du.sePublications
Change search
Refine search result
38394041424344 2001 - 2050 of 2488
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 2001.
    Shinka Vikström, Malwa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Fem lärares röster: En studie om hur likvärdighet tolkas i en gymnasieskola2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka fem lärares uppfattning av begreppet likvärdighet i en gymnasieskola.

    Detta gjordes med hjälp av den fenomenografiska ansatsen för att kunna undersöka om det råder variation i dessa fem lärares tolkningar av begreppet likvärdighet. Detta gjordes även i anslutning till det demokratiska uppdraget som är nära kopplat till likvärdighet.

    Resultatet visar att informanterna har fem olika uppfattningar av likvärdighet. Tolkningarna är:

     Likvärdighet som hänsynstagandet till elevers förutsättningar och behov,

     Likvärdighet som ett bra bemötande oavsett geografiskt läge, kön eller social bakgrund,

     Hinder för likvärdighet,

     Likvärdighet som likvärdig bedömning samt

     Likvärdighet som uppnående av mål.

    Resultatet visar även att de flesta informanter har flera tolkningar av vad likvärdighet innebär. Detta i sin tur har gjort att informanternas svar med avseende på tolkning av likvärdighet har placerats i mer än en kategori. Resultatet visar även att informanterna arbetar utifrån det kompensatoriska perspektivet, demokrati och det demokratiska deltagarperspektivet i strävan att erbjuda en likvärdig skola till alla.

  • 2002.
    Sidenvall, Johan
    et al.
    Linköping University.
    Jäder, Jonas
    Linköping University.
    Sumpter, Lovisa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Mathematical reasoning and beliefs in non-routine task solving2015In: Current State of Research on Mathematical Beliefs XX: Proceedings of the MAVI-20 Conference September 29 - October 1, 2014, Falun, Sweden / [ed] Lovisa Sumpter, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, p. 115-125Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper explores low performing upper secondary school students’ mathematical reasoning when solving non-routine tasks in pairs. Their solutions were analysed using a theoretical framework about mathematical reasoning and a model to study beliefs as arguments for choices. The results confirm previous research and three themes of beliefs are used by the student. These themes are safety, expectations, and motivation. The results also show a connection between beliefs and imitative reasoning as a way to solve non-routine tasks. 

  • 2003.
    Sidenvall, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Lithner, Johan
    Umeå Mathematics Education Research Centre, Umeå University, Sweden.
    Jäder, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Students’ reasoning in mathematics textbook task-solving2015In: International journal of mathematical education in science and technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, Vol. 46, no 4, p. 533-552Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study reports on an analysis of students’ textbook task-solving in Swedish upper secondary school. The relation between types of mathematical reasoning required, used, and the rate of correct task solutions were studied. Rote learning and superficial reasoning were common, and 80% of all attempted tasks were correctly solved using such imitative strategies. In the few cases where mathematically founded reasoning was used, all tasks were correctly solved. The study suggests that student collaboration and dialogue does not automatically lead to mathematically founded reasoning and deeper learning. In particular, in the often common case where the student simply copies a solution from another student without receiving or asking for mathematical justification, it may even be a disadvantage for learning to collaborate. The results also show that textbooks’ worked examples and theory sections are not used as an aid by the student in task-solving.

  • 2004.
    Sigfridsson, Aleks
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares användning av NTA:s digitala "Kroppen": En studie baserad på intervjuer med lärare och elever för att undersöka om NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan främja elevers intresse och lärande i årskurs 4-6.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriveratt NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap samt vilka upplevelser elever beskriver i samband med arbete med NTA:s digitala läromedel "Kroppen"?

    Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra fokusgrupper med tre elever i vardera fokusgrupp samt en femte fokusgrupp med fyra elever. Det teoretiska ramverk studien utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet.

    Resultatet från lärarintervjuerna visar att NTA:s digitala läromedel "Kroppen" har en för hög nivå på faktatexterna samtidigt som de tredimensionella (3D) modellerna skapar förståelse för hur kroppen fungerar. Resultatet visar även att lärarna kan behöva stödja eleverna i att se samband mellan de digitala kunskaperna de skaffar sig och det verkliga livet. Resultatet visat att om NTA:s digitala läromedel gällande människokroppen ska fungera mer optimalt behöver lärare arbeta med de naturvetenskapliga begreppen för att skapa en förförståelse innan eleverna börjar arbeta med läromedlet "Kroppen"

    . Resultatet från lärar- och elevintervjuerna visar också att berättelsen i NTA:s digitala läromedel "Kroppen" skapar engagemang och motivation hos eleverna för att genomföra alla uppdrag och laborationer, men att texterna lämpar sig för de högre årskurserna. Eleverna i studien uttrycker även att de upplever att 3D-modellerna hjälper dem att förstå svåra naturvetenskapliga begrepp. Det eleverna dock saknar är fler fysiska laborationer, vilka lärare som tänker använda sig av NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan tänka på i sin framtida undervisning.

  • 2005.
    Sigvardsson, Beatrice
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Film i historieundervisning: En litteraturstudie om filmens didaktiska betydelse för elever i historieundervisning i grundskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att, utifrån aktuell forskning, urskilja vilken didaktisk betydelse film kan ha i undervisning i ämnet historia i grundskolan. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts i vilken vetenskaplig forskning inom området har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att filmens betydelse som pedagogiskt verktyg i historie-undervisning kan delas in i tre kategorier; film som betydelse för elevers motivation, film som betydelse för elevers ökade förståelse för ämnet, samt film som betydelse för elevers kritiska tänkande. Vidare har möjligheter och svårigheter med film som pedagogiskt verktyg utifrån de tre kategorierna urskilts. Resultatet visar på olika aspekter av möjligheter och svårigheter med film, där fokus ligger på förförståelse och elevers meningsskapande.

  • 2006.
    Sjöberg, Anders
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digital kompetens inom So-ämnena i årskurs F–3: Lärares syn på digital kompetens och användningen av digitala verktyg i undervisningen.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall.

  • 2007.
    Sjöberg, Anders
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digital kompetens inom SO-ämnena: Lärares syn på digital kompetens och användning av digitala verktyg.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2008. Sjöberg, Anna
    Digitalt skapande i bildämnet i grundskolan: En litteraturstudie av aktuell forskning kring digitalt skapande2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att, utifrån tidigare forskning, undersöka olika aspekter

    när det gäller digitalt skapande i ämnet bild. Metoden som används är en

    systematisk litteraturstudie. Inledningsvis ges en kortfattad tillbakablick när det

    gäller bildämnets utveckling. Resultatdelen är uppdelad i fyra delar: Förutsättning

    för digitalt skapande i bildundervisningen, inställningen till digitalt skapande hos

    elever och lärare, praktiserandet av digital skapande i bildundervisningen idag och

    betydelsen av det digitala skapandet i bildundervisningen. Det framkommer i

    resultatet att elevernas användning av digitala medier på fritiden är omfattande

    men att detta inte nödvändigtvis innebär att det har de kunskaper som krävs i

    dagens samhälle. Resultatet visar att digitalt bildskapande inte är en tillräckligt stor

    del av bildundervisningen och att lärarna har ett stort ansvar när det gäller att ge

    eleverna tillräckligt med kunskap för att de ska kunna tillgodose de krav och som

    det allt mer bildtäta samhället ställer.

  • 2009.
    Sjödin, Fredrik
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Anledningar till att inte uppnå betyget E i ämnet idrottoch hälsa: En intervjustudie med fyra elever och fyra lärare igrundskolans senare del2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien är att utifrån ett elev- och lärarperspektiv undersökanågra olika anledningar till att elever i skolår 7-9 inte uppnår betyget E i skolämnet idrott ochhälsa, och alltså riskerar att betyget F alternativt inget betyg alls. Det undersöks vilka faktorerelever och lärare anser att det finns som hinder för elever att nå betyget E i idrott och hälsa.Vad skulle kunna förändras i undervisningen för att elever som inte uppnår kunskapskravenska kunna öka sina möjligheter till att uppnå en godkänd nivå. Delstudie nr ett genomfördespå en grundskola i årskurs 7-9 i mellersta Sverige. För att svara på studiens syfte ochfrågeställningar har intervjuer som metod använts. Urvalet var från början fem skolor men pågrund av bortfall har endast en skola och fyra elever deltagit i undersökningen. Dessa fyraelever riskerar alla att inte uppnå betyget E i ämnet idrott och hälsa. I delstudie nr tvåintervjuades fyra lärare på tre olika skolor i mellersta Sverige. Samtliga var ämneslärare iidrott och hälsa på grundskolans senare del. Enligt intervjustudien med eleverna framkommerdet att det finns olika anledningar till att eleverna inte når betyget E i ämnet idrott och hälsa.Att eleverna inte deltar är en stark bidragande faktor vilket även lärarintervjuerna vittnar om.Anledningarna eleverna anger för att inte delta varierar. En anledning som en elev uppger äratt hen inte har möjlighet att ha träningskläder som de andra, och uteblir därför. En annananledning som framkom är att eleverna upplever ämnet som tråkigt, på grund av ämnetsupplägg med mycket bollsport. Även dusch- och omklädningsrummen angav eleverna somanledningar till att inte delta i undervisningen. Det mest anmärkningsvärda är att en elev intenår betyget E på grund av att hen har erbjudits anpassad studiegång för att hen inte kommeröverens med läraren i idrott och hälsa.

  • 2010. Sjödin, Margareta
    Uppfattningar om religionsämnets roll hos elever och religionslärare på ett yrkesprogram på en gymnasieskola2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med gymnasieskolan är att både förbereda eleverna för yrkesverksamhet eller för fortsatta högskolestudier men även att ge en god grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Skolverket 2011). Efter att ha arbetat som lärare i både karaktärsämnena och i de gymnasiegemensamma ämnena i snart tjugo år har jag funderat över elevernas olika förutsättningar att tillgodogöra sig dessa ämnen så att de leder till just detta.

    Allt sedan 2000-talet ska samtliga gymnasieprogram ge behörighet till högskolestudier, även på de yrkesförberedande programmen. De gymnasiegemensamma ämnena är: svenska, engelska, samhällskunskap, religion, mattematik, naturkunskap, idrott och hälsa och historia. Samtliga ämnen är indelade i kurser och omfattningen anges i poäng. En poäng motsvarar ungefär en timmes undervisning och eleverna skall få betyg i alla kurser. Betygen ska motsvara bestämda kunskapsmål i kursplanen. Det finns fem betygssteg: F, E, D, C, B och A. Dagens skola är målstyrd och det lokala ansvaret är stor då huvudansvaret ligger hos kommunerna (friskolor ej inräknade). Dock är det fortfarande regering och riksdag som genom nationella mål ska styra verksamheten och som motprestation till den ökade "friheten" kräver staten att kommunerna följer upp och utvärderar verksamheten i förhållande till lokala, nationella mål och bestämmelser.

    När Skolinspektionen 2012 genomförde en inspektion av 28 gymnasieskolor rörande undervisningen i religionskunskap visade det sig att undervisningen ofta lever upp till de krav som finns men att det finns viktiga områden där den måste bli bättre för att verkligen beröra eleverna. Det handlade bland annat om utrymmet för analys av vilken roll religioner och livsåskådningar kan ha idag.

    Eleverna anser kursen vara intressant och relevant när undervisningen ger utrymme för egen reflektion över sig själv och sina liv. Lärarna behöver, enligt undersökningen, därför i högre utsträckning planera och genomföra kursen utifrån de intressen och erfarenheter som den aktuella elevgruppen har. "Lärarna borde mer intensivt möta och utmana eleverna i undervisningen, eftersom bra undervisning motverkar fördomar"(Skolinspektionen, 2012) Det finns forskning som visar att det i elevgrupper där det finns fler elever som har negativa förväntningar och ett outtalat ointresse (för religion) som det också finns en överrepresentation av elever med antisemitiska och/eller islamofobiska värderingar."(Skolinspektionen, 2012).

    Bland de elever jag har undersökt har förkunskaperna från grundskolan i det gymnasiegemensamma ämnet religion varit mycket bristfälliga. Det måste finnas en progressionstanke i ämnet religion genom hela grundskolan så att eleverna kommer väl förberedda till gymnasiet. Dessutom upptäckte jag att det fanns en avsevärd mängd fördomar. Jag tror att om vi lärare ska kunna arbeta med rasism, främlingsfientlighet och rädslor för det okända behöver vi för det första fortbildning. Det räcker inte med en temadag varje termin eller liknande utan det kräver ett kontinuerligt arbete. Det är viktigt med en öppen diskussion så länge avsikten inte är att kränka eftersom intoleransen tycks öka och vi ser en våg av 4

    högerextremism i Europa. Enligt en ny undersökning från Skolvärlden så har 60-70 procent av lärarna haft elever med främlingsfientliga åsikter och då är det viktigt att ha ett icke-fördömande förhållande till eleverna men samtidigt stå för skolans värdegrundsprinciper. (Skolvärlden, nr 4). Inom religionsämnet finns existentiella och etiska frågeställningar, till exempel vad gäller frågor om livsstilar, livshållningar och människors olikheter, vilket gör ämnet, tillsammans med historia och svenska, till en viktig del i detta arbete.

  • 2011.
    Sjödin Öberg, Sanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Bringing the outside to the inside: Incorporating pupil’s knowledge of extramural English in teaching English to young learners2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In Sweden today, the English language is a part of our everyday lives. This means that from very young ages, children encounter the language in many different ways, media being one of the most common. This thesis aims to research if and how teachers in F-3 include this type of English in their teaching of English as a foreign language (EFL). In particular, the focus is to gain knowledge of how music/songs are being used in the classroom, and if the teachers incorporate the music that the pupils listen to in their spare time when working with music/songs. Their attitudes towards doing this is what this thesis is interested in. An empirical study was carried out with the use of interviews as data collecting method. A total of six lower primary school teachers (grades 1-3) spread out geographically in Sweden were interviewed. The results show that teachers report that they are aware of the many places where pupils encounter English, but only one of the teachers incorporate this in teaching EFL. However, the others do seem positive towards working with this and they mention many benefits in doing so. When it comes to music and songs, all teachers work with this in the subject, but once again five out of six do not include the songs that the pupils listen to, except when they in some cases pick something up in the moment. Again, even though some difficulties are mentioned, they seem positive towards this and they believe there is a possibility in including this in their teaching of EFL. However, as seen in the conclusion, time seems to be a big issue for doing so.

  • 2012.
    Sjögren, Anna
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    "Vi ska bygga med långa klossar så att tornet blir ända upp till taket": En studie av verktyg och uttrycksformer när barn synliggör matematik i förskolans olika innomhusmiljöer2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn använder när matematik synliggörs i den fria leken i förskolans olika inomhusmiljöer. Utgångspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter. Följande frågeställningar användes:1.Genom vilka verktyg och uttrycksformer synliggörs olika matematikinnehåll? 2. Vilken matematik synliggörs i leken? 3. Vilka verktyg och uttrycksformer erbjuder miljön barnen?

    För att nå syftet och besvara frågeställningarna gjordes elva strukturerade observationer på barn 1 till 6 år med hjälp av observationsschema över barns fria lek. Fyra intervjuer med pedagoger genomfördes också. Tekniker som använts för observation och intervju är observationsschema, papper, penna, fotografering och ljudupptagning.

    Resultatet visar att uttrycksformen samtal, följd av rörelse samt bild och form, var vanligast förekommande när matematik synliggjordes i barns fria lek. Det verktyg som oftast förekom var att barnen använde kroppen som ett verktyg för samtal och rörelse. De konkreta material som främst användes som verktyg var spel och pussel, tätt följt av skapande- och konstruktions- material som t.ex. papper och pennor respektive klossar och duplo. Den matematik som synliggjordes var främst den matematiska aktiviteten konstruera då barnen sorterade, konstruerade och karakteriserade saker utifrån egenskaper. Konstruera följs av de matematiska aktiviteterna förklara och lokalisera där barnen har förklarat, argumenterat och dragit slutsatser respektive lokaliserat sig själva och olika figurer i olika rum. Det var oväntat att konstruera var den vanligaste aktiviteten då matematik ofta förknippas med att räkna. Detta resultat kan i detta fall kopplas till att miljön erbjuder mycket material som uppmuntrar denna matematiska aktivitet.

    En slutsats av undersökningen är att miljön har stor betydelse för vilka uttrycksformer barn får möjlighet att använda. De material barn väljer som verktyg, och som stimulerar till matematiska aktiviteter, är främst material som inte är matematiskt syftade.

  • 2013.
    Sjölander, Patricia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Genuspedagogik i bildundervisningen: En litteraturstudie om genus betydelse för lärandet i bild2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att utifrån tidigare forskning undersöka hur lärare bemöter pojkar och flickor i bildundervisningen och om kön har betydelse för vilken attityd elever har till bildämnet. En analys har gjorts för att se om och i så fall hur kön påverkar elevers lärande och betyg i bild. Metoden som har valts för detta examensarbete är en litteraturstudie. Det urval som gjorts har avgränsats till relevanta publikationer då urvalet av vetenskaplig litteratur har varit begränsad. För att få ett så brett urval som möjligt av vetenskaplig litteratur har fokuseringen på alla årskurser för grundskolan valts. Resultatet visar att genuspedagogiken har en stor påverkan på elevers lärande och betyg. De elever, speciellt pojkar, som fostras in i könsmönstren visar sig få sämre betyg i bild och har svårt att tillgodogöra sig kunskaper i bildämnet.

  • 2014.
    Sjöquist, Joakim
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Geometrisk representation i ett historiskt perspektiv och i nationella prov: En analys av geometri i gymnasieskolans nationella prov år 1995 – 2010 med algebra som jämförande objekt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka geometrins roll i skolmatematiken historiskt och sätta

    iakttagelserna från detta i relation till en analys av hur frekvent geometrisk representation

    förekom i de nationella proven för gymnasieskolans första två kurser Matematik A och

    Matematik B åren 1995-2010. Frekvensen av geometrisk representation undersöktes på två

    sätt. En undersökning inriktade sig på frekvensen av uppgifter som kunde klassas som

    geometriska, och en andra undersökning studerade hur uppgifter som kan lösas med hjälp av

    kvadreringsregeln eller kvadratkomplettering representerades, vad gäller geometrisk eller

    algebraisk representation. Det som framkom genom det historiska perspektivet och resultatet

    från analysen av de nationella proven ställdes sedan i relation till svenska elevers resultat i

    TIMSS åren 1995, 2007 och 2008, för att slutligen jämföras med några högpresterande

    länders resultat i TIMSS motsvarande år och deras användning av geometrisk representation i

    undervisning och läromedel. Genomgående för studien användes algebraisk representation

    som ett jämförande instrument, vilket grundar sig i att studien har Krutetskiis (1976) syn på

    matematisk förmåga med algebraisk respektive geometrisk förmåga som utgångspunkt.

    I litteraturgenomgångens historiska delar framkommer att geometri har haft en skiftande roll i

    skolmatematiken genom historien, från att i princip vara ett med matematikämnet till dagens

    roll som ett avsnitt. Litteraturgenomgången visar också på en splittrad syn vad gäller arbete

    med geometri som representationsform. Krutetskii (1976) har som exempel geometrisk och

    algebraisk förmåga som två motpoler medan Tengstrand (2005), Dunkels (1996) och van

    Hiele (1986) samtliga anser att geometri kan och bör användas som verktyg för att lära sig

    andra områden av matematik, till exempel algebra.

    I den empiriska analysen av nationella prov med avseende på geometriska uppgifters frekvens

    framgår ett något avtagande antal sådana, åren 1995-2010, vilket kan fungera som en

    intressant iakttagelse då svenska elever presterat sämre i TIMSS undersökningar 2008 jämfört

    med 1995. Försämringen gäller både vid en nationell såväl som en internationell jämförelse.

    Studien är dock alldeles för liten och oprecis för att man ska kunna fastslå ett samband. Vad

    gäller analysen av i vilken form uppgifter som innehåller kvadreringsregeln samt kvadratkomplettering

    representeras visar resultatet att dessa aldrig förekom med geometrisk

    representation.

    En gemensam nämnare för länder med höga resultat på TIMSS är att de arbetar mer med

    geometrisk representation än vad svenska skolan gör. Resultatet av studien verkar därmed

    peka mot att mer geometrisk representation i svensk skola skulle kunna vara en möjlig väg

    mot bättre resultat på TIMSS.

  • 2015.
    Sjöstedt, Jane
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Språkets betydelse i de naturvetenskapliga ämnena: En kvalitativ intervjustudie om hur lärare undervisar om naturvetenskapliga begrepp i årskurserna 1-62017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genom intervjuer med lärare få kunskap om hur de beskriver att de bedriver undervisning som stärker elevers ämnesspråk inom de naturvetenskapliga ämnena, med fokus på årskurserna 1-6. För att uppnå syftet användes två frågeställningar: Hur beskriver lärare att de gått tillväga när de presenterar nya begrepp och fenomen i NO-undervisningen? och Vilka redskap beskriver lärare att de använder för att stötta eleverna i att tillägna sig det naturvetenskapliga språket?

    För att besvara frågeställningarna har åtta lärare intervjuats i studien. Resultatet visar att lärarna beskrev att eleverna behöver få höra det naturvetenskapliga språket och själva aktivt få använda begreppen i samtal, i skrift, med andra uttryckssätt och med hjälp av olika artefakter. Därtill beskrev lärarna vikten av att läraren kopplar det naturvetenskapliga innehållet till elevernas tidigare erfarenheter. De uttryckte även att eleverna behöver få möta de naturvetenskapliga begreppen muntligt, i texter och böcker samt i laborationer och experiment. Studien visar även att lärare uttryckte fördelar med att använda varierande undervisningssätt för att stärka alla elevers lärande.

    Studien visar att flera lärare använder språkverktyg som från början är tänkta till svenskämnet för att stötta eleverna i att använda det naturvetenskapliga språket i NO undervisningen.

  • 2016.
    Sjöstedt, Jane
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Språkets betydelse i naturvetenskaplig undervisning: En systematisk litteraturstudie om vad forskning säger om hur lärare kan stärka elevers ämnesspråk inom naturvetenskap för årskurs F- 62016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om vad forskning säger om hur lärare kan bedriva undervisning som kan stärka elevers ämnesspråk inom naturvetenskap, med fokus på F- årskurs 6. För att förtydliga och besvara syftet så användes två frågeställningar. Den första frågeställningen var: Vad beskriver forskning som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurserna f-6 skall erbjudas en introduktion i det naturvetenskapliga språket? Den andra frågeställningen var: Vilken betydelse har undervisning med språkutvecklande arbetssätt för elevers lärande i naturvetenskap, med fokus på elever med svenska som andraspråk? Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är en systematisk litteraturstudie. Databaserna som användes i sökprocessen är ERIC och Google schoolar och tidskriften NorDiNa. Resultatet synliggör betydelsen av att lärare är medvetna om elevers tidigare erfarenheter och kunskapsnivå inom ämnet för att elever skall kunna introduceras i det naturvetenskapliga språket. Vidare visade studien att lärare bör koppla elevernas tidigare erfarenheter med undervisningsinnehållet och att läraren stöttar eleverna i sitt skrivande genom att visa och instruera hur de ska strukturera sin text. Vidare visade resultatet att när lärare kopplar aktiviteterna i ett undersökande arbetssätt med det naturvetenskapliga undervisningsinnehållet stärks elevers lärande. Resultatet visade även att ett språkutvecklande arbetssätt stärker elevers förmåga att föra ämnesspecifika diskussioner och relevanta resonemang. Samt att ett språkutvecklande arbetssätt stöttar eleverna inlärning av ämnesinnehållet och stärker elevernas förmåga att läsa och skriva olika texttyper som dominerar i naturvetenskap.

  • 2017.
    Skeie, Geir
    Stockholms universitet.
    Education between formation and knowledge - a discussion based on recent English and Nordic research in religious education2012In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 6, no 2, p. 80-97Article in journal (Refereed)
    Abstract [no]

    Artikkelen tar utgangspunkt i spenningen mellom kunnskap (knowledge) og danning (formation) og utvikler dette som religionsdidaktisk problematikk ved hjelp av impulser fra engelsk religionsdidaktikk som tale rom å lære om og å lære av religion i skolen. Michael Grimmitt, Andrew Wright og Robert Jackson diskuteres i forhold til hverandre og det påpekeshvordan de alle fører den religionsdidaktiske diskusjon i nær kontakt med bredere tankestrømmer i pedagogisk og filosofisk tenkning. Denne diskusjon føres videre inn i nordiskreligionsdidaktisk debatt via Bråtens komparative studie og ved hjelp av Berndt Gustavssons danningsteoretiske perspektiver. Her vektlegges samspillet mellom ulike dimensjoner i danningen og det demonstreres hvordan dette kan bidra til å fange inn nyere forskningsbidrag i religionsdidaktikken. Konklusjonen er at fagdidaktisk debatt og forskning tjener på å blisett i lys av mer allmenpedagogiske perspektiver og at den kan bidra til utdyping av denallmenpedagogiske debatt om skolens innhold og mål.

  • 2018.
    Skeie, Geir
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Olson, Maria
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information; Stockholms Universitet.
    Spänningsfyllda erfarenheter: ämnesdidaktik i skilda kontexter. Presentation av skriftserien och av den första utgåvan2013In: Spänningsfyllda erfarenheter: ämnesdidaktik i skilda kontexter / [ed] Geir Skeie & Maria Olson, Stockholms universitets förlag , 2013, p. 7-10Chapter in book (Refereed)
  • 2019.
    Skjevik, Alexandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares egna erfarenheter i religionsundervisningen för årskurs 1–3: Vilka möjligheter samt problem uppfattar lärare i religionsundervisningen?2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2020.
    Skjevik, Alexandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares uppfattningar om elevers erfarenheter i dagens religionsundervisning: En studie om lärares uppfattningar om valet av innehåll och deras uppfattningar om elevers erfarenheter i religionsundervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I de samhällsorienterade ämnena i skolan arbetar elever med människors levnadsvillkor, alla

    människors lika värde och vikten av mångkulturalitet. Oavsett var i Sverige ska alla lärare

    arbeta mot samma mål i läroplanen. Det är inget nytt i dessa mångkulturella tider att skolorna

    ser olika ut beroende på vart du befinner dig i Sverige exempelvis i en mindre stad jämförelsevis

    mot en mindre by.

    Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK) samt från

    pragmatiken. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som påverkar vad lärarna

    undervisar i de samhällsorienterade ämnena och om eleverna själva får möjlighet att påverka

    undervisningen. Denna studies underlag kommer från intervjuer med fyra olika lärare. Dessa

    intervjuer utfördes på deras arbetsplatser eller via mejl. Resultatet visade att majoriteten såg

    möjligheter med inkludering i de samhällsorienterade ämnena. De möjligheter som lärarna såg

    som möjligheter var om klasserna är flerspråkiga på grund av att det blir automatiskt ett mer

    inkluderande klimat.

  • 2021.
    Skog, Ellinor
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att planera och följa upp utomhuspedagogiskamoment i naturvetenskap: En kvalitativ intervjustudie om lärares tankar kringplanering av utomhuspedagogiska moment i dennaturvetenskapliga undervisningen samt tillvaratagandet avelevers erfarenheter från densamma.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur lärare beskriver att de

    planerar utomhuspedagogisk undervisning i naturvetenskap i årskurserna F-3, samt

    hur de följer upp densamma genom att ta tillvara de erfarenheter eleverna fått.

    Studiens frågeställningar har besvarats genom intervjuer där åtta lärare verksamma

    i årskurserna F-3 fått besvara frågor om sina tankar kring utomhuspedagogik.

    Studiens resultat visar att de tillfrågade lärarna planerar utomhuspedagogiska

    moment så att undervisningen i naturvetenskap ska ske i autentisk kontext

    utomhus, involvera elevernas egna erfarenheter och intressen och kombinera teori

    och praktik. Elevernas erfarenheter tas sedan tillvara genom att de får berätta om

    dessa för varandra i syfte att lära av varandra, genom att deras vardagserfarenheter

    knyts an till ny, abstrakt kunskap samt genom att de tillåts påverka pågående

    lektioners innehåll och riktning. Studien visar dock att trots att lärarna är positiva

    till att eleverna, genom sina frågor och berättelser om egna erfarenheter, påverkar

    pågående lektioners innehåll och riktning, anser att eleverna är för unga för att

    delta i den direkta planeringen inför undervisning då detta tros resultera i en rörig

    planering. Även utomhusmiljön i sig, med sin möjliga risk att genom distraktioner

    och oförutsedda händelser leda in lektioner på sidospår, anses av somliga lärare

    vara för rörig för viss typ av undervisning.

  • 2022.
    Skog, Ellinor
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Utomhuspedagogik i naturvetenskaplig undervisning: En systematisk litteraturstudie om utomhuspedagogik i den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan-årskurs 62017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad tidigare forskning säger om elevers lärande i naturvetenskap genom utomhuspedagogik, med ett särskilt fokus på elever från förskola till årskurs 6. Studiens frågeställningar behandlar lärares intentioner med utomhuspedagogik i den naturvetenskapliga undervisningen, hur utomhuspedagogik kan stödja elevers lärande samt vilka utmaningar arbetssättet kan medföra. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie då frågeställningarna avses besvaras med hjälp av tidigare forskning inom valt område. Samtliga inkluderade studier har genomgått peer-review och framkommit genom sökningar i databaserna avhandlingar.se, NorDiNa och Eric (Ebsco). De utvalda studierna har kritiskt granskats och deras resultat har därefter analyserats, sammanställts och diskuterats. Studiens resultat visar att lärares intentioner med utomhuspedagogik exempelvis handlar om att erbjuda eleverna en alternativ arena för lärande som samspelar med den undervisning som sker inomhus. De avser även erbjuda eleverna förstahandserfarenheter av naturen samt utveckla elevernas intresse för densamma. Resultatet visar även att majoriteten av den forskning denna studie bygger på pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som stödjer elevers lärande inom naturvetenskap. Detta genom att exempelvis sinnen aktiveras och att förstahandserfarenheter av naturen anses stärka minnet och fördjupa kunskaperna. Studien visar även att utmaningar med utomhuspedagogik är lärares bristande kompetens samt praktiska utmaningar såsom lämplig klädsel för eleverna.

  • 2023.
    Skog, Johannes
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att påverka innebandyspelares prestationsmotivation: En kontrollerad interventionsstudie som utvärderar hur idrottsligt aktiva ungdomars prestationsmål påverkas av motivationskort2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling. Resterande 10 deltagare utgjorde en kontrollgrupp. Träningarna för båda grupperna var likvärdig och innehåll matchspel och tävlingsmoment. Effekten av interventionen mättes genom en validerad motivationsenkät som deltagarna besvarade både innan och efter interventionen. Resultatet indikerar genom jämförelser mellan grupperna och mättillfällena att den uppgiftsorienterade målinriktningen har utvecklats hos deltagarna som erhöll motivationskort. Detta bidrar till att experimentgruppen värderar uppgiftsorienterade mål högre än resultatorienterade mål och uppmäter en högre uppgiftsorienterad målinriktning än deltagarna i kontrollgruppen. Utifrån resultatet formuleras slutsatsen att användandet av motivationskort kan utveckla innebandyspelares prestationsmål till ett högre uppgiftsorienterat fokus trots att träningsmiljön och motivationsklimatet innehåller resultatorienterade moment. Studien menar dessutom att användandet av motivationskort kan ses som ett lätthanterbart verktyg i skapandet av en träningsmiljö som stimulerar utvecklingen av uppgiftsorienterade mål.

  • 2024.
    Skogh, Alexandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Begreppet historiemedvetande i forskning och läroplan.: En litteraturstudie om historiemedvetande och dess plats i skolans styrdokument.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur historiemedvetande beskrivs i forskningslitteratur och varför det framställs vara till vikt för historieundervisning och lärande. Det har även setts till vilka didaktiska verktyg som framhålls i forskningen för att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. Begreppet historiemedvetande är en del av kursplanen i historia och dess beskrivning jämförs i detta arbete med forskningens definitioner på begreppet. I den forskning som granskats definieras historiemedvetande som sambandet mellan dåtid, nutid och framtid, vilket stämmer väl överens med läroplanen.

    Resultatet visar att det finns forskning om arbetssätt med syfte att stärka historiemedvetandet och i detta examensarbete presenteras några av dessa studier. Studierna visar att det är möjligt att utveckla elevernas historiemedvetande med hjälp av olika arbetssätt vilket medför att de kan ses som användbara i undervisningen. Gällande vikten av historiemedvetandet synliggörs det i forskningen att detta har påverkan på såväl demokratin som förståelsen för sig själv och andra, något som inte tydligt framkommer i läroplanens beskrivning av begreppet. Det framkommer att elever till synes tar till sig mer av undervisningen om denna kan kopplas till det egna livet, vilket i sin tur kan bidra till ett mer utvecklat historiemedvetande.

  • 2025.
    Skogh, Alexandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Elevers historiemedvetande: En intervjustudie om historiemedvetandet hos elever i grundskolans mellanår.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien undersöks hur uttryck hos elever i grundskolans mellanår kan tolkas som ett uppvisande av ett historiemedvetande. Detta sker genom en jämförelse med den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens fyra definitioner av Karl Ernst Jeismanns teori om historiemedvetande. Metoden som använts är semistrukturerade gruppintervjuer i vilka totalt sex elever medverkat. Frågor rörande vad som karaktäriserar historia, platser för historieinlärning samt elevernas förhållningssätt till andra ställdes för att möjliggöra studien. Det har i undersökningen visat sig att elever tydligast uppvisar vad som kan tolkas som ett historiemedvetande när de känner ett emotionellt samband. Det framkommer även att det är Jensens fjärde definition av historiemedvetande som tydligast uttrycks bland de deltagande eleverna. Utifrån detta dras slutsatsen att lärare bör vara uppmärksamma på hur elever uttrycker sig när de samtalar om saker som kan vara sammankopplat med släktingar eller sig själva eftersom det är då de emotionella sambanden till synes uppvisas.

  • 2026.
    Skoglund, Camilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Elevledda utvecklingssamtal2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare och vårdnadshavare upplever elevledda utvecklingssamtal och om de upplever att dessa samtal kan få elever mer medvetna om sitt eget lärande. Jag har intervjuat lärare som provat på att hålla elevledda utvecklingssamtal. Vårdnadshavare till elever som själva lett samtalen har svarat på en enkät kring utvecklingssamtalet. Det jag kunnat utröna är att de lärare som prövat på metoden med elevledda utvecklingssamtal är positivt inställda till det. De ser alla den inneboende kapacitet som finns i alla elever oavsett ålder. De ser att elever kan ställa sig utanför sitt eget lärande och titta på sitt lärande, med mer eller mindre hjälp av en vuxen förstås. Likaså uttrycker vårdnadshavarna att det gett mycket att få se sitt barn i rollen av samtalsledare. Vårdnadshavarna uttrycker även att de är imponerade av hur mycket deras barn faktiskt förstår och vet om sin skolgång och sin fortsatta kunskapsutveckling. Lärarnas uppfattning är också att eleverna blir mer medvetna om sitt eget lärande och att eleverna är mer intresserade både av vad man gör i skolan och varför samt vad man ska ta upp på samtalet.

  • 2027.
    Skoglund, Mai
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematisk problemlösning i teori och praktik: Hur lärare arbetar med problemlösningsförmågan på gym-nasiet 2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt senare forskning har det visat sig att problemlösning ökar matematisk förståelse vilket även leder till förbättrade resultat inom matematiken. Det som är intressant är att trots detta så har matematiken alltför ofta ett ganska traditionellt upplägg med genomgång och fokus på procedur och begrepp.

    Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur matematiklärare på en mindre gymnasieskola i södra Norrland arbetar med problemlösning i matematikundervisningen och vad de gör för att eleverna skall utveckla problemlösningsförmågan utifrån läroplanen för gymnasiet.

    I denna fallstudie har jag intervjuat undervisande lärare, observerat lärarens lektion där de ar-betat med problemlösning och sedan kompletterat med ännu en intervju för att få svar på följdfrågor som uppstod vid lektionsbesöket.

    Resultaten visar att lärarnas syn på problemlösning varierar men jag fann att de hade relativt lika arbetsgång i klassrummet när de arbetade med problemlösning. Eleverna arbetade alltid i grupp, introduktion av problem samt en redovisning av lösningar. Lärarna som medverkade i denna undersökning var överens om att problemlösning var en viktig del av matematikämnet som de vill arbeta mer med och de var även överens om att tidsbrist var den faktor som var orsaken till att de inte arbetade med problemlösning så ofta som de önskade.

    I arbetet har jag redovisat min egen undersökning och jämfört med aktuellt forskningsresultat och gällande läroplan för matematik på gymnasiet

  • 2028.
    Skogs, Julie
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, English.
    Students' questionnaire-based views on teacher feedback on their writing2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    A large part of what instructors to at university is give feedback on the written work of students. This is particularly true for those teaching languages and the process of reading and responding in writing a time-consuming process. The feedback given can concern aspects of language proficiency, sentence structure, grammatical correctness and lexical choice. Feedback is often given on content and textual issues such as paragraphing, effectiveness of arguments and level of critical analysis. As teachers, we hope that he feedback will result in an improvement in the student's revised work but also other subsequent written work. This paper investigates how one cohort of ESL univeristy students experience teacher feedback. The responses of this questionnaire-based survey show that students appreciate the feedback they get but do not always understand what it is they are expected to to.

  • 2029.
    Skogs, Julie
    Dalarna University, School of Languages and Media Studies, English.
    Subject line preferences and other factors contributing to coherence and interaction in student discussion forums2013In: Computers and education, ISSN 0360-1315, E-ISSN 1873-782X, Vol. 60, no 1, p. 172-183Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A number of factors may affect student interaction in an asynchronous online discussion forum used in learning. This study deals with student preferences for the subject line of messages and in what ways the choice of subject line contributes to coherence and interaction reflected in the textual and interpersonal functions of the linguistic items used. The study also attempts to determine what affects the choices made by participants. Nine separate discussion forums from three different undergraduate courses in English at a Swedish university were used in the study. A total of 98 students and 435 student messages were examined and a number of trends appeared. The functions of the subject line may be summarized as contributing to coherence by reflecting message content in a number of different ways. In addition, the subject line can perform other tasks such as maintaining social relationships among the participants. It is not clear in what ways the subject line contributes to interaction with regard to increasing the reading rate. The trends observed indicate that other factors than subject line content may contribute to whether students are inclined to access a message or not, such as when a message is posted and where it is displayed on the screen. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 2030.
    Skorupan, Josefine
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att undervisa om grammatik: Isolerad eller integrerad grammatikundervisning?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning inom grammatik har under de senaste årtionden inte prioriterats i Sverige samtidigt som svenska elever har bristande kunskaper inom grammatik. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar angående elever i årskurs 4-6 tillägnande av grammatik med hjälp av integrerad respektive isolerad grammatikundervisning. Vilken av de två metoderna påverkar elevers grammatikutveckling mest? Är det någon av metoderna som förordas?

    Utifrån tre avhandlingar och fyra vetenskapliga artiklar har studien kunnat genomföras. Resultatet visar att den integrerade grammatikundervisningen är den som förordas i tidigare forskning och gynnar elevers grammatikutveckling genom att den möjliggör att göra grammatiken konkret. Den isolerade grammatikundervisningen anses vara för abstrakt för att eleverna ska kunna tillägna sig grammatikkunskaper men kan användas och gynna elevers grammatikutveckling om den används på ett medvetet sätt.

  • 2031.
    Skorupan, Josefine
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Integrerad eller isolerad grammatikundervisning?: En interventionsstudie om stöttning av elevers språkriktighetsutveckling i årskurs fyra2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning inom grammatikundervisning har under de senaste decennierna inte prioriterats i Sverige trots att svenska elever har bristfälliga kunskaper inom grammatik. I svenskämnets kursplan för åk 4–6 läggs stor vikt vid språkriktighet, vilket berör den del i grammatiken som rör normbrott i det formella skriftspråket. Av egen erfarenhet, genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), är just språkriktighet en svårighet för många elever. Detta gäller främst när de ska skilja mellan

    de och dem som är nominativ och ackusativ av ett personligt pronomen i tredje person plural.

    Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning kortvarig, riktad grammatikundervisning kan leda till bättre språkriktighet hos elever i årskurs fyra. Studien fokuserar på en viss språkriktighetsregel, som valts ut för att den ofta vållar problem både i elevers och äldre skribenters texter, nämligen valet mellan formerna

    de och dem när detta personliga pronomen följer efter det finita verbet. Undersökningen gjordes genom en interventionsstudie med kvantitativ ansats där det empiriska materialet samlats med hjälp av ett fältexperiment. Experimentet utfördes i två jämförbara elevgrupper som en del av deras ordinarie undervisning. Det omfattade ett förtest i form av ett frågeformulär (lucktext), därefter ett kort undervisningspass baserat på olika metoder i de två grupperna, och slutligen ett eftertest i samma form som förtestet. Eleverna har alltså blivit studerade i en naturlig miljö och blivit utsatta för en nyckelvariabel (grammatikundervisningsmetod) med syfte att kunna se vilken inverkan den har. Materialet har sedan analyserats statistiskt. Resultatet visar att när det gäller kortvarig, riktad undervisning kan isolerad grammatikundervisning gynna elevers språkriktighetsutveckling mer än integrerad grammatikundervisning. Dock är inte studien statistiskt signifikant, vilket gör att en absolut slutsats inte kan dras. Den teoretiska ansats som valts för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande vars vanligaste tolkning är att lärande inte kan ske i en isolerad lärkontext. Min studie visar dock motsatsen när det gäller kortvarig grammatikundervisning, vilket reser frågor kring hur strikt teorin bör tolkas.

  • 2032.
    Skott, Pia
    et al.
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Hallsén, Stina
    Nihlfors, Elisabet
    Arnqvist, Anders
    Uppsala universitet, Avdelningen för rektorsutbildning.
    Malmberg, Kristina
    Djupanalys av förskolans ledningsorganisation: dokumentstudie2015Report (Other academic)
  • 2033.
    Sköld Nederlund, Terese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    NTA som skolutveckling: Hur lärares professionalism påverkas av skolutveckling2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att dels undersöka och analysera lärares erfarenheter avNaturvetenskap och teknik för alla (NTA), dels att undersöka hur NTA hanterats utifrån ettskolutvecklingsperspektiv, och dess påverkan från ett professionalitetsperspektiv.Kvalitativa intervjuer gjordes med fem lärare i grundskolans lägre åldrar. Lärarna hade olika långerfarenhet av undervisning med NTA.Slutsatsen från denna undersökning var att de tillfrågade lärarna ansåg att NTA är bra. Alla lärarevar mycket positivt inställda till NTA och övertygade om att NTA är ett bra stöd förundervisning i naturvetenskap. Lärarna ansåg också att deras planeringsarbete ochundervisningsupplägg underlättas med hjälp av NTA.Sett ur ett skolutvecklingsperspektiv innebär ofta NTA ett införande av en centraliserad Topdownpedagogik. Detta innebär i praktiken en avlastning för lärarna, då de spar tid genom attanvända de centralt framtagna NTA-paketen, vilket har gjort att lärarna välkomnar NTAuppläggeti undervisningen.Färdiga utbildningskoncept som införs genom topp-down initiativ kan långsiktigt urholkalärarrollens professionalitet. NTA införs ofta som ett top-down initiativ, om än förankrat ilärarprofessionen. Trots detta har lärarna i studien lyckats ta till sig, anpassa och införliva NTA isin ordinarie undervisning

  • 2034.
    Snell, Annica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digitala verktyg och matematik: En litteraturstudie om appar i matematikundervisning för årskurs f-3.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att utifrån aktuell forskning få kunskap om hur digitala verktyg och framförallt surfplattor/iPads används i matematikundervisning för årskurs f-3, med avseendet att stimulera och motivera elevers lärande i matematik och möjlighet till interaktion. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts för att finna relevant forskning inom studiens område, fynden har sedan granskats genom en innehållsanalys. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det visuella uttrycket som digitala verktyg erbjuder lockar och engagerar elever. Samtidigt framkommer att det matematiska innehållet ibland får stå tillbaka för den visuella upplevelsen. Det tydliggörs att utmanande spel eller spel med inbyggt matematiskt innehåll är de spel som motiverar och engagerar elever och som får elever att använda svårare matematiska strategier. I litteraturstudiens resultat synliggörs dock att de flesta appar eller programvaror saknar samarbete mellan elever.

  • 2035.
    Snell, Annica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares användning av applikationer i matematikundervisningen: En intervjustudie som undersöker lärares syfte och urval av applikationer i matematikundervisning för årskurs 1–32017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Digitala verktyg som datorer och surfplattor har blivit ett vanligt inslag i bland annat skolans matematikundervisning. Enligt tidigare forskning domineras surfplattornas applikationer av färdighetsträning eller applikationer som fokuserar på elevers kognitiva utveckling, så kallade, elevcentrerade modeller. Därtill framkommer att de mest förekommande applikationerna ibland saknar matematisk noggrannhet. Denna empiriska studie syftar därför till att erhålla djupare förståelse för hur undervisande lärare i årskurs 1–3 använder applikationer i syfte att skapa situationer vilka kan erbjuda tillfällen till lärande. Resultatet visar att urvalet styrs av det tillfälliga behovet och att de applikationer som används är de som baseras på färdighetsträning, utmanade spel eller spel med inbyggt belöningssystem. Applikationerna används därför främst som ett komplement för att repetera och inöva via olika uppgifter, det framkommer således att valet utförs efter att erbjuda eleverna ett varierande och lustfyllt arbetssätt. Dessutom framkommer att det anses svårt värdera den kunskapsutveckling som påverkas genom användandet av enbart applikationer.

  • 2036.
    Snell, Emma
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digitala hjälpmedel i undervisningen, -ur ett lärarperspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad ett antal verksamma pedagoger tycker om dessa verktyg samt studera om, hur och varför verktygen används/inte används. Den metod som detta arbete grundar sig på, är en enkätundersökning som genomfördes under månaderna mars och april 2014. Enkäterna skickades till ett fyrtiotal skolor i Mellansverige. En majoritet av deltagarna i undersökningen svarade att IT och digitala verktyg är användbara i undervisningssammanhang. Enligt resultatet tycks pedagogers inställning till digitala hjälpmedel till stor del påverkas av vilka resurser man har. Ett av skolans syften är att förbereda eleverna att leva och verka i samhället. Det ställer krav på att skolan förbereder eleverna på det alltmer digitaliserade samhälle vi lever i. Ett sätt att göra detta är att som pedagog själv utnyttja digitaliserade verktyg i klassrummet.

  • 2037.
    Solberg, Aleksandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Estetiska lärprocesser i bildundervisningen: En litteraturstudie om bilddidaktisk forskning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Litteraturstudiens syfte är att utforska hur tidigare forskning inom bilddidaktik ser på estetiska lärprocesser och hur de tillämpas i den svenska bildundervisningen. De pedagogiska inriktningarna som denna litteraturstudie vilar på är det sociokulturella perspektivet, teorin om multipla intelligenser och reformpedagogiken, eftersom estetiska lärprocesser i korthet innefattar en blandning av dessa inriktningar. De frågeställningar som litteraturstudien har ska besvara syftet och fokus har varit på hur bildämnet i grundskolan förhåller sig till ett estetiskt lärande samt hur estetiska lärprocesser kan främja elevers lärande.

    Metoden för litteraturstudien har varit en systematisk litteraturstudie och den analysmetod som använts är en kvalitativ innehållsanalys av forskningslitteraturen som valts ut genom en systematisk sökning i olika databaser. Forskningslitteraturen avgränsades till att endast gälla avhandlingar eller artikel/kapitel och endast svensk forskningslitteratur.

    Resultatet visar att estetiska lärprocesser är något som sällan förekommer i dagens grundskola. En orsakande faktor anses vara att de estetiska ämnena marginaliserats, vilket resulterar i att bildundervisningen präglas av bildframställning med fokus på material och teknik. Däremot förespråkar forskningen estetiska lärprocesser i bildundervisningen då det ger eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, uthållighet, innovation, kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Genom att kombinera de estetiska ämnenas didaktik med estetiska lärprocesser utvecklas elevernas tänkande och kreativitet, vilket ger dem möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt, värdera sitt och andras arbete och våga prova nya tillvägagångssätt.

  • 2038.
    Solberg, Aleksandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undersökande arbetssätt i bildundervisningen: Empirisk studie om produkten och processen för lärande.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att undersöka hur bildlärare i mellanstadiet arbetar med produkt- och processkriterier i sin bildundervisning. Undersökningen baseras på lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, eftersom inlärningprocessen som står i fokus för examensarbetet är estetiska lärprocesser och har ett undersökande arbetssätt. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats som berör balansen mellan produkt- och processkriterier i bildundervisningen, förutsättningarna för ett undersökande arbetssätt samt estetiska lärprocessers betydelse för elevernas lärande. Undersökningen har en kvalitativ ansats, vilket innebär att det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med två bildlärare samt två fokusgruppsintervjuer beståendes av sex elever i vardera. I detta examensarbete är det sociokulturella perspektivet den teoretiska utgångspunkten, vilket innebär att resultatet diskuteras utifrån det perspektivet. Undersökningen visar att bildlärarna vill utforma sin undervisning baserat på ett undersökande arbetssätt där eleverna vågar ta risker i sitt skapande. Resultatet visar att tid är en avgörande faktor för att arbetssättet ska kunna baseras på estetiska lärprocesser.

  • 2039.
    Soltani Zamani, Ali
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gymnasieelevers möte med bokstavsymbolerna i algebra: Gymnasieelevers olika uppfattningar och svårigheter kring bokstavsymboler i algebra2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på gymnasieelevers uppfattningar och missuppfattningar när de ska läsa, tolka och lösa uppgifter med algebraiska symboler. Arbetet fokuserar på elevernas svårigheter vilka upplevs olika i olika sammanhang såsom till exempel generalisering av tal, okänt tal och variabel. För att få svar på detta, intervjuades åtta gymnasieelever från olika årskurser och med skiftande algebrakunskaper. Resultatet blev att elever uppvisar olika svårigheter med algebraiska symboler, vilket stämmer överens med den forskning som är genomförd inom området. Detta ses som en följd av övergången från konkreta beräkningar i aritmetik till abstrakta och strukturerade beräkningar i algebra. Svårigheterna beror bland annat bero på att algebraiska symboler och tecken kan byta roll i ett algebraiskt uttryck medan elever brukar tolka dessa symboler endast ur en synvinkel. Elever ska därmed vara medvetna om symbolernas olika placeringar och dess egentliga innebörd. Slutsatsen banar då väg för lärare att arbeta utifrån olika utgångspunkter.

  • 2040.
    Song, William Wei
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Information Systems.
    Forsman, Anders
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Information Systems.
    Yan, Jia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Chinese.
    An e-Curriculum Based Systematic Resource Integration Approach to Web-Based Education2014In: International Journal of Information and Education Technology, ISSN 2010-3689, ISSN 2010-3689, Vol. 5, no 7, p. 495-501Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With the rapid advancement of the web technology, more and more educational resources, including software applications for teaching/learning methods, are available across the web, which enables learners to access the learning materials and use various ways of learning at any time and any place. Researchers from both computer science and education are working together, collaboratively focusing on development of pedagogically enabling technologies which are believed to improve the infrastructure of education systems and processes, including curriculum development models, teaching/learning methods, management of educational resources, systematic organization of communication and dissemination of knowledge and skills required by and adapted to users. In this paper we address the following two aspects of systematic integration architecture of educational systems: 1) learning objects – a semantic description and organization of learning resources using the web service models and methods, and 2) learning services discovery and learning goals match for educational coordination and learning service planning.

  • 2041.
    Sophie, Yvert-Hamon
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Le Petit Prince på franska: En undersökning om att läsa litteratur inom moderna språk på grundskola senare år2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer. Studien visar att det är möjligt att harmonisera en undervisning baserad på litteratur med de nationella målen för moderna språk. En sådan undervisning kan främja kommunikation både muntligt och skriftligt. Den kan också utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlärningen går till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lässtrategierna och uppmuntra dem att lära sig anpassa lässtrategin med textens natur. Att litteratur utgör en del av kulturen bör dock förstärkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince kännetecknas av underlättande särdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande för alla elever och några elever fick svårigheter i samband med deras språknivå. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgörande roll i nyttan av undervisning baserad på litteratur både vad det gäller deras förhållningssätt och hur de upplever svårigheterna. Användning av lärobokstexter i språkundervisningen främjar bottom up-läsning och installerar vanor som kan hindra en top downläsning vid långa och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses alltså vara nödvändigt för att utnyttja språkundervisningen baserad på litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp då eleverna behöver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gäller både inom språkundervisningen baserad på litteratur så som språkundervisningen i övrigt. Litteratur anses alltså vara ett bra komplement till läroböcker.

  • 2042.
    Spännar, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Alla barn är likadana oavsett kultur”: En studie i om hur pedagoger uppfattar och genomför sitt arbete imångkulturella barngrupper i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dagens förskola är under förändring. Allt fler familjer har anlänt till Sverige som flyktingar och barnen börjar i förskolor runtom i landet. Förskolans läroplan, Lpfö 98 (rev. 2016) beskriver att förskolans pedagoger ska arbeta med att synliggöra kulturella skillnader och värderingar i barngrupperna för att gynna barnens förutsättningar för att leva i ett internationaliserat samhälle. Studiens syfte är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskolepedagoger ser på arbetet med att möjliggöra förståelse och öppenhet hos barn om kulturell mångfald. Frågeställningar som använts är: Vad är pedagogernas uppfattning om sitt uppdrag att bidra till att främja barnens möjligheter till att förstå och möta olika kulturer? Hur beskriver pedagogerna arbetet med kulturell mångfald? Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativ intervju och fyra stycken pedagoger intervjuades. Slutsatser av resultatet visade att pedagogerna är genuint intresserade av de nya kulturerna kommit till deras avdelningar men problem fanns med språklig kommunikation. Kulturellt arbete ansåg pedagogerna var beroende av föräldrar från andra kulturer men problematiserades utifrån att pedagogerna inte visste om föräldrarna hade negativa upplevelser från deras hemländer.Barn från andra kulturer och länders lärande lyftes inte fram av pedagogerna. Arbetet med kulturer skulle gynna svenska barns lärande vilket gör att slutsatsen kan dras att förskolans monokulturella traditioner tas för givet i verksamheten. Pedagogerna sammanförde icke önskvärda beteenden med kulturell tillhörighet vilket kan skapa uppdelningar och negativa konsekvenser för barnen. Mer kunskaper behövs hos förskolans pedagoger samt gemensamma diskussioner i arbetslagen där begreppet kultur definieras.

  • 2043.
    Spånberg, Linn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att skriva sig till läsning med hjälp av datorn: En systematisk litteraturstudie om för- och nackdelar med datorn som skrivverktyg vid läs- och skrivinlärning.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa befintlig forskning om läs- och skrivutvecklingsmetoden ASL och dess för- och nackdelar. Syftet har konkretiserats genom frågeställningen: Vilka argument finns för och emot metoden ASL,

    att skriva sig till läsning med datorn som skrivverktyg? Frågeställningen i studien har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där författaren har analyserat och granskat forskning om metoden. Genom sökningar i olika databaser och manuella sökningar har forskning hittats. Det finns lite forskning inom området eftersom metoden är relativt ny och därmed är det svårt att hitta forskning på svenska. Metoden har visat sig ha positiva effekter på dels den sociala interaktionen bland elever samt motivationen till läs- och skrivutvecklingen där datorn används i undervisningen. Lärarna har ej använt enbart ASL utan kombinerat den med andra traditionella metoder där pennan används som skrivverktyg.

  • 2044.
    Spånberg, Linn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Möjligheter och svårigheter för lärare och elever med ASL i den tidiga läs- och skrivundervisningen: En intervjustudie om lågstadielärares uppfattningar om metoden ASL2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om metoden att skriva sig till läsning, ASL, i den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3. Sex semistrukturerade intervjuer är genomförda med lågstadielärare som arbetar med ASL i undervisningen. Den teoretiska ansats som valts för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande vars vanligaste tolkning är att lärande sker i ett socialt sammanhang. I det valda perspektivet är språket ett redskap. I det sociokulturella perspektivet är det viktigt att reflektera över hur artefakterna används i lärandet. Studiens resultat visar att ingen av lärarna enbart använder sig av metoden ASL i undervisningen, utan de kombinerar ASL med andra metoder. Lärarna ser flera positiva effekter i elevernas läs- oh skrivlärande genom användning av ASL. De lyfter fram ökad motivation, förmåga att skriva längre texter och bättre läsförmåga. De negativa effekterna som framkommer i undersökningen är färre. Samtliga lärare är överens om att en negativ effekt av användandet av ASL är när datorn/ipaden inte fungerar vilket leder till att lärarna inte kan genomföra sin undervisning. Samverkan mellan skola och hem är också en faktor som är negativ när eleverna glömt att ladda sin dator/ipad eller glömt den hemma.

  • 2045.
    Staffansson, Denise
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Pollack, Matilda
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Anknytning – de yngre barnens första tid i förskolan: En studie om fyra förskollärares resonemang om anknytning för de yngre barnen i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att synliggöra hur förskollärare resonerar angående de yngre barnens första tid i förskolan. För att komma fram till detta har kvalitativa intervjuer använts som metod. Intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Den teori som använts för att analysera och tolka materialet är Bowlby’s anknytningsteori.

    Förskollärarna berättar om olika metoder de använt sig av vid det yngre barnets första tid i förskolan, de lyfter tydligt fram att barnen ska vara trygga i förskolan, att alla barn är olika och har olika behov och att pedagogerna måste anpassa den första tiden i förskolan efter varje individ. Förskollärarna menar även att det är viktigt att barnen hittar en annan trygghet än sin förälder på förskolan, då pedagogen kommer att blir en vikarierande anknytningsperson till barnet.

    Samtliga förskollärare uttalar sig om hur betydelsefullt det är att vårdnadshavarna får ta del av verksamheten och att de ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan. Är vårdnadshavarna trygga med att lämna barnet i förskolan blir barnet tryggt. Det är viktigt att fokuset inte ligger på att barnet ska bli lämnat på förskolan, utan fokus ska ligga på att barnet ska känna sig trygg av att vara på förskolan.

    Förskollärarna har lite olika syn på anknytning hos barnen den första tiden i förskolan. En metod är att utöka tiden för dagen successivt för att barnet ska skapa en trygg anknytning till pedagogerna. Barnen ska få ta del av alla rutiner i förskolan innan det börjar sina ordinarie tider för att en trygghet ska kunna skapas. En annan metod är att barnet ska vistas några timmar under förmiddagen på förskolan den första tiden för att skapa en anknytning till pedagogerna, och att rutinerna för dagen faller sig naturligt för barnet senare när det börjar sina schemalagda tider.

  • 2046.
    Staffas, Ulrika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö: En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet?

    För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord.

    Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna.

    Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

  • 2047.
    Starkenberg, Frida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digitala anpassningar i svenskundervisning: En studie om mellanstadielärares anpassningar, med fokus på digitala verktyg för att stimulera elevernas läs- och skrivförmåga i svenskundervisningen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis handlar denna studie om att undersöka hur mellanstadielärare i svenska arbetar med anpassningar i sitt klassrum, med fokus på hur de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning för att ge alla elever möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Studiens övergripande syfte mynnar ut i två specifika frågeställningar. Den första berör hur svensklärare på mellanstadiet anpassar sin undervisning för att ge eleverna i klassrummet möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga genom digitala verktyg. Den andra handlar om vilka kunskaper svensklärare har i att göra anpassningar för att stötta elevernas utveckling i att läsa och skriva. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats där data kommer att samlas in genom observationer och intervjuer med verksamma svensklärare på mellanstadiet.

  • 2048.
    Starkenberg, Frida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Elever i behov av stöd i läs- och skrivutvecklingen: En intervjustudie av svensklärares undervisning för att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever i behov av stöd2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar när det gäller att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever i behov av stöd. Studiens data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på mellanstadiet. Datainsamlingen har bearbetats med stöd av en innehållsanalys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att lärare behöver skapa en undervisning som grundar sig i elevernas olika förutsättningar och behov. Elevmaterialet måste vara anpassat efter elevens tidigare kunskaper samtidigt som materialet stöttar elevens vidareutveckling. För att kunna vägleda eleven vidare i utvecklingen behöver läraren dokumentera den lärprocess som eleven genomgår. Eftersom samhället idag blir alltmer digitaliserat har lärares möjligheter att individanpassa undervisningen vidgats. De nya digitala verktygen har öppnat upp för ett multimodalt och anpassat lärande. Resultaten visar att lärarna använder olika metoder för att kartlägga elevers läs- och skrivförmåga. Lärarna grundar svenskundervisningen på elevernas tidigare läs- och skrivkunskaper för att samtliga elever ska kunna befinna sig i klassrummet. Lärarna anser att de digitala verktygen gör det möjligt för lärarna att möta fler elevers behov. Slutsatserna som studien visar är att lärarna arbetar för att skapa en inkluderande och individanpassad svenskundervisning som utgår från elevernas olika läs- och skrivbehov.

  • 2049.
    Stefansdotter, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Muntlig kommunikation i engelskundervisningen - en empirisk studie: Vad motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i klassrummet?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

  • 2050.
    Stefansdotter, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Muntlig kommunikation i engelskundervisningen - en litteraturstudie: Hur lärare kan motivera elever i åk 4-6 till muntlig aktivitet i klassrummet2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

38394041424344 2001 - 2050 of 2488
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf