du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 151 - 200 av 271
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Klassrumsinteraktion och flerspråkighet: ett kritiskt perspektiv2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 152.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Same but different. Negotiating diversity in Swedish pre-school teacher training2018Ingår i: Journal of Multicultural Discourses, ISSN 1744-7143, E-ISSN 1747-6615, ISSN 1744-7143Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Due to migration, Swedish pre-schools are linguistically and culturally diverse settings where approximately one in five children is bi-/multilingual. Hence, pre-school teachers work in a diverse landscape in which they are expected to support the multilingual and multicultural development of the children. The aim of this article is to analyze the discourses of diversity in Swedish pre-school teacher training and, more specifically, how students are positioned and position themselves in relation to such discourses. The article takes its point of departure in an ethnographic four-year project that studied a group of students recruited to the pre-school teacher training by a municipality because of their migration background. The material analyzed consists of interviews and observations during the four years that the students participated in the program. Using the framework of nexus analysis, it reveals an ambivalence in attitudes in relation to diversity and in the positioning of certain students as other. Due to their historical bodies, the students are expected to add value to the pre-school teacher training program, but at the same time, they are expected to perform like everyone else in the program, reproducing a discourse of diversity as a positive asset.

  • 153.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Maintaining, developing and revitalizing: Language ideologies in national education policy and home language instruction in compulsory school in Sweden2019Ingår i: Embracing Multilingualism Across Contexts / [ed] Corinne A. Seals & Vincent Ieni Olsen-Reeder Sort By:, Victoria University Press, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 154.
    Rosén, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Translation, tuition and translanguaging. Perspectives on study guidance in the mother tongue in the Swedish compulsory school2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 155.
    Rosén, Pontus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Organisationen för nyanlända elever i svensk grundskolas senare år: Olika sätt att organisera skolgången för nyanlända elever och faktorer som påverkar nyanlända elevers hälsa2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att kartlägga vilka undervisningsmodeller som dominerat svensk grundskola för nyanlända elever. Hur skolor organiserar undervisningen. Det finns olika sätt att göra detta och aspekter som ses som framgångsfaktorer. Litteraturstudien är baserad på forskning inom ämnet svenska som andraspråk där författarna diskuterar för- och  nackdelar med de två dominerande undervisningsformerna,  förberedelseklass och elevers direktplacering i ordinarie klass.  Arbetet har också belyst vilka faktorer som påverkas nyanlända elevers hälsa i skolan. 

  • 156.
    Rudstedt Szadaj, Charlotta
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Identitet och skönlitteratur: en diskursanalys av identitetsperspektivet i litteratur2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.

  • 157.
    Rydell, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Language testing and ideologies of language competence2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As a prime example of communicative language teaching and testing, the paired format (a discussion between peers) is widely used in language classrooms and as a test format. This paper draws on an interactional analysis of 27 video recorded paired speaking tests in the final national test in Swedish for immigrants (SFI) and discusses how language testing practices bring different ideologies of language competence to the fore. In this way, testing oral interaction sheds light on tensions made on the ‘nature’ of language competence such as being an individual or relational construct or by framing language as primarily logocentric or an embodied practice (Rydell, 2018). By analyzing the paired speaking tests as staged institutionalized performances that put speaking and ideologies on display (Rydell, 2015), this paper discusses how perceptions and constructions of language competence are regimented metapragmatically as well as interactionally during the test, by, inter alia, sustaining and reproducing a monolingual ideology of language competence during the test event. Considering the increased importance given to testing in migration contexts (Kahn, 2019), it is pertinent to investigate language testing from a sociolinguistic perspective. A sociolinguistic understanding of paired speaking tests adds to our understanding of how the test situation impacts the discourse produced, and ultimately, how testing is a specific social practice leading to the conclusion that interpretations of a student’s language competence solely based on test scores should be treated with caution.

  • 158.
    Rydell, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk. Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk.
    Negotiating co-participation: Embodied word searching sequences in paired L2 speaking tests2019Ingår i: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 149, s. 60-77Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study explores embodied word searching sequences in paired L2 speaking tests in a national test in basic Swedish for adult migrants in Sweden. A particular focus is given to sequences where the speaker invites the interlocutor to participate in the search and to extended word searches where co-participation is negotiated in different ways. Drawing on an embodied interactional analysis of 27 video recorded paired speaking tests, this study shows how embodied semiotic resources are used both to negotiate participation in the word searching sequences and to display an avoidance to participate in the word search even when being invited to do so. Overall, the participants prioritize the progressivity of talk rather than pursuing lexical precision. This study argues that even though word search behaviour is similar across languages, it remains important to treat word searching as a contextualized interactional practice. Finally, this study makes the case that the test situation entails contextual constraints to the possibility of negotiation of meaning. 

  • 159.
    Räihä, Simon
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Röst och textbindning i ett ordinarie läromedel samt dess lättlästa version2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har ett tredelat syfte. För det första är mitt syfte att undersöka graden av röst och textbindning i originalversionen av en läromedelstext i samhällskunskap för niondeklass samt dess lättlästa version. För det andra är det att beskriva hur röst och textbindning används i läromedelstexterna. För det tredje är det att se om och hur användningen av röst och textbindning är abstrakt i läromedelstexterna. Röst mäts genom att kvantifiera de språkliga medlen activity, orality, connectivity och textbindning mäts genom att kvantifiera kausal konnektivbindning, referensbindning och temabindning. Texternas röst och textbindning undersöks sedan mot kriterier för abstraktion. Resultatet visar att texterna har olika läsbarhetsfördelar. Läsbarhetsfördelarna i originaltexten kan ofta härledas till att den inte reducerar information lika mycket, medan den lättlästa versionens läsbarhetsfördelar kan härledas till att den gör information mer explicit och har ett mindre abstrakt språkbruk.

  • 160.
    Sallhed, Patrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Un estudio de La Sombra del Viento de Carlos RuizZafón desde una perspectiva de género2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [es]

    Esta tesina tiene el propósito de analizar las características de algunos de lospersonajes principales de La Sombra del Viento de Carlos Ruiz Zafón desde un punto de vistade género. El estudio se basa en diferentes teorías de género que pretenden funcionar comoherramientas para poder destacar las diferencias entre las descripciones femeninas y lasmasculinas que aparecen en la obra. Primero, definimos y concretamos el término género conla ayuda de las teorías de Yvonne Hirdman. En segundo lugar, presentamos la teoría deldualismo, de acuerdo con la cual Lena Gemzöe hace una división entre las cualidadesmasculinas y femeninas. El objetivo de nuestro estudio ha sido hacer un análisis de lascaracterísticas de algunos de los personajes principales de para demostrar si existenconstrucciones de identidad de género desde una perspectiva dualista. Como resultado denuestro estudio podemos afirmar que Zafón refuerza la división entre las cualidadesmasculinas y femeninas. Los personajes masculinos son descritos como fuertes, valientes,lógicos, intelectuales e independientes. Paralelamente, las mujeres son descritas como débiles,cobardes, intuitivas y dependientes. Además, consideramos que Zafón da a todos lospersonajes masculinos mayor espacio, estatus y protagonismo en el desarrollo de la historia.En todo momento, queda claro que Zafón crea de forma inconsciente el orden de género yrefuerza así las diferencias sexuales.

  • 161.
    Salmi, Anne
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Svenskundervisning i Östra-Finland: En studie av hur verksamma svensklärare arbetar med de muntliga språkkunskaperna i Östra Finland2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 162.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Elevers olika textrepertoarer och lärandepotentialen i dessa2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Segermark-Aspensjö, Felicia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språkrepresentation i ett skolbibliotek: En kvalitativ studie om hur ett skolbibliotek arbetar språkrepresentativt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att samla information om hur stort omfång av litteratur det finns på andra språk än svenska i ett skolbibliotek på en grundskola. Syftet med studien var att få en bild över hur olika språk utöver det svenska språket som representeras i både böcker och interiören i skolbiblioteket. Studien utgår från en forskningsfråga, en kvalitativ forskningsintervju och observation i ett skolbibliotek. För att svara på forskningsfrågan togs reda på hur skolbiblioteket arbetat med utbudet, och erkännandet av olika modersmål. Resultatet av studien visar på att det är många faktorer som behövs ha i åtanke vid utformningen av ett skolbibliotek i samband med arbetet av ett språkvarierat utbud.

  • 164.
    Shinka Vikström, Malwa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Kommunikativ kompetens: En studie om kommunikationsstrategier bland flerspråkiga gymnasielever i ett klassrumssammanhang2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 165.
    Sjögren, Nesrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Inlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk: En studie av svenskans ordföljdsinlärning vid topikalisering och placering av negationen hos vuxna andraspråksinlärare2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vuxna andraspråksinlärare hanterar svenskans omvända ordföljd eller inversion i påstående satser i skriftligt språk och att ta reda på hur de hanterar varierande placering av negationen i huvudsatser och bisatser.

    I undersökningen har tio skriftliga texter analyserats, samtliga skrivna av tio vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk 1. Undersökningen har både kvalitativa och kvantitativa inslag och utgår analysmässigt från ett lingvistiskt perspektiv samt från Pienemanns (1998) processbarhetsteori för andraspråksinlärning.

    Resultaten visar att majoriteten av inlärarna i en överväldigande majoritet av alla av icke-subjekt inledda påstående satser använder inversion målspråksenligt. Vad gäller placering av negationen klarar informanterna i hög grad av att göra detta målspråksenligt både i huvudsatser och bisatser, informanterna har dock svårigheter med placering av negationen i bisatser i hjälpverbskontext. I likhet med Bolanders (1987, 1988a, b, refererad i Philipsson, 2004) studie visar resultaten att informanterna behärskar negationen bättre i huvudsatser än bisatser.

  • 166.
    Stenbäck, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk: Fallet språkintroduktion2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att beskriva vilka förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter (litteracitet) eleverna på Språkintroduktion skulle kunna få utgående från fem lärares föreställningar. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturell teori där språket är centralt för tänkandet och lärandet och den undervisning som ska erbjudas ska vara utmanande med stöttning (Vygotskij, 1934/2001; Cummins, 2000). De två teoretiska ramverken som valts har båda ett brett och vidgat perspektiv på läsande och språk. Det ena ramverket, Freebody och Lukes resursmodell (1990; Luke & Freebody, 1990) konkretiserar det vidgade läsandeperspektivet i fyra praktiker. Det andra ramverket, Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell är abstrakt och lämpar sig för språklig analys (Wedin, 2017:2). Ramverket innebär att språket ses bestående av fyra lager. Beroende på lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning fokuseras något eller några av de olika språkliga lagren. Med metoden att intervjua andraspråkslärarna och undersöka, analysera och relatera lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning till de två teoretiska ramverken samt till central andraspråksforskning, har undervisningsmönster och underliggande värderingar identifierats. Resultatet visar att en majoritet av lärarna fokuserar två (betydelseskapande och kodknäckande) praktiker. Den textanvändande och den analytiska praktiken är det ett fåtal aktiviteter som kategoriserats tillhöra. De underliggande värderingarna om språket som framträder när lärarnas föreställningar relateras till Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell saknar en fyllighet i förhållande till ramverkets breda perspektiv. Centrala lärdomar inom andraspråksforskningen uttalar vikten och behovet av explicit undervisning men kunskap inom vissa områden verkar saknas. Kognitiva, psykologiska perspektiv på läsande samt en snäv begränsad syn på litteracitet verkar vara framträdande. Den övergripande slutsatsen i den här studien är att gymnasieeleverna på Språkintroduktion får begränsade förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter, utgående från de framträdande föreställningarna om läsande och läsundervisning.  

  • 167.
    Stenbäck, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Hur ser det skrivna språket i gymnasiets matematikläroböcker ut?: En jämförelse av den skrivna texten i tre läroböcker från tre läromedelsleverantörer i gymnasiekursen matematik 2c2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en textanalys och undersöker det skrivna matematikspråket inom tre innehållsområden; algebra, geometri och statistik för att identifiera språkliga svårigheter. Det skrivna språket har jämförts i tre läroböcker från tre olika bokförlag i gymnasiekursen matematik 2c. Studien baseras på tidigare forskning om vad som karaktäriserar det skrivna skolspråket. De utvalda texterna inom de olika innehållsområdena har analyserats med avseende på abstraktion, informationstäthet, komplexitet och läsbarhet. Abstraktion och informationstäthet analyseras med textanalysmåtten nominalkvot, andel nominaliseringar. Informationstäthet analyseras med andelen substantiv och långa ord. Språket studeras med avseende på dess funktion. De traditionella textanalysmåtten läsbarhetsindex, meningslängd, långa ord, lexikal densitet och ordvariationsindex kvantifieras och analyseras för att studera komplexitet och läsbarhet. Valet av de textanalysmått som analyserats är också en begränsning i studien. Ett ytterligare perspektiv hade tillförts om texten analyserats med avseende på nominaliseringar, sats- och meningskonstruktioner, nominalfrasers uppbyggnad och ordvändning.

    Det teoretiska ramverket är Hallidays språkutvecklingsmodell, den språkteori Halliday utvecklat utgående från hur språket utvecklas, systemisk funktionell lingvistik tillsammans med Cummins modell för andraspråksutveckling.

    De olika innehållsområdena och de olika läroböckerna skiljer sig med avseende på de textanalysmått som beräknats. Algebraavsnittet i läroboken Ma 5000 från Natur & Kultur är i jämförelse enklare (nominalkvot 0.98, lexikal densitet 56 %, 25 % substantiv, 28 % långa ord och LIX 35.8). Geometriavsnittet från läroboken Ma2c Origo, Sanoma utbildning är förhållandevis enklare (nominalkvot 2.28, 26 % substantiv, 24 % långa ord, lexikal densitet 45 % med ett beräknat LIX värde 37.5). Statistikavsnittet från läroboken Ma 2c från Liber är det enklaste (nominalkvot 1.68, 26 % substantiv, 34 % långa ord, lexikal densitet 56 %, beräknat LIX 44.5). Det högsta beräknade LIX värdet var algebratexten i Ma 2c från Liber (LIX 49.3). Det lägsta beräknade LIX värdet var Ma 5000 från Natur & Kultur, algebra (35.8).

    Förslag på ytterligare studier är att analysera gymnasiematematikläromedel dels med avseende på hur innehåll framställs med användandet av olika semiotiska resurser förutom texter även bilder, bildtexter, grafer, symboler och siffror. En ytterligare central frågeställning när det handlar om lärande är; ”Om jag beskriver det jag beskriver på det sätt som jag gör, uppfattas det jag beskriver på det sätt som jag önskar”. Det sistnämnda handlar om skrivar-respektive läsarperspektivet.

    Resultatet från denna studie visar att det skrivna språket i matematikläroböcker är svårt. Svårighetsgraden varierar inom de olika innehållsområdena och mellan de olika läroböckerna.

  • 168.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Imagining the homeland – mother tongue tuition as transnational spaces2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 169.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Interactional approaches in linguistic landscape research2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 170.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Kouluviraston tieto-opas monikielisyydestä2018Ingår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 2, s. 15-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 171.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Language and Identity among Hungarians in Sweden2011Ingår i: Ethnic and Linguistic Context of Identity: Finno-Ugric Minorities / [ed] Grünthal, Riho; Kovács, Magdolna, Helsinki: University of Helsinki , 2011, s. 161-195Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 172.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Linguistic schoolscaping and the visibility of languages in the linguistic landscape of a minority language pre-school in Sweden2019Ingår i: EAL Journal, nr 8, s. 26-28Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 173.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Maahanmuuttajien kielitaito – yhteiskunnan resurssi vai yksilön kätköissä oleva pääoma?: Esimerkkinä toisen polven suomenunkarilaiset2014Ingår i: Tulevaisuuden kielenkäyttäjä - Language users of tomorrow / [ed] Mutta, M, P. Lintunen, I. Ivaska, P. Peltonen, Jyväskylä, Finland.: AFinLA , 2014, 72, s. 109-131Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 174.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk. Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.
    Második generációs magyarok nyelvválasztásáról és identitásáról egy kutatómunka alapján2012Ingår i: Ághegy: Skandináviai Magyar Irodalmi és Művészeti Lapfolyam, ISSN 6082-6706, s. 4971-4982Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 175.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    “Nu när jag är gammal kan jag säga att jag nästan har två modersmål.”: Äldres relation till förstaspråket ungerska och andraspråket finska.2015Ingår i: Språk och identitet: Rapport från ASLA-symposium, Södertörns högskola 8‒9 maj 2014. Papers from the ASLA Symposium, Södertörn University, 8‒9 May 2014. ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. / [ed] Kahlin, Linda, Landqvist, Mats & Tykesson, Ingela, Södertörn: Södertörns högskola , 2015, s. 149-167Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 176.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    "Puhumista on vältettävä, ettei loukkaisi muita, tai hämmennä turhaan”: unkarilaistaustaisten suomen- ja ruotsinpuhujien asenteet kielioikeuksien jarruina2014Ingår i: Demokratia, Demokrati, Democracy, Demokratie: VAKKI-symposiumi XXXIV. Vaasa 13.‒14.2.2014 / [ed] Lamminpää, Siru & Rink, Christian, Vaasa: VAKKI Publications , 2014, s. 195-208Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 177.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Studiehandledning på modersmål - Klasslärarröster om studiehandledning och studiehandledarnas yrkesroll och uppdrag2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 178.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Transkieleily päiväkodissa ruotsinsuomalaisessa kontekstissa (Translanguaging i förskolan i den sverigefinska kontexten)2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 179.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Translanguaging esikoulussa ja kotona ruotsalais-suomalais-unkarilaisessa kontekstissa (Translanguaging in preschool and at home in a Swedish-Finnish-Hungarian context)2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 180.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Translanguaging space and spaces for translanguaging: A case study of a finnish-language pre-school in Sweden2017Ingår i: New perspectives on translanguaging and education / [ed] Åsa Wedin, Jenny Rosén, BethAnne Paulsrud, and Boglárka Straszer, Bristol: Multilingual Matters, 2017, s. 129-147Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 181.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Transnational spaces in the linguistic landscape of national minority language preschool in Sweden.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 182.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Transspråkande och interkulturalitet i en förskola med sverigefinsk profil2018Ingår i: Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt / [ed] Pirjo Lahdenperä, Stockholm: Liber, 2018, s. 96-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 183.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Kroik, David
    Umeå universitet.
    Indigenous language rights and Educational spaces in a Saami pre-school2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Kroik, David
    Umeå universitet.
    Indigenous Language Rights and Transcultural Spaces in a Preschool with a Saami Profile.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 185.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Krompák, Edina
    University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland, School of Teacher Education, Switzerland.
    Fernández-Mallat, Víctor
    University of Bern, Switzerland.
    Co-constructive approaches in linguistic landscape research2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Mononen, Kaarina
    Helsingfors universitet.
    Monikieliset vanhukset ja kielten resurssit: miten omaa kielellistä todellisuutta ja kielihistoriaa kuvataan haastattelussa?: Flerspråkiga äldre och språkliga resurser: hur beskrivs den egna språkliga verkligheten och språkbiografin i intervjuer?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 187.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Mörk, Lina
    Högskolan Dalarna, Ej akademianställd.
    Att vägleda nyanlända2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 188.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Mörk, Lina
    Högskolan Dalarna.
    Studie- och yrkesvägledning – vägen till en lyckad integrering2018Ingår i: Lisetten, Vol. 4, s. 20-22Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 189.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Paulsrud, BethAnne
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Everyday translanguaging and the young child.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 190.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Den engelskspråkiga vetenskapliga artikeln som norm för vetenskaplig publicering?: Två forskares positionering och skrivprocess2017Ingår i: Språk och norm: Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21–22 april 2016 / [ed] Saga Bendegard, Ulla Melander Marttala, Maria Westman, ASLA , 2017, s. 115-122Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 191.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Det flerspråkiga barnet – diskurser om språklig mångfald i svensk förskola.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 192.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan: undervisningens praktik, villkor och pedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 193.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skriva på engelska - Forskares villkor, språkliga resurser och strategier under skrivandet av en vetenskaplig artikel2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 194.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skriva på engelska: Forskares villkor, språkliga resurser och strategier under skrivandet av en vetenskaplig artikel2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 195.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    The question of policy in linguistic ethnography2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 196.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Imagining the homeland – mother tongue tuition as transnational spaces2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 197.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Transspråkande i studiehandledning på modersmål.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 198.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Sadig, Nigar
    Spaces for translanguaging in the discourse of mother tongue tuition2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 199.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Sadig, Nigar
    Modersmålslärarnas yrkesidentitet - professionalisering, marginalisering och motstånd2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Kestävä tulevaisuus monikielisyyden voimin [Hållbar utveckling med flerspråkig personal som resurs]2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
123456 151 - 200 av 271
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf