du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
38394041 2001 - 2034 of 2034
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2001.
    Åhman, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att konkretisera abstrakta begrepp: En systematisk litteraturstudie om grundskoleelevers begreppsförståelse inom naturvetenskapliga ämnen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på vad aktuell forskning säger om hur elever lär sig

    naturvetenskapliga begrepp. De två frågeställningar som undersökts är: på vilket sätt

    kan praktiskt arbete hjälpa grundskoleelever att förstå naturvetenskapliga begrepp? och på vilket

    vis har muntlig kommunikation betydelse för inlärning av naturvetenskapliga begrepp? Studien är

    en systematisk litteraturstudie där arbetet med att få fram aktuell forskning har

    systematiserats och dokumenterats. Litteraturen till studien har analyserats och

    granskats för att finna teman som besvarar frågeställningarna. Denna studies resultat

    visar att praktiskt arbete och muntlig kommunikation kan stödja elevers lärande av

    begrepp samt att platsen för lärandet kan vara inom- eller utomhus för att eleverna

    ska få möjligheter att relatera till begreppen i deras rätta miljö. Studien visar att

    eleverna har lättare att förstå de begrepp som lärs ut om det samtidigt bedrivs en aktiv

    muntlig kommunikation mellan lärare och elever. Genom den muntliga

    kommunikationen får eleverna möjlighet att koppla sina vardagserfarenheter till de

    naturvetenskapliga begreppen och detta är ett bra sätt att närma sig samt väcka

    elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Studien visar att det praktiska

    arbetet bör gå hand i hand med den muntliga kommunikationen för att eleverna ska

    få de bästa förutsättningarna för sitt lärande av naturvetenskapliga begrepp. Studien

    visar även att lärarens kompetens är viktig för att eleverna ska ges möjlighet till

    utveckling och förståelse för de naturvetenskapliga ämnena.

  • 2002.
    Åhman, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Elevers användning av naturvetenskapliga begrepp: Lärares metod att knyta vardagliga ord med naturvetenskapliga begrepp2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskaperna och intresset för naturvetenskapliga ämnen har sjunkit enligt PISA rapporten från 2012. För att öka kunskaperna och intresset för naturvetenskapliga ämnen behöver under-visningen utgå från elevers vardag enligt tidigare forskning. Syftet med studien är att se hur lärare som undervisar i de lägre årskurserna kopplar vardagliga ord med naturvetenskapliga begrepp i undervisningen och hur eleven använder de naturvetenskapliga begreppen i sina diskussioner. För att titta närmare på de här två frågeställningarna valdes metoderna lektionsobservationer, lärarintervjuer och fokusgruppssamtal med elever. Utifrån forskning som ingår i studien har det framkommit att samtal inom naturvetenskapliga ämnen utgår från vardagliga ord som knyts samman med naturvetenskapliga begrepp och min studies empiriska del visar att lärare i studien förde mycket samtal med eleverna om naturvetenskapliga begrepp. Den här studien visar att det är elevernas frågor som utgör grunden för samtalen i gruppen, vilket utvecklar elevens förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Studien visar även att det är viktigt att ge eleven tid för repetition av naturvetenskapliga begrepp för att eleven ska kunna reflektera över sitt lärande och befästa kunskaperna. Genom att eleverna får tiden att befästa kunskaperna visar studien att eleverna använder sig av naturvetenskapliga begrepp i sina diskussioner. Slutligen är det viktigt att komma ihåg att för att kunna lära sig naturvetenskapliga begrepp måste man använda naturvetenskapligt språk i undervisningen.

  • 2003.
    Åkerberg, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Man får så mycket kärlek": En kvalitativ studie om förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att skapa djupare förståelse kring hur fyra förskollärare arbetar med och talar om barn som de upplever är i behov av särskilt stöd. För att synliggöra de uppfattningar som finns bland respondenterna har en fenomenografisk ansats använts i studiens genomförande. Studiens empiri har samlats in genom en halvstrukturerad intervjuform, där fyra verksamma pedagoger från en förskola deltagit.

    Resultatet visar att förskollärarna upplever att det finns ett brett spektrum av olika anledningar till behov av särskilt stöd. Det blir upp till dem att på olika sätt utröna var problematiken finns och om det finns ett behov av extra stöd. Barnen inkluderas i den ordinarie verksamheten men det kan innebära svårigheter för förskollärarna att ge dem den uppmärksamhet och det stöd som de ser att barnen behöver.

  • 2004.
    Åkerblom, Nina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter: En intervjustudie med lärare i grundskolans tidigare år2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet uppfattar att de använder digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Mitt syfte har varit att ta reda på hur elevernas läs- och skrivutveckling kan stöttas genom användningen av digitala verktyg samt undersöka vilka positiva och negativa effekter lärarna lyfter fram som ett resultat av detta. En anledning till att den här studien handlar om digitala verktyg är för att läroplanen reviderades i år för att förtydliga skolans uppdrag angående att stärka elevernas digitala kompetens (Skolverket 2017, s. 2). För att genomföra den här studien har jag intervjuat sex lärare i årskurs 1–3 på tre skolor, där alla lärare har skilda erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg. Resultatet i studien har visat att digitala verktyg är gynnsamt för så gott som samtliga elever. Det medför en ökad motivation och lust att arbeta. Eleverna kan skriva texter utan att finmotoriken blir ett hinder och lärandet kan göras på ett lustfyllt sätt. Digitala verktyg gör det även enklare att individanpassa undervisningen. En negativ aspekt som lyfts fram av lärarna är en oro att finmotoriken ska påverkas när de använder digitala verktyg i stor utsträckning. Lärarnas svar tycks bekräfta att digitala verktyg kan fungera som ett värdefullt medierande redskap i undervisningen, ett medel för scaffolding som gör det lättare att träffa den enskilda elevens proximala utvecklingszon.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2005.
    Åkerlund Nava, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärares uppfattning om hållbar utveckling: En kvalitativ studie om hur lärare i årskurserna F-3uppfattar begreppet hållbar utveckling i förhållande tillstyrdokumenten samt hur de tillämpar begreppet iundervisningen2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få förståelse för hur några verksamma lärare i årskurs F-3uppfattar begreppet hållbar utveckling i förhållande till skolans styrdokument samt hurde tillämpar begreppet i sin undervisning. För att besvara syftet gjordes en kvalitativstudie med 5 verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet visar att alla lärare ärmedvetna om att i deras uppdrag ingår hållbar utveckling. Uppdraget är dock svårt atttolka, lärarna beskriver svårigheter i att begreppet är stort och ett av problemen beskrivssom; alla lärare tolkar det på olika vis. Hållbar utveckling nämns endast två gånger i del1 och 2 i läroplanen (2011) och då i förhållande till miljöperspektivet. Dock visarforskning (Björneloo 2007) att hållbar utveckling ska innefatta tre olika perspektiv, detekologiska, sociala och ekonomiska perspektivet. Resultatet visar att det ekologiskaperspektivet är det som är mest prioriterat i lärarnas undervisning. De intervjuadelärarna i studien anser att hållbar utveckling är ett brett begrepp och finner missnöjemed att det inte finns någon entydig definition av det. Det efterfrågas tydligareframskrivning i läroplanen om begreppet. Lärarna i studien försöker fånga hållbarutveckling i vardagen och för mycket diskussioner med eleverna angående begreppet ideras klassrum. Det sker ingen undervisning om just specifikt hållbar utveckling utandet sker över ämnesövergripande.

  • 2006.
    Åkesson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lokalhistoria i historieundervisningen för årskurs 1–3: En enkätundersökning om lärares förhållningssätt till lokalhistorians plats i historieundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om lärare på svenska skolor undervisar

    lokalhistoria i historieundervisningen för årskurs ett till tre. Inom ramen för detta syfte

    undersöktes om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen, vilka årskurser

    undervisningen sker i, hur ofta detta undervisas och vilka för- och nackdelar lärare kan

    se med denna undervisning. En nätbaserad enkät skickades ut till 525 rektorer som fick i

    uppdrag att skicka enkäten vidare till sina anställda. Det ledde till att 262 svar samlades

    in genom enkäten.

    Resultatet visar att majoriteten av alla lärare i årskurs ett till tre undervisar

    lokalhistoria och att det blir vanligare ju äldre eleverna blir. I undersökningen utgick jag

    från att det finns tre olika former av närområdesstudier inom lokalhistoria. Dessa är

    tillfällen där eleverna får ta del av lokalhistoriska fakta genom dokument och berättelser,

    besök vid historiska miljöer och till sist tillfällen där eleverna får prova äldre sysslor och

    redskap. Den första formen var den mest vanliga och den sista formen var relativt

    sällsynt gentemot de andra formerna. Lärarna lyfter fram många fördelar med den

    lokalhistoriska undervisningen. De främsta fördelarna var att det utgår från det som

    ligger nära eleverna och på så sätt konkretiseras stoffet. De nackdelar som lyfts fram är

    att många lärare anser att det är svårt att hitta lokalhistoriskt material, att det kostar för

    mycket och att det är tidskrävande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2007.
    Åkesson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lokalhistoriens plats i historieundervisningen: En systematisk litteraturstudie om den plats lokalhistoria har i historieundervisningen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att få kunskaper om vad tidigare forskning kommit fram till gällande lokalhistoria i historieundervisningen. Det som undersöktes var om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen och vad som påverkar dess utsträckning, på vilket sätt lokalhistoria tillämpas i undervisningen samt vilka för- och nackdelar det finns med att undervisa i lokalhistoria. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Det innebär att tidigare genomförd och publicerad forskning i området sammanställts. Resultatet inkluderar svensk forskning som skett i lågstadienivå till universitetsnivå. Lokalhistoria beskrivs tydligt i kursplanen i historia för lågstadiet och blir mer ovanligt ju äldre eleverna blir. Om det faktiskt är mer vanligt på lågstadiet än för de andra årskurserna var inte möjligt att besvara i denna litteraturstudie på grund av brist på forskning. Det som setts är att närområdesstudier i lokalhistoria är ett ovanligt inslag som i de flesta fall tillämpas vid temaarbeten. Den undersökta forskningen visar tydligt att lärarnas initiativ är den avgörande faktorn för den utsträckning undervisning i lokalhistoria har. Utan lärarnas engagemang skulle undervisningen i lokalhistoria utebli på skolorna. Lokalhistoria kan inkluderas i undervisningen på många olika sätt. Generellt sett är det att låta eleverna ta del av lokalhistoriska dokument, besöka historiska miljöer eller ge eleverna möjlighet att arbeta praktiskt med sysslor och redskap från förr.

    Forskningen beskriver att det finns många fördelar med att arbeta med lokalhistoria. Detta arbetssätt kan konkretisera det historiska stoffet, skapa ett intresse för historieämnet hos eleverna och utveckla deras historiemedvetande. De främsta nackdelarna med lokalhistoria i historieundervisningen är enligt den tidigare forskningen att det är tidskrävande, eftersom lärarna själva måste finna eller skapa eget material.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2008.
    Ångman, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Värdefull litteratur: Fyra gymnasielärare om samhällsuppdragets etik i förhållande till litteraturen i klassrummet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    The ethical aspects of the Swedish Curriculum for the non-compulsory school system, Lpf94, will form the basis of the research in this essay. The ethical aspects constitute fundamental values and goals as well as common tasks that must be carried out by every teacher. Since the school debate focuses a lot on this perspective, which is often mentioned together with the words problematic and contradictory, it will consequently also be the focus of this essay. Here these features are treated in relation to literature in all its forms used by teachers in class, which also represents a part of the school debate. Together ethics and literature form a perspective that lacks research. The goal is to investigate the ethical awareness of teachers in relation to the literature, and find out which ethical decisions are made by teachers and in what ways the ethical aspects of the curriculum is fulfilled. A qualitative method has been used in order to gain results: four upper secondary school teachers/senior high school teachers have been interviewed. The results are presented in interview transcripts which have been analyzed and interpreted in the light of recent studies and research and pedagogical-didactical literature. Accordingly I have been able to draw the conclusions that the ethical features in teaching is not explicit and that there seldom seems to be any conscious ethical reflections in relation to the literature. The ethical aspects are rather invisible and unconscious. However, it is clear that the interviews raise the awareness of the ethical perspective and thus emphasize the growing and developing function of the dialogue. Finally the results have been interpreted from the point of view of the ethical tasks of the teacher in order to make the ethics visible. I detta examensarbete ligger fokus på de etiska aspekterna av samhällsuppdraget i förhållande till den litteratur som lärare använder sig av i klassrumsundervisningen. Eftersom en stor del av skoldebatten handlar om samhällsuppdraget och dess värdegrund utgör också detta perspektiv utgångspunkten för denna undersökning. Målet är att undersöka vilka etiska avvägningar lärare gör i valet av litteratur och på vilket sätt samhällsuppdragets etik blir synlig i lärares arbete. Därmed framkommer också till viss del i vilken omfattning värdegrundsarbetet sker. Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av samtal har fyra gymnasielärare intervjuats. Erhållna resultat har presenterats i form av intervjutranskript som analyserats och tolkats med hjälp av aktuell forskning och pedagogisk-didaktisk litteratur. De slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att etiken i lärarnas arbete inte är explicit och att det oftast inte finns en medveten etisk reflektion utifrån litteraturen. Etiken är snarare osynlig och tämligen omedveten. Dock medvetandegörs den under samtalen vilket framhåller dialogens betydelse för utveckling. Vidare framkommer att etiken aldrig är ett mål i sig, utan fungerar mer som medel för att nå andra mål i klassrummet. Slutligen, för att synliggöra etiken, har resultaten tolkats utifrån de etiska krav i samhällsuppdraget som ställs på lärare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2009.
    Åsander, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns inverkan på förskolebarns aktiviteter: Intervjuer med fem pedagoger från tre förskolor2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få kunskap om pedagogers uppfattningar om hur de olika utomhusmiljöer som barnen i förskolan regelbundet har kontakt med inverkar på deras ktivitet och lärande. Fem pedagoger från tre förskolor med varierande utomhusmiljöer intervjuades. Det framkom av intervjuerna att det ostrukturerade materialet, till exempel brädor, på förskolans utegård inbjuder till långvarig lek. När barngruppen vistas i naturmiljö påverkar detta grupperingen inom barngruppen; till exempel leker barn tillsammans som vanligtvis inte leker med varandra. Även i naturmiljö dras barn till ostrukturerat material, t.ex. pinnar och stenar. De flesta pedagoger i undersökningen anser att lärandet under utomhusaktiviteter kan kopplas till de flesta strävansmålen i läroplanen.

  • 2010.
    Åsberg, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ordförrådsutveckling i åk 1 – 3: Lärarperspektiv på ordförrådsundervisning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att undersöka lärares syn på ordförrådsutveckling och deras arbete med ordförrådsutveckling i de tidiga grundskoleåren. Utifrån detta syfte har aktuella frågeställningar skapats. För att besvara studiens frågeställningar kommer jag att använda mig av kvalitativ metod i form av intervju med relevanta personer inom ämnet. Genom ett sociokulturellt perspektiv kommer jag sedan att tolka och analysera resultaten.  Tidigare forskning visar att ordförrådsundervisning är viktigt för elever i grundskolans tidigare år. Detta för att en god läs- och skrivinlärning. Ett stort ordförråd är en fördel av fler anledningar; bland annat för att ha möjligheten att kunna uttrycka sig, för att göra sig förstådd och för att förstå andra. Men också för att få en omvärldskunskap och en möjlighet att kunna delta i samhället.

  • 2011.
    Åsenlund, Zandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Bokhunden som anpassning för elever i åk F-3 med lässvårigheter inom svenska: En kvalitativ studie om bokhunden som anpassning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares svenskämnesdidaktiska uppfattningar om sina erfarenheter av bokhund som kompensatorisk anpassning för elever i läs- och skrivsvårigheter.  I bakgrunden presenteras bokhundens historia, bokhundens roll inom skolan samt hur dagens skola fungerar. Enligt den tidigare forskningen finns det inte tillräckligt med kunskap för att fastställa vilken påverkan bokhunden har på elevers läsutveckling. Dock har man sett att det finns många fördelar med bokhunden som anpassning och att den bidragit positivt gällande elevers välmående.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då kommunikation och samspel är viktiga faktorer i arbetet med bokhunden. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag och semistruktureradeintervjuer är gjorda med sex svensklärare som undervisar med bokhunden som anpassning. Det empiriska materialet är analyserat med hjälp av innehållsanalys.  Resultaten visar att samtliga av studiens deltagare anser att elevernas läsförmåga förbättrats samt att läsflytet och läslusten ökat vid användandet av bokhunden. Deltagarna är mycket positiva till bokhunden som redskap för att stötta elever i lässvårigheter. Ingen av studiens deltagare har varit med om att anpassningen inte fungerat och tycker därför att den borde belysas mer. Förutom fördelarna som kan ses ur ett svenskdidaktiskt perspektiv, det vill säga att elevens läsflyt och automatisering förbättras finns det också många andra fördelar med anpassningen. En annan viktigt fördel med bokhunden är att den bidrar till att eleven får en positivare attityd, vilket i sin tur påverkar inställningen till andra ämnen samt skolan i allmänhet. Problematik som kan uppstå kring anpassningen tas också upp. Deltagarna säger att det största orosmomentet gällande bokhunden är okunskapen som finns.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2012.
    Åsenlund, Zandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Bokhunden som anpassning inom skolan: En studie om användningen av bokhunden som metod, en främjande anpassning för elever med lässvårigheter inom skolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur bokhunden används i dagens skola bland elever som har det svårt inom läsning samt vilka erfarenheter det finns gällande denna metod ur ett lärarperspektiv. Studien kommer att ta upp bokhundens historia samt roll inom skolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2013.
    Åsentorp, Kristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Förskolepedagogers arbete med kemiska processer och fysikaliska fenomen: En intervjustudie med tolv pedagoger i förskolan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med att utvecklabarns förståelse för naturvetenskap, särskilt kemiska processer och fysikaliska fenomen. För attnå syftet används följande frågeställningar: På vilket sätt ingår kemiska processer och fysikaliskafenomen i förskolans naturvetenskap?, samt Hur upplever pedagogerna arbetet med kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen?. Utgångspunkt för studien är den reviderade läroplanen förförskolan med större krav på pedagogers ansvar för barns lärande i naturvetenskap, inklusivebarns lärande om fysikaliska fenomen och kemiska processer. Studien har genomförts genomintervjuer med 12 pedagoger på en förskola i Mellansverige. Av studiens resultat framgår attpedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen och kemiska processer på ett varierat sätt.Konkreta exempel på fysikaliska fenomen är väderfenomen och årstider, elektricitet ochbalans/kraft/rörelse. Exempel på kemiska processer är växter/frön och kompost/sortering. Avintervjuerna framkommer att pedagogerna önskar mer kunskaper om vad fysikaliska fenomenoch kemiska processer kan innebära.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2014.
    Åström, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Lärare i en digital tidsålder: en kvalitativ studie av lärares förhållande till sociala medier2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra. För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2015.
    Åström, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Danielsson, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bild.
    Learning Processes & multimodal Represenations2010Inngår i: Designs for Learning 2010 Abstracts, 2010, s. 41-42Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2016.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Wilhelmson, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Moström Åberg, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Alvemark, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Framtida kärnkompetenser inom HRM – underlag för PAL-utbildning vid Högskolan Dalarna2007Inngår i: HRM Workshop 2007 – om svensk Human Resource Management 27-28 september, Göteborgs universitet., 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2017.
    Ödén, Liselotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Anpassning av svenskundervisning i den flerspråkiga F-3 skolan: Att skapa en inkluderande miljö genom medveten användning av litteratur, språk och literacyutveckling.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    PIRLS-mätningar tyder på att läskompetensen sjunker bland Sveriges elever. Resultaten visar också att flerspråkiga elever når sämre resultat än elever som har svenska som modersmål. Detta tyder på ett skolsystem som inte uppnår målet om en likvärdig utbildning trots riktlinjerna i Skolverkets styrdokument. Denna systematiska litteraturstudie utgår från att undersöka vad forskningen säger om hur lärare kan anpassa svenskundervisning i årskurs F-3 utifrån flerspråkiga och mångkulturella barngrupper. För att svara på frågeställningen gjordes en systematisk sökning av forskning inom ämnesområdet där avhandlingar och vetenskapliga artiklar valdes ut utifrån aktualitet och relevans. Sökningen utfördes dels genom databassökningar och dels genom manuella sökningar och resulterade i användningen av två doktorsavhandlingar och sju vetenskapliga artiklar. Studiens slutsats visar att svenskundervisning och literacyutveckling i mångkulturella barngrupper bäst stöds genom arbetsformer där interaktion förekommer. Det sociala samspelet möjliggör djupare förståelse och utveckling av analytiskt tänkade och medför att elevernas olika kompetenser kan fungera som stödstrukturer till varandra. Undervisningen bör också karaktäriseras av multimodala tillvägagångssätt och behandla ett innehåll som är mångkulturellt, flerspråkigt och motiverande. Några av de viktiga delarna i lärarens didaktiska metoder är att bygga broar mellan elevernas vardagsspråk och utvecklingen av skolspråk detta sker exempelvis genom monologer, förklaringar av begrepp och validering av samtliga språkkompetenser och språkliga identiteter.

  • 2018.
    Ödén, Liselotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Variation eller tradition?: En enkätstudie om svensklärares urvalsprocess av högläsningslitteratur2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    PIRLS-mätningar tyder på att läskompetensen sjunker bland Sveriges elever. Resultaten visar också att flerspråkiga elever når sämre resultat än elever som har svenska som modersmål. Forskning visar att detta kan förebyggas genom att användningen av en undervisning som innefattar ett mångkulturellt och flerspråkigt innehåll. Denna studie utgår ifrån att undersöka hur svensklärare inom F-3 värderar olika aspekter i urvalsprocessen av högläsningslitteratur och berör områden som form, innehåll, didaktiska anpassningar och elevinflytande. För att svara på frågeställningarna utfördes en kvantitativ metod med induktiv ansats i form av en enkätundersökning. Inför enkätundersökningen utfördes ett systematiskt sannolikhetsurval inom målgruppen och resulterade i 51 svar som sedan analyserades med hjälp av datorprogrammet SPSS. Resultatet visar att respondenterna har en relativt låg värdering av att valet av högläsningsmaterial främjar elevernas förmågor och kunskaper inom multimodala texter och genremedvetenhet, aspekter som framstår som viktiga inom det sociokulturella perspektivet. Undersökningen visar även att lärarnas främsta prioriteringar i valet av högläsningsbok präglas av att eleverna ska engageras och kunna relatera till innehållet. Dock visar resultaten att detta inte gäller elever med annan kulturell bakgrund och flerspråkiga elever i samma utsträckning. Något som det sociokulturella perspektivet belyser som väsentligt för att samtliga elever ska främjas i sin kunskapsutveckling. Undersökningen visar också att lärarna har en hög värdering av att böckernas innehåll intresserar eleverna men att eleverna generellt har ett ganska begränsat inflytande över valet av högläsningsböckerna.

  • 2019.
    Öfverström, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Individanpassad läs- och skrivinlärning: En undersökning om klasslärares och speciallärares arbete med individanpassad läs- och skrivinlärning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor på Åland i årskurs 2 finner elever med läs- och skrivsvårigheter samt anpassar läs- och skrivinlärning för dessa elever. Syftet konkretiseras genom tre frågeställningar: Hur finner man elever som är i behov av individanpassad undervisning? Vilka metoder eller anpassningar genomförs vid individanpassad läs- och skrivinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilka svårigheter kan läraren stöta på gällande metoderna eller anpassningarna? Vilka svårigheter kan man som lärare stöta på när man individanpassar inlärningen med hjälp av tekniska verktyg i läs- och skrivundervisningen? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Två klasslärare och två speciallärare observerades under två svensklektioner och intervjuades. Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som valts för att diskutera studiens resultat.

    Studien har visat att speciallärarna varje hösttermin gör en så kallad screening på alla elever, i vilken specialläraren testar de olika årskurserna i olika moment (exempelvis rättstavning, ordförståelse, läsförståelse). Elever under en bestämd gräns i ett eller flera moment får individanpassad undervisning för att komma ikapp inom det området. Eleven får då en anpassning inom den ordinarie klassrumsmiljön, eller så får eleven stöd av specialläraren och tränar på området som upplevs problematiskt. I det ordinarie klassrumsarbetet kan läraren individanpassa elevernas läseböcker efter elevens lässkicklighet, så att eleven finner läsningen rolig och motiverande. Många elever saknar motivation att lära sig läsa och skriva, men studien visar att de tekniska verktygen hjälpt till att finna motivation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2020.
    Öfverström, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Individanpassad läs- och skrivinlärning: En undersökning om klasslärares och speciallärares arbete med individanpassad läs- och skrivinlärning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor på Åland i årskurs 2 finner elever med läs- och skrivsvårigheter samt anpassar läs- och skrivinlärning för dessa elever. Syftet konkretiseras genom tre frågeställningar: Hur finner man elever som är i behov av individanpassad undervisning? Vilka metoder eller anpassningar genomförs vid individanpassad läs- och skrivinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilka svårigheter kan läraren stöta på gällande metoderna eller anpassningarna? Vilka svårigheter kan man som lärare stöta på när man individanpassar inlärningen med hjälp av tekniska verktyg i läs- och skrivundervisningen? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Två klasslärare och två speciallärare observerades under två svensklektioner och intervjuades. Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som valts för att diskutera studiens resultat.

    Studien har visat att speciallärarna varje hösttermin gör en så kallad screening på alla elever, i vilken specialläraren testar de olika årskurserna i olika moment (exempelvis rättstavning, ordförståelse, läsförståelse). Elever under en bestämd gräns i ett eller flera moment får individanpassad undervisning för att komma ikapp inom det området. Eleven får då en anpassning inom den ordinarie klassrumsmiljön, eller så får eleven stöd av specialläraren och tränar på området som upplevs problematiskt. I det ordinarie klassrumsarbetet kan läraren individanpassa elevernas läseböcker efter elevens lässkicklighet, så att eleven finner läsningen rolig och motiverande. Många elever saknar motivation att lära sig läsa och skriva, men studien visar att de tekniska verktygen hjälpt till att finna motivation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2021.
    Öfwerman-Amar, Poffi
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Den muntliga återkopplingens betydelse för elevers motivation och skrivutveckling: En litteraturstudie om muntlig återkoppling i samband med formativ bedömning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Formativ bedömning har fått stort genomslag i samband med införandet av ny läroplan 2011. Den formativa bedömningen handlar om att vägleda elever i deras lärande. Det råder stora skillnader på elever i en och samma klass, både då det handlar om kunskap och motivation. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram vad forskningen säger om elevers skrivutveckling och hur den påverkas av muntlig återkoppling från lärare. På vilket sätt kan lärare ge muntlig återkoppling så att den bidrar till att utveckla elevers skrivande? Studien har genomförts med hjälp av databaserna Swepub och ERIC genom Högskolan Dalarnas sökmotor Summon under år 2009 till och med år 2016. Resultatet visar att den muntliga återkopplingen kan ha både positiva och negativa effekter på elevers skrivutveckling och lärande. De avgörande faktorerna är att återkopplingen synliggörs och att läroprocessen ställs i centrum. Vidare framkommer det i resultatet att det finns ett behov av stöd och fortbildning när det gäller den muntliga återkopplingen och den formativa bedömningen.

  • 2022.
    Öfwerman-Amar, Poffi
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Muntlig återkoppling i elevers skrivande i ämnet svenska: Intervjustudie med lärare i årskurs 4–62017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I samband med införandet av ny läroplan 2011 har formativ bedömning fått stort genomslag. Den formativa bedömningen handlar om att vägleda elever i deras lärande. Det råder stora skillnader på elever i en och samma klass, både då det handlar om kunskap och motivation. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur muntlig återkoppling kan främja elevers lärande samt motivera dem att skriva texter i ämnet svenska. För att få svar på studiens frågeställningar har fem lärare på olika skolor i en mellansvensk stad intervjuats. Materialet analyserades sedan utifrån Hattie och Timperleys (2007) fyra nivåer av återkoppling. I ett andra steg har Ryan och Decis (2000) motivationsteori Self-Determination Theory använts. Resultatet visade att det finns en medvetenhet kring formativ bedömning hos informanterna även om sättet den ges på varierar. Vidare rådde det skilda uppfattningar bland informanterna huruvida uttalade strategier för formativ bedömning var önskvärt eller ej. I likhet med tidigare forskning framkom det att bristfälliga ämneskunskaper kan leda till att den formativa bedömningen uteblir och istället handlar om vad eleven ska kunna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2023.
    Öhlin Sjögren, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Musik i förskolan - ett utrotningshotat ämne?: En undersökning om ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan och sju förskolors musikundervisning2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnet musik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarna intervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna. Detta beror dock inte på bristande utbildning. Bristerna i ämnet musik vid lärarutbildningen med inriktning mot förskolan syns ännu inte i musikundervisning i förskolan, men risken finns i framtiden om inte utbildningen görs om.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2024.
    Öhlund, Josefine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Smala flickor och starka pojkar – Duger jag som den jag är?: En intervjustudie om hur lärare arbetar med kroppsideal och självbild hos eleverna2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka, med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, hur lärare arbetar med de kroppsideal som media förmedlar, i sin undervisning, hur de arbetar med att skapa en positiv självbild hos barnen i grundskolans yngre åldrar och hur arbetar skolan med dessa ideal som media förmedlar.

    Resultatet visar att lärare arbetar med kroppsideal i sin undervisning genom att visa hur media retuscherar bilder och diskussioner kring kroppsideal. Genom diskussioner om att alla är olika men lika, hoppas lärarna att det leder till en positiv självbild hos eleverna. Rektorn på den ena skolan anser att skolan arbetar med kroppsideal gemensamt, genom att alla lärarna har lektioner kring kroppsideal. Detta är inte något som lärarna håller med om, utan anser att det är upp till var och en om man vill ha lektioner om kroppsideal.

    Studien visat att lärare arbetar olika med de kroppsideal och självbild, beroende på hur skolan och de själva tolkar läroplanen. De lärare som väljer att inkludera arbete med kroppsideal och självbild i sin undervisning, använder sig bland annat av praktiska övningar och diskussioner. Det finns program för arbete med kroppsideal och självbild, som framgångs rikt använts i England, Taiwan och Kanada. Sådana skulle även kunna användas i Sverige, för att ge verktyg till läraren att behandla dessa ämnen.

  • 2025.
    Öhrn, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Estetiska lärprocesser och Skapande skola: Intervjustudie med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan. Resultatet problematiseras utifrån tidigare forskning och visar också att innebörden i begreppet estetiska lärprocesser är diffust och att tolkningen av begreppet omfattar både en modest och radikal syn på estetiken.Studien visar också ett antal viktiga faktorer för att möjliggöra en fortsatt utveckling i arbetet med att integrera estetiska lärprocesser i skolan. Dessa faktorer är ämnesövergripande arbete, tydliga målformuleringar utifrån lärandeperspektiv och tid för att planera och organisera arbetet. Dessutom ger nationellt initierade satsningar som Skapande skola ekonomiska förutsättningar i utvecklingsarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2026.
    Östberg, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hedin, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Trygghetens betydelse för barns utveckling i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att trygghet och anknytning har en påverkan på barns utveckling utifrån deras erfarenheter, hur förskollärarna arbetar med trygghet i verksamheten, hur de skapar en trygg miljö för barnen och hur förskollärarna tolkar begreppen trygghet och anknytning. I dagens samhälle är barngrupperna stora och personaltätheten låg vilket utmanar verksamheten i hur barnen ska få en så trygg miljö som möjligt när de vistas i förskolan. Metoden som använts i den här studien är kvalitativ intervju och vi valde att intervjua fyra förskollärare. Det resultat vi fick fram var att trygghet och anknytning har en betydelse för barns utveckling. En slutsats från intervjuerna är att förskollärarna anser att tryggheten är av stor vikt för barnen på förskolan för att de ska kunna utforska och lära genom de aktiviteter som erbjuds. Pedagogens roll i detta blir då viktig i arbetet med att skapa trygghet för barnen.

  • 2027.
    Östberg Lopes, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Gymnasieskolans språkintroduktionsprogram förnyanlända elever: En kvalitativ fallstudie om nyanländas förutsättningar till vidareutbildning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker i vilken utsträckning och på vilket sätt gymnasieskolans språkintroduktionsprogram

    i en kommun i Mellansverige lever upp till vad som anges i skollagen gällande

    undervisning på modersmål, studiehandledning och ämnesundervisning. Det undersöks även i

    hur stor utsträckning eleverna kommer vidare till gymnasiet efter avslutad utbildning på

    språkintroduktionen samt om de berörda lärarna upplever att eleverna får de förutsättningarna

    som krävs för att gå vidare till gymnasiet. Resultaten i den här kvalitativa fallstudien visar att

    det fortfarande finns mycket som behöver göras i den undersökta organisationen om fler elever

    ska lyckas komma vidare till gymnasieutbildningar än i dagsläget. Men det är inte bara

    den undersökta organisationen som har dessa problem och både Skolverket (2016b) och regeringen

    är medvetna om att verksamheten behöver förbättras (Holmqvist, 2016).

  • 2028.
    Östergaard, Amelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    En förståelse för begreppet hållbar utveckling2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I skollagen står ingenting om hållbar utveckling eller undervisning för hållbar utveckling.Däremot står det klart och tydligt i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Lgr11) att eleverna ska få kunskaper om vad som behövs för att skapa engod miljö och en hållbar utveckling (Skolverket, 2011 s. 14). Vidare finns det i kursplanerna förde samhällsorienterade ämnena att alla elever efter årskurs tre, ska besitta kunskaper om hur manskapar en god miljö och en hållbar utveckling (Skolverket, 2011 s. 204). Ingenstans står det dockvad en god miljö är och vad en hållbar utveckling innebär. Det är i den här otydligheten som dethär arbetet har vuxit fram och syftet är att ta reda på vad forskare säger om begreppet samt hurdet har förändrats och förändrat skolan. Det visade sig dock att begreppet är väldigtsvårdefinierat och av denna anledning går det heller inte att slå fast vid en definition eller ett rättsätt. Målet har istället varit att se på förändringar i styrdokument och skapa en struktur av alla deutsagor om hållbar utveckling som forskare har bidragit med.

  • 2029.
    Österholm, Marina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Didaktiska metoder om klimatförändringar: Hur lärare bemöter elevers olika känslor och förmågor i undervisningen om klimatförändringar.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar är gränsöverskridande och ett globalt fenomen, vars konsekvenser berör alla människor på jorden. Internationellt sett så är klimatförändringar särdeles aktuellt då media dagligen rapporterar om hur det påverkar människor, miljö och samhälle. På senare år har barns och ungas röster fått en mer betydande roll i klimatdiskussionen då det är deras tillkommande tid som påverkas. Detta har media tagit fasta på och resultatet av det har blivit att rapporteringen numera även vänder sig mot yngre personer. Detta är dock inte helt problemfritt då det är svårt att förenkla ett så pass komplicerat sammanhang som klimatförändringar, samt att problemen i sig kan vara värdeladdade med känslor och farhågor. Denna utmaning är något som lärare i skolan ställs inför, att bedriva undervisning om klimatförändringar som bemöter elevernas olika uppfattningar och emotioner inom området. Omfattningen kring hur mycket eleverna har tagit del av undervisningen i skolan, debatten i medierapporteringen eller i sociala medier kan vara väldigt olika och det kan leda till att vissa elever knappt har någon uppfattning alls om klimatförändringarna medan andra är väl insatta. Dessa olika nivåer på kunskaper hos barn om klimatförändringar har möjligheter att fortskrida så långt som fram till högstadiet. Detta på grund av att klimatförändringar som begrepp och innebörd inte omnämns alls i läroplanen förrän i årskurs 7–9. Syftet med den här rapporten är att ta reda på vilka didaktiska metoder lärare i årskurs 4– 6 använder i sin undervisning om klimatförändringar och hur de bemöter elevers olika förmågor genom sina didaktiska val inom området.

  • 2030.
    Österholm, Marina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Undervisning om klimatförändringar i mellanstadiet: Elevers uppfattning om undervisning och lärarnas kunskap och undervisningsmetodik rörande klimatförändringar2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utreda om eleverna anser att undervisningen i klimatförändringar är tillräckliga. Det motiverar i sin tur till att ställa frågor till lärare om hur de går tillväga när de planerar och genomför undervisning om klimatförändringar och hur de anpassar undervisningen till elevernas olika förmågor inom ämnet. Studiens syfte besvaras med hjälp av kvantitativ metod i form av enkätundersökning och kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visar att både elever och lärare har olika synsätt på undervisningen om klimatförändringar utifrån i vilken omfattning den sker och hur lärarnas kunskapsnivå om klimatförändringar påverkar undervisningen. Detta visade sig ha inverkan på dels i vilken omfattning eleverna fick undervisning om klimatförändringar, dels vilka didaktiska metoder som användes i undervisningen och hur den anpassades utifrån elevernas olika förmågor. Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne men som inte omnämns i läroplanen förrän i årskurs 7–9 vilket även påverkar undervisningens omfattning och upplägg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2031.
    Österlind, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Elevers förhållningssätt till läxor: en uppföljningsstudie2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2032.
    Östlund, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    ”Läsförståelse är ju bland det svåraste som finns, faktiskt”: En kvalitativ intervjustudie av läsundervisning i svenskämnet för de lägre årskurserna2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur lärare i svenskundervisningen i de lägre årskurserna anger att de arbetar med läsförståelse samt hur de anger att de arbetar med att stimulera intresset för läsning av främst skönlitteratur. För att bli en god läsare med bra läsförståelse krävs mycket övning, men tiden i skolan är begränsad. Detta gör att barn även behöver läsa utanför skoltid. Undersökningar som utförts har visat att elevers intresse för läsning på fritiden har minskat vilket ställer höga krav på undervisningen. Forskning har visat att lässtrategier, motivation och utmaning på rätt nivå är avgörande för att eleverna ska utveckla förståelse och intresse för det lästa. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sociokulturell teori som utgångspunkt på en F-3-skola med utvalda lärare i årskurs 1–3. De har klargjort hur de arbetar och resonerar kring undervisning i läsförståelse samt om och hur de arbetar med att stimulera intresset för läsning. Resultatet visar att lärarna på den utvalda skolan sade att de använder sig av reciprok undervisning för att öka läsförståelsen hos eleverna. De uppgav även att de arbetade mycket med nivåanpassning eftersom eleverna måste få en utmaning passande dem själva för att vilja utvecklas vilket även fungerar motivationshöjande. Intresset för läsning ansågs vara högt i de lägre årskurserna och det framkom att högläsning användes frekvent för att bidra till ett vidare intresse för läsning.

  • 2033.
    Östlund, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsförståelseundervisning i praktiken: En kvalitativ studie av läsundervisning i svenskämnet för de lägre årskurserna2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i svenskundervisningen i de lägre årskurserna anger att de arbetar med läsförståelse samt om de arbetar systematiskt med mängdträning av skönlitterära texter och i så fall hur de gör.

    För att bli en god läsare med bra läsförståelse krävs mycket övning, men tiden i skolan är begränsad. Detta gör att barn även behöver läsa utanför skoltid. Undersökningar som utförts har visat att elevers intresse för läsning på fritiden har minskat vilket ställer höga krav på undervisningen. Forskning har visat att lässtrategier, motivation och utmaning på rätt nivå är avgörande för att eleverna ska utveckla förståelse och intresse för det lästa.

    En intervjustudie ska genomföras på en F-3-skola där utvalda lärare i årskurs 1–3 får klargöra hur de säger att de arbetar och resonerar kring undervisning i läsförståelse samt om och hur de arbetar med mängdträning av skönlitterära texter. Studien genomförs med sociokulturell teori som utgångspunkt.

  • 2034.
    Övermo, Märtha
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskollärares syn på matematik: En studie om hur förskollärare resonerar kring det matematiska arbetet i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar ämnet matematik i förskolan där förskollärares föreställningar ligger som utgångspunkt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar om matematik i förskolan samt hur de ser på sin egen kompetensen. Det är en kvalitativ studie där fem förskollärare har intervjuats. Resultatet har sedan analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som redskap (artefakter), språk, aktivitet, samspel och proximal utvecklingszon har använts.

    Resultatet visar att förskollärarna ser matematiken som ett fenomen som genomsyrar hela verksamheten. De lägger stor vikt vid att ha leken som utgångspunkt i det matematiska arbetet och framhåller språk och kommunikation som viktiga redskap. De strävar efter att synliggöra matematiken i vardagen samtidigt som de aktivt plockar in matematiken i sina tema-arbeten. En inspirerande miljö är en viktig aspekt för att främja barnens matematiska tankar och förskollärarnas huvudsakliga syfte när det arbetar med ämnet är att förbereda barnen för framtida skolgång. Förskollärarna menar att viktiga egenskaper de behöver för att bidra till barnens matematiska utveckling är att vara lyhörda, stöttande, ha ett genuint intresse för matematik samt ha förmågan att göra det roligt och meningsfullt för barnen.

38394041 2001 - 2034 of 2034
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf