du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 151 - 200 av 236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Imagining the homeland – mother tongue tuition as transnational spaces2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 152.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Interactional approaches in linguistic landscape research2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 153.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Kouluviraston tieto-opas monikielisyydestä2018Ingår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 2, s. 15-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 154.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Language and Identity among Hungarians in Sweden2011Ingår i: Ethnic and Linguistic Context of Identity: Finno-Ugric Minorities / [ed] Grünthal, Riho; Kovács, Magdolna, Helsinki: University of Helsinki , 2011, s. 161-195Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 155.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Maahanmuuttajien kielitaito – yhteiskunnan resurssi vai yksilön kätköissä oleva pääoma?: Esimerkkinä toisen polven suomenunkarilaiset2014Ingår i: Tulevaisuuden kielenkäyttäjä - Language users of tomorrow / [ed] Mutta, M, P. Lintunen, I. Ivaska, P. Peltonen, Jyväskylä, Finland.: AFinLA , 2014, 72, s. 109-131Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 156.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk. Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.
    Második generációs magyarok nyelvválasztásáról és identitásáról egy kutatómunka alapján2012Ingår i: Ághegy: Skandináviai Magyar Irodalmi és Művészeti Lapfolyam, ISSN 6082-6706, s. 4971-4982Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 157.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    “Nu när jag är gammal kan jag säga att jag nästan har två modersmål.”: Äldres relation till förstaspråket ungerska och andraspråket finska.2015Ingår i: Språk och identitet: Rapport från ASLA-symposium, Södertörns högskola 8‒9 maj 2014. Papers from the ASLA Symposium, Södertörn University, 8‒9 May 2014. ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. / [ed] Kahlin, Linda, Landqvist, Mats & Tykesson, Ingela, Södertörn: Södertörns högskola , 2015, s. 149-167Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 158.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    "Puhumista on vältettävä, ettei loukkaisi muita, tai hämmennä turhaan”: unkarilaistaustaisten suomen- ja ruotsinpuhujien asenteet kielioikeuksien jarruina2014Ingår i: Demokratia, Demokrati, Democracy, Demokratie: VAKKI-symposiumi XXXIV. Vaasa 13.‒14.2.2014 / [ed] Lamminpää, Siru & Rink, Christian, Vaasa: VAKKI Publications , 2014, s. 195-208Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 159.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Studiehandledning på modersmål - Klasslärarröster om studiehandledning och studiehandledarnas yrkesroll och uppdrag2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 160.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Transkieleily päiväkodissa ruotsinsuomalaisessa kontekstissa (Translanguaging i förskolan i den sverigefinska kontexten)2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 161.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Translanguaging esikoulussa ja kotona ruotsalais-suomalais-unkarilaisessa kontekstissa (Translanguaging in preschool and at home in a Swedish-Finnish-Hungarian context)2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 162.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Translanguaging space and spaces for translanguaging: A case study of a finnish-language pre-school in Sweden2017Ingår i: New perspectives on translanguaging and education / [ed] Åsa Wedin, Jenny Rosén, BethAnne Paulsrud, and Boglárka Straszer, Bristol: Multilingual Matters, 2017, s. 129-147Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 163.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Transspråkande och interkulturalitet i en förskola med sverigefinsk profil2018Ingår i: Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt / [ed] Pirjo Lahdenperä, Stockholm: Liber, 2018, s. 96-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 164.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Krompák, Edina
    University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland, School of Teacher Education, Switzerland.
    Fernández-Mallat, Víctor
    University of Bern, Switzerland.
    Co-constructive approaches in linguistic landscape research2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 165.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Mononen, Kaarina
    Helsingfors universitet.
    Monikieliset vanhukset ja kielten resurssit: miten omaa kielellistä todellisuutta ja kielihistoriaa kuvataan haastattelussa?: Flerspråkiga äldre och språkliga resurser: hur beskrivs den egna språkliga verkligheten och språkbiografin i intervjuer?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 166.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Mörk, Lina
    Högskolan Dalarna.
    Studie- och yrkesvägledning – vägen till en lyckad integrering2018Ingår i: Lisetten, Vol. 4, s. 20-22Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 167.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Den engelskspråkiga vetenskapliga artikeln som norm för vetenskaplig publicering?: Två forskares positionering och skrivprocess2017Ingår i: Språk och norm: Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21–22 april 2016 / [ed] Saga Bendegard, Ulla Melander Marttala, Maria Westman, ASLA , 2017, s. 115-122Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan: undervisningens praktik, villkor och pedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 169.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skriva på engelska - Forskares villkor, språkliga resurser och strategier under skrivandet av en vetenskaplig artikel2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 170.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skriva på engelska: Forskares villkor, språkliga resurser och strategier under skrivandet av en vetenskaplig artikel2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 171.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    The question of policy in linguistic ethnography2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 172.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Imagining the homeland – mother tongue tuition as transnational spaces2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 173.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Sadig, Nigar
    Spaces for translanguaging in the discourse of mother tongue tuition2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 174.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Sadig, Nigar
    Modersmålslärarnas yrkesidentitet - professionalisering, marginalisering och motstånd2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 175.
    Straszer, Boglárka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rum för transspråkande i modersmålsundervisning2018Ingår i: Transspråkande i svenska utbildningssammanhang / [ed] Paulsrud, BethAnne; Rosén, Jenny; Straszer, Boglárka & Wedin, Åsa, Stockholm: Studentlitteratur AB, 2018, s. 217-241Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 176.
    Sundin, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska som andraspråk.
    Muntlig framställning: att tolka och förstå kunskapskraven i nationellt prov SVA 12013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning.

    För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.

    Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna.

    Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik.

  • 177.
    Svensson, Gudrun
    et al.
    Linnéuniversitet.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vikten av att elevers språkliga kunskaper och erfarenheter ses som tillgångar för lärande i skolan är den röda tråden för den här kunskapsöversikten.

  • 178.
    Svärd, Ida-Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    ”Jag tror ju att de har kunskaper”: Idrottslärares uppfattningar om ämnet idrott och hälsas möjlighetertill ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för gymnasieelever med svenska som andraspråk2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker några lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa som språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk. Idag visar forskning positiva resultat på språk- och kunskapsutvecklande undervisning för såväl elever med svenska som modersmål och för elever med svenska som andraspråk. Studien undersöker även om lärarna i studien använder sig av denna undervisningsform i sin dagliga praktik, vilka resurser och hjälpmedel de har att tillgå samt i vilka situationer som de uppfattar att de arbetar på ett sätt som är språkutvecklande. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Sex gymnasielärare som alla undervisar elever med svenska som andraspråk i idrott och hälsa deltar i studien.

    Resultatet visar att lärarna ställer sig positiva till och uppfattar att ämnet idrott och hälsa är språkutvecklande på många plan. Dels har ämnet många ingångssätt till verbal kommunikation genom instruktioner, regelgenomgångar och praktiska demonstrationer av ämnesspecifika begrepp och dels öppnar ämnet för kommunikation genom samarbetsövningar och lagspel mellan eleverna med svenska som förstaspråk och andraspråkseleverna. Lärarna i studien uppger ett behov av mer resurser och fortbildning av hur man på bästa sätt inkluderar andraspråkselever i undervisningen.

  • 179.
    Söderlund, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Tillsammans eller åtskilda?: Lärare och elevers uppfattningar om att undervisa i och att studerasvenska som andraspråk integrerat och separat2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog.

  • 180.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Durations of phonologically long segments in native and foreign accented Swedish2010Ingår i: Proceedings from Fonetik 2010, Lund, June 2-4, 2010 / [ed] Schötz, Susanne; Ambrazaitis, Gilbert, Lund, 2010, Vol. 54, s. 103-106Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Inte utan konsonantlängd: Svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv2008Ingår i: Svenskans beskrivning 30. Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för svenskans beskrivning, Stockholm den 10 och 11 oktober 2008 / [ed] Fallk, Cecilia; Nord, Andreas; Palm, Rune, Stockholm, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De flesta av oss har kunnat konstatera att vuxna som lär sig ett andraspråk – t.ex. svenska – får en brytning som dröjer sig kvar även om inläraren vistas i andraspråksmiljön i decennier. Denna brytning kan vara störande, knappt märkbar eller göra talet obegripligt. Bland lärare och läromedelsförfattare har en samsyn börjat växa fram angående prosodins stora betydelse för hur funktionellt ett svenskt andraspråksuttal blir. Det har visat sig att betoning av fel stavelse i ord, ger den infödde svensken stora svårigheter att förstå talet. Vad är då betoning i svenska? Den upplevda prominensen hos vissa stavelser har ett antal så kallade fonetiska korrelat, och ett av de viktigaste för svenskans betoning har visat sig vara durationen. I svenskan finns ett fenomen kallat komplementär längd, som innebär att en betonad stavelse kan förlängas på i princip två sätt: antingen förlängs stavelsens vokal som i vila, eller så förlängs stavelsens konsonant, som i villa. Om man betraktar skillnaden mellan vila och villa som enbart en fråga om vokallängd, går man miste om möjligheten att ge robusta regler för stavelseförlängning i ord med ”kort vokal”, och därmed kan andraspråksinlärarna gå miste om ett verktyg att förlänga ca hälften av alla de betonade stavelser som borde förlängas. I ett antal experiment har jag undersökt den postvokaliska konsonantens roll för att signalera både svenskans kvantitetsdistinktion (vila-villa) och ordbetoningsdistinktionen (racket-raket), och funnit att den fonologiska konsonantlängden, manifesterad som ökad duration, behövs för att ge orden ett otvetydigt uttal. En studie med svenskar som talar engelska och tyska, visar också att de svenska talarna uttalade längre postvokaliska konsonanter än infödda talare av engelska och tyska, i ord som av svenskar rimligen uppfattas som havande kort vokal. Slutsatsen av mina studier är att den komplementära vokal-konsonantlängden är ett starkt temporalt mönster i svenska, och att inkluderandet av konsonantlängd i språkbeskrivningen åtminstone inom andraspråksundervisningen, ger en mer logisk och ändamålsenlig bild av svensk prosodi än en beskrivning som enbart tar hänsyn till vokallängd. Likställandet av vokal- och konsonantlängd som uttalsmål kan förväntas främja inlärarnas behärskning av både kvantitetsdistinktionen och ordbetoningsdistinktionen. I svenskans fonologiska system och de regionala variationerna av hur prosodiska kategorier signaleras, finns dessutom grund för att prioritera temporala kontraster som betoning och kvantitet före tonala kontraster som ordaccenterna 1/akut och 2/grav (ánden-ànden). En strategi kallad Basprosodi presenteras, där svenskans temporala prosodiska system ses som den grund som andra prosodiska och segmentella drag kan bygga på.

  • 182.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Kärnan i uttalsundervisning: Vad bör lärare prioritera?2016Ingår i: Flerspråkighet som resurs – Symposium 2015 / [ed] Björn Kindenberg, Stockholm: Liber, 2016, 1, s. 55-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den som undervisar i uttal varken kan eller bör ta på sig att arbeta bort alla former av brytning. Vissa faktorer när det gäller uttal är mer prioriterade än andra, och vissa är ovidkommande för det som är överordnat vid kommunikation, nämligen förståelsen. I detta kapitel redogör författaren för vad som utmärker tal och uttal, som en bakgrund till så kallade kärnegenskaper vid uttals- undervisning.

  • 183.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Svensk fonetik för andraspråksundervisningen2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare – Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?2010Ingår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 3, s. 10-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Turning a didactic experience into science and back: teaching Swedish pronunciation to adult immigrants2015Ingår i: Språkdidaktik: Researching Language Teaching and Learning / [ed] Eva Lindgren and Janet Enever, Umeå: Department of Language Studies, Umeå University , 2015, s. 105-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Thorén, Bosse
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Jeong, Hyeseung
    Language & Literacy Education Department, Faculty of Education, University Malaya, Malaysia.
    Difference in L1 and L2 speakers’ temporal realizations of Swedish stressed syllables2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Difference in L1 and L2 speakers’ realizations of Swedish phonological length.

    Swedish has a trading temporal relation between the vowel and consonant in stressed syllables (in either form of /V:C/ or /VC:/), which makes all stressed syllables long. Displaying this stress feature correctly can be one important condition for L2 speakers of Swedish to be well understood (Abelin & Thorén 2015), since duration is the major perceptual cue for stress (Fant & Kruckenberg, 1994). The paper presents a study that examined whether there is a difference between the pronunciations of L1 and L2 Swedish speakers, in terms of the duration ratio between the phonologically long segment and the whole word. It was predicted that at least the minimum value of the variation would be greater among L1 speakers than L2 speakers. Sixty-two L2 speakers and thirty-two L1 speakers were recorded when pronouncing three Swedish words with /VC:/ quantity. The data included reading aloud by the L2-speakers and reading aloud in normal, solemn and poetic style by the L1-speakers. While the L2 speakers spoke each word once, some of the L1 speakers did plural times, producing fifty different versions. The relative duration of the phonologically long sound is a measure suggested here to be relevant for both stress and quantity realization. Although preliminary, the results confirmed the prediction: the native Swedish speakers have higher mean value for ratios than non-native speakers, and the both minimum and maximum values for L1-speakers are higher than the corresponding values for L2-speakers. This value distribution indicates that L1 Swedish speakers pronounce longer stressed syllables than L2-speakers do, when measured against the duration of the whole word. Based on the findings, the study suggests that duration exaggeration of phonologically long segments can be used when teaching pronunciation to L2 learners of Swedish, raising their awareness of both stress and quantity distinctions.

    Abelin, Å. & Thorén, B. (2015) What affects recognition most – wrong word stress or wrong word accent? Proceedings of Fonetik 2015, Working papers in General Linguistics and Phonetics, Lund, 7–10. ISSN: 0280-526X

    Fant, G. & Kruckenberg, A. (1994) Notes on stress and word accent in Swedish STL-QPSR 2-3/1994, 125-144

  • 187. Torpsten, Ann-Christin
    et al.
    Warren, Anne Reath
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Lindahl, Camilla
    Siekkinen, Frida
    Svensson, Gudrun
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Allard, Karin
    Transspråkande: En holistisk syn på språk, språkanvändning och språkdidaktik2016Ingår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 2, s. 32-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 188.
    Tuomas, Petra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att samtala för att förstå texten bättre: En undersökning av textsamtalets påverkan på elevers textförståelse2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats presenteras resultat från en undersökning med syfte att påvisa hur eleversläsförståelse av en text påverkas av efterföljande samtal kring texten i klassmiljö med lärare.Undersökningen använde sig av en kvantitativ metod och baserades på testresultat från åtta st.SFI-elever, B-nivå. Läsförståelsen för den aktuella texten mättes genom att eleverna ficksvara på frågor kring texten, före och efter samtal.Resultat visar att elever med kortare utbildningsbakgrund och kortare vistelsetid i Sverige harsvårare att tolka texter som handlar om livet i Sverige. Utveckling av ordförrådet, inlärning avlässtrategier samt socialisering i det svenska samhället behövs för att förbättra elevernasläsförståelse. Studien visar även att textsamtalet och stöttning är ett effektivt arbetsätt förvidareutveckling av språket hos elever som redan har ett delvis utvecklat ordförråd. Ävennybörjare utvecklas när de får mycket stöttning.

  • 189.
    Veleva, Kanarya
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    "Jag har aldrig haft ett land med rötter.": En studie om flerspråkighet och identitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsats i svenska som andraspråk har varit att undersöka hur personer med flerspråkig bakgrund upplever sin språkinlärning och livssituation i Sverige efter att de har flyttat från ett land där de har tillhört en territorial språklig och etnisk minoritet. För att uppnå mitt syfte har jag studerat hur migranternas relation till sitt modersmål har utvecklats. Därutöver har jag undersökt hur identiteten har påverkats av flytten till det nya landet. Uppsatsens resultat bygger på en fallstudie bestående av intervjuer med fyra informanter som tillhör den turkiska minoriteten i Bulgarien och som har migrerat till Sverige. Uppsatsen utgår från det sociokulturella teoretiska perspektivet.

    Resultatet visar att de fyra informanterna anpassar sig snabbt till de nya språkliga förhållandena. De utvecklar gradvis en identitet som i mångt och mycket påminner om den identitet som utvecklas hos den multikulturella och multietniska diasporan i Sverige. Man kan observera en övergång från en territorial identitet, då man förknippar tillhörighet till ett visst område och språk till den så kallade tredje identiteten, där man identifierar sig med flera språk och kulturer. Denna identitet inkluderar känslor av motstridighet och rotlöshet men samtidigt också positiva aspekter som kosmopolism och förmågan att lyfta blicken och se saker ur flera perspektiv. Migranterna upplever sin identitet som flexibel och ständigt föränderlig. Kopplingen mellan modersmål och etnisk tillhörighet avtar ju längre man vistas i det nya landet, samtidigt som en ny tillhörighet till det nya landet utvecklas.

  • 190.
    Verhoek, Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Dyslexi och andraspråksinlärning: En kvantitativ orienterad pilotstudie av andraspråkslärares kunskaper kring dyslexi hos andraspråksinlärare2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en skola för alla är det viktigt att lärare har kunskaper om elevers behov och kan ge elever det stöd de behöver. Kunskaper i sitt ämne men även kunskaper om vilka problem som kan uppstå vid andraspråksinlärning är av betydelse. Vidare är det av vikt att ha specifika kunskaper om eventuella svårigheter såsom dyslexi. Ungefär 4–10 % av världsbefolkningen har observerad dyslexi (Castle, McLean & McArthur, 2010 s. 426), således kan även tänkas att 4–10% av eleverna i klassrummet har dyslexi. Syftet med detta examensarbete som är en pilotstudie är att undersöka vilka kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare som andraspråkslärare känner till. Hypotesen som testas lyder att andraspråkslärare känner till få kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare. Pilotstudien har en kvantitativ ansats och utfallet beräknas med hjälp av ett chi2-test. Resultaten visar överraskande att de undersökta andraspråkslärarna i denna pilotstudie känner till fler kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare än förväntat. Detta innebär att hypotesen kan förkastas. Slutsatsen är att majoriteten av andraspråkslärare i denna pilotstudie känner till specifika kännetecken på dyslexi hos andraspråksinlärare. Dock var antalet respondenter få vilket påverkar resultatet. Således är slutsatsen varken generaliserbar eller tillförlitlig. För att uppnå generaliserbara, slutgiltiga och tillförlitliga slutsatser är en studie med större mängd data nödvändig.

  • 191.
    Verhoek, Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Dyslexi och andraspråksinlärning: En systematisk litteraturstudie om dyslexi och andraspråksinlärning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige eftersträvar en skola för alla. En skola där alla får finnas oavsett kultur, bakgrund eller svårigheter. Att kunna läsa och skriva är viktigt i vårt samhälle, att inte kunna det eller att enbart svagt kunna det genererar problem med att fungera i samhället. Detta innebär att vi som är verksamma inom skolan ska stödja, utbilda och uppfostra eleverna till goda medborgare som klarar av att arbeta och bidra till framtidens samhälle. Det finns elever med särskilda behov som behöver extra stödinsatser. Det kan handla om elever med ett annat modersmål än svenska som har specifika läs – och skrivsvårigheter. Syftet med detta examensarbete blir således att ta reda på vad forskning säger om dyslexins roll i andraspråksinlärning samt vad forskning säger om lärarens felbedömningar av dyslexi hos andraspråkselever. Resultaten visar att forskningen inte verkar vara entydig i hur dyslexi yttrar sig i ett andraspråk samt att lärare antingen över - eller underidentifierar andraspråkselever med dyslexi eftersom lärarna inte besitter kunskaper om hur andraspråk och dyslexi förhåller sig.

  • 192.
    von Post, Christina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wikström, Patrik
    Örebro University.
    Liubiniene, Vilmante
    Kaunas University of Technology, Lithuania.
    Räihä, Helge
    Örebro University.
    Values and attitudes of nordic language teachers towards second language education2017Ingår i: Sustainable Multilingualism, ISSN 2335-2027, nr 10, s. 194-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Issues in minority education in relation to citizenship have received more attention lately, because of new requirements for language testing in several countries (Bevelander, Fernandez & Hellström 2011:101). The acquisition of citizenship is more decisive for immigrant participation in society than the duration of stay in the country (Bevelander, Fernandez & Hellström 2011). The opportunities for minority language education are crucial for active citizenship and integration in this perspective. Most countries in EU (except Ireland and Sweden) have language requirements for the citizenship. The use of language testing becomes increasingly trendy among the countries that receive migrants.  The fast development highlights the need of new international studies on the relationship between citizenship and conditions for the second language learning. The goal of the recent study is to compare premises, perspectives and scales of values of Danish, Norwegian and Swedish language educators, related to the requirements for immigrant citizenship. Previous studies (Björklund & Liubiniené 2004) indicate that there are major differences in value systems even between the neighbouring countries. To reach the goal the interviews were conducted with language educators in Denmark, Norway and Sweden. The results have revealed two opposing patterns. The values of Swedish informants show a wide-ranging variation, while the Danish and Norwegian data on values are consistently similar. The results raise further questions about the effects caused by differences in values among language educators when comparing the countries and call for a further verification of the data in a more extended study, including Lithuania and other Baltic states. 

  • 193.
    Warström, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska som andraspråk.
    Barn utan språk?: En kvalitativ studie om pedagogers språkutvecklande arbete i förskolan och hur det synliggörs2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte var att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stödja barns andraspråksutveckling på en förskola. Mina frågeställningar var: Hur säger pedagogerna att de planerar för ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn? Hur syns (synliggörs) möjligheter/begränsningar till språkutveckling i verksamheten? Hur arbetar pedagogerna med barn som ännu inte har uppnått jämförbar nivå i svenska som sina enspråkigt svenska kamrater?

    Jag genomförde två kvalitativa intervjuer med två pedagoger på den aktuella avdelningen samt åtta observationer i språkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, högläsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under två dagar. Tekniken som jag använt mig av är inspelning med hjälp av diktafon och anteckningar.

    Resultatet visade att pedagogerna arbetar språkutvecklande främst i form av sånger samt högläsning. De uppmärksammar barnens kultur med hjälp av en världskarta samt bilder på flaggor där barnen kommer ifrån. Resultatet visar även att de ej uppmärksammar barnens kultur i den utsträckning de säger sig vilja vilket ses som en begränsning.

    Resultatet av observationerna visar att pedagogerna arbetar språkutvecklande med sånger samt högläsning och genom samtal med barnen. Samtalen vid matsituationer visade sig innehålla stora möjligheter till språkutveckling, medan möjligheterna till språkutveckling vid högläsningen visade sig bristfällig. Vid högläsningen skedde samtalet kring boken främst under själva läsningen, dock inget före eller efter läsningen, vilket ses som en begränsning till språkutveckling.

    Resultatet visade även att barnen i leken ofta lämnas ensamma i ett rum utan pedagog närvarande, och därigenom missar pedagogerna språkutvecklande tillfällen. Vid några tillfällen fanns pedagog närvarande i rummet utan att uppmärksamma barnens chans till språkutveckling. Vid samlingarna fanns möjligheter till språkutveckling som pedagogerna uppmärksammade, dock bestod mycket av tiden av tillsägelser till barnen att vara tysta eller sitta stilla, vilket kan inverka hämmande på möjligheter till språkutveckling.

  • 194.
    Warström, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    "Hon står kvar där än i tamburen, hon byter om och sådär. Hon verkar inte ha bråttom alls.": Om möjligheter och hinder för interaktion mellan pedagoger och nyanlända föräldrar i förskolan.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 195.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Arbete med identitetstexter: Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang2017Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 1, s. 45-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In applied linguistics and critical theory, identity has become an important theoretical and analytical concept. Work with multilingual identity texts has been developed in Canada by teachers and researchers in cooperation to creating opportunities for students’ identity development academically, intellectually and personally. The focus in the article is on student engagement and negotiation of identities. Results are presented from an ethnographically inspired action research where students in grade four where inspired to use their multiple language resources. Through participant observation and interviews material was created during the project. Students’ talk of how they navigate in multilingual environments outside school and of how they try to extend their linguistic repertoire by learning from each other challenge traditional views of mother tongue and home country. The work with identity texts made students’ varied and complex linguistic resources visible while opportunities to negotiate identities were offered, creating space for changing roles and for discussions about emotions related to language.  The project showed that changes in classroom practices by including different languages put high demands on teachers, on development of the cooperation with mother tongue teachers, study guidance assistants in the mother tongue and parents, and on organizational support. The multilingual writing increased students’ engagement while also increasing linguistic awareness among students and teachers.

     

  • 196.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 197.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Elevers olika textreportarer och lärandepotentialen i detta2014Ingår i: Nordisk konferens: Forskning och läsning och skrivning, Falun, 21-22 maj 2014: Abstracts / [ed] Tarja Alatalo, Falun: Högskolan Dalarna, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom den snabba utvecklingen av informationsteknologier och deras olika modaliteter har den textrepertoar som barn möter i sin vardag kommit att kraftigt expanderas. Behovet av att sålla, tolka och förstå budskap och innehåll i olika slags texter har kanske aldrig varit större. I detta paper kommer resultat från ett mindre klassrumsbaserat projekt att redovisas. Projektet genomfördes i ett flerspråkigt sammanhang i årskurs två. Initialt inventerades vilka texter barnen möter och är intresserade av på sin fritid. Utifrån denna inventering stimulerade vi sedan en textproduktion runt karaktärerna i dessa företrädesvis populärkulturella texter. I vårt bidrag diskuterar vi resultatet ur barns och lärares perspektiv samt i relation till nuvarande nationella styrdokument och Barnkonventionen. I presentationen fokuseras vidare aspekter gällande den möjliga lärandepotentialen i texter hämtade från barns sociala världar samt villkor för barns medborgarskap i relation till kodning, funktionell användning, meningsskapande och kritisk granskning av texter.

  • 198.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Flerspråkighet och identitetsutveckling: Skolutveckling som policy och praktik2017Ingår i: Textkulturer: SMDI 12 / [ed] Ljung Egeland, B., Olin-Scheller, C., Teanner, M. & Tengberg, M., Karlstad: Karlstads universitet, 2017, s. 45-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 199.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Forskningsöversikt2018Ingår i: Flersspråkiga elever smågruppsarbetar / [ed] Hållsten, S. & Malmbjer, A, Södertörn: Södertörns högskola, 2018, s. 17-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Identitetsförhandling och skrivande: Flerspråkighet som resurs i klassrummet2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Identitet är ett användbart begrepp vid analys av språk i klassrum (Ivanič 1998, 2004, Gee 2000), som när elever skriver flerspråkiga identitetstexter (Cummins 2000). Gee hänvisar till identitet som “being recognized as a certain “kind of person”, medan Ivanič talar om en önskan om att “appear as somebody”. Vikten av att använda undervisningsformer som inkluderar elevers flerspråkiga resurser har betonats av många forskare (Cummins 2000, García 2009 m.fl.) och i denna presentation kommer resultat att presenteras från ett aktionsforskningsprojekt där elever i år fyra och fem har stimulerats att använda sina varierade språkliga resurser i skrivande i klassrummet.  Fokus i presentationen kommer att vara på vilka möjligheter till identitetsförhandling som erbjuds eleverna i samband med det flerspråkiga skrivandet. Projektet planerades i samarbete med verksamma lärare som sedan genomförde själva undervisningen. Material skapades genom deltagande observationer och intervjuer.

     

    I intervjuer beskriver eleverna hur de navigerar i flerspråkiga sammanhang utanför skolan och att de aktivt försöker utvidga sina språkliga repertoarer genom att lära av andra och genom användning av digitala medier. I presentationen kommer exempel att visas på hur det flerspråkiga skrivandet skapar vidgade möjligheter för identitetsförhandling och skapade ökad medvetenhet hos lärarna om elevers varierade lingvistiska kompetens samtidigt som den språkliga medvetenheten såväl hos elever som lärare ökade.

12345 151 - 200 av 236
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf