reda på hur tematik estetiserar i de tre senaste årens vinnare. Det gjordes genom att analysera tre vinnande filmer ur kategorin film från 2018 (Cancerfonden), 2017 (Klarna) och 2016 (Volvo). Resultatet visade att förutsättningarna för en estetisk bedömning av de tre senaste årens vinnare skiljer sig avsevärt. Studien leder fram till en diskussion kring huruvida estetik eller etik är det som belönas vi Guldäggsgalan. Det visade sig att juryns kriterium för omdöme, som ej får strida mot god etik, snarare behandlar det estetiska. Slutsatsen är att filmerna skiljer sig åt men juryn bör ta ställning till det estetiska.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Lidén Dalarud, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Don't call me a Kaffir: Genreanalys och klassificering av kwaito2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Genom en strukturerad genreanalys, enkätundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito så tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen så erhålls de strukturella särdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkätundersökningen som behandlar den allmänna uppfattningen om genren. Enkätundersökningen är i sig uppdelad i två segment vars indelning baseras på kulturella skillnader och den här uppsatsen vill belysa de båda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den här uppsatsen är att öka förståelsen för kwaito som genre och på så vis öka förståelsen för klassificeringen av genrer. Men även huruvida detta återspeglas i enkätundersökningen. Särdragen presenteras i analysen och har anknytning till nutida forskningen. Det visar sig att perspektiven etic och emic har relevans på grund av de kulturellt bundna skillnaderna av uppfattning om genren. Den Sydafrikanska undersökningsgruppen ser tydligare kopplingar till de sociala och ideologiska aspekterna, och även house-musiken, av genren än vad den icke-Sydafrikanska.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 184.
    Lilliemarck, Joakim
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudets funktioner i filmen 9: En audiovisuell analys2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts på de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus på ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förståelse för ljudets funktioner i filmen samt se på hur ljudet påverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var också att bidra till en bättre förståelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berättarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrån en teoribildning av franska författaren Michel Chion. Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovärdighet och äkthet, att beskriva föremål och speciellt huvudkaraktärens fysiska attribut samt att ge en respons på det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger åskådaren en tydlig känsla för omgivningen filmen. Filmljudet hjälper även till att leda åskådarens uppmärksamhet och beskriva föremål eller personers innebörd. Den kanske absolut viktigaste funktion som ljudet har är att ge åskådaren en djupare förståelse för handlingen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 185.
    Lindbom, Axel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikstreamingtjänster: Vilka egenskaper lockar lyssnare?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande studie undersöker vilka egenskaper konsumenter letar efter vid val av musikstreamingtjänst och huruvida det skiljer sig mellan konsumenter med musikalisk bakgrund och de utan musikalisk bakgrund. Studien undersöker musikkonsumentens nyttjande av musikstreamingtjänster, vilka egenskaper de värderar högst hos sina musikstreamingtjänster och vilka egenskaper de saknar. Studien har genom en kvantitativ metod, där en enkätundersökning har legat till grund för empiriinsamlingen, kommit fram till slutsatsen att musikkonsumenter letar efter ett stort och brett musikbibliotek, ett bra användargränssnitt, låg kostnad, exklusivt material, teknologiska funktioner, social interaktion och ljudkvalitet. Studien har även kommit till slutsatsen att lyssnarvanor skiljer sig mellan olika konsumenter, vi kan se att konsumenter med musikalisk bakgrund lyssnar mer frekvent och aktivt på musik. I uppsatsen används bland annat Lars Lilliestam teori om aktiv och passiv lyssning (Lilliestam, Lars, 2009, s. 93). Lars redogör för innebörden av aktiv lyssning, det är när man ger sin fulla koncentration och uppmärksamhet till musiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Lindbäck, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Professionell mastering: Ett bra alternativ för oetablerade musiker?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Pre-mastering, populärt men något missvisande kallat mastering, är en process där slutmixen av en låt optimeras för att erbjuda en så pass njutbar lyssning som möjligt för de allra flesta som lyssnar på den aktuella musiken. I denna uppsats har jag föresatt mig att ta reda på om det är meningsfullt för oetablerade artister (demoartister) att anlita någon av de professionella masteringfirmor som finns för att utföra detta, eller om det går att göra med likvärdigt resultat på egen hand. Resultatet visar att de flesta lyssnare tycker att en professionellt mastrad slutmix låter bättre än en hemmagjord mastering. Även om de flesta skivbolagen enligt min undersökning tycker att det är en onödig investering för musiker som söker skivkontrakt så bör professionell mastering ändå anses som ett bra alternativ för oetablerade musiker.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 187.
    Lindell Farken, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikdistribution för oetablerade musikproducenter och artister.: En kvalitativ studie om musikpublicering inom streamingkulturen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Internet och de moderna digitala plattformarna har inneburit stora förändringar för musikbranschen. Det fysiska albumet säljer allt mindre samtidigt som den digitala distributionen bryter ny mark och visar upp sin potential för omvärlden. Teknologins framgång har givit de oetablerade individerna i musikbranschen en hjälpande hand att producera sin musik hemifrån där endast kontaktuttag, dator och internet krävs.

    Uppsatsen ämnar att etablera en djupare förståelse för varför oetablerade musikproducenter och artister väljer att släppa sin musik gratis på streamingplattformar som exempelvis Soundcloud, Spotify och Tidal. Vidare är målet med uppsatsen att förstå vad de oetablerade musikproducenterna och artisterna har för tankesätt kring vilka plattformar de tycker är lämpligast och vilka tankesätt informanterna har om att marknadsföra sig själva, samt vilken kvalitet de känner att deras musik ska ha innan publicering.

    Hermeneutiska tolkningsramar bidrar till att representera informanternas bild av branschen. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts på tre oetablerade artister och musikproducenter som arbetar med olika musikgenrer.

    Studien har visat att det handlar om att skapa en länk med sina lyssnare. Även om informanternas musik publiceras kostnadsfritt, får de istället kritisk feedback, nya kontakter och erfarenhet. De vill också få bekräftelse, men även visa tacksamhet till den fanbase de redan har.

    Det har visat sig att vara svårt för informanterna att etablera sin musik på plattformar som är baserad på prenumerationsbetalningar. Även om de skulle publicera sin musik på en större tjänst som Spotify kan det orsaka problem genom att antalet lyssnare blir för få, vilket kan leda till att andra artister med liknande låttitlar eller artistnamn istället stiger uppåt i listan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Linderoth, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    En modern vaggvisa: En kvantitativ studie om människors insomningsvanor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om människors lyssningsvanor vid insomning. Syftet är att ta redan på hur vanligt det är att folk lyssnar på musik eller andra ljud när det ska sova och skiljer det sig något mellan ålder och genus.Datainsamlingen gjordes genom en webbenkät som publicerades på Facebook för att ha möjlighet att nå ut till en stor del informanter. Undersökningen fick in svar från 919 unika respondenter i olika åldrar.Forskningsöversikten visar att musik och ljud kan vara en effektiv metod för att somna och att komma till ro. Musik och ljud kan främja avslappning både fysiologiskt genom att sänka hjärtfrekvensen samt psykiskt genom att leda bort tankar. Tidigare forskning visar även att mobiltelefoner och surfplattor ger ifrån sig blått ljus vilket får hjärnan att ”tro” att det är dag och leder därför till ökad vakenhet.En stor del av de som svarade på enkäten lyssnar på något vid insomning och tycker att det är till hjälp. Majoriteten av informanterna föredrar att lyssna på röster i form av podcast, film och tv-serier eller ljudböcker före musik. Största delen av de informanter som konsumerade film och tv-serier vid insomning ansåg att bilden inte var viktig, utan att det var rösterna som var det primära. Resultatet visade dock att de som inte lyssnade på något vid insomning hade en kortare insomningstid jämfört med de som lyssnar på något. Det framgick även att äldre informanter inte lyssnar lika frekvent som yngre. Det fanns endast små skillnader mellan kvinnor och mäns lyssningsvanor och insomningstider.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Linderoth, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    En modern vaggvisa: En kvantitativ studie om människors insomningsvanor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om människors lyssningsvanor vid insomning. Syftet är att ta redan på hur vanligt det är att folk lyssnar på musik eller andra ljud när det ska sova och skiljer det sig något mellan ålder och genus.

    Datainsamlingen gjordes genom en webbenkät som publicerades på Facebook för att ha möjlighet att nå ut till en stor del informanter. Undersökningen fick in svar från 919 unika respondenter i olika åldrar.

    Forskningsöversikten visar att musik och ljud kan vara en effektiv metod för att somna och att komma till ro. Musik och ljud kan främja avslappning både fysiologiskt genom att sänka hjärtfrekvensen samt psykiskt genom att leda bort tankar. Tidigare forskning visar även att mobiltelefoner och surfplattor ger ifrån sig blått ljus vilket får hjärnan att "tro" att det är dag och leder därför till ökad vakenhet.

    En stor del av de som svarade på enkäten lyssnar på något vid insomning och tycker att det är till hjälp. Majoriteten av informanterna föredrar att lyssna på röster i form av podcast, film och tv-serier eller ljudböcker före musik. Största delen av de informanter som konsumerade film och tv-serier vid insomning ansåg att bilden inte var viktig, utan att det var rösterna som var det primära. Resultatet visade dock att de som inte lyssnade på något vid insomning hade en kortare insomningstid jämfört med de som lyssnar på något. Det framgick även att äldre informanter inte lyssnar lika frekvent som yngre. Det fanns endast små skillnader mellan kvinnor och mäns lyssningsvanor och insomningstider.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Aida Niendorf, Mariya
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    Charlotte Lindgren samtalar med Mariya Aida Niendorf om grammatikundervisning i Japanska: Inför Grammatikdagen 20 mars 20202020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Charlotte Lindgren samtalar med Mariya Aida Niendorf om grammatikundervisning i Japanska
  • 191.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Berg, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Arabiska.
    Charlotte Lindgren intervjuar Lovisa Berg om Supplemental Instructions (SI)2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (wav)
    Pedagogisk utveckling om samverkansinlärning (SI)
  • 192.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Berg, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Arabiska.
    Lovisa Berg om grammatikundervisning: Charlotte Lindgren samtalar med Lovisa Berg om grammatikundervisning inför Grammatikdagen 20192019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Lovisa Berg om grammatikundervisning
  • 193.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Dodou, Katherina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Charlotte Lindgren samtalar med Katherina Dodou om undersökning av litteraturstudier i ämnet engelska2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Charlotte Lindgren samtalar med Katherina Dodou
  • 194.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Fjordevik, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Tyska.
    NGL-projekt vid Högskolan Dalarna: 1. Anneli Fjordevik intervjuas av Charlotte Lindgren2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om informella internetbaserade lärmiljöer.

    Fulltekst (mp3)
    Ljudfil
    Download (jpg)
    radio1
  • 195.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Lönnemyr, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Statsvetenskap.
    Neljesjö, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sundin, Sten
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Aktivt och kollaborativt lärande - undervisningsformer och lärmiljöer2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hogskolan Dalarna har antagit en ny vision (2016-2019) med fokus pa bland annat studentaktiva och kollaborativa undervisningsformer. I visionen poangteras att sadana former omskapas och utforskas for nasta generations larande och forskning. En ambition ar att visionen ska overga till en realitet. Som ett bidrag till denna process har en grupp for pedagogisk utveckling tillsatts dar olika akademier ar representerade. Som en del i detta har projektet ”Aktivt och kollaborativt larande –undervisningsformer och larmiljoer” inletts. Projektet kommer att paga under hosten 2015 till och med hosten 2016 och syftar till att oka kunskap och framja samverkan om aktivt och kollaborativt larande och dess koppling till pedagogisk utveckling. Gruppen utgar fran iden om att aktivt och kollaborativt larande innebar att studenten aktivt och sjalvstandigt tillagnar sig nya kunskaper och fardigheter (enskilt eller i grupp). Larandet ses saledes inte framst som en individuell process utan som en social process som bygger pa samarbete. Aktivt och kollaborativt larande paverkar alltsa sjalvklart och i hogsta grad universitetslarares arbetsmiljoer.

    Projektet tar sin utgangspunkt i en omvarldsanalys gallande denna typ av undervisningsformer samt av tidigare ideer och erfarenheter inom omradet, bade utom och inom Hogskolan Dalarna. Initialt kommer projektet fokusera pa att kartlagga och utvardera undervisningsformer, larmiljoer och lararroller kring aktivt och kollaborativt larande (bade som campus- och natbaserad). Kartlaggning och utvardering kommer att ske:

    - genom att folja upp och sprida tidigare projekt (projekt som genomforts sedan 2010 av kollegiet vid Hogskolan Dalarna med fokus pa natbaserad undervisning) som ar relevanta for omradet;

    - genom intervjuer med larare och studenter kring hur de arbetar med och vad de har for erfarenheter av aktivt och kollaborativt larande;

    - genom att studera ett urval av nationella och internationella initiativ pa omradet.

    Syftet ar darefter att ta fram och sprida forslag pa undervisningsformer inom det aktiva och

    kollaborativa larandet och pa sa satt stimulera den pedagogiska utvecklingen gemensamt over de olika akademierna. Detta kommer att ske i olika former som exempelvis gemensamma workshops och seminarier.

  • 196.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Mattsson, Olga
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ryska.
    NGL-projekt vid Högskolan Dalarna: 2. Olga Mattsson intervjuas av Charlotte Lindgren2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om webbaserade digitala prov.

    Fulltekst (mp3)
    Ljudfil
  • 197.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Mikhaylov, Nikita
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ryska.
    Nikita Mikhaylov om grammatikundervisning: Charlotte Lindgren samtalar med Nikita Mikhaylov om grammatikundervisning i ryska inför Grammatikdagen 20192019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Nikita Mikhaylov om grammatikundervisning
  • 198.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Charlotte Lindgren samtalar med Catharina Nyström Höög om bilders grammatik: Inför grammatikdagen 20 mars 20202020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Charlotte Lindgren samtalar med Catharina Nyström Höög om bilders grammatik
  • 199.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Oom Gardtman, Ulf
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Charlotte Lindgren intervjuar Ulf Oom Gardtman om rapporten "Formativ feedback i högre utbildning – Inventering, förslag och organisatorisk implementering"2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (wav)
    Formativ feedback ljudfil
  • 200.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Rosenkvist, Wei Hing
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Kinesiska.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Charlotte Lindgren intervjuar Wei Hing Rosenkvist och Solveig Malmsten inför Grammatikdagen 2017 vid Högskolan Dalarna2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Ljudfil
1234567 151 - 200 of 383
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf