Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 2105
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151. Barenfeld, Emmelie
    et al.
    Gustafsson, Susanne
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet; Göteborgs universitet.
    Dahlin-Ivanoff, Synneve
    Supporting decision-making by a health promotion programme: experiences of persons ageing in the context of migration.2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr 1, artikkel-id 1337459Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study is part of the Promoting Aging Migrants' Capabilities programme that applied person-centred group meetings and one individual home visit to prolong independence in daily activities among people ≥70 years who had migrated to Sweden from Finland or the Western Balkan region. With the purpose to understand programme outcomes, the study aimed to explore the participants' everyday experiences of using health-promoting messages exchanged during the programme. Using a grounded theory approach, 12 persons aged 70-83 years were interviewed six months to one year after their participation in the programme. The participants experienced how using health-promoting messages was a dynamic process of how to make decisions on taking action to satisfy health-related needs of oneself or others immediately or deferring action. Five sub-processes were also identified: gaining inner strength, meeting challenges in available resources, being attentive to what is worth knowing, approaching health risks, and identifying opportunities to advocate for others. The results suggest that the programme could develop personal skills to support older people who have migrated to overcome health-related challenges. They further demonstrate the importance of supporting their health literacy before personal resources hinder action, and call for research on programmes to overcome environmental barriers to health.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 152. Barenfeld, Emmelie
    et al.
    Gustafsson, Susanne
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Dahlin-Ivanoff, Synneve
    Understanding the "black box" of a health-promotion program: keys to enable health among older persons aging in the context of migration2015Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, artikkel-id 29013Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although the need to make health services more accessible to persons who have migrated has been identified, knowledge about health-promotion programs (HPPs) from the perspective of older persons born abroad is lacking. This study explores the design experiences and content implemented in an adapted version of a group-based HPP developed in a researcher-community partnership. Fourteen persons aged 70-83 years or older who had migrated to Sweden from Finland or the Balkan Peninsula were included. A grounded theory approach guided the data collection and analysis. The findings showed how participants and personnel jointly helped raise awareness. The participants experienced three key processes that could open doors to awareness: enabling community, providing opportunities to understand and be understood, and confirming human values and abilities. Depending on how the HPP content and design are being shaped by the group, the key processes could both inhibit or encourage opening doors to awareness. Therefore, this study provides key insights into how to enable health by deepening the understanding of how the exchange of health-promoting messages is experienced to be facilitated or hindered. This study adds to the scientific knowledge base of how the design and content of HPP may support and recognize the capabilities of persons aging in the context of migration.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 153. Barenfeld, Emmelie
    et al.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Moving from knowledge to action in partnership: A case study on program adaptation to support optimal aging in the context of migration2019Inngår i: Journal of Applied Gerontology, ISSN 0733-4648, E-ISSN 1552-4523, Vol. 38, nr 8, s. 1096-1120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This case study explored how a researcher-community partnership contributed to program adaptations when implementing person-centered group-based health promotion services to older people who have migrated to Sweden. The study was conducted over 3 years and various data sources were used: focus groups, individual interviews, documents, and archive material. Findings from different data sources and partners' perspectives were triangulated to an overall case description using an iterative process. Adaptations were shaped through a dynamic process, negotiating toward suitable solutions that culminated in actions taken to adapt or inhibit adaptations. The negotiations were driven by the interplay within and between three reasons to adapt. The partners' opportunities to influence the negotiation process depended on establishing common ground to shape adaptations. Practical implications are provided on how to move from knowledge to action when implementing person-centered group-based health promotion to support optimal aging in the context of migration.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Bayer, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bohlin, Tore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskestudentersupplevelse av stress samt förekommande copingstrategierbland sjuksköterskestudenter: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa de faktorer som kan påverkasjuk-sköterskestudenters upplevelse av stress samt att undersöka vilkacopingstrategier som kan förekomma hos sjuksköterskestudenter vidstresshantering. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.Litteratursökning utfördes i CINAHL with Full Text samt PubMed vilketresulterade i 16 artiklar som representerade sjuksköterskestudenter från 15 länder.Resultat: Utifrån de faktorer som orsakade stress hos sjuk-sköterskestudenteridentifierades tre huvudteman vilka var stressorer relaterade till teoretiskutbildning, stressorer under verksamhetsförlagd utbildning samt personligastressorer. Stressorer under verksamhetsförlagd utbildning var vanligastförekommande. Emotionsfokuserad coping var vanligast förekommande därcopingstrategier som att tala med vänner och familj, positivt tänkande och att ägnasig åt andra aktiviteter användes. Slutsats: Sjuksköterskestudenter upplever stressfrämst från teoretiska utbildningen i form av examinationer och denverksamhetsförlagda utbildningen där relationen till handledaren, vårda patienteroch dödsfall var de vanligast förekommande stressorerna. Sjusköterskestudenternaanvände sig av copingstrategier som kan ha positiv och negativ effektpå hälsan. Emotionsfokuserade och problemfokuserade copingstrategier användesmest frekvent. Undvikande copingstrategier var mer sällan förekommande.

  • 155.
    Begum, Mamotaz
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatum, Fazila
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Begum, Shamsunnaher
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program: A questionnaire baseline survey among nursing and midwifery educators in Bangladesh prior the development of a mentorship program2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Building midwifery educators’ capacity has been identified as an important component to ensure quality midwifery education and a midwifery workforce that can provide quality midwifery and newborn care. With the background of midwifery being recently introduced in colleges/institutions in Bangladesh, the midwifery educators would benefit from a mentorship program. In an attempt to provide recommendations for development of a mentorship program to midwifery faculty this study was conducted.

    Objective:

    To describe perceived beneficences of and compliance to the content in a mentorship program; pedagogic styles, students learning and nursing and midwifery educators’ opinions about their own working situation as midwifery educators in Bangladesh.

    Methods:

    The total number of participants were 59 (n= 59). Data were collected through a structured questionnaire with both open and closed response options, analyzed statistically and through content analysis.

    Result

    : The midwifery faculty finds it beneficial to participate in a mentorship programs because they perceive they can improve their own situation for the best of the country, moving midwifery forward. The most important skill/ability for faculty to teach the midwifery students was critical thinking and an ability to transfer theoretical knowledge into clinical practice, preferably by useing a variety of pedagogic styles. There is complicance among the midwifery faculty to use information technology to impact students’ learning experiences during clinical placement.

    Conclusion:

    Mentorship stands out to be a beneficial method of improving teaching and assessment of students’ performances particularly in clinical settings. Communication technology could be an option for providing support and mentorship to midwifery faculty. Information technology could be one important part of a mentorship program.

    Clinical applicability and suggestions for further research:

    The clinical applicability of this thesis is the provision of up-dated evidence-based information on complicance to modern technology to support the implementation of theoretical knowledge into clinical practice. Continuity of a mentorship program requires attention for sustainable outcome.

  • 156.
    Begum, Sufia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akter, Rehena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping and Nursing Instructors Suggestions of Acceptable and Feasible Requirements for an accreditation Toolkit for Midwifery Educations in Bangladesh: A Questionnaire Study at Five Institutes/Colleges in Rangpur and Rajshahi Divisions2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    To build the midwifery workforce and maintain quality in midwifery educations, the development of an accreditation system has been initiated in Bangladesh.

    Objective:

    The objectives of this thesis are 1) to map five midwifery education sites in Rangpur and Rajshahi divisions, Bangladesh. The mapping describe the situation at the institutes/colleges and clinical sites in which the midwifery students and teachers are aimed to reach the learning outcomes of the courses in the 3 years diploma midwifery curricula, 2) to provide information to Bangladesh Nursing and Midwifery Council with acceptable and feasible requirements that could feed into an accreditation toolkit for nursing institutes with midwifery education from nursing instructors perspective.

    Methods:

    This questionnaire study includes a mapping of the situation at 5 institutes or colleges in the Rangpur and Rajshahi divisions, and 20 nursing instructors’ perceptions of acceptable and feasible requirements to be included in an accreditation tool for midwifery educations. Data were collected through a semi-structured questionnaire with closed and open response alternatives analyzed descriptive statistics and answers on open questions in text were categorized.

    Results

    : Eighty percent of the collages/institutions accepted the proportion theory 40% in relation to practice 60%. The need for adequately qualified midwifery teachers, clinical preceptors/mentors, skills lab facilities and simulation became obvious. Teacher’s and clinical supervisors’ continuous in-service training and available resources were crucial to deliver the midwifery curriculum. Continuous in-service training could cover skills in antenatal care, maintenance of pantographs, care of the newborn and brief knowledge about breast feeding was suggested. Conclusion: This study illuminates gaps in quality education in Rajshahi and Rangpur divisions that could be solved with continuous in-service trainings of the nursing instructors and midwives supervising midwifery students. The government initiated the initiative to support the development of an accreditation system and toolkit closing the gap between the participants outlined in the curricula and the implementation in clinical practice in Rajshahi and Rangpur division.

    The clinical applicability

    of this thesis is to inform Bangladesh Nursing and Midwifery Council with support from Directorate General of Nursing and Midwifery and supervision of Ministry of Health and Welfare on feasible and acceptable requirements that could be included in an accreditation toolkit for midwifery education in Bangladesh. The thesis findings could be used to inform NGOs and other donor organizations, national and international, on subjects and content when developing in-service trainings.

  • 157.
    Beijer, Martina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Celander, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Riskfaktorer för och omvårdnadsåtgärder vid akut delirium: En litteraturstudie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité. Betydande riskfaktorer för akut delirium var ålder, flera samtidiga sjukdomar, antalet mediciner och typ av medicin. Förutom att genomgå operation var också många åtgärder, framför allt invasiva åtgärder, tidigt under sjukhusvistelsen riskfaktorer för akut delirium. Även flera rumsbyten var en riskfaktor. Viktiga åtgärder för att förebygga akut delirium var psykiatrisk konsultation, tekniker för att underlätta orientering, emotionellt stöd, patientundervisning och anhörigundervisning, patientorientering, fysisk kontakt med patient samt att upprätta kontakt med kurator.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 158.
    Bel Mekki, Veronica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fernström, Pia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre

    livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk

    vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga

    behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja

    livskvalitet.

    Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser

    som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom.

    Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade

    intervjuer.

    Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen

    av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och

    kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor

    betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person.

    Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor,

    att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att

    stabilisera symtom och förebygga återfall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Belostotskaia, Natalia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wennergren, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Unga kvinnors upplevelse av beslutsprocessen vid abort2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens. Känslor vid oönskad graviditet skiljde sig inte mycket mellan olika kvinnor. Även kvinnor som var säkra i sitt beslut upplevde ambivalens. Abort som en lösning på oönskad graviditet hade sitt pris hur beslutsam kvinnan var. Ett abortbeslut var för många kvinnor en smärtsam nödvändighet och många kvinnor upplevde ångest vid abortbeslutet. Känslor och erfarenhet som kvinnor upplevde i beslutsprocessen och vid abort påverkde kvinnornas känsloliv resten av deras liv. Kvinnors konsultationsmönster, angående sin oönskade graviditet, är annorluna än vid andra stora händelser i livet. Kvinnor sökte ofta stöd i sitt beslutsfattande. Det var viktigt att sjuksköterskan, i mötet med den abortsökande kvinna, förhåller sig neutral i tal samt använda öppna frågor. Slutsats: Under förespegling att kvinnan har ett fritt val gör hon sitt val av abort. Detta val innehåller allehanda komplexa känslor och paradoxer. Det är viktigt med medvetenhet om detta, bland sjuksköterskor, för att ge adekvat och neutral omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 160.
    Bengt, Olsson
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Christina, Boberg
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnor och Mäns upplevelser av vardagslivet och sjuksköterskans roll efter en hjärtinfarkt.2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv. Dessa huvudrubriker är ”Hälsoproblem”, ”Livsstilsförändringar”, ”Emotionella reaktioner”, ”Arbets och socialt nätverk” och ”Hur upplevs sjuksköterskans roll i omvårdnaden”. Under dessa huvudrubriker har uppsatsförfattarna beskrivit vilket resultat vi funnit i artiklarna om patienters olika upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Diskussion: Resultatet liknar det som redan finns beskrivet i läroböckerna att män och kvinnor reagerar och upplever smärta på olika sätt. Vilket leder till att upplevelserna i vardagen också kommer att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Att båda könen upplever smärta och obehag på olika sätt kan ha att göra med ideal, normer, livsvillkor och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Slutsats: Individen bakom sjukdomen får aldrig förbises vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser i omvårdnaden. Det föreligger dessutom en informationsbrist. Denna bör utredas för att höja kvalitén rörande patientinformationen. Anhöriga bör dessutom involveras i vården mer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 161.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Berglund, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Virtual Reality som rehabiliteringsmetod för patienter med stroke: En litteraturöversikt2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 162.
    Bengtsson, Hillevi
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Törnqvist, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    En värdig död: ur ett närståendeperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder närstående uppfattar som viktiga för att deras anhörig ska få en värdig död. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och litteratur söktes i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Femton vetenskapliga artiklar varav både kvalitativa och kvantitativa valdes, granskades och sammanställdes. I resultatet framkom sex kategorier: symtomkontroll, vårdmiljö, kommunikation, delaktighet, efter döden och andlighet. För att befrämja en värdig död var symtomkontrollen av vikt då lidandet skapar stress hos närstående. I vårdmiljön var det viktigt med avskildhet, lugn och ro och möjlighet för närstående att närvara . I kommunikationen var det viktigt att vara tydlig, uppriktig och upprepande . Även vänlighet och engagemang från vårdpersonalen hade stor betydelse. Det var av vikt att närstående och patient var delaktiga i vård och behandling men fick inte belastas med för stort ansvar. Efter döden behövde närstående få god tid att ta farväl. Ett uppföljande möte kunde hjälpa till att reda ut missförstånd som uppkommit under patientens sista tid i livet. Andlig styrka hos närstående kunde innebära att även i sorg och saknad fanns hoppet kvar. Det var av vikt att alla jobbade mot samma mål och att närstående blev delaktig i vården av dess anhörig. För att närstående till en döende eller avliden patient skulle uppleva att döden var värdig behövdes en sammantagen helhet i omvårdnaden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 163.
    Benjamin Benjamin, Jolyana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Munther, Rebecca
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mindfulness som metod vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

    Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro.

    Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 164. Bentham, James
    et al.
    Ezzati, Majid
    A century of trends in adult human height2016Inngår i: eLIFE, E-ISSN 2050-084X, ISSN 2050-084X, Vol. 5, s. 1-29, artikkel-id e13410Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Being taller is associated with enhanced longevity, and higher education and earnings. We reanalysed 1472 population-based studies, with measurement of height on more than 18.6 million participants to estimate mean height for people born between 1896 and 1996 in 200 countries. The largest gain in adult height over the past century has occurred in South Korean women and Iranian men, who became 20.2 cm (95% credible interval 17.5–22.7) and 16.5 cm (13.3– 19.7) taller, respectively. In contrast, there was little change in adult height in some sub-Saharan African countries and in South Asia over the century of analysis. The tallest people over these 100 years are men born in the Netherlands in the last quarter of 20th century, whose average heights surpassed 182.5 cm, and the shortest were women born in Guatemala in 1896 (140.3 cm; 135.8– 144.8). The height differential between the tallest and shortest populations was 19-20 cm a century ago, and has remained the same for women and increased for men a century later despite substantial changes in the ranking of countries.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Berg, Karolin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gunnarsdottir, Moeidur
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans copingstrategier vid stress: - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera

    olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket

    idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och

    ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra

    till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är

    hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta

    de krav och påfrestningar den ställs inför.

    Syfte

    Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda

    i omvårdnaden för att hantera stress.

    Metod

    Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008

    och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo.

    Resultat

    De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde

    använda sig av för att hantera stress var

    Be om hjälp och socialt stöd, Positivt

    tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva

    religion

    samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier,

    Känslofokuserad coping

    och Problemfokuserad coping.

    Slutsats

    Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder

    flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande

    copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 166. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Avbrott på akutmottagning2011Inngår i: 6:e nationella konferensen om patientsäkerhet, Stockholm, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 167. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Multitasking and interruptions of emergency department clinicians' activities2011Inngår i: College of Emergency Nursing Australasia International Conference, Adelaide, Australia, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 168. Berg, Lena
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    The presence of emergency department crowding at a Swedish University hospital.: A longitudinal study using two crowding indicators as measures.2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 169.
    Berg, Lena
    et al.
    Akutkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna ; Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet.
    Källberg, Ann-Sofie
    kutkliniken, Falu Lasarett ; Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Karolinska institutet.
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Avbrott och störning i arbetet för akutmottagningspersonal - är det någon skillnad?2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 170.
    Berg, Lena
    et al.
    Karolinska institutet.
    Källberg, Ann-Sofie
    Karolinska institutet.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Karolinska institutet.
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Interruptions and disturbances in emergency department work assignments2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 171.
    Berg, Lena M
    et al.
    Karolinska institutet.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Östergren, Jan
    Discacciati, Andrea
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Associations between crowding and ten-day mortality among patients allocated lower triage acuity levels without need of acute hospital care on departure from the emergency department2019Inngår i: Annals of Emergency Medicine, ISSN 0196-0644, E-ISSN 1097-6760, Vol. 74, nr 3, s. 345-356Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    STUDY OBJECTIVE: We describe the association between emergency department (ED) crowding and 10-day mortality for patients triaged to lower acuity levels at ED arrival and without need of acute hospital care on ED departure.

    METHODS: This was a registry study based on ED visits with all patients aged 18 years or older, with triage acuity levels 3 to 5, and without need of acute hospital care on ED departure during 2009 to 2016 (n=705,699). The sample was divided into patients surviving (n=705,076) or dying (n=623) within 10 days. Variables concerning patient characteristics and measures of ED crowding (mean length of stay and ED occupancy ratio) were extracted from the hospital's electronic health records. ED length of stay per ED visit was estimated by the average length of stay for all patients who presented to the ED during the same day and shift and with the same acuity level. The 10-day mortality after ED discharge was used as the outcome measure. Multivariable logistic regression analyses were conducted.

    RESULTS: The 10-day mortality rate was 0.09% (n=623). The event group had larger proportions of patients aged 80 years or older (51.4% versus 7.7%) and triaged with acuity level 3 (63.3% versus 35.6%), and greater comorbidity (age-combined Charlson comorbidity index median interquartile range 6 versus 0). We observed an increased 10-day mortality for patients with a mean ED length of stay greater than or equal to 8 hours versus less than 2 hours (adjusted odds ratio 5.86; 95% confidence interval [CI] 2.15 to 15.94) and for elevated ED occupancy ratio. Adjusted odds ratios for ED occupancy ratio quartiles 2, 3, and 4 versus quartile 1 were 1.48 (95% CI 1.14 to 1.92), 1.63 (95% CI 1.24 to 2.14), and 1.53 (95% CI 1.15 to 2.03), respectively.

    CONCLUSION: Patients assigned to lower triage acuity levels when arriving to the ED and without need of acute hospital care on departure from the ED had higher 10-day mortality when the mean ED length of stay exceeded 8 hours and when ED occupancy ratio increased.

  • 172.
    Berg, Lena M
    et al.
    Karolinska University Hospital; Karolinska Institutet.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    An observational study of activities and multitasking performed by clinicians in two Swedish emergency departments2012Inngår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 19, nr 4, s. 246-251Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To explore the type and frequency of activities and multitasking performed by emergency department clinicians.

    Methods: Eighteen clinicians (licensed practical nurses, registered nurses and medical doctors), six from each occupational group, at two Swedish emergency departments were followed in their clinical work for 2 h each to observe all their activities and multitasking practices. Data were analysed using qualitative and quantitative content analysis.

    Results: Fifteen categories of activities could be identified based on 1882 observed activities during the 36 h of observation. The most common activity was information exchange, which was most often performed face-to-face. This activity represented 42.1% of the total number of observed activities. Information exchange was also the most common activity to be multitasked. Registered nurses performed most activities and their activities were multitasked more than the other clinicians. The nurses’ and doctors’ offices were the most common locations for multitasking in the emergency department.

    Conclusion: This study provides new knowledge regarding the activities conducted by clinicians in the emergency department. The most frequent activity was information exchange, which was the activity most often performed by the clinicians when multitasking occurred. Differences between clinicians were found for activities performed and multitasked, with registered nurses showing the highest frequencies for both.

  • 173.
    Berg, Lena M
    et al.
    Karolinska Institutet; Karolinska University Hospital.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Significant changes in emergency department length of stay and case mix over eight years at a large Swedish University Hospital2019Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 43, s. 50-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Describe the longitudinal development of crowding and patient/emergency department (ED) characteristics at a Swedish University Hospital.

    METHODS: A retrospective longitudinal registry study based on all ED visits with adult patients during 2009-2016 (N = 1,063,806). Patient characteristics and measures of ED crowding (ED occupancy ratio, length-of-stay [LOS], patients/clinician's ratios) were extracted from the hospital's electronic health record. Non-parametric analyses were conducted.

    RESULTS: The proportion of unstable patients (triage level 1-2) increased while the proportion of admitted patients decreased. All crowding variables were stable, except for LOS, which increased by 9 min/visit/year (95% CI: 8.8-9.1). LOS for visits by patients ≥ 80 years increased more compared to those 18-79 (248 min vs. 190 min, p < 0.001). Unstable patients increased their median LOS compared to stable patients (triage level 3-5). LOS for discharged patients increased with an average of 7.7 min/year (95% CI: 7.5-7.9) compared to 15.5 min/year (95% CI: 15.2-15.8) for those being admitted.

    CONCLUSION: Fewer admissions, despite an increase of unstable patients, is likely related to lack of in-hospital beds and contributes to ED crowding. The increase in median ED LOS, especially for patients in the subgroups unstable, ≥80 years and admitted to in-hospital care reflects this problem.

  • 174.
    Berg, Lena M
    et al.
    Karolinska University Hospital.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Djärv, Therese
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Reasons for interrupting colleagues during emergency department work: a qualitative study2016Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 29, nr SI, s. 21-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Emergency department team members frequently need to interact with each other, a circumstance causing multiple interruptions. However, information is lacking about the motives underlying these interruptions and this study aimed to explore clinicians' reasons to interrupt colleagues during emergency department work.

    METHOD: Semi-structured interviews with 10 physicians and 10 registered nurses at two Swedish emergency departments. The interviews were analyzed inductively using content analysis.

    RESULTS: The working conditions to some extent sustained the clinicians' need to interrupt, for example different routines. Another reason to interrupt was to improve the initiator's work process, such as when the initiators perceived that the interruption had high clinical relevance. The third reason concerns the desire to influence the work process of colleagues in order to prevent mistakes and provide information for the person being interrupted to improve patient care.

    CONCLUSION: The three identified categories for why emergency department clinicians interrupt their colleagues were related to working conditions and a wish to improve/influence the work processes for both initiators and recipients. Several of the reasons given for interrupting colleagues were done in order to improve patient care. Interruptions perceived as negative to the recipient were mostly related to the working conditions.

  • 175.
    Berg, Lena M
    et al.
    Karolinska Institutet; Karolinska University Hospital.
    Källberg, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet; Department of Emergency Medicine, Falun Hospital.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Djärv, Therese
    Brixey, Juliana J
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Factors influencing clinicians' perceptions of interruptions as disturbing or non-disturbing: a qualitative study2016Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 27, s. 11-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Emergency departments consist of multiple systems requiring interaction with one another while still being able to operate independently, creating frequent interruptions in the clinical workflow. Most research on interruptions in health care settings has focused on the relationship between interruptions and negative outcomes. However, there are indications that not all interruptions are negatively perceived by those being interrupted. Therefore, this study aimed to explore factors that influence when a clinician perceives interruptions as non-disturbing or disturbing in an emergency department context.

    METHOD: Explorative design based on interviews with 10 physicians and 10 registered nurses at two Swedish emergency departments. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULT: Factors influencing whether emergency department clinicians perceived interruptions as non-disturbing or disturbing were identified: clinician's constitution, external factors of influence and the nature of the interrupted task. The clinicians' perceptions were related to a complex of attributes inherent in these three factors at the time of the interruption. Thus, the same type of interruption could be perceived as either non-disturbing or disturbing contingent on the surrounding circumstances in which the event occurred.

    CONCLUSION: Emergency department clinicians' perceptions of interruptions as non-disturbing or disturbing were related to the character of identified influencing factors.

  • 176.
    Berg, Lena M
    et al.
    Karolinska Institutet; Karolinska University Hospital.
    Källberg, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Department of Emergency Medicine, Falun Hospital.
    Göransson, Katarina
    Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Solna, Sweden ; Department of Emergency Medicine, Karolinska University Hospital, Solna, Sweden.
    Östergren, J
    Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Solna, Sweden ; Department of Emergency Medicine, Karolinska University Hospital, Solna, Sweden.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Interruptions in emergency department work: an observational and interview study2013Inngår i: BMJ Quality and Safety, ISSN 2044-5415, E-ISSN 2044-5423, Vol. 22, nr 8, s. 656-663Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectiv.e Frequent interruptions are assumed to have a negative effect on healthcare clinicians’ working memory that could result in risk for errors and hence threatening patient safety. The aim of this study was to explore interruptions occurring during common activities of clinicians working in emergency departments.

    Method. Totally 18 clinicians, licensed practical nurses, registered nurses and medical doctors, at two Swedish emergency departments were observed during clinical work for 2 h each. A semistructured interview was conducted directly after the observation to explore their perceptions of interruptions. Data were analysed using non-parametric statistics, and by quantitative and qualitative content analysis.

    Results. The interruption rate was 5.1 interruptions per hour. Most often the clinicians were exposed to interruptions during activities involving information exchange. Calculated as percentages of categorised performed activities, preparation of medication was the most interrupted activity (28.6%). Face-to-face interaction with a colleague was the most common way to be interrupted (51%). Most common places for interruptions to occur were the nurses’ and doctors’ stations (68%). Medical doctors were the profession interrupted most often and were more often recipients of interruptions induced by others than causing self-interruptions. Most (87%) of the interrupted activities were resumed. Clinicians often did not regard interruptions negatively. Negative perceptions were more likely when the interruptions were considered unnecessary or when they disturbed the work processes.

    Conclusions. Clinicians were exposed to interruptions most often during information exchange. Relative to its occurrence, preparation of medication was the most common activity to be interrupted, which might increase risk for errors. Interruptions seemed to be perceived as something negative when related to disturbed work processes.

  • 177.
    Bergdahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Löfgren, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet

    insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av

    egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till

    råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar

    följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och

    kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts.

    Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och

    resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och

    Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård.

    Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar,

    för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering

    utifrån individen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Bergendahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lövstrand, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans preoperativa information för patientens postoperativa smärtupplevelse: - En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård.

    Syfte

    : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi.

    Metod

    : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta.

    Resultat

    : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades.

    Slutsats

    : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Bergens, Katarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palmer, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvård: En litteraturöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas. Omvårdnadsrelationen synliggör patientens sårbarhet, vilket ställer krav på ambulanspersonalen att visa respekt för patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan även psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk människosyn gör att patienten blir bemött som en unik individ och därmed får en bättre prognos medan brister i den prehospitala vårdkedjan kan äventyra patientsäkerheten.

    Fulltekst (pdf)
    BergensPalmer
  • 180.
    Bergens, Marika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johnson, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Arbetsrelaterade stressfaktorer ochsjuksköterskans möjlighet till en patientsäker vård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkararbetsrelaterad stress och hur det påverkar möjligheten till att ge en patientsäker vård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databasernaCINAHL och PubMed. De 14 inkluderade artiklarna resulterade i två teman och femsubteman som beskriver faktorer till arbetsrelaterad stress och dess effekter.Resultat: Graden av arbetsbelastning, brist på kommunikation och dåliga relationer på arbetetvar till stor del en bidragande orsak till arbetsrelaterad stress. Underbemanning gjorde attstressen ökade ytterligare hos de sjuksköterskor som arbetade och medförde dessutom en storrisk för utmattning eller utbrändhet. Tidspress gjorde att sjuksköterskor inte hann med viktigadelar i omvårdnaden. Fokus blev på att utföra praktiska uppgifter medan omvårdanden blevlidande. Dessa faktorer bidrog i hög grad till att patientsäkerheten äventyrades i form avsämre koncentrationsförmåga hos sjuksköterskan, vilket bland annat ledde till missad ellerbristfällig dokumentation och fel vid läkemedelshantering.Slutsats: Underbemanning och tidspress är i hög grad bidragande orsaker till attsjuksköterskor blir stressade och utbrända. Dessa faktorer gör det svårt att upprätthålla enevidensbaserad och patientsäker vård.

  • 181.
    Berggren, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Graf, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien

    är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till

    handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att

    sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig.

    Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen

    som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd

    beteendekontroll.

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer

    och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av

    riktlinjer för handhygien.

    Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på

    fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna

    PubMed, CINAHL och Web of Science.

    Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned

    behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som

    påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan

    upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till

    handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder

    som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är

    enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd

    beteendekontroll.

    Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella

    insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att

    sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av

    personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att

    utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka

    kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans

    följsamhet till riktlinjer för handhygien.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Bergholm Andersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag.

    Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo.

    Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Bergholm, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bertilsson, Hans-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med bensår: Litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar

    varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter

    över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för

    vården.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl,

    Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av

    både kvalitativ och kvantitativ design.

    Resultat:

    Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier:

    att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter

    upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt

    negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk

    begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning.

    Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om

    bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten.

    Konklusion:

    Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat

    till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var

    adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till

    försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på

    patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra

    patienters välmående.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Berghov, Emmelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Danielsson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårdas i ett isoleringsrum vid infektion eller risk för infektion – patientens upplevelse.: En litteraturöversikt.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att beskriva upplevelsen av att vårdas i ett isoleringsrum hos patienter med infektion eller risk att drabbas av infektion.

    Bakgrund:

    Patienter kan behöva isoleras av olika anledningar, antingen för att hindra smittspridning eller för att skydda infektionskänsliga patienter. Multiresistenta bakterier är ett ökande problem runt om i världen. För att minska antibiotika resistensen och förhindra smittspridning av multiresistenta bakterier är en åtgärd att isolera patienter som är smittade.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet baseras på 14 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts.

    Resultat:

    Det fanns både positiva och negativa upplevelser av att vårdas i ett isoleringsrum. Bland de positiva upplevelserna fanns känslor av trygghet och möjlighet till privatliv. De negativa upplevelserna var sammankopplade med den fysiska miljön, okunskap och känslor som ångest och ensamhet. Även sjukvårdspersonalen attityder, bemötande och följsamhet till rutiner påverkade patientens upplevelse av isoleringsvården.

    Slutsats:

    Isoleringsupplevelsen är unik för varje individ och faktorer som kan påverka upplevelsen är sjukvårdspersonalens förmåga att ge tillräcklig information, ha ett bra bemötande och ge patienten möjligheten att bevara sociala kontakter.

  • 185.
    Berglund, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pelleberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Berglund, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Skrijelj, Seada
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bröstcancer: Kvinnors upplevelser och behov av stöd efter radikal mastektomi2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Resultatet visade att en mängd olika reaktioner uppstod efter operationen. Kvinnorna upplevde en negativ bild av sig själva vilket medförde att de inte accepterade sin nya kropp och identitet. Det var även vanligt att de bröstcanceropererade isolerade sig från omgivningen och skylde sin bröstförlust inför andra. Kvinnors bröst var ofta förknippat med sexualitet och när de miste sitt bröst efter mastektomin påverkade det även relationen till partnern. Efter operationen var de bröstcancerdrabbade i stort behov av stöd. Det sociala och emotionella stödet innebar för kvinnorna att de hade någon som lyssnade och stöttade dem. Genom att erbjuda dem informativt stöd upplevde de en större trygghet inför framtiden. Även det praktiska stödet var betydelsefullt för kvinnorna då de fick hjälp av familj och vänner med olika göromål.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 187.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Janérs, Laila
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientutbildning om diabetes: En systematisk litteraturstudie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angående patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fått med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som användes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hämtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar från referenslistor. Urvalet gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. De valda artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalité och poängsattes med hjälp av granskingsmallar. Studien baseras på 23 vetenskapliga artiklar, 16 från databassökning och 7 artiklar från referenslistor, daterade från år 2000 och fram till år 2005. Resultatet visade att patientutbildningen i samband med diabetes är nödvändigt, och det är viktigt att den anpassas utifrån patientens egna behov och resurser. Patienterna har olika motivation och förståelse för att ändra sitt förhållningssätt till kost och motion. Det är viktigt att patientundervisningen innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning under en längre tidsperiod.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 188.
    Berglund, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Nicklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion – en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion.

    Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (u.å.a) drabbades ca 10 % av landets inlagda patienter på sjukhus 2008 av en vårdrelaterad infektion. Den vanligaste vårdrelaterade infektion var urinvägsinfektion. Detta innebär lidande för patienter som drabbas samtidigt som det kostar samhället pengar. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och förhindra vårdlidande hos patienter.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet är baserat på 15 artiklar som uppfyllde inklusionskriterier och kvalitetsgranskning.

    Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion krävs omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien, utbildning samt följsamhet till rutiner vid inläggning av kateter.

    Slutsats: Genom att följa omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien samt följsamhet till rutiner anser uppsatsförfattarna att man kan förebygga VRUI och förhindra vårdlidande hos patienten. De omvårdnadsåtgärder uppsatsförfattarna har tagit upp och diskuterat är något som uppsatsförfattarna anser ingår i sjuksköterskans dagliga arbete, tar sjuksköterskan ansvar för sina handlingar, uppdaterar sin kunskap, tillämpar god handhygienen och följer de riktlinjer som finns så anser uppsatsförfattarna att VRUI kan förebyggas.

  • 189.
    Berglund, Wivi-Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fahlstad, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vårdgivares upplevelse av palliativ vård samt deras behov av stöd: en systematisk litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendevårdares och sjuksköterskors upplevelse av det palliativa vårdandet samt deras behov av stöd och vilka stödåtgärder som upplevdes vara betydelsefulla. Litteratursökningen har skett genom databaserna PubMed och ELIN@Dalarna. Kvalitetsgranskningen av artiklarna resulterade i ett urval av 13 kvalitativa och en kvantitativ studie samt en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. Dessa vetenskapliga artiklar var publicerades mellan år 2000 och 2005. Artiklarnas resultat visade att närståendes situation förändrades i samband med vårdandet av den anhörige i livets slutskede. Närstående upplevde ofta känslor som trötthet, hjälplöshet, vrede och skuld som i sin tur kunde leda till fysiska och psykiska symtom. Ibland upplevde närståendevårdarna bristfälligt stöd från vårdpersonalen. Närståendevårdarna upplevde det som värdefullt när familj och vårdpersonal gav dem stöd, då detta lättade den känslomässiga bördan av det palliativa vårdandet. Sjuksköterskor som arbetade inom palliativ vård upplevde ofta känslor som oro, rädsla, ensamhet och otillräcklighet. Vårdandet av palliativa patienter upplevdes vara känslomässigt tröttsamt och sjuksköterskorna kände ett behov av stöd. Sjuksköterskorna delade ofta den känslomässiga bördan med sina kollegor och upplevde att de kunde få stöd genom kollegor.

  • 190.
    Bergman, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wanke, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    HBTQ-personers erfarenheter av vårdpersonalens bemötande inom sjukvården – en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Synen på HBTQ-personer i samhället är under förändring och i takt

    med att fler vågar vara öppna med sin sexuella läggning, konfronteras det

    heteronormativa synsättet. Historiskt sett är detta en grupp som mötts av

    diskriminering och stigmatisering ute i samhället och även i vårdsituationer och i

    mötet med vårdgivare. Lagändringar har framtagits för att stoppa

    marginaliseringen av denna grupp, vilket lett till attitydförändringar i samhället.

    Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HBTQ-personers erfarenheter av

    vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod. Litteraturöversikt med 17

    kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att denna grupp fortfarande

    erfar stigmatisering och diskriminering i mötet med vård och vårdgivare, samt att

    vårdpersonalen saknade betydande kunskap om denna grupp. Slutsats. Det finns

    fortsatta behov av forskning inom området, utbildning av vårdpersonal, samt

    införande av ämnet HBTQ i utbildningen för allmänsjuksköterskor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Bergman Bruhn, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Olai, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014: Slutrapport2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Bergman, Josefin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors, sjuksköterskestudenters och vårdpersonals kunskap och förhållningssätt till vårdhygien och meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA): En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner och MRSA är ett stort problem i vården. Bristande följsamhet till vårdhygien är en orsak till smittspridning. Den legitimerade sjuksköterskan har ett personligt och arbetsledande ansvar för arbetet med evidensbaserad vård och för att gällande riktlinjer efterföljs. Syfte: Att belysa vilka kunskaper och förhållningssätt sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och vårdpersonal har till vårdhygien och MRSA samt vilka faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Bristande kunskap och förhållningssätt är faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien och MRSA. Aktivt ledarskap och samlade strategier mot smittspridning påverkar följsamhet till vårdhygien positivt. Hög arbetsbelastning kan vara en negativ påverkansfaktor. Kunskapsbrist inom hela vårdorganisationen om vårdhygien och MRSA har identifierats. Bristande kunskap kan leda till låg följsamhet och felaktigt förhållningssätt. Bristfälligt förhållningssätt till evidensbaserade riktlinjer leder till att sjuksköterskor skapar egna hygienrutiner. Åtgärder som förbättrar följsamhet innefattar; goda hygienförebilder, förbättrad kommunikation, arbete för en engagerad personalgrupp samt att vårdpersonal får utbildning i vårdhygien och MRSA. Slutsats: En bristande kunskap om vårdhygien och MRSA har påvisats. Sjuksköterskan har som arbetsledare en viktig roll i att påverka annan vårdpersonal positivt. Ökad kunskap om vårdhygien och MRSA, ett positivt förhållningssätt, ett aktivt ledarskap och samlade strategier förbättrar följsamheten.

  • 193.
    Bergman, Karolina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldres upplevelser av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende utifrån den äldres perspektiv.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna PubMed, Academic Search Elite, Cinahl och Vård i Norden, vilket resulterade i 14 artiklar. De vetenskapliga artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar och endast artiklar med medelgod eller hög kvalitet har använts i resultatet.

    Resultat: Förändrad boendesituation medförde en stor omställning för den äldre. Betydelsefullt för anpassningsförmågan var den äldres delaktighet i beslutet att flytta och förberedelse inför flytten. Många äldre var nöjda med omvårdnaden. De fysiska behoven som exempelvis förflyttning prioriterades av personalen, medan de sociala och psykiska behoven inte uppmärksammades i lika stor utsträckning. Personalbrist och inarbetade rutiner innebar begränsningar och liten möjlighet för den äldre att påverka det dagliga livet. Att känna trygghet, värdighet och bli bemött på ett respektfullt sätt av personal var viktiga faktorer för upplevelsen.

    Slutsats: Delaktighet i flyttningsbeslutet och förberedelse inför flytten var viktiga faktorer för den äldres anpassning till det nya boendet. Genom att personalen lyssnade på den äldre ökade förutsättningarna för att bemöta den äldres behov och önskningar. Individuellt anpassad omvårdnad där hänsyn tas till hela människan och dennes livsvärld, bidrar till upplevelsen av värdighet, livskvalitet och välbefinnande hos den äldre som bor på ett särskilt boende.

  • 194.
    Bergman, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan stödja nutritionsintaget för personer med demens – en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige lever runt 160,000 människor med demens, vilket är ett neurologiskt tillstånd där hjärnvävnad förtvinat. Detta leder till att fysiologiska och kognitiva funktioner försvagas. Omvårdnadsåtgärder relaterade till en person med demens fokuserar på att lindra symtom och tillhandahålla assistans gentemot den funktionella nedsättningen. Detta kan appliceras vid nutritionsintag då måltidssituationer kan bli en komplex uppgift för personer med demens, dessa åtgärder kan utföras ur ett personcentrerat spektra för att tillgodose individen.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att utforska personcentrerade omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan applicera till olika omständigheter för att optimera nutritionsintaget hos personer med demens.

    Metod

    En litteraturöversikt sammanställd genom 11 stycken vetenskapliga artiklar.

    Resultat

    Fem omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintag hos personer med demens var att under måltid lyssna till musik, erhålla personlig assistans för att underlätta måltidsintag, muntlig uppmaning som stöd, hur maten presenterades, träningsprogram vid måltid.

    Konklusion

    Ur denna översikt har omvårdnadsåtgärder framkommit som är till fördel för personen med demens i samband med nutritionsintag. När inte omvårdnadsåtgärder appliceras för måltidssituationen kan tillståndet hos personen med demens förvärras drastiskt genom exempelvis sjukdom och orörlighet, vilket ger försämrad livskvalitet. De omvårdnadsåtgärder som presenteras skulle genom enkla tillvägagångssätt kunna tillhandahållas av vårdgivare och anhöriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Bergman, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norrmalm, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Övervikt och fetma hos barn: Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdens insatser2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 196.
    Bergstedt, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Weng, Ánimo
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mindfulness betydelse för personer med långvarig smärta: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Långvarig smärta är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Lidandet för individen är omfattande och ur ett samhälleligt perspektiv är det både kostsamt och resurskrävande. När en smärta utvecklas till en långvarig smärta blir situationen komplex. För att behandla långvarig smärta krävs en kombination av flera behandlingsmetoder, en så kallad multimodal rehabilitering. Denna litteraturöversikt är inriktad på att utforska kunskapsläget när det gäller mindfulness och dess betydelse vid långvarig smärta.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivavilken betydelsemindfulness har för personer med långvarig smärta.Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som innefattar 15 kvantitativa artiklar.Resultat:Resultatet påvisar vissa signifikanta förbättringar inomområdena; smärtacceptans och smärthantering, smärtrelaterad stress, smärtintensitet och smärtskattning, medvetenhet, sömn och sömnproblematik, livskvalitet, mentala aspekter, fysiologiska aspekter och läkemedelsanvändning.Slutsats: Det kan finnas fördelar med utövande av mindfulness för personer med långvarig smärta. För att mindfulness skall vara av betydelse krävs regelbundenhetoch långsiktighet av utövaren. Sjuksköterskan skulle haett viktigt arbete genom att kunna motivera och rekommendera denna form av rehabilitering som ett komplement till befintliga metoderom detta var en accepterad rekommendation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Bergstrand, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Trauma is the leading cause of death for people up to 40 years and

    causes great suffering for the affected person. When the person comes into the

    emergency department, it requires fast treatment and a structured approach from

    all of the trauma group. Every minute is important for the patient's prognosis. The

    encounter between the patient and the nurse is often short and intense.

    Aim: The purpose of this study is to describe patients' experience of care for

    physical trauma in an emergency department.

    Method: Articles have been applied for in the various relevant databases. Articles

    that answered the purpose was gathered and data were marked. This is to get an

    overview of the state of knowledge, which is compiled in the result.

    Results: The result shows that the communication and information were an

    important part of the care. Patients wanted the nurses to be honest and give clear

    information for patients, because it had impact on the experience of care. Feelings

    that arose in the connection with trauma was fear of the unknown, and not to hold

    control over their lives.

    Conclusion: Trauma care is a complex situation. The patient, purely somatic are

    in a life threatening situation but the mind is still present with many thoughts and

    questions. As the situation is life-threatening, the psychosocial needs will never be

    a priority of the traumacare. It will probably always remain, if no changes in the

    trauma team structure occurs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 198. Bergstrom, Cecilia
    et al.
    Persson, Margareta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mogren, Ingrid
    Pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain approximately 14 months after pregnancy: pain status, self-rated health and family situation2014Inngår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 14, artikkel-id 48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Pelvic girdle pain (PGP) in pregnancy is distinct from pregnancy-related low back pain (PLBP). However, women with combined PLBP and PGP report more serious consequences in terms of health and function. PGP has been estimated to affect about half of pregnant women, where 25% experience serious pain and 8% experience severe disability. To date there are relatively few studies regarding persistent PLBP/PGP postpartum of more than 3 months, thus the main objective was to identify the prevalence of persistent PLBP and PGP as well as the differences over time in regard to pain status, self-rated health (SRH) and family situation at 12 months postpartum. Methods: The study is a 12 month follow-up of a cohort of pregnant women developing PLBP and PGP during pregnancy, and who experienced persistent pain at 6 month follow-up after pregnancy. Women reporting PLBP/PGP (n = 639) during pregnancy were followed up with a second questionnaire at approximately six month after delivery. Women reporting recurrent or persistent LBP/PGP at the second questionnaire (n = 200) were sent a third questionnaire at 12 month postpartum. Results: A total of 176 women responded to the questionnaire. Thirty-four women (19.3%) reported remission of LBP/PGP, whereas 65.3% (n = 115) and 15.3% (n = 27), reported recurrent LBP/PGP or continuous LBP/PGP, respectively. The time between base line and the 12 months follow-up was in actuality 14 months. Women with previous LBP before pregnancy had an increased odds ratio (OR) of reporting 'recurrent pain' (OR = 2.47) or 'continuous pain' (OR = 3.35) postpartum compared to women who reported 'no pain' at the follow-up. Women with 'continuous pain' reported statistically significant higher level of pain at all measure points (0, 6 and 12 months postpartum). Non-responders were found to report a statistically significant less positive scoring regarding relationship satisfaction compared to responders. Conclusions: The results from this study demonstrate that persistent PLBP/PGP is a major individual and public health issue among women 14 months postpartum, negatively affecting their self-reported health. However, the perceived relationship satisfaction seems to be stable between the groups.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 199. Bergström, Anna
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Graham, Ian
    Gustafsson, Kazuko
    Harvey, Gill
    Kitson, Alison
    Rycroft-Malone, Jo
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    The use of the PARIHS framework in implementation research and practice: A citation analysis of the literature2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 200. Bergström, Anna
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. University of Adelaide, Adelaide, Australia.
    Eldh, Ann Catrine
    Graham, Ian
    Gustafsson, Kazuko
    Harvey, Gillian
    Hunter, Sarah
    Kitson, Alison
    Rycroft-Malone, Jo
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg.
    The use of the PARIHS framework in implementation research and practice: A citation analysis of the literature2020Inngår i: Implementation Science, E-ISSN 1748-5908, Vol. 15, nr 1, artikkel-id 68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 2105
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf