Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1748
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151. Ayala, Ana
    et al.
    Christensson, Kyllike
    Velandia, Marianne
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Mother’s experiences and perceptions of a continuous caring model with fathers after caesarean section: a qualitative study2015Inngår i: Women's Health Open Journal, ISSN 2380-3940, Vol. 1, nr 3, s. 63-71Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In Chile, mothers and newborns are separated after caesarean sections. The caesarean

    section rate in Chile is approximately 40%. Once separated, newborns will miss out on

    the benefits of early contact unless a suitable model of early newborn contact after caesarean

    section is initiated.

    Aim: To describe mothers experiences and perceptions of a continuous parental model of newborn

    care after caesarean section during mother-infant separation.

    Methods: A questionnaire with 4 open ended questions to gather data on the experiences and

    perceptions of 95 mothers in the obstetric service of Sótero Del Rio Hospital in Chile between

    2009 and 2012. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: One theme family friendly practice after caesarean section and four categories. Mothers

    described the benefits of this model of caring. The fathers presence was important to mother

    and baby. Mothers were reassured that the baby was not left alone with staff. It was important

    for the mothers to see that the father could love the baby as much as the mother. This model

    of care helped create ties between the father and newborn during the period of mother-infant

    separation and later with the mother.

    Conclusions: Family friendly practice after caesarean section was an important health care

    intervention for the whole family. This model could be stratified in the Chilean context in the

    case of complicated births and all caesarean sections.

    Clinical Implications: In the Chilean context, there is the potential to increase the number of

    parents who get to hold their baby immediately after birth and for as long as they like. When

    the mother and infant are separated after birth, parents can be informed about the benefits of

    this caring model. Further research using randomized control trials may support biological

    advantages.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Azar, Gilberte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Maja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Anhörigas emotionella upplevelser av palliativ vård på hospice: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Anhöriga till patienter i den palliativa vården behöver mer praktisk information och kunskap så att de kan fylla sin vårdande roll. Att ge stöd till anhöriga i deras nya och krävande roller gynnar det patienten, anhöriga och hälso- och sjukvården. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som kan bidra till hälsa och välbefinnande för både patienten och familjen med värdighet och respekt.

    Syfte Syftet var att beskriva anhörigas emotionella upplevelser av palliativ vård på hospice.

    Metod Litteraturöversikten är en litteraturstudie som är strukturerad och har inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Analysen som resultatet baserades på grundades i femton kavlitetsgranskade artiklar. Datasökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat Resultatet visade att det förekom negativa emotionella upplevelser hos anhöriga vid bristande kommunikation och informationshantering. Två huvudkategorier framkom; Kommunikation och- Informationshantering och Stöd från omgivning.

    Slutsats Anhöriga upplevde vårdandet av familjemedlemmar i livets slutskede som emotionellt krävande. De upplevde även saknad av delaktighet på grund av dålig kommunikation relaterad till brist på information. Anhöriga belyser även att hospicesjuksköterskor samt vårdpersonalen många gånger inte tar hänsyn till deras kunskap och oförberedskap inför den palliativa vården och dess innebörd. Alla dessa utmaningar ledde till tveksamhet, rädsla, oro och tvivel. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Bachnick, Stefanie
    et al.
    University of Applied Sciences, Bochum, Germany, DE.
    Unbeck, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Ahmadi Shad, Maryam
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Falta, Katja
    University of Applied Sciences, Bochum, Germany, DE.
    Grossmann, Nicole
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Holle, Daniela
    University of Applied Sciences, Bochum, Germany, DE.
    Bartakova, Jana
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Musy, Sarah N
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    Hellberg, Sarah
    Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm; Danderyd University Hospital, Stockholm.
    Dillner, Pernilla
    Karolinska Institutet, Stockholm; Astrid Lindgren Children's Hospital, Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Atoof, Fatemeh
    Kashan University of Medical Sciences, Kashan, Iran, IR.
    Khorasanizadeh, Mohammadhossein
    Kashan University of Medical Sciences, Kashan, Iran, IR.
    Kelly-Pettersson, Paula
    Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm; Danderyd University Hospital, Stockholm.
    Simon, Michael
    University of Basel, Basel, Switzerland, CH.
    TAILR (Nursing-Sensitive Events and Their Association With Individual Nurse Staffing Levels) Project: Protocol for an International Longitudinal Multicenter Study2024Inngår i: JMIR Research Protocols, E-ISSN 1929-0748, Vol. 13, artikkel-id e56262Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nursing-sensitive events (NSEs) are common, accounting for up to 77% of adverse events in hospitalized patients (eg, fall-related harm, pressure ulcers, and health care-associated infections). NSEs lead to adverse patient outcomes and impose an economic burden on hospitals due to increased medical costs through a prolonged hospital stay and additional medical procedures. To reduce NSEs and ensure high-quality nursing care, appropriate nurse staffing levels are needed. Although the link between nurse staffing and NSEs has been described in many studies, appropriate nurse staffing levels are lacking. Existing studies describe constant staffing exposure at the unit or hospital level without assessing patient-level exposure to nurse staffing during the hospital stay. Few studies have assessed nurse staffing and patient outcomes using a single-center longitudinal design, with limited generalizability. There is a need for multicenter longitudinal studies with improved potential for generalizing the association between individual nurse staffing levels and NSEs.

    OBJECTIVE: This study aimed (1) to determine the prevalence, preventability, type, and severity of NSEs; (2) to describe individual patient-level nurse staffing exposure across hospitals; (3) to assess the effect of nurse staffing on NSEs in patients; and (4) to identify thresholds of safe nurse staffing levels and test them against NSEs in hospitalized patients.

    METHODS: This international multicenter study uses a longitudinal and observational research design; it involves 4 countries (Switzerland, Sweden, Germany, and Iran), with participation from 14 hospitals and 61 medical, surgery, and mixed units. The 16-week observation period will collect NSEs using systematic retrospective record reviews. A total of 3680 patient admissions will be reviewed, with 60 randomly selected admissions per unit. To be included, patients must have been hospitalized for at least 48 hours. Nurse staffing data (ie, the number of nurses and their education level) will be collected daily for each shift to assess the association between NSEs and individual nurse staffing levels. Additionally, hospital data (ie, type, teaching status, and ownership) and unit data (ie, service line and number of beds) will be collected.

    RESULTS: As of January 2024, the verification process for the plausibility and comprehensibility of patients' and nurse staffing data is underway across all 4 countries. Data analyses are planned to be completed by spring 2024, with the first results expected to be published in late 2024.

    CONCLUSIONS: This study will provide comprehensive information on NSEs, including their prevalence, preventability, type, and severity, across countries. Moreover, it seeks to enhance understanding of NSE mechanisms and the potential impact of nurse staffing on these events. We will evaluate within- and between-hospital variability to identify productive strategies to ensure safe nurse staffing levels, thereby reducing NSEs in hospitalized patients. The TAILR (Nursing-Sensitive Events and Their Association With Individual Nurse Staffing Levels) study will focus on the optimization of scarce staffing resources.

    INTERNATIONAL REGISTERED REPORT IDENTIFIER (IRRID): DERR1-10.2196/56262.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Back, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kuoppa, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anknytning hos mödrar till prematura barn: En enkätstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anknytningen mellan mor och barn är livsviktig för det nyfödda barnet. Att få barn prematurt kan vara stressande för modern och anknytningen till barnet kan påverkas. Det är oklart om anknytningsprocessen skiljer sig åt mellan förstföderskor och omföderskor.

    Syfte:

    Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i anknytningen beroende på moderns paritet, samt om graden av prematuritet påverkade moderns anknytning.

    Design/ Metod:

    Detta var en longitudinell studie, data samlades in via enkäter åtta veckor efter utskrivning från neonatalavdelning samt sex och 12 månader efter förlossningen. Mätinstrumentet Maternal Postnatal Attachment Scale användes. Populationen bestod av 493 mödrar. Data analyserades med parametrisk och icke parametrisk statistik.

    Resultat:

    Ingen statistisk signifikant skillnad fanns mellan förstföderskor och omföderskor i anknytningen till sitt prematura barn. Däremot kunde en signifikant skillnad ses sex och 12 månader efter förlossningen i "tillfredsställelse vid samspel", där förstföderskor hade en högre grad av tillfredsställelse än omföderskor. Det kunde även ses en signifikant skillnad i anknytning hos omföderskor beroende på graden av prematuritet.

    Slutsats/ Klinisk tillämpbarhet:

    Anknytningen skiljer sig inte åt mellan förstföderskor och omföderskors under det första året, förutom sex och 12 månader efter förlossningen där förstföderskor hade en högre grad av tillfredsställelse vid samspel. Omföderskor till väldigt prematura barn kan ha en högre risk att utveckla en mindre optimal anknytning. Förhoppningsvis kan resultatet medföra att barnmorskor blir uppmärksammade på att omföderskor till väldigt prematura barn, kan behöva extra stöd för att gynna anknytningsprocessen.

  • 155.
    Back, Mariann
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anhörigas erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal i palliativa vård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige ökar den åldrande befolkningen stadigt och det kommer krävas att vårdpersonalen har kompetens och utbildning som kan möta individuella behov inom den palliativa vården och vården i livets slutskede. Det kommer att krävas bra och tillfredställande kommunikation mellan anhöriga och vårdpersonal då familj/anhöriga är en stor resurs inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva anhörigas behov och erfarenheter av kommunikationen med vårdpersonalen i den palliativa vården.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt som i sin design inkluderade kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarna söktes i databasen PubMed. Detta resulterade i 15 stycken artiklar.

    Resultat: Resultatet påvisade brister avseende fungerande kommunikation och information gentemot anhöriga till palliativa patienter.

    Slutsats: Anhöriga i studiens artiklar upplever inte att vården uppfyller deras önskningar avseende kommunikation och information. Mer utbildning avseende kommunikation och information avseende palliativ vård även på allmänna avdelningar inom sjukvården skulle behövas.

  • 156.
    Back, Marina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Westlund Björkén, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 22019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som innebär att insulinbrist orsakar förhöjd blodsockerhalt i kroppen. Diabetes ökar kraftigt runt om i världen. Ökningen associeras med ökad befolkning, åldersgrupp, ändrad kost och livsstil samt ökad övervikt. Diabetes typ 2 ska främst behandlas genom att försöka minska insulinresistensen i vävnaderna. Egenvårdsbehandling är främst att försöka äta mer hälsosamt, motionera och sluta röka.

    Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 2

    Metod: Arbetet är en litteraturstudie. För litteratursökningen har de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl där de har hög kvalitet använts.

    Resultat: Hinder med informationen om egenvård kunde bero på ålder på patienten, om andra sjukdomar fanns i botten, rädslor, osäkerhet och brist på insikt. Möjligheter med informationen om egenvård var patientens vilja att lära sig mer om diabetes på djupet genom sjukvården och att ta initiativ till egen informationssökning och kunskap som gav större insikt om vikten av egenvård.

    Slutsats: Resultatet visar på att patienterna ser fler hinder än möjligheter kring information om egenvård. Det är viktigt att patienterna får information om egenvård men främst att patienten förstått informationen och får stöd och motivation att kunna förändra livsstilen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Back, Ruth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Camitz, Natalie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholrelaterade problem: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Alkoholproblem kan leda till sjukdomar och höga samhällskostnader. Stigmatisering av personer med alkoholrelaterade problem ökar risken för diskriminering inom vården. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i att vårda och främja hälsa hos personer med alkoholproblem.

    Syfte Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholrelaterade problem.

    Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodik som tillämpas vid systematiska översikter. 15 artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL och PubMed användes.

    Resultat Sjuksköterskor kan utveckla negativa attityder mot patienter med alkoholrelaterade problem på grund av rädsla, osäkerhet och brist på tid och kunskap. Stigmat kring alkoholism och bristande kunskap kan förstärka detta. Positiva attityder främjas av erfarenheter och utbildning inom beroendevård.

    Slutsats Sjuksköterskor känner ofta osäkerhet och rädsla när de vårdar patienter med alkoholrelaterade problem, särskilt i miljöer med olika patientgrupper. Denna osäkerhet och frustration leder till negativa attityder gentemot patienterna, som betraktas som svårhanterliga och ineffektiv användning av resurser. Genom att öka medvetenheten och erbjuda bättre utbildning och resurser kan det skapas en mer positiv vårdmiljö där patienternas behov kan bemötas på ett respektfullt och empatiskt sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Back, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindberg, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av vård i livetsslutskede på sjukhus: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede bygger på att lindra lidande samt förbättra livskvaliteten för patienten, vilket är en del av sjuksköterskors grundläggande ansvarsområden och ingår i den personcentrerade vården. Beroende på vilket stadie i sjukdomen patienten befinner sig i påverkas vilka vårdinsatser som behövs. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar och har en definitiv roll i omvårdnaden av patienten i livets slutskede.Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställer både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar från olika delar i världen. Uppsatsförfattarna har valt att dela in resultatet i huvudkategorier: Känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskor, Tids- och resursbrist för att stödja patienten i livets slutskede, Påverkbara aspekter i vårdmiljön, Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienten och Behov av kunskap och utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskor upplever blandade känslor och delade meningar om att vårda patienter i livets slutskede och möta deras behov i slutet av livet vilket beror på sjuksköterskors yrkeserfarenhet.Slutsats: Sjuksköterskor upplever känslomässiga reaktioner, tids-och resursbrist, brist på utbildning samt olika nivåer av erfarenheter vilket är faktorer som försvårar deras arbete av vård i livets slutskede. Detta gav känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor upplevde även att kommunikationen var svår vilket oftast grundade sig i att sjuksköterskorna kände sig otrygga i sina roller i arbetet med patienter i livets slutskede medan sjuksköterskor med längre erfarenhet och de som hade högre kunskap inte hade några svårigheter att möta dessa patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Back Ågren, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möller, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av att vårdas på enkelrum - en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Idag när nya sjukhus byggs blir designen till större delen enkelrum. Vårdmiljön

    bör stödja patienternas hälsa och välbefinnande. Att det finns en länk mellan hälsa och miljön

    som patienterna vistas i fastställs i begreppet evidensbaserad design. När patienter idag vårdas

    på sjukhus finns olika typer av rum. Dessa är flerbäddsrum, som rymmer två eller flera

    patienter samt enkelrum, där endast en patient ryms. I denna litteraturöversikt undersöks

    patienternas upplevelse av att vårdas i enkelrum. Patientens upplevelse av sin vård är viktig

    för sjuksköterskan att känna till. Den personcentrerade vården är nyckeln till upplevelsen.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på enkelrum. Metod: Studien är en

    litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar från två världsdelar. Artiklarna söktes

    i databaserna Pubmed, Cinahl och Science Direct, inklusionsår var 2000 – 2018.

    Resultat:

    Redovisas utifrån studiens syfte och presenteras under fyra kategorier; socialt stöd, autonomi

    & kontroll, komfort och ensamhet & isolering som i sin tur har underkategorier. Kategorierna

    har utformats utifrån återkommande begrepp i artiklarna som ligger till grund för resultatet.

    Resultatet visar både på fördelar och nackdelar med patienternas upplevelse av att vårdas på

    enkelrum.

    Slutsats: Patienternas upplevelse av att vårdas på enkelrum är mer komplex än

    rummets utformning, design och smyckning. Det handlar även om patienternas ålder och

    personligheter. Mer forskning kring detta ämne kommer att behövas innan generella direktiv

    om att endast införa enkelrum i byggnationer av nya sjukhus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Backhans, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vedertagna metoder som främjar viktnedgång hosvuxna med fetma och övervikt: - En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Övervikt och fetma är ett ökande problem i världen. Det finns idag

    flertalet faktorer som bidrar till att befolkningen blir överviktig, som bland annat

    en ökad tillgång till onyttig mat med hög fetthalt och en stillasittande livsstil.

    Övervikt och fetma är även en riskfaktor till flertalet sjukdomar som bland annat

    hjärt- och kärlsjukdomar.

    Syfte:

    Att belysa vedertagna metoder som kan främja viktnedgång bland vuxna

    individer med fetma och överviktsproblematik.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar har använts

    för att besvara studiens syfte och frågeställning. Sökningarna gjordes i databaserna

    Cinahl och PubMed.

    Resultat:

    Viktnedgång handlar till stor del om att ändra på levnadsvanor som kost

    och motion.Andra metoder som tycks främja viktnedgång är stresshantering och

    olika tekniska hjälpmedel som främjar individens egna förmåga. Även

    självövervakning i form av att skriva ner kaloriintaget varje dag och fysisk

    aktivitet i minuter hjälper individer till att gå ner i vikt. Motivation och utbildning

    om kost och motion är faktorer som främjar individernas egen förmåga till att gå

    ner i vikt.

    Slutsats:

    Det finns flertalet olika metoder som kan hjälpa individer att gå ner i vikt,

    att ändra kost och motionsvanor är en viktig grund. Trots att övervikt och fetma är

    ett växande problem världen över finns det lite forskning om vad sjuksköterskan

    kan göra för att hjälpa dessa individer och därför behövs mer forskning kring detta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Backius, Linn
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nordström, Matilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårda en närstående med cancersjukdom: Anhörigvårdares upplevelse av palliativ hemsjukvård – en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Då fler patienter önskar att få avsluta sitt liv i hemmet ställs även större krav på anhöriga att kunna vårda i hemmet. För att kunna ge den bästa möjliga vården behöver anhörigas behov och förutsättningar belysas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med cancersjukdom tillsammans med ett palliativt hemsjukvårdsteam. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna Cinahl, Summon och PubMed. Sökningarna resulterade i tjugo stycken kvalitativa artiklar vilka svarade mot syftet och som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudteman: Information inför vårdandet, Emotionella påfrestningar och Att vårda tillsammans med palliativa hemsjukvården. De tre huvudtemana gav sedan åtta subteman. En känsla av utanförskap och isolering uppstod hos anhörigvårdaren till följd av att behöva anpassa sig efter patientens dygnsrytm och tillstånd. Kravkänslan och ansvarstyngd lättade hos vårdarna då de kände att även deras behov blev hörsammade och togs i beaktande. Att ha tillgång till palliativt hemsjukvårdsteam dygnet runt ökade trygghet hos anhöriga. Konklusion: För att öka välbefinnandet hos de anhöriga som vårdar en närstående med cancersjukdom i hemmet, behöver sjuksköterskan uppmärksamma och tillmötesgå deras behov av stöd och hjälp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Backlund, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Helin, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av yogans effekt som omvårdnadsåtgärd inom primärvården - En Litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att det i flertal länder inom sjukvården finns bristande kunskap kring implementering och rekommendation av komplementär alternativ medicin (KAM), där yoga ingår. Samtidigt visar forskning att patienter önskar alternativa behandlingsmetoder ensamt i tillägg till traditionell medicinsk behandling. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av yogans effekt som omvårdnadsåtgärd inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar ifrån sex olika länder. Cinahl, PubMed och PsycINFO är databaserna som användes. Efter analys har resultat från artiklarna delats upp i tre teman och sex subteman. Resultat: Patienters erfarenhet av yogans effekt är att yoga kan öka livskvalitet, minska stress, öka medvetenhet och öka acceptans av kroppen. Yoga visar sig kunna vara ett verktyg för patienterna att hantera negativa tankar och minska eller förebygga ångest. Resultatet visar att patienters erfarenheter av yoga är att det finns utmaningar att upprätthålla yogautövningarna och att hitta tid för yoga i vardagslivet bland konkurrerande prioriteringar. Sammanfattningsvis visar litteraturöversiktens resultat att yoga har minst en psykologisk god effekt oavsett vad som undersöktes. Slutsats: Resultatet visar god effekt på psykologiska och fysiologiska symtom och yoga skulle kunna vara en effektiv omvårdnadsåtgärd i primärvården där egenvård och hälsofrämjande ligger i fokus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 163.
    Backlund, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hansen Lundqvist, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans inställning till och upplevelse av att ha anhöriga närvarande vid återupplivning: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar akut sjuka patienter hamnar många gånger i

    situationer där närstående önskar närvara vid återupplivning. Det är en del av sjuksköterskans

    arbete att tillgodose såväl patient som anhörigas behov. För anhöriga som närvara under

    återupplivning kan det upplevas både traumatiskt och skrämmande även om anhöriga ofta vill

    närvara enligt flera studier.

    Syfte: Att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskans inställning till, och upplevelse

    av att ha patientens anhöriga närvarande vid återupplivningsförsök.

    Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som omfattar 15 artiklar med både kvalitativ och

    kvantitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt

    manuellt.

    Huvudresultat: Studiens resultat redovisas under sju kategorier, Erfarenhet, Arbetsplatsens

    betydelse, Blödning och överlevnad, Personal som tar hand om anhöriga, Anhörigas

    förväntningar, Kommunikation och missförstånd, Stress eller motivation. Resultatet visade på

    en stor variation mellan positiva och negativa upplevelser och inställningar av att ha anhöriga

    närvarande vid återupplivning. Faktorer som påverkade kunde identifieras och handlade bland

    annat om sjuksköterskans erfarenhet och utbildningsnivå, tillgängliga resurser och riktlinjer

    på arbetsplatsen. Många sjuksköterskor upplevde även en oro över hur anhöriga skulle

    reagera.

    Slutsats: Resultatet visade att det fanns en stor variation i påverkande faktorer där negativa

    inställningar och upplevelser kunde kopplas till bland annat organisatoriska brister och oro för

    anhörigas psykiska mående. Anhörig närvaro upplevdes som positivt var när rätt resurser fanns

    att tillgå och bland sjuksköterskor som var vana att arbeta personcentrerat

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Backlund, Linnéa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Båskman, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Döende patienters upplevelser av palliativ hemsjukvård En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att belysa döende patienters upplevelser av palliativ

    hemsjukvård.

    Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar, där 12 artiklar hade kvalitativ ansats och 4 hade en kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed där samma sökord användes i båda.

    Huvudresultat:Resultatet visade att patienterna i stort var nöjda med att vårdas i sina hem. I hemmet upplevde de en trygghet och det var värdefullt att få ha sina anhöriga nära. Det var viktigt för de flesta att fortsätta leva ett så normalt liv som möjligt. Patienterna hade möjligheten att slutföra påbörjade projekt och reda ut känslomässiga relationer. Patienters upplevelse av god palliativ vård grundade sig på rätten till självbestämmande och tillit. Personalen i de palliativa hemsjukvårdsteamen upplevdes som professionella och ompetenta. I livets slutskede uppstod många existentiella frågor och ett behov av en tro. Slutsats: Utvecklingen av palliativ hemsjukvård är viktig då det finns en önskan om att få vara hemma sin sista tid i livet med stöd av kompetent personal och anhöriga vid sin sida.

  • 165.
    Backström, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fagerlund, Angelica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens osagda ord Sjuksköterskans arbete med patienter som drabbats av afasi efter stroke – en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka kommunikations hinder och möjligheter som sjuksköterskan kan möta i omvårdnadsarbetet med patienter med afasi till följd av stroke.

    Metod: Studien bygger på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats och granskat med högskolan dalarnas modifierade version av William, Stoltz och Bahtsevani (2006). Artiklarna valdes ut efter inklusions och exklusionskriterier för att motsvara studiens syfte.

    Resultat: Denna litteraturöversikts resultat bygger på huvudkategorier och subkategorier. I studien framkom att diagnostisering av vilken sorts afasi patienten drabbats av är viktigt för att sjuksköterskan ska veta hur denne ska bemöta patienten för bästa rehabilitering och patientcentrerad vård, då behövs också utbildning och fortbildning om afasi och de olika afasisorterna. Utbildning i kommunikationsstrategier är viktigt för att sjuksköterskan lättare ska kunna bemöta patienten och inte fastna i kommunikationen med patienten.

    Slutsatser: Studien visar att det var viktigt att patienter fick rätt diagnos och tidigt i sjukdomsförloppet vilket främjar rehabiliteringen. Även att sjuksköterskor har behov av och fortbildning i kommunikation och alternativ kommunikation då det visade att sjuksköterskornas kommunikation underlättades med patienten. Det framkom även att det är viktigt med att patientcentrerad vård utifrån patientens behov.

  • 166.
    Backström, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Imhof, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Skolsköterskans erfarenheter av hälsosamtal med nyanlända elever på gymnasieskola.: En kvalitativ studie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med nyanlända elever som kommit till Sverige tillsammans med sina familjer. En kvalitativ design med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades. Totalt inkluderades sju skolsköterskor från olika skolor i Västernorrlands län och i Stockholms län. Intervjumaterialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet av studien visade på ett tema

    "Att vara mer än bara skolsköterska" med tre huvudkategorier;

    "Att utmanas i sin yrkesroll som skolsköterska i hälsosamtalet"

    "Att berikas i sin yrkesprofession i samband med hälsosamtalet"

    "Att inte räcka till i hälsosamtalet som skolsköterska"

    Vidare bildades 14 stycken subkategorier. Samtliga skolsköterskor betonade att mötet med nyanlända elever i samband med hälsosamtal innebar att vara mer än bara skolsköterska, baserat på både positiva och negativa faktorer. Hälsosamtal med nyanlända elever innebar olika typer av utmaningar som ofta var relaterade till avsaknad av riktlinjer, kunskapsbrist, tidsbrist och resursbrist. Trots de utmaningar som framkom i studien uppgav skolsköterskorna att de hankade sig fram.

    Vidare uppgav skolsköterskorna att de berikades i sin yrkesroll i samband med hälsosamtalet vilket skapade en känsla av tillfredsställelse och ett engagemang av att vilja hjälpa och finnas där för dessa elever på ett djupare plan.

    De beskrev också en känsla av att inte räcka till i hälsosamtalet med eleven, vilket väckte känslor som osäkerhet, frustration och maktlöshet hos skolsköterskorna samt påverkade deras professionella förhållningssätt.

    Alla deltagare i studien var överens om att det saknades riktlinjer för bemötande av nyanlända elever på gymnasienivå och att det fanns kunskapsluckor hos skolsköterskorna gällande kulturella skillnader. Deltagarna efterfrågade också handledning i arbetet med nyanlända elever.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Baier, Alexandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Fredriksson, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av samtal som berör patienters sexuella hälsa: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sexualitet är ett grundläggande mänskligt behov och sexuell hälsa är fundamentalt för holistisk hälsa. Sjukdom kan påverka den sexuella hälsan, och sjuksköterskan är ofta den första personen patienten möter inom hälso- och sjukvården. Även om sjuksköterskor är medvetna om att sexuell hälsa är en viktig aspekt i patientens liv är samtal om sexuell hälsa inte vanligt förekommande inom vården.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter om att samtala med patienter om sexuell hälsa.

    Metod

    Designen är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, som resulterade i att 14 artiklar inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Sjuksköterskans personliga attityd påverkade vården; en öppen inställning resulterade i inkludering av patientens sexuella hälsa, medan fokus på andra fysiska och psykiska symtom exkluderar ämnet. Brist på utbildning, organisatoriska problem, kulturskillnader och tidsbrist är några av de hinder som sjuksköterskan upplever. Strukturerad anamnes, god relation till patienten och skriftlig information är faktorer som underlättar samtalet.

    Slutsats

    Sjuksköterskor är medvetna att sexuell hälsa är viktigt, men känner osäkerhet inför att ha dessa samtal med patienter även om de tycker att det är sjuksköterskans ansvar. Ämnet är tabubelagt och obekvämt för många och sjuksköterskor uttrycker ett behov av mer utbildning och stöd i deras dagliga arbete för att inkludera sexuell hälsa regelbundet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 168. Bajracharya, Kiran
    et al.
    Sapkota, Sabitri
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    News & events: A milestone of Midwifery in Nepal2014Inngår i: Journal of Asian Midwives (JAM), ISSN 2409-2290, Vol. 1, nr 1, s. 2s. 2-4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Bayer Bjurman, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Bäckeryd, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård av vuxna patienter inom slutenvården – En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Majoriteten av personer som dör i Sverige är i behov av palliativ vård. Hälso- och sjukvården skall erbjuda kvalificerad palliativ vård i linje med WHO´s fyra grundläggande hörnstenar som innefattar symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. Utifrån dessa skall vården utformas individuellt anpassat utefter patientens önskemål och behov. Sjuksköterskor med sitt omvårdnadsansvar är de som till största del möter patienterna på alla vårdavdelningar på sjukhus och har en central roll i den palliativa vården.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård av vuxna patienter inom slutenvården.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar inkluderades, både med kvalitativ- och kvantitativ ansats. Artiklarna erhölls från databaserna CINAHL och PubMed samt var publicerade mellan åren 2012 – 2021.Resultat: Bristande kommunikation i vårdteamet med patient och dennes närstående var tydligt framträdande som ett hinder för fullgod palliativ vård. Bristande kunskap framkallade känslor som osäkerhet och otillräcklighet i mötet med personen i livets slut. Sjuksköterskorna hade erfarenheter som att kombinationen av kurativt- och palliativt vårdande utgjorde en tids- och platsbrist, vilket hade en negativ inverkan på vårdkvaliteten.Slutsats: Sjuksköterskor inom slutenvården vittnar om bristande möjligheter till att utföra palliativ vård med god kvalitet i enighet med de grundläggande palliativa hörnstenarna. Brist på tid, kunskap och kommunikation ses vara hinder i utförandet av palliativ vård, vilket gör att patienter i livets slutskede inte får möjlighet till ett personcentrerat slut. Sammantaget visar resultatet att i nuläget är slutenvården i allmänhet ingen bra plats att vårdas palliativt på.

  • 170.
    Bayer, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bohlin, Tore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskestudentersupplevelse av stress samt förekommande copingstrategierbland sjuksköterskestudenter: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa de faktorer som kan påverkasjuk-sköterskestudenters upplevelse av stress samt att undersöka vilkacopingstrategier som kan förekomma hos sjuksköterskestudenter vidstresshantering. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.Litteratursökning utfördes i CINAHL with Full Text samt PubMed vilketresulterade i 16 artiklar som representerade sjuksköterskestudenter från 15 länder.Resultat: Utifrån de faktorer som orsakade stress hos sjuk-sköterskestudenteridentifierades tre huvudteman vilka var stressorer relaterade till teoretiskutbildning, stressorer under verksamhetsförlagd utbildning samt personligastressorer. Stressorer under verksamhetsförlagd utbildning var vanligastförekommande. Emotionsfokuserad coping var vanligast förekommande därcopingstrategier som att tala med vänner och familj, positivt tänkande och att ägnasig åt andra aktiviteter användes. Slutsats: Sjuksköterskestudenter upplever stressfrämst från teoretiska utbildningen i form av examinationer och denverksamhetsförlagda utbildningen där relationen till handledaren, vårda patienteroch dödsfall var de vanligast förekommande stressorerna. Sjusköterskestudenternaanvände sig av copingstrategier som kan ha positiv och negativ effektpå hälsan. Emotionsfokuserade och problemfokuserade copingstrategier användesmest frekvent. Undvikande copingstrategier var mer sällan förekommande.

  • 171.
    Beck Hansson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ljungquist, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Förlossningsrädsla – Beskrivning av förlossningsrädda gravida kvinnors upplevelser och rädslor: En kvalitativ metasyntes2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förlossningsrädsla klassificeras som lätt rädsla eller oro, måttlig rädsla samt svår eller intensiv förlossningsrädsla. Prevalensen av svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor uppskattas till 14 procent ur ett globalt perspektiv. Förlossningsrädsla kan ge konsekvenser i form av att kvinnor väljer att inte föda fler barn och eller att det går ofrivilligt lång tid mellan graviditeterna samt att kvinnorna kan uppleva mer smärta under en förlossning.

    Syfte: Syftet med den här metasyntesen är att beskriva upplevelser och rädslor hos förlossningsrädda kvinnor under graviditet och förlossning.

    Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-ethnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och PsycINFO. Totalt ingår 15 artiklar i metasyntesens resultat och dessa valdes ut efter kvalitetsgranskning.

    Resultat: Fyra huvudteman identifierades, Beskrivning av förlossningsrädsla, Rädsla för sin egen hälsa och det okontrollerbara, Rädslor i samband med möten i vården och Rädslor för barnets hälsa. Även sex underteman identifierades, Det oförutsägbara, Att inte ha kontroll, Den fysiska hälsan, Smärta, Möten med barnmorska och annan vårdpersonal och Interventioner.

    Slutsats: Resultatet visar att de vanligaste rädslorna som förlossningsrädda kvinnor har under graviditet och förlossning är rädsla för bristningar, smärta och att barnet ska skadas. De förlossningsrädda kvinnorna uppger även att de är rädda för att inte erhålla tillräckligt med stöd från barnmorskan.

    Klinisk tillämpbarhet: Den här metasyntesen visar att det är av stor vikt att identifiera och hjälpa förlossningsrädda kvinnor i ett tidigt stadie under graviditet för att kunna främja deras hälsa och förebygga förlossningsrädsla. För att hjälpa dessa kvinnor kan barnmorskan förslagsvis erbjuda föräldrautbildning för kvinnor som känner oro eller rädsla inför sin förlossning. Denna utbildning skulle kunna innehålla studiebesök på en förlossningsavdelning samt information om de vanligaste rädslorna och åtgärder som vidtas om komplikationer skulle uppstå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Beck, Simon
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Lundblad, Lina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Göras, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Eneslätt, Malin
    Implementing advance care planning in Swedish healthcare settings - a qualitative study of professionals' experiences2023Inngår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 41, nr 1, s. 23-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Advance care planning (ACP) is a process involving conversations about values and preferences regarding future care at the end-of-life. ACP has led to positive outcomes, both in relation to quality of life and with increased use of palliative care, less life-sustaining treatment and fewer hospital admissions. Sweden has yet to embrace the practice systematically, but scattered initiatives exist.

    AIM: To study implementation of a routine for ACP in NH settings in Sweden by exploring healthcare professionals' experiences of engaging in ACP following this implementation.

    METHODS: The study followed a qualitative inductive design with convenience and snowball sampling. Semi-structured group and individual interviews with registered healthcare professionals were analysed using qualitative content analysis.

    FINDINGS: Organisational support for sustainable ACP implementation was found to be essential. This included sufficient training, facilitation, collaboration and uniform work routines across providers and professionals. Engaging in ACP conversations following the implemented routine was found to be a process of preparing, being, talking, deciding and sharing.

    CONCLUSIONS: Successful implementation of ACP in NHs requires a carefully planned implementation strategy. ACP in NHs tend to be medically focused at the expense of residents' psychosocial care-planning needs. Widespread uptake of ACP in Sweden could be useful in the national effort to adopt more person-centred care in Swedish healthcare.

    KEY POINTS While advance care planning has been implemented in many other countries, Sweden lacks a national strategy on advance care planning and Swedish healthcare settings have yet to systematically implement this practice.  

    • This study is the first to report on professionals' experiences of engaging in sustainable advance care planning, following top-down implementation of the practice in one Swedish region.  

    • Successful implementation of advance care planning in nursing homes requires a system-level approach, and shortcomings of the implementation process are highlighted.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Begum, Mamotaz
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatum, Fazila
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Begum, Shamsunnaher
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program: A questionnaire baseline survey among nursing and midwifery educators in Bangladesh prior the development of a mentorship program2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Building midwifery educators’ capacity has been identified as an important component to ensure quality midwifery education and a midwifery workforce that can provide quality midwifery and newborn care. With the background of midwifery being recently introduced in colleges/institutions in Bangladesh, the midwifery educators would benefit from a mentorship program. In an attempt to provide recommendations for development of a mentorship program to midwifery faculty this study was conducted.

    Objective:

    To describe perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program; pedagogic styles, students learning and nursing and midwifery educators’ opinions about their own working situation as midwifery educators in Bangladesh.

    Methods:

    The total number of participants were 59 (n= 59). Data were collected through a structured questionnaire with both open and closed response options, analyzed statistically and through content analysis.

    Result

    : The midwifery faculty finds it beneficial to participate in a mentorship programs because they perceive they can improve their own situation for the best of the country, moving midwifery forward. The most important skill/ability for faculty to teach the midwifery students was critical thinking and an ability to transfer theoretical knowledge into clinical practice, preferably by useing a variety of pedagogic styles. There is complicance among the midwifery faculty to use information technology to impact students’ learning experiences during clinical placement.

    Conclusion:

    Mentorship stands out to be a beneficial method of improving teaching and assessment of students’ performances particularly in clinical settings. Communication technology could be an option for providing support and mentorship to midwifery faculty. Information technology could be one important part of a mentorship program.

    Clinical applicability and suggestions for further research:

    The clinical applicability of this thesis is the provision of up-dated evidence-based information on complicance to modern technology to support the implementation of theoretical knowledge into clinical practice. Continuity of a mentorship program requires attention for sustainable outcome.

  • 174.
    Begum, Mst. Marium
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Nahar, Most. Nargis
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Parents’ and health care providers’ perceptions and experiences of supportive care in neonatal wards: A qualitative metasynthesis2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Four million infants die with in the first month of life and 27% of these deaths are directly related to low birth weight (LBW) or preterm birth. The main causes of infant death in premature and LBW infants is neonatal infections. It is thus crucial that the infant is taken care of in an appropriate way regarding caring and feeding and that care is provided to improve the child’s chances of survival and to lay the foundation for a healthy life. Aim: The aim of this meta-synthesiswas to examine parent`s and health care providers perceptions and experiences of supportive care in neonatal wards. Method: A qualitative meta-synthesis based on peer-reviewed scientific literature, and meta-ethnographic analysis method. In this meta-synthesis 16 articles were included. Result: The results comprised of two categories, Parents’ perspective of supportive strategies with eight corresponding preliminary patterns and Health care providers’ perspective of supportive strategies with six corresponding preliminary patterns. In the result section, each categories are presented with its corresponding preliminary patterns. The mothers experienced that the baby was unstable and therefore they wanted to be close to the baby at all times if something happened. Important was closeness to the infant is important, parental support according to needs, adequate communication and information with parents, genuine caring and continuous support to get close to the child. It also meant less light and less noise and privacy for the infant and the parent in the NICU ward.Conclusion Parents wanted to be able to be with his infant as rapidly after birth be reunited in case something happened. The importance of receiving information about their infant’s condition underpinned all communications that the parents undertook with NICU staff both in co-care when together with the child and part-care, when separated. Information for the parents was an important requirement of accepting their situation and immediately affected their anxiety. Clinical implications: The organizers of care must take in account that parents and infants will not be befitted by being cared for apart from each other. When planning for co-care enabling infants to be close to the parents, the mother-baby dyad should be prioritized. Context specific interview studies are suggested on co-care and part-care, parents and care providers perspectives.

  • 175.
    Begum, Sufia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akter, Rehena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping and Nursing Instructors Suggestions of Acceptable and Feasible Requirements for an accreditation Toolkit for Midwifery Educations in Bangladesh: A Questionnaire Study at Five Institutes/Colleges in Rangpur and Rajshahi Divisions2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    To build the midwifery workforce and maintain quality in midwifery educations, the development of an accreditation system has been initiated in Bangladesh.

    Objective:

    The objectives of this thesis are 1) to map five midwifery education sites in Rangpur and Rajshahi divisions, Bangladesh. The mapping describe the situation at the institutes/colleges and clinical sites in which the midwifery students and teachers are aimed to reach the learning outcomes of the courses in the 3 years diploma midwifery curricula, 2) to provide information to Bangladesh Nursing and Midwifery Council with acceptable and feasible requirements that could feed into an accreditation toolkit for nursing institutes with midwifery education from nursing instructors perspective.

    Methods:

    This questionnaire study includes a mapping of the situation at 5 institutes or colleges in the Rangpur and Rajshahi divisions, and 20 nursing instructors’ perceptions of acceptable and feasible requirements to be included in an accreditation tool for midwifery educations. Data were collected through a semi-structured questionnaire with closed and open response alternatives analyzed descriptive statistics and answers on open questions in text were categorized.

    Results

    : Eighty percent of the collages/institutions accepted the proportion theory 40% in relation to practice 60%. The need for adequately qualified midwifery teachers, clinical preceptors/mentors, skills lab facilities and simulation became obvious. Teacher’s and clinical supervisors’ continuous in-service training and available resources were crucial to deliver the midwifery curriculum. Continuous in-service training could cover skills in antenatal care, maintenance of pantographs, care of the newborn and brief knowledge about breast feeding was suggested. Conclusion: This study illuminates gaps in quality education in Rajshahi and Rangpur divisions that could be solved with continuous in-service trainings of the nursing instructors and midwives supervising midwifery students. The government initiated the initiative to support the development of an accreditation system and toolkit closing the gap between the participants outlined in the curricula and the implementation in clinical practice in Rajshahi and Rangpur division.

    The clinical applicability

    of this thesis is to inform Bangladesh Nursing and Midwifery Council with support from Directorate General of Nursing and Midwifery and supervision of Ministry of Health and Welfare on feasible and acceptable requirements that could be included in an accreditation toolkit for midwifery education in Bangladesh. The thesis findings could be used to inform NGOs and other donor organizations, national and international, on subjects and content when developing in-service trainings.

  • 176.
    Bel Mekki, Veronica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fernström, Pia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre

    livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk

    vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga

    behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja

    livskvalitet.

    Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser

    som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom.

    Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade

    intervjuer.

    Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen

    av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och

    kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor

    betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person.

    Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor,

    att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att

    stabilisera symtom och förebygga återfall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 177. Bengtsson Tops, Anita
    et al.
    Ericsson, Ulf
    Ehliasson, Kent
    Kristianstad University.
    Living in supportive housing for people with serious mental illness: a paradoxical everyday life2014Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 23, nr 5, s. 409-418Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the closure of large psychiatric institutions, various types of community-based supportive housing for people with serious mental illness (SMI) have been developed. There is currently limited knowledge about users’ experiences of living in supportive housing. The aim of the present study was to describe user experiences of living in supportive housing for people with SMI. Twenty-nine people living in such facilities participated in open, qualitative interviews. Data were subjected to latent content analysis. Three main themes emerged from this analysis: (i) having a nest, which included the subthemes of a place to rest and having someone to attach to; (ii) being part of a group, with the subthemes of being brought together and a community spirit; and (iii) leading an oppressive life, including the subthemes of questioning one’s identity, sense of inequality, and a life of gloom. It could be concluded that user experiences of living in supportive housing are complex and paradoxical. In order to provide supportive housing, staff need to recognize and work within social group processes, and perform continual and structural evaluations of users’ social and emotional needs.

  • 178.
    Benjamin Benjamin, Jolyana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Munther, Rebecca
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mindfulness som metod vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

    Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro.

    Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Berg, Karolin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gunnarsdottir, Moeidur
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans copingstrategier vid stress: - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera

    olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket

    idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och

    ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra

    till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är

    hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta

    de krav och påfrestningar den ställs inför.

    Syfte

    Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda

    i omvårdnaden för att hantera stress.

    Metod

    Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008

    och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo.

    Resultat

    De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde

    använda sig av för att hantera stress var

    Be om hjälp och socialt stöd, Positivt

    tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva

    religion

    samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier,

    Känslofokuserad coping

    och Problemfokuserad coping.

    Slutsats

    Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder

    flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande

    copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 180. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Avbrott på akutmottagning2011Inngår i: 6:e nationella konferensen om patientsäkerhet, Stockholm, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 181. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Multitasking and interruptions of emergency department clinicians' activities2011Inngår i: College of Emergency Nursing Australasia International Conference, Adelaide, Australia, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 182.
    Berg, Lena M
    et al.
    Karolinska University Hospital; Karolinska Institutet.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    An observational study of activities and multitasking performed by clinicians in two Swedish emergency departments2012Inngår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 19, nr 4, s. 246-251Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To explore the type and frequency of activities and multitasking performed by emergency department clinicians.

    Methods: Eighteen clinicians (licensed practical nurses, registered nurses and medical doctors), six from each occupational group, at two Swedish emergency departments were followed in their clinical work for 2 h each to observe all their activities and multitasking practices. Data were analysed using qualitative and quantitative content analysis.

    Results: Fifteen categories of activities could be identified based on 1882 observed activities during the 36 h of observation. The most common activity was information exchange, which was most often performed face-to-face. This activity represented 42.1% of the total number of observed activities. Information exchange was also the most common activity to be multitasked. Registered nurses performed most activities and their activities were multitasked more than the other clinicians. The nurses’ and doctors’ offices were the most common locations for multitasking in the emergency department.

    Conclusion: This study provides new knowledge regarding the activities conducted by clinicians in the emergency department. The most frequent activity was information exchange, which was the activity most often performed by the clinicians when multitasking occurred. Differences between clinicians were found for activities performed and multitasked, with registered nurses showing the highest frequencies for both.

  • 183.
    Bergdahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Löfgren, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet

    insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av

    egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till

    råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar

    följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och

    kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts.

    Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och

    resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och

    Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård.

    Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar,

    för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering

    utifrån individen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Bergelin, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Holmström, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Äldre personers upplevelse i samband med flytt från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Det finns en ökad risk hos äldre personer att drabbas av åldersförändringar som kan medföra behov av utökad omvårdnad. En flytt till ett vård- och omsorgsboende kan vara ett alternativ för många äldre, med möjlighet till vård och omsorg dygnet runt. Flytten kan innebära en stor förändring inom individen. Sjuksköterskans ansvar är att identifiera risker och behov för att främja välbefinnande varpå det är av vikt att sjuksköterskan medvetandegör de äldres upplevelser i samband med flytt för att vidta åtgärder vid behov.

    Syfte Syftet med föreliggande litteraturöversikt är att beskriva äldre personers upplevelser i samband med flytt från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende.

    Metod Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturöversikt med artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat Resultatet frambringade två huvudkategorier; Beslutet att flytta och Anpassningen. I samband med beslutet upplevdes delaktighet som bidragande till känsla av lättnad och trygghet medan motsatsen ledde till stress och maktlöshet. Vid anpassningen upplevdes regler och rutiner som frustrerande och kontrollerande. Möjligheten att bibehålla relationer, upprätthålla sin självbild och fortsätta med tidigare aktiviteter var viktigt för välbefinnandet.

    Slutsats Upplevelsen hos en äldre person i samband med flytt till ett vård- och omsorgsboende har visat sig bero på en rad påverkbara faktorer. Faktorer som sjuksköterskan kan medvetandegöra och med hjälp av omvårdnadsprocessen bidra till en positiv transition för den äldre i samband med flytten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Bergendahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lövstrand, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans preoperativa information för patientens postoperativa smärtupplevelse: - En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård.

    Syfte

    : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi.

    Metod

    : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta.

    Resultat

    : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades.

    Slutsats

    : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Bergens, Katarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palmer, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvård: En litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas. Omvårdnadsrelationen synliggör patientens sårbarhet, vilket ställer krav på ambulanspersonalen att visa respekt för patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan även psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk människosyn gör att patienten blir bemött som en unik individ och därmed får en bättre prognos medan brister i den prehospitala vårdkedjan kan äventyra patientsäkerheten.

    Fulltekst (pdf)
    BergensPalmer
  • 187.
    Bergens, Marika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johnson, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Arbetsrelaterade stressfaktorer ochsjuksköterskans möjlighet till en patientsäker vård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkararbetsrelaterad stress och hur det påverkar möjligheten till att ge en patientsäker vård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databasernaCINAHL och PubMed. De 14 inkluderade artiklarna resulterade i två teman och femsubteman som beskriver faktorer till arbetsrelaterad stress och dess effekter.Resultat: Graden av arbetsbelastning, brist på kommunikation och dåliga relationer på arbetetvar till stor del en bidragande orsak till arbetsrelaterad stress. Underbemanning gjorde attstressen ökade ytterligare hos de sjuksköterskor som arbetade och medförde dessutom en storrisk för utmattning eller utbrändhet. Tidspress gjorde att sjuksköterskor inte hann med viktigadelar i omvårdnaden. Fokus blev på att utföra praktiska uppgifter medan omvårdanden blevlidande. Dessa faktorer bidrog i hög grad till att patientsäkerheten äventyrades i form avsämre koncentrationsförmåga hos sjuksköterskan, vilket bland annat ledde till missad ellerbristfällig dokumentation och fel vid läkemedelshantering.Slutsats: Underbemanning och tidspress är i hög grad bidragande orsaker till attsjuksköterskor blir stressade och utbrända. Dessa faktorer gör det svårt att upprätthålla enevidensbaserad och patientsäker vård.

  • 188.
    Bergfors, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Mattsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Att främja delaktighet för personer med demenssjukdom - Demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet i kommunal hälso- och sjukvård: En semistrukturerad intervjustudie2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Patienters rätt till delaktighet understryks i flera lagar och riktlinjer. Trots detta visar studier att personer med demenssjukdom i stor utsträckning helt exkluderas från delaktighet i beslut rörande deras vård. Dessa utmaningar och komplexiteten med att skapa delaktighet trots nedsatta kognitiva funktioner utgör ett ökat behov av kunskap och förståelse för demenssjuksköterskors arbete med att främja delaktighet för personer med demenssjukdom.

    Syfte

    Syftet är att beskriva demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet för personer med demenssjukdom inom kommunal hälso- och sjukvård.

    Metod

    Studiens genomfördes som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys med manifest fokus. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med sju demenssjuksköterskor.

    Resultat

    Resultatet visar att demenssjuksköterskor arbetar med delaktighet på organisatorisk nivå genom att nå ut med information i ett tidigt skede och genom att samverka med regionen. Ett personcentrerat förhållningssätt präglar arbetet med delaktighet på individnivå genom ett gott bemötande, individanpassad kommunikation, att etablera en relation samt genom dokumentation skapa en bild av personen med demenssjukdom. Vidare främjas delaktighet på individnivå av att arbeta i team och av en underlättande vårdmiljö. Resultatet visar att otydlighet och att få ett uttalat samtycke kan utgöra hinder för delaktighet, liksom att vårdpersonal eller anhöriga fråntar personen med demenssjukdom möjligheten att delta.

    Konklusion

    Demenssjuksköterskor har en viktig funktion i arbetet med att på olika nivåer skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att vara delaktiga i sin vård genom hela sjukdomsförloppet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Berggren, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Graf, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien

    är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till

    handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att

    sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig.

    Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen

    som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd

    beteendekontroll.

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer

    och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av

    riktlinjer för handhygien.

    Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på

    fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna

    PubMed, CINAHL och Web of Science.

    Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned

    behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som

    påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan

    upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till

    handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder

    som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är

    enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd

    beteendekontroll.

    Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella

    insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att

    sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av

    personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att

    utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka

    kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans

    följsamhet till riktlinjer för handhygien.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Bergholm Andersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag.

    Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo.

    Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Bergholm, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bertilsson, Hans-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med bensår: Litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar

    varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter

    över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för

    vården.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl,

    Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av

    både kvalitativ och kvantitativ design.

    Resultat:

    Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier:

    att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter

    upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt

    negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk

    begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning.

    Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om

    bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten.

    Konklusion:

    Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat

    till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var

    adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till

    försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på

    patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra

    patienters välmående.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Berghov, Emmelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Danielsson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårdas i ett isoleringsrum vid infektion eller risk för infektion – patientens upplevelse.: En litteraturöversikt.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att beskriva upplevelsen av att vårdas i ett isoleringsrum hos patienter med infektion eller risk att drabbas av infektion.

    Bakgrund:

    Patienter kan behöva isoleras av olika anledningar, antingen för att hindra smittspridning eller för att skydda infektionskänsliga patienter. Multiresistenta bakterier är ett ökande problem runt om i världen. För att minska antibiotika resistensen och förhindra smittspridning av multiresistenta bakterier är en åtgärd att isolera patienter som är smittade.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet baseras på 14 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts.

    Resultat:

    Det fanns både positiva och negativa upplevelser av att vårdas i ett isoleringsrum. Bland de positiva upplevelserna fanns känslor av trygghet och möjlighet till privatliv. De negativa upplevelserna var sammankopplade med den fysiska miljön, okunskap och känslor som ångest och ensamhet. Även sjukvårdspersonalen attityder, bemötande och följsamhet till rutiner påverkade patientens upplevelse av isoleringsvården.

    Slutsats:

    Isoleringsupplevelsen är unik för varje individ och faktorer som kan påverka upplevelsen är sjukvårdspersonalens förmåga att ge tillräcklig information, ha ett bra bemötande och ge patienten möjligheten att bevara sociala kontakter.

  • 193.
    Bergkvist, K
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Fossum, B
    Sophiahemmet University.
    Johansson, U.-B.
    Sophiahemmet University.
    Mattsson, J
    Oncology and Pathology, Karolinska Institutet.
    Larsen, Joacim
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad.
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: patients’ experiences of care and daily life during the early phase2016Inngår i: Bone Marrow Transplantation, ISSN 0268-3369, E-ISSN 1476-5365, Vol. 51, nr Suppl 1, s. S518-S519Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 194.
    Bergkvist, K
    et al.
    Sophiahemmet University / Karolinska Institutet.
    Fossum, B
    Sophiahemmet University / Karolinska Institutet.
    Johansson, U-B
    Sophiahemmet University / Karolinska Institutet.
    Mattsson, J
    Karolinska University Hospital Huddinge / Karolinska Institutet.
    Larsen, Joacim
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad.
    Patients' experiences of different care settings and a new life situation after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation2018Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 27, nr 1, artikkel-id e12672Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the past 20 years, considerable healthcare resources have shifted from an inpatient to an outpatient setting. To be in an outpatient setting or at home after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) has been shown to be medically safe and beneficial to the patient. In this study we describe patients' experiences of different care settings (hospital or home) and a new life situation during the acute post-transplant phase after HSCT. Semi-structured interviews were conducted with 15 patients (six women and nine men) 29-120 days after HSCT. An inductive qualitative content analysis was performed to analyse the data. The analysis resulted in four categories: To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain return to normality. The findings showed that patients undergoing HSCT felt medically safe regardless of the care setting. The importance of a supportive network (i.e. the healthcare team, family and friends) was evident for all patients. Both emotional and problem-focused strategies were used to cope with an uncertain future. Being at home had some positive advantages, including freedom, having the potential for more physical activity, and being with family members. The study highlights some key areas thought to provide more personalised care after HSCT.

  • 195.
    Bergkvist, K
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Larsen, Joacim
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad.
    Johansson, U.-B.
    Oncology and Pathology, Karolinska Institutet.
    Fossum, B
    Sophiahemmet University.
    Family members’ experiences of different caring organizations during allogeneic hematopoietic stem cells transplantation: A qualitative interview study2016Inngår i: Bone Marrow Transplantation, ISSN 0268-3369, E-ISSN 1476-5365, Vol. 51, nr Suppl 1, s. S520-S520Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 196.
    Bergkvist, K
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Larsen, Joacim
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Vård och Omvårdnad.
    Johansson, U-B
    Sophiahemmet University / Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
    Mattsson, J
    Karolinska University Hospital / Karolinska Institutet.
    Fossum, B
    Sophiahemmet University / Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
    Family members' life situation and experiences of different caring organisations during allogeneic haematopoietic stem cells transplantation: A qualitative study2018Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 7, nr 1, artikkel-id e12610Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe family members' life situation and experiences of care in two different care settings, the patient's home or in hospital during the acute post-transplantation phase after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (HSCT). Data were collected through semi-structured interviews with 14 family members (seven women and seven men). An inductive qualitative content analysis was used to analyse the data. The majority of the family members' (n = 10) had experiences from home care. The findings show the family members' voice of the uncertainty in different ways, related with the unknown prognosis of the HSCT, presented as Being me being us in an uncertain time. The data are classified into; To meet a caring organisation, To be in different care settings, To be a family member and To have a caring relationship. Positive experiences such as freedom and security from home care were identified. The competence and support from the healthcare professionals was profound. Different strategies such as adjusting, having hope and live in the present used to balance to live in an uncertain time. The healthcare professionals need to identify psychosocial problems, and integrate the psychosocial support for the family to alleviate or decrease anxiety during HSCT, regardless of the care setting.

  • 197.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Department of Laboratory Medicine, Therapeutical Immunology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Larsen, Joacim
    Department of Laboratory Medicine, Therapeutical Immunology, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Johansson, Unn-Brit
    Sophiahemmet University College, Stockholm, Sweden.
    Mattsson, Jonas
    Department of Laboratory Medicine, Therapeutical Immunology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Svahn, Britt-Marie
    Department of Laboratory Medicine, Therapeutical Immunology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: Patients’ experiences of care and support2013Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 17, nr 4, s. 389-395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Treatment at home during the pancytopenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) has been an option for patients at our center since 1998. Earlier studies have shown that home care is safe and has medical advantages. In this study, we present patients’ experiences of care and support while being treated in hospital or at home during the acute post-transplantation phase.

    Method: Patients (n ¼ 41, 22 in hospital care and 19 in home care) answered the SAUC questionnaire at discharge (when home, or from hospital). Both statistical analysis and deductive content analysis were used.

    Results: The patients were highly satisfied with the care and support during the acute posttransplantation phase. Patients in home care were found to be more satisfied with care in general than patients in hospital care. The importance of safety, empathy, and encouragement from healthcare staff were expressed regardless of where care was given. Patients also felt that receipt of continuous, updated information during treatment was important and they had a strong belief in HSCT but were uncertain of the future regarding recovery.

    Conclusions: The main findings of this study were that in comparison to hospital care, home care does not appear to have a significant negative effect on patients’ experiences of care and support during the acute post-transplantation phase. In addition patients in home care felt safe, seen as a person and encouragement seem to empower the patients at home. Thus, this study may encourage other transplantation centers to provide home care if the patients want it.

  • 198.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' experiences of different caring organizations during allogeneic hematopoietic stem cells transplantation - a qualitative study2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 199.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Winterling, Jeanette
    Johansson, Eva
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Svahn, Britt-Marie
    Remberger, Mats
    Mattsson, Jonas
    Larsen, Joacim
    General health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: a cross-sectional comparison between hospital care and home care2015Inngår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 23, nr 5, s. 1273-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Earlier studies have shown that home care during the neutropenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) is medically safe, with positive outcomes. However, there have been few results on long-term outcomes after home care. The aims of this study were to compare general health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors who received either home care or hospital care during the early neutropenic phase after allo-HSCT and to investigate whether demographic or medical variables were associated with general health or symptom occurrence in this patient population.

    METHODS: In a cross-sectional survey, 117 patients (hospital care: n = 78; home care: n = 39) rated their general health (SF-36), symptom occurrence (SFID-SCT, HADS), and self-efficacy (GSE) at a median of 5 (1-11) years post-HSCT.

    RESULTS: No differences were found regarding general health, symptom occurrence, or self-efficacy between groups. The majority of patients in both hospital care (77 %) and home care (78 %) rated their general health as "good" with a median of 14 (0-36) current symptoms. Symptoms of fatigue and sexual problems were among the most common. Poor general health was associated with acute graft-versus-host disease (GVHD), low self-efficacy, and cord blood stem cells. A high symptom occurrence was associated with female gender, acute GVHD, and low self-efficacy.

    CONCLUSIONS: No long-term differences in general health and symptom occurrence were observed between home care and hospital care. Thus, home care is an alternative treatment method for patients who for various reasons prefer this treatment option. We therefore encourage other centers to offer home care to patients.

  • 200.
    Berglund, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pelleberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 1748
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf