du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1887
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Berg, Lena
    et al.
    Karolinska institutet.
    Källberg, Ann-Sofie
    Karolinska institutet.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Karolinska institutet.
    Göransson, Katarina
    Karolinska institutet.
    Interruptions and disturbances in emergency department work assignments2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 152. Berg, Lena M
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karonlinska institutet.
    Östergren, Jan
    Discacciati, Andrea
    Göransson, Katarina E
    Associations between crowding and ten-day mortality among patients allocated lower triage acuity levels without need of acute hospital care on departure from the emergency department2019Ingår i: Annals of Emergency Medicine, ISSN 0196-0644, E-ISSN 1097-6760, Vol. 74, nr 3, s. 345-356Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    STUDY OBJECTIVE: We describe the association between emergency department (ED) crowding and 10-day mortality for patients triaged to lower acuity levels at ED arrival and without need of acute hospital care on ED departure.

    METHODS: This was a registry study based on ED visits with all patients aged 18 years or older, with triage acuity levels 3 to 5, and without need of acute hospital care on ED departure during 2009 to 2016 (n=705,699). The sample was divided into patients surviving (n=705,076) or dying (n=623) within 10 days. Variables concerning patient characteristics and measures of ED crowding (mean length of stay and ED occupancy ratio) were extracted from the hospital's electronic health records. ED length of stay per ED visit was estimated by the average length of stay for all patients who presented to the ED during the same day and shift and with the same acuity level. The 10-day mortality after ED discharge was used as the outcome measure. Multivariable logistic regression analyses were conducted.

    RESULTS: The 10-day mortality rate was 0.09% (n=623). The event group had larger proportions of patients aged 80 years or older (51.4% versus 7.7%) and triaged with acuity level 3 (63.3% versus 35.6%), and greater comorbidity (age-combined Charlson comorbidity index median interquartile range 6 versus 0). We observed an increased 10-day mortality for patients with a mean ED length of stay greater than or equal to 8 hours versus less than 2 hours (adjusted odds ratio 5.86; 95% confidence interval [CI] 2.15 to 15.94) and for elevated ED occupancy ratio. Adjusted odds ratios for ED occupancy ratio quartiles 2, 3, and 4 versus quartile 1 were 1.48 (95% CI 1.14 to 1.92), 1.63 (95% CI 1.24 to 2.14), and 1.53 (95% CI 1.15 to 2.03), respectively.

    CONCLUSION: Patients assigned to lower triage acuity levels when arriving to the ED and without need of acute hospital care on departure from the ED had higher 10-day mortality when the mean ED length of stay exceeded 8 hours and when ED occupancy ratio increased.

  • 153. Berg, Lena M
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Göransson, Katarina E
    Significant changes in emergency department length of stay and case mix over eight years at a large Swedish University Hospital2019Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 43, s. 50-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Describe the longitudinal development of crowding and patient/emergency department (ED) characteristics at a Swedish University Hospital.

    METHODS: A retrospective longitudinal registry study based on all ED visits with adult patients during 2009-2016 (N = 1,063,806). Patient characteristics and measures of ED crowding (ED occupancy ratio, length-of-stay [LOS], patients/clinician's ratios) were extracted from the hospital's electronic health record. Non-parametric analyses were conducted.

    RESULTS: The proportion of unstable patients (triage level 1-2) increased while the proportion of admitted patients decreased. All crowding variables were stable, except for LOS, which increased by 9 min/visit/year (95% CI: 8.8-9.1). LOS for visits by patients ≥ 80 years increased more compared to those 18-79 (248 min vs. 190 min, p < 0.001). Unstable patients increased their median LOS compared to stable patients (triage level 3-5). LOS for discharged patients increased with an average of 7.7 min/year (95% CI: 7.5-7.9) compared to 15.5 min/year (95% CI: 15.2-15.8) for those being admitted.

    CONCLUSION: Fewer admissions, despite an increase of unstable patients, is likely related to lack of in-hospital beds and contributes to ED crowding. The increase in median ED LOS, especially for patients in the subgroups unstable, ≥80 years and admitted to in-hospital care reflects this problem.

  • 154. Berg, Lena M
    et al.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Djärv, Therese
    Göransson, Katarina E
    Reasons for interrupting colleagues during emergency department work: a qualitative study2016Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 29, nr SI, s. 21-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Emergency department team members frequently need to interact with each other, a circumstance causing multiple interruptions. However, information is lacking about the motives underlying these interruptions and this study aimed to explore clinicians' reasons to interrupt colleagues during emergency department work.

    METHOD: Semi-structured interviews with 10 physicians and 10 registered nurses at two Swedish emergency departments. The interviews were analyzed inductively using content analysis.

    RESULTS: The working conditions to some extent sustained the clinicians' need to interrupt, for example different routines. Another reason to interrupt was to improve the initiator's work process, such as when the initiators perceived that the interruption had high clinical relevance. The third reason concerns the desire to influence the work process of colleagues in order to prevent mistakes and provide information for the person being interrupted to improve patient care.

    CONCLUSION: The three identified categories for why emergency department clinicians interrupt their colleagues were related to working conditions and a wish to improve/influence the work processes for both initiators and recipients. Several of the reasons given for interrupting colleagues were done in order to improve patient care. Interruptions perceived as negative to the recipient were mostly related to the working conditions.

  • 155. Berg, Lena M
    et al.
    Källberg, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet; Department of Emergency Medicine, Falun Hospital.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östergren, Jan
    Djärv, Therese
    Brixey, Juliana J
    Göransson, Katarina E
    Factors influencing clinicians' perceptions of interruptions as disturbing or non-disturbing: a qualitative study2016Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 27, s. 11-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Emergency departments consist of multiple systems requiring interaction with one another while still being able to operate independently, creating frequent interruptions in the clinical workflow. Most research on interruptions in health care settings has focused on the relationship between interruptions and negative outcomes. However, there are indications that not all interruptions are negatively perceived by those being interrupted. Therefore, this study aimed to explore factors that influence when a clinician perceives interruptions as non-disturbing or disturbing in an emergency department context.

    METHOD: Explorative design based on interviews with 10 physicians and 10 registered nurses at two Swedish emergency departments. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULT: Factors influencing whether emergency department clinicians perceived interruptions as non-disturbing or disturbing were identified: clinician's constitution, external factors of influence and the nature of the interrupted task. The clinicians' perceptions were related to a complex of attributes inherent in these three factors at the time of the interruption. Thus, the same type of interruption could be perceived as either non-disturbing or disturbing contingent on the surrounding circumstances in which the event occurred.

    CONCLUSION: Emergency department clinicians' perceptions of interruptions as non-disturbing or disturbing were related to the character of identified influencing factors.

  • 156.
    Bergdahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Löfgren, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet

    insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av

    egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till

    råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar

    följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och

    kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts.

    Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och

    resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och

    Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård.

    Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar,

    för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering

    utifrån individen.

  • 157.
    Bergendahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lövstrand, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans preoperativa information för patientens postoperativa smärtupplevelse: - En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård.

    Syfte

    : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi.

    Metod

    : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta.

    Resultat

    : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades.

    Slutsats

    : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse.

  • 158.
    Bergens, Katarina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palmer, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvård: En litteraturöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas. Omvårdnadsrelationen synliggör patientens sårbarhet, vilket ställer krav på ambulanspersonalen att visa respekt för patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan även psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk människosyn gör att patienten blir bemött som en unik individ och därmed får en bättre prognos medan brister i den prehospitala vårdkedjan kan äventyra patientsäkerheten.

  • 159.
    Bergens, Marika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johnson, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Arbetsrelaterade stressfaktorer ochsjuksköterskans möjlighet till en patientsäker vård2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkararbetsrelaterad stress och hur det påverkar möjligheten till att ge en patientsäker vård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databasernaCINAHL och PubMed. De 14 inkluderade artiklarna resulterade i två teman och femsubteman som beskriver faktorer till arbetsrelaterad stress och dess effekter.Resultat: Graden av arbetsbelastning, brist på kommunikation och dåliga relationer på arbetetvar till stor del en bidragande orsak till arbetsrelaterad stress. Underbemanning gjorde attstressen ökade ytterligare hos de sjuksköterskor som arbetade och medförde dessutom en storrisk för utmattning eller utbrändhet. Tidspress gjorde att sjuksköterskor inte hann med viktigadelar i omvårdnaden. Fokus blev på att utföra praktiska uppgifter medan omvårdanden blevlidande. Dessa faktorer bidrog i hög grad till att patientsäkerheten äventyrades i form avsämre koncentrationsförmåga hos sjuksköterskan, vilket bland annat ledde till missad ellerbristfällig dokumentation och fel vid läkemedelshantering.Slutsats: Underbemanning och tidspress är i hög grad bidragande orsaker till attsjuksköterskor blir stressade och utbrända. Dessa faktorer gör det svårt att upprätthålla enevidensbaserad och patientsäker vård.

  • 160.
    Berggren, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Graf, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien

    är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till

    handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att

    sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig.

    Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen

    som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd

    beteendekontroll.

    Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer

    och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av

    riktlinjer för handhygien.

    Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på

    fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna

    PubMed, CINAHL och Web of Science.

    Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned

    behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som

    påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan

    upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till

    handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder

    som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är

    enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd

    beteendekontroll.

    Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella

    insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att

    sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av

    personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att

    utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka

    kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans

    följsamhet till riktlinjer för handhygien.

  • 161.
    Bergholm Andersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag.

    Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo.

    Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.

  • 162.
    Bergholm, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bertilsson, Hans-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med bensår: Litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar

    varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter

    över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för

    vården.

    Syfte:

    Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl,

    Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av

    både kvalitativ och kvantitativ design.

    Resultat:

    Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier:

    att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter

    upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt

    negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk

    begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning.

    Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om

    bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten.

    Konklusion:

    Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat

    till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var

    adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till

    försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på

    patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra

    patienters välmående.

  • 163.
    Berghov, Emmelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Danielsson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårdas i ett isoleringsrum vid infektion eller risk för infektion – patientens upplevelse.: En litteraturöversikt.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att beskriva upplevelsen av att vårdas i ett isoleringsrum hos patienter med infektion eller risk att drabbas av infektion.

    Bakgrund:

    Patienter kan behöva isoleras av olika anledningar, antingen för att hindra smittspridning eller för att skydda infektionskänsliga patienter. Multiresistenta bakterier är ett ökande problem runt om i världen. För att minska antibiotika resistensen och förhindra smittspridning av multiresistenta bakterier är en åtgärd att isolera patienter som är smittade.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet baseras på 14 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts.

    Resultat:

    Det fanns både positiva och negativa upplevelser av att vårdas i ett isoleringsrum. Bland de positiva upplevelserna fanns känslor av trygghet och möjlighet till privatliv. De negativa upplevelserna var sammankopplade med den fysiska miljön, okunskap och känslor som ångest och ensamhet. Även sjukvårdspersonalen attityder, bemötande och följsamhet till rutiner påverkade patientens upplevelse av isoleringsvården.

    Slutsats:

    Isoleringsupplevelsen är unik för varje individ och faktorer som kan påverka upplevelsen är sjukvårdspersonalens förmåga att ge tillräcklig information, ha ett bra bemötande och ge patienten möjligheten att bevara sociala kontakter.

  • 164.
    Berglund, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pelleberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa.

  • 165.
    Berglund, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Skrijelj, Seada
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bröstcancer: Kvinnors upplevelser och behov av stöd efter radikal mastektomi2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Resultatet visade att en mängd olika reaktioner uppstod efter operationen. Kvinnorna upplevde en negativ bild av sig själva vilket medförde att de inte accepterade sin nya kropp och identitet. Det var även vanligt att de bröstcanceropererade isolerade sig från omgivningen och skylde sin bröstförlust inför andra. Kvinnors bröst var ofta förknippat med sexualitet och när de miste sitt bröst efter mastektomin påverkade det även relationen till partnern. Efter operationen var de bröstcancerdrabbade i stort behov av stöd. Det sociala och emotionella stödet innebar för kvinnorna att de hade någon som lyssnade och stöttade dem. Genom att erbjuda dem informativt stöd upplevde de en större trygghet inför framtiden. Även det praktiska stödet var betydelsefullt för kvinnorna då de fick hjälp av familj och vänner med olika göromål.

  • 166.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Janérs, Laila
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientutbildning om diabetes: En systematisk litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angående patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fått med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som användes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hämtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar från referenslistor. Urvalet gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. De valda artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalité och poängsattes med hjälp av granskingsmallar. Studien baseras på 23 vetenskapliga artiklar, 16 från databassökning och 7 artiklar från referenslistor, daterade från år 2000 och fram till år 2005. Resultatet visade att patientutbildningen i samband med diabetes är nödvändigt, och det är viktigt att den anpassas utifrån patientens egna behov och resurser. Patienterna har olika motivation och förståelse för att ändra sitt förhållningssätt till kost och motion. Det är viktigt att patientundervisningen innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning under en längre tidsperiod.

  • 167.
    Berglund, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Nicklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion – en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion.

    Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (u.å.a) drabbades ca 10 % av landets inlagda patienter på sjukhus 2008 av en vårdrelaterad infektion. Den vanligaste vårdrelaterade infektion var urinvägsinfektion. Detta innebär lidande för patienter som drabbas samtidigt som det kostar samhället pengar. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och förhindra vårdlidande hos patienter.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet är baserat på 15 artiklar som uppfyllde inklusionskriterier och kvalitetsgranskning.

    Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna förebygga vårdrelaterad urinvägsinfektion krävs omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien, utbildning samt följsamhet till rutiner vid inläggning av kateter.

    Slutsats: Genom att följa omvårdnadsåtgärder som tydlig dokumentation, korrekt indikation, god handhygien samt följsamhet till rutiner anser uppsatsförfattarna att man kan förebygga VRUI och förhindra vårdlidande hos patienten. De omvårdnadsåtgärder uppsatsförfattarna har tagit upp och diskuterat är något som uppsatsförfattarna anser ingår i sjuksköterskans dagliga arbete, tar sjuksköterskan ansvar för sina handlingar, uppdaterar sin kunskap, tillämpar god handhygienen och följer de riktlinjer som finns så anser uppsatsförfattarna att VRUI kan förebyggas.

  • 168.
    Berglund, Wivi-Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fahlstad, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vårdgivares upplevelse av palliativ vård samt deras behov av stöd: en systematisk litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendevårdares och sjuksköterskors upplevelse av det palliativa vårdandet samt deras behov av stöd och vilka stödåtgärder som upplevdes vara betydelsefulla. Litteratursökningen har skett genom databaserna PubMed och ELIN@Dalarna. Kvalitetsgranskningen av artiklarna resulterade i ett urval av 13 kvalitativa och en kvantitativ studie samt en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. Dessa vetenskapliga artiklar var publicerades mellan år 2000 och 2005. Artiklarnas resultat visade att närståendes situation förändrades i samband med vårdandet av den anhörige i livets slutskede. Närstående upplevde ofta känslor som trötthet, hjälplöshet, vrede och skuld som i sin tur kunde leda till fysiska och psykiska symtom. Ibland upplevde närståendevårdarna bristfälligt stöd från vårdpersonalen. Närståendevårdarna upplevde det som värdefullt när familj och vårdpersonal gav dem stöd, då detta lättade den känslomässiga bördan av det palliativa vårdandet. Sjuksköterskor som arbetade inom palliativ vård upplevde ofta känslor som oro, rädsla, ensamhet och otillräcklighet. Vårdandet av palliativa patienter upplevdes vara känslomässigt tröttsamt och sjuksköterskorna kände ett behov av stöd. Sjuksköterskorna delade ofta den känslomässiga bördan med sina kollegor och upplevde att de kunde få stöd genom kollegor.

  • 169.
    Bergman, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wanke, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    HBTQ-personers erfarenheter av vårdpersonalens bemötande inom sjukvården – en litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Synen på HBTQ-personer i samhället är under förändring och i takt

    med att fler vågar vara öppna med sin sexuella läggning, konfronteras det

    heteronormativa synsättet. Historiskt sett är detta en grupp som mötts av

    diskriminering och stigmatisering ute i samhället och även i vårdsituationer och i

    mötet med vårdgivare. Lagändringar har framtagits för att stoppa

    marginaliseringen av denna grupp, vilket lett till attitydförändringar i samhället.

    Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HBTQ-personers erfarenheter av

    vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod. Litteraturöversikt med 17

    kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att denna grupp fortfarande

    erfar stigmatisering och diskriminering i mötet med vård och vårdgivare, samt att

    vårdpersonalen saknade betydande kunskap om denna grupp. Slutsats. Det finns

    fortsatta behov av forskning inom området, utbildning av vårdpersonal, samt

    införande av ämnet HBTQ i utbildningen för allmänsjuksköterskor.

  • 170.
    Bergman, Josefin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors, sjuksköterskestudenters och vårdpersonals kunskap och förhållningssätt till vårdhygien och meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA): En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner och MRSA är ett stort problem i vården. Bristande följsamhet till vårdhygien är en orsak till smittspridning. Den legitimerade sjuksköterskan har ett personligt och arbetsledande ansvar för arbetet med evidensbaserad vård och för att gällande riktlinjer efterföljs. Syfte: Att belysa vilka kunskaper och förhållningssätt sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och vårdpersonal har till vårdhygien och MRSA samt vilka faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Bristande kunskap och förhållningssätt är faktorer som påverkar följsamhet till vårdhygien och MRSA. Aktivt ledarskap och samlade strategier mot smittspridning påverkar följsamhet till vårdhygien positivt. Hög arbetsbelastning kan vara en negativ påverkansfaktor. Kunskapsbrist inom hela vårdorganisationen om vårdhygien och MRSA har identifierats. Bristande kunskap kan leda till låg följsamhet och felaktigt förhållningssätt. Bristfälligt förhållningssätt till evidensbaserade riktlinjer leder till att sjuksköterskor skapar egna hygienrutiner. Åtgärder som förbättrar följsamhet innefattar; goda hygienförebilder, förbättrad kommunikation, arbete för en engagerad personalgrupp samt att vårdpersonal får utbildning i vårdhygien och MRSA. Slutsats: En bristande kunskap om vårdhygien och MRSA har påvisats. Sjuksköterskan har som arbetsledare en viktig roll i att påverka annan vårdpersonal positivt. Ökad kunskap om vårdhygien och MRSA, ett positivt förhållningssätt, ett aktivt ledarskap och samlade strategier förbättrar följsamheten.

  • 171.
    Bergman, Karolina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldres upplevelser av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende utifrån den äldres perspektiv.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna PubMed, Academic Search Elite, Cinahl och Vård i Norden, vilket resulterade i 14 artiklar. De vetenskapliga artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar och endast artiklar med medelgod eller hög kvalitet har använts i resultatet.

    Resultat: Förändrad boendesituation medförde en stor omställning för den äldre. Betydelsefullt för anpassningsförmågan var den äldres delaktighet i beslutet att flytta och förberedelse inför flytten. Många äldre var nöjda med omvårdnaden. De fysiska behoven som exempelvis förflyttning prioriterades av personalen, medan de sociala och psykiska behoven inte uppmärksammades i lika stor utsträckning. Personalbrist och inarbetade rutiner innebar begränsningar och liten möjlighet för den äldre att påverka det dagliga livet. Att känna trygghet, värdighet och bli bemött på ett respektfullt sätt av personal var viktiga faktorer för upplevelsen.

    Slutsats: Delaktighet i flyttningsbeslutet och förberedelse inför flytten var viktiga faktorer för den äldres anpassning till det nya boendet. Genom att personalen lyssnade på den äldre ökade förutsättningarna för att bemöta den äldres behov och önskningar. Individuellt anpassad omvårdnad där hänsyn tas till hela människan och dennes livsvärld, bidrar till upplevelsen av värdighet, livskvalitet och välbefinnande hos den äldre som bor på ett särskilt boende.

  • 172.
    Bergman, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan stödja nutritionsintaget för personer med demens – en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige lever runt 160,000 människor med demens, vilket är ett neurologiskt tillstånd där hjärnvävnad förtvinat. Detta leder till att fysiologiska och kognitiva funktioner försvagas. Omvårdnadsåtgärder relaterade till en person med demens fokuserar på att lindra symtom och tillhandahålla assistans gentemot den funktionella nedsättningen. Detta kan appliceras vid nutritionsintag då måltidssituationer kan bli en komplex uppgift för personer med demens, dessa åtgärder kan utföras ur ett personcentrerat spektra för att tillgodose individen.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att utforska personcentrerade omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan applicera till olika omständigheter för att optimera nutritionsintaget hos personer med demens.

    Metod

    En litteraturöversikt sammanställd genom 11 stycken vetenskapliga artiklar.

    Resultat

    Fem omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintag hos personer med demens var att under måltid lyssna till musik, erhålla personlig assistans för att underlätta måltidsintag, muntlig uppmaning som stöd, hur maten presenterades, träningsprogram vid måltid.

    Konklusion

    Ur denna översikt har omvårdnadsåtgärder framkommit som är till fördel för personen med demens i samband med nutritionsintag. När inte omvårdnadsåtgärder appliceras för måltidssituationen kan tillståndet hos personen med demens förvärras drastiskt genom exempelvis sjukdom och orörlighet, vilket ger försämrad livskvalitet. De omvårdnadsåtgärder som presenteras skulle genom enkla tillvägagångssätt kunna tillhandahållas av vårdgivare och anhöriga.

  • 173.
    Bergman, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norrmalm, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Övervikt och fetma hos barn: Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdens insatser2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

  • 174.
    Bergstrand, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken för människor upp till 40 år och

    medför stort lidande för den drabbade personen. När personen kommer in till

    akutmottagningen krävs snabbt omhändertagande och ett strukturerat arbetssätt

    från alla ur traumteamet. All tid är viktig för patientens prognos. Mötet mellan

    patienten och sjuksköterskan blir ofta kort och intensiv.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av

    omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning.

    Metod: Artiklar har sökts i olika relevanta databaser. Artiklar som besvarade

    syftet samlades in och data markerades. För att få en översikt över kunskapsläget

    som har sammanställts under resultatet.

    Resultat: Resultatet visar att kommunikation och information var en viktig del i

    omhändertagandet. Patienterna ville att sjuksköterskorna skulle vara ärliga och ge

    tydlig information till patienterna, eftersom det hade påverkan på upplevelsen i

    omhändertagandet. Känslor som uppkom i samband med trauma var rädsla för det

    okända, och att inte inneha kontroll över sitt liv.

    Slutsats: Traumaomhändertagandet är en komplex situation. Somatiskt befinner

    sig patienten i en livshotande situation, men sinnet är fortfarande närvarande med

    många tankar och frågor. Eftersom situationen är livshotande, bortprioriteras alltid

    de psykosociala behoven patienten har i omhändertagandet och så kommer det

    förmodligen alltid att förbli. Om inte förändringar i traumateamets struktur sker.

  • 175. Bergstrom, Cecilia
    et al.
    Persson, Margareta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mogren, Ingrid
    Pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain approximately 14 months after pregnancy: pain status, self-rated health and family situation2014Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 14, artikel-id 48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pelvic girdle pain (PGP) in pregnancy is distinct from pregnancy-related low back pain (PLBP). However, women with combined PLBP and PGP report more serious consequences in terms of health and function. PGP has been estimated to affect about half of pregnant women, where 25% experience serious pain and 8% experience severe disability. To date there are relatively few studies regarding persistent PLBP/PGP postpartum of more than 3 months, thus the main objective was to identify the prevalence of persistent PLBP and PGP as well as the differences over time in regard to pain status, self-rated health (SRH) and family situation at 12 months postpartum. Methods: The study is a 12 month follow-up of a cohort of pregnant women developing PLBP and PGP during pregnancy, and who experienced persistent pain at 6 month follow-up after pregnancy. Women reporting PLBP/PGP (n = 639) during pregnancy were followed up with a second questionnaire at approximately six month after delivery. Women reporting recurrent or persistent LBP/PGP at the second questionnaire (n = 200) were sent a third questionnaire at 12 month postpartum. Results: A total of 176 women responded to the questionnaire. Thirty-four women (19.3%) reported remission of LBP/PGP, whereas 65.3% (n = 115) and 15.3% (n = 27), reported recurrent LBP/PGP or continuous LBP/PGP, respectively. The time between base line and the 12 months follow-up was in actuality 14 months. Women with previous LBP before pregnancy had an increased odds ratio (OR) of reporting 'recurrent pain' (OR = 2.47) or 'continuous pain' (OR = 3.35) postpartum compared to women who reported 'no pain' at the follow-up. Women with 'continuous pain' reported statistically significant higher level of pain at all measure points (0, 6 and 12 months postpartum). Non-responders were found to report a statistically significant less positive scoring regarding relationship satisfaction compared to responders. Conclusions: The results from this study demonstrate that persistent PLBP/PGP is a major individual and public health issue among women 14 months postpartum, negatively affecting their self-reported health. However, the perceived relationship satisfaction seems to be stable between the groups.

  • 176. Bergström, Anna
    et al.
    Peterson, Stefan
    Namusoko, Sarah
    Waiswa, Peter
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Knowledge translation in Uganda: a qualitative study of Ugandan midwives' and managers' perceived relevance of the sub-elements of the context cornerstone in the PARIHS framework2012Ingår i: Implementation science, ISSN 1748-5908, Vol. 7, artikel-id 117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A large proportion of the annual 3.3 million neonatal deaths could be averted if there was a high uptake of basic evidence-based practices. In order to overcome this 'know-do' gap, there is an urgent need for in-depth understanding of knowledge translation (KT). A major factor to consider in the successful translation of knowledge into practice is the influence of organizational context. A theoretical framework highlighting this process is Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS). However, research linked to this framework has almost exclusively been conducted in high-income countries. Therefore, the objective of this study was to examine the perceived relevance of the subelements of the organizational context cornerstone of the PARIHS framework, and also whether other factors in the organizational context were perceived to influence KT in a specific low-income setting.

    METHODS: This qualitative study was conducted in a district of Uganda, where focus group discussions and semi-structured interviews were conducted with midwives (n = 18) and managers (n = 5) within the catchment area of the general hospital. The interview guide was developed based on the context sub-elements in the PARIHS framework (receptive context, culture, leadership, and evaluation). Interviews were transcribed verbatim, followed by directed content analysis of the data.

    RESULTS: The sub-elements of organizational context in the PARIHS framework--i.e., receptive context, culture, leadership, and evaluation--also appear to be relevant in a low-income setting like Uganda, but there are additional factors to consider. Access to resources, commitment and informal payment, and community involvement were all perceived to play important roles for successful KT.

    CONCLUSIONS: In further development of the context assessment tool, assessing factors for successful implementation of evidence in low-income settings--resources, community involvement, and commitment and informal payment--should be considered for inclusion. For low-income settings, resources are of significant importance, and might be considered as a separate subelement of the PARIHS framework as a whole.

  • 177. Bergström, Anna
    et al.
    Skeen, Sarah
    Duc, Duong M.
    Blandon, Elmer Zelaya
    Estabrooks, Carole
    Gustavsson, Petter
    Hoa, Dinh Thi Phuong
    Kallestål, Carina
    Malqvist, Mats
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Health system context and implementation of evidence-based practices-development and validation of the Context Assessment for Community Health (COACH) tool for low- and middle-income settings2015Ingår i: Implementation Science, ISSN 1748-5908, E-ISSN 1748-5908, Vol. 10, artikel-id 120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The gap between what is known and what is practiced results in health service users not benefitting from advances in healthcare, and in unnecessary costs. A supportive context is considered a key element for successful implementation of evidence-based practices (EBP). There were no tools available for the systematic mapping of aspects of organizational context influencing the implementation of EBPs in low- and middle-income countries (LMICs). Thus, this project aimed to develop and psychometrically validate a tool for this purpose.

    Methods: The development of the Context Assessment for Community Health (COACH) tool was premised on the context dimension in the Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework, and is a derivative product of the Alberta Context Tool. Its development was undertaken in Bangladesh, Vietnam, Uganda, South Africa and Nicaragua in six phases: (1) defining dimensions and draft tool development, (2) content validity amongst in-country expert panels, (3) content validity amongst international experts, (4) response process validity, (5) translation and (6) evaluation of psychometric properties amongst 690 health workers in the five countries.

    Results: The tool was validated for use amongst physicians, nurse/midwives and community health workers. The six phases of development resulted in a good fit between the theoretical dimensions of the COACH tool and its psychometric properties. The tool has 49 items measuring eight aspects of context: Resources, Community engagement, Commitment to work, Informal payment, Leadership, Work culture, Monitoring services for action and Sources of knowledge.

    Conclusions: Aspects of organizational context that were identified as influencing the implementation of EBPs in high-income settings were also found to be relevant in LMICs. However, there were additional aspects of context of relevance in LMICs specifically Resources, Community engagement, Commitment to work and Informal payment. Use of the COACH tool will allow for systematic description of the local healthcare context prior implementing healthcare interventions to allow for tailoring implementation strategies or as part of the evaluation of implementing healthcare interventions and thus allow for deeper insights into the process of implementing EBPs in LMICs.

  • 178. Bergström, Eva-Britt
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Thomson, Gill
    Flacking, Renée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Postpartum depression in mothers of infants cared for in a Neonatal Intensive Care Unit: Incidence and associated factors2012Ingår i: Journal of Neonatal Nursing, ISSN 1355-1841, E-ISSN 1878-089X, Vol. 18, nr 4, s. 143-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This longitudinal cohort study investigated the incidence of postpartum depression (PPD) among mothers of infants cared for in two Neonatal Intensive Care Units (NICU) and factors related to PPD onset. 123 mothers were posted the Edinburgh Post-Natal Depression Scale (EPDS) and a questionnaire to record infant and maternal data at 1 month, and a repeat EPDS scale at 4 months post-discharge. PPD incidence was 15% at 1 month, 14% at 4 months, and varied by NICU (23% vs. 8%). Pre-pregnancy and/or antenatal depression was significantly associated with the incidence of PPD. Mothers who experienced PPD at 1 month had an almost eight fold risk of experiencing PPD at 4 months. Women who were not offered counselling during their infant’s stay on the NICU had a 60% increased risk for PPD onset. The findings highlight the need for routine pre-natal screening and targeted support for mothers with infants admitted to NICU.

  • 179.
    Bergström, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sambandet mellan viktförlust och hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård - en retrospektiv tvärsnittsstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som överlevt kritisk intensivvårdskrävande sjukdom eller skada upplever ofta fysiska och psykiska problem under sin konvalescens. Vikt/muskelförlust och smärta är vanliga problem. Syftet med studien var att beskriva hur viktförlust påverkar hälsorelaterad livskvalitet och att undersöka vilka diagnosgrupper som hade störst viktförlust samt upplevde nedsatt psykiskt välbefinnande och smärta vid tiden för uppföljningsbesök på intensivvårdsmottagningen.

    Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie där 185 patienter som genomgått kritisk intensivvårdskrävande sjukdom följdes upp efter sjukhusvistelsen. Vikt före IVA samt vid tiden för uppföljningsbesöket registrerades. Hälsorelaterad livskvalitet bedömdes med hälsoenkäten SF-36. Data presenterades med beskrivande- samt analytisk statistik.

    Resultat: Resultatet visade att männen skattade en signifikant bättre fysisk funktion jämfört med kvinnorna medan kvinnorna skattade ett signifikant bättre psykiskt välbefinnande än männen. Patienter med gastrointestinala tillstånd samt traumapatienter hade en signifikant större viktförlust än patienter med lungrelaterade tillstånd. Endast åldersgruppen 73 år eller äldre skattade en signifikant nedsatt fysisk funktion. Faktorer som påverkade fysisk funktion var smärta och psykiskt välbefinnande. Diagnosgruppen med aortaaneurysm hade signifikant sämre psykiskt välbefinnande och mer smärta jämfört med gastrointestinala tillstånd . Patienter med intracerebrala- samt lungrelaterade tillstånd hade signifikant mer smärta jämfört med gastrointestinala- respektive traumapatienter.

    Slutsats: Genom att identifiera vilka diagnos- och åldersgrupper som besväras mest av viktförlust, fysiska och psykiska problem efter intensivvård kan åtgärder sättas in tidigt och följas upp efter utskrivning.

  • 180.
    Bergsvind, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderqvist, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Vid hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor degraderade, de får sämre behandling jämfört med män, mindre forskning sker på kvinnor och de får oftare fel eller ingen diagnos. I och med att mannen varit normen och referensramen, behandlas även kvinnor efter samma kriterier. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt skiljer sig från mannens.

    Syftet

    : Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt.

    Metod

    : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i elva kvalitativa artiklar.

    Resultat

    : Kvinnor upplevde fysiska symtom från olika delar av kroppen, det kan vara från mag-tarmkanalen, extremiteter och bröstregionen. De förnekar symtomen och försöker komma på orsaker till varför de uppstår. Vården ger bristfällig information och tar dem inte på allvar vilket leder till osäkerhet. Kvinnor mår fortfarande dåligt flera månader efter infarkten och har svårt att klara vardagen. De behöver stöd från familjen som kan stötta och finnas till, även om de inte alltid berättar hur de mår.

    Slutsats

    : Kvinnor upplever en rad olika symtom när de drabbas av hjärtinfarkt och symtom kan uppstå från olika delar på kroppen, inte bara i bröstregionen. De upplever också att vårdpersonalen ger bristfällig information och inte tar dem på allvar när de söker för sina symtom. Många kvinnor har kvarvarande symtom flera månader efter infarkten.

  • 181.
    Berneström, Anette
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Senior Alert och urininkontinens – en beskrivande registerstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet

    med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder.

  • 182.
    Berntoft, Nina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johanna, Kallberg
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar informationsutbytet mellan sjuksköterskor hos olika vårdgivare vid in- och utskrivning av äldre patienter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa vilka faktorer som hindrade och möjliggjorde ett patientsäkert informationsutbyte mellan sjuksköterskor hos olika vårdgivare, vid in- eller utskrivning av äldre patienter.

    Metod: Uppsatsen utformades som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och Web of science. Av de 14 artiklarna som användes var 8 kvalitativa, 3 kvantitativa och 3 artiklar hade en mixad kvalitativ/kvantitativ ansats.

    Resultat: Faktorer som hindrade ett patientsäkert informationsutbyte var: hög arbetsbelastning, bristfälliga rutiner, brist på kunskap, negativa attityder bland vårdpersonalen, brist på kontaktinformation samt information som var bristfälligt anpassad till mottagaren. Faktorer som möjliggjorde ett patientsäkert informationsutbyte identifierades som: Förbättrade rutiner, ökad samverkan mellan vårdgivare, att införa samordnare, bättre framförhållning, anpassad information till mottagaren samt att införa standardformulär.

    Slutsats: Ett patientsäkert informationsutbyte mellan hälso- och sjukvårdspersonal vid in- och utskrivning av äldre patienter, kräver ett omfattande samarbete mellan vårdgivare och ställer höga krav på sjuksköterskans kunskaper i kommunikation.

  • 183.
    Berntsson, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anhörigas upplevelser i samband med vård av en äldre person i hemmet: En litteraturöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

  • 184.
    Bertils, Petra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norgren, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked: Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset. Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet. Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

  • 185.
    Bertilsson, Torbjörn
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sundqvist, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Livskvalitet hos cancerpatienter inom palliativ vård: Mätmetoder och patienters upplevelser : En litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

  • 186.
    Bihl, Eva-Britt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderman, Lillemor
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nutritionens betydelse för patienter med KOL - Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom: Metoder för sjuksköterskans bedömning av nutritionsstatus2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Bedömningen av patientens nutritionsstatus är en väsentlig del av sjuksköterskans omvårdnad av KOL patienter då det påverkar prognosen. Patienternas försämrade nutritionsstatus ökar risken för exacerbationer och därmed också risken för dödlighet. Sjuksköterskan kan använda sig av enkla mätmetoder för att upptäcka malnutrition, till exempel BMI (Body Mass Index) och MNA (Mini Nutritional Assessment). Ett steg i att förebygga malnutrition är regelbundna viktkontroller och att varje patient har en individuell åtgärdsplan då patientens behov alltid ska komma i första hand. Det är också viktigt att se till psykosociala aspekter runt måltiderna för dessa patienter. En noggrann planering krävs runt deras måltider som patienten kan behöva hjälp med då sjukdomen utgör ett hinder. För en ökad livskvalitet är det angeläget med information om nutritionens betydelse både till patienten och hans anhöriga.

  • 187.
    Bihl, Sofi
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lausch Granlund, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid förstoppning hos vuxna: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid förstoppning hos vuxna.

    Design: En litteraturöversikt

    Metod: Artiklar till arbetet har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet

    har granskat, jämfört och sammanställt av författarna.

    Resultat: Författarna har funnit flera omvårdnadsåtgärder som visat signifikant

    förbättring av symtom vid förstoppning. De omvårdnadsåtgärder som undersökts i

    studierna är fibrer, rörelseträning vid toalettbesök, massage, probiotika, vätska och

    införande av protokoll där flera åtgärder visat signifikant förbättring vid

    förstoppning.

    Slutsats: Olika åtgärder har gjorts på flera olika patientkategorier där resultatet

    har varierat från objektiva fynd som exempelvis förbättrade tarmrörelser till

    subjektiva fynd så som ökad livskvalitet.

  • 188.
    Birgersson, Christina
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse av problem och svårigheter samt användandet av kunskapsunderlag för beslut i sjukvårdsrådgivning per telefon.: En Delphi-studie och en prospektiv kartläggning i primärvård.2006Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors användande av underlag för beslut samt problem och svårigheter som de upplever vid sjukvårdsrådgivning per telefon i primärvård. Metod och urval: För insamlandet av data gällande kunskapsunderlag för beslut användes ett formulär som fylldes i konsekutivt under fem vardagar av sjuksköterskor i samband med telefonrådgivningssamtal vid sex vårdcentraler. Identifieringen av problem och svårigheter gjordes med Delphi-metoden i tre frågerundor till tjugosex sjuksköterskor utvalda med lämplighetsurval, tjänstgörande i sjukvårdsrådgivning per telefon inom primärvården i ett landsting. Resultat: Under insamlingsperioden registrerades 364 samtal. I 85 (24%) av samtalen användes någon form av beslutsstöd. PM/checklista var det mest använda beslutsstödet som användes vid 27 (85%) samtal. Tjugosex sjuksköterskor besvarade den öppna frågan: ”Vilka problem och svårigheter upplever Du att det finns vid sjukvårdsrådgivande situationer per telefon?” Frågan genererade 159 uttalanden. Det mest frekventa uttalandet var problem med att tillfredställa patientens krav och önskemål, när det inte är medicinskt indicerat. Uttalanden kategoriserades i 28 olika problemkategorier. Kategorierna rankades i en andra frågerunda och det högst rankade problemet var brist på läkartider. I sista frågerundan bedömdes de tio högst rankade problemen inbördes och de slutligen svårast upplevda problemen var svårigheter med att värdera problem hos patienter med annat etniskt ursprung och/eller språksvårigheter följt av brist på läkartider och svårigheter att bemöta patienter som är aggressiva, irriterade, hotfulla eller skäller på sjuksköterskan.

  • 189.
    Bivesjö, Jonna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strid, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    80% av de människor som dör varje år i Sverige antas ha varit i behov av palliativa vårdinsatser. För att patienterna ska kunna känna sig delaktiga i sin vård behöver de vara väl informerade om sitt tillstånd. Rapporter visar att inte alla palliativa patienter får ett brytpunktssamtal, vilket ökar risken att patienten inte känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar och delades in i fyra kategorier: patientens behov av information, delat beslutsfattande, Patientens preferenser och upplevelse av en god död. De flesta patienter önskade information om sitt tillstånd men inte alla upplevde att de fick detta. Det varierade i hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Patienter som önskade delat beslutsfattande upplevde i mindre grad att deras önskningar blev mötta. Konklusion: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i sin vård i livets slutskede är det viktigt att se till den enskilda individens behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara medveten om att detta kan ändra sig under vårdprocessen.

  • 190.
    Bjuhr, Madelen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nordlander, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under det första yrkesverksamma året - en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att undersöka vilka upplevelser nyutexaminerade sjuksköterskor hade under sitt första yrkesverksamma år.

    Metod: En litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga artiklar som söktes fram i PubMed och CINAHL.

    Resultat: Sex kategorier identifierades: att inte känna sig förberedd inför yrket, bristande stöd, hur relationer med kollegor och läkare upplevdes, mobbning från kollegor, känslan av att inte kunna leva upp till idealen och yrkesmässig utveckling. De flesta deltagarna upplevde att kraven som ställdes på dem när de började arbeta var höga och de kände sig dåligt förberedda att möta dem, samt att de fick lite stöd och önskade mer stöd än de fått. Något fler studier beskrev övervägande del positiva relationer med kollegor än det motsatta. En eller flera studiedeltagare blev utsatta för mobbning i nästan hälften av artiklarna. Nästan alla nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att det var svårt och jobbigt att börja arbeta, men efter omkring sex månader kände de sig kompetenta att hantera rutinuppgifter, mer självständiga och fick bättre självförtroende.

    Slutsats: De första månaderna upplevdes som svåra och överväldigande

  • 191. Bjurbo, Camilla
    et al.
    Eriksson, Ulrika
    Källberg, Ann-Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Muntlin Athlin, Åsa
    Early identification of frail older patients by using the FRESH-instrument in the emergency department: a pilot study2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 192.
    Björ, Louise
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Svanberg, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården.

    Syfte:

    Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv.

    Metod:

    Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut.

    Resultat:

    Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen.

    Slutsats:

    För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité.

  • 193.
    BJÖRK, ANN-SOFIE
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    NYGREN, SUSANNE
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av cervixcancer samt sjukvårdens bemötande - En litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade. I det positiva av sjukvårdens bemötande betonar kvinnorna vikten av sjukvårdspersonalens och framför allt sjuksköterskans roll att hjälpa dem med hanteringen av sjukdomen. I det negativa bemötandet från sjukvården beskrev kvinnorna läkarna som kalla och okänsliga. Resultatet av studien visade att livet efter att ha fått en cervixcancer diagnos förändrats för de flesta av kvinnorna. De beskrev hur kroppen påverkats samt hur deras psykiska hälsa försämrades. Det sociala livet påverkades även det. Kvinnorna beskrev att sjukvården hade en stor central roll i deras liv men att den tyvärr inte alltid levde upp till deras önskningar och förväntningar.

  • 194.
    Björk, Eleonora
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Thorildsson, Mari
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Childbirth self-efficacy inventory in Tanzania: a pilot study2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background. To give birth can be a stressful experience and women cope with this stress in many different ways and have different personal outcomes. Self-efficacy or confidence in ability to cope with labour can be considered as an important factor affecting pregnant women’s motivation of normal childbirth and their interpretation of the childbirth event. The aim. The purpose of this study was to test the Chinese short form of the instrument Childbirth self-efficacy instrument (CBSEI) in Tanzania, that measure pregnant women’s self-confidence and coping abilities during childbirth. Method. The Chinese short form of the CBSEI was used to pilot test the pregnant women’s confidence of childbirth to see if the questions were understood in the Tanzanian culture. Besides this instrument socio-demographic data was collected together with two open questions asking about attitudes and experiences of childbirth. The instrument was translated into Kiswahili. A sample of 60 pregnant women who were visiting antenatal clinic (ANC) regularly were asked to participate and with help from midwifes at two ANC places the questionnaires were filled out. Result. The result shows that the validity and reliability of the two subscales OE-16 and EE-16 were established. The internal consistency reliability of the two subscales were high, suggesting that each of the subscale mean score provides a good overview of self- reported belief in coping ability for childbirth. The results further show that the instrument, CBSEI in this pilot study is not able to identify women who need extra support during childbirth. Conclusion. The reliability and validity of information presented in this pilot study support the use of the Chinese short form of the CBSEI as a research instrument in the Tanzania culture. Further studies are recommended to get a wider understanding about women’s coping abilities in a culture like Tanzania.

  • 195.
    Björk, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse och beskrivning av kommunikation med vuxna patienter med ADHD inom öppenvårdspsykiatrin: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser.

    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD.

    Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter.

    Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.

  • 196.
    Björk, Ingela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sand, Gunilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans tillvägagångsätt vid blodtrycksbesök: en observationsstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskor från vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrån en strukturerad checklista som utvecklats för denna studie. Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal om livsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024) påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om. Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket. Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägande kort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftast berördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre om livsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över för att ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.

  • 197.
    Björk, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Malmlöf, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Upplevelser av att leva med hjärtsvikt: ur patienters perspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att utifrån aktuell vetenskaplig litteratur beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskans uppgifter är att planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden kring hjärtsviktspatienten. En systematisk litteraturstudie gjordes för att belysa aktuell forskning inom ämnet. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed, Blackwell Synergy och Cinahl. För att säkra studiens kvalitet användes kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplevde oro och stress kring sina symtom. Flertalet beskrev en inre turbulens och en förlorad självständighet. Upplevelserna skilde sig bland könen. De flesta kände sig fysiskt begränsade på grund av tröttheten, vilket ledde till en känsla av social isolering. Stödet från omgivningen varierade. Studierna visade att behovet av omvårdande insatser var stort. Flertalet av patienterna hade försämrad aptit och led av oöverkomlig törst. Många drabbades av andnöd och sömnstörningar som gav konsekvenser i det dagliga livet. Kommunikationsproblem mellan sjukvårdspersonal och patienter förekom. Sjuksköterskan kan genom sina omvårdande insatser och sitt engagemang förbättra patientens situation. Litteraturstudien ger ökad förståelse för livssituationen hos patienter med hjärtsvikt.

  • 198.
    Björk, Veronica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ingvarsson, Anngela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors uppfattning om arbetet med den äldre personens resurser: En fenomenografisk studie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan för äldre personer ge en upplevelse av minskad autonomi, och förlust av förmågor/funktioner. Den äldre personen efterfrågar att få bli sedd av sjuksköterskan som autonom person och utifrån deras resurser

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdsavdelning.

    Metod: Metoden är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats.

    Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdavdelning beskrevs i en övergripande kategori och med fyra kategorier. Den övergripande kategorin var att sjuksköterskor har olika förståelse för begreppet resurser. De fyra kategorierna var; möjligheter ges att låta den äldre personen göra det hen kan själv, arbetet med den äldre personens resurser bottnar i ett personcentrerat tankesätt, den äldre personens resurser kan vara dolda och den äldre personens resurser tas inte tillvara.

    Konklusion: Sjuksköterskor uppfattar frånvaro av arbetet med den äldre personens resurser trots teoretisk medvetenhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt kan den äldre personens resurser tas tillvara. Att som sjuksköterska identifiera resurser är ett sätt att stärka den äldre personens hälsa och livskvalitet.

  • 199. Björkelund, Cecilia