Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3132333435 1651 - 1700 of 1702
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1651.
    Wennerlund Abdelli, Céline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Dahlström, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Upplevd förberedelse inför mötet med föräldrar som förlorat barn på grund av intrauterin fosterdöd: En kvalitativ studie med barnmorskestudenter2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Varje år dör omkring 440 barn i intrauterin fosterdöd i Sverige. Kliniskt verksamma barnmorskor kan komma att möta föräldrar som förlorat barn på grund av intrauterin fosterdöd. Barnmorskor behöver därför kunskap och förståelse för hur det de på bästa sätt kan möta dessa föräldrar. Studier beskriver att barnmorskestudenter inte alltid ges adekvat utbildning i att vårda föräldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd.

    Syfte:

    Att undersöka om barnmorskestudenter upplever att de är förberedda inför mötet med föräldrar som förlorat barn på grund av intrauterin fosterdöd.

    Metod:

    En digital enkät med tre öppna frågor skickades ut till barnmorskestudenter som gick sista terminen på barnmorskeutbildningen i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för att analysera studieresultatet.

    Resultat:

    Efter bearbetning och analys av data kunde fem kategorier urskiljas som besvarade studiens syfte. Ett övergripande tema framkom utifrån kategorierna och dess innehåll: "Det känns inte bra att vara oförberedd".

    Slutsats:

    Barnmorskestudenterna upplevde sig inte förberedda inför mötet med föräldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd. Detta berodde främst på att de inte fick delta i vården av föräldrar som föder barn som inte lever. Det fanns en tydlig önskan hos barnmorskestudenterna om klinisk förberedelse, handledning och stöd under den verksamhetsförlagda utbildningen. Tidigare arbete inom vården bidrog till att barnmorskestudenter kunde uppleva en viss grad av förberedelse inför mötet med föräldrar som förlorat barn på grund av intrauterin fosterdöd.

  • 1652.
    Wentli, Teresa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamhet: Intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stöd inom abortvård har en stor betydelse för att upprätthålla en professionell förhållningsätt i mötet med patienten i abortsituationen och ge fullgodvård.

    Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamheten.

    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och barnmorskor på en svensk kvinnoklinik för att uppnå studiens syfte.

    Resultat: Resultatet visade att behoven av stöd skiftade, beroende på vårdpersonalens olika utbildningar, arbetslivserfarenheter och personliga egenskaper. Behoven av stöd kunde innefatta kunskap, emotionellt stöd och etisk reflektion. Samspel i vårdteamet som består av gynekologer, barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer var viktigt för att kunna skapa bästa möjliga arbetsmiljö. Förutom grundutbildning som sjuksköterska eller barnmorska skulle behövas mer specifik utbildning inom abortvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1653.
    Westerberg, Ina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Svärd, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Viktiga faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten för personer med diabetes typ 2.: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i

    världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta

    leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av

    viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av

    blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga

    komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården

    består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes.

    Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som

    främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2.

    Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of

    Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades.

    Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var

    viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med

    diabetes typ 2.

    Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet.

    Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården

    främjas och livskvaliteten gynnas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1654.
    Westling, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Rektorers erfarenheter av skolans sex och samlevnadsundervisning och samarbete med ungdomsmottagningen: En intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den svenska skolan ska sex och samlevnadsundervisningen ge ungdomar kunskap om kropp, sexualitet, jämställdhet och relationer, där rektorn för varje skola ansvarar för undervisningen. Barnmorskor på ungdomsmottagningar runt om i landet har under årens lopp samlat på sig gedigen kunskap om ungdomars villkor och åkommor som är specifika för åldersgruppen. Syftet med studien var att beskriva rektorers erfarenheter av skolans sex och samlevnadsundervisning och samarbete med ungdomsmottagningen. Studien hade en deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval tillämpades som urvalsmetod. Sju rektorer från skolor i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån sex kategorier och 18 underkategorier. Resultatet visade att rektorerna hade erfarenhet av att lärarna var en viktig faktor för att sex och samlevnadsundervisningen skulle bli bra. Rektorerna hade erfarenhet om att ungdomars livsstil och attityd spelade en stor roll för hur de omvandlade sina teoretiska kunskaper i sex och samlevnad till praktik. Rektorerna hade goda erfarenheter av att samarbeta med ungdomsmottagningen. Rektorerna belyste socio-demografiska utmaningar vid sex och samlevnadsundervisningen. Rektorerna hade erfarenhet av att det fanns bristande kunskaper hos eleverna i ämnet. Rektorerna ansåg att det var viktigt att det fanns en balans mellan biologi och värdegrundsfrågor i sex och samlevnadsundervisningen. Rektorerna upplevde tvivel om undervisningens utformning. Författarens slutsats efter att ha intervjuat sju rektorer är att skolorna i Sverige behöver mycket tydligare riktlinjer för hur sex och samlevnadsundervisning ska bedrivas så att balans mellan biologi och värdegrund kan skapas.

  • 1655.
    Westman, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gauermann, Fridele
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientsäkerhet och sjuksköterskans arbetsmiljö påakutmottagning: -En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Arbetsmiljön på akutmottagningen är komplex och ständigt föränderlig.

    Sjuksköterskan förväntas hantera ett högt inflöde av patienter med varierande

    omvårdnadsbehov och allvarlighetsgrad. I takt med en allt högre arbetsbelastning,

    överbelagda sjukhus, långa väntetider och sjuksköterskebrist är det angeläget att tydliggöra

    hur sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen ser ut och vad det har betydelse för

    patientsäkerheten.

    Syfte: Studiens syfte var att sammanställa forskning om sjuksköterskans

    arbetsmiljö på akutmottagningen med särskilt fokus på patientsäkerhet.

    Metod: Studien

    genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar.

    Artiklarna söktes i Pubmed och Cinahl samt via sekundär sökning.

    Resultatet: Genom att

    identifiera och kategorisera mönster och centrala teman i artiklarna kunde bärande aspekter

    passande syftet sammanställas. Analysen resulterade i två huvudområden: ”Sjuksköterskans

    arbetsmiljö på akutmottagningen” och ”Arbetsmiljöns betydelse för patientsäkerheten”. I

    sjuksköterskans arbetsmiljö framträdde sex faktorer som presenteras med underrubrikerna:

    arbetsbelastning, erfarenhet/kompetens, teamarbete, kommunikation, avbrott/störningar och

    ledning/organisation.

    Slutsats: Flera faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö på

    akutmottagningen har betydelse för patientsäkerheten. Faktorer som hög arbetsbelastning kan

    ses som både positivt och negativt beroende på sjuksköterskans kompetens, erfarenhet och

    personlighet. Vidare är tydlig organisatorisk ansvarsfördelning, ett välfungerande teamarbete

    med rak och riktad kommunikation av betydelse för arbetsmiljön och patientsäkerheten. När

    patientsäkerheten äventyras är det ofta brister i en eller flera arbetsmiljöfaktorer. Om nämnda

    faktorer är välfungerande finns förutsättningar för en god arbetsmiljö vilket gynnar

    vårdkvaliteten samt personalens arbetsglädje.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1656.
    Wiberg, Cecilia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Alaiya, Simbi
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom i livets slutskede: En intervjustudie med sjuksköterskor på särskilt boende2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Enligt tidigare forskning riskerar smärta att underbehandlas hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och vårdas i livets slutskede. Förmågan att uttrycka sig verbalt försämras succesivt hos personer med demenssjukdom och påverkar negativt hur de rapporterar smärta till omgivningen. Tidigare studier har även belyst sjuksköterskors svårigheter att bedöma smärta på grund av kommunikationssvårigheter vilket skapar osäkerhet kring smärtbedömningen och behandlingen. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom vid vård i livets slutskede boende på särskilt boende Metod Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Individuella semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat Författarnas analys av intervjuerna illustrerade två övergripande huvudkategorier, Smärtbedömningen var komplicerad och Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt. Smärtbedömningen var komplicerad hade underkategorierna Osäkerhet på grund av verbal oförmåga, Erfarenhet utvecklar klinisk blick att bedöma smärta, Smärtskattningsinstrument kan ge tydlig bedömning och NVP ledde till regelbunden bedömning. Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt hade underkategorierna Att känna personen och Smärtbedömningen var ett teamarbete. Slutsats Smärtbedömning inom denna patientgrupp är en utmaning och flera bedömningsmetoder, i kombination med varandra, krävs för att underlätta smärtbedömningen. En osäkerhet föreligger när det är svårt att förstå eller tolka uttryck. Genom att känna personen väl, samarbeta med omvårdnadspersonal och anhöriga, använda klinisk erfarenhet, observera kroppsspråk och använda smärtskattningsinstrument kan smärtbedömningen underlättas. En personcentrerad palliativ vårdplan kan användas för att tydliggöra smärtbedömningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1657.
    Wiberg, Oskar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norell, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att stödja egenvård för patienter med hypertoni: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vanligaste dödsorsaken i Sverige 2015 var hjärt- och kärlsjukdomar. Med förhöjt blodtryck dubblas risken att drabbas av hjärtinfarkt. Bra livsstilsvanor och egenvård är viktiga faktorer för att sänka blodtrycket. Olika omvårdnadsåtgärder kan stödja egenvård och livsstilsförändringar då det är svårt att identifiera olika behandlingsalternativ. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att stödja livsstilsförändringar genom egenvård för patienter med hypertoni. Metod: Litteraturöversikt Resultat: Empowerment och motivational interviewing (MI) leder till en hög grad av personcentrering och stödjer patienten med egenvård vid livsstilsförändringar. Empowerment är en faktor för god vårdkvalitet. Omvårdnadsåtgärder som innefattar personlig rådgivning är en viktig faktor i personcentrerad vård. Genom personliga rådgivning ges möjlighet för patienten att få adekvat förberedelse för att bedriva egenvård. Personlig rådgivning med ett utbildningsprogram, individuellt eller i grupp, leder till goda förutsättningar till egenvård vid livsstilsförändringar för patienter och har resulterat i förbättrade levnadsvanor som ökad vardagsmotion, hälsosammare kost och sänkt blodtryck. Konklusion: Sjuksköterskan kan använda fler olika omvårdnadsåtgärder för att uppnå livsstilsförändringar genom att stödja egenvård.

  • 1658.
    Wickman, Fatima
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap. Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp samt hur livet påverkades hos närstående: En litteraturöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet. Trötthet var uttalat hos patienterna vilket påverkade livskvaliteten negativt. Även närstående upplevde en ökad trötthet med tillägg av andra fysiska symtom. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt hos patienterna men påverkade endast den fysiska upplevelsen av livskvalitet. Oro, ångest och depression var vanligt förekommande hos patienter och var korrelerat till en sämre livskvalitet. Dessa symtom var även vanliga hos närstående. Sociala relationer upplevdes som viktiga hos både patienter och närstående. Livskvalitet upplevdes i relation med närstående. Kvinnor upplevde en sämre social funktion än män. Närstående kände sig isolerade och var rädda för att uppröra sin partner. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp påverkar patientens livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Även närstående påverkas i hög grad. Både patienter och närstående skulle vara behjälpliga av stöd och vägledning tiden efter hjärtstopp. Stödgrupper för närstående i liknande situationer ansågs kunna minska den psykiska påfrestningen. Sjuksköterskans roll var att tidigt försöka identifiera patienter och närstående i riskzonen för att utveckla stressyndrom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1659.
    Widmark, Maja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Sindradottir, Elma
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelse av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen där antal drabbade stiger snabbt. Närstående har en viktig roll i omvårdnaden då den sjuke har minskad förmåga att klara sig själv. Sjuksköterskan kan via ett familjecentrerat förhållningssätt ge stöd och kunskap till den sjuke och deras närstående. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på femton kvalitativa artiklar. Litteratursökningen utfördes i CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att närstående har svårt att acceptera sjukdomen och de påverkas negativt både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Flera saknade stöd, kunskap och information för att kunna hantera den nya livssituationen. Närstående var rädda att inte räcka till och hade en oro för framtiden. Stödet inom familjen har en viktig betydelse som underlättar situationen. Slutsats: Närstående är i behov av ökat stöd och kunskap från vården. Det krävs mer forskning för att ta reda på vad vården kan bidra med för att förbättra deras nya livssituation Närstående påverkas negativ i många aspekter därav behövs nya strategier för att kunna stödja både den sjuke och närstående.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1660.
    Wihlborg, Jonas
    Lunds universitet.
    Patienttillfredsställelse inom ambulanssjukvården i Region Skåne2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1661.
    Wihlborg, Jonas
    Lund University.
    Ska vi lyssna på oraklet?: Att använda Delphimetoden inom pedagogisk forskning och utveckling.2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1662.
    Wihlborg, Jonas
    et al.
    Lund University.
    Edgren, Gudrun
    Johansson, Anders
    Sivberg, Bengt
    Reflective and collaborative skills enhances Ambulance nurses’ competence: A study based on qualitative analysis of professional experiences2017Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, s. 20-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The Swedish ambulance health care services are changing and developing, with the ambulance nurse playing a central role in the development of practice. The competence required by ambulance nurses in the profession remains undefined and provides a challenge. The need for a clear and updateddescription of ambulance nurses’ competence, including the perspective of professional experiences, seems to be essential.Aim: The aim of this study was to elucidate ambulance nurses’ professional experiences and to describe aspects affecting their competence.Methods: For data collection, the study used the Critical Incident Technique, interviewing 32 ambulance nurses. A qualitative content analysis was applied.Results and conclusion: This study elucidates essential parts of the development, usage and perceptions of the competence of ambulance nurses and how, in various ways, this is affected by professional experiences.The development of competence is strongly affected by the ability and possibility to reflect on practice on a professional and personal level, particularly in cooperation with colleagues. Experiences and communication skills are regarded as decisive in challenging clinical situations. The way ambulance nurses perceive their own competence is closely linked to patient outcome. The results of this study can be used in professional and curriculum development.

  • 1663.
    Wihlborg, Jonas
    et al.
    Lund University.
    Edgren, Gudrun
    Johansson, Anders
    Sivberg, Bengt
    The desired competence of the Swedish ambulance nurse according to the professionals: A Delphi study2014Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 3, s. 127-133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Nursing is evolving into new fields of health care including ambulance care, where a branch of specialist nursing is growing. Various views exist on the desired competence for the ambulance nurse and valid guidelines are lacking in Sweden. To increase knowledge of the field, professionals were asked to describe what competences an ambulance nurse should possess. The aim of this study was therefore to elucidate the desired professional competence of the specialist ambulance nurse, according to the professionals. A modified Delphi technique was used, where a panel of professional experts expressed their views on the desired competence of the ambulance nurse. This study reports, at a high level of agreement among the panel experts, that the desired competence of the specialist ambulance nurse consist of forty-four separate competences creating ten areas of competences: execute leadership, generic abilities, interpersonal communication, institutional collaboration, pedagogic skills, possession of relevant knowledge, professional judgement, professional skills, research activities, and technical skills. The high level of agreement among the professionals as well as the large number of competences reflects the high demands placed on the ambulance nurse by the professionals themselves.

  • 1664.
    Wihlborg, Jonas
    et al.
    Lund University.
    Edgren, Gudrun
    Johansson, Anders
    Sivberg, Bengt
    Gummesson, Christina
    Using the case method to explore characteristics of the clinical reasoning process among ambulance nurse students and professionals2019Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 35, s. 48-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Clinical reasoning is proposed to represent cognitive processes, skills and decision-making aspects of nursing practice and is important for quality care. It has been suggested that the reasoning processes should be practiced during education to develop decision-making competence among nurses. The aim of the study was to explore and describe clinical reasoning processes at different times during specialist ambulance nurse education and among specialist ambulance nurses. Nurses were invited to participate: at initiation of specialist education (n = 19) and during the final weeks of specialist education (n = 17). We also invited nurses employed in ambulance service (n = 13). At each session a written case was presented for small group discussions. Discussions were recorded and transcribed. A mapping sentence was used to analyse the meaning units of the text capturing different elements of clinical reasoning. For interpretation of data the results were then plotted in a three-dimensional diagram. Professional experiences and reflectivity seemed to influence both the content and the process of clinical reasoning. At initiation of specialist education, more analytical reasoning was used, while the specialist nurses mainly used a non-analytical approach. Specialist nurses incorporated a larger variety of content during their reasoning. Based on the findings here, the case-method might be useful for practicing various clinical reasoning skills and elaborating on decision-making processes.

  • 1665.
    Wihlborg, Jonas
    et al.
    Lund University.
    Sivberg, Bengt
    Johansson, Anders
    Edgren, Gudrun
    Clinicians' Perceptions of Teaching and Learning: Challenges and Possibilities2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Clinical education is a significant part of nursing education on all levels of education. A lot of effort is made by educational providers to prepare the students for their clinical placement (Levett-Jones et al., 2015). At best, this is a shared enterprise, involving representatives from the profession in creating a useful clinical placement for the students. However, the strain on clinical nurses and health care services has led to a decreased communication between facultyand clinical representatives, leaving the universities almost solely responsible for forming clinical education. Some students report problems with clinical supervisorsÂŽ and other professionals’ lack of understanding of educational content and principles for teaching and learning. One way of addressing these problems could be to explore the clinicians ÂŽ views as a complement to the views of the students (Levett-Jones and Lathlean, 2009). The purpose ofthis study was to explore the cliniciansÂŽ views on teaching and learning to help teachers in planning of clinical education. A panel of 39 clinicians were invited to share their views on teaching and learning in a specialist nursing programme. Data was collected alongside a study of clinical competence (Wihlborg et al., 2013) using the Delphi method. A wide range of perceptions, covering all aspects of university education, were expressed and transformed into items for grading of importance. The grading of items provided us with challenges as well as possibilities. At the top end all informants agreed on the importance of clear learning outcomes and a research-based curriculum. Among the lowest graded items were distance education and role-play. The interpretation of these perceptions and their importance to the clinicians can beused in the planning of clinical education and have an impact on all aspects of an educational programme.

    LEVETT-JONES, T. & LATHLEAN, J. 2009. ’Don’t rock the boat’: Nursing students’ experiences of conformity and compliance. Nurse Educ Today, 29, 342-9.

    LEVETT-JONES, T., PITT, V., COURTNEY-PRATT, H., HARBROW, G. & ROSSITER, R. 2015. What are the primary concerns of nursing students as they prepare for and contemplate their first clinical placement experience? Nurse Educ Pract, 15, 304-9.

    WIHLBORG, J., EDGREN, G., JOHANSSON, A. & SIVBERG, B. 2013. The desiredcompetence of the Swedish ambulance nurse according to the professionals - A Delphi study. International emergency nursing.Keywords: Clinical education, Curriculum planning, Perceptions of teaching

  • 1666.
    Wihlborg, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Svensson, Anders
    Region Skåne, Lund.
    Ivarsson, Bodil
    Region Skåne, Lund; Lund University, Lund.
    Johansson, Anders
    Region Skåne, Lund; Lund University, Lund.
    Ambulance nurses' experiences of pain management with Penthrox® in Swedish ambulance care: A mixed method study2023Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 68, artikkel-id 101275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Methoxyflurane (MTX) is an inhalation agent that has several potential benefits for limiting various types of pain in ambulance care.

    Aim: To elucidate how ambulance nurses experience the characteristics of MTX in an ambulance care setting.

    Method: This cross-sectional study applied a mixed-methods approach, using a questionnaire together with complementary interviews. The questionnaire survey was analyzed using descriptive statistics (10-point Likert scale and question index values [Q-IV], range: 0-1.0). The interviews were analyzed using directed content analysis. Study results were reported following the STROBE statement.

    Results: The ambulance nurses' overall general satisfaction with the MTX concept had a median of 7.0 (IQR 5-8), corresponding to a mean Q-IV of 0.84 (very good experience). The qualitative part was divided into three categories: sense of security, patient participation, and general usefulness. The results revealed varying experiences of usefulness, including pain-relieving effect and the possibility of patient participation. The perceived strong odor of MTX seemed to concern the ambulance nurses and their patients.

    Conclusion: In general, MTX was experienced as a safe and effective analgesic. However, the experiences of the overall usefulness varied, particularly since the product had a perceived strong odor. Increasing knowledge of using MTX, could likely increase the overall usefulness.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1667. Wiitavaara, Birgitta
    et al.
    Florin, Jan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Content and psychometric evaluations of questionnaires for assessing physical function in people with arm-shoulder-hand disorders. A systematic review of the literature.2022Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 44, nr 24, s. 7575-7586Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim was to investigate how structured assessment of physical function can be performed in people with musculoskeletal disorders in arm-shoulder-hand. Specifically, we aimed to determine: • Which questionnaires are available for structured assessment of physical function in people with musculoskeletal disorders in arm-shoulder-hand? • What aspects of physical function do those questionnaires measure? • What are the psychometric properties of the questionnaires?

    MATERIALS AND METHODS: By means of a systematic review, questionnaires and psychometric tests of those were identified. ICF was used to categorise the content of the questionnaires, and the COSMIN checklist was used to assess the psychometric evaluations.

    RESULTS: Nine questionnaires were identified. Most items focused on activities rather than functions. Commonly, a couple of psychometric measurements had been tested, most often reported being adequate. Only one questionnaire had been tested for all aspects. Variation in scope and insufficient reports regarding validity and reliability make comparisons and decisions on use difficult both in clinical practice and for research purposes.

    CONCLUSIONS: The level of psychometric evaluation differs, and often only a few aspects of validity and reliability have been tested. The questionnaires address activity issues to a higher extent than function.IMPLICATIONS FOR REHABILITATIONThis review investigates the content and quality of nine ASH questionnaires.The questionnaires addressed activity issues to a higher extent than function.The level of psychometric testing of the questionnaires differed.DASH, Quick-DASH, and SPADI were the questionnaires that were most often evaluated with various psychometric tests, and with adequate results.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1668.
    Wiker, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Pregnant women’s use of coping strategies during early labour: A qualitative interview study2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Backgrund: Labour can be divided into different phases, the latent phase also named early labour can be the longest phase. During early labour, women may advantageously be at home. Different coping strategies can help women to more easily handle the situation.

    Objective: The aim of this study was to describe the coping strategies that pregnant women used during early labour at home.

    Design: A qualitative study design with inductive approaches was used, and based on interviews with a total of 16 women. Content analysis was used.

    Results: After analysis of the interview data an overall theme was shown: Use of internal and external resources for handling the situation. The result was then divided into four categories: To prepare and plan for childbirth, To bring new energy, To seek support from others and To find your own strategies for handling the situation.

    Conclusions: Result showeds that the use of coping strategies can help women to better manage early labour at home. Women should be aware of that the using of coping strategies can help them to better manage their labour. It is also an advantage for the midwifery profession to know about different kinds of coping strategies that can be used in the home during early labour in order to give women adequate advice and support.

  • 1669.
    Wiking, Linnea
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Svenns, Viktoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårda kvinnor som upplevt våld i en nära relation, en litteraturstudie om vårdpersonalens perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studier visar att en av tre kvinnor världen över har blivit utsatta för våld i en nära relation. Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser och är ett världshälsoproblem. Vårdpersonal kommer ofta i kontakt med kvinnor som blivit utsatta för våld av en manlig partner. Många kvinnor mister livet varje år på grund av konsekvenserna från våldet.

    Syfte:

    Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation.

    Metod:

    Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat:

    Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och visade tre huvudområden: identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation, hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna och vårdpersonalens möte med kvinnor som lever med våld i en nära relation. Vårdpersonalen upplevde svårigheter att identifiera kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Hinder för att utföra screening var framförallt brist på kunskap och utbildning hos vårdpersonalen. Vårdpersonalen upplevde det svårt att möta våldsutsatta kvinnor, på grund av att det fanns svårigheter att distansera sig från de utsatta kvinnorna.

    Slutsats:

    Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att riktlinjer, kunskap och träning behövs samt rutiner för att kunna utföra screening, för att vårdpersonalen ska kunna identifiera och ge kvinnor som lever med våld i nära en relation en god vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1670.
    Williams, Christine
    et al.
    Florida Atlantic University.
    Marmstål Hammar, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Development of the Verbal and Nonverbal Interaction Scale for Persons with Dementia2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1671. Williams, Cristine
    et al.
    Newman, David
    Marmstål Hammar, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Communication Outcomes of a Program to Sustain Relationships in Couples Aff­ected by Dementia2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1672.
    Winder Hansson, Naome
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderblom Emanuelsson, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer av betydelse i måltidsmiljön för välbefinnande och nutritionsstatus hos äldre på särskilt boende: Litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Måltider utgör en social och kulturell grund där människor kan mötas i ett välbefinnande och samtidigt tillgodose sig näring. Ökad malnutrition med stigande ålder är ett globalt problem som omfattar både kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som vid måltider är av betydelse för välbefinnande och nutritionsstatus hos äldre människor boendes i särskilda boenden.Metod: En litteraturstudie med globalt perspektiv där vetenskapliga artiklar från Canada, Amerika, Storbritannien, Sverige, Danmark, Nya Zeeland och Australien var underlaget till resultatet. Inklusionskriterier var äldre över 65 år, kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta vilka levde i särskilda boenden samt vårdgivare som arbetade i sådana.Resultat: Måltiden ger ett socialt och kulturellt sammanhang som stärker både boenden och vårdgivares relationer. Utformning av en terapeutisk fysisk miljö visade sig vara till fördel både för de äldre och vårdgivare. Möjlighet att utöva personcentrerad vård skulle kunna förbättras enligt den här litteraturstudien. Litteraturstudien visar på att social samvaro under måltider är en stund för gemenskap och ett välkommet avbrott under dagen.Slutsats: Måltidssituationen är en komplex situation där många faktorer är inbegripna för välbefinnande och nutritionsstatus. Tre huvudteman identifierades nämligen fysisk måltidsmiljö, personcentrerad vård och social samvaro.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1673.
    Winestedt, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Söderström, Linn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Palliativ vård innebär en helhetssyn av patienter som lever med en obotlig och livshotande sjukdom, där målet är att främja livskvalitet samt ge stöd till närstående. Palliativ hemsjukvård har blivit allt vanligare, vilket kräver att sjuksköterskor är självständiga och har kunskap inom arbetet för att utföra god och säker vård.

    Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativvård i hemmet.

    Metod Litteraturöversikten genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2012–2022. Sökningen resulterade i 16 artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med hjälp av Fribergs (2017a) femstegsmodell.

    Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier med sex underkategorier byggt på sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: sjuksköterskors roll, relationer och utmaningar. Resultatet belyser vikten av kompetens och teamsamverkan, goda relationer till patienter och närstående samt utmaningar med hemmiljön och tidsbrist.

    Slutsats Hemmet upplevdes som en speciell plats att utföra vård på och det kunde vara svårt att anpassa vården utifrån patienternas hem. Det självständiga arbetet var utmanande och tidskrävande samtidigt som det upplevdes meningsfullt. För att känna trygghet i arbetet var fungerande teamsamverkan, stöd från kollegor samt kunskap inom området avgörande. En förtroendefull relation till patienter och närstående underlättade sjuksköterskornas dagliga arbete och var viktigt för att kunna utföra god palliativ vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1674.
    Winqvist, Louise
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Olsson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patienters attityder till livsstilsförändring efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande sjukdom där livsstil påverkar risken att

    drabbas. Med livsstilsförändring inom områdena tobaksbruk, kostvanor, motion

    och alkoholkonsumtion kan en stor del av insjuknande i hjärtinfarkt förebyggas.

    Patientens attityd kan vara avgörande i arbetet med livsstilsförändringen.

    Syfte

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar patienters

    attityder till eventuell livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.

    Metod

    Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar med

    kvalitativ, kvantitativ och blandad ansats.

    Resultat

    Det framkom tio kategorier som enskilt eller tillsammans påverkade patientens

    attityd till livsstilsförändring. Faktorerna var rädsla, medvetenhet, stöd,

    självdisciplin, egna prioriteringar, fysiska hinder, tidsperspektiv, erfarenheter

    hämtade från omgivningen, vilja att återgå till tidigare fysisk kapacitet och

    livsåskådning.

    Slutsats

    Deltagarnas attityder påverkades tydligt av de framkomna faktorerna. En deltagare

    som fick stöd, hade medvetenhet om sitt tillstånd, viljan att återgå till tidigare

    fysisk kapacitet och hade god självdisciplin hade ökad motivation till att

    genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkten. I motsats till detta fanns

    fysiska hinder och tidsperspektiv som påverkade attityden negativt till att

    genomföra livsstilsförändring. Rädsla, egna prioriteringar och livsåskådning

    kunde påverka attityden till livsstilsförändring i både positiv och negativ riktning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1675. Wireklint, Sara C
    et al.
    Elmqvist, Carina
    Göransson, Katarina
    Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet and Emergency and Reparative Medicine Theme, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    An updated national survey of triage and triage related work in Sweden: a cross-sectional descriptive and comparative study.2021Inngår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, E-ISSN 1757-7241, Vol. 29, nr 1, s. 89-, artikkel-id 89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Triage and triage related work has been performed in Swedish Emergency Departments (EDs) since the mid-1990s. According to two national surveys from 2005 to 2011, triage was carried out with different triage scales and without guidelines or formal education. Furthermore, a review from 2010 questioned the scientific evidence for both triage as a method as well as the Swedish five level triage scale Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS); nevertheless, METTS was applied in 65% of the EDs in 2011. Subsequently, METTS was renamed to Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS©). The hypothesis for this study is that the method of triage is still applied nationally and that the use of METTS/RETTS© has increased. Hence, the aim is to describe the occurrence and application of triage and triage related work at Swedish Emergency Departments, in comparison with previous national surveys.

    METHODS: In this cross-sectional study with a descriptive and comparative design, an electronic questionnaire was developed, based on questionnaire from previous studies. The survey was distributed to all hospital affiliated EDs from late March to the middle of July in 2019. The data was analysed with descriptive statistics, by IBM SPSS Statistics, version 26.

    RESULTS: Of the 51 (75%) EDs partaking in the study, all (100%) applied triage, and 92% used the Swedish triage scale RETTS©. Even so, there was low concordance in how RETTS© was applied regarding time frames i.e., how long a patient in respective triage level could wait for assessment by a physician. Additionally, the results show a major diversion in how the EDs performed education in triage.

    CONCLUSION: This study confirms that triage method is nationally implemented across Swedish EDs. RETTS© is the dominating triage scale but cannot be considered as one triage scale due to the variation with regard to time frames per triage level. Further, a diversion in introduction and education in the pivotal role of triage has been shown. This can be counteracted by national guidelines in what triage scale to use and how to perform triage education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1676. Wireklint, Sara C
    et al.
    Elmqvist, Carina
    Parenti, Nicola
    Göransson, Katarina
    Emergency Medicine Function, Karolinska University Hospital, and Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    A descriptive study of registered nurses' application of the triage scale RETTS©; a Swedish reliability study.2018Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 38, s. 21-28, artikkel-id S1755-599X(17)30171-4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: From a patient safety perspective, it is of great importance that decision support systems such as triage scales are evidence based. In the most recent national survey, the majority of Swedish Emergency Departments (EDs) apply the Swedish triage scale known as the Medical Emergency Triage Treatment Scale (METTS), subsequently renamed the Rapid Emergency Triage Treatment Scale (RETTS©). Despite national widespread implementation, there has been limited research on METTS/RETTS©.

    AIM: To determine the reliability of application by registered nurses of the RETTS© triage scale in two Swedish emergency departments.

    METHODS: In this prospective, cross-sectional study at two EDs, 46 written patient scenarios were triaged by 28 registered nurses (RNs). Data were analysed with descriptive statistics and Fleiss kappa (κ).

    RESULTS: The RNs allocated 1281 final triage levels. There was concordance in seven (15%) of the scenarios, and dispersion over two or more triage levels in 39 (85%). Dispersion across the stable/unstable patient boundary was found in 21 (46%) scenarios. Fleiss κ was 0.562, i.e. moderate agreement.

    CONCLUSION: The inability of the triage scale to distinguish between stable/unstable patients can lead to serious consequences from a patient safety perspective. No general pattern regarding concordance or dispersion was found.

  • 1677.
    Woxberg, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sabha, Mona
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Kvinnors upplevelser av obstetriskt våld under förlossningen: En studie inspirerad av netnografisk metod2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Obstetriskt våld inom förlossningsvården är ett dilemma både nationellt och internationellt som kan komma att påverka kvinnors syn på förlossningen negativt. Varje kvinna har självbestämmanderätt över sin kropp samt rätt till att vara delaktig i sin vård och få sina önskemål kring förlossningen i möjligaste mån uppfyllda. Barnmorskan har en viktig roll att stödja och skapa trygghet hos kvinnan under förlossningen och har en stor påverkan på hur kvinnan kommer att uppleva sin förlossning.

    Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån instagraminlägg beskriva kvinnors upplevelser av obstetriskt våld under förlossningen.

    Metod: Netnografiskt inspirerad metod baserad på 107 publicerade inlägg från ett instagramkonto. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades.

    Resultat: Resultatet består av tre kategorier och åtta subkategorier. Bristande information och samtycke; skalpelektod, oxytoxininfusion, studentnärvaro. Fysiskt och psykiskt våld; påtvingade positioner, fysiska och psykiska övergrepp, kränkande kommentarer. Bristande bemötande och negativa attityder; hotfulla kommentarer av vårdpersonal, bristande tilltro till den födande. Kvinnor upplevde bristande information och samtycke, de kände sig utsatta för fysiska övergrepp i form av fasthållning. De upplevde sig överkörda och kände sig misstrodda av vårdpersonalen. Dessa händelser kan alla tolkas som obstetriskt våld.

    Slutsats: Obstetriskt våld under förlossning kan yttra sig på olika sätt och kan tillämpas omedvetet från vårdpersonal. Som barnmorska är det viktigt att ha kunskap och kännedom om begreppet för att kunna förebygga uppkomsten av detta. Barnmorskan bör skapa trygghet och autonomi hos kvinnan och sträva efter att skapa en mer positiv förlossningsupplevelse.

    Klinisk tillämpbarhet: Resultatet i denna studie kan ge ökad kunskap och medvetenhet om hur vårdpersonalens bemötande och handlingar kan komma att påverka kvinnans förlossningsupplevelse. Ökad kunskap och medvetenhet om obstetriskt våld under förlossningen kan resultera i att barnmorskan omsätter denna kunskap och anammar ett mer professionellt förhållningssätt gentemot den födande kvinnan. Detta genom att tydligare informera om varför undersökningar och interventioner utförs samt genom att alltid inhämta kvinnans samtycke. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1678.
    Wätterbjörk, Inger
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, and Family Medicine Research Center, Örebro, Sweden.
    Häggström-Nordin, Elisabet
    epartment of Women's and Children's Health, Uppsala University, Uppsala, and School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalen University, Sweden.
    Hägglund, Doris
    Family Medicine Research Center, Örebro, and School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Provider strategies for contraceptive counselling among Swedish midwives2011Inngår i: British journal of midwifery, ISSN 0969-4900, E-ISSN 2052-4307, Vol. 19, nr 5, s. 296-301Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous studies have shown that in contraceptive counselling the provider sets the agenda. The aim of this study was to describe how a group of Swedish nurse-midwives think and act in their role as contraceptive counsellors. Semi-structured questions were put to a convenience sample of 16 nurse-midwives. Data were analysed using qualitative content analysis. Five categories were identified: exploring the woman's situation; providing information about contraceptive methods; performing medical evaluation; guiding the decision-making process; and following up on the counselling. Results showed that the providers had developed their own strategies and suggest the use of interventions which combine counselling methods to provide information, with a theory for decision-making, to help in giving advice. This study could contribute to personal reflection on contraceptive counselling in practice, both for experienced counsellors and those new to the task

  • 1679.
    Yahye, Fadumo Mohamud
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ali, Naima Isse
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med demens i en sjukhusmiljö: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Demens är en obotlig folksjukdom som blir allt vanligare med den ökade åldrandet, vilket gör att hälso-sjukvårdspersonalen kommer i kontakt med dessa personer i olika vårdmiljöer. Personer med demenssjukdom kan ha svårigheter att uttrycka sig och detta kan öka risken till bristfällig personcentrering kring omvårdnaden. Sjuksköterskor ställs inför utmaningar vid vård av personer med demens vilket skapar ett hinder att erbjuda god vård inom en sjukhusmiljö.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med demens i en sjukhusmiljö.

    Metod En litteraturöversikt genomfördes genom systematiska databassökningar i CINAHL samt PubMed. Total inkluderades 13 artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades med innehållsanalys. Kvalitativa samt kvantitativa artiklar inkluderades i denna litteraturöversikt.

    Resultat Resultatet innefattar 2 huvudkategorier samt 6 subkategorier. De två huvudkategorierna är utmaningar och organisatoriska faktorer. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde utmaningar vid vård av personer med demens i en sjukhusmiljö. Dessa utmaningar relaterades till tidsbrist, hög arbetsbelastning, kunskapsbrist samt vårdmiljöns funktion vilket skapade ett hinder vid vård av personer med demens.

    Slutsats Mer kunskaper, träningar, insatser samt utbildningar behövs bland sjuksköterskor för att kunna erbjuda personcentrerad vård till personer med demens. I syfte att minska osäkerhet, negativa upplevelser samt erbjuda god vård. Sjukhusmiljöer behöver anpassas samt förbättras vid vård av personer med demens.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1680.
    Zadik, Tove
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Sterner, Kathy
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Exploring midwives’ experiences, attitudes and perceptions in relation to unsafe abortion and post abortion care: - a qualitative study with midwives in Kampala, Uganda.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: In the East African region abortion complications causes significant morbidity and mortality, impairing women´s and girls’ health and well-being. Health care provider shortages, physicians in particular, non-availability of safe and effective medicines and technology, and the fact that few midwives and nurses are trained in post abortion care (PAC), result in limited health care access. Stigma and legal repercussions further obstruct access to care and contributes to hesitance among health care providers to provide such care. Previous studies concerning women´s access to sexual and reproductive health (SRH) care in Uganda have revealed several barriers to health care access and limited quality of care. Aim: Exploring midwives´ experiences, attitudes and perceptions in relation to unsafe abortion and their experience of providing PAC. Method: In depth interviews were conducted with twelve midwives at Mulago Referall hospital, Uganda by using a semi- structured interview guide. The transcribed material was then developed through qualitative content analysis using a manifest approach. Result: The analysis resulted in two main categories: 1) stigma and social norms related to women´s sexuality and abortion and 2) quality of post abortion care. The result showed that unintended pregnancies, FP and abortions generally are viewed badly in Uganda and are highly stigmatized. The quality of PAC is perceived reduced due to lack of equipment, high work load and stigma surrounding abortions.

    Conclusion: Unsafe abortions are viewed negatively and is seen as a consequence to stigma surrounding FP and unplanned pregnancies, which is mainly affecting young unmarried women. Midwives experienced reduced quality of PAC due to limited resources. The study also shows that new knowledge and education about PAC can help reduce midwives prejudice towards abortion seeking women and broaden their views.

  • 1681.
    Zakrisson, Ann-Britt
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Engfeldt, Peter
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Hägglund, Doris
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Odencrants, Sigrid
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Hasselgren, Mikael
    Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro, Sweden ; Department of Public Health and Caring Sciences, Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Sweden ; Primary Care Research Unit, County Council in Värmland, Karlstad, Sweden.
    Arne, Mats
    Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro, Sweden ; Primary Care Research Unit, County Council in Värmland, Karlstad, Sweden.
    Theander, Kersti
    epartment of Public Health and Caring Sciences, Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Sweden ; Primary Care Research Unit, County Council in Värmland, Karlstad, Sweden ; Department of Nursing, Karlstad University, Sweden.
    Nurse-led multidisciplinary programme for patients with COPD in primary health care: a controlled trial2011Inngår i: Primary Care Respiratory Journal, ISSN 1471-4418, E-ISSN 1475-1534, Vol. 20, nr 4, s. 427-433Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM:To investigate the effects of a nurse-led multidisciplinary programme (NMP) of pulmonary rehabilitation in primary health care with regard to functional capacity, quality of life (QoL), and exacerbations among patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD).

    METHOD:A 1-year longitudinal study with a quasi-experimental design was undertaken in patients with COPD, 49 in the intervention group and 54 in the control group. Functional capacity was assessed using the 6-minute walking test, and quality of life (QoL) was assessed using the Clinical COPD Questionnaire. Exacerbations were calculated by examination of patient records.

    RESULTS:No significant differences were found between the groups in functional capacity and QoL after 1 year. The exacerbations decreased in the intervention group (n = -0.2) and increased in the control group (n = 0.3) during the year after NMP. The mean difference of change in exacerbation frequency between the groups was statistically significant after one year (p=0.009).

    CONCLUSIONS:The NMP in primary care produced a significant reduction in exacerbation frequency, but functional capacity and QoL were unchanged. More and larger studies are needed to evaluate potential benefits in functional capacity and QoL.

  • 1682.
    Zakrisson, Ann-Britt
    et al.
    Family Medicine Research Centre, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Hägglund, Doris
    Family Medicine Research Centre, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    The asthma/COPD nurses’ experience of educating patients with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care2010Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 1, s. 147-155Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is increasing. These patients need nursing care, including education in self-care, which has a positive effect on their physical and psychoemotional well-being. The aim of this study was to describe the experiences of asthma/COPD nurses' in primary health care (PHC) of educating patients with COPD. A descriptive, qualitative study was conducted, with interviews of 12 asthma/COPD nurses. The data were analysed using qualitative content analysis. The findings are presented in two themes: Theme 1, receiving support results in a feeling of security, which enables the development of patient education; and Theme 2, a lack of support results in a feeling of insecurity, which makes it difficult to develop patient education. The asthma/COPD nurses were individual orientated with individualization of care, but the patient's mood, the varying support of those around and the nurses' varying degrees of security affected the education. The conclusion is that the asthma/COPD nurses' experience of patient education fluctuated between insecurity and security. The nurses' feeling of insecurity in their patient education can be strengthened through support from colleagues and by increased knowledge in promoting the learning of others. Collaborative teamwork with a well-functioning asthma/COPD clinic in PHC can facilitate and improve patient services; these initiatives can enable the asthma/COPD nurses to reach their full potential.

  • 1683.
    Zedendahl, Martina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Duppils, Julia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Saad, Yasmeen
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med demenssjukdom: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund En stor andel av äldre personer drabbas av demenssjukdom i Sverige. Sjukdomen ger ofta en känsla av att tappa sin identitet och upphov till beteendemässiga symtom som försämrar livskvalitet och skapar lidande. Med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder kan dessa personer få hjälp att återskapa sin identitet, minska oro och ångest och därmed öka deras livskvalitet och välbefinnande.

    Syfte Att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar hälsorelaterad livskvalitet hos personer med demenssjukdom.

    Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed, artiklarna som användes var publicerade mellan 2019 och 2024.

    Resultat I resultatet framkom att det viktigaste för att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom är individanpassat stöd och aktiviteterna. Involverar personer med demenssjukdom i sociala sammanhang, främjar delaktighet och skapa en trygg omgivning för att bidra till en bättre livskvalitet. Terapiformer som fysisk aktivitet, djurterapi och musikterapi har visat sig ha betydande positiva effekter på hälsa och välbefinnande hos personer med demenssjukdom.

    Slutsats De olika omvårdnadsåtgärderna som har en positiv effekt på livskvaliteten och välbefinnandet är exempelvis fysisk aktivitet, att vara ute i naturen, att bibehålla sociala relationer och känna en gemenskap, att lyssna på musik samt att vara i närheten av djur. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1684.
    Zembo, Jelena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldre invandrares från före detta Jugoslaviens förväntningar i mötet med sjuksköterskor i Sverige: -En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både

    omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens

    om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig

    omvårdnad.

    Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från

    förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur

    sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och

    arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras

    på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd.

    Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i

    undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren

    informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat

    material analyserades systematiskt med innehållsanalys.

    Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med

    sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade

    behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina

    värderingar och syn på hälsa och Trygghet.

    Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver

    båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan

    behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de

    språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1685.
    Zimonjic, Mirela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bengtsson, Tina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters inställning till insulinbehandling vid typ 2-diabetes – En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Typ 2- diabetes är en sjukdom som har expanderat lavinartat de

    senaste åren och nu benämns som en världsepidemi. Sjukdomen är starkt

    påverkad av livsstilsfaktorer och kan därför i stor utsträckning förhindras eller

    fördröjas med hjälp av patientens egen vilja och egenvårdsförmåga. Ofta kan

    hälsofrämjande egenvård behöva kompletteras med tablettbehandling. En av

    sjuksköterskans uppgifter är att identifiera patientens egenvårdsbehov så att

    optimala förutsättningar att uppnå god hälsa kan skapas. Eftersom typ 2- diabetes

    är en progressiv sjukdom, kan många personer efter en tid behöva övergå till

    insulinbehandling. Denna övergång upplevs olika hos olika individer och därför

    vill den här studien undersöka patienters upplevelse vid övergången till insulin

    behandling.

    Syfte

    :

    Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskningsbaserad

    kunskap om vuxna patienters inställning till insulin och identifiera faktorer som

    påverkar acceptansen av insulinbehandling vid typ 2-diabetes.

    Metod:

    En litteraturstudie baserad på 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ

    design.

    Resultat:

    Majoriteten av deltagarna i samtliga studier hade en negativ inställning

    till insulinbehandling. Detta kunde främst ses hos personer som inte hade påbörjat

    insulinbehandling. Kunskapsbrist var en starkt bidragande faktor till en negativ

    inställning. Individer som hade fått god information och hade en tids erfarenhet av

    insulinbehandling uppvisade i större utsträckning en positiv inställning.

    Slutsats:

    Insulinbehandling upplevs oftast som något negativt och mycket beror

    på kunskapsbrist. Nyckeln till lösningen kan ligga i utbildning. Genom

    tillämpning av ett personcenterat synsätt i sjuksköterskans arbete kan behovet av

    kunskap och utbildning individanpassas så att övergången till insulin lättare

    accepteras av patienten. Mer forskning behövs i ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1686.
    Zoohar, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Lindgren, Martina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med COVID-19 i slutenvården: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund År 2019 utbröt en pandemi vid namnet COVID-19. Den globala smittspridningen över 200 länder skapade stor inverkan på samhället och sjukvården. Sjukhusinläggningar och behov av intensivvårdsplatser ökade drastiskt. Sjuksköterskor ställdes inför ovissa arbetsförhållanden där evidens saknades. Basala hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning blev en viktig del för att minska smittspridningen.

    Syfte Att sammanställa och belysa forskning om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i slutenvården som drabbats av COVID-19.

    Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2020–2022. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklar som svarar på syftet.

    Resultat I resultatet framkommer de känslor och upplevelser som har påverkat sjuksköterskor i sin profession och mötet med patienter under COVID-19 pandemin. Känslor som hopp, förtvivlan, sorg och rädsla att bli smittad och föra smittan vidare. Fysiska och psykiska upplevelser av skyddsutrustning. En stolthet att stå i frontlinjen och göra skillnad förvärlden.

    Slutsats Sjuksköterskor har som grund att arbeta evidensbaserat och bedriva god och säker vård. Pandemin har påverkat sjuksköterskor positivt och negativt både psykiskt och fysiskt. Trots ansträngt läge har stolthet och ökad kompetens vuxit fram i professionen och enkänsla av att vara förberedd vid nästkommande pandemi. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1687.
    Ängeby, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Women's Department and Centre for Clinical Research Education, County Council of Varmland, Karlstad, Sweden.
    Rubertsson, Christine
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hildingsson, Ingegerd
    Department of Women's and Children's Health, Faculty of Medicine, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Edqvist, Malin
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden; Clinical Epidemiology Division, Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Self-compassion and professional quality of life among midwives and nurse assistants: A cross-sectional study2022Inngår i: European Journal of Midwifery, E-ISSN 2585-2906, Vol. 6, artikkel-id 47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Self-compassion and satisfaction derived from helping others is part of healthcare providers' professional quality of life. The aim of this study was to explore and psychometrically test two instruments measuring self-compassion and professional quality of life among midwives and nurse assistants.

    METHODS: This was a cross-sectional study with midwives and nurse assistants working with intrapartum care at five different labor wards in Sweden. The Self-Compassion Scale (SCS) and the modified Professional Quality of Life Measurement (ProQOL) were validated and correlation analyses were calculated between the different subscales. Descriptive statistics, t-test, were calculated to analyze associations between the subscales of the SCS, the ProQOL and the background variables.

    RESULTS: Midwives were more self-critical than nurse assistants, and the midwives who were negative towards the new clinical practice scored higher for compassion fatigue. The principal component analysis showed a two-factor solution for both the SCS and the modified ProQOL. The two SCS subscales were named 'self-criticism' (α=0.85) and 'self-kindness' (α=0.87). The two ProQOL subscales were named 'compassion satisfaction' (α=0.83) and 'compassion fatigue' (α=0.78). A negative correlation was found between self-kindness and compassion fatigue subscales, between compassion satisfaction and compassion fatigue, and between self-kindness and self-criticism.

    CONCLUSIONS: The SCS and modified ProQOL are considered as valid questionnaires for use in a Swedish maternity setting and a correlation between the scales was found. Midwives are more self-critical than nurse assistants. Understanding and identifying compassion fatigue among midwives is important to managers responsible for quality improvement and practice changes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1688.
    Ängeby, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Women's Department and Centre for Clinical Research Education, County Council of Värmland, Karlstad.
    Ternström, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Department of Women's and Children's Health, Uppsala University, Akademiska Sjukhuset, Uppsala.
    Women's experiences and needs concerning care and support during the various phases of childbirth and the postnatal period: Analysis of free-text comments based on Quality from the Patient's Perspective in Sweden2024Inngår i: European Journal of Midwifery, E-ISSN 2585-2906, Vol. 8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Positive birth experiences can be a decisive factor in the well-being and future health of both women and their newborns. The quality of care is a multidimensional concept influenced by the external structure of the organization, the administrative qualities of the environment, and the individual patient's preferences about care. The aim was to describe women's preferences and experiences concerning support and treatment, and their perception of quality of care during all phases of labor and the postnatal period.

    METHODS: Free-text comments of 635 women from four different open comment questions were analyzed. A qualitative content analysis was conducted in two steps: an inductive phase followed by a deductive phase using the Quality of care from a Patient's Perspective framework (QPP).

    RESULTS: A total of 1148 free-text comments were coded; and 10 sub-categories were created and inserted under the QPP framework covering the latent meaning of the sub-category. Five of the sub-categories were sorted under the identity-oriented approach, four under physical-technical conditions, and one under the sociocultural atmosphere and reflected the women's experiences and needs regarding support and treatment during early labor, the active phase of labor, and the postnatal period.

    CONCLUSIONS: High-quality care and support are important aspects for women during childbirth, irrespective of the phase of labor or postnatal period. The need for individualized care, active participation in one's own birth and using a family centered approach were also emphasized. Organizational factors influenced the quality of care and were particularly noticeable during birth.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1689.
    Äretun Ulander, Amanda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientsäkerhet avseende läkemedelshantering i hemsjukvården: - En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Hemsjukvård är en vårdform som ökar och även fortsättningsvis förväntas göra så. Patientsäker är en nationell och internationell prioritet där läkemedelshantering är ett riskområde såväl inom hemsjukvård som slutenvård. Tidigare forskning har i högre utsträckning fokuserat på patientsäkerhet inom slutenvården och att belysa patientsäkerhet inom hemsjukvård och vad sjuksköterskor kan göra för ökad patientsäkerhet är därför av vikt.

    Syfte:

    Att undersöka patientsäkerhetsrisker avseende läkemedelshantering inom hemsjukvården samt vad sjuksköterskor kan göra för att öka patientsäkerheten inom området.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning har utförts i databaserna Cinahl och PubMed och innehållsanalys användes för artiklarnas resultat.

    Resultat:

    Nio patientsäkerhetsrisker identifierades där brist på kompetens, brister i kommunikation, delegeringsprocessen, komplexa sjukdomstillstånd och informationsöverföring är några av dessa. De identifierade riskerna delades vidare in i tre olika huvudområden beroende på bakomliggande orsak: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal; Patient och hemmiljön; Organisation och system.

    Konklusion:

    Läkemedelshantering är ett betydande riskområde inom hemsjukvården där många faktorer påverkar patientsäkerheten. Att sjuksköterskor och annan personal inom hemsjukvården är väl medvetna om dessa risker ger en bra förutsättning för att kunna arbeta preventivt och minimera att vårdskador relaterat till läkemedelshantering uppstår.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1690.
    Åhlfeldt, Douglas Anderson
    et al.
    Department of Health, Medicine and Caring Sciences (HMV), Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden.
    Vixner, Linda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Medicinsk vetenskap.
    Stålnacke, Britt-Marie
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå University, SE-901 87 Umeå, Sweden.
    Boersma, Katja
    The Center for Health and Medical Psychology, School of Law, Psychology and Social Work, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.
    Löfgren, Monika
    Division of Rehabilitation Medicine, Department of Clinical Sciences, Karolinska Institutet, SE-171 77 Stockholm, Sweden;Department of Rehabilitation Medicine, Danderyd University Hospital, SE-182 88 Stockholm, Sweden.
    Fischer, Marcelo Rivano
    Department of Health Sciences, Research Group Rehabilitation Medicine, Lund University, SE-221 00 Lund, Sweden;Department of Neurosurgery and Pain Rehabilitation, Skåne University Hospital, SE-221 85 Lund, Sweden.
    Enthoven, Paul
    Department of Health, Medicine and Caring Sciences (HMV), Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden.
    Healthcare Professionals’ Perceptions of and Attitudes towards a Standardized Content Description of Interdisciplinary Rehabilitation Programs for Patients with Chronic Pain: A Qualitative Study2023Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 20, nr 9, artikkel-id 5661Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interdisciplinary pain rehabilitation (IPR) is a recommended treatment for people with chronic pain. An inadequate description of the content of IPR programs makes it difficult to draw conclusions regarding their effects. The purpose of this study was to describe the perceptions and attitudes of healthcare professionals toward a content description of IPR programs for patients with chronic pain. Individual interviews with healthcare professionals (n = 11) working in IPR teams in Sweden were conducted between February and May 2019. Analysis of the interviews resulted in a theme: interdisciplinary pain rehabilitation is a complex intervention, with three categories: limitations in the description of IPR programs; lack of knowledge about IPR and chronic pain; and facilitating and hindering factors for using the content description of IPR programs. Conclusion: Healthcare professionals perceived that IPR programs could be described through a general content description. A general content description could enhance the quality of IPR programs through a better understanding of their content and a comparison of different IPR programs. Healthcare professionals also expressed the importance of a content description being a guide rather than a steering document.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1691.
    Åslund, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Färnlöf, Katrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av för tidigt födda barns magbesvär och stöd som gavs efter utskrivning från neonatalavdelning: En kvalitativ studie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett för tidigt fött barns tarmar och matsmältningsapparat är inte färdigutvecklade och de kan drabbas i större utsträckning av mag-tarmproblem. Att vårdpersonal har kunskap om upplevelser och stöd kring för tidigt födda barns magbesvär är viktigt.

    Syfte: Att beskriva för tidigt födda barns mag-tarmbesvär ur föräldrarnas perspektiv samt beskriva vilket stöd som gavs av vårdgivaren.

    Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats. Data analyserades med en tematisk nätverksanalys. Data bestod av loggboksblad samt skriftliga kommentarer från mödrar. Totalt antal mödrar som inkluderades i denna studie var 148, totalt antal loggboksblad var 133 och 56 skriftliga kommentarer.

    Resultat: Ett globalt tema, två organisationsteman samt åtta basteman identifierades. De två organisationsteman som framkom var: föräldrarnas upplevelser kring sitt för tidigt födda barn med magbesvär samt Vårdgivarens stöd och föräldrarnas upplevelse och effekt av detta stöd. Det globala temat som framkom var: Vikten av att bli lyssnad på, få stöd, och rätt information i en utsatt situation.

    Slutsats: Det finns ett behov av individuellt anpassat stöd hos föräldrar till för tidigt födda barn med magbesvär. Trygghet skapades då det upplevdes att vårdgivarna hade god tillgänglighet, var kunniga inom området och gav adekvata rekommendationer. Den stress och oro hos föräldrarna som barnets magbesvär medförde kunde minskas med hjälp av att bli lyssnad på, få individuellt stöd och rätt information.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1692.
    Åsroth, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Modén Danielsson, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktsköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete vid ohälsosamma levnadsvanor: En kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De vanor som främst påverkar hälsan negativt är en eller fler av följande; ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, daglig tobaksrökning, samt riskbruk av alkohol. Distriktssköterskor har inom primärvården uppgiften att stödja och motivera patienter med ohälsosamma levnadsvanor till en förändring.

    Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med patienter som har ohälsosamma levnadsvanor.

    Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

    Resultat: I dataanalysen identifierades två huvudkategorier, i första kategorin, att ha möjlighet till tid och resurser är av betydelse för det hälsofrämjande arbetet framkommer det att tillräckligt med tid, resurser och stöd från ledningen är en förutsättning för att genomföra ett bra arbete samt att det finns behov av mer kunskap i samtalsmetodik. Den andra kategorin, att utgå från ett personcentrerat förhållningssätt i det hälsofrämjande samtalet innefattar vikten av att utgå från patientens förutsättningar och skapa förtroende, personcentrerad vård, hantering av svåra samtal, motiverade eller omotiverade patienter samt att det är betydelsefullt med uppföljande samtal.

    Slutsats: I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att utgå från patientens förutsättningar och behov för att lättare få till förändring gällande ohälsosamma levnadsvanor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1693.
    Öhrn, Kerstin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    Jönsson, Birgitta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    A comparison of two questionnaires measuring oral health-related quality of life before and after dental hygiene treatment in patients with periodontal disease2012Inngår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 10, nr 1, s. 9-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to compare the usefulness of two different questionnaires assessing oral health-related quality of life (OHRQoL) at the basic examination and after initial dental hygiene treatment (DHtx).

    Methods: A total of 42 patients referred for periodontal treatment completed the Oral Health Impact Profile (OHIP-14) and the General Oral Health Assessment Index (GOHAI) at the basic periodontal examination. They underwent DHtx and completed the questionnaires once again after the treatment.

    Results: No statistically significant differences could be found between the two assessments, neither for the total scores nor for any of the separate items of the OHIP-14 or the GOHAI. However, the GOHAI questionnaire seems to result in a greater variety in the responses indicating that the floor effect is not as pronounced as for the OHIP-14. Those who had rated their oral health as good reported significantly better OHRQoL on both questionnaires. The same pattern was found for patients who reported that they were satisfied with their teeth. After DHtx and necessary extractions, there was a statistically significant correlation between the number of teeth and the total scores on both questionnaires. No other statistically significant correlations with periodontal variables could be found.

    Conclusion: No statistically significant difference could be found after DHtx compared to before in regard to OHRQoL assessed with OHIP-14 and GOHAI. However, there was a greater variety in the responses with the GOHAI questionnaire; it may hereby be more useful for patients with periodontal disease.

  • 1694.
    Öijer, Ronya
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tjäder, Evelina
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hälso- och sjukvårdpersonals följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och faktorer som påverkar detta: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och de faktorer som påverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som användes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrån inkluderade artiklars referenslistor och genererade två artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien var låg. Vidare framkom av resultatet att det fanns sju kategorier av faktorer som påverkade följsamheten till hygienföreskrifterna. Dessa var: utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, tillgänglighet, hudproblem och handskar. Slutsats: Följsamheten till hygienföreskrifter avseende handhygien är låg. Kontinuerlig utbildning i kombination med ökad tillgänglighet och minskad arbetsbelastning är de viktigaste förutsättningarna för att öka följsamheten till hygienföreskrifter gällande handhygien.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1695.
    Ölander, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre sjuka patienter: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Inom Hälso- och sjukvården har trycket på vården ökat markant och beräknas öka ännu mer. Allt fler äldre lever längre och allt oftare som multisjuka. Detta ställer större krav på vården och sjuksköterskorna. När tid och rutiner inte finns och där kompetens saknas och samarbetsnivån är låg, ökar riskerna inom omvårdnaden att alla moment inte blir utförda. Munvård är ett område som många gånger utelämnas. Utebliven munvård kan leda tillökad sjukdom med resultatet längre vårdtider. Varken bra för patienten, sjuksköterskan eller hälso-och sjukvården. Denna litteraturstudie vill därför undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor har av munvård hos äldre sjuka patienter.

    Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre sjuka patienter.

    Metod En strukturerad litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar med inslag av liknande metodik som används vid systematiska översikter från databaserna PubMed samt CINAHL. Litteraturstudien är baserad på elva artiklar, en kvantitativ, sju kvalitativa och tre med mixad metod.

    Resultat Litteraturstudien visar att sjuksköterskans erfarenhet av munvård är betydelsefull, viktig och nödvändig. Studierna framhåller vikten av rätt förutsättningar för att utföra god munvård och nämner då tid, kunskap, tvärprofessionella samarbeten samt positiv inställning. När dessa förutsättningar finns, utförs god munvård framgångsrikt men närtid, resurser och kunskap saknas prioriteras munvården bort inom omvårdnaden.

    Slutsats När organisationen ger rätt förutsättningar med bra uppdaterad utbildning, tydliga processer och klinisk vägledning prioriteras munvården och utförs korrekt. Inom specialistvården är god munvård självklar, med bättre resultat än övriga vårdavdelningar. Fungerande tvärprofessionella samarbeten ökar den positiva inställningen och den äldre sjuka patientens hälsa. När munvård utförs på ett korrekt tillvägagångssätt minskar olika sjukdomar relaterade till munhälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1696.
    Östberg, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ståhle, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid sarkopeni: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan användas för äldre personer som har eller riskerar att utveckla sarkopeni. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Åtgärderna som framgick av resultatet var att främja: fysisk aktivitet, kost och näringstillförsel och kombinationen fysisk aktivitet och näringstillförsel. Genom fysisk aktivitet och en god näringstillförsel kunde äldre med sarkopeni eller risk för sarkopeni förbättra fysiska funktioner och muskelstyrka. Slutsats: . En god nutrition med tillräckligt innehåll av protein är nödvändiga åtgärder vid sarkopeni. Äldre personer med sarkopeni fick god effekt av att börja träna trots att de redan vara nedsatta funktionsmässigt. Därför kan sjuksköterskan i mötet med patienten uppmuntra och informera om viktiga livsstilsförändringar som kan förebygga och förbättra de funktionsnedsättningar som sarkopeni innebär.

  • 1697.
    Östberg, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Bergström, Petra
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad kring den äldres munhälsa: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige räknas man som äldre vid en ålder av 65 år. Med takt att människan blir äldre ökar också vårdbehovet därmed även omvårdnad av munhälsan. En dålig munhälsa kan orsaka hjärt-och kärlsjukdomar och även andra sjukdomar. En god munhälsa har en stor betydelse för livskvalitet, självkänsla och för det sociala livet.

    Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och attityder av omvårdnad kring den äldres munhälsa.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna CINAHL och PubMed. Studiens resultat innehåller 14 artiklar som har analyserats.

    Resultat Resultatet visar att sjuksköterskor har kunskapen om vad munvård innebär men att den ofta uteblir på grund av tidsbrist, personalbrist och patientens självbestämmande. Då kunskap om munvård varier krävs mer utbildning. En önskan fanns om ett bättre samarbete med tandvården så en kontinuitet mellan tandläkarbesöken kunde uppnås.

    Slutsats Slutsatsen är att förändring behövs då den teoretiska kunskapen inte matchar den praktiska kunskapen om äldres munvård. Mer utbildning och ändra prioriteringar skulle kunna vara lösningen. Så att man ser hela människan och inte bara det som är det som ska behandlas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1698.
    Österberg, Linn
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Jansson, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med maligna blodsjukdomar: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar är utmanande då sjuksköterskan ska stötta patienten genom både diagnos och behandling. Personcentrerad omvårdnad gör att patienten lär sig om sjukdomen och blir delaktig i behandlingen.

    Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med maligna blodsjukdomar.

    Metod Arbetet utformades som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som används vid systematiska litteraturstudier, med fokus på sjuksköterskors erfarenheter. Databaserna CINAHL och PubMed användes och sju artiklar publicerade 2013–2023 sammanställdes.

    Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med maligna blodsjukdomar belystes via kategorierna Kommunikation och Utmaningar för sjuksköterskor samt underkategorierna Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter, Kommunikationinom vårdteamet, Emotionell påverkan, Överlevnadsvård och Palliativ vård vid maligna blodsjukdomar.

    Slutsats Sjuksköterskorna upplevde kommunikation som viktig del i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar i relation mellan sjuksköterskor-patienter samt sjuksköterskor vårdteamet. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lätt att bli emotionellt påverkad i arbetet. Hantering och utförande av överlevande- och palliativ vård var en utmaning för sjuksköterskorna som arbetade med patienter som har diagnostiserats med maligna blodsjukdomar. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1699.
    Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Olai, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Zakrisson, Ann-Britt
    Larsson, Kjell
    Inhalation treatment among persons with dementia, asthma and/or COPD: a research idea for further discussion and planning2012Inngår i: International Primary Care Respiratory Group, Edinburgh, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: There has been insufficient study of the care of persons with diagnosed dementia and the contemporary presence of asthma and/or Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD). Inhalation treatment requires active patient participation, which is more difficult for a person who has dementia. A consequence of incorrect inhalation technique will be a lack of benefit of medicine affecting dyspnea, fatigue, sleeping problems, cognitive capability and respiratory infections such as pneumonia. Pneumonia is the most common symptom affecting health and well-being among elderly. Improved care and treatment for asthma and COPD may be of importance to these people’s health, quality of life and to community medical costs. The aim is to describe inhalation treatment among persons with dementia who also have asthma and/or COPD. The aim is also to examine the effects of training in inhalation technique and inhalation aids for nursing staff working in dementia care.

    Research questions: 

    • How is the presence of asthma and/or COPD among persons with dementia related to expected incidence? 
    • What inhalation techniques and levels of inhalation strength occur among patients with asthma, COPD and dementia? 
    • How is the quality of life for persons with dementia and asthma and/or COPD influenced by whether the nursing staff is given training in inhalation technique, inhalation aids and devices?

    Method: The project will be planned in two parts: firstly, a descriptive epidemiological mapping, scrutinizing register and journal data of the diagnoses asthma and COPD among persons with dementia: secondly, an observation of inhalation techniques and a control of inhalation strength among patients in dementia care with asthma and/or COPD. This will be carried out before and after a randomized controlled training intervention in inhalation technique and inhalation aids given to nursing staff in dementia care.

  • 1700.
    Österlund-Efraimsson, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hillervik, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Effects of COPD self-care management education at a nurse-led primary health care clinic2008Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 22, nr 2, s. 178-185Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
3132333435 1651 - 1700 of 1702
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf