du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 887
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Bursell, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elverson, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning.: - En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är

    sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att

    bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa

    väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av

    sin vistelse på akutmottagningen.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters

    upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed

    användes för att söka efter artiklar.

    Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid,

    kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade

    att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda

    med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information

    påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information

    om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en

    känsla av vara bortglömd hos patienterna.

    Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor

    kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt.

    Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge

    patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen.

  • 152.
    Busk, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Edvall, Anne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Fram till 1950-talet sågs smärta som ett fysiskt problem men då började smärtan även ses som flerdimensionell. Hos patienter i palliativ vård är flerdimensionell smärta vanligt förekommande. Palliativ vård skall ske utifrån fyra hörnstenar som bygger på symtomlindring, teamarbete, kontinuitet och kommunikation samt stöd till närstående.

    Syfte:

    Syftet är att sammanställa forskning kring vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod.

    Resultat:

    I resultatet framgår ett flertal komplementära omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter inom palliativ vård. Kunskap om smärtans dimensioner och smärtbedömning är en förutsättning för att uppnå optimal smärtlindring. Ett bra teamarbete, psykosocialt stöd samt god kommunikation mellan patienten och vårdteamet är av betydelse i palliativ vård.

    Konklusion:

    Patienten bör ha en grundläggande farmakologisk smärtlindring och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder bör finnas som komplement i smärtbehandlingen. Det behövs mer forskning och kunskap om dessa omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan implementeras i palliativ vård. Mer kunskap om smärtans dimensioner och kunskap om smärtskalor så att korrekt smärtbedömning kan göras.

  • 153.
    Busk, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sigfrids, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av vård i livet slut på somatisk vårdavdelning – En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående.

  • 154.
    Butkute Steponavicius, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur sjuksköterskan kan motivera vuxna patienter med Diabetes Mellitus typ II att ändra sin livsstil genom kost- och motionsvanor: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ II diabetes är en sjukdom som kan påverkas av vissa livsstilsfaktorer, till

    exempel rökning, fysisk inaktivitet, fel kost, övervikt, stort alkoholintag och högt blodtryck.

    Behandling för Diabetes Mellitus typ II börjar med förändring av sin livsstil, det vill säga

    icke-farmakologiskt behandling genom att framförallt förändra sina kost- och motionsvanor.

    Att motivera patienter med Diabetes Mellitus typ II till att förändra sin livsstil, är en viktig

    uppgift för sjuksköterskan.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera vuxna

    patienter med Diabetes typ II att ändra sin livsstil genom kost- och motionsvanor.

    Metod: Studie genomfördes som litteraturöversikt med sexton vetenskapliga artiklar, där sju

    av artiklarna hade kvalitativ ansats och nio hade en kvantitativ ansats. Datainsamlingen

    skedde via databaserna CINAHL, PubMed och Science Direct med samma sökord.

    Huvudresultat: De olika studierna i resultatet visar att sjuksköterskan spelar en viktig roll

    vad gäller att motivera patienter med Diabetes Mellitus typ II att förändra sin livsstil genom

    kost- och motionsvanor. Avgörande faktorer för att motivera patienter att göra

    livsstilsförändringar var sjuksköterskans bemötande av patienter, att understödja patienter och under denna förändringsprocess skapa en god relation mellan patient och sjuksköterska. Ytterliggare viktiga faktorer var att sjuksköterska hade kunskap inom området och en förmåga att undervisa, ge råd individuellt och i grupp.

  • 155.
    Bygg, Erika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Morelius, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    KOL-patienters nutrition och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition.

    Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar.

    Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård.

  • 156.
    Bylund, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fjällborg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. En litteraturöversikt.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta.

    Syfte

    : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta.

    Metod

    : Litteraturöversikt

    Resulta

    t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan.

    Slutsats:

    Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet.

  • 157. Byqvist Nilsson, Christina
    et al.
    Gammel, Camilla
    Specialistsjuksköterskors upplevelser av vårdandet av patienter med samsjuklighet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård upplever vårdandet av patienter som lider av både psykisk ohälsa och missbruksproblematik.

    Metod: Empirisk kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fem specialistsjuksköterskor deltog i studien.

    Resultat: Ur analysen av intervjuerna framkom två kategorier Vilja väl och Känna vanmakt. Dessutom resulterade det i fem underkategorier Följa patienten, Viljan att handla, Känna maktlöshet, Känna motstånd och Brista i sin kompetens.

    Slutsats: Specialistsjuksköterskorna i studien ger uttryck för att ha goda intentioner och vill väl. Hoppet för att det ska gå bra för patienten finns där. På grund av att de brister i sin kompetens upplever de ett motstånd till vårdandet av patienterna med samsjuklighet. Detta skapar en upplevelse av vanmakt. Trots att de är vidareutbildade upplever specialistsjuksköterskorna sig inte ha kunskap att vårda patienter med samsjuklighet. Ytterligare utbildning och handledning skulle kanske kunna öka möjligheten för specialistsjuksköterskorna att ge ett vårdande som patienten är i behov.

  • 158.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ahrne, Malin
    Small, Rhonda
    Andersson, Ewa
    Essen, Birgitta
    Adan, Aisha
    Ahmed, Fardosa Hassen
    Tesser, Karin
    Åhman-Berndtsson, Anna
    Schytt, Erica
    Rationale, development and feasibility of group antenatal care for immigrant women in Sweden: a study protocol for the Hooyo Project2019Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 7, artikkel-id e030314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Somali-born women comprise a large group of immigrant women of childbearing age in Sweden, with increased risks for perinatal morbidity and mortality and poor experiences of care, despite the goal of providing equitable healthcare for the entire population. Rethinking how care is provided may help to improve outcomes.

    OVERALL AIM: To develop and test the acceptability, feasibility and immediate impacts of group antenatal care for Somali-born immigrant women, in an effort to improve experiences of antenatal care, knowledge about childbearing and the Swedish healthcare system, emotional well-being and ultimately, pregnancy outcomes. This protocol describes the rationale, planning and development of the study.

    METHODS AND ANALYSIS: An intervention development and feasibility study. Phase I includes needs assessment and development of contextual understanding using focus group discussions. In phase II, the intervention and evaluation tools, based on core values for quality care and person-centred care, are developed. Phase III includes the historically controlled evaluation in which relevant outcome measures are compared for women receiving individual care (2016-2018) and women receiving group antenatal care (2018-2019): care satisfaction (Migrant Friendly Maternity Care Questionnaire), emotional well-being (Edinburgh Postnatal Depression Scale), social support, childbirth fear, knowledge of Swedish maternity care, delivery outcomes. Phase IV includes the process evaluation, investigate process, feasibility and mechanisms of impact using field notes, observations, interviews and questionnaires. All phases are conducted in collaboration with a stakeholder reference group.

    ETHICS AND DISSEMINATION: The study is approved by the Regional Ethical Review Board, Stockholm, Sweden. Participants receive information about the study and their right to decline/withdraw without consequences. Consent is given prior to enrolment. Findings will be disseminated at antenatal care units, national/international conferences, through publications in peer-reviewed journals, seminars involving stakeholders, practitioners, community and via the project website. Participating women will receive a summary of results in their language.

  • 159.
    Bytyqi, Liridona
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Flickors berättelser om vaccination mot humantpapillomvirus under användning med och utan Guided Imagery: En kvalitativ studie2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vaccination är idag den vanligaste formen av en behandling/åtgärd som kan upplevas som smärtsam inom hälso- och sjukvården. Forskning har påvisat att en negativ upplevelse kan uppstå hos barn om deras smärta, oro och rädsla inte lindras i samband med vaccinering.Syfte: Syftet med studien var att, utifrån berättelser, belysa skolflickors upplevelser av att vaccineras mot Humant papillomvirus med respektive utan distraktionsmetoden Guided Imagery.Metod: Denna empiriska studie genomfördes med en kvalitativ narrativ design. Data insamlades med hjälp av skrivna berättelser. Datamaterial hämtades från en interventionsstudie och bestod av 84 berättelser, om HPV-vaccinationen, skrivna av 35 skolflickor från årskurs 5 till 6. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra domäner och 14 kategorier.Resultat: Skolflickor som erhöll GI under HPV-vaccinationen upplevde att smärta och distraktionen från sprutan varierade i olika grad. Deltagare tyckte vaccinationen kändes bra och att det var skönt att dagdrömma. Medan andra tyckte tvärtom och att standardvård föredrogs istället.Slutsats: Studien visar att smärta vid vaccination är centralt för många barn. Vid vaccinationer kunde distraktionsmetoden GI upplevas som lugnande och kunde lindra smärtupplevelsen, dock kunde även standardvård hjälpa barn vid vaccination. Hur vaccinationen upplevdes bland barnen verkade vara väldigt individuellt.

  • 160. Bäcklin, Jessica
    et al.
    Rapp, Ida
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Beskriva vad som påverkar sjuksköterskans upplevelse i omvårdnaden av vuxna patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Metod: En litteraturstudie. Resultat: Tillgängligheten av stöd och samarbete påverkar sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad. När stöd erhölls upplevde sjuksköterskan ökad komfort samt en känsla av kompetens. Sjuksköterskan hade otillräckligt med kunskap för att kunna identifiera, bedöma, informera och behandla patienter med psykisk sjukdom. Grundutbildningen ansågs inte vara tillräcklig för att förbereda sjuksköterskan, och många uppgav att de hade fått lite eller ingen utbildning i vård, behandling och bedömning av patienter med psykisk sjukdom. Otillräcklig erfarenhet påverkade sjuksköterskans upplevelse vid vård av patienter med psykisk ohälsa.

    Slutsats: Litteraturstudien belyser vikten av kunskap, utbildning och färdighet för att ge en god vård till en utsatt patientgrupp. Mer utbildning krävs inom psykiatri, redan i grundutbildningen, så att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll. Sjuksköterskan inom somatisk vård bör även regelbundet erbjudas utbildning inom ämnet. Något som efterfrågades var mer stöd från ledning och kompetent personal inom området psykiatri, och detta ansåg sjuksköterskorna skulle leda till en bättre och säkrare vård.

  • 161.
    Böhlmark, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Herde, Karolina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av sjukvårdens bemötande vid endometrios: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, uppskattningsvis drabbas var tionde kvinna globalt sett. Sjukdomen har troligen funnits i alla tider, men är trots detta fortfarande en relativt okänd sjukdom både för gemene man och för sjukvården. Endometrios ger framförallt symtom av svår smärta i bäckenområdet, som kommer cykliskt vid menstruation eller som är konstant.

    Syfte

    Att beskriva kvinnors erfarenheter av sjukvårdens bemötande vid endometrios.

    Metod

    En litteraturöversikt baserad på elva insamlade artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat

    Resultatet delades upp i fem kategorier; "att bli misstrodd", "att bli bekräftad och sedd", "kunskap och information", "fördröjd diagnostisering" och "kroppslig och själslig exponering". Resultatet visade att kvinnors erfarenheter från sjukvårdens bemötande var både positivt och negativt. De negativa erfarenheterna kantades av misstro, negligering och att inte bli tagna på allvar. De upplevde en utsatt situation då de skulle prata om privata symtom tillhörande menstruation och dessutom genomgå gynekologiska undersökningar. Det framkom att kvinnorna upplevde stor kunskapsbrist från sjukvårdens sida och att det var en bidragande orsak till varför de inte fick den hjälp och stöd de behövde. Kvinnorna upplevde även att sjukvårdspersonalens kunskapsbrist och negligering av deras symtom bidrog till försenad diagnos. Positivt bemötande från sjukvårdspersonal kännetecknades av att bli lyssnad på, tagen på allvar och visad respekt, dessa upplevelser av bemötandet ökade kvinnornas självkänsla.

    Slutsats

    Kunskapsbrist från sjukvårdens sida är nära kopplat med erfarenheter av dåligt bemötande för kvinnor med endometrios. Det framkom även att orsakerna till varför diagnostisering försenades hade flera olika orsaker, som okunskap och normalisering av sjukdomssymtom. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera kvinnor med endometrios och ge dem stöd så de känner sig sedda och bekräftade.

  • 162.
    Börjes-Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fjärdsmans, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av delaktighet i omvårdnad: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning har patienten en laglig rätt att vara delaktig i

    sin vård. Detta betyder också att sjuksköterskan har en skyldighet gentemot

    patienten att göra hen delaktig. Trots denna rättighet upplever patienter att de

    ibland inte ges möjlighet till att vara delaktiga.

    Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patientdelaktighet och

    sjuksköterskans möjlighet att främja respektive hindra patientens upplevelse av

    delaktighet.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt vars resultat är baserat på tio vetenskapliga

    artiklar som publicerats mellan åren 2005-2016.

    Resultat: Patienten anser att det är viktigt att sjuksköterskan ger möjlighet för

    patienten att uttrycka sig och tilldelas information om vårdsituationen. Genom

    detta gavs patienten möjlighet till att vara delaktig. Patienten vill bli sedd och hörd

    samt ses som en jämlik partner i vården. För detta behövs en etablerad relation

    mellan sjuksköterska och patient.

    Konklusion: Studier visar att patienten upplever att det finns hinder för att

    upprätthålla patientdelaktighet samt att sjuksköterskans förhållningssätt har

    betydelse för patientens upplevelse av delaktighet.

  • 163.
    C Brodén, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    L Sandgren, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse och värdering av vårdkvalitet - En jämförelse före och efter kommunalisering av hemsjukvården: En enkätstudie med kvantitativ ansats2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Undersöka hur hemsjukvårdspatienter och patienter med regelbundna hembesök

    upplever och värderar vårdkvalitet i kommunal hemsjukvård, identifiera förbättringsområden

    ur patientens perspektiv samt jämföra resultatet med motsvarande studie gällande

    landstingsansluten hemsjukvård från 2012.

    Metod: Studien var en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats,

    datainsamling skedde i form av en enkät. Studien var en replikering av magisteruppsatsen

    ”Hemsjukvårdens kvalitet ur patientperspektiv”.

    Resultat: Patienternas upplevelse av kvalitet i hemsjukvården varierar, många delar upplevs

    ha mycket god kvalitet, andra delar upplevs som mindre bra. Resultatet stämde väl överens

    med resultatet från den replikerade studien.

    De påståenden som patienterna instämde med i hög grad gällde bemötande av patient och

    anhöriga, väntetid för hembesök, möjligheten att få telefonkontakt eller att få hembesök samt

    tillgång till hjälpmedel. De områden där patienterna upplevde brister handlade till stor del om

    patientinformation, symtomkontroll, patientens möjlighet till delaktighet och möjlighet att

    styra den egna vården snarare än att vården styrs av personalens rutiner.

    Slutsats: Förändringen av huvudmannaskapet hade inte förändrat patienternas värdering av

    kvalitet i hemsjukvården. Genom en tydligare personcentrering kan patientens upplevelse av

    vårdkvaliteten sannolikt öka för de områden där patienterna uppgav brister. Detta ställer krav

    på att alla inblandade: patient, vårdpersonal, chefer och politiker, arbetar för samma mål.

  • 164.
    Cahenzli, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hjort, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård- en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt.

    Syfte:

    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Metod:

    En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter.

    Resultat:

    Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön.

    Slutsats:

    Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa.

  • 165.
    Camsund, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Corrigox, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt kan vara ett påfrestande tillstånd och är vanligt bland den

    äldre befolkningen. Behandlingen består utöver medicinska åtgärder till stor del av

    egenvård för den drabbade. Personen måste därför ta mycket eget ansvar, vara väl

    informerad och ha bra stöd ifrån vården, vilket kräver att vården måste vara

    personcentrerad.

    Syfte: Att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att leva med hjärtsvikt

    och hur det påverkar livskvaliteten.

    Metod: En Litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL,

    PubMed, PsycINFO och Web of Science.

    Resultat: Personerna med hjärtsvikt upplevde många olika besvär, både fysiska,

    psykiska och sociala som påverkade deras dagliga liv i olika omfattning.

    Situationen gick att lära sig leva med och det var möjligt att uppleva livskvalitet.

    Många ville lära sig mer men en del var inte medvetna om att de hade hjärtsvikt..

    Slutsats: Livet med hjärtsvikt kan innebära stora påfrestningar och påtvingade

    förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Men det finns möjlighet att leva ett

    tillfredsställande liv och känna god livskvalitet. Kontakten med sjukvården är både

    en tillgång såväl som en källa till frustration. Upplevelserna bör beaktas för att

    sjuksköterskan ska kunna ge både vård och stöd som är individanpassad och som

    främjar personens egna resurser samt egenvårdsförmåga.

  • 166.
    Carlson, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderström, Monica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Diabetes mellitus kommer att vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030 och i dagsläget lever omkring 422 miljoner vuxna i världen med diabetes. Den vanligaste formen är diabetes typ 2 och risken att utveckla allvarliga komplikationer är hög. Eftersom livsstilsförändringar är en central del av behandlingen läggs stor vikt vid patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskans ansvar är att ge god omvårdnad, vilket innebär att samla in information gällande patientens behov samt stärka patientens egenvårdsförmåga.

    Syfte

    : Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2.

    Metod:

    En litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts.

    Resultat:

    Personernas upplevelse av diabetes typ 2 har sammanställts i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De emotionella aspekterna av sjukdomen var starkt framträdande och många upplevde svårigheter med att anpassa sig till en ny livsstil. Även relationer påverkades och stödet från omgivningen var viktigt.

    Slutsats:

    Att leva med diabetes typ 2 är förknippat med emotionella upplevelser och att göra livsstilsförändringar är för många en kamp. Stödet från närstående är viktigt och det är även av stor betydelse att läkare och sjuksköterskor ger individuell feedback, information och stöd i egenvården.

  • 167.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som bidrar till ett stabilare mående hos patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning i heldygnsvård: en kvalitativ intervjustudie ur ett patientperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en

    svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring

    bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika

    ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter

    med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård.

    Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades

    på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil

    personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt.

    Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det

    framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla

    aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor.

    Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få

    vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående.

    Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå

    rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet

    och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden.

  • 168. Carlsson, Eva
    et al.
    Ehnfors, Margareta
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet, Örebro university.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Accuracy and continuity in discharge information for patients wtih eating difficulties after stroke2012Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, nr 2, s. 21-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the accuracy and continuity of discharge information for patients with eating difficulties after stroke. Design. Prospective, descriptive. 

    Methods. The study investigated a sample of 15 triads, each including one patient with stroke along with his patient record and discharge summary and two nursing staff in the municipal care to whom the patient was discharged. Data were collected by observations of patients' eating, record audits and interviews with nurses. Data were analysed using content analysis and descriptive statistics. 

    Results. Accuracy of recorded information on patients' eating difficulties and informational continuity were poor, as was accuracy in the transferred information according to nursing staff's perceptions. All patients were at risk of undernutrition and in too poor a state to receive rehabilitation. Nevertheless, patients' eating difficulties were described in a vague and unspecific language in the patient records. Co-ordinated care planning and management continuity related to eating difficulties were largely lacking in the documentation. Despite their important role in caring for patients with eating difficulties, little information on eating difficulties seemed to reach licensed practical nurses in the municipalities. 

    Conclusions. Comprehensiveness in the documentation of eating difficulties and accuracy of transferred information were poor based on record audits and as perceived by the municipal nursing staff. Although all patients were at risk of undernutrition, had multiple eating difficulties and were in too poor a state for rehabilitation, explicit care plans for nutritional problems were lacking. Relevance to clinical practice. Lack of accuracy and continuity in discharge information on eating difficulties may increase risk of undernutrition and related complications for patients in continuous stroke care. Therefore, the discharge process must be based on comprehensive and accurate documentation.

  • 169.
    Carlsson, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Harnisch, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fallförebyggande teamarbete för den äldre personen inom kommunal vård: En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs.

  • 170.
    Carstensen, Gunilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Rosberg, Birgitta
    Uppsala University Hospital.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Åberg, Anna Cristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap. Uppsala University.
    Before evening falls: Perspectives of a good old age and healthy ageing among oldest-old Swedish men2019Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 82, s. 35-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The late life experiences of men in the oldest-old age group have been under-researched, and their perspectives on ageing successfully neglected. This study explored the perspectives of oldest-old Swedish men on what a ‘good old age’ and ageing successfully meant to them. A purposive sample of 17 men, aged 85-90 years, was drawn from the Uppsala Longitudinal Study of Adult Men. An interview guide explored participants’ perspectives on their ageing experiences and how they viewed ageing successfully. Participants were interviewed twice, with 1–2 weeks between interviews, and both interviews were recorded and transcribed. Content analysis identified four themes: i) Adaptation, concerning the ability to adapt to growing old with increasing limitations; ii) Sustaining Independence, related to financial resources and good health as the foundation for independence; iii) Belongingness, representing close relationships, established friendships, and the significance of the spouse; and iv) Perspectives of Time, also a common thread in all themes, in which past life experiences create an existential link between the past, the present and the future, establishing continuity of the self and enhancing life satisfaction. The participants presented themselves as active agents involved in maintaining meaning and achieving life satisfaction; a process related to the ability to manage changes in life. Our findings have resonance with models of healthy or successful ageing, but also diverge in important ways, since such models do not consider the significance of an individual’s life history for their present well-being, and primarily conceptualise health as an outcome, rather than as a resource.

  • 171.
    Cato, Cristin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ödman, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenhet av förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring: - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Det finns ett fastställt samband mellan undernäring och

    trycksårsutveckling. Förekomsten av undernäring bland patienter inom slutenvården

    har ökat de senaste åren trots att riskbedömningsinstrument finns i organisationerna.

    Trycksår är fortsatt en av de vanligaste vårdskadorna med en bristande

    patientsäkerhet och en negativ påverkan på patientens livskvalitet.

    Syfte

    : Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors arbete med förebyggande

    omvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring.

    Metod

    : Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa

    befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget.

    Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och Pubmed publicerade

    mellan år 2008

    –2018. 19 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och

    sammanställdes till resultatet.

    Resultat

    : Sjuksköterskor förefaller ha en positiv attityd till förebyggande åtgärder

    mot trycksår och undernäring medan kunskapsnivån var generellt låg.

    Sjuksköterskorna skattade den egna kliniska bedömningen högt och upplevde att

    tidsbrist, hög arbetsbelastning och svårt sjuka patienter utgjorde hinder för fullgod

    tillämpning av förebyggande åtgärder. Det framkom organisatoriska brister för ett

    adekvat nyttjande och implementering av riskbedömningsinstrument. Avsaknaden

    av riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet kunde resultera till en bristande

    patientsäkerhet med onödigt lidande och förlängd vårdtid.

    Slutsats

    : I resultatet framgår att majoriteten av sjuksköterskorna värderar

    nutritionen högt i det förebyggande och behandlande trycksårsarbetet men

    kunskapsnivån och tillämpningen av åtgärder var generellt låg. Införande av

    behandlingsriktlinjer kan leda till en ökad kunskap och implementering av

    trycksårsbehandling och nutritionsvård i det kliniska arbetet.

  • 172.
    Cerny, Jonna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Karlsson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personer med HIV och/eller AIDS upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    HIV är ett retrovirus och i likhet med många andra retrovirus har HIV ett eget enzym. HIV utvecklas till AIDS om inte antiretrovirala läkemedel sätts in. I dagsläget uppskattas 36,7 miljoner av världens befolkning leva med sjukdomen och den övervägande spridningen sker via oskyddat sexuellt umgänge. Personer som får beskedet om att de är HIV-positiva upplever ofta en krisreaktion. Det är viktigt att den som är smittad möts av förståelse och empati, samt får extra stöd från vårdpersonalen. Det är vanligt att vården av HIV-infekterade personer blir lidande på grund av de rädslor personalen har över att bli smittade.

    Syfte:

    Att beskriva hur personer med HIV och/eller AIDS upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt och resultatet har baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna har utförts i Cinahl och PubMed. Två av artiklarna hittades via sekundärsökning.

    Resultat:

    Denna litteraturöversikt beskriver hur personer med HIV och/eller AIDS upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet presenteras i sex stycken huvudkategorier: behov av stöd i samband med diagnos, fördomar, diskriminering och stigmatisering, bemötande, konfidentialitet, förtroende för vårdgivare samt delaktighet.

    Slutsats:

    Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande mot personer som lever med HIV och/eller AIDS är bristfällig. De får ofta utstå fördomar, stigmatisering och diskriminering, vilket bidrar till onödigt vårdlidande för dessa personer. Det krävs mer kunskap och utbildning hos hälso- och sjukvårdspersonalen för att de ska kunna förbättra sitt bemötande och ge en trygg och likvärdig vård.

  • 173.
    Chakma, Krishna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Chakma, Sumana
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Social barriers for midwives to provide quality midwifery care in Bangladesh: A focus group discussion study with Midwifery Students2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Midwifery is central in addressing maternal and newborn health. Social barriers may prevent midwives from providing midwifery care with quality, which in the end can lead to, besides poor maternal and newborn health, burnout and midwives leaving the profession. Midwifery students are placed in the intersection between theory and practice, and their perspectives are vital when identifying these barriers in Bangladesh where the midwifery profession is newly established.

    Aim:

    To describe midwifery students’ perceptions on midwives realities in Bangladesh from social perspectives.

    Methods:

    A qualitative design in which deductive focus group discussions are held with 67 participants and analyzed with qualitative content analysis.

    Results:

    Several social factors that affected quality midwifery care were identified; gender inequality, physical and emotional violence, lack of safety and security, the role of tradition and the importance of education. Gender inequality was a major barrier that affected Bangladeshi midwives possibilities to provide quality midwifery care both directly and indirectly.

    Conclusion:

    In this male dominated society, women are disadvantaged in relation to men and feel insecure due to violence, particularly in rural areas, which affect the provision of quality midwifery care. To improve this, it is necessary to pay attention to all barriers, specially gender inequality and traditional and religious beliefs and practice.

    Clinical application:

    This result can be useful to design effective strategies to improve quality midwifery care which can reduce maternal mortality in the future. The study suggests that further studies should evaluate the effects of education of women to reduce barriers and improve quality midwifery care.

  • 174.
    Chiragli, Nigar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp: En intervjustudie om hur yrkesverksamma barnmorskor i Sverige främjar kvinnors rätt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den svenska barnmorskan arbetar enligt internationell standard och på bred front hälsofrämjande. I uppdraget ingår att främja kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Hur barnmorskor uppfattar arbetet med att främja kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp i Sverige idag beskrivs utifrån barnmorskors eget perspektiv i den aktuella studien.

    Syftet med studien var att beskriva hur barnmorskor i Sverige uppfattar att de i sin yrkesutövning främjar kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom barnmorskans olika verksamhetsområden. Materialet analyserades inspirerat av Martons fenomenografiska ansats där barnmorskornas varierande uppfattningar om hur de i sin yrkesutövning främjar kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp utgör centrum för analysen.

    Resultat: Barnmorskornas uppfattning om hur de i sitt yrkesutövande främjar kvinnornas rätt att bestämma över sin egen kropp redovisades i beskrivningskategorierna Barnmorskor stärker kvinnor i beslut och Barnmorskor stöder kvinnor i att få tillgång till sina rättigheter. Fyra kollektiva uppfattningar beskrivs: 1) individualiserar vården, 2) medvetandegöra kvinnor om deras rättigheter, 3) värna kvinnors självbestämmande och 4) utmanar heteronormativitet.

    Slutsats: Svenska barnmorskor intar en hållning i sitt dagliga arbete som inkluderar att främja kvinnors rätt. De balanserar samhällets och familjens ojämlika normsättning för kvinnor och individualiserar vården utifrån kvinnans perspektiv. De stärker ambivalenta kvinnor och stöder kvinnor som tycks omedvetna om sina rättigheter, allt med grund i lagar och riktlinjer som finns för barnmorskans yrkesutövning. Den svenska barnmorskan förefaller med utgångspunkt i den aktuella studien rustad för att i sitt praktiska arbete främja kvinnors rätt genom att individualisera vården, medvetandegöra kvinnor om deras rättigheter, värna kvinnors självbestämmande och utmana heteronormativitet.

    Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas i den kliniska verksamheten för att belysa och explicit lyfta fram den svenska barnmorskans roll i främjandet av kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Barnmorskornas profession och dess innebörd kan uppmärksammas ytterligare nationellt och globalt mot bakgrund av att den svenska barnmorskan har en särställning i världen när det gäller att främja kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.

  • 175.
    Christine Amoran, Folake
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mekonnen, Aklilu
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    God munhälsa och munvård hos äldre personer på särskilt boende; kunskap, attityd och utbildning bland vårdpersonal: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I takt med det normala åldrandet försämras kroppens funktion, vilket gör att flera äldre behöver hjälp och stöd med sin dagliga omvårdnad såsom munvård. Studier har visat att munvård hos äldre på särskilt boende är ofta bristfällig, med munhälsoproblem till följd, därför behöver kunskap och attityd kring munhälsa sammanställas.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa vårdpersonalens kunskap och attityd kring munhälsa på särskilt boende för äldre samt vilka åtgärder som anges kring förbättring av munvård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet är baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav n=8 kvantitativ och n=7 kvalitativ. Artikelsökning ansats har genomförts i databaser CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Resultatet i denna litteraturöversikt visade kunskapsbrist i munvård bland vårdpersonal samt faktorer som påverkar vårdpersonalens attityd av att utföra god munvård. Munvård utbildningsprogram och munvårdsbedömning visade förbättringar i vårdtagarens munstatus samt ökad vårdpersonalens kunskap kring munvård.

    Slutsats:

    Vårdpersonalens kunskap och attityd till munvård var de största bidragande faktorerna till att munvård inte utförs effektivt. Däremot har munvårdsutbildning visat positivt resultat hos vårdtagaren

  • 176. Craftman, ÅG.
    et al.
    Swall, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Båkman, K.
    Grundberg, Å.
    Hagelin, C. L.
    Caring for older people with dementia reliving past trauma2019Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 177.
    Craftman, Åsa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Marmstål Hammar, Lena
    Mälardalens högskola.
    von Strauss, Eva
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet Högskola.
    Unlicensed personnel administering medications to older persons living at home: a challenge for social and care services2015Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 10, nr 3, s. 201-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Administration of medication to care recipients is delegated to home-care assistants working in the municipal social care, alongside responsibility for providing personal assistance for older people. Home-care assistants have practical administration skills, but lack formal medical knowledge.

    AIM: The aim of this study was to explore how home-care assistants perceive administration of medication to older people living at home, as delegated to them in the context of social care.

    METHODS: Four focus groups consisting of 19 home-care assistants were conducted. Data were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: According to home-care assistants, health and social care depends on delegation arrangements to function effectively, but in the first place it relieves a burden for district nurses. Even when the delegation had expired, administration of medication continued, placing the statutes of regulation in a subordinate position. There was low awareness among home-care assistants about the content of the statutes of delegation. Accepting delegation to administer medications has become an implicit prerequisite for social care work in the municipality.

    CONCLUSIONS: Accepting the delegation to administer medication was inevitable and routine. In practice, the regulating statute is made subordinate and consequently patient safety can be threatened. The organisation of health and social care relies on the delegation arrangement to meet the needs of a growing number of older home-care recipients.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: This is a crucial task which management within both the healthcare professions and municipal social care needs to address, to bridge the gap between statutes and practice, to create arenas for mutual collaboration in the care recipients' best interest and to ensure patient safety.

  • 178.
    Craftman, Åsa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet Högskola.
    von Strauss, Eva
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Marmstål Hammar, Lena
    Mälardalens högskola.
    Older people's experience of utilisation and administration of medicines in a health- and social care context2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 4, s. 760-768Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: People living at home who lack ability to manage their medicine are entitled to assistance to improve adherence provided by a home care assistant employed by social care.

    AIM: The aim was to describe how older people with chronic diseases, living at home, experience the use and assistance of administration of medicines in the context of social care.

    DESIGN: A qualitative descriptive study.

    METHODS: Ten participants (age 65+) living at home were interviewed in the participants' own homes. Latent content analysis was used.

    FINDINGS: The assistance eases daily life with regard to practical matters and increases adherence to a medicine regimen. There were mixed feelings about being dependent on assistance; it interferes with self-sufficiency at a time of health transition. Participants were balancing empowerment and a dubious perception of the home care assistants' knowledge of medicine and safety. Physicians' and district nurses' professional knowledge was a safety guarantee for the medicine process.

    CONCLUSIONS: Assistance eases daily life and medicine regimen adherence. Dependence on assistance may affect self-sufficiency. Perceived safety varied relating to home care assistants' knowledge of medicine.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A well-functioning medicine assistance is crucial to enable older people to remain at home. A person-centred approach to health- and social care delivery is efficient and improve outcome for the recipient of care.

  • 179.
    Crona, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Bengtsson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskor och undersköterskors behov av stöd vid möten med föräldrar som föder barn som inte lever: En kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Enligt studier kan möten med föräldrar som föder barn som inte lever framkalla sorg, skuld och stress hos vårdpersonal och stöd är något som efterfrågas. Trots behovet finns begränsad forskning om vilket typ av stöd som behövs.

    Syfte:

    Syftet med studien var att identifiera barnmorskors och undersköterskors behov av stöd samt vilket typ av stöd de behöver vid möten med föräldrar som föder barn som inte lever.

    Metod:

    Åtta barnmorskor och fem undersköterskor fördelade i tre fokusgrupper intervjuades på en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Semistrukturerade frågor ställdes utifrån en intervjuguide. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:

    Ett tema och fem kategorier identifierades. Temat var: Viljan att göra gott. Kategorierna var: Kollegialt stöd, Verksamhetsstöd, Utbildning, Handledning och Reflektion samt Att vara oerfaren.

    Slutsats:

    Behovet av stöd varierade men samtliga deltagare ansåg att de fanns för varandra som stöd samt upplevde behov av kontinuitet i möten med föräldrarna och någon typ av utbildning. Fasta handledningstillfällen där deltagarna kunde träffas tvärprofessionellt önskades. Deltagare med lång erfarenhet av förlossningsvård kände sig tryggare i möten med föräldrar som föder barn som inte lever, än de med kortare erfarenhet.

    Klinisk tillämpbarhet:

    Studien skulle kunna leda till att stöd implementeras i verksamheten, vilket på sikt kan leda till att drabbade föräldrar får ett bättre bemötande.

  • 180. Cummings, Greta G
    et al.
    Estabrooks, Carole A
    Midodzi, William K
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Hayduk, Leslie
    Influence of organizational characteristics and context on research utilization2007Inngår i: Nursing Research, ISSN 0029-6562, E-ISSN 1538-9847, Vol. 56, nr 4 Suppl, s. 24-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Despite three decades of empirical investigation into research utilization and a renewed emphasis on evidence-based medicine and evidence-based practice in the past decade, understanding of factors influencing research uptake in nursing remains limited. There is, however, increased awareness that organizational influences are important.

    OBJECTIVES: To develop and test a theoretical model of organizational influences that predict research utilization by nurses and to assess the influence of varying degrees of context, based on the Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS) framework, on research utilization and other variables.

    METHODS: The study sample was drawn from a census of registered nurses working in acute care hospitals in Alberta, Canada, accessed through their professional licensing body (n = 6,526 nurses; 52.8% response rate). Three variables that measured PARIHS dimensions of context (culture, leadership, and evaluation) were used to sort cases into one of four mutually exclusive data sets that reflected less positive to more positive context. Then, a theoretical model of hospital- and unit-level influences on research utilization was developed and tested, using structural equation modeling, and 300 cases were randomly selected from each of the four data sets.

    RESULTS: Model test results were as follows--low context: chi2= 124.5, df = 80, p <. 001; partially low: chi2= 144.2, p <. 001, df = 80; partially high: chi2= 157.3, df = 80, p <. 001; and partially low: chi2= 146.0, df = 80, p <. 001. Hospital characteristics that positively influenced research utilization by nurses were staff development, opportunity for nurse-to-nurse collaboration, and staffing and support services. Increased emotional exhaustion led to less reported research utilization and higher rates of patient and nurse adverse events. Nurses working in contexts with more positive culture, leadership, and evaluation also reported significantly more research utilization, staff development, and lower rates of patient and staff adverse events than did nurses working in less positive contexts (i.e., those that lacked positive culture, leadership, or evaluation).

    CONCLUSION: The findings highlight the combined importance of culture, leadership, and evaluation to increase research utilization and improve patient safety. The findings may serve to strengthen the PARIHS framework and to suggest that, although it is not fully developed, the framework is an appropriate guide to implement research into practice.

  • 181.
    Custerson, Ann-Louise
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer: Systematisk litteraturstudie med empiriskt tillägg2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil. Av resultatet framkom att i större delen av studierna har massage/beröring en positiv effekt på välmående hos äldre dementa och icke dementa människor. Särskilt kunde noteras att massage kunde vara en metod att minska agiterat beteende och vandrande hos dementa personer. Personalens inställning till massage/beröring sågs som positiv i den bemärkelsen att massage/beröring gynnade patientens välmående och att personalen kunde interagera med patienten på ett mer positivt sätt. I det empiriska tillägget var huvudfyndet att massage/ beröring hade bättre effekt för sömnen för dementa än för icke dementa. Uttryckt i Martinsens omvårdnadsteoretiska termer måste omvårdnaden ha som utgångspunkt den andres bästa. För att komma fram till vad som är bäst för den andre måste man vara öppen och närvarande hos honom samt sträva efter att tolka hans situation och behov. Föreliggande studies resultat bidrar till kunskap om massage/beröring som metod för äldre med särskild betoning på demens.

  • 182. Dahl, Kari Elisabeth
    et al.
    Wang, Nina J.
    Skau, Irene
    Öhrn, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    Oral health-related quality of life and associated factors in Norwegian adults2011Inngår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 69, nr 4, s. 208-214Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective. To investigate associations between oral health-related quality of life assessed with the Oral Health Impact Profile (OHIP)-14 and demographic factors, number of teeth present, dental visits, dental health behaviour and self-rated oral health in a representative sample of 20-80-year-old Norwegians.

    Material and methods. The study was conducted in a stratified random sample of 3538 individuals. Questionnaires including questions on demographic factors, number of remaining teeth, dental visits, dental health behaviour, self-rated oral health and OHIP-14 were mailed to the sample. Bivariate and multivariate analyses were performed.

    Results. The response rate was 69%. The mean OHIP-14 score was 4.1 (standard deviation = 6.2). No problem was reported by 35% of the respondents. The most frequently reported problems were: physical pain (56%), psychological discomfort (39%) and psychological disability (30%). When the effect of all independent variables was analysed in multivariate analysis, self-rated oral health, frequency of dental visits, number of teeth, age and sex were significantly (P < 0.05) associated with the prevalence of having problems and frequent problems. Self-rated oral health had the strongest association with having problems [ odds ratio (OR) 4.5; 95% confidence interval (CI) 3.4-6.0] and with having frequent problems (OR 4.0; 95% CI 2.7-5.8). Dental health behaviour, use of floss and toothpicks and oral rinsing were not associated with having problems related to oral quality of life in multivariate analyses.

    Conclusion. In this Norwegian adult sample, self-rated oral health, frequency of dental visits, number of teeth, age and sex were associated with having problems as estimated using the OHIP-14.

  • 183. Dahl, KE
    et al.
    Wang, N
    Öhrn, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    Does oral health matter in people’s daily life?: Oral health-related quality of life in adults 35–47 years of age in Norway2012Inngår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 10, nr 1, s. 15-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to assess the effect of oral health on aspects of daily life measured by the Dental Impact Profile (DIP) in 35- to 47-year-old individuals in Norway, and to study associations between reported effects and demographic variables, subjectively assessed oral health, general health, oral health behaviour and clinical oral health.

    Material and methods: A stratified randomized sample of 249 individuals received a questionnaire regarding demographic questions, dental visits, oral hygiene behaviour, self-rated oral health and general health and satisfaction with oral health. The DIP measured the effects of oral health on daily life. Teeth present and caries experience were registered by clinical examination. Bi- and multivariate analyses and factor analysis were used.

    Results: Items most frequently reported to be positively or negatively influenced by oral health were chewing and biting, eating, smiling and laughing, feeling comfortable and appearance. Only 1% reported no effects of oral health. Individuals with fewer than two decayed teeth, individuals who rated their oral health as good or practised good oral health habits reported more positive effects than others on oral quality of life (P = 0.05). When the variables were included in multivariate analysis, none was statistically significant. The subscales of the DIP were somewhat different from the originally suggested subscales.

    Conclusions: This study showed that most adults reported oral health to be important for masticatory functions and confirmed that oral health also had impacts on other aspects of life.

  • 184.
    Dahlberg, Råger
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Spets, Ewa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erfarenheter och upplevelser av hypoglykemi hos vuxna med diabetes mellitus: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring en tredjedel av personer med diabetessjukdom drabbas någon gång av hypoglykemi med medvetslöshet som följd. Upplevelsen av hypoglykemi var obehaglig och försökte undvikas vilket ofta resulterade i högre plasmaglukosvärden. Omvårdnaden kunde innebära att hjälpa personer att hantera obehagliga upplevelser av hypoglykemi i det dagliga livet.

    Syfte: Att beskriva vuxnas erfarenheter och upplevelser av hypoglykemi vid diabetes mellitus, samt vilka konsekvenser hypoglykemi leder till i det dagliga livet.

    Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Studien har genomförts som en sekundäranalys av semistrukturerade intervjuer. Antalet informanter var totalt 29 varav 15 med diabetes typ 1 och 14 med diabetes typ 2.

    Resultat: Temat som framkom var Hypoglykemi är ständigt närvarande och gestaltar sig olika med följande kategorier: Symtom av hypoglykemi kunde komma som en blixt från en klar himmel, Kunskapen kom genom livets erfarenheter, Träning och motion idag – konsekvenser i morgon, Egenvård kunde upplevas som att inte vara fri, Omgivningens stöd – en trygghet vid sjukdom.

    Konklusion: Förekomsten av hypoglykemi var vanligt och upplevdes som obehagligt och orsakade rädsla. Underbehandling sågs som en konsekvens. Bättre stöd, hjälp och information från specialistsjuksköterskor efterfrågades. Kunskap och information, även till anhöriga, ansågs viktigt för att minska rädsla och obehag av hypoglykemi.

  • 185.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Region Halland.
    Sandlund, Mikael
    Umeå Universitet.
    Schön, Ulla-Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The meaning of Shared decision making for persons with long-term mental illness2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 186. Dahlström, Ann-Charlotte
    et al.
    Mulder, Linn
    Sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar, sett ur ett internationellt perspektiv.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie. Databassökningar har utförts på databaserna PubMed och CINAHL, originalpublicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier har kvalitetsgranskats och sammanställts.

    Resultat: Studien visade att sjuksköterskor hade erfarenhet av verbalt och fysiskt hot och våld i stor utsträckning. De verbala hoten och våldet bestod av svordomar och kränkningar. Det fysiska våldet visade sig genom att sjuksköterskorna blev spottade på, får knuffar, slag och sparkar. De som utövade hot och våld kunde vara patienten själv, närstående eller andra anhöriga.

    Slutsats: Sjuksköterskor på akutmottagningar världen över drabbas av olika typer av hot och våld. Detta påverkar både övriga patienter och övrig personal negativt. Ur arbetsmiljösynpunkt inkräktar hot och våld på patientsäkerheten. Bristande kommunikation som även kan feltolkas kan leda till hot och våld från patienter. Genom att genomföra förbättringsåtgärder och skapa strategier för bättre kommunikation kan hot och våld förebyggas.

  • 187.
    Dahné, Ylva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Thorin, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskan och patienter med strokeinduceradafasi – En litteraturöversikt om kommunikation ochpersoncentrering2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkter och hjärnblödningar.

    Stroke ger ofta livslånga men, såsom afasi. Afasi innebär en reducerad förmåga att

    förstå talat/skrivet språk och/eller en reducerad förmåga att uttrycka sig adekvat. För

    att en god och personcentrerad vård ska kunna erbjudas patienter med stroke så är en

    fungerande kommunikation en förutsättning.

    Syfte: Syftet är att beskriva faktorer

    som påverkar personcentrerad vård och kommunikation mellan sjuksköterskan och

    patienter som drabbats av strokeinducerad afasi.

    Metod: Studien är en

    litteraturöversikt. Studien är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som lästs och

    analyserats och där gemensamma teman identifierats.

    Resultat: Resultatet visade på

    ett antal strategier som främjade eller försvårade en god kommunikation mellan

    sjuksköterskan och patienter som drabbats av strokeinducerad afasi. Dessa strategier

    berörde sju områden:

    Verbal kommunikation, Icke verbal kommunikation, Att se

    patienten som en kompetent och unik individ, Uppmärksamhet och engagemang,

    Tidsaspekten vid kommunikation med afasidrabbade, Den omgivande miljöns

    betydelse för kommunikationen

    samt Personalens utbildning och kompetens.

    Konklusion:

    Det finns inget standardsvar på hur kommunikationen ska gå till, varje

    individ är unik och varje situation kräver sin unika lösning. Dock finns det ett antal

    aspekter och metoder som är betydelsefulla och användbara vid kommunikation med

    afasidrabbade. Dessa används i olika utsträckning inom vården.

  • 188.
    Dammgård, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pernhall, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor hos patienter med diabetes typ 2: En empirisk studie med kvalitativ ansats2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Diabetes är en folksjukdom, som ökar i samhället och i världen. Diabetes typ 2 kan förebyggas, fördröjas eller lindras med hjälp av hälsosamma levnadsvanor, så som kost och motion. Livsstilsbehandling är därför grundläggande för att uppnå detta.

    Syfte:

    Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, hos patienter med diabetes typ 2.

    Metod:

    En empirisk studie med kvalitativ intervjumetod där sju distriktssköterskor deltog i intervjuer. Resultat: I studien framkom vikten av distriktssköterskornas erfarenheter och syn på att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, för att kunna hjälpa och motivera patienter med diabetes typ 2. Att främja hälsosamma levnadsvanor, hos patienter med diabetes typ 2, beskrevs som grunden i behandlingen. En mycket viktig uppgift som var nödvändig för att förhindra samt minska risken för komplikationer till sjukdomen. Distriktssköterskorna har erfarenheter av, och möjligheter till, att främja hälsosamma levnadsvanor på flera olika sätt. Arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor skedde individuellt, i grupp och med hjälp av skriftlig information. Distriktssköterskorna hade även erfarenhet och var medvetna om olika hinder för att kunna främja hälsosamma levnadsvanor.

    Slutsats:

    Distriktssköterskorna bör se varje patient som en unik individ och därefter anpassa arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor. Uppföljning samt kontinuitet behövs för att patienten ska få motivation till livsstilsförändringar och bibehålla dessa.

  • 189.
    Danielsson, Charlotta
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustavsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård – en litteraturöversikt.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt den nya patientlagen ska patientens delaktighet i sin egen vård utökas och förstärkas ytterligare. Som en del i detta arbete så har personcentrerad vård införts i flera svenska regioner och landsting. Positiva effekter av personcentrerad vård har kunnat bevisas både hos patienter och vårdgivare. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2016 ingick i studien. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom fritextsökning i Google Scholar. Resultat: Det visade sig finnas flera teman med tillhörande faktorer som kunde försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge en personcentrerad vård. Framträdande faktorer var bland andra sjuksköterskans förhållningssätt och syn på sin profession och på patienten, bristande patientdelaktighet, bristande teamarbete och kommunikation, svagt stöd från organisation och ledning, undermålig miljö och utbildning samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård framkom, där vissa upplevdes som mer avgörande än andra. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en vård baserad på patientdelaktighet så är det av stor betydelse att medvetenheten om dessa försvårande faktorer ökar. Genom att redan under sjuksköterskeutbildningen arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt så ökar sannolikheten för att implementeringen av personcentrerad vård inom svensk hälso- och sjukvård skall lyckas.

  • 190.
    Danielsson, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nykvist, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mäns upplevelser av miktionsproblem och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi: En litteraturöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva hur män upplever att de påverkats av miktionsproblem och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med tio vetenskapliga studier. Resultat: Upplevelsen av förlorad kontroll vid miktionsproblem var det som främst påverkade männen samt medförde att det sociala livet blev lidande. Männen beskrev hur de var tvungna att planera inför olika sociala tillställningar, vilket upplevdes som stressande och ångestfyllt. Det framkom också att männen oroade sig för urinläckage, stark odör och upplevde möten med oförstående människor som frustrerande. Erektil dysfunktion var den vanligaste komplikationen efter behandling, men miktionsproblem var det som orsakade mest besvär. Det upplevdes som att männen förlorat sin självständighet. Det framkom även att erektil dysfunktion upplevdes av vissa män som den komplikation som gav störst besvär. Erektil dysfunktion påverkade männen och var mycket svårt att hantera. Det var svårt att finna en acceptans för att den erektila dysfunktion kunde vara bestående. Många av männen beskrev att en viktig del i deras liv förlorats, en del av deras maskulinitet. De kände sig ofullständiga och det fanns en rädsla för att förlora sin partner. Slutsats: Studier visar att erektil dysfunktion och miktionsproblem i samband med radikal prostatektomi ger upphov till stress, oro, ångest samt en känsla av ofullständighet.

  • 191.
    Danielsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Lind, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten: En Kvalitativ Intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.

  • 192.
    Das, Lucky
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Chowdhury, Merry
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping of eight education sites and exploration of feasible requirements in an accreditation tool to ensure quality midwifery education in Bangladesh: A questionnaire study in Barisal, Chittagong and Sylhet divisions2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    An important component to ensure sustainable quality midwifery education is to have a country specific accreditation tool in place, based on evidence. In Bangladesh with a recently initiated new cadre of professional midwives, the accreditation system is in process of being developed. Objective: The objective of this thesis is twofold. First, to map eight midwifery education sites in Barisal, Chittagong and Sylhet divisions prior the development of an accreditation tool. Second, to explore requirements for the accreditation tool from the perspective of the midwifery faculty to ensure quality midwifery education in Bangladesh. Methods: This study is part of a national wide study. Thirty-six participants filled a semi-structured questionnaire with both open and closed response alternatives. Data were analyzed through essentially non-parametric statistics and qualitative descriptions. Results: The mapping showed that the proportion theory in relation to practice was 40% theory and 60% practice at the eight education sites. The content of a midwifery education that should be delivered in clinical placement by a midwifery clinical teacher or preceptor, mentoring the midwifery students, was identified as a main challenge. The possible solutions were having sufficient amount of well-trained midwifery teacher; negotiating with Gynecology and Obstetrics department and the policy makers on how mentoring of midwifery students could happen smoothly; and negotiating the need for training of trainers to head nurses of all labor wards. The relation between the education site and the clinical site was suggested to be included in an accreditation tool to improve the fulfillment of a midwifery education. Conclusion: The need of an accreditation tool was, perceived by midwifery faculty, as important in order to ensure sufficient standard in the midwifery education. Clinical implications: The clinical implication of this study lies in the development of strategies to increase the number of clinical mentors and trained midwifery teachers, and provision of training of trainers to the clinical nurse midwifes at all labor wards.

  • 193.
    Dellbrant, AnnaSofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Thunfors, Cristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination av sitt barn: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn.

  • 194. Dindic, Azemina
    et al.
    Jonsson, Johanna
    Information och stöd anhöriga vill erhålla av sjuksköterskan vid den sena fasen av palliativ vård: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att ta reda på vad för information och vilket stöd anhöriga önskar erhålla av sjuksköterskan i den sena fasen av palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med urval av 13 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats från databaserna Cinahl, PubMed och Medline. Resultat: Forskning visar att anhöriga önskar erhålla flera former av stöd och information i den sena fasen av palliativ vård. Den information som är mest önskvärd är information om sjukdomen, information om vårdandet samt att informationen ges både skriftligt och verbalt. Det stöd anhöriga anser som viktigast är familjecentrerad vård och stöd för delaktighet i vårdandet, gruppstöd och efterlevandestöd. Slutsats: Anhöriga med en närstående som vårdas i den sena fasen av palliativ vård önskar erhålla tydlig skriftlig och verbal information om sjukdomen och om vårdandet. De vill även erhålla stöd före, under och efter dödsfallet. Kunskap om anhörigas önskemål av stöd och information i den sena fasen av palliativ vård kan hjälpa sjuksköterskan att bättre bistå med hjälp i en tid som är svår för både patient och anhöriga. Detta ställer krav på sjuksköterskan att inkludera både patient, i denna studie benämnd som närstående, och dess anhöriga i vårdandet.

  • 195.
    Dittrich, Nick
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akupressurens effekter och möjlig användninginom vård och omvårdnad: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Behovet av vård och omvårdnad ökar och det behövs nya

    komplementära metoder för att bemöta dessa.

    Syfte:

    Att sammanställa studier som använt akupressur och studera akupressurens

    effekt på olika symtom, besvär och ohälsotillstånd.

    Metod:

    Studien utfördes som en litteraturöversikt där 20 olika artiklar

    sammanställdes.

    Resultat:

    Kategorisering gjordes i de tre huvudrubrikerna: akupressurens effekter,

    patienters upplevelse av akupressur

    och akupressur inom vård och omvårdnad.

    Appliceringen av akupressur gjordes främst med fingrarna med en stor variation av

    akupunkter fördelad över hela kroppen. Akupressur har ett bredd

    användningsområde både inom vård och omvårdnad samt erbjuder en icke invasiv,

    komplikationsfri, ekonomisk, enkel och effektiv komplementär åtgärd som

    sjuksköterskorna och patienten kan använda. Identifierade områden var kronisk

    trötthet, sömn, depression, ångest, stress, kognitiv samt funktionell återhämtning,

    agiterade beteende, mag- och tarmfunktionen, hypertoni, smärta, törst,

    inkontinens, livskvalitet och hälsa. Allmänt var akupressur en effektiv åtgärd som

    också patienterna upplevde som positiv.

    Slutsats:

    Akupressur visar sig vara en användbar åtgärd inom vård och omvårdnad

    med olika användningsområden, trots att effekten delvis förklaras genom placebo.

    Ändå erbjuder akupressur en komplementär åtgärd för patienter, sjuksköterskan

    samt annan hälso- och sjukvårdpersonal att lindra besvär samt främja hälsa och

    livskvalitet.

  • 196.
    Domeij, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Lennström, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskans erfarenhet av handläggning vid uppkommen grad II-bristning: Kvalitativ intervjustudie med barnmorskor verksamma vid förlossningsavdelning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Det är vanligt att kvinnor under en vaginal förlossning drabbas av grad II-bristning. I barnmorskans ansvarsområde ingår att handlägga dessa bristningar. Forskning visar att det finns begränsat med rutiner kring dessa bristningar och att fokus ofta ligger på grad III- och grad IV-bristningar trots att även grad II-bristningar kan ge långtidskomplikationer.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenhet av handläggning vid uppkommen grad II-bristning.

    Metod:

    Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma vid en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

    Resultat:

    Fyra kategorier och två underkategorier identifierades. Kategorierna var Information, Kollegialt stöd, Behov av uppföljning och Undersökning och underkategorierna Strategier för återkoppling och Dokumentation.

    Slutsats:

    Det framkom en osäkerhet hos barnmorskorna gällande diagnostisering och suturering av grad II-bristning. Detta gällde främst de barnmorskor med minst yrkeserfarenhet. Barnmorskorna uttryckte också en önskan om bättre återkoppling på de bristningar de suturerat samt en bättre uppföljning för de kvinnor som fått en grad II-bristning. Resultatet visade även att barnmorskorna informerar kvinnorna på olika sätt gällande deras bristning. Inga tydliga rutiner finns gällande vilken information som ska ges eller på vilket sätt.

    Klinisk tillämpbarhet:

    Studiens resultat syftar till att skapa ökad kunskap och riktlinjer kring grad II-bristningar. Ytterligare forskning skulle kunna beröra information i samband med bristningen och när den är bäst att ge.

  • 197.
    Drmac, Marijana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jörgensen, Angelica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad vid smärta: En litteraturöversikt om könsskillnader2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Smärta är en vanlig orsak till att människor söker sjukvård. Smärta är subjektiv känsla, dock kan föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt göra att patienterna kan bedömas olika och få olika riktad omvårdnad – detta trots att vård ska ges personcentrerat och på lika villkor.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka skillnader som kan finnas i omhändertagande mellan kvinnor och män med smärta och därmed belysa könets betydelse för omvårdnad.

    Metod:

    Denna studie är gjord som en litteraturöversikt för att sammanställa vad som finns inom detta område i litteraturen. 17 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl hittades och analyserades och sammanställdes under teman i resultat.

    Resultat:

    Denna litteraturöversikt lyfter fram skillnaderna i bemötande och smärtlindring mellan män och kvinnor med smärta samt att sjuksköterskans kön också kan påverka interaktionen. Många smärttillstånd som drabbar kvinnor undervärderas oftare inom olika områden inom vården. Fysiska symptom förklaras ofta hos kvinnor vara psykosomatiska. Även åldern var en faktor som påverkar könsskillnader i bemötande vid smärta.

    Slutsats:

    Det framkom i litteraturöversikten att det inom många områden finns skillnader i omhändertagande vid smärta mellan könen. Män får oftare bättre smärtlindring och kvinnor fick vänta längre tid på både smärtlindring och behandling. Sjuksköterskor bör använda personcentrerad omvårdnad för att öka jämlikheten mellan könen inom vården. Ökad jämlikhet kan främja en hållbar framtid.

  • 198. Duong, Duc M.
    et al.
    Bergström, Anna
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bui, Ha T. T.
    Eriksson, Leif
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Exploring the influence of context in a community-based facilitation intervention focusing on neonatal health and survival in Vietnam: a qualitative study2015Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, nr 15, artikkel-id 814Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    In the Neonatal health – Knowledge into Practice (NeoKIP) trial in Vietnam, local stakeholder groups, supported by trained laywomen acting as facilitators, promoted knowledge translation (KT) resulting in decreased neonatal mortality. In general, as well as in the community-based NeoKIP trial, there is a need to further understand how context influences KT interventions in low- and middle-income countries (LMICs). Thus, the objective of this study was to explore the influence of context on the facilitation process in the NeoKIP intervention.

    Methods

    A secondary content analysis was performed on 16 Focus Group Discussions with facilitators and participants of the stakeholder groups, applying an inductive approach to the content on context through naïve understanding and structured analysis.

    Results

    The three main-categories of context found to influence the facilitation process in the NeoKIP intervention were: (1) Support and collaboration of local authorities and other communal stakeholders; (2) Incentives to, and motivation of, participants; and (3) Low health care coverage and utilization. In particular, the role of local authorities in a KT intervention was recognized as important. Also, while project participants expected financial incentives, non-financial benefits such as individual learning were considered to balance the lack of reimbursement in the NeoKIP intervention. Further, project participants recognized the need to acknowledge the needs of disadvantaged groups.

    Conclusions

    This study provides insight for further understanding of the influence of contextual aspects to improve effects of a KT intervention in Vietnam. We suggest that future KT interventions should apply strategies to improve local authorities’ engagement, to identify and communicate non-financial incentives, and to make disadvantaged groups a priority. Further studies to evaluate the contextual aspects in KT interventions in LMICs are also needed.

  • 199.
    Dusinkiewicz, Fenja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Liss-Back, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Barnens upplevelser av att ha föräldrar som tidigt insjuknar i en demenssjukdom- en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva forskning om barns upplevelser av att vara anhörig till en förälder som tidigt insjuknat i en demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där nio kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga studier ingick i analysen. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Web of science. Resultat: I resultatet identifierades fyra kategorier: Diagnosen, Rollförändringar, Påverkan på dagligt liv och Stöd. I resultatet framkom att barnen tyckte att det var viktigt att få information om förälderns demensdiagnos samt att denna information skulle vara individanpassad. Vidare hade barnen negativa upplevelser om rollförändringarna inom familjen. Det var inte ovanligt att barnen upplevde oro, sorg och ångest utav de rollförändringar som skedde till följd av demenssjukdomen. Barnen uttryckte även ett behov av egentid där de kunde utföra aktiviteter som att umgås med vänner, träna eller åka på semester. Behovet av att möta andra barn som befann sig i liknande situationer upplevdes av barnen som en viktig del för att kunna hantera att vara anhörig till en förälder som tidigt insjuknat i en demenssjukdom. Slutsats: Anhöriga barn upplevde förändringar inom familjen. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för att uppmärksamma barnens behov. Det krävs dock fortsatt forskning inom området för att utveckla ett anpassat stöd för barnen.

  • 200.
    Dykes, Fiona
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Maternal and Infant Nutrition and Nurture Unit (MAINN), University of Central Lancashire, United Kingdom; Chinese University of Hong Kong, Hong Kong; University of Western Sydney, Australia .
    Flacking, RenéeHögskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Chinese University of Hong Kong, Hong Kong; Maternal and Infant Nutrition and Nurture Unit (MAINN), University of Central Lancashire, United Kingdom.
    Ethnographic research in maternal and child health2015Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
1234567 151 - 200 of 887
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf