du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1921
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik och idrottshögskolan.
    Joy, fear and resignation: investigating emotions inphysical education using a symbolic interactionist approach2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 152.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet.
    Vixner, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    När kvinnor lyfter: Flickors och kvinnors föreställningar om, och erfarenheter av att utöva styrkeidrott2019Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 153.
    Batz, Tommy
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Sexual activity as a recovery method for optimizing skeletal muscle hypertrophy. A Review: "When I get that feeling, I want sexual healing"2014Student paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 154.
    Bayer, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bohlin, Tore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskestudentersupplevelse av stress samt förekommande copingstrategierbland sjuksköterskestudenter: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa de faktorer som kan påverkasjuk-sköterskestudenters upplevelse av stress samt att undersöka vilkacopingstrategier som kan förekomma hos sjuksköterskestudenter vidstresshantering. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.Litteratursökning utfördes i CINAHL with Full Text samt PubMed vilketresulterade i 16 artiklar som representerade sjuksköterskestudenter från 15 länder.Resultat: Utifrån de faktorer som orsakade stress hos sjuk-sköterskestudenteridentifierades tre huvudteman vilka var stressorer relaterade till teoretiskutbildning, stressorer under verksamhetsförlagd utbildning samt personligastressorer. Stressorer under verksamhetsförlagd utbildning var vanligastförekommande. Emotionsfokuserad coping var vanligast förekommande därcopingstrategier som att tala med vänner och familj, positivt tänkande och att ägnasig åt andra aktiviteter användes. Slutsats: Sjuksköterskestudenter upplever stressfrämst från teoretiska utbildningen i form av examinationer och denverksamhetsförlagda utbildningen där relationen till handledaren, vårda patienteroch dödsfall var de vanligast förekommande stressorerna. Sjusköterskestudenternaanvände sig av copingstrategier som kan ha positiv och negativ effektpå hälsan. Emotionsfokuserade och problemfokuserade copingstrategier användesmest frekvent. Undvikande copingstrategier var mer sällan förekommande.

  • 155.
    Beck Hansson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ljungquist, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Förlossningsrädsla – Beskrivning av förlossningsrädda gravida kvinnors upplevelser och rädslor: En kvalitativ metasyntes2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förlossningsrädsla klassificeras som lätt rädsla eller oro, måttlig rädsla samt svår eller intensiv förlossningsrädsla. Prevalensen av svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor uppskattas till 14 procent ur ett globalt perspektiv. Förlossningsrädsla kan ge konsekvenser i form av att kvinnor väljer att inte föda fler barn och eller att det går ofrivilligt lång tid mellan graviditeterna samt att kvinnorna kan uppleva mer smärta under en förlossning.

    Syfte: Syftet med den här metasyntesen är att beskriva upplevelser och rädslor hos förlossningsrädda kvinnor under graviditet och förlossning.

    Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-ethnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och PsycINFO. Totalt ingår 15 artiklar i metasyntesens resultat och dessa valdes ut efter kvalitetsgranskning.

    Resultat: Fyra huvudteman identifierades, Beskrivning av förlossningsrädsla, Rädsla för sin egen hälsa och det okontrollerbara, Rädslor i samband med möten i vården och Rädslor för barnets hälsa. Även sex underteman identifierades, Det oförutsägbara, Att inte ha kontroll, Den fysiska hälsan, Smärta, Möten med barnmorska och annan vårdpersonal och Interventioner.

    Slutsats: Resultatet visar att de vanligaste rädslorna som förlossningsrädda kvinnor har under graviditet och förlossning är rädsla för bristningar, smärta och att barnet ska skadas. De förlossningsrädda kvinnorna uppger även att de är rädda för att inte erhålla tillräckligt med stöd från barnmorskan.

    Klinisk tillämpbarhet: Den här metasyntesen visar att det är av stor vikt att identifiera och hjälpa förlossningsrädda kvinnor i ett tidigt stadie under graviditet för att kunna främja deras hälsa och förebygga förlossningsrädsla. För att hjälpa dessa kvinnor kan barnmorskan förslagsvis erbjuda föräldrautbildning för kvinnor som känner oro eller rädsla inför sin förlossning. Denna utbildning skulle kunna innehålla studiebesök på en förlossningsavdelning samt information om de vanligaste rädslorna och åtgärder som vidtas om komplikationer skulle uppstå.

  • 156.
    Begum, Mamotaz
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatum, Fazila
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Begum, Shamsunnaher
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program: A questionnaire baseline survey among nursing and midwifery educators in Bangladesh prior the development of a mentorship program2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Building midwifery educators’ capacity has been identified as an important component to ensure quality midwifery education and a midwifery workforce that can provide quality midwifery and newborn care. With the background of midwifery being recently introduced in colleges/institutions in Bangladesh, the midwifery educators would benefit from a mentorship program. In an attempt to provide recommendations for development of a mentorship program to midwifery faculty this study was conducted.

    Objective:

    To describe perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program; pedagogic styles, students learning and nursing and midwifery educators’ opinions about their own working situation as midwifery educators in Bangladesh.

    Methods:

    The total number of participants were 59 (n= 59). Data were collected through a structured questionnaire with both open and closed response options, analyzed statistically and through content analysis.

    Result

    : The midwifery faculty finds it beneficial to participate in a mentorship programs because they perceive they can improve their own situation for the best of the country, moving midwifery forward. The most important skill/ability for faculty to teach the midwifery students was critical thinking and an ability to transfer theoretical knowledge into clinical practice, preferably by useing a variety of pedagogic styles. There is complicance among the midwifery faculty to use information technology to impact students’ learning experiences during clinical placement.

    Conclusion:

    Mentorship stands out to be a beneficial method of improving teaching and assessment of students’ performances particularly in clinical settings. Communication technology could be an option for providing support and mentorship to midwifery faculty. Information technology could be one important part of a mentorship program.

    Clinical applicability and suggestions for further research:

    The clinical applicability of this thesis is the provision of up-dated evidence-based information on complicance to modern technology to support the implementation of theoretical knowledge into clinical practice. Continuity of a mentorship program requires attention for sustainable outcome.

  • 157.
    Begum, Mst. Marium
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Nahar, Most. Nargis
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Parents’ and health care providers’ perceptions and experiences of supportive care in neonatal wards: A qualitative metasynthesis2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Four million infants die with in the first month of life and 27% of these deaths are directly related to low birth weight (LBW) or preterm birth. The main causes of infant death in premature and LBW infants is neonatal infections. It is thus crucial that the infant is taken care of in an appropriate way regarding caring and feeding and that care is provided to improve the child’s chances of survival and to lay the foundation for a healthy life. Aim: The aim of this meta-synthesiswas to examine parent`s and health care providers perceptions and experiences of supportive care in neonatal wards. Method: A qualitative meta-synthesis based on peer-reviewed scientific literature, and meta-ethnographic analysis method. In this meta-synthesis 16 articles were included. Result: The results comprised of two categories, Parents’ perspective of supportive strategies with eight corresponding preliminary patterns and Health care providers’ perspective of supportive strategies with six corresponding preliminary patterns. In the result section, each categories are presented with its corresponding preliminary patterns. The mothers experienced that the baby was unstable and therefore they wanted to be close to the baby at all times if something happened. Important was closeness to the infant is important, parental support according to needs, adequate communication and information with parents, genuine caring and continuous support to get close to the child. It also meant less light and less noise and privacy for the infant and the parent in the NICU ward.Conclusion Parents wanted to be able to be with his infant as rapidly after birth be reunited in case something happened. The importance of receiving information about their infant’s condition underpinned all communications that the parents undertook with NICU staff both in co-care when together with the child and part-care, when separated. Information for the parents was an important requirement of accepting their situation and immediately affected their anxiety. Clinical implications: The organizers of care must take in account that parents and infants will not be befitted by being cared for apart from each other. When planning for co-care enabling infants to be close to the parents, the mother-baby dyad should be prioritized. Context specific interview studies are suggested on co-care and part-care, parents and care providers perspectives.

  • 158.
    Begum, Sufia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akter, Rehena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping and Nursing Instructors Suggestions of Acceptable and Feasible Requirements for an accreditation Toolkit for Midwifery Educations in Bangladesh: A Questionnaire Study at Five Institutes/Colleges in Rangpur and Rajshahi Divisions2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    To build the midwifery workforce and maintain quality in midwifery educations, the development of an accreditation system has been initiated in Bangladesh.

    Objective:

    The objectives of this thesis are 1) to map five midwifery education sites in Rangpur and Rajshahi divisions, Bangladesh. The mapping describe the situation at the institutes/colleges and clinical sites in which the midwifery students and teachers are aimed to reach the learning outcomes of the courses in the 3 years diploma midwifery curricula, 2) to provide information to Bangladesh Nursing and Midwifery Council with acceptable and feasible requirements that could feed into an accreditation toolkit for nursing institutes with midwifery education from nursing instructors perspective.

    Methods:

    This questionnaire study includes a mapping of the situation at 5 institutes or colleges in the Rangpur and Rajshahi divisions, and 20 nursing instructors’ perceptions of acceptable and feasible requirements to be included in an accreditation tool for midwifery educations. Data were collected through a semi-structured questionnaire with closed and open response alternatives analyzed descriptive statistics and answers on open questions in text were categorized.

    Results

    : Eighty percent of the collages/institutions accepted the proportion theory 40% in relation to practice 60%. The need for adequately qualified midwifery teachers, clinical preceptors/mentors, skills lab facilities and simulation became obvious. Teacher’s and clinical supervisors’ continuous in-service training and available resources were crucial to deliver the midwifery curriculum. Continuous in-service training could cover skills in antenatal care, maintenance of pantographs, care of the newborn and brief knowledge about breast feeding was suggested. Conclusion: This study illuminates gaps in quality education in Rajshahi and Rangpur divisions that could be solved with continuous in-service trainings of the nursing instructors and midwives supervising midwifery students. The government initiated the initiative to support the development of an accreditation system and toolkit closing the gap between the participants outlined in the curricula and the implementation in clinical practice in Rajshahi and Rangpur division.

    The clinical applicability

    of this thesis is to inform Bangladesh Nursing and Midwifery Council with support from Directorate General of Nursing and Midwifery and supervision of Ministry of Health and Welfare on feasible and acceptable requirements that could be included in an accreditation toolkit for midwifery education in Bangladesh. The thesis findings could be used to inform NGOs and other donor organizations, national and international, on subjects and content when developing in-service trainings.

  • 159.
    Bel Mekki, Veronica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fernström, Pia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre

    livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk

    vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga

    behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja

    livskvalitet.

    Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser

    som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom.

    Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade

    intervjuer.

    Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen

    av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och

    kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor

    betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person.

    Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor,

    att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att

    stabilisera symtom och förebygga återfall.

  • 160.
    Bellardini, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Henriksson, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tonkonogi, Michail
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Bra och enkla fystester2013Bok (Annet vitenskapelig)
  • 161.
    Bellardini, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tonkonogi, Michail
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Senior Power - Styrketräning för äldre2013 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 162.
    Bellardini, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tonkonogi, Michail
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Mckee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    The effect of gender on strength training in older people: a Swedish population study2012Inngår i: Psychology and Health, ISSN 0887-0446, E-ISSN 1476-8321, Vol. 27, nr s1, s. 155-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Physical exercise contributes to healthy ageing, and strength training has beenshown to improve independence in older people.

    Method: Six hundred older people wererandomly selected from the Swedish population, and sent a self-completion questionnaire(57% response rate, n¼343) examining exercise history, current strength training, andperceived benefits and barriers to strength training.

    Results: Gender was associated with aperceived positive effect of strength training on quality of life (Women 42% vs. Men 27%).The most commonly reported benefits of strength training were better mobility (71%), energy(70%), and muscle strength (69%), with most benefits endorsed more commonly by womenthan men. The most commonly reported barriers to strength training were believing otherforms of exercise more suitable (49%) and cost (20%; Women 31% vs. Men 13%).

    Discussion:To better promote healthy ageing, interventions should be embedded in an understanding ofthe effect of gender on exercise behaviour.

  • 163.
    Benjamin Benjamin, Jolyana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Munther, Rebecca
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mindfulness som metod vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

    Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro.

    Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten.

  • 164. Bentham, James
    et al.
    Ezzati, Majid
    A century of trends in adult human height2016Inngår i: eLIFE, E-ISSN 2050-084X, ISSN 2050-084X, Vol. 5, s. 1-29, artikkel-id e13410Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Being taller is associated with enhanced longevity, and higher education and earnings. We reanalysed 1472 population-based studies, with measurement of height on more than 18.6 million participants to estimate mean height for people born between 1896 and 1996 in 200 countries. The largest gain in adult height over the past century has occurred in South Korean women and Iranian men, who became 20.2 cm (95% credible interval 17.5–22.7) and 16.5 cm (13.3– 19.7) taller, respectively. In contrast, there was little change in adult height in some sub-Saharan African countries and in South Asia over the century of analysis. The tallest people over these 100 years are men born in the Netherlands in the last quarter of 20th century, whose average heights surpassed 182.5 cm, and the shortest were women born in Guatemala in 1896 (140.3 cm; 135.8– 144.8). The height differential between the tallest and shortest populations was 19-20 cm a century ago, and has remained the same for women and increased for men a century later despite substantial changes in the ranking of countries.

  • 165.
    Berg, Karolin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gunnarsdottir, Moeidur
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans copingstrategier vid stress: - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera

    olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket

    idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och

    ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra

    till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är

    hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta

    de krav och påfrestningar den ställs inför.

    Syfte

    Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda

    i omvårdnaden för att hantera stress.

    Metod

    Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008

    och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo.

    Resultat

    De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde

    använda sig av för att hantera stress var

    Be om hjälp och socialt stöd, Positivt

    tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva

    religion

    samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier,

    Känslofokuserad coping

    och Problemfokuserad coping.

    Slutsats

    Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder

    flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande

    copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd.

  • 166.
    Berg, L
    et al.
    Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Solna, Sweden ; Department of Emergency Medicine, Karolinska University Hospital, Solna, Sweden.
    Källberg, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Department of Emergency Medicine, Falun Hospital.
    Göransson, K
    Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Solna, Sweden ; Department of Emergency Medicine, Karolinska University Hospital, Solna, Sweden.
    Östergren, J
    Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Solna, Sweden ; Department of Emergency Medicine, Karolinska University Hospital, Solna, Sweden.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Interruptions in emergency department work: an observational and interview study2013Inngår i: BMJ Quality and Safety, ISSN 2044-5415, E-ISSN 2044-5423, Vol. 22, nr 8, s. 656-663Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectiv.e Frequent interruptions are assumed to have a negative effect on healthcare clinicians’ working memory that could result in risk for errors and hence threatening patient safety. The aim of this study was to explore interruptions occurring during common activities of clinicians working in emergency departments.

    Method. Totally 18 clinicians, licensed practical nurses, registered nurses and medical doctors, at two Swedish emergency departments were observed during clinical work for 2 h each. A semistructured interview was conducted directly after the observation to explore their perceptions of interruptions. Data were analysed using non-parametric statistics, and by quantitative and qualitative content analysis.

    Results. The interruption rate was 5.1 interruptions per hour. Most often the clinicians were exposed to interruptions during activities involving information exchange. Calculated as percentages of categorised performed activities, preparation of medication was the most interrupted activity (28.6%). Face-to-face interaction with a colleague was the most common way to be interrupted (51%). Most common places for interruptions to occur were the nurses’ and doctors’ stations (68%). Medical doctors were the profession interrupted most often and were more often recipients of interruptions induced by others than causing self-interruptions. Most (87%) of the interrupted activities were resumed. Clinicians often did not regard interruptions negatively. Negative perceptions were more likely when the interruptions were considered unnecessary or when they disturbed the work processes.

    Conclusions. Clinicians were exposed to interruptions most often during information exchange. Relative to its occurrence, preparation of medication was the most common activity to be interrupted, which might increase risk for errors. Interruptions seemed to be perceived as something negative when related to disturbed work processes.

  • 167. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    An observational study of activities and multitasking performed by clinicians in two Swedish emergency departments2012Inngår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 19, nr 4, s. 246-251Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To explore the type and frequency of activities and multitasking performed by emergency department clinicians.

    Methods: Eighteen clinicians (licensed practical nurses, registered nurses and medical doctors), six from each occupational group, at two Swedish emergency departments were followed in their clinical work for 2 h each to observe all their activities and multitasking practices. Data were analysed using qualitative and quantitative content analysis.

    Results: Fifteen categories of activities could be identified based on 1882 observed activities during the 36 h of observation. The most common activity was information exchange, which was most often performed face-to-face. This activity represented 42.1% of the total number of observed activities. Information exchange was also the most common activity to be multitasked. Registered nurses performed most activities and their activities were multitasked more than the other clinicians. The nurses’ and doctors’ offices were the most common locations for multitasking in the emergency department.

    Conclusion: This study provides new knowledge regarding the activities conducted by clinicians in the emergency department. The most frequent activity was information exchange, which was the activity most often performed by the clinicians when multitasking occurred. Differences between clinicians were found for activities performed and multitasked, with registered nurses showing the highest frequencies for both.

  • 168. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    The presence of emergency department crowding at a Swedish University hospital.: A longitudinal study using two crowding indicators as measures.2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 169. Berg, Lena M
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karonlinska institutet.
    Östergren, Jan
    Discacciati, Andrea
    Göransson, Katarina E
    Associations between crowding and ten-day mortality among patients allocated lower triage acuity levels without need of acute hospital care on departure from the emergency department2019Inngår i: Annals of Emergency Medicine, ISSN 0196-0644, E-ISSN 1097-6760, Vol. 74, nr 3, s. 345-356Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    STUDY OBJECTIVE: We describe the association between emergency department (ED) crowding and 10-day mortality for patients triaged to lower acuity levels at ED arrival and without need of acute hospital care on ED departure.

    METHODS: This was a registry study based on ED visits with all patients aged 18 years or older, with triage acuity levels 3 to 5, and without need of acute hospital care on ED departure during 2009 to 2016 (n=705,699). The sample was divided into patients surviving (n=705,076) or dying (n=623) within 10 days. Variables concerning patient characteristics and measures of ED crowding (mean length of stay and ED occupancy ratio) were extracted from the hospital's electronic health records. ED length of stay per ED visit was estimated by the average length of stay for all patients who presented to the ED during the same day and shift and with the same acuity level. The 10-day mortality after ED discharge was used as the outcome measure. Multivariable logistic regression analyses were conducted.

    RESULTS: The 10-day mortality rate was 0.09% (n=623). The event group had larger proportions of patients aged 80 years or older (51.4% versus 7.7%) and triaged with acuity level 3 (63.3% versus 35.6%), and greater comorbidity (age-combined Charlson comorbidity index median interquartile range 6 versus 0). We observed an increased 10-day mortality for patients with a mean ED length of stay greater than or equal to 8 hours versus less than 2 hours (adjusted odds ratio 5.86; 95% confidence interval [CI] 2.15 to 15.94) and for elevated ED occupancy ratio. Adjusted odds ratios for ED occupancy ratio quartiles 2, 3, and 4 versus quartile 1 were 1.48 (95% CI 1.14 to 1.92), 1.63 (95% CI 1.24 to 2.14), and 1.53 (95% CI 1.15 to 2.03), respectively.

    CONCLUSION: Patients assigned to lower triage acuity levels when arriving to the ED and without need of acute hospital care on departure from the ED had higher 10-day mortality when the mean ED length of stay exceeded 8 hours and when ED occupancy ratio increased.

  • 170. Berg, Lena M
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina E
    Significant changes in emergency department length of stay and case mix over eight years at a large Swedish University Hospital2019Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 43, s. 50-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Describe the longitudinal development of crowding and patient/emergency department (ED) characteristics at a Swedish University Hospital.

    METHODS: A retrospective longitudinal registry study based on all ED visits with adult patients during 2009-2016 (N = 1,063,806). Patient characteristics and measures of ED crowding (ED occupancy ratio, length-of-stay [LOS], patients/clinician's ratios) were extracted from the hospital's electronic health record. Non-parametric analyses were conducted.

    RESULTS: The proportion of unstable patients (triage level 1-2) increased while the proportion of admitted patients decreased. All crowding variables were stable, except for LOS, which increased by 9 min/visit/year (95% CI: 8.8-9.1). LOS for visits by patients ≥ 80 years increased more compared to those 18-79 (248 min vs. 190 min, p < 0.001). Unstable patients increased their median LOS compared to stable patients (triage level 3-5). LOS for discharged patients increased with an average of 7.7 min/year (95% CI: 7.5-7.9) compared to 15.5 min/year (95% CI: 15.2-15.8) for those being admitted.

    CONCLUSION: Fewer admissions, despite an increase of unstable patients, is likely related to lack of in-hospital beds and contributes to ED crowding. The increase in median ED LOS, especially for patients in the subgroups unstable, ≥80 years and admitted to in-hospital care reflects this problem.

  • 171. Berg, Lena M
    et al.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Djärv, Therese
    Göransson, Katarina E
    Reasons for interrupting colleagues during emergency department work: a qualitative study2016Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 29, nr SI, s. 21-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Emergency department team members frequently need to interact with each other, a circumstance causing multiple interruptions. However, information is lacking about the motives underlying these interruptions and this study aimed to explore clinicians' reasons to interrupt colleagues during emergency department work.

    METHOD: Semi-structured interviews with 10 physicians and 10 registered nurses at two Swedish emergency departments. The interviews were analyzed inductively using content analysis.

    RESULTS: The working conditions to some extent sustained the clinicians' need to interrupt, for example different routines. Another reason to interrupt was to improve the initiator's work process, such as when the initiators perceived that the interruption had high clinical relevance. The third reason concerns the desire to influence the work process of colleagues in order to prevent mistakes and provide information for the person being interrupted to improve patient care.

    CONCLUSION: The three identified categories for why emergency department clinicians interrupt their colleagues were related to working conditions and a wish to improve/influence the work processes for both initiators and recipients. Several of the reasons given for interrupting colleagues were done in order to improve patient care. Interruptions perceived as negative to the recipient were mostly related to the working conditions.

  • 172. Berg, Lena M
    et al.
    Källberg, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet; Department of Emergency Medicine, Falun Hospital.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Djärv, Therese
    Brixey, Juliana J
    Göransson, Katarina E
    Factors influencing clinicians' perceptions of interruptions as disturbing or non-disturbing: a qualitative study2016Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 27, s. 11-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Emergency departments consist of multiple systems requiring interaction with one another while still being able to operate independently, creating frequent interruptions in the clinical workflow. Most research on interruptions in health care settings has focused on the relationship between interruptions and negative outcomes. However, there are indications that not all interruptions are negatively perceived by those being interrupted. Therefore, this study aimed to explore factors that influence when a clinician perceives interruptions as non-disturbing or disturbing in an emergency department context.

    METHOD: Explorative design based on interviews with 10 physicians and 10 registered nurses at two Swedish emergency departments. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULT: Factors influencing whether emergency department clinicians perceived interruptions as non-disturbing or disturbing were identified: clinician's constitution, external factors of influence and the nature of the interrupted task. The clinicians' perceptions were related to a complex of attributes inherent in these three factors at the time of the interruption. Thus, the same type of interruption could be perceived as either non-disturbing or disturbing contingent on the surrounding circumstances in which the event occurred.

    CONCLUSION: Emergency department clinicians' perceptions of interruptions as non-disturbing or disturbing were related to the character of identified influencing factors.

  • 173.
    Bergdahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Löfgren, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet

    insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av

    egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till

    råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar

    följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och

    kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts.

    Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och

    resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och

    Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård.

    Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar,

    för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering

    utifrån individen.

  • 174.
    Bergendahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lövstrand, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans preoperativa information för patientens postoperativa smärtupplevelse: - En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård.

    Syfte

    : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi.

    Metod

    : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta.

    Resultat

    : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades.

    Slutsats

    : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse.

  • 175.
    Bergens, Katarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palmer, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvård: En litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas. Omvårdnadsrelationen synliggör patientens sårbarhet, vilket ställer krav på ambulanspersonalen att visa respekt för patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan även psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk människosyn gör att patienten blir bemött som en unik individ och därmed får en bättre prognos medan brister i den prehospitala vårdkedjan kan äventyra patientsäkerheten.

  • 176.
    Bergens, Marika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johnson, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Arbetsrelaterade stressfaktorer ochsjuksköterskans möjlighet till en patientsäker vård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkararbetsrelaterad stress och hur det påverkar möjligheten till att ge en patientsäker vård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databasernaCINAHL och PubMed. De 14 inkluderade artiklarna resulterade i två teman och femsubteman som beskriver faktorer till arbetsrelaterad stress och dess effekter.Resultat: Graden av arbetsbelastning, brist på kommunikation och dåliga relationer på arbetetvar till stor del en bidragande orsak till arbetsrelaterad stress. Underbemanning gjorde attstressen ökade ytterligare hos de sjuksköterskor som arbetade och medförde dessutom en storrisk för utmattning eller utbrändhet. Tidspress gjorde att sjuksköterskor inte hann med viktigadelar i omvårdnaden. Fokus blev på att utföra praktiska uppgifter medan omvårdanden blevlidande. Dessa faktorer bidrog i hög grad till att patientsäkerheten äventyrades i form avsämre koncentrationsförmåga hos sjuksköterskan, vilket bland annat ledde till missad ellerbristfällig dokumentation och fel vid läkemedelshantering.Slutsats: Underbemanning och tidspress är i hög grad bidragande orsaker till attsjuksköterskor blir stressade och utbrända. Dessa faktorer gör det svårt att upprätthålla enevidensbaserad och patientsäker vård.

  • 177.
    Berggren, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Graf, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien

    är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till

    handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att

    sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig.

    Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen

    som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd

    beteendekontroll.

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer

    och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av

    riktlinjer för handhygien.

    Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på

    fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna

    PubMed, CINAHL och Web of Science.

    Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned

    behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som

    påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan

    upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till

    handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder

    som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är

    enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd

    beteendekontroll.

    Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella

    insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att

    sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av

    personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att

    utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka

    kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans

    följsamhet till riktlinjer för handhygien.

  • 178.
    Bergholm Andersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag.

    Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo.

    Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.

  • 179.
    Bergholm, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bertilsson, Hans-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med bensår: Litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar

    varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter

    över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för

    vården.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl,

    Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av

    både kvalitativ och kvantitativ design.

    Resultat:

    Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier:

    att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter

    upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt

    negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk

    begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning.

    Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om

    bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten.

    Konklusion:

    Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat

    till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var

    adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till

    försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på

    patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra

    patienters välmående.

  • 180.
    Berghov, Emmelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Danielsson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårdas i ett isoleringsrum vid infektion eller risk för infektion – patientens upplevelse.: En litteraturöversikt.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att beskriva upplevelsen av att vårdas i ett isoleringsrum hos patienter med infektion eller risk att drabbas av infektion.

    Bakgrund:

    Patienter kan behöva isoleras av olika anledningar, antingen för att hindra smittspridning eller för att skydda infektionskänsliga patienter. Multiresistenta bakterier är ett ökande problem runt om i världen. För att minska antibiotika resistensen och förhindra smittspridning av multiresistenta bakterier är en åtgärd att isolera patienter som är smittade.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet baseras på 14 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts.

    Resultat:

    Det fanns både positiva och negativa upplevelser av att vårdas i ett isoleringsrum. Bland de positiva upplevelserna fanns känslor av trygghet och möjlighet till privatliv. De negativa upplevelserna var sammankopplade med den fysiska miljön, okunskap och känslor som ångest och ensamhet. Även sjukvårdspersonalen attityder, bemötande och följsamhet till rutiner påverkade patientens upplevelse av isoleringsvården.

    Slutsats:

    Isoleringsupplevelsen är unik för varje individ och faktorer som kan påverka upplevelsen är sjukvårdspersonalens förmåga att ge tillräcklig information, ha ett bra bemötande och ge patienten möjligheten att bevara sociala kontakter.

  • 181.
    Bergkvist, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    5-årig åldersklassindelning är inte optimal för triathlon: En deskriptiv tvärsnittsstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 182.
    Berglund, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pelleberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa.

  • 183.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Nilsson, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Parent’s experiences of feeding their preterm infant in Neonatal Units in Sweden.: Ethnographic design2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Studies have shown that having a preterm infant may cause stress and powerlessness for parents. It is important to support parents around the feeding situation, and that the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) has appropriate space and place to help the family to bond to each other. For the healthcare professionals it is important to promote skin-to-skin contact and breastfeeding; particularly for preterm infants. There are many studies on parent’s experiences of NICUs and a few studies on parent’s experiences of feeding their infant in the NICU.

    Objective: The objective of this study was to explore parents experiences of feeding their infant in the NICU.

    Design: The study was conducted using an ethnographic design.

    Results: A global theme of ‘The journey in feeding’ was developed from four organising themes: ‘Ways of infant feeding’; ‘Environmental influences’; ‘Relationships’ and ‘Emotional factors’. These themes illustrate the challenges mothers reported with different methods of feeding. The environment had a big impact on parent’s experiences of infant feeding. Some mothers felt that breastfeeding seemed unnatural because their infant was so tiny but breastfeeding and skin-to-skin contact helped them to bond to their infant. The mothers thought it was difficult to keep up with the milk production by only pumping. Routines were not inviting parents to find their own rhythm. They also felt stressed about the weighing. Healthcare professionals had positive and negative influences on the parents.

    Conclusions: This study demonstrates that while all parents expressed the wish to breastfeed, their ‘journey in feeding’ was highly influenced by method of feeding, environmental, relational and emotional factors. The general focus upon routines and assessing milk intake generated anxiety and reduced relationality. Midwives and neonatal nurses need to ensure that they emphasise and support the relational aspects of parenting and avoid over-emphasising milk intake and associated progress of the infant

  • 184.
    Berglund, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Nicklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion – en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion.

    Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (u.å.a) drabbades ca 10 % av landets inlagda patienter på sjukhus 2008 av en vårdrelaterad infektion. Den vanligaste vårdrelaterade infektion var urinvägsinfektion. Detta innebär lidande för patienter som drabbas samtidigt som det kostar samhället pengar. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och förhindra vårdlidande hos patienter.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet är baserat på 15 artiklar som uppfyllde inklusionskriterier och kvalitetsgranskning.

    Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion krävs omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien, utbildning samt följsamhet till rutiner vid inläggning av kateter.

    Slutsats: Genom att följa omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien samt följsamhet till rutiner anser uppsatsförfattarna att man kan förebygga VRUI och förhindra vårdlidande hos patienten. De omvårdnadsåtgärder uppsatsförfattarna har tagit upp och diskuterat är något som uppsatsförfattarna anser ingår i sjuksköterskans dagliga arbete, tar sjuksköterskan ansvar för sina handlingar, uppdaterar sin kunskap, tillämpar god handhygienen och följer de riktlinjer som finns så anser uppsatsförfattarna att VRUI kan förebyggas.

  • 185.
    Bergman, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wanke, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    HBTQ-personers erfarenheter av vårdpersonalens bemötande inom sjukvården – en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Synen på HBTQ-personer i samhället är under förändring och i takt

    med att fler vågar vara öppna med sin sexuella läggning, konfronteras det

    heteronormativa synsättet. Historiskt sett är detta en grupp som mötts av

    diskriminering och stigmatisering ute i samhället och även i vårdsituationer och i

    mötet med vårdgivare. Lagändringar har framtagits för att stoppa

    marginaliseringen av denna grupp, vilket lett till attitydförändringar i samhället.

    Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HBTQ-personers erfarenheter av

    vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod. Litteraturöversikt med 17

    kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att denna grupp fortfarande

    erfar stigmatisering och diskriminering i mötet med vård och vårdgivare, samt att

    vårdpersonalen saknade betydande kunskap om denna grupp. Slutsats. Det finns

    fortsatta behov av forskning inom området, utbildning av vårdpersonal, samt

    införande av ämnet HBTQ i utbildningen för allmänsjuksköterskor.

  • 186.
    Bergman Bruhn, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Olai, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014: Slutrapport2019Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 187.
    Bergman, Josefin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors, sjuksköterskestudenters och vårdpersonals kunskap och förhållningssätt till vårdhygien och meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA): En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner och MRSA är ett stort problem i vården. Bristande följsamhet till vårdhygien är en orsak till smittspridning. Den legitimerade sjuksköterskan har ett personligt och arbetsledande ansvar för arbetet med evidensbaserad vård och för att gällande riktlinjer efterföljs. Syfte: Att belysa vilka kunskaper och förhållningssätt sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och vårdpersonal har till vårdhygien och MRSA samt vilka faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Bristande kunskap och förhållningssätt är faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien och MRSA. Aktivt ledarskap och samlade strategier mot smittspridning påverkar följsamhet till vårdhygien positivt. Hög arbetsbelastning kan vara en negativ påverkansfaktor. Kunskapsbrist inom hela vårdorganisationen om vårdhygien och MRSA har identifierats. Bristande kunskap kan leda till låg följsamhet och felaktigt förhållningssätt. Bristfälligt förhållningssätt till evidensbaserade riktlinjer leder till att sjuksköterskor skapar egna hygienrutiner. Åtgärder som förbättrar följsamhet innefattar; goda hygienförebilder, förbättrad kommunikation, arbete för en engagerad personalgrupp samt att vårdpersonal får utbildning i vårdhygien och MRSA. Slutsats: En bristande kunskap om vårdhygien och MRSA har påvisats. Sjuksköterskan har som arbetsledare en viktig roll i att påverka annan vårdpersonal positivt. Ökad kunskap om vårdhygien och MRSA, ett positivt förhållningssätt, ett aktivt ledarskap och samlade strategier förbättrar följsamheten.

  • 188.
    Bergman, Karolina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldres upplevelser av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende utifrån den äldres perspektiv.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna PubMed, Academic Search Elite, Cinahl och Vård i Norden, vilket resulterade i 14 artiklar. De vetenskapliga artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar och endast artiklar med medelgod eller hög kvalitet har använts i resultatet.

    Resultat: Förändrad boendesituation medförde en stor omställning för den äldre. Betydelsefullt för anpassningsförmågan var den äldres delaktighet i beslutet att flytta och förberedelse inför flytten. Många äldre var nöjda med omvårdnaden. De fysiska behoven som exempelvis förflyttning prioriterades av personalen, medan de sociala och psykiska behoven inte uppmärksammades i lika stor utsträckning. Personalbrist och inarbetade rutiner innebar begränsningar och liten möjlighet för den äldre att påverka det dagliga livet. Att känna trygghet, värdighet och bli bemött på ett respektfullt sätt av personal var viktiga faktorer för upplevelsen.

    Slutsats: Delaktighet i flyttningsbeslutet och förberedelse inför flytten var viktiga faktorer för den äldres anpassning till det nya boendet. Genom att personalen lyssnade på den äldre ökade förutsättningarna för att bemöta den äldres behov och önskningar. Individuellt anpassad omvårdnad där hänsyn tas till hela människan och dennes livsvärld, bidrar till upplevelsen av värdighet, livskvalitet och välbefinnande hos den äldre som bor på ett särskilt boende.

  • 189.
    Bergman, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan stödja nutritionsintaget för personer med demens – en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige lever runt 160,000 människor med demens, vilket är ett neurologiskt tillstånd där hjärnvävnad förtvinat. Detta leder till att fysiologiska och kognitiva funktioner försvagas. Omvårdnadsåtgärder relaterade till en person med demens fokuserar på att lindra symtom och tillhandahålla assistans gentemot den funktionella nedsättningen. Detta kan appliceras vid nutritionsintag då måltidssituationer kan bli en komplex uppgift för personer med demens, dessa åtgärder kan utföras ur ett personcentrerat spektra för att tillgodose individen.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att utforska personcentrerade omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan applicera till olika omständigheter för att optimera nutritionsintaget hos personer med demens.

    Metod

    En litteraturöversikt sammanställd genom 11 stycken vetenskapliga artiklar.

    Resultat

    Fem omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintag hos personer med demens var att under måltid lyssna till musik, erhålla personlig assistans för att underlätta måltidsintag, muntlig uppmaning som stöd, hur maten presenterades, träningsprogram vid måltid.

    Konklusion

    Ur denna översikt har omvårdnadsåtgärder framkommit som är till fördel för personen med demens i samband med nutritionsintag. När inte omvårdnadsåtgärder appliceras för måltidssituationen kan tillståndet hos personen med demens förvärras drastiskt genom exempelvis sjukdom och orörlighet, vilket ger försämrad livskvalitet. De omvårdnadsåtgärder som presenteras skulle genom enkla tillvägagångssätt kunna tillhandahållas av vårdgivare och anhöriga.

  • 190. Bergman, Marita
    et al.
    Sabell, Linn
    Faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på vårdrelaterade infektioner: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på förekomst av vårdrelaterade infektioner. Metod: Examensarbetet utfördes som en systematisk litteraturöversikt med 24 vetenskapliga artiklar som grund till resultatet. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL with FULL TEXT och PubMed. Resultat: Huvudresultatet i litteraturöversikten har påvisat minskad frekvens av vårdrelaterade infektioner vid ökad följsamhet till hygienrutiner. Faktorer så som utbildning, påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar, tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, som implementerats enskilt eller i kombination, har sedan lett till ökad följsamhet till hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter. Negativa faktorer för vårdpersonalens följsamhet rubriceras som hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist, okunskap, kontextuella normer samt glömska. Patientens empowerment, kunskap, samt följsamhet till handhygien visar att patienter kan stödja och stärka vårdpersonal i att utföra handhygien genom påminnelser. Slutsats: Faktorer som lett till ökad kunskap, ökad medvetenhet eller en kombination av dessa, har ökat följsamheten till hygienrutiner. Genom ökad följsamhet av hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter har förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskat.

  • 191.
    Bergman, Stefan
    et al.
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden. Primary Health Care Unit, Dep of Public Health and Community Medicine, The Sahlgrenska Academy, Universtiy of Gothenburg, Sweden. Dep of Clinical Sciences, Lund, Section of Rheumatology, Lund University, Lund.
    Ann, Bremander
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden. Dep of Clinical Sciences, Lund, Section of Rheumatology, Lund University, Lund. School of Busiess, Engineering and Science, Halmstad University, Halmstad, Sweden..
    Anna-Carin, Bergman
    Sannarpsgymnasiet, Halmstad, Sweden.
    Brorsson, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Chronic widespread pain in adolescents is highly associated to stress and anxiety2015Inngår i: Meeting abstracts: 2015 ACR/ARHP Annual Meeting, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 192.
    Bergqvist, Yngve
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Bergquist, Jonas
    In memory of Niklas Lindegardh2012Inngår i: Bioanalysis, ISSN 1757-6180, E-ISSN 1757-6199, Vol. 4, nr 6, s. 751-751Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 193.
    Bergstrand, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Trauma is the leading cause of death for people up to 40 years and

    causes great suffering for the affected person. When the person comes into the

    emergency department, it requires fast treatment and a structured approach from

    all of the trauma group. Every minute is important for the patient's prognosis. The

    encounter between the patient and the nurse is often short and intense.

    Aim: The purpose of this study is to describe patients' experience of care for

    physical trauma in an emergency department.

    Method: Articles have been applied for in the various relevant databases. Articles

    that answered the purpose was gathered and data were marked. This is to get an

    overview of the state of knowledge, which is compiled in the result.

    Results: The result shows that the communication and information were an

    important part of the care. Patients wanted the nurses to be honest and give clear

    information for patients, because it had impact on the experience of care. Feelings

    that arose in the connection with trauma was fear of the unknown, and not to hold

    control over their lives.

    Conclusion: Trauma care is a complex situation. The patient, purely somatic are

    in a life threatening situation but the mind is still present with many thoughts and

    questions. As the situation is life-threatening, the psychosocial needs will never be

    a priority of the traumacare. It will probably always remain, if no changes in the

    trauma team structure occurs.

  • 194. Bergstrom, Cecilia
    et al.
    Persson, Margareta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mogren, Ingrid
    Pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain approximately 14 months after pregnancy: pain status, self-rated health and family situation2014Inngår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 14, artikkel-id 48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Pelvic girdle pain (PGP) in pregnancy is distinct from pregnancy-related low back pain (PLBP). However, women with combined PLBP and PGP report more serious consequences in terms of health and function. PGP has been estimated to affect about half of pregnant women, where 25% experience serious pain and 8% experience severe disability. To date there are relatively few studies regarding persistent PLBP/PGP postpartum of more than 3 months, thus the main objective was to identify the prevalence of persistent PLBP and PGP as well as the differences over time in regard to pain status, self-rated health (SRH) and family situation at 12 months postpartum. Methods: The study is a 12 month follow-up of a cohort of pregnant women developing PLBP and PGP during pregnancy, and who experienced persistent pain at 6 month follow-up after pregnancy. Women reporting PLBP/PGP (n = 639) during pregnancy were followed up with a second questionnaire at approximately six month after delivery. Women reporting recurrent or persistent LBP/PGP at the second questionnaire (n = 200) were sent a third questionnaire at 12 month postpartum. Results: A total of 176 women responded to the questionnaire. Thirty-four women (19.3%) reported remission of LBP/PGP, whereas 65.3% (n = 115) and 15.3% (n = 27), reported recurrent LBP/PGP or continuous LBP/PGP, respectively. The time between base line and the 12 months follow-up was in actuality 14 months. Women with previous LBP before pregnancy had an increased odds ratio (OR) of reporting 'recurrent pain' (OR = 2.47) or 'continuous pain' (OR = 3.35) postpartum compared to women who reported 'no pain' at the follow-up. Women with 'continuous pain' reported statistically significant higher level of pain at all measure points (0, 6 and 12 months postpartum). Non-responders were found to report a statistically significant less positive scoring regarding relationship satisfaction compared to responders. Conclusions: The results from this study demonstrate that persistent PLBP/PGP is a major individual and public health issue among women 14 months postpartum, negatively affecting their self-reported health. However, the perceived relationship satisfaction seems to be stable between the groups.

  • 195. Bergström, Anna
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Graham, Ian
    Gustafsson, Kazuko
    Harvey, Gill
    Kitson, Alison
    Rycroft-Malone, Jo
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    The use of the PARIHS framework in implementation research and practice: A citation analysis of the literature2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 196. Bergström, Anna
    et al.
    Peterson, Stefan
    Namusoko, Sarah
    Waiswa, Peter
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Knowledge translation in Uganda: a qualitative study of Ugandan midwives' and managers' perceived relevance of the sub-elements of the context cornerstone in the PARIHS framework2012Inngår i: Implementation science, ISSN 1748-5908, Vol. 7, artikkel-id 117Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A large proportion of the annual 3.3 million neonatal deaths could be averted if there was a high uptake of basic evidence-based practices. In order to overcome this 'know-do' gap, there is an urgent need for in-depth understanding of knowledge translation (KT). A major factor to consider in the successful translation of knowledge into practice is the influence of organizational context. A theoretical framework highlighting this process is Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS). However, research linked to this framework has almost exclusively been conducted in high-income countries. Therefore, the objective of this study was to examine the perceived relevance of the subelements of the organizational context cornerstone of the PARIHS framework, and also whether other factors in the organizational context were perceived to influence KT in a specific low-income setting.

    METHODS: This qualitative study was conducted in a district of Uganda, where focus group discussions and semi-structured interviews were conducted with midwives (n = 18) and managers (n = 5) within the catchment area of the general hospital. The interview guide was developed based on the context sub-elements in the PARIHS framework (receptive context, culture, leadership, and evaluation). Interviews were transcribed verbatim, followed by directed content analysis of the data.

    RESULTS: The sub-elements of organizational context in the PARIHS framework--i.e., receptive context, culture, leadership, and evaluation--also appear to be relevant in a low-income setting like Uganda, but there are additional factors to consider. Access to resources, commitment and informal payment, and community involvement were all perceived to play important roles for successful KT.

    CONCLUSIONS: In further development of the context assessment tool, assessing factors for successful implementation of evidence in low-income settings--resources, community involvement, and commitment and informal payment--should be considered for inclusion. For low-income settings, resources are of significant importance, and might be considered as a separate subelement of the PARIHS framework as a whole.

  • 197. Bergström, Anna
    et al.
    Skeen, Sarah
    Duc, Duong M.
    Blandon, Elmer Zelaya
    Estabrooks, Carole
    Gustavsson, Petter
    Hoa, Dinh Thi Phuong
    Kallestål, Carina
    Malqvist, Mats
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Health system context and implementation of evidence-based practices-development and validation of the Context Assessment for Community Health (COACH) tool for low- and middle-income settings2015Inngår i: Implementation Science, ISSN 1748-5908, E-ISSN 1748-5908, Vol. 10, artikkel-id 120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The gap between what is known and what is practiced results in health service users not benefitting from advances in healthcare, and in unnecessary costs. A supportive context is considered a key element for successful implementation of evidence-based practices (EBP). There were no tools available for the systematic mapping of aspects of organizational context influencing the implementation of EBPs in low- and middle-income countries (LMICs). Thus, this project aimed to develop and psychometrically validate a tool for this purpose.

    Methods: The development of the Context Assessment for Community Health (COACH) tool was premised on the context dimension in the Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework, and is a derivative product of the Alberta Context Tool. Its development was undertaken in Bangladesh, Vietnam, Uganda, South Africa and Nicaragua in six phases: (1) defining dimensions and draft tool development, (2) content validity amongst in-country expert panels, (3) content validity amongst international experts, (4) response process validity, (5) translation and (6) evaluation of psychometric properties amongst 690 health workers in the five countries.

    Results: The tool was validated for use amongst physicians, nurse/midwives and community health workers. The six phases of development resulted in a good fit between the theoretical dimensions of the COACH tool and its psychometric properties. The tool has 49 items measuring eight aspects of context: Resources, Community engagement, Commitment to work, Informal payment, Leadership, Work culture, Monitoring services for action and Sources of knowledge.

    Conclusions: Aspects of organizational context that were identified as influencing the implementation of EBPs in high-income settings were also found to be relevant in LMICs. However, there were additional aspects of context of relevance in LMICs specifically Resources, Community engagement, Commitment to work and Informal payment. Use of the COACH tool will allow for systematic description of the local healthcare context prior implementing healthcare interventions to allow for tailoring implementation strategies or as part of the evaluation of implementing healthcare interventions and thus allow for deeper insights into the process of implementing EBPs in LMICs.

  • 198. Bergström, Eva-Britt
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Thomson, Gill
    Flacking, Renée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Postpartum depression in mothers of infants cared for in a Neonatal Intensive Care Unit: Incidence and associated factors2012Inngår i: Journal of Neonatal Nursing, ISSN 1355-1841, E-ISSN 1878-089X, Vol. 18, nr 4, s. 143-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This longitudinal cohort study investigated the incidence of postpartum depression (PPD) among mothers of infants cared for in two Neonatal Intensive Care Units (NICU) and factors related to PPD onset. 123 mothers were posted the Edinburgh Post-Natal Depression Scale (EPDS) and a questionnaire to record infant and maternal data at 1 month, and a repeat EPDS scale at 4 months post-discharge. PPD incidence was 15% at 1 month, 14% at 4 months, and varied by NICU (23% vs. 8%). Pre-pregnancy and/or antenatal depression was significantly associated with the incidence of PPD. Mothers who experienced PPD at 1 month had an almost eight fold risk of experiencing PPD at 4 months. Women who were not offered counselling during their infant’s stay on the NICU had a 60% increased risk for PPD onset. The findings highlight the need for routine pre-natal screening and targeted support for mothers with infants admitted to NICU.

  • 199.
    Bergström, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bonde, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans perspektiv på arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten.

    Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten?

    Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet.

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt.

  • 200.
    Bergström, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Särnö, Felicia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Inkludering av nya motionärer på motionsanläggningar: Motionärers föreställningar om människor som inte motionerar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet var att undersöka vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer avseende livsstil,

    karaktärsdrag och hälsostatus.

    Metod

    För att inkludera vardags-motionärer på motionsanläggningar där motionärer finns bör man

    lösa upp barriärer till motion. Det kan därför vara av nytta att ta reda på om och i så fall vad

    aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer. Detta för att kunna veta om förändringen ska

    ske hos aktiva-motionärer eller vardags-motionärer för att möjliggöra inkludering av vardagsmotionärer

    på motionsanläggningar där aktiva-motionärer finns. Detta genomfördes med en

    kvalitativt inriktad undersökning genom en intervjustudie i form av semistrukturerade

    intervjuer.

    Resultat

    Respondenterna anger att hälsa är en upplevd balans såväl psykiskt som fysiskt. I motsats till

    detta innebär ohälsa obalans. Konsekvenserna av denna obalans nämnde respondenterna som

    trötthet, sämre koncentration, övervikt, lättare att drabbas av sjukdomar samt försämrad

    livskvalité. Det respondenterna nämnde om en vardags-motionär är att denna individ sällan

    gör mer än vad det behöver i vardagen, är ohälsosamma, innehar obalans och kan drabbas av

    konsekvenserna som nämns ovan.

    Slutsats

    Undersökningen visar att det finns åsikter hos aktiva-motionärer om vardags-motionärer.

    Dock uttalar sig aktiva-motionärer ogärna om hur vardags-motionärer är som personer, men

    beskriver enklare deras leverne. Det undersökningen därmed kan konstatera är att andras

    åsikter är en befogad barriär till varför motion inte bedrivs. Om denna barriär är något som

    syns utåt på anläggningarna är dock svårt att säga.

1234567 151 - 200 of 1921
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf