du.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 2749
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Bajraktari, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Utmaningar och svårigheter i en mångkulturell skola: Fyra pedagoger reflekterar kring svårigheter och utmaningar som uppstår i undervisningssituationer samt hur de går till väga för att lösa svårigheterna.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete var att utifrån fyra pedagogröster undersöka utmaningar och svårigheter som de upplevde i mångkulturella undervisningssituationer. Genom fyra frågeställningar som genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer fick jag reda på vad pedagogerna ansåg vara problematiskt i undervisningssituationerna samt hur de löste det. Det framgick att lärarnas utmaningar i undervisningen även återkom ofta i tidigare forskning. Lärarnas arbetssätt gjorde att miljön i klassrummen ändå blev relativt lugn trots stora skillnader på kunskaperna och många elever i klassrummen. Pedagogerna anpassade materialet efter elevernas kunskapsnivå samtidigt som de upplevde att de inte räckte till.

  • 202.
    Balode, Ineta
    et al.
    Lettlands Universitet.
    Ekström, Kristin
    Fedosova, Jekaterina
    Velichko, Olena
    Hennius, Samira
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Jansson, Magnus
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Krakopolskaja, Natalia
    Lingvistiska universitetet i Moskva (MGLU).
    Mamchur, Hanna
    Ivan Frankouniversitetet i Lviv.
    Orehovs, Ivar
    Lettlands Universitet.
    Ryzmakova, Olga
    Centret för svenska studier i Minsk.
    Vanjashkin, Sergej
    Lingvistiska universitetet i Moskva (MGLU).
    Svenska som främmande språk i olika klassrum: En projektrapport2012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 203.
    Barbosa Rubira, André Luiz
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Implementering av programmering som ett nytt ämne i skolan: En fallstudie om hur några lärare på en grundskola beskriver programmering som verktyg för lärande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att kartlägga lärares kunskaper om, attityder till och förhåll-ningssätt till programmering och deras föreställningar, förhoppningar och farhågorna när det gäller programmering i alla ämnen på grundskolan.

    I dagens samhälle förväntas det att eleverna ska ha utvecklat en sådan digital kompetens att de kan klara sig i livet. Detta skapar ett behov av att införa digitala tekniker, digitala verktyg och digitala medier i undervisning. När det gäller programmering i läro- och kursplanerna står det att eleverna genom undervisningen ska utveckla en generell förståelse för programmering och hur det påverkar omgivningen. Därför är det inte så konstigt att majoritet av lärare i denna studie anser att det är mycket viktig eller ganska viktig att införa programmering i skolan. Men att attityden till att införa programmering i skolan samtidigt var varierande bland de lä-rare som deltog i den här studien. Några lärare i denna studie anser att det inte är viktig eller lite viktig att införa programmering i skolan därför att det måste finnas behov av programme-ring i ämnet, annars blir det bara en extra uppgift som eleverna lär sig för stunden och inte för livet. I läro- och kursplanerna står det i svenska och svenska som andraspråk att det handlar om att förstärka arbetet med digitala texter, digital läsning och att använda digitala verktyg av olika slag. I beskrivningen är det såldes inte självklart att det handlar om programmering. Hur kan vi då få in programmering i svenska? Ett alternativ kan vara att skapa digitala berättelser med blockbaserade verktyg Scratch. Ett annat alternativ kan till exempel vara ett ämnesöver-gripande arbete, till exempel låta eleverna arbeta fram en interaktiv presentation i Scratch.

    Det finns lärare i skolan med bristfälliga kunskaper om programmering. De slutsatser som kan dras är att majoritet av lärarna i studien kände sig otrygga för att undervisa om programme-ring och lärare som anser att det inte är viktig svarade att de kan inte programmering överhu-vudtaget. Dessa lärare har mest behov av handledning i att undervisa om programmering samt utbildning inom programmering.

  • 204.
    Bark, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Flickors intressen för teknik: En systematisk litteraturstudie om vad som är betydelsefullt för flickors intressen i teknikundervisning samt för tekniska utbildningar och yrken2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att få kunskap om vad som inom forskning framställs som

    betydelsefullt i undervisningen för att öka flickors intresse för teknikundervisning samt flickors

    intresse för tekniska yrken och utbildningar. Studien är genomförd i form av en systematisk

    litteraturstudie. Resultatet visar att olika faktorer har en inverkan på flickors intressen för

    teknikundervisning, och vissa skillnader har även påträffats angående flickors och pojkars intressen.

    Flickors intresse är mer beroende av lärares uppmuntran, de är mer intresserade av att tillverka

    användbara föremål och slutresultatet i arbetet är viktigare för flickor än för pojkar.

    Sammanfattningsvis kan konstateras att ettelevcentrerat arbetssätt är ett sätt att nå flera av dessa

    faktorer, då detta tar hänsyn till elevernas individuella intresseområden. Att elever tidigt i skolgången

    får möta teknik i undervisningen är något som skolor bör värna om, och det sätt lärare väljer att

    organisera teknikundervisningen har betydelse för flickors intresse för tekniska utbildningar och

    yrken.

  • 205.
    Bark, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares beskrivningar av arbetet med naturvetenskapliga arbetssätt i undervisningen i årskurs 3-62016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar för att erbjuda elever erfarenheter av naturvetenskapliga arbetssätt i undervisningen. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med 6 olika lärare som undervisar i NO i årskurs 3-6. Efter intervjuerna har transkribering skett, följt av kategorisering och analys. Resultaten visar att lärarna arbetar för att erbjuda elever erfarenheter av olika aspekter av naturvetenskapliga arbetssätt. Fältstudier och enklare undersökningar visade sig vara en större del av undervisningen i årskurs 3, medan lärarna i årskurs 4-6 enligt denna studie lägger mer fokus på systematiska undersökningar. Flera lärare tog upp organisatoriska och schematekniska svårigheter som en anledning till att de inte anser det möjligt att lägga mer tid på exempelvis fältstudier, även om de uttryckte att de gärna vill det. Resultatet visar även att lärarna beskriver att de arbetar med kritiskt tänkande i undervisningen med naturvetenskapliga arbetssätt, även om flera av lärarna själva inte uttrycker att de gör det.

    I och med undersökningen har även olika aspekter kring lärarnas beskrivningar av progression gällande elevernas kunskaper och de erfarenheter som de erbjuds gällande naturvetenskapliga arbetssätt synliggjorts. Flera lärare uttryckte att eleverna är för små eller omogna för att arbeta med dokumentation, kritiskt tänkande och naturvetenskapliga teorier och begrepp. Andra menade att eleverna mycket väl kan ta till sig detta, förutsatt att undervisningen är anpassad efter deras kunskapsnivå.

  • 206.
    Barker, Dean
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Bergentoft, Helen
    Göteborgs universitet.
    What would physical educators know about movement education? A review of literature, 2006-20162017In: Quest (National Association for Physical Education in Higher Education), ISSN 0033-6297, E-ISSN 1543-2750, Vol. 69, no 4, p. 419-435Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This review paper identifies the conceptual underpinnings of current movement research in Physical Education. Using a hermeneutic approach, four analogies for movement education are identified: the motor program analogy, the neurobiological systems analogy, the instinctive movement analogy, and the embodied exploration analogy. Three issues related to logical consistency and its relevance for movement education are raised. The first relates to tensions between the analogies and educational policy. The second concerns differences among the four analogies. The third issue relates to the appropriateness of specific analogies for dealing with certain movement contexts. In each case, strategies for improvement are considered. The paper is concluded with a brief summary along with reflections on issues that require further attention.

    Download full text (pdf)
    Accepterad version
  • 207.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro universitet.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik och idrottshögskolan.
    Exploring movement learning in physical education using a threshold approach2020In: Journal of teaching in physical education, ISSN 0273-5024, E-ISSN 1543-2769Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this investigation was to describe student learning when physical education teacher and students attempted to develop movement capability.

    Method: The paper reports on the implementation of a 10-lesson pedagogical sequence. Data were generated using observations, interviews and student diaries with one grade nine class (26 students aged approximately 15 years) as they developed juggling capabilities. Data were analyzed using the notion of corporeal thresholds.

    Results: Results show that: (a) a ‘throw-throw-catch-catch’ pattern emerged as a corporeal threshold for juggling within the sequence; (b) most learners had crossed the threshold at the outset and were able to experiment with different forms of juggling during the sequence; (c) some students crossed the threshold during the sequence. These students experienced liminal phases, characterized by frustration and an initial feeling that they were juggling in the ‘wrong’ way; and (d) some learners became stuck, pretended to know what to do, and did not cross the threshold during the 10 lessons.

    Discussion/conclusion: Three issues related to the threshold approach are discussed, student identity and group membership, the process of learning, and the emotional dimensions of movement learning. The paper is concluded with reflections on the implications of the results for scholarship.

  • 208.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro universitet.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik och idrottshögskolan.
    Joy, fear and resignation: investigating emotions inphysical education using a symbolic interactionist approach2019Conference paper (Refereed)
  • 209.
    Barkskog, Magnus
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vad påverkar ett framgångsrikt lärande på ett yrkesprogram?: Ur ett elevperspektiv från utgångselever2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad eleverna som precis gått ut ett yrkesprogram vid en gymnasieskola anser vara viktiga faktorer till framgång för sina studier.

    Utgångspunkten var elevernas svar vad de anser vara en bra lärare, hur denne gör lektioner, kurser intressanta, så att intresset för ämnet fångas och att eleverna har kunnat nå framgång med sina studier, som för deras del inneburit att de är anställningsbara och i nästa steg har kunnat ha ett arbete att gå till när de nått gymnasieexamen.

    Då undersökningen inte är gjord med så många informanter, utan varit riktad till att fördjupa sig i några elevers syn på ett framgångsrikt lärande kan detta resultat endast vara en bas för vidare diskussioner på skolor och arbetslag, främst på yrkeskurser då elevgruppen uteslutande kommer från yrkesprogram.

  • 210.
    Barson, Sima
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI): En studie om hur lärare arbetar med samhällsfrågor i de naturorienterande ämnena2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare beskriver att en undervisning som kopplas till elevers vardag och aktuella samhällsfrågor kan utformas samt användas för att främja elevers intresse för och lärande i naturvetenskap i årskurs 4-6. Undersökningen består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där sex undervisande lärare i de naturorienterande ämnena i årskurs 4-6 intervjuats. Samtliga lärare i den här studien beskriver att de utgår från elevers tidigare erfarenheter och vardag genom att använda material och platser som elever är bekanta med för att främja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. Ett annat sätt för att främja elevers lärande är att använda naturvetenskapliga begrepp som utgångspunkt för NO-undervisningen och koppla dessa till elevernas vardag. Tre av informanterna arbetar med att lyfta aktuella samhällsfrågor (SNI) i den naturvetenskapliga undervisningen. SNI som metod är enligt lärarna givande för elevers intresse och motivation i de naturorienterande ämnena. Lärarna i den här studien använder sig av SNI då det sätter elevernas kunskaper i ett större sammanhang och eleverna kan på så sätt göra medvetna val i och utanför skolan utifrån naturvetenskapliga fakta. Dock säger lärarna i den här studien att det är utmanande att hitta intressanta samhällsfrågor samt att det är viktigt att förhålla sig objektiv och neutral i arbetet med samhällsfrågor. Lärarna i den här studien uttrycker att på grund av bland annat tidsbrist hinner de inte arbeta utifrån elevers intresse och koppla undervisningen till elevernas vardag och omgivande samhälle i den utsträckning som de skulle vilja. Lärarna uttrycker även att det är omöjligt att få alla elever delaktiga i NO-undervisningen på grund tidsbristen då alla elever har olika erfarenheter och vardag. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärare som undervisar i NO i årskurs 4-6 behöver mer tid till att planera och möta elever för att tillgodose eleven den undervisning hen har rätt till som är kopplat till elevers vardag och aktuella samhällsfrågor utifrån intresse.

  • 211.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Social Anthropology.
    Narrating anger: Conceptualizations and Representations of Childrens Anger in Programmes for Socio-emotional Training i Swedish Preschool and School.2014Conference paper (Other academic)
  • 212.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Social Anthropology.
    "Om man är snäll aldrig får man sitta på en stol jämt": Exponeringens och exkluderingens ordningsskapande finess i förskolan2011In: Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna / [ed] Åsa Bartholdsson och Eva Hultin, Falun: Högskolan Dalarna , 2011, 1Chapter in book (Other academic)
  • 213.
    Bartholdsson, Åsa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Translating and re-contextualizing programs for social and emotional training: a preliminary analysis2013Conference paper (Other academic)
  • 214.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Social Anthropology.
    Gustafsson Lundberg, Johanna
    Lunds universitet.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Education.
    A foot in the floor: A critical perspective on socio-emotional programs in Swedish preschools and compulsory school2012In: Proceedings of Canadian International Conference on Education, Guelph, Canada 18-21 juni 2012, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Today, Social emotional learning (SEL) is common in pre-school and school both in Europe and North America. An overall issue in this study concerns the how borders between private and public are constructed and negotiated in schools and pre-schools where socio-emotional programs are practiced. A specific aspect, dealt with in this paper, concerns the processes of internalization, among students and children, of the normative set of values proclaimed by these programs. In this first preliminary analysis we operate within a foucouldian perspective. With this as a point of departure, abilities such as self-control, regulation of emotions and social behavior, and a discursive and social competence for presenting the self are constructed through the production of docile, obedient bodies.

  • 215.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gustafsson Lundberg, Johanna
    Lund.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Cultivating the socially competent body: bodies and risk in Swedish programmes for social and emotional learning in preschools and schools2014In: Critical Studies in Education, ISSN 1750-8495, Vol. 55, no 2, p. 201-212Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Social emotional learning (SEL) is common in preschools and schools both in Europe and North America today. Programmes for socio-emotional training and the rise of what is labelled therapeutic education have dramatically increased during the first decade of the millennium. In this article, a manual-based programme used for SEL in a Swedish school context is analysed from perspectives rooted in childhood sociology and post-structural studies. The aim of this study is to analyse the discursive constructions of a context of risk and the instilment of specific corporeal regimes. The main issue concerns the meaning and use of the body in the discursive construction of the social competent child within this context of risk. The analysis shows that the socially competent child is shaped and cultivated through self-regulating techniques aiming at creating a docile body, a body that will be a good citizen, a pliant member of the social order. 

    Social emotional learning (SEL) is common in preschools and schools both in Europe and North America today. Programmes for socio-emotional learning and what is labelled therapeutic education (Ecclestone & Hayes, 2007; Furedi, 2009) have dramatically increased during the first decade of the millennium. In Sweden, schools often justify their use of these programmes as a way of organizing their value-based education (von Br mssen, 2011), that is, as a way of realizing the democratic ambitions expressed in educational policy documents, such as the national curriculum.

  • 216.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gustafsson-Lundberg, Johanna
    Lunds universitet.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Rapport från projektet Socioemotionella program i förskola och skola: förskolebarns, elevers och lärares erfarenheter2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att belysa olika aktörsperspektiv på implementering av och arbetet med socioemotionella program i den kommunala grundskolan och förskolan. Studien består av fem delstudier av fem kommunala verksamheter där arbete med socioemotionella program har ägt rum. Studien har en etnografisk design. Resultatet visar att implementeringsprocessen har sett olika ut i de studerade verksamheterna gällande initiativ till arbetet (uppifrån och ned, nedifrån och upp eller både och). Gemensamt i samtliga verksamheter var dock att det manualbaserade arbetet infördes utan granskning eller diskussion, vare sig på central kommunal nivå eller ute i verksamheterna. Vidare visar resultatet att många lärare till en början välkomnade manualbaserade program för att få tillgång till verktyg för systematiskt arbete med socioemotionella frågor, men att de snart fann svårigheter att omsätta övningarna på ett meningsfullt och etiskt försvarbart sätt för barnen och eleverna i verksamheten. Lärare uttrycker också osäkerhet gällande vilken skillnad de anser att programmen gjort för barnen/eleverna. Många barn och elever var kritiska mot programmen; barnen i förskolan hade svårt att sätta ord på vad de lärde sig av programmen och eleverna på högstadiet var öppet kritiskta till programarbetet. Eleverna i år tre och fem uttryckte däremot i mer positiva ordalag om det socioemotionella arbetet de tagit del av; deras svar ligger ofta i linje med de motiveringar för programmet som finns i programmen själva och bland lärare. Dessa elever uppvisar därmed ha tillägnat sig en diskursiv kompetens i sitt tal om programarbetet. I rapporten diskuteras också vilka implikationer programarbetet medfört dels för lärarprofessionaliteten, dels för realiserandet av skolans normativa uppdrag.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Bartholdsson, Åsa
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hultin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Power Struggle in Social and Emotional Learning Activities: Case Studies from Preschool and Lower Secondary High School in Sweden2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this research paper is to describe and discuss different forms of resistance that children display in activities aiming to develop social and emotional competence in preschool and school. Social emotional training/Social emotional learning (SET/SEL) is common in preschool and school both in Europe and North America today. Manual-based programs for socio-emotional training and the rise of what is labeled therapeutic education (Ecclestone &Hayes 2007, Furedi 2009) have dramatically increased during the first decade of the millennium. In Sweden, schools often motivate their use of these programs as a way of organizing their value-based education (von Brömssen, 2011), that is, a way of realizing the democratic ambitions expressed in educational policy documents as the national curriculum.

    In this research paper we present the results from to two field studies - one in preschool and the other in lower secondary high school in Sweden. When conducting participant observation during lessons on social emotional learning (SEL), despite the democratic ambitions, children seemed to have little opportunity to influence the activities as the traditional power hierarchies, where children are subordinate, within school and classrooms prevail. Besides, many of the activities in social and emotional learning dealt with issues that both teachers and children defined as private matters - such matters that they usually do not handle in public. In research interviews children expressed many critical opinions on the forms and contents of these activities, but in preschool and school they were no invited to discuss these views. Still the children displayed their attitudes towards these activities in different forms of resistance: A common form of resistance is what here is called instrumentalization, that is to do the assignment or activity as detached as possible. Another form of resistance is making jokes both in relation to the content and form of the activities. Yet another form of resistance is being silent; this non-responsive resistance challenge both the realization of the activity as well as the social order in the classroom.

  • 218.
    Bauducco, Andreas
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Fotbollstränares anpassning av träning för NIUelever: En enkätundersökning om hur fotbollstränare i Dalarna anpassar träning för spelare som också går en NIUutbildning på gymnasiet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför föreningstränare i fotboll verksamma i Dalarna anpassar träningsbelastningen för spelarna som går på NIU (nationell idrottsutbildning) fotboll i skolan samt om de skulle önska en större dialog med skolan gällande detta.  Studiens teoretiska utgångspunkt är Kansanens didaktiska triangel som förklarar lärarens förhållande till relationen mellan undervisningens innehåll och eleven.   Metoden som använts för att besvara studiens frågeställningar är en kvantitativ respondentundersökning i enkätform där 33 fotbollstränare i Dalarna besvarat enkäten.   Studiens resultat visar att en majoritet av fotbollstränarna i Dalarna, som under 2019 tränat spelare som också går på NIU fotboll på gymnasiet, anpassar fotbollsträningen för dessa ungdomar. Anledningen är främst att anpassa träningen för att undvika överbelastning och skador samt för att de ska kunna träna och spela med hög intensitet. Belastningen anpassas oftast genom att spelarna ges mer vilotid mellan övningarna i träningen, kortare träningstid eller andra övningar än resten av gruppen.  Tränarna upplever att dialogen och kommunikationen med skolan är blandad där nästan hälften menar att något sådant aldrig förekommer. Alla tränare önskar någon form av kommunikation mellan dem och instruktören/instruktörerna på skolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Beck, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolepedagogers arbete med integrering av matematik i skapande verksamhet En kvalitativ studie genomförd på en förskola2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 220.
    Beck, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolepedagogers arbete med integrering av matematik i skapande verksamhet: En kvalitativ studie genomförd på en förskola2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap angående den skapande matematiken i förskolan, hur den ser ut och hur pedagogerna på förskolan väljer att integrera matematiken i den estetiska verksamheten. Undersökningen är kvalitativ och har baserats på intervjuer och observationer som utförts på en förskola i Mellansverige. Observationerna har använts för att undersöka material och miljön, vilka förutsättningar den ger till ett matematisk lärande. Intervjuerna har använts för att ta reda på pedagogernas syn på matematik i förskolan och hur de själva ser på sin roll när det kommer till barnens lärande.

    Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på matematik i förskolan och att den lätt kan integreras i den estetiska verksamheten. Dock speglar sig förskollärarnas visioner inte i verksamheten, enligt resultat från observationer.

    Slutsatsen som dras av intervjuer med förskollärare är att matematiken inte lyfts tillräckligt mycket. Detta speglar sig även av de observationer som gjorts. Förskollärarna belyser estetik som ett bra sätt att introducera barnen för matematik. De menar att det är pedagogernas roll som är viktigast, att finnas närvarande för barnen för att hjälpa dem tolka och diskutera matematiken i vardagen.

  • 221.
    Behdjou, Sandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Jag vill att eleverna ska ifrågasätta egentligen allt”: Samhällskunskapslärares förståelse av begreppet kritiskt tänkande2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på

    gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja

    elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och

    kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga

    till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i

    undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans

    demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin

    visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi,

    naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande

    lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och

    en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar

    till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se

    kritiskt på samhället runt omkring dem.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Behring, Tabea
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Effektivt lärande med målspråk- eller modersmålanvändning i klassrummet?: Vilket språk väljer språklärare i grundskolan att undervisa på?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Learning of another languages has been different over the last 100 years all over the world. That led to a development of models and theories that eventually helps and supports learning of another language. In the following, I will describe a number of these methods and theories in more detail, which are relevant and have a significant impact on the methodology and didactics for today advocated language learning of a language other than your mother language. In 2010, the Swedish School Inspectorate conducted a comprehensive study and took a closer look at how much language teachers are using the target language in teaching and investigated the reason for their choice of language. The result showed that only three out of four schools used the target language in a way that meets the requirements of the school inspection. The remaining schools used too little or no target language (the language which shall be learned) at all in their teaching, uses the target language in the teaching and if the mother tongue influences the use of the target language My study shows a similar result, where teachers don’t follow todays requirements of using the target language in teaching and often use the mother language to explain, support and develop the target language of students in grades 7-9.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Bejnö, Anna-Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Motivation till att läsa moderna språk: - en kvalitativ fallstudie vad som motiverar elever att läsa språk2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som motiverar elever att läsa moderna språk. Trots införandet av meritpoäng hoppar fortfarande många elever av sina språkstudier under grundskolan och många gånger analyserar inte skolorna anledningen till elevernas av-hopp.

    Undersökningen har gjorts via intervjuer av grundskoleelever i en central 6-9-skola i en mel-lanstor svensk stad. På denna skola var det 37 procent av avgångseleverna under våren 2016 som ej kunde utnyttja meritpoängen när de sökte in till gymnasieskolan eftersom de antingen hade läst svensk/engelska eller att de inte nådde godkända betyg i moderna språk. Samtidigt är ungdomar idag mer beresta än någonsin och många kan se en framtida yrkeskarriär utom-lands.

    Undersökningen visar att flera av eleverna har god studiemotivation och når goda resultat samtidigt som det är flera som har svårt att genomföra studierna och upplever att de behöver få mer stöd än de har fått.

  • 224.
    Bengtsson, Elias
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Stimulating Willingness to Communicate for Learners of English: A literature review of teachers’ possibilities of facilitating Willingness to Communicate in the Swedish EFL classroom2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In ESL/EFL classrooms all over the world, teachers sometimes struggle with stimulating students’ willingness to communicate (WTC). Since communication is arguably the essential goal for all language learning and in order to secure that learning takes place, teachers need to create conditions that stimulate WTC. This limited literature review aims to investigate what predicts and stimulates WTC, and teachers’ possibilities of enhancing it in classrooms. The results of this review suggest that reducing anxiety and increasing self- perceived confidence through the creation of a learning environment that is supportive, motivating, and joyful facilitates WTC. Teachers are the key to stimulating WTC by providing increased explicit feedback and establishing high-quality relationships with students. In addition, this review suggests a dynamic relationship between learning and WTC.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Bengtsson, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    En bild säger mer än tusen ord?: En systematisk litteraturstudie om mellanstadieelevers förståelse av illustrationer och modeller i NO-undervisning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår

    illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen

    handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande.

    Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare

    forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen

    och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen

    valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är

    värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att

    själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta

    innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av

    modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan

    olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som

    krävs för att kunna ”läsa” bilder.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Bengtsson, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför är havet så litet?: En empirisk studie om hur tidigare erfarenheter synliggörs när mellanstadieelever resonerar om en illustration av vattnets kretslopp2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Bengtsson, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gynnsam bråkinlärning för algebraisk kompetens: En läromedelsanalys om inlärning av bråk som främjar algeraiskt tänkande2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 228.
    Bengtsson, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gynnsam bråkinlärning för algebraiskt tänkande: En läromedelsanalys om inlärning av bråk som främjar algebraiskt tänkande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolinspektionen har kommit fram till att matematikundervisning i Sverige tycks var starkt styrd av läromedel. Dessutom uppvisar svenska elever låga kunskaper inom ämnesgrenarna bråk och algebra. Samtidigt har internationella forskningsstudier visat att kunskaper om heltal och bråk är viktiga för den algebraiska inlärningen. Studiens syfte är därför att ge en bild av läromedels innehåll gällande uppgifter om heltal och bråk som tillsammans främjar ett algebraiskt tänkande. Studiens empiriska undersökning bestod därför av en kvalitativ, riktad läromedelsanalys vilken utgick från studiens teoretiska ansats. En ansats som presenteras i denna studie, vilken utgår från tolkningar av studiens litteraturöversikt. I studien undersöktes två olika läromedelsserier. Resultatet visar att ingen av läromedelsserierna tycks erbjuda ett upplägg som stödjer kunskapsinhämtning av heltal och bråk som främjar det algebraiska tänkandet. En av serierna innehåller dock uppgifter om heltal och bråk vilka potentiellt kan stödja det algebraiska tänkandet. Studiens resultat pekar därmed på att lärare måste vara väl inlästa på vilka kunskaper om heltal och bråk som gynnar elevers framtida algebraiska kunskap, så att läromedel kan utnyttjas på ett sätt som stödjer elever i deras utveckling.  

  • 229.
    Bengtsson, Tina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare: En undersökning om två bedömningsmetoders lämplighet vid bedömning av andraspråkstexter2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Berg, Daniel
    Stockholms universitet.
    Det självständiga arbetet - en plats för emancipation eller automation?2016In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 10, no 1, p. 94-108Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Självständighet i arbetet utgör ett högt värderat mål för alla högre utbildningar. I denna begreppsanalytiska litteraturstudie undersöks de motstridiga innebörder denna självständighet kan ges. Studien framlägger idén att begreppet ”självständighet i arbetet” kan förstås på två rent av motstridiga sätt: som automation eller som emancipation. Diskussionen om dessa två innebörder förankras dels i en historieteoretisk utläggning om det maskinella arbetetsutveckling och dels i pedagogik-filosofen Jacques Rancières tankar om demokratins förutsättningar. Begreppsanalysens diskussion appliceras därefter på ett mindre urval aktuell pedagogisk forskning om handledningen i högre utbildning. I mötet med denna litteratur väcks framförallt frågor om dialogismens pedagogiska teori vad gäller självständighet i arbetet: skapar dess metoder en emancipatorisk självständighet i Rancières definition – eller premierar de snarare det maskinella arbetets fortsatta automation av samhällslivet? Några tentativa resultat avslutar studien. Spänningen mellan emancipation och automation i självständighetsbegreppet tycks inte kunna förlösas bara genom dialogism. Men analysen av litteraturen visar samtidigt på att denna rymmer en annan väg mot emancipatorisk självständighet i den högre utbildningen, färdig att utforska: den som går genom den känslosamma läraren.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History. Karlstad universitet.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2010Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to analyse history teachers’ understanding of the school subject history. The aim have also been to uncover what factors the history teachers say have affected their understanding of the school subject. Based on survey and interview methods, the question that this study deals with is: in the light of which general understanding of the school subject history, do the teachers make didactic choices on a daily basis?

    The first theme is biographical. The teachers’ life-history is taken into consideration and several factors in the teachers’ background and the school environment have been identified. It also seems as if the teachers’ understanding of the school subject goes from an elementary and searching approach to one that is more complex and convinced.

    The second theme is a more structural approach. The results shows three major orientations among the teachers’ general understanding namely, educational (bildung) orientation, critical orientation and identity orientation. Even though a main orientation can be seen among the teachers, an important result is also that the orientation is overall complex.

    At the most general level some patterns can be seen. First the connection between the teachers’ biography and their general understanding of the school subject. In the understanding of the school subject, it is also notable that teachers relate in different ways to history as science, history as identity and history from an ideological viewpoint. It is also possible to note some signs of change in the school subject history that follows a lager historiographical context.

    Download full text (pdf)
    Historielärares historier
  • 232.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2012In: Forskning av och för lärare: 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap / [ed] Hans Lödén, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, p. 33-50Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Historielärares historier
  • 233.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History. Karlstad universitet.
    Historielärares ämnesförståelse: Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on four different aspects of history teachers’ comprehensiveunderstanding of the school subject history. More specifically, the aim is tostudy the comprehension of the subject as perceived by individual historyteachers. Special emphasis is placed on identifying the concepts of the field ofhistory that are central to the teachers’ understanding of the school subject history.The first aspect studied is the teachers’ biographical changes. In a life historyperspective it seems as if the teachers’ subject conception changes from anunproblematic and tentative approach to a more complex and confident understandingof the subject. The second aspect treated is the rationale behind theirgrasp of the purpose and content of the subject. Three major positions areidentified, namely educational (bildung) orientation, critical orientation, andidentity orientation.The third aspect studied is the teachers’ interpretation of a curriculumnew to them. The teachers placed the curriculum in the field of tension betweenan education policy position, emphasizing more precise knowledge, onthe one hand, and a history science position, emphasizing concepts of historicalconsciousness. The fourth aspect studied is five different conceptual tools displayedin the teachers’ remarks on having completed the teaching of a newcourse. These are termed ‘history as narrative’, ‘history as time-space’, ‘historyas explanation’, ‘history as perspective taking’, and ‘history as skills’At the general level the study shows not only that subject conception is ofimportance to the teachers’ understanding of their obligation as teachers of historybut also how it is formed and constantly transformed by many differentfactors. In this process it is clear that the concepts used by the teachers, althoughvariously defined, can be seen as specific to the school subject historyand essential to the construction of history as a school subject.

    Download full text (pdf)
    Historieläreares ämnesförståelse
  • 234.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Norgren, Sofia
    Stolare, Martin
    Studieresa till Auschwitz: Elevers perspektivtagande i arbetet med förintelsen2018In: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, no 5, p. 8-19Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom historiedidaktiken är begreppet perspektivtagande centralt för förståelsen av ett historiskt fenomen. I den här artikeln tas utgångspunkt i en studieresa till Auschwitz för att undersöka med vilka kunskaper elever försöker skapa förståelse. Resultatet visar att eleverna anänder sig av olika emotioner och ämneskunskaper i sin strävan att tolka sin intryck från studiebesöket. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Västerbergslagens Utbildningsförbund.
    Persson, Anders
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History.
    Graderande granskning och förklarade glapp: Svensk historie- och samhällskunskapsdidaktisk forskning om lärares bedömningspraktik 2009–20192020In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, no 1, p. 18-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the last decade there has been an increasing interest in the Swedish research field concerning assessment in schools, especially with focus on the school subject’s history and social science. The aim of this article is therefore to explore what perspectives that have being used by researchers in the Swedish field of history and social science subject didactic, when investigating teacher’s assessment practice. The method used in the article is a text analysis of 13 Swedish thesis and articles that deal with teacher’s assessment practice within the Swedish field of history and social science subject didactics between 2009 and 2019. The result shows that there an overwhelming part of the studies deals with examine teacher’s assessment practice. Another dominant trend is to explain the variations in teacher’s assessment practice. Overall the result shows that there is a lack of studies which begin with teachers subject specific experiences and also a lack of studies with a policy critical approach. To try to capture the complexity in assessment we therefore argue in the light of the result that there is a need of both a theoretical and cumulative broadening of the Swedish research field concerning teacher’s assessment with focus on the school subject’s history and social science.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 236.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Samuelsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Schüllerqvist, Bengt
    Is a scientific basis for subject specific teaching possible?: The example of history education2015In: Education: Opole University Annual, ISSN 2450-7121, Vol. 1, p. 135-151Article in journal (Refereed)
  • 237.
    Berg, Stina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematik och bildskapande i förskolan: En intervjustudie med förskollärare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på och förhåller sig till möjligheten att

    använda bildskapande som verktyg för att belysa matematiken. Syftet är också att ta reda på om

    förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar och syskonavdelningar har samma syn på ett

    sådant arbete med bild och matematik, eller om det finns skillnader i synsätt. Med

    småbarnsavdelningar avses avdelningar där barn i 1-3-års ålder vistas, och syskonavdelningar barn

    i 3-5-års ålder. Metoden som valts för att nå syftet är kvalitativa intervjuer.

    Enligt resultatet kan tre olika perspektiv urskiljas på möjligheten att använda bildskapande till att

    synliggöra matematik. Ett synsätt innebar att matematik inte kan upptäckas i bildskapande,

    förskollärarna kunde inte upptäcka några matematiska uttryck i verksamhetens bildskapande. Två

    andra synsätt, som gav uttryck för en öppenhet inför att matematik och bildskapande kan existera

    i samma aktivitet, var matematik som bonus och matematik som mål med bildskapandet. Skillnaden

    mellan dessa två synsätt var om förskolläraren i efterhand hade upptäckt att bildaktiviteten även

    hade belyst matematik, eller om förskolläraren medvetet hade styrt bildaktiviteten till att belysa

    matematik.

    Angående om synsätten skiljde sig mellan de förskollärare som arbetade på småbarns- och

    syskonavdelningar gick det att urskilja vissa olikheter. Förskollärare på småbarnsavdelningar gav i

    högre grad uttryck för att de hade upptäckt matematik i bildskapandet utan att vara medvetna om

    det under själva genomförandet. Förskollärarna hade kommit till insikten under stunder av

    reflektion, till exempel då de reflekterade över sin egen verksamhet för att förbereda sig inför

    intervjun. Förskollärare som arbetade på syskonavdelningar beskrev oftare att de hade genomfört

    bildaktiviteter där de medvetet hade uppmärksammat matematik. Matematiken var ett av målen

    med bildaktiviteten.

  • 238.
    Bergendahl, Fatima
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur resonerar lärarna i samhällskunskap kring det centrala innehållet vad gäller undervisning om romer?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 239.
    Bergfeldt, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur främjas elevers resonemangsförmåga?: En undersökning av matematikböckers uppgifter i grundskolans tidiga år2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Resonemangsförmåga är en viktig del i helheten av elevers matematiska kompetens och en av de fem förmågor som undervisning i ämnet matematik ska främja. Matematikboken har en central roll i skolan och elevers arbete i den dominerar undervisningstiden i matematik. Den här studien syftar synliggöra hur matematikböckers uppgifter främjar yngre elevers förmåga att föra och följa matematiska resonemang. För att uppnå studiens syfte så kommer uppgifter från valda delar av två matematikböcker för årskurs två att analyseras med stöd i Lithners (2008) teoretiska ramverk för matematiska resonemang.

  • 240.
    Bergfeldt, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematisk resonemangsförmåga: En analys av matematikboksuppgifter för elever i årskurs 22020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers matematiska resonemangsförmåga kan ses som avgörande för djupare matematisk förståelse. För en djupare medvetenhet kring begreppet resonemang, kan en åtskillnad göras mellan imitativa och kreativa matematiska resonemang. Imitativa resonemang handlar om att härma ett tidigare givet resonemang, vilket kan innebära att applicera en given metod för att utföra en beräkning. För kreativa resonemang krävs att en metod inte i förväg är given, här krävs istället en djupare förståelse för det matematiska innehållet. I den här studien har ett antal uppgifter från två olika matematikböcker för årskurs 2 analyserats och kategoriserats utifrån vilken resonemangstyp som är möjlig, eller krävs. Studiens resultat visar en stark dominans av uppgifter som är möjliga att lösa med imitativt resonemang, men det framkom även en relativt stor skillnad mellan de två matematikböckerna. Studien visade också att det kan vara små skillnader i uppgifters utformning som avgör om kreativt resonemang krävs, eller inte. Matematikboken erbjuder eleven begränsade möten med matematiska problem, vilket innebär att lärarens medvetenhet avgör i vilken utsträckning elever får möjlighet att arbeta med kreativa resonemang.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Berggren Diaz, Veronica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    De särbegåvade – elever vi behöver tala mer om: En studie som undersöker lärares erfarenheter om särbegåvade elever inom matematik.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur lärare beskriver sina erfarenheter av särbegåvade elever i matematik i årskurs 1–3. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som gjordes med fem lärare som undervisade i årskurs 1-3. Analysen har genomförs med hjälp av två teorier, Gagnés mo-dell som beskriver hur särbegåvning kan utvecklas samt Vygotskijs sociokulturella teori om den prox-imala utvecklingszonen. Resultatet visar att lärare vill utmana särbegåvade elever men inte har tid, resultatet visar också att lärarna inte har några svårigheter med att identifiera särbegåvade elever men däremot svårigheter med hur de ska definiera elever med exceptionella förmågor. Slutligen visar re-sultatet vikten av att diskutera elever med exceptionella förmågor för att bidra med ökad medvetenhet och kunskap om elever som är särbegåvade.

  • 242.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Historieläroboken och dess inverkan på undervisningen: En litteraturstudie om historielärobokens nytta2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroboken har en stark ställning i undervisning generellt sett och historieämnet är inget undantag. Därför är det viktigt att läroböckerna som används är av hög kvalitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad befintlig forskning säger om historieläroböckernas potential att utveckla elevers historiemedvetande och även hur de svarar mot kursplanens uppställda mål. Studiens frågeställningar har besvarat genom en systematisk litteraturstudie som granskat vetenskaplig forskning som därefter har diskuterats. Litteraturen har funnits genom databaserna Summon och DiVA.

    Studiens resultat visar på att många historieläroböcker brister i möjligheterna att utveckla ett historiemedvetande hos eleverna när boken får stå på egna ben, enligt den studerade forskningen. En vanlig uppfattning i den undersökta forskningen är att det i läroböckerna ofta anläggs ett ensidigt perspektiv som riskerar att göra det svårt för läsaren att sätta sig in i de frågor som väcks och identifiera sig med dem. Detta kan i sin tur leda till att historieläroböckerna ger ett intryck av att historien är isolerad från nutiden när historieämnet i själva verket ska utveckla ett historiemedvetande vilket medför att eleverna kan se kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. En slutsats som dras i den studerade forskningen är att historieundervisningen kan kompletteras med till exempel skönlitteratur eller diskussioner som går förbi lärobokens texter.

  • 243.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kompletterande material – en konkurrent eller samarbetspartner till historieläroboken?: En intervjustudie angående lärares syn på historielärobokens hinder och material för att överkomma dem2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka problem och begränsningar med historieläroboken och möjliga komplement till denna, samt vilka effekter dessa komplement har på undervisningen. Utifrån detta syfte har jag genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra historielärare för årskurserna 4-6. Resultatet visar på en samsyn vad gäller lärobokens tillkortakommanden. Vidare lyfter samtliga lärare fram betydelsen av kompletterande material såsom exempelvis bilder, samtal och fördjupningsarbeten där eleverna tar hjälp av internet. Lärarna menar att detta material bidrar till att höja motivationen hos eleverna samt till att ge dem en bättre förståelse för historiska processer och orsak-verkanförhållanden.

  • 244.
    Berggren, Marita
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varför finns det inte nördtjejer på teknikprogrammet på Bromangymnasiet? Namnet på uppsatsen åsyftar en fråga som ställts utifrån de söksiffror som Bromangymnasiet, Hudiksvalls kommun, uppvisat vad gäller flickors val av inriktning. De tre inriktningar som finns att välja mellan är: Samhällsbyggande och miljö, Informations-och medieteknik samt Design och produktveckling.

    Siffror visar att flickor främst väljer Samhällsbyggande och miljö eller Design och produktutveckling. En genomgång av de 10 senaste åren visar att knappt 4 % väljer Informations-och medieteknik dvs datainriktningen . För att få svar på frågan Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram har flickor i främst årskurs två och tre intervjuats. Vid undersökningen var sökandesiffror inför läsåret 2014/15 inte klara och får anses som osäkra. De siffror som presenteras i undersökningen avser dels läsåret 2013/14 samt tio år bakåt.

    Intervjuerna har varit mer kvalitativa dvs haft formen av informella samtal för att få fylligare kommentarer om varför inte flickor väljer datainriktning. En förundersökning med några samtal med flickor och pojkar på teknikprogrammet visade att svaren är svåra att verbalisera. Intervjuer med 20 flickor i årskurs två och tre uttrycker en negativ bild av datautbildning där fostran, genus och kultur spelar en viktig roll. Trots att flickorna väljer teknik, som är ett mansdominerat område, sträcker sig inte denna pionjäranda till att träda in i datasfären vilket förklaras av bilder av "hackern", fostran om kvinnligt och manligt samt en övervägande negativ bild av de personer som arbetar med programmering och datavetenskap.

  • 245.
    Berglund, Amilia
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lundström, Ann-Sofie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digitala verktyg i förskolan: Pedagogers syn på och kunskap om digitala verktyg2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har som sitt syfte att ge en djupare kunskap angående hur pedagogers förhållningssätt ser ut och hur de säger sig arbeta med digitala verktyg i förskolans undervisning. Vårt metodval för denna studie var att använda oss utav en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex pedagoger på en förskola i mellersta Sverige. Materialet bearbetades med en utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där några centrala begrepp användes som analysinstrument och tas upp i teoriavsnittet. Resultatet av denna studie är att pedagoger har olika syn på begreppet digitala verktyg, men alla tycker att det är bra att digitala verktyg nu har skrivits in i den reviderade läroplanen Lpfö18. Pedagogerna anser att de använder sig av digitala verktyg i undervisningen, men i olika grad. I pedagogernas förklaringar framgår det att de använder digitala verktyg olika mycket, beroende på deras egna kunskaper kring de olika digitala verktygen, till exempel Blue- boten, Mikroägget och QR-koder.

    En slutsats vi drar är att de intervjuade pedagogerna ser de digitala verktygen som ett komplement till den traditionella undervisningen. Det framlyfts även att pedagogerna anser att de har ett ansvar att ta till sig användandet av digitala verktyg, då samhället idag har blivit allt mer digitaliserat. Ett dilemma som finns är att vissa pedagoger visar en oro och osäkerhet kring användandet av digitala verktyg, för att det är en brist på forskning, fortbildning och kunskap kring de digitala verktygens inverkan på barns utveckling. Genom att det finns en osäkerhet bland pedagogerna leder det till att det inte bli en likvärdig utbildning i hela landet, vilket läroplanen (Lpfö18, s. 6) beskriver.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Berglund, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur arbetar NO-lärare med naturvetenskapliga språket i klassrummet?: En analys av NO-undervisning genom epistemologiska riktningsgivare.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how teachers use the scientific language in secondary school. It also aims to quantify the amount of scientific expressions a teacher uses when teaching science. The analysis was conducted by observing and sound recording three teachers during 45 minutes’ periods. The recording was then transcribed into a text file which was analyzed for scientific language and epistemological markers. The results showed that epistemological markers were used by all participants. The study also show that all participants presented the students to scientific language and that the teachers did so by the use of epistemological markers.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Berglund, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Grammatikens roll i den kommunikativa språkundervisningen - 6 lärares syn på grammatik i engelskundervisningen i grundskolans senare år.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 248.
    Berglund, Kristin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Barns inflytande i vuxenstyrda aktiviteter – möjligheter och svårigheter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att nå kunskap om möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter genom att undersöka hur arbetet med detta uppfattas och uttrycks av förskollärare. Fem intervjuer har genomförts med förskollärare som sedan har bearbetats, tolkats, analyserats och diskuterats utifrån Foucaults teorier om makt samt tidigare forskning och annan litteratur som varit aktuell i ämnet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att de faktorer som tas upp som möjligheter och svårigheter i studien, ofta kan ses som både och samt att pedagogernas förhållningssätt blir avhängigt för huruvida barn ges inflytande eller inte. Studien visar också att det i sammanhanget blir viktigt för pedagogerna att reflektera över den makt och styrning som de har i arbetet med barns inflytande i förskolan.

  • 249.
    Berglund, Martina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Dyslexianpassningar i skolan: En undersökning om hur skolor arbetar med elever som har dyslexi2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har gjorts på tre olika skolor inom samma kommun i Mellansverige, där tre lärare, två rektorer och två specialpedagoger har intervjuats. Eleverna på skolorna går i årskurserna F-5. Studien belyser hur skolan arbetar med elever som har dyslexi, samt vilken syn några lärare, specialpedagoger och rektorer har på hur man ska arbeta med detta. Studien visar att alla parter anser att dyslexi upptäcks för sent och att åtgärder borde sättas in tidigare samt att de viktigaste åtgärderna är pedagogiska anpassningar och kompensationshjälpmedel. Såväl i denna studie som i tidigare forskning framkommer svårigheter med att urskilja dyslexi tidigt. Elevernas problem kan ha olika orsaker och eleverna blir snabbt duktiga på att dölja sina problem med läsning och skrivning. Det framkommer i undersökningen ett missnöje hos lärarna med resursfrågan. Det poängteras dock att lärare måste bli bättre på att använda de hjälpmedel som finns för att elever med dyslexi ska få den hjälp de behöver och känna den motivation som är nödvändig.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Berglund, Moa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod.: En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag.

    Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

    Download full text (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 2749
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf