Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1030
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Bomström Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Diskurser om kunskap i relation till språkintroduktionselever2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här artikeln är att rikta ljuset mot diskurser om språkintroduktionselever och deras kunskap, mer specifikt diskurser som framträder hos lärare som undervisar på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända elever från 16 till 19 år. Eftersom studier påvisat att lärares uppfattningar, övertygelser och erfarenheter bidrar till att utforma den undervisningspraktik de genomför och är av betydelse för elevers skolgång är de viktiga att undersöka. Foucaults perspektiv på diskursteori- och analys valdes för att synliggöra lärares tal om undervisningen på programmet och den kunskapssyn som framställs i relation till språkintroduktionseleverna. Materialet i studien består av intervjuer med 24 lärare som arbetar på fyra olika gymnasieskolor. I analysen framträder de två diskurserna kunskap och flerspråkighet som innehåller utsagor om kunskap, kunskapsmässig heterogenitet, bakgrunder, skolbakgrunder och språk. I resultaten synliggörs att flerspråkigheten uppfattas som en resurs på det individuella planet men att den i en skolkontext blir ett hinder. Därmed positioneras eleverna som bristfälliga såväl kunskapsmässigt som språkmässigt, i synnerhet elever med kort eller ingen skolbakgrund.

  • 152.
    Bomström Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Lärares tal om språkintroduktionselevers kunskaper och språkliga resurser2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 153.
    Bomström Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Reading in Language Introductory Program Classrooms in Sweden2022Ingår i: Languages, E-ISSN 2226-471X, Vol. 7, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The ability to read is important for studies, work and social life, and therefore, reading needs to be central in all school subjects. The purpose of this article is to shed light on the factors that either facilitate or limit second-language students in a transitional program at an upper secondary school in Sweden in terms of their reading and reading comprehension skills. Observations of teacher-initiated reading practices and interviews with teachers about reading and texts, which were analyzed using Bernhardt’s compensatory model for second-language reading, show that all teachers highlight the importance of reading and the fact that reading in the subject they teach can help students to become competent readers of Swedish texts. Despite this, the amount of reading and processing of texts varies—in some classes, students do not read at all, and in other classes, they read a great deal. The only teacher who seems both to include the processing of texts and to choose texts that interest students is the teacher of Swedish as a Second Language (SSL).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Bomström Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Villkor för lärande: Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektiv2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Using the third space theory, the overall aim of this thesis is to study and problematize conditions for learning which are provided for newly arrived students in the Language Introduction Program in upper secondary school. By highlighting factors that affect these students' education in four sub-studies, the study contributes in-depth knowledge about the Language Introduction Program. The program is one of five introductory programs in Swedish upper secondary school that admits newly arrived students from the ages of 16 to 19. 

    The thesis adopts an ethnographically inspired approach and consists of four qualitative sub-studies that highlight factors and issues that affect the education of students in the program. The data consist of observations of lessons in five different subjects, interviews with teachers and students, and assessment material that looks at the prior knowledge and experiences of students. The theoretical framework of the thesis is Bhabha’s third space theory, which is employed for the analysis of the results and conclusions.

    The findings indicate that knowledge in Swedish and knowledge learned in Swedish schools is highly valued by the teachers. What teachers and students say demonstrates that knowledge of Swedish is perceived as key to employment and a place within society. The results also show that some school knowledge gained earlier by students, in addition to knowledge acquired in Swedish schools, is more highly valued and made visible in a different way than the knowledge gained in other ways. The findings also indicate that what teachers say about knowledge in relation to Language Introduction students positions the students as students not knowing Swedish, or as some of the participating teachers put it, students who do not "have the language", indicating specifically Swedish. The students themselves talk about how they lack Swedish and how they must learn Swedish, which corresponds then with what the teachers say. Furthermore, the results show that some teachers use the term "students without background" to refer to students with little or no experience of formal schooling. This makes knowledge gained through formal schooling visible, and knowledge gained in other ways by students "without background" invisible. 

    A conclusion that can be drawn from this thesis is that the students at Language Introduction are stereotyped as students with different knowledge than expected, that the education on the program is not based on the students' conditions and that their opportunities for learning are therefore not equivalent to those of students in other programs in Swedish schools.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 155.
    Borg, Farhana
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Education for Sustainability for Preschool Children in Sweden2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Education for Sustainability for Preschool Children in Sweden

    In Event: Young Children as Democratic Citizens in Early Childhood Education: International Perspectives

    Thu, May 4, 8:00 to 9:30am CDT (3:00 to 4:30pm CEST), SIG Virtual Rooms, Early Education and Child Development SIG Virtual Session Room

    Abstract

    Preschool education in Sweden emphasizes children’s learning, play, care, and fostering of fundamental values (Author D, 2022). Democracy is a central theme in the 2018 Curriculum for Preschool, which points out that children have the right to participation and influence (Skolverket, 2018). Education for sustainability (EfS) is one of the strongest parts in the curriculum, which states that “Education should be undertaken in democratic forms and lay the foundation for a growing interest and responsibility among children for active participation in civic life and for sustainable development…” (p. 5). However, the ability of children to form and express their views has been subject to debates, often leading to young children’s voices being filtered by adults (Komulainen, 2007; Wall 2019). Although Sweden was one of the first countries to ratify the United Nations (UN) Convention on the Rights of the Child (1989), it did not become a national law until 2020.

    At present, the author leads a project (Dr. Nr. [removed for blind review]) that explores the self-reported knowledge and views of environmental, social, and economic aspects of sustainability among children (n=402) in their final year of preschool. This randomized study included 50 preschools from 25 municipalities of a total of 290 in Sweden. To ensure children’s participation in research, the children were interviewed, both individually and in pairs, using illustrations. The interviews were recorded if the children and their parents have consented. The transcription work is in progress. Using an integrated approach to sustainability, the study draws from constructive learning theories (Bruner, 1961; Bandura, 1986) and the concept of “empowered inclusion” (Josefsson & Wall, 2020).

    The children were asked whether they get to decide anything about their daily preschool activities and whether they would like to decide something, and if so, about what. The children were also asked whether they think that it is important or good to make decisions. If so, why it is good or not good to make decisions. Preliminary results indicate that most of the children felt that they got to make some decisions at preschool, at least to some extent. However, they stated that the decisions were limited to what they liked to do, for example, to paint, draw, read a photo novella with a friend, or play on a tablet computer. Several children, however, did not think that they had any right to decide anything at preschool. Rather, they think it is the preschool teacher or the principal who decides everything. Most of the children expressed a keen interest in participating in decision-making activities. Nevertheless, some children reported that they do not think it is a good idea that they decide all the time, especially when they play with their friends, because everyone should take turns to decide in order to avoid conflict and in this way no one would feel sad.

  • 156.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Borg, Johan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Medicinsk vetenskap.
    Preschool Children's Self-reported Sources of Knowledge of Environmental, Social, and Economic Sustainability: An interview Study2024Ingår i: Book of Abstracts, 2024, artikel-id 218Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 157.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Gericke, N.
    Local and global aspects: Teaching social sustainability in Swedish preschools2021Ingår i: Sustainability (Switzerland), E-ISSN 2071-1050, Vol. 13, nr 7, artikel-id 3838Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet.
    Borg, Johan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Medicinsk vetenskap.
    A whole (pre)school approach to sustainability in eco- and non-eco-certified preschools in Sweden: Principals’ views and attitudes2023Ingår i: Konferens i pedagogiskt arbete, 2023: Book of abstracts / [ed] David Rapp, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023, s. 22-23Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although a whole school approach (WSA) to sustainability has been described as one of the most meaningful education approaches, the concept of WSA has not yet been widely explored within the context of preschool education, where the play, learning, and care are preconditions for a wholeness in childhood. The concept of the WSA considers raising quality and standard across entire education institution (Henderson & Tilbury, 2004). This approach also emphasizes the needs for (pre)school to engage children, teachers, parents, and the wider community in sustainability (Mogren, Gericke & Scherp, 2019). The principals have important roles to play in reforming and prioritizing preschools activities towards sustainability (Borg & Vinterek, 2020). This paper explores 50 principals’ views and attitudes towards sustainability from a WSA perspective. Using randomized sampling, the principals were selected from 25 eco-certified and 25 non-eco-certified preschools in 25 municipalities in Sweden, out of 290. A questionnaire was utilized to collect demographic information about the preschools, number of children, number of qualified teachers, principals’ attitudes towards preschool’s activities with sustainability, and also an open-ended question about how the principals themselves integrate sustainability in their planning of preschool activities and what they actually do. The qualitative data was analyzed by using Wals and Mathie’s (2022) six component Whole School Approach Flower Model. The components are: 1. Vision, ethos, leadership and coordination; 2. Institutional practices; 3. Pedagogy and learning; 4. Curriculum; 5. Community connections; and 6. Capacity building. The components were adapted and operationalized within a preschool context. The quantitative data was analyzed by principal component analysis (PCA) in the SIMCA statistical software (Umetrics 2020). This study is a part of a project, “Eco-certified preschools and children’s learning for sustainability: Researching holistic outcomes of preschool education for sustainability (HOPES)” (Swedish Research Council, Dnr. 2018-04445). The analyses will be completed by June, 2023. 

    References

    Borg, F., & Vinterek, M. (2020). Principals´ Views on and Descriptions of Preschool Education for Sustainable Development. Journal of Applied Technical and Educational Sciences, 10(2), 18-40. doi:10.24368/jates.v10i2.170

    Henderson, K., & Tilbury, D. (2004). Whole school approaches to sustainability: An international review of sustainable school programs. Report prepared by Macquarie University for the Australian Government Department of the Environment and Heritage. Sydney.

    Mogren, A., Gericke, N., & Scherp, H.-Å. (2019). Whole school approaches to education for sustainable development: a model that links to school improvement. Environmental Education Research, 25(4), 508-531. https://doi:10.1080/13504622.2018.1455074  

    Umetrics. (2020). SIMCA-P+. In (Version 16.0) [Computer software]. Sartorius Stedim Inc. https://www.sartorius.com/en/products/process-analytical-technology/data-analytics-software/mvda-software/simca?gclid=Cj0KCQiAvvKBBhCXARIsACTePW-oD9sm_Ng1dgNBivHH9GFSApdp5wo2G0EDOydryNnzZQ-20Xoj_vIaApIwEALw_wcB  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Förskolebarns egna val av lek: Preliminär resultat av en studie med barn2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barns lek har stor betydelse i förskolans arbete med hållbarhetsfrågor. Leken stimulerar barns fantasi och inlevelse och är viktig för deras sociala, emotionella, fysiska, psykiska och språkliga utveckling. I den här presentationen redogör vi för preliminära resultat från en studie som undersökt bland annat barns val av leksaker och deras skäl till dessa samt hur de leker på förskolan. Med hjälp av illustrationer intervjuades 403 barn individuellt, parvis eller i grupp. Intervjuerna spelades in om barn och deras föräldrar hade samtyckt. Transkriberingar av intervjuerna pågår och en innehållsanalys kommer att genomföras. Studien ingår i projektet ”Ekocertifierade förskolors betydelse för barns lärande för hållbarhet: En studie av holistiska effekter av förskoleutbildning för hållbarhet”, (Vetenskapsrådet, Dnr 2018–04445). Etikprövningsmyndigheten hade inga etiska invändningar mot forskningsprojektet (Dnr 2020–00005).

  • 160.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Integration of Economic Sustainability in Early Childhood Education: Mapping the Field2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction and research questions

    Despite children’s understanding of economic issues being identified as important for a sustainable society, the subject has been neglected in early childhood education by both researchers and educators. Education for sustainability emphasizes the development of the capacity of children to take responsible actions for a fair society for present and future generations. Researchers emphasize that issues concerning economic sustainability need to be included and handled in the Swedish preschool (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson 2018; Borg, 2017a; 2017b). The Swedish preschool curriculum also requires integration of the economic sustainability with social and environmental issues into preschool education (Skolverket, 2018). Although children are often directly or indirectly involved in economic transactions, studies on children’s understanding of the economy are scarce, resulting in a lack of evidence to guide teaching practices. The need to integrate the economic dimension of sustainability with its social and environmental dimensions, has been emphasized globally, because children’s knowledge of the daily economics of earning, consuming, borrowing and saving in an increasingly economically complex world, is crucial for a sustainable society. Therefore, a literature review is needed to map the field to identify what has been done and what needs to be conducted in the field of early childhood education for sustainability in relation to economic sustainability. 

    The aims of this literature review have been:

    ·       to identify peer-reviewed journal articles or other literature reporting empirical studies concerning early childhood education for sustainability with a focus on issues related to economic sustainability;

    ·       to synthesize the key findings; and

    ·       to identify research needs suggested in the studies.

    Methodology

    To a large extent, economic and social factors contribute to environmental problems. The Global Goals and the 2030 Agenda for Sustainable Development (United Nations, 2015) seek to end poverty and hunger, and ensure  protection of the planet and its natural resources.  Since early childhood education is effective in forming children’s attitudes and behaviours, economic issues need to be taught in preschool so that children learn how to cope with their everyday economic issues. A holistic approach to sustainability that considers economic sustainability as an integral part of environmental and social sustainability, is used as a conceptual framework. 

    The methodology included establishing inclusion and exclusion criteria, identifying relevant search terms, searching articles in selected databases, screening and selecting articles, and extracting data according to preselected categories. Apart from database search, hand searches and reference list searches were conducted. In addition, relevant literatures known to authors are also included. A thematical contentt analysis is on progress. 

    We will consider ethical issues related to included original studies and to the review itself. The literature review is based on previously published research which does not actualize research ethics that are primarily about how participants are informed and treated before, during and after (when publishing) studies. If we identify ethical issues in any of the studies our review covers, we will comment on this in connection with the study (s).

    Findings

    A content analysis has been undertaken for the study. The preliminary findings of the review are:

    ·       Only a limited number of studies addressing the economic world of young  children (below 6 years) have been undertaken.

    ·       The integration of the economic sustainability in preschool education has been found to be challenging by many teachers.

    ·       Young children have some knowledge about wealth and poverty concerning economic inequality and unfair distribution of resources.

    Conclusion and recommendations for theory and practice 

    The review is intended to provide researchers and practitioners with an overview of the current situation and research needs to offer support and guidance for future practices, strategies, policies and priorities.

    References

    Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2018): Early childhood education and care for sustainability – Historical context and current challenges. In Valerie Huggins & David Evans eds: Early Childhood Care and Education for Sustainability, pp. 13–27. London: Routledge.

    Borg, F. (2017a): Kids, cash and sustainability: Economic knowledge and behaviors among preschool children. Cogent Education 4(1).

    Borg, F. (2017b). Economic (in)equality and sustainability: Preschool children’s views of the economic situation of other children in the world. Early Child Development and Care, 1-15. 

    Skolverket. (2018). Curriculum for the Preschool 2018. The Swedish National Agency for Education. . Stockholm: Skolverket.

    United Nations. (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. United Nations. Retrieved from http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching Sustainability in Swedish Preschools: Challenges encounter by teachers and child-minders2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our planet is facing unprecedented transnational challenges that cannot be solved by a single country or entity. Considering the intensity of the situation, the United Nation (UN) adopted the 2030 Agenda for Sustainable Development focusing on people, planet, prosperity, peace and partnerships. Education for sustainability (EfS) has become an integrated part of all education, from preschool to higher education. Target 4.7 of the UN Sustainable Development Goals states that education should ensure that all learners acquire knowledge and skills needed to promote sustainability by 2030. The preschool curriculum Lpfö 2018 in Sweden explicitly requires the integration of sustainability in educational practices. This study set out to explore:

    ·       What competence do preschool teachers have in teaching EfS?

    ·       What challenges do they encounter while integrating EfS in their educational practices?  

    This study was part of a school development and research project in Sweden conducted from October 2017 to December 2019. A holistic approach, in which environmental, social and economic dimensions are interconnected, was used together with pluralistic and transformative perspectives. Eighteen preschools with 140 preschool teachers participated in the project. Data were collected through a questionnaire survey, group discussions, EfS-network meetings and informal interviews.

    Two of three preschool teachers did not have any education or competence development training on EfS. Most of the teachers defined EfS as taking care of the environment, the natural cycle of the environment, recycling, or energy consumption. Challenges that preschool teachers experienced include: 

    ·       Absence of educational materials with practical examples

    ·       Lack of professional development training

    ·       Shortage of time for planning

    ·       Insufficient collaboration between preschools

    ·       Lack of support from the preschool leadership

    The project was funded by the Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD), Sweden (Ref. Nr. HDa 4.2-2017/658). 

  • 162.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Borg, Johan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Medicinsk vetenskap.
    Davis, Julie M.
    Queensland University of Technology.
    Mikael, Winberg
    Umeå University.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå University.
    Gericke, Niklas
    Karlstad University.
    Methodological and ethical issues when interviewing preschool children: Experiences from a study on sustainability in Sweden2023Ingår i: 31st EECERA ANNUAL CONFERENCE. Children’s Curiosity, Agency and Participation: Challenges for Professional Action and Development: Book of Abstracts, 2023, s. 135-135Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To contribute to the methodological and ethical discourse on children’sparticipation in research on complex issues, this case-study critically discusses experiences from a large-scale randomized interview study about preschool education for sustainability in Sweden. Young children’s ability to express their views has been subject to debate, resulting in them often being excluded asresearch participants. Hence, age-appropriate methodological approaches are needed to ensure their participation.

    This study draws from Josefsson and Wall’s(2020) concept of children’s “empowered inclusion” and Lundy’s (2007) model of voice, space, audience, and influence.

    Employing a qualitative case-studyapproach, methodological approaches and ethical considerations and experiences of a randomized study are scrutinized. A total of 403 children from 50 preschools were interviewed about sustainability using illustrations. An interview instrument was developed and pretested in two iterations. Data were analyzed thematically. The Swedish Ethical Review Authority did not raise any objection to the interview study. Consent to participate was collected from parents and children.

    They were informed that the children could withdraw at any time if they wanted. The findings demonstrate that research with young children can be undertaken in an ethically acceptable manner. The use of illustrations was helpful in creating a friendly environment and supporting children’s understanding of complex issues. Individual and pair interviews were effective while group interviews were problematic. Children’s attention dropped after 12-15 minutes. These findings suggest that preschool children can express their views on important matters under ethically acceptable and methodologically appropriate conditions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Conference Proceedings
  • 163.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Samuelsson, Ingrid Pramling
    Department of Education, Communication and Learning, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Preschool children’s agency in education for sustainability: the case of Sweden2022Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 30, nr 1, s. 147-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although children’s participation and agency are highly prioritized in early childhood education for sustainability, both researchers and educators have paid little attention to this topic. This paper explores how the revised preschool curriculum Lpfö2018 in Sweden addresses education for sustainability (EfS) with regards to children’s participation and agency. A sociocultural perspective on agency combined with a holistic view of sustainability was used, while a critical content analysis was conducted to investigate major changes in the curriculum in relation to both EfS and children’s participation and agency. Findings show that the curriculum Lpfö2018 has explicitly introduced the concept of sustainability from a holistic perspective, integrating environmental, social, and economic dimensions. Children are recognized as competent beings who can actively participate in and influence their learning. Moreover, the notion of transformative learning has been observed in the curriculum, which emphasizes changes in the ways children think, act, and learn in relation to sustainability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Sporre, Karin
    Umeå University.
    Children’s Empowered Inclusion in Early Childhood Education for Sustainability2023Ingår i: International Perspectives on Educating for Democracy in Early Childhood: Recognizing Young Children as Citizens / [ed] Stacy DeZutter, New York and London: Routledge, 2023, 1, s. 241-260Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    "This book brings together established and emerging scholars from around the globe to highlight new directions for research on young children as active, engaged citizens of classrooms. 

    Divided into three sections, the volume draws on innovative methods to explore diverse conceptualizations of citizenship, children’s understandings, and effective practice. Rejecting traditional views of children as citizens-in-preparation, the volume explores how young children can and do live as citizens, and how early childhood educational settings serve as civic forums. Chapters discuss the child-as-citizen in relation to issues including gender, class, race, tribal status, and linguistic diversity, and ultimately illustrate how sociocultural processes in early years settings can be harnessed to promote the development of democratic dispositions and skills.

    This book establishes citizenship enactment in early childhood education as a robust and growing research area with the potential to shape research, policy, and practice worldwide. As such, it will appeal to researchers and academics with an interest in citizenship education, democracy, and early childhood education, as well as postgraduate students of teacher education and those working across international and comparative education more broadly."

  • 165.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Wiklund, Silvia
    Förskollärare på Hindrikshedens förskola, Mora kommun.
    Gjerstad, Karin
    Förskollärare på Hindrikshedens förskola, Mora kommun.
    Klarén, Erik
    Programledare Skolverket.
    Podd: Hållbarhet i förskolan − hur då?2022Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Hur kan de tre dimensionerna av hållbar utveckling bli konkreta i arbetet med barnen? I det här avsnittet av Skolverkspodden samtalar två förskollärare och en forskare om sina erfarenheter av hållbarhetsarbete i förskolan.

    Medverkande: Silvia Wiklund och Karin Gjerstad, förskollärare på Hindrikshedens förskola i Mora kommun och Farhana Borg, lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Samtalet leds av Erik Klarén.

    Skolverket har uppmärksammat ett behov av stödmaterial kring hållbar utveckling för pedagoger i förskolan, särskilt kring dess ekonomiska och sociala dimensioner. De kontaktade Farhana Borg, lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna och expert på området, för att tillsammans med två verksamma förskollärare medverka i en podd som belyser aktuell forskning och ger exempel på hur förskolan kan arbeta med dessa frågor. De medverkande förskollärarna Silvia Wiklund och Karin Gjerstad arbetar på Hindrikshedens förskola i Mora. Förskolan har tidigare deltagit i ett skolutvecklingsprojekt kring hållbar utveckling som genomfördes i samarbete mellan Högskolan Dalarna och Mora kommun. Projektet leddes av Farhana och finansierades av Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna.

    – De flesta pedagoger i förskolans verksamhet har inte fått tillräcklig utbildning eller fortbildning kring utbildning för hållbar utveckling. Det gör det svårt att integrera alla dimensioner i det pedagogiska arbetet med barnen. Många tror att det kräver extra tid att arbeta med hållbar utveckling, mest när det gäller ekonomiska och sociala dimensioner. Förskollärarutbildningar i hela landet har ett ansvar att ge blivande förskollärare den kompetens de behöver för att hantera komplexa hållbarhetsfrågor i förskolans praktik, säger Farhana.

    I den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö2018) beskrivs förskolans uppdrag att ge barn möjlighet till förståelse av hållbar utveckling utifrån ett holistiskt perspektiv. Alla dimensioner av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig – skall därför ingå i den vardagliga undervisningen.

    Ladda ner (pdf)
    attachment
  • 166.
    Borgulf, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hur framställs kön i läroböcker för årskurs 4–6 i de naturorienterande ämnena?: En diskursanalys utifrån Hirdmans teori om genuskontraktet2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka hur läromedel inom de naturorienterande ämnena för årskurs 4 - 6 framställer kön ur ett genusperspektiv och huruvida det finns en analys kring hur könen presenteras. Ramverket för studien är Hirdmans teori om genusordningen och studien baseras på den kvalitativa metoden diskursanalys. Analysen av läromedlen resulterade i slutsatserna att läromedlen ger en bild av att naturvetenskapen är till för män, samt att män framställs som aktiva medan kvinnor framställs som passiva och anonyma. Icke-binära finns inte representerade i något av läromedlen. Trots detta finns en antydan till en strävan mot mer jämställda läromedel. Detta visar sig när resultatet av denna studie jämförs med tidigare forskning. Studien visar att ett stort ansvar läggs på läraren att adressera genus och hur könen framställs då det helt saknas analyser kring kön i läromedlen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Boxner, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Björklund, Frida
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Sambedömning för ökad likvärdighet kring nationella prov i svenska: En ämnesdidaktisk litteraturstudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De nationella proven i svenska är ett obligatoriskt inslag i den svenska skolan som sätter press både på lärare och elever. Skolverket föreslår sambedömning kring de nationella proven som ett sätt att skapa mer likvärdighet kring just bedömning och betygsättning av de nationella proven. Men vad säger den aktuella forskningen när det gäller just sambedömning av de nationella provet i svenska? Vilka fördelar och nackdelar finns det när det handlar om just sambedömning och vilka utmaningar kan man identifiera? Metoden som valts för att besvara syftet i denna studie är en systematisk litteraturstudie. Med denna litteraturstudie vill vi försöka bidra med kunskap kring bedömning och betygsättning av nationella proven i svenska årskurs nio. Vi presenterar även hur synen på kunskap och bedömning har förändrats över tid och hur elevers resultat blivit en allt viktigare del i den politiska agendan. Resultatet av studien visar att lärare tolkar elevprestationer olika och i olika rapporter som jämför lärares bedömningar kan man se att lärare som sambedömer har en högre grad av samstämmighet, med exempelvis Skolinspektionens ombedömare, än de som inte praktiserar sambedömning. Men studien visar även på att sambedömning inte per automatik skapar samstämmighet lärare emellan eller likvärdighet för elever. Studien påvisar att det finns både för- och nackdelar med sambedömning av nationella prov men att de positiva effekterna av sambedömning tycks överväga de negativa. Resultatet påvisar också hur komplext bedömning av nationella prov i svenska är, att det finns många viktiga parametrar att väga in samt att skillnader i resurser på olika skolor spelar roll i arbetet med bedömning av proven.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Brandin, Jonas
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Bildlärares upplevelser av bedömning2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur bildlärare upplever och beskriver bedömning gentemot gällande styrdokument. Studien utgår från fenomenologin i metod och analys. Kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare från tre olika skolor har genomförts. Studiens resultat tyder på att bildlärares beskrivningar och bedömningar av elevers förmågor i relation till styrdokumenten och utvalda elevarbeten skiljer sig markant åt. Den pekar också på att bildlärare upplever svårigheter i att tolka ämnets betygskriterier i de gällande styrdokumenten, samt att verbalisera sina bedömningar, speciellt då elevernas arbeten är av en friare karaktär.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Brask, Felicia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Elevdelaktighet i bildämnet, hur?: En intervjustudie om bildlärares strategier för elevdelaktighet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Något som elever ständigt upplever i sin skolgång är lektionsmoment som de anser äro intressanta, onödiga eller icke motiverande. Delaktighet i utbildningen är inte bara motiverande för eleverna utan något som lärare och skola måste eftersträva enligt skollagen. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskap om vilka strategier gymnasielärare kan använda sig av för att göra elever delaktiga i bildämnet. Syftet ämnas besvaras genom intervjuer med fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet från intervjuerna analyseras sedan med hjälp av relationell pedagogik samt en teoretisk modell fördelaktighet. Resultaten från studien visar hur bildlärare använder sig av generella metoder för elevinflytande som även framkommer inom andra ämnen, såsom samtal om demokrati och acceptans, grupparbeten, medveten gruppuppdelning, uppmuntra elever att hjälpa varandra, se till så uppgifterna förstås och visa intresse i ämnet. Resultatet från studien visar också hur bildlärare använder sig av strategier som är mer speciella för bildämnet, såsom öppna uppgifter, gruppdiskussioner, användning av exempelbilder och exempeluppgifter, lära ut grundkunskaper i Bild, se misslyckande som något positivt och tillgång till bildsalen utanför lektionstid. Goda relationer och kommunikation är något som behövs som grund för att främja elevdelaktigheten i alla ämnen. De behövs även för att de speciella strategierna för bildämnet ska fungera så bra som möjligt. Slutligen bekräftar resultaten från studien att elevdelaktighet är ett komplext ämne där olika faktorer behöver överlappa varandra för att främja elevdelaktigheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Brask, Felix
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Läs- och skrivmotivation – finns det en korrelation?: En studie om den eventuella korrelationen mellan elevers läs- och skrivmotivation och dess inverkan på kvaliteten2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien har syftat till att undersöka hur elever i årskurs 4–6 ser på sambanden mellan deras läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter och kvaliteten på deras skrivande. För att besvara detta genomfördes en undersökning med hjälp av en enkätstudie, elevintervjuer och textanalyser där 23 elever deltog. Samtliga metoder syftade till att komplettera varandra för att möjliggöra ett så tydligt resultat som möjligt.

    Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar på en tydlig koppling mellan läs- och skrivutveckling. Vidare tyder forskning på att en språklig medvetenhet är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet i barns skrivande. Sociokognitiv forskning har även kunnat påvisa en korrelation mellan inre och yttre faktorer som samverkar motivationsreglerande hos individen.

    Resultatet av föreliggande studie visar att det finns god grund för att elevers läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter har en viss påverkan på kvaliteten i elevers skrivande. Vidare går det även att utröna olika faktorer kopplade till inre och yttre processer som elever upplever påverka deras motivation och självkänsla. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Brekalo, Mladen
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Gulgröna eller gröngula bananer?: analys av två läromedel för nyanlända andraspråksinlärare i grundskolans senare år2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den föreliggande studien är att analysera hur sammansatta ord framställs i två läromedel för nyanlända högstadieelever som läser svenska som andraspråk. Studiens kvantitativa analysdel fångar in förekomsten av olika kategorier av sammansatta ord, vilka har sitt ursprung i tidigare forskning, medan studiens kvalitativa del fokuserar på hur sammansatta ord förklaras i läromedlen. Resultaten visar att det finns en diskrepans i hur sammansatta ord presenteras i läromedelstexterna förmålgruppen och det kan variera allt från att de hanteras som vanliga ord, till att sammansatta ord medieras med hjälp av illustrationer och/eller genom övningar. Studien avslutas med en diskussion och didaktiska implikationer som lyfter fram behov av synliggörandet av de metakognitiva kunskaperna, i syfte att främja systematisering av målgruppens inlärning av sammansatta ord. 

  • 172.
    Breséus, Roberth
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Bilden av bilden: En diskursanalys av hur bildämnets samhällsrelevans motiveras2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe how the art subject´s societal relevance is motivated. The questions asked were: How is the art subject's societal relevance in school policy, state's public investigations and public art subject debate motivated? And how is the future development of the art subject described therein?

    The method used was based on Faircloughs critical discourse analysis and studied text extracts from publicly accessible publications.

    The results showed a complex and multifaceted discourse. Furthermore, the analysis showed several intertextual and interdiscursive relations, but also its potential future development with a discourse comprised predominantly of concrete statements.

    The conclusion was that school policy discourse emphasized to a large extent the democratic societal relevance, the discourse in state public investigations used largely a beneficial economic relevance, and the discourse of the art subject debate showed a tendency to pursue an analytical, critical, and communicative relevance. However, there were elements within each discourse that were reminiscent of each other. The future development of the subject highlighted the need to ensure the desirable creative commodity and a necessity of a more theoretical inclined subject, and a need to develop the subject as support to ensure democracy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Brolin, Amanda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Eriksson, Linnea
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Påverkas anknytningen av introduktionens längd?: En intervjustudie med sex förskollärare om deras uppfattning om introduktion och anknytning i förskolan2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra förskollärares erfarenheter av olika introduktionsmetoder med avseende på anknytning och trygghet. Metoden vi använt är kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex förskollärare. Vi har använt anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt och några av de centrala begreppen, bland annat anknytning, trygg bas och anknytningsmönster. Dessa begrepp har vi använt för att analysera resultatet. Resultatet visade att introduktion i förskolan är viktigt och grundläggande för anknytning och trygghet hos barnet. Resultatet visade även att valet av introduktionsmetod varierade och att förskollärarna hade skilda åsikter om vilken metod de ansåg vara den bästa. Inga slutsatser drogs om längdens påverkan på anknytningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Broman, Joakim
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Idrottslärarens didaktiska val inverkar på elevernas motivation till ämnet idrott och hälsa: En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den mer stillasittande livsstilen som i dag präglar samhället riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Forskning framhäver idrottsundervisningen som en viktig faktor för att främja barn och ungdomars aktiva livsstil. Syftet med denna studie var att belysa idrottslärarens uppfattning avseende vad som motiverar eleverna till att delta på idrottsundervisningen samt vad i undervisningen som motiverar eleverna till att vilja vara fysiskt aktiva i sin vardag. I undersökningen deltog sex idrottslärare från tre olika högstadieskolor. En semistrukturerad intervju genomfördes med respektive deltagare. Utifrån resultatet har elevernas delaktighet, inflytande, självkänsla och självförtroende stor inverkan på deras motivation. Läraren behöver skapa en progressiv och varierande undervisning med lustfyllda aktiviteter. Undervisningen ska även vara strukturerad och anpassas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare ska undervisningen innefattas av ett tydligt syfte och mål. Avslutningsvis bör läraren bygga en god relation till eleverna och skapa en välfungerande grupp där eleverna känner sig trygga med varandra. Denna studie bidrar med viktig information för både aktiva- och blivande idrottslärare, avseende vad i undervisningen som motiverar eleverna att delta på idrottsundervisningen samt vad i undervisningen som bidrar till att eleverna vill vara fysiskt aktiva i sin vardag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Burman, Kajsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Grammatikundervisning inom skrivundervisning: En systematisk litteraturstudie om hur grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning för att bidra till skrivutveckling2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter.

    Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Burman, Kajsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Återkoppling på elevers grammatiska val: En studie om hur tre lärare arbetar med återkoppling på elevers grammatiska val för skrivutveckling2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en följd av tidigare genomförd litteraturstudie (Burman, 2022) som undersökt hur undervisning om grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och formas för att verka skrivutvecklande för elever. Resultatet av den studien visade bland annat att återkoppling på elevers grammatiska val för skrivutveckling är ett outforskat område. Denna studie har därför som syfte att genom analyser av tre lärares återkoppling på elevers skrivna texter och intervjuer med dessa tre lärare undersöka hur de arbetar med och resonerar kring återkoppling på elevers grammatiska val för skrivutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där utveckling genom interaktion mellan människor förespråkas. Det teoretiska ramverk som studiens resultatdiskussion utgår från handlar om stöttning och progression för att på så vis kunna diskutera hur de tre lärarna anpassar återkoppling efter eleverna för att de ska nå skrivutveckling. De metoder som använts är intervjuer med lärarna samt insamling av skriven återkoppling som de tre lärarna gett på elevtexter. I resultatet av studien går det att se att lärarnas återkoppling på elevers grammatiska val i stor utsträckning är på lokala nivåer i elevernas texter vilket överensstämmer med tidigare forskning kring vad lärare ger återkoppling på. Det går även att se att lärarna utformar återkopplingen på olika vis, och deras val överensstämmer inte alltid med hur tidigare forskning framhäver att återkoppling på grammatiska val bör utformas för att stötta elever i deras skrivutveckling. De tre lärarna uttrycker dock en medvetenhet kring hur de skulle kunna arbeta i stället och dessa tankar överensstämmer med vad forskning framhäver som utvecklande för elever. Två av lärarna uttrycker en önskan om att arbeta på ett annat sätt vad gäller hur de utformar återkopplingen på elevers grammatiska val. Lärarna uttrycker att elevers förkunskaper samt tidsbrist är två anledningar till att de utformar arbetet och återkopplingen på det vis som de gör. Utifrån studiens resultat finns möjlighet till vidare forskning kring hur lärare arbetar med återkoppling på elevers grammatiska val. Två av lärarna uttrycker att de föredrar muntlig återkoppling vilket vore av intresse att studera och även hur elever resonerar kring olika typer av återkoppling på grammatiska val och om de upplever det som skrivutvecklande. Vill man vidare undersöka återkoppling i relation till stöttning och progression vore det även av intresse att undersöka närmare hur lärare ger återkoppling i olika årskurser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Byström, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Det muntliga berättandets roll i svenskämnet: ”Tre äpplen föll från himlen. Ett för den som berättade, ett för densom lyssnade och ett för den som förstod. ”Traditionell armenisk avslutningsfras2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om svensklärare i årskurs F–3 anser att muntligt berättande främjar språkutvecklingen i vissa undervisningssituationer och varför dessa undervisningssituationer kan betänkas som språkutvecklande. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är att begreppet muntligt berättande är levande i kursplanen för svenskämnet. Men det kräver också en ytterligare fördjupad diskussion kring dess innebörd i praktiken. I denna studie innebär muntligt berättande situationer där lärare eller elev muntligt berättar inför en grupp mottagare om ett händelseförlopp i form av en saga, fabel, fiktiv eller sann händelse utan stöd av bok eller anteckningar. Det ska finnas en början och ett slut. Berättandet görs direkt från minnet till skillnad från exempelvis högläsning. Enligt Lgr11 ska eleven möta berättandet i skolan och det kan skapa förutsättningar till att utveckla språket. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs F–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av muntligt berättande i undervisningen. Resultatet visar att muntligt berättande används som inslag för att stärka elevers begreppsförståelse, skapa förståelse för berättelsens uppbyggnad och dramaturgi, skapa fantasi och även stärka elevers relationer till sig själva och varandra samt till läraren. Att muntligt berättande stärker elevers språkutveckling var samtliga lärare överens om. Från lärarnas utsagor framkommer även att muntligt berättande är en unik metod som skapar en möjlighet att kommunicera och skapa relationer till eleverna. Trots dessa positiva effekter av muntligt berättande visar tidigare forskning att lärare i dagens skolor hellre använder sig av högläsning eller ljudbok. Detta menar lärarna i min studie kan vara problematiskt då den unika möjligheten till kommunikation och relationsbygge då fallerar. Lärarna i min studie lyfter därför ett didaktiskt behov av att belysa muntligt berättande och dess goda möjligheter till språkutveckling.

  • 178.
    Bäcklund, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Solin, Louise
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Pedagogers upplevelser av arbetet med barns flerspråkighet i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien fokuserar på pedagogers upplevelser av arbetet med barns flerspråkighet i förskolan. I vår studie har vi genomfört fem kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskolor där det finns flerspråkiga barn. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några av dess centrala begrepp, vilka kommer att användas i analysen. Arbetet svarar på följande två frågeställningar: hur upplever pedagogerna sitt arbete med barns flerspråkighet i förskolan? hur uppger pedagogerna att de arbetar för att stimulera flerspråkiga barns utveckling? I analysen framträdde ett antal kategorier som sammantaget gav svar på hur pedagoger upplever arbetet med barns flerspråkighet och hur de arbetar med detta. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagoger tycker att arbetet med barns flerspråkighet i förskolan är roligt och intressant och samtidigt utmanande. Ett resultat som förstärker den tidigare forskning som finns inom området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 179. Bäckman, Kerstin
    et al.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Arnqvist, Anders
    Förskollärares professionskunskaper i förskolans ämnesundervisning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Börjesson, Sophia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Englund, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ’’De kan väl annars vara att de vill bestämma, men det är ju inte samma sak som att ha inflytande’’: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på arbetet med inflytande i förskolan2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie vill vi synliggöra förskollärares syn på arbetet med barns inflytande i förskolan och hur de resonerar kring begreppet inflytande. I den nya läroplanen, Lpfö 18, betonas det vara ett mål att säkerställa barns inflytande i förskolan – till skillnad från tidigare läroplaner där arbetet med inflytande har varit ett strävansmål. Vi vill därför i denna studie synliggöra förskollärares syn på arbetet med barns inflytande i förskolan och hur de resonerar kring begreppet inflytande. På så vis vill vi öka kunskapen om hur arbetet med inflytande i förskolan säkerställs utifrån förskollärarens egen syn på sitt arbete. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått olika förskollärares syn på hur arbetet med barns inflytande i förskolan går till. Vi har sedan analyserat intervjuerna utifrån Linda Pallas tolkning av Michel Foucaults maktperspektiv för att ge svar på våra frågeställningar. I analysen synliggörs konsekvensen av förskollärarens styrning och hur detta påverkar arbetet med inflytande. Studiens resultat visar att arbetet med barns inflytande skiljer sig åt beroende på hur olika förskollärare tolkat begreppet inflytande. Samtliga förskollärare var eniga om att inflytande i förskolan är viktigt. I studiens resultat framgår även att förskollärarna finner arbetet mångfacetterat och komplext då det kan vara svårt att ge enskilda barn inflytande i en större barngrupp. De påpekar även att arbetet är svårt när ingen tid till fördjupning kring ämnet finns, vilket enligt dem försvårar arbetet ytterligare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Cabello Cabrera, Angela
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Grammatikundervisning i spanska på grundskolan: Lärarnas utsagor om hur och varför2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att redogöra för vilka attityder som förekommer i spansklärares utsagor beträffande grammatikens roll och utrymme i deras undervisning, metoder för att behandla grammatik samt anledningarna till det tillvägagångssätt som de medger ha. En kvalitativ metod, nämligen ett online frågeformulär som har svarats av fyra verksamma lärare i grundskolan, har använts för att samla in data om deras uttalande och åsikter kring de nämnda frågorna. Resultatet har blivit att de deltagande lärarna är eniga om att uppge grammatiken en viktig roll och en prioriterad plats i sin undervisning och beskriver grammatiken som ett viktigt verktyg som kan underlätta språkinlärning. Metoderna som de säger använda sig av för att inkludera grammatik i undervisningen visar att olika kombinationer av deduktiva, induktiva, explicita och implicita metoder förekommer. Den gemensamma anledningen till att de väljer en sammansättning av metoder är strävan efter anpassning till elevens förmågor, behov och förutsättningar i den svenska skolmiljön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Camo, Ajla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lärares syn på undervisning i källkritik inom samhällsorienterade ämnen: En inblick i lärares arbete med källkritik2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom samhällsorienterade ämnen undervisar i källkritik samt mängden undervisningstid som tillägnas åt källkritik. Tillhörande frågeställningar söker svar på frågor gällande planering, utförande och utvärdering. Utöver dessa frågeställningar besvaras även frågor gällande möjligheter och svårigheter i undervisningen om källkritik, digitala och analoga källor samt elevernas kunskaper inom källkritik. Studien har utförts med en kvalitativ metod där fem lärare har intervjuats med semistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet har analyserats och redovisats inom olika kategorier. Den teoretiska grunden har varit det sociokulturella perspektivet samt pragmatism. Tidigare forskning har visat att dagens elever upplever svårigheter i granskandet av digitala källor och att lärare har ett stort ansvar i att skapa lärande lektioner som gynnar eleverna i och utanför klassrummet. Sammanfattningsvis har denna studie visat att lärare är medvetna om den vikt källkritik bär i dagens samhälle och att alla möjliga slags källor och påståenden letar sig in i klassrummet. Diskussioner, gemensamt arbete och repetition blir då viktiga arbetssätt inom undervisningen i källkritik. Däremot skiljer sig lärarnas uppfattningar gällande elevernas källkritiska kunskaper samt mängden undervisningstid som ska ges åt källkritik.

  • 183.
    Campbell, Coral
    et al.
    Deakin University Australien.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle.
    Eeckhout, Thijs
    Odisee Belgien.
    Speldewinde, Chrisopher
    Deakin University Australien .
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Arnqvist, Anders
    Uppsala Universitet.
    Sweden, Australia, and Belgium: STEM comparisons in Early Childhood2022Ingår i: Play and STEM Education in the Early Years:: International Policies and Practices / [ed] In Kennedy, T & Tunnicliffe, S. D., Springer Nature, 2022Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This edited book provides an overview of unstructured and structured play scenarios crucial to developing young children's awareness, interest, and ability to learn Science, Technology, Engineering and Mathematics (STEM) in informal and formal education environments.

    The key elements for developing future STEM capital, enabling children to use their intuitive critical thinking and problem-solving abilities, and promoting active citizenship and a scientifically literate workforce, begins in the early years as children learn through play, employing trial and error, and often investigating on their own. Forty-seven STEM experts come together from 16 countries (Argentina, Australia, Belgium, Canada, England, Finland, Germany, Israel, Jamaica, Japan, Malta, Mauritius, Mexico, Russia, Sweden, and the USA) and describe educational policies and experiences related to young learners 3-4 years of age, as well as students attending formal-nursery school, early primary school, and the early years classes post 5 years of age. The book is intended for parents seeking to provide STEM activities for their children at home and in playgroups, citizen scientists seeking guidance to provide children with quality educational activities, daycare practitioners providing educational structures for young children from birth to formal education, primary school teachers and preservice teachers seeking to teach preschool, kindergarten or children typically aged 5-8 years old in grades 1-3, as well as researchers and policy makers working in science didactics with small children.BIC:

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Carlsson, Manja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att anpassa skrivundervisningen i svenska som andraspråk efter alla elevers behov och förutsättningar: En kvalitativ studie om svenska som andraspråkslärares hantering av språklig heterogenitet i klassrummet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i svenska som andraspråk på högstadiet arbetar framför allt i skrivundervisningen utifrån andraspråkselevernas varierande behov och förutsättningar. Differentierad undervisning diskuteras i samband med detta som ett arbetssätt att jobba utifrån elevernas olikheter, samtidigt som alla elever hålls inkluderade i samma kunskapsområde. Data till denna kvalitativa studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att samtliga pedagoger jobbar med individualisering och inkludering i olika grad i sin undervisning. För att utveckla elevernas skrivförmåga använder sig lärarna även av genrepedagogiken för att lära ut om olika texttyper som eleverna bör kunna skriva enligt kursplanen. I det genrepedagogiska arbetet erbjuds många olika stödfunktioner som andraspråkseleverna har nytta av utifrån sina individuella förmågor. Resultatet visar även att det skiljer sig hur skolorna organiserar svenska som andraspråksundervisningen, särskilt kring utmaningen i att nyanlända i nybörjarstadiet saknar baskunskaper i svenska. Detta leder i många fall till en undervisning med särskilt anpassat innehåll för dessa elever, vilket skiljer sig från det innehåll som resten av klassen arbetar med. Den differentierade undervisningens tanke, att alla är inkluderade i samma kunskapsområde, ifrågasätts då av vissa lärare. För övrigt har dock alla åtta lärare en positiv syn på detta arbetssätt. Slutsatserna som studien visar är att lärarna jobbar under olika förutsättningar och detta påverkar deras möjligheter att kunna bemöta elevernas varierande behov. Genrepedagogiken som didaktisk metod förefaller fungera i lärarnas skrivundervisning för att kunna bemöta elevernas olikheter och differentierad undervisning anses av lärarna kunna utgöra ett värdefullt komplement i detta arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Case, Megan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogik. Örebro universitet.
    Social and Institutional Factors Affecting Language Learning Activities2023Ingår i: Apples - Journal of Applied Language Studies, ISSN 1457-9863, Vol. 17, nr 1, s. 85-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to contribute to an understanding of how social and institutional factors affect the language learning environments of university students studying less-commonly taught languages (Turner, 1958), at beginner level by distance online. The empirical material is drawn from longitudinal case studies of students who enrolled in beginner-level distance courses in LCTLs at a regional Swedish university in the early 2010s. The study supports previous research illustrating the importance of sociocultural factors in learning activities. Furthermore, the study adds to research showing that for LCTLs an online learning context provides affordances that simply may not exist in campus settings and makes the study of LCTLs accessible to people for whom it would otherwise not be, an important contribution to linguistic diversity. The novel finding of this study is the direct and clearly articulated effect of different policies and frameworks on individuals’ choices of how, when and where to study, which suggests a need to examine further the ways that government and supranational entities shape the decisions made by adult learners.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Case, Megan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogik. Örebro University.
    "You have to change your whole system every second of your life": Contextual factors in adult foreign language learning2021Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this report is to contribute to an understanding of the technological, institutional, and social conditions that affect language learning and the different ways that adults can undertake the activity of language learning over two to four years within these conditions.Data for this report was collected between 2012 and 2016 from twelve learners enrolled in beginner-level courses in foreign languages taught by distance at a regional Swedish university. From asynchronous and synchronous computer-mediated interviews over this period, a narrative of each subject’s learning process was constructed to illustrate language learning contexts and trajectories. These contexts and trajectories are  conceptualized through the personal learning environment (PLE) placed in an activity-theory (AT) framework. This report reveals some of the contradictory pressures that teachers, curricula, institutions, social welfare systems and ICT can exert on a PLE. Adult foreign language learners’ PLEs and trajectories within university distance education in Sweden in the 2010s can take many different configurations depending on an individual learner’s own goals and personal objectives, location, and even health.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Chihab, Fatiha
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Kooperativt lärande i modersmålsundervisning: fördelar och begränsningar2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med forskningen är att undersöka hur modersmålslärare arbetar med kooperativt lärande och hur metoden används i undervisning samt vilka fördelar och begränsningar metoden har. I föreliggande arbete betonas modersmålslärarens perspektiv på kooperativt lärande och hur det gynnar undervisningens gång. Enligt Skolverket (2022) är kooperativt lärande ett arbetssätt som används i undervisning. Eleverna vinner både kunskapsmässigt och socialt när läraren använder metoden. Datainsamlingsmetoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fem modersmålslärare som arbetar vid olika skolor och som undervisar elever från årskurs ett upp till gymnasienivå. Vid intervjuerna ställdes specifika frågor, med enhetliga följdfrågor, för att få djupare och mer detaljerade svar. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Bryman (2009) tematisk analys. I resultatet framkommer fem teman: (1) lärarens syn på kooperativt lärande, (2) att arbeta igrupp, (3) elevers kunskaper gynnas när man använder kooperativt lärande (4) sociala förmågor utvecklas, (5) utmaningar i lärarens arbete. Kooperativt lärande är ett arbetssätt som används i modersmålsundervisning. Metoden gynnar elevens lärande enligt lärarnas perspektiv, hjälper eleverna med den sociala interaktionen och att arbeta i grupp. Utmaningar som lärarna beskriver är lokalbrist, begränsade tider samt elevernas gruppstorlek.

  • 188.
    Christensson, Jennifer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Wahlquist, Jessica
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet och rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö: En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare erbjuder barn i förskolans inomhusmiljö fysisk aktivitet och rörelseglädje2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur olika förskollärare erbjuder fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus i förskolan. Samt hur förskollärare använder inomhusmiljön så att fysisk aktivitet kan erbjudas till barnen. För att uppnå syftet har kvalitativ intervjumetod använts. Resultatet visar på att förskollärarna anser att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön är av stor betydelse för att barns ska kunna var fysisk aktiva och känna rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö. Detta görs genom att vara närvarande pedagoger och erbjuda barnen metoder och material som tillhandahålls i förskolans inomhusmiljö. Förskollärarna belyser dock att det finns olika aspekter som komplicerar det hela till exempel förhållningssättet och samsynen i arbetslaget, stora barngrupper, utformningen av lokaler samt hur den fysiska miljön är möblerad. Trots alla aspekter som kan ställa till det gör förskollärarna sitt yttersta utifrån det förutsättningar de har att erbjuda barnen fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 189. Christiansen, I. M.
    et al.
    Erixon, Eva-Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Opportunities to learn mathematics pedagogy and learning to teach mathematics in Swedish mathematics teacher education: A survey of student experiences2021Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A research-based teacher education rests on research on the practices of teacher education. We undertook a survey of the opportunities to learn mathematics pedagogy and to teach mathematics perceived by students in their last year of teacher education. Questionnaires were distributed to 753 students graduating in June 2020 from 13 Swedish universities, and the response rate was 11.2%. Overall, new graduates perceived good opportunities to learn mathematics pedagogy, but there were substantial variations in opportunities to learn specific competencies of teaching, such as analysing learners’ answers or leading a mathematical discussion. A similar unevenness in perceived opportunities to learn from the practicum experience was found. These results point to less-than-optimal opportunities to learn core practices of mathematics teaching. We recommend that institutions take a more systematic approach to programme coverage, and to create opportunities to use theory/research to deconstruct practice and to inform rehearsing ‘approximations of practice’ in campus-based activities. © 2021 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 190.
    Ciampi, Valentina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Tankarna finns”: Lässtrategier och textsamtal inom skönlitteraturundervisning i svenska som andraspråk på språkintroduktionsprogrammet – fyra lärares berättelser2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks fyra lärares arbete med lässtrategier och textsamtal inom läsförståelse av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk, med utgångspunkt i deras berättelser. Lärarna jobbar på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin för lärande. Metoden är kvalitativ och innefattar fyra individuella och semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas berättelser visar resultatet att deras arbete är beroende av den specifika elevgruppen som läser på språkintroduktionsprogrammet. Enlig lärarna är andraspråkselevernas tidigare skolbakgrund en avgörande faktor, som gör att deras arbetssätt skiljer sig åt beroende på målgruppens förutsättningar. Läraren som jobbar med nybörjare fokuserar mest på lässtrategier som stöttar eleverna i att förstå det mimetiska förloppet, medan de andra lärarna fokuserar även på det diegetiska förloppet. Målet är enligt lärarna att stärka elevernas empatiska och kritiska förmåga, men också att utveckla deras andraspråk. Språkintroduktionsprogrammets kännetecken är att lärarnas mål också sträcker sig utöver de skönlitterära texterna. Lärarna fokuserar på att ge eleverna kunskaper om skönlitteraturen, men även på att stötta dem att möta världen på ett medvetet sätt och därmed stärka deras självkänsla. Slutsatsen är att det behövs mer forskning speciellt inriktad på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer, vilket skulle kunna förse lärarna med verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Cobos Gil, Miguel
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Vokabulärsundervisning och användning av ordlistor i spanskundervisning i Sverige.: En undersökning av de vetenskapliga grunderna till en utbredd praxis.2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine the extent to which glossaries are used as a Spanish vocabulary learning tool in Swedish schools and colleges. In addition, the theoretical and methodological knowledge that teachers have about vocabulary learning will also be investigated. The study was carried out by means of an anonymous survey in which fifty teachers who have worked as teachers for at least two years, participated. From the results obtained, we could see that the use of glossaries for vocabulary learning is almost universal among ther espondents and that most of them consider that the lists should be presented in acommunicative context and practiced through production exercises. The results of the survey also show that a considerable number, although not a majority, still use glossaries as lists of single words translated into the learners' mother tongue and without any context of use. This methodology, widespread fifty years ago, is not supportedby current research to be the most successful methodology of vocabulary learning. Finally, the results of the study have shown that a majority of the respondents seem to be aware of the importance of the communicative context and the written and oral production exercises for vocabulary learning, which are typical of more current methodological positions. However, they are not aware of the various authors who, from the end of the last century to the present day, have developed the most recognized theories regarding vocabulary learning and, more specifically, the use of word lists. There is therefore a pressing need for Spanish teachers in Sweden to fill the methodological and theoretical gap in vocabulary learning and the use of glossaries in order to develop their profession with a scientific awareness.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Cortas Nordlander, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Case Study: Visualization as a Tool to Enhance the Understanding of Trigonometric Limits from a Procedural Towards a Conceptual Understanding2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 193.
    Cortas Nordlander, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Lifting the understanding of trigonometric limits from a procedural towards a conceptual understanding2022Ingår i: International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, Vol. 53, nr 11, s. 2973-2986Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to follow the reasoning of high school students when asked to explain the standard trigonometric limit    . An observational study was conducted in four different phases in order to investigate if visualization, by means of an interactive technology environment (Geogebra), can contribute in lifting high school students’ understanding from a mere procedural understanding to a combination of conceptual and procedural understanding. The obtained results confirm that the students were able to show a conceptual understanding only after using the digital interactive tool. Through comparing, exploring and self-explaining combined with the use of the interactive tool, the students managed to link different concepts together. The students were able to see and interpret the reason making the angle  and   relate under certain conditions, thus leading to the standard trigonometric limit   .

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Dabrowski, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Musikämnets status i den svenska skolan: En studie utifrån musiklärares perspektiv2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa musikämnets status och legitimitet i den svenska grundskolan. Studien baserar sig på ett teoretiskt perspektiv och söker stöd med hjälp av Bourdieus samhällsvetenskapliga teorier och hur musikämnets syfte och innehåll har utvecklats och de utmaningar dagens musiklärare står inför i sitt dagliga arbete. En kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med lärare och rektorer från fem olika skolor i norra Sverige visar att musikämnets upplevda status hos lärare och rektorer kan skilja sig nämnvärt mellan olika skolor och ämnet kan därför sakna ett visst mått utav legitimitet i grundskolan. Genom att förstå hur musikämnets syfte och mål, dess centrala innehåll i grundskolans styrdokument förändrats genom historien kan vi se att ämnet har vuxit men icke nämnvärt i förhållande till timplanen för ämnet. Studien visar att ämnets status ändå upplevs som högt, dess innehåll har ökat men står nödvändigtvis inte i paritet med hur resurser eller antalet undervisningstimmar har ökat ur ett historiskt perspektiv. Det leder till en diskussion om hur ämnets status förändrats och de politiska beslut som ligger till grund för undervisningen påverkar ämnets innehåll.

  • 195.
    Dahl, Karin
    et al.
    Stockholms universitet.
    Lindqvist, Gunilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogik. Uppsala universitet.
    En språkverkstad för alla? Arbetsfördelning och jurisdiktion i arbetet med studenter i studiesvårigheter.2022Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 12, nr 1, s. 13-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till ökad kunskap om en grupp språkverkstadspedagogers arbete med studenter, vilka riskerar studiesvårigheter till följd av en funktionsnedsättning. Frågeställningarna rör hur språkverkstadspedagogerna uttrycker jurisdiktion och arbetsfördelning i dels handledningssamtal, dels andra arbetsuppgifter med målgruppen. Dataunderlaget utgörs av 8 intervjuer. Resultatet visar att språkverkstadspedagogerna har starkast jurisdiktion i handledningssamtalen, där kunskap om studiesvårigheter samt delvis andra metoder och förhållningssätt anges som viktiga för att kunna möta just denna studentgrupp. I övriga arbetsuppgifter söker däremot inte språkverkstadspedagogerna jurisdiktion över den specifika målgruppen. De gör i stället anspråk på ett arbete med alla studenter, och det arbetet vill de dela med universitetslärarna. Här framstår jurisdiktionen som svag, då språkverkstadspedagogerna avgränsar sitt arbets- och kunskapsområde olika och beskriver svårigheter att förhandla sin roll i relation till universitetslärarna. Detta tolkas i artikeln kunna påverka deltagandet för studenter ur den breddade rekryteringen, däribland studenter i studiesvårigheter. Slutsatser är att språkverkstadspedagoger bör ges möjlighet att utveckla en gemensam professionsidentitet, där perspektiv på och kunskap om studenters olika sätt att lära bör ingå. Vidare behöver språkverkstaden få ett samverkande uppdrag i syfte att kunna bidra till utvecklingen av en inkluderande högskolemiljö, där nya studentgruppers perspektiv kan tillvaratas och alla studenter bereds lika möjligheter. Detta ligger i linje med två viktiga mål inom högre utbildning: excellens och rättvisa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Dahlberg, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Bildämnet, en frizon i skolan?: En undersökning om högstadieelevers uppfattning avbildämnet2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to develop knowledge about students’ perception of the art subject in the later years of the compulsory school, and whether it corresponds with how the subject is formed in the curriculum. The study uses a mixed method research, combining both qualitative and quantitative features. The research has been done in three different schools throughout Sweden, where students from grades seven, eight and nine have responded to a survey regarding their opinions and perception of the subject art in today’s school. The result shows that art is highly appreciated amongst the students, and many refer to it as fun and relaxing, and some describes it as different from the rest of the school. What the survey results also show is that a majority of the students prefers to work with traditional techniques such as painting and drawing and when doing so they like to create freely. The curriculum has over time changed towards art as communication and visual culture, but the result shows that the students maintain the more traditional ideas of the subject as learning to draw and creating pictures in different techniques.

  • 197.
    Dani, Afef
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lärarens strategier i undervisning av problemlösning i årskurs 7–92023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med den här studien är att undersöka lärarens strategier i undervisning av problemlösning i matematik. Sex verksamma matematiklärare i årskurs 7–9 intervjuades fysisk i Mellansverige. Studien granskat tidigare forskning inom problemlösning i matematik, samt använt Lithners ramverk som utgångpunkt för att uppnå studiens mål. Resultatet visade varierande lärarens strategier och kan delas upp i tre typer: lärare som ger elever möjlighet till kreativitet i problemlösning, lärare som har som strategi att lotsa elever i olika former under problemlösning, och lärare som har som strategi att främja kreativitet hos elever men ändå lotsa dem på olika sätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Danielsson, Elina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Thunstam, Maja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Elevers talängslan inom svenskämnets ramar – En systematisk litteraturstudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att utifrån tidigare forskning beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som innebär att forskaren söker efter litteratur inom ett specifikt område som sedan kritiskt granskas och sammanställs. Resultatet visade att talängslan uttrycks fysiskt och psykiskt. De främsta orsakerna till elevers talängslan var bristande självförtroende, prestationsångest, bristen till tid för förberedelse, ett otryggt klassrumsklimat eller betygsättning av det muntliga framförandet. Flertalet arbetssätt var aktuella för att hjälpa elever med talängslan, bland annat rollspel, positivt självprat innan ett muntligt framförande samt tid till förberedelse. Det är inte särskilt väl forskat om talängslan på en nationell nivå och därför hade mer forskning inom området varit önskvärt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Danielsson, Elina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Thunstam, Maja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Tio svensklärares syn på elevers talängslan: En kvalitativ intervjustudie om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Danielsson, Jakob
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Högstadieelever om historieämnet: En kvalitativ studie om deras uppfattningar om läromedel i historieundervisningen och hur dessa påverkar ämnesförståelsen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för elevers uppfattningar av läromedel i historieundervisning och därigenom identifiera deras ämnesförståelse i historieämnet. En av anledningarna till syftet var att få en förståelse över vilka läromedel som gör historieämnet intressant. Med hjälp av intervjuer med elever från årskurs nio har studiens frågor om vilka läromedel som gör historieämnet intressant och vilka läromedel de enskilda eleverna vill använda sig av i historieämnet, och på vilket sätt, besvarats. Resultaten diskuteras även i förhållande till tidigare forskning som behandlar elevers uppfattningar om läromedel och olika arbetssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 av 1030
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf