du.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 2551
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Behdjou, Sandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Jag vill att eleverna ska ifrågasätta egentligen allt”: Samhällskunskapslärares förståelse av begreppet kritiskt tänkande2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på

    gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja

    elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och

    kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga

    till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i

    undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans

    demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin

    visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi,

    naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande

    lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och

    en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar

    till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se

    kritiskt på samhället runt omkring dem.

  • 202.
    Bejnö, Anna-Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Motivation till att läsa moderna språk: - en kvalitativ fallstudie vad som motiverar elever att läsa språk2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som motiverar elever att läsa moderna språk. Trots införandet av meritpoäng hoppar fortfarande många elever av sina språkstudier under grundskolan och många gånger analyserar inte skolorna anledningen till elevernas av-hopp.

    Undersökningen har gjorts via intervjuer av grundskoleelever i en central 6-9-skola i en mel-lanstor svensk stad. På denna skola var det 37 procent av avgångseleverna under våren 2016 som ej kunde utnyttja meritpoängen när de sökte in till gymnasieskolan eftersom de antingen hade läst svensk/engelska eller att de inte nådde godkända betyg i moderna språk. Samtidigt är ungdomar idag mer beresta än någonsin och många kan se en framtida yrkeskarriär utom-lands.

    Undersökningen visar att flera av eleverna har god studiemotivation och når goda resultat samtidigt som det är flera som har svårt att genomföra studierna och upplever att de behöver få mer stöd än de har fått.

  • 203.
    Bengtsson, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    En bild säger mer än tusen ord?: En systematisk litteraturstudie om mellanstadieelevers förståelse av illustrationer och modeller i NO-undervisning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår

    illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen

    handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande.

    Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare

    forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen

    och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen

    valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är

    värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att

    själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta

    innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av

    modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan

    olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som

    krävs för att kunna ”läsa” bilder.

  • 204.
    Bengtsson, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför är havet så litet?: En empirisk studie om hur tidigare erfarenheter synliggörs när mellanstadieelever resonerar om en illustration av vattnets kretslopp2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

  • 205.
    Bengtsson, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gynnsam bråkinlärning för algebraisk kompetens: En läromedelsanalys om inlärning av bråk som främjar algeraiskt tänkande2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 206.
    Bengtsson, Pernilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Gynnsam bråkinlärning för algebraiskt tänkande: En läromedelsanalys om inlärning av bråk som främjar algebraiskt tänkande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolinspektionen har kommit fram till att matematikundervisning i Sverige tycks var starkt styrd av läromedel. Dessutom uppvisar svenska elever låga kunskaper inom ämnesgrenarna bråk och algebra. Samtidigt har internationella forskningsstudier visat att kunskaper om heltal och bråk är viktiga för den algebraiska inlärningen. Studiens syfte är därför att ge en bild av läromedels innehåll gällande uppgifter om heltal och bråk som tillsammans främjar ett algebraiskt tänkande. Studiens empiriska undersökning bestod därför av en kvalitativ, riktad läromedelsanalys vilken utgick från studiens teoretiska ansats. En ansats som presenteras i denna studie, vilken utgår från tolkningar av studiens litteraturöversikt. I studien undersöktes två olika läromedelsserier. Resultatet visar att ingen av läromedelsserierna tycks erbjuda ett upplägg som stödjer kunskapsinhämtning av heltal och bråk som främjar det algebraiska tänkandet. En av serierna innehåller dock uppgifter om heltal och bråk vilka potentiellt kan stödja det algebraiska tänkandet. Studiens resultat pekar därmed på att lärare måste vara väl inlästa på vilka kunskaper om heltal och bråk som gynnar elevers framtida algebraiska kunskap, så att läromedel kan utnyttjas på ett sätt som stödjer elever i deras utveckling.  

  • 207.
    Bengtsson, Tina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare: En undersökning om två bedömningsmetoders lämplighet vid bedömning av andraspråkstexter2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.

  • 208.
    Berg, Daniel
    Stockholms universitet.
    Det självständiga arbetet - en plats för emancipation eller automation?2016In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 10, no 1, p. 94-108Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Självständighet i arbetet utgör ett högt värderat mål för alla högre utbildningar. I denna begreppsanalytiska litteraturstudie undersöks de motstridiga innebörder denna självständighet kan ges. Studien framlägger idén att begreppet ”självständighet i arbetet” kan förstås på två rent av motstridiga sätt: som automation eller som emancipation. Diskussionen om dessa två innebörder förankras dels i en historieteoretisk utläggning om det maskinella arbetetsutveckling och dels i pedagogik-filosofen Jacques Rancières tankar om demokratins förutsättningar. Begreppsanalysens diskussion appliceras därefter på ett mindre urval aktuell pedagogisk forskning om handledningen i högre utbildning. I mötet med denna litteratur väcks framförallt frågor om dialogismens pedagogiska teori vad gäller självständighet i arbetet: skapar dess metoder en emancipatorisk självständighet i Rancières definition – eller premierar de snarare det maskinella arbetets fortsatta automation av samhällslivet? Några tentativa resultat avslutar studien. Spänningen mellan emancipation och automation i självständighetsbegreppet tycks inte kunna förlösas bara genom dialogism. Men analysen av litteraturen visar samtidigt på att denna rymmer en annan väg mot emancipatorisk självständighet i den högre utbildningen, färdig att utforska: den som går genom den känslosamma läraren.

  • 209.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History. Karlstad universitet.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2010Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to analyse history teachers’ understanding of the school subject history. The aim have also been to uncover what factors the history teachers say have affected their understanding of the school subject. Based on survey and interview methods, the question that this study deals with is: in the light of which general understanding of the school subject history, do the teachers make didactic choices on a daily basis?

    The first theme is biographical. The teachers’ life-history is taken into consideration and several factors in the teachers’ background and the school environment have been identified. It also seems as if the teachers’ understanding of the school subject goes from an elementary and searching approach to one that is more complex and convinced.

    The second theme is a more structural approach. The results shows three major orientations among the teachers’ general understanding namely, educational (bildung) orientation, critical orientation and identity orientation. Even though a main orientation can be seen among the teachers, an important result is also that the orientation is overall complex.

    At the most general level some patterns can be seen. First the connection between the teachers’ biography and their general understanding of the school subject. In the understanding of the school subject, it is also notable that teachers relate in different ways to history as science, history as identity and history from an ideological viewpoint. It is also possible to note some signs of change in the school subject history that follows a lager historiographical context.

  • 210.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2012In: Forskning av och för lärare: 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap / [ed] Hans Lödén, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, p. 33-50Chapter in book (Other academic)
  • 211.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History. Karlstad universitet.
    Historielärares ämnesförståelse: Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on four different aspects of history teachers’ comprehensiveunderstanding of the school subject history. More specifically, the aim is tostudy the comprehension of the subject as perceived by individual historyteachers. Special emphasis is placed on identifying the concepts of the field ofhistory that are central to the teachers’ understanding of the school subject history.The first aspect studied is the teachers’ biographical changes. In a life historyperspective it seems as if the teachers’ subject conception changes from anunproblematic and tentative approach to a more complex and confident understandingof the subject. The second aspect treated is the rationale behind theirgrasp of the purpose and content of the subject. Three major positions areidentified, namely educational (bildung) orientation, critical orientation, andidentity orientation.The third aspect studied is the teachers’ interpretation of a curriculumnew to them. The teachers placed the curriculum in the field of tension betweenan education policy position, emphasizing more precise knowledge, onthe one hand, and a history science position, emphasizing concepts of historicalconsciousness. The fourth aspect studied is five different conceptual tools displayedin the teachers’ remarks on having completed the teaching of a newcourse. These are termed ‘history as narrative’, ‘history as time-space’, ‘historyas explanation’, ‘history as perspective taking’, and ‘history as skills’At the general level the study shows not only that subject conception is ofimportance to the teachers’ understanding of their obligation as teachers of historybut also how it is formed and constantly transformed by many differentfactors. In this process it is clear that the concepts used by the teachers, althoughvariously defined, can be seen as specific to the school subject historyand essential to the construction of history as a school subject.

  • 212.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, History. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Samuelsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Schüllerqvist, Bengt
    Is a scientific basis for subject specific teaching possible?: The example of history education2015In: Education: Opole University Annual, ISSN 2450-7121, Vol. 1, p. 135-151Article in journal (Refereed)
  • 213.
    Berg, Stina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematik och bildskapande i förskolan: En intervjustudie med förskollärare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på och förhåller sig till möjligheten att

    använda bildskapande som verktyg för att belysa matematiken. Syftet är också att ta reda på om

    förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar och syskonavdelningar har samma syn på ett

    sådant arbete med bild och matematik, eller om det finns skillnader i synsätt. Med

    småbarnsavdelningar avses avdelningar där barn i 1-3-års ålder vistas, och syskonavdelningar barn

    i 3-5-års ålder. Metoden som valts för att nå syftet är kvalitativa intervjuer.

    Enligt resultatet kan tre olika perspektiv urskiljas på möjligheten att använda bildskapande till att

    synliggöra matematik. Ett synsätt innebar att matematik inte kan upptäckas i bildskapande,

    förskollärarna kunde inte upptäcka några matematiska uttryck i verksamhetens bildskapande. Två

    andra synsätt, som gav uttryck för en öppenhet inför att matematik och bildskapande kan existera

    i samma aktivitet, var matematik som bonus och matematik som mål med bildskapandet. Skillnaden

    mellan dessa två synsätt var om förskolläraren i efterhand hade upptäckt att bildaktiviteten även

    hade belyst matematik, eller om förskolläraren medvetet hade styrt bildaktiviteten till att belysa

    matematik.

    Angående om synsätten skiljde sig mellan de förskollärare som arbetade på småbarns- och

    syskonavdelningar gick det att urskilja vissa olikheter. Förskollärare på småbarnsavdelningar gav i

    högre grad uttryck för att de hade upptäckt matematik i bildskapandet utan att vara medvetna om

    det under själva genomförandet. Förskollärarna hade kommit till insikten under stunder av

    reflektion, till exempel då de reflekterade över sin egen verksamhet för att förbereda sig inför

    intervjun. Förskollärare som arbetade på syskonavdelningar beskrev oftare att de hade genomfört

    bildaktiviteter där de medvetet hade uppmärksammat matematik. Matematiken var ett av målen

    med bildaktiviteten.

  • 214.
    Bergendahl, Fatima
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur resonerar lärarna i samhällskunskap kring det centrala innehållet vad gäller undervisning om romer?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 215.
    Berggren Diaz, Veronica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    De särbegåvade – elever vi behöver tala mer om: En studie som undersöker lärares erfarenheter om särbegåvade elever inom matematik.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur lärare beskriver sina erfarenheter av särbegåvade elever i matematik i årskurs 1–3. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som gjordes med fem lärare som undervisade i årskurs 1-3. Analysen har genomförs med hjälp av två teorier, Gagnés mo-dell som beskriver hur särbegåvning kan utvecklas samt Vygotskijs sociokulturella teori om den prox-imala utvecklingszonen. Resultatet visar att lärare vill utmana särbegåvade elever men inte har tid, resultatet visar också att lärarna inte har några svårigheter med att identifiera särbegåvade elever men däremot svårigheter med hur de ska definiera elever med exceptionella förmågor. Slutligen visar re-sultatet vikten av att diskutera elever med exceptionella förmågor för att bidra med ökad medvetenhet och kunskap om elever som är särbegåvade.

  • 216.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Historieläroboken och dess inverkan på undervisningen: En litteraturstudie om historielärobokens nytta2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroboken har en stark ställning i undervisning generellt sett och historieämnet är inget undantag. Därför är det viktigt att läroböckerna som används är av hög kvalitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad befintlig forskning säger om historieläroböckernas potential att utveckla elevers historiemedvetande och även hur de svarar mot kursplanens uppställda mål. Studiens frågeställningar har besvarat genom en systematisk litteraturstudie som granskat vetenskaplig forskning som därefter har diskuterats. Litteraturen har funnits genom databaserna Summon och DiVA.

    Studiens resultat visar på att många historieläroböcker brister i möjligheterna att utveckla ett historiemedvetande hos eleverna när boken får stå på egna ben, enligt den studerade forskningen. En vanlig uppfattning i den undersökta forskningen är att det i läroböckerna ofta anläggs ett ensidigt perspektiv som riskerar att göra det svårt för läsaren att sätta sig in i de frågor som väcks och identifiera sig med dem. Detta kan i sin tur leda till att historieläroböckerna ger ett intryck av att historien är isolerad från nutiden när historieämnet i själva verket ska utveckla ett historiemedvetande vilket medför att eleverna kan se kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. En slutsats som dras i den studerade forskningen är att historieundervisningen kan kompletteras med till exempel skönlitteratur eller diskussioner som går förbi lärobokens texter.

  • 217.
    Berggren, Edvard
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kompletterande material – en konkurrent eller samarbetspartner till historieläroboken?: En intervjustudie angående lärares syn på historielärobokens hinder och material för att överkomma dem2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka problem och begränsningar med historieläroboken och möjliga komplement till denna, samt vilka effekter dessa komplement har på undervisningen. Utifrån detta syfte har jag genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra historielärare för årskurserna 4-6. Resultatet visar på en samsyn vad gäller lärobokens tillkortakommanden. Vidare lyfter samtliga lärare fram betydelsen av kompletterande material såsom exempelvis bilder, samtal och fördjupningsarbeten där eleverna tar hjälp av internet. Lärarna menar att detta material bidrar till att höja motivationen hos eleverna samt till att ge dem en bättre förståelse för historiska processer och orsak-verkanförhållanden.

  • 218.
    Berggren, Marita
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varför finns det inte nördtjejer på teknikprogrammet på Bromangymnasiet? Namnet på uppsatsen åsyftar en fråga som ställts utifrån de söksiffror som Bromangymnasiet, Hudiksvalls kommun, uppvisat vad gäller flickors val av inriktning. De tre inriktningar som finns att välja mellan är: Samhällsbyggande och miljö, Informations-och medieteknik samt Design och produktveckling.

    Siffror visar att flickor främst väljer Samhällsbyggande och miljö eller Design och produktutveckling. En genomgång av de 10 senaste åren visar att knappt 4 % väljer Informations-och medieteknik dvs datainriktningen . För att få svar på frågan Varför finns det inga nördtjejer på Bromangymnasiets teknikprogram har flickor i främst årskurs två och tre intervjuats. Vid undersökningen var sökandesiffror inför läsåret 2014/15 inte klara och får anses som osäkra. De siffror som presenteras i undersökningen avser dels läsåret 2013/14 samt tio år bakåt.

    Intervjuerna har varit mer kvalitativa dvs haft formen av informella samtal för att få fylligare kommentarer om varför inte flickor väljer datainriktning. En förundersökning med några samtal med flickor och pojkar på teknikprogrammet visade att svaren är svåra att verbalisera. Intervjuer med 20 flickor i årskurs två och tre uttrycker en negativ bild av datautbildning där fostran, genus och kultur spelar en viktig roll. Trots att flickorna väljer teknik, som är ett mansdominerat område, sträcker sig inte denna pionjäranda till att träda in i datasfären vilket förklaras av bilder av "hackern", fostran om kvinnligt och manligt samt en övervägande negativ bild av de personer som arbetar med programmering och datavetenskap.

  • 219.
    Berglund, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur arbetar NO-lärare med naturvetenskapliga språket i klassrummet?: En analys av NO-undervisning genom epistemologiska riktningsgivare.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how teachers use the scientific language in secondary school. It also aims to quantify the amount of scientific expressions a teacher uses when teaching science. The analysis was conducted by observing and sound recording three teachers during 45 minutes’ periods. The recording was then transcribed into a text file which was analyzed for scientific language and epistemological markers. The results showed that epistemological markers were used by all participants. The study also show that all participants presented the students to scientific language and that the teachers did so by the use of epistemological markers.

  • 220.
    Berglund, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Grammatikens roll i den kommunikativa språkundervisningen - 6 lärares syn på grammatik i engelskundervisningen i grundskolans senare år.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 221.
    Berglund, Kristin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Barns inflytande i vuxenstyrda aktiviteter – möjligheter och svårigheter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att nå kunskap om möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter genom att undersöka hur arbetet med detta uppfattas och uttrycks av förskollärare. Fem intervjuer har genomförts med förskollärare som sedan har bearbetats, tolkats, analyserats och diskuterats utifrån Foucaults teorier om makt samt tidigare forskning och annan litteratur som varit aktuell i ämnet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att de faktorer som tas upp som möjligheter och svårigheter i studien, ofta kan ses som både och samt att pedagogernas förhållningssätt blir avhängigt för huruvida barn ges inflytande eller inte. Studien visar också att det i sammanhanget blir viktigt för pedagogerna att reflektera över den makt och styrning som de har i arbetet med barns inflytande i förskolan.

  • 222.
    Berglund, Martina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Dyslexianpassningar i skolan: En undersökning om hur skolor arbetar med elever som har dyslexi2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har gjorts på tre olika skolor inom samma kommun i Mellansverige, där tre lärare, två rektorer och två specialpedagoger har intervjuats. Eleverna på skolorna går i årskurserna F-5. Studien belyser hur skolan arbetar med elever som har dyslexi, samt vilken syn några lärare, specialpedagoger och rektorer har på hur man ska arbeta med detta. Studien visar att alla parter anser att dyslexi upptäcks för sent och att åtgärder borde sättas in tidigare samt att de viktigaste åtgärderna är pedagogiska anpassningar och kompensationshjälpmedel. Såväl i denna studie som i tidigare forskning framkommer svårigheter med att urskilja dyslexi tidigt. Elevernas problem kan ha olika orsaker och eleverna blir snabbt duktiga på att dölja sina problem med läsning och skrivning. Det framkommer i undersökningen ett missnöje hos lärarna med resursfrågan. Det poängteras dock att lärare måste bli bättre på att använda de hjälpmedel som finns för att elever med dyslexi ska få den hjälp de behöver och känna den motivation som är nödvändig.

  • 223.
    Berglund, Moa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod.: En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag.

    Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

  • 224.
    Berglund, Moa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod: En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag.

    Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

  • 225.
    Berglund, Moa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vilken effekt har Wittingmetoden för elever med impressiv språkstörningsdiagnos i svensk skola? En litteraturstudie.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen fokuserar på impressiv språkstörning som bland annat innefattar svårigheter att ta till sig och bearbeta information via text, samt svårigheter att koppla språkljud till bokstäver och meningar. För att underlätta skolgången för elever med impressiv språkstörning finns flera olika in- och ominlärningsmetoder och pedagogiska hjälpmedel att använda. En av alla dessa är Wittingmetoden, en läsinlärningsmetod som bygger på strukturerat arbete utifrån varje enskild bokstav och dess ljud upp till texter och större sammanhang. Wittingmetoden grundades av Maja Witting och har två grundtankar, dels inlärning och dels ominlärning. Vilken av delarna som används beror på om metoden används från grunden eller om den används som hjälp vid svårigheter. Wittingmetoden används inte i så stor utsträckning i svenska skolor och i de flesta fall den används så används den som inlärningsmetod. För elever med impressiv språkstörning används metodens ominlärningsdel, vilket bygger på att arbetet börjar på det ställe där eleverna själva känner att de inte har full kontroll över inlärningsprocessen. På så sätt kan eleverna få stöd utifrån sin egen utvecklingsfas.

    Det finns både för- och nackdelar med Wittingmetoden. En stor fördel är den överblick läraren får på varje enskild elevs läsutveckling. En nackdel är den tidsåtgång som krävs för att kunna använda metoden, den stora tidsåtgången gör att det kan ta lång tid innan man kan se resultat av det arbete som görs. En annan stor nackdel är de resurser som krävs för att metoden ska kunna användas, dels måste den undervisande pedagogen ha stor kunskap inom metoden och dels används Wittingmetoden i mindre grupper eller en-till-en. Detta ställer krav på minst två pedagoger i varje klassrum vilket inte alltid är en möjlighet.

    Innan användning av Wittingmetoden kan börja så går man utbildningar för att få kunskap om metodens tillvägagångssätt. Dessa kurser kostar pengar och kan vara en av anledningarna till att metoden inte används i så stor utsträckning. En annan anledning till att metoden inte används kan vara resursbristen, dels ställer metoden stora krav på varje pedagog och dels så ställs stora krav på andra vuxna i skolans värld som kan fortsätta undervisningen med de elever som inte undervisas enligt Wittingmetoden.

    Forskningen kring denna typ av läspedagogik är knapp. Forskning kring Wittingmetoden som specifik metod är nästintill obefintlig, den forskning som finns är beställd eller utförd av Wittingföreningen vilket kan försvåra en objektivitet gentemot metoden. En slutsats som dock är möjlig att dra utifrån den forskning som finns både kring läspedagogik och Wittingmetoden är att en tydligt strukturerad och planerad undervisning främjar läsutvecklingen – inte bara hos elever med impressiv språkstörning.

    Denna undersökning har granskat Wittingmetoden utifrån tre frågeställningar. Hur används Wittingmetoden i mellanstadiet för elever med en impressiv språkstörningsdiagnos i svensk skola? Vilka slutsatser drar forskning om Wittingmetoden inom läsutveckling för elever med en impressiv språkstörningsdiagnos? Och vilka för- och nackdelar finns med Wittingmetoden? För att hitta svar på dessa frågor har databaserna Summon@Dalarna, Google scholar, DiVa och LIBRIS snvänts. Utöver det har också en manuell sökning gjorts på återkommande författare som verkat intressanta för undersökningen.

  • 226.
    Berglund, Susanne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Arbeta med textuppgifter: En litteraturstudie om hinder och möjligheter vid arbete med textuppgifter.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar elever när de ska läsa och arbeta med textuppgifter. Utifrån detta ska det även undersökas vad som kan göras för att underlätta för eleverna när de tar sig an en textuppgift. Syftet gjordes konkret med hjälp av frågeställningarna "vad är det som kan vara problematiskt för elever när de arbetar med en textuppgift?" samt "vilka sätt kan lärare använda sig av för att elever ska få en bättre förståelse för hur man arbetar med textuppgifter?". Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där sökningarna efter litteratur gjordes i databaserna Libris, ERIC (via Ebsco), Diva, Summon samt Google Scholar. Efter sökningen gjordes ett urval och till sist identifierades fyra artiklar samt en avhandling som passade till denna studies syfte.

    Resultatet visar att det är viktigt att kommunicera på olika sätt inom matematiken men att elever även måste få öva själva på textuppgifter för att utvecklas. Åtta olika förslag som kan underlätta för elevernas förståelse beskrivs ingående och dessa är att lärare varje lektion bör lära ut nya ord, endast ge elever ett fåtal problem åt gången, anpassa textuppgifterna i läroboken, utveckla textuppgifter från böcker som lästs i klassrummet, använda tillräckligt med ord i textuppgifterna så att de får en mening, utveckla uppgifter från andra ämnen som eleverna läser, göra textuppgifter som innefattar elevers intresse och erfarenheter samt uppmuntra elever att skriva egna textuppgifter. Resultatet visar även olika aspekter som gör det svårt för elever när de läser textuppgifter.

  • 227.
    Berglund, Susanne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsa och tolka matematiska textuppgifter: En empirisk undersökning om hur elever i årskurs 3 löser matematiska textuppgifter med fokus på signalord2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse för matematik i textuppgifter som innehåller signalord och hur förståelsen påverkas av elevernas läsförmåga och kognitiva förmågor. Syftet gjordes konkret med frågeställningarna "hur förstår elever textuppgifter som innehåller signalord i matematik?" samt "hur påverkar elevers förmåga att läsa, tolka och fundera om texter i matematik deras förståelse för matematiken i uppgiften?". För att svara på syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer med öppna frågor gjorts med åtta elever som gick i årskurs 3. Eleverna fick, vid intervjutillfället, fyra textuppgifter i olika svårighetsgrader som de skulle försöka lösa och öppna intervjufrågor ställdes för att få en insikt i hur eleverna tänkte under lösningsmomentet samt hur läsningen påverkade deras tänkande.

    Resultatet som framkom visade att signalorden i textuppgifter ofta spelar roll för vilket räknesätt elever väljer att använda i sin uträkning. De hade lärt sig att titta efter signalordet för att sedan räkna utefter det istället för att läsa texten och få en förståelse av det som stod i texten. Resultatet visade även att läsförståelsen och de kognitiva förmågorna var viktiga för eleverna i denna undersökning när man skulle läsa och lösa olika textuppgifter.

  • 228.
    Bergman Chinapah, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Elever lär sig juridisk problemlösning och argumentation– att tydliggöra erfarenheter och tankar2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Juridiken är idag ett ämne som många elever möter för första gången redan på gymnasiet som skolämne. Det är ett nytt ämne med ett specifikt kunskapsinnehåll som systematiseras och tillgängliggörs med hjälp av den juridiska metoden. Denna beskrivs av forskare och verk-samma jurister som en arbetsmetod för att lösa juridiska problem och ingår i Skolverkets äm-nesplan för juridik. Elevernas beskrivning och tankar om juridisk problemlösning och juridisk argumentation som delar av det kunskapsinnehåll som benämns juridisk metod, utforskas närmare med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Genom en fallstudie påvisas att eleverna när de löser juridiska problem framförallt hänvisar till lagparagrafer däremot inte lika ofta till omständigheterna i problemet. De uppvisar vidare någon form av kronologi i sin argumentation dock är denna i de flesta fall inte baserad på den struktur som råder inom juri-disk argumentation. Elevernas tankar kring juridisk problemlösning kretsar till stor del kring att identifiera relevant lagtext genom s.k. nyckelord och lagbokens struktur. Däremot saknas förmågan till analys och argumentation hos flera elever för att komma fram till en lösning. Sammanfattningsvis kan deras lärande beskrivas som ytinriktat snarare än djupinriktat och de-ras uppfattning om juridiskproblemlösning präglas av att vara ofullständig.

  • 229.
    Bergman, Ida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Högläsning i svenskundervisningen: En studie om lärarens högläsning i grundskolans tidigare år F-32019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år F-3 arbetar med högläsning för att stärka elevens språkliga förmåga. Resultatet av tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Lärare ser högläsningen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga utveckling. Forskningen visar även för att optimera denna språkliga utvecklingsprocess så fordras ett metodiskt tillvägagångssätt både före, under och efter högläsningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket kan beskrivas att lärandet sker i språkliga och olika kulturella sammanhang. Lärarens roll blir från det perspektivet att leda och stötta eleven i den språkliga utvecklingen där utvecklingen naturligt stärks i interaktion med andra. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställning kommer analysmaterialet inhämtas genom kvalitativa metoder som intervjuer och observationer.

  • 230.
    Bergman, Ida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Högläsning i svenskundervisningen: En studie om lärarens högläsning i grundskolans tidigare år F–32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med högläsning och uppfattningar om högläsningens betydelse i svenskundervisningen, för att stärka elevens språkliga förmåga i grundskolans årskurs F–3. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställningar har sex behöriga lärare som arbetar i årskurserna F-3 i ämnet svenska medverkat i studien. Analysmaterialet som ligger till grund för resultatet har inhämtats genom kvalitativa metoder som intervjuer. Resultat från tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Den tidigare forskningen visar även, för att högläsningen ska uppnå en gynnsam inverkan på lärandet erfordras ett genomtänkt syfte och kopplade arbetsmoment före, under och efter högläsningen. Lärarna i studien utformar sin undervisning utifrån denna premiss och ser metoden som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga förmåga. Studien utgår från Langers teorier om föreställningsvärldar och ger ett perspektiv på lärande som sker i samtal om litteratur. Ett samtal där eleverna får utgå och delge varandra sina tankar och erfarenheter av litteraturen. Lärarens roll blir utifrån det perspektivet att leda och stötta för att stimulera elevens språkliga förmåga att förstå, tänka, kommunicera och lära, där utveckling naturligt stärks i interaktion med andra.

  • 231.
    Bergman, Jennifer
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Flipped eller bara flippat? En fenomenografisk studie av elevers upplevelse av Flipped Classroom2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 232.
    Bergman, Sylvianne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Grundläggande tabellkunskaper En litteraturstudie om hur grundläggande tabellkunskaper i årskurs F-3 påverkar elevers matematiklärande.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 233.
    Bergman, Sylvianne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Huvudräkningsstrategier som grund för tabellkunskaper: En empirisk undersökning om och hur huvudräkningsstrategier undervisas i årskurs 1-32015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning tar sin utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie vars resultat påvisade att grundläggande tabellkunskaper som tillgodogjorts genom huvudräknings-strategier, är avgörande för elevers fortsatta matematiklärande och en förutsättning för en välutvecklad taluppfattning. Om huvudräkningsstrategier explicit skall undervisas eller inte, var dock en fråga som besvarades olika av den i litteraturstudien ingående forskningen. Som en konsekvens av detta har en empirisk undersökning genomförts i syfte att undersöka om, och i så fall hur, lärare i svenska skolor undervisar elever i årskurs 1-3 i huvudräkningsstrategier. Frågeställningen har undersökts genom lärarintervjuer. Undersökningens resultatet visar att lärarna som ingått i urvalet anser att tabellkunskaper som grund för huvudräkningsstrategier är avgörande för att elever skall bli framgångrika i matematik. Lärarna ger också uttryck för att eleverna behöver aktiv undervisning i olika huvudräkningsstrategier för att uppmärksamma att man kan tänka på olika sätt när man använder sig av huvudräkning, och att eleverna behöver lyssna till hur andra tänker för att hitta och tillgodogöra sig alternativa räknestrategier.

  • 234.
    Bergquist, Julia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Offret var ju bara en kvinna”: En undersökning rörande de svenska folkskollärarinnornas arbetsförhållanden 1950-19622016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka folkskollärarinnornas arbetsmiljö i den svenska

    folkskolan mellan åren 1950-1962. Materialet undersökningen grundar sig i utgörs av

    inkomna klagomål skickade från lärarinnorna till Sveriges folkskollärarinneförbund. Detta

    finns vid Sveriges folkskollärarinneförbunds eget arkiv, vid TAM-arkiv i Alvik. Materialet

    innehåller korrespondens och rådgivning i fackliga frågor som väckts av enskilda

    medlemmar. Dessa klagomål är indelade i två kategorier, de klagomål som riktas mot

    lärarinnorna samt klagomål som riktats från dem. En jämförelse mellan lärarinnornas

    arbetsmiljö och nutida lärares upplevda problem i sitt arbete görs också. Resultaten från

    undersökningen visar att de vanligaste klagomålen som framförts mot lärarinnorna, har i flest

    förekommande fall väckts av föräldrar till eleverna och handlar om bristande undervisning

    och/eller disciplin. De vanligaste förekommande klagomålen som riktats från lärarinnorna

    handlar om problem rörande brister i tjänstebostäder och skolsalar.

  • 235.
    Bergqvist, Tomas
    et al.
    Umeå universitet, Interaktiva medier och lärande.
    Lithner, Johan
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Sumpter, Lovisa
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Upper secondary students’ task reasoning2008In: International journal of mathematical education in science and technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, Vol. 39, no 1, p. 1-12Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Upper secondary students’ task solving reasoning was analysed, with a focus on grounds for different strategy choices and implementations. The results indicate that mathematically well-founded considerations were rare. The dominating reasoning types were algorithmic reasoning, where students tried to remember a suitable algorithm, sometimes in a random way, and guided reasoning, where progress was possible only when essentially all important strategy choices were made by the interviewer.

  • 236.
    Bergsmo, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsning i matematik- det matematiska språkets svårigheter: En empirisk undersökning om lärares resonemang gällande det matematiska språkets eventuella svårigheter2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever möter det matematiska språket i skrift relativt tidigt i sin skolgång. Matematiska textuppgifters komplexitet och utformning är något som kan medföra problematik vid förståelsen för vissa elever. Syftet med denna studie har varit att erhålla djupare kunskap om undervisning i matematik som berör uppgifter som är av textkaraktär samt öka förståelse för hur lärare i årskurs fyra till sex arbetar med det matematiska språket och de faktiska svårigheterna som eleverna kan ställas inför när de läser och arbetar med uppgifter av detta slag. Svaret på studiens frågeställning har sökts genom kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma lärare som undervisar i matematik i någon av årskurserna fyra till sex. Metoden för analys av resultatet är av slaget kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna arbetar aktivt med matematiska begrepp och talar för ett talande matematikklassrum där eleverna aktiveras som lärresurser för varandra för att befästa det matematiska språkets alla delar.

  • 237. Bergsten, Malin
    Självkänsla och naturvetenskap i förskolan: En observations- och intervjustudie om hur barns självkänsla kan stärkas vid naturvetenskapliga aktiviteter2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att få kunskap om hur barns självkänsla kan stärkas genom

    naturvetenskapligt arbetssätt och hur pedagoger i en förskoleverksamhet arbetar med detta.

    Observationer av en förskolegrupp med 5-6 åringar och intervjuer med två pedagoger, används

    för att besvara frågeställningarna "Hur arbetar pedagoger i förskolan med naturvetenskap för att

    stärka barns självkänsla?" och "Hur beskriver pedagoger att de arbetar med att stärka barns

    självkänsla i arbete med naturvetenskap?".

    Resultatet av studien visar att pedagogerna medvetet arbetar för att stärka barns självkänsla

    genom arbete med naturvetenskap. Några av de centrala delarna i undersökningens resultat visar

    att barnen ges möjlighet att utveckla sitt eget tänkande, får beröm av pedagogen, utgår från egna

    erfarenheter och ges möjlighet att bli mer självständiga och säkra individer genom att de på egen

    hand får genomföra naturvetenskapliga experiment. Av intervjuerna framgår att pedagoger

    beskriver sitt arbete med naturvetenskapliga aktiviteter som underlag för att stärka barns

    självkänsla. Några centrala aspekter som beskrivs av pedagogerna är att uppmuntra barnen, att

    vara tillåtande i rollen som pedagog, att ha en tillåtande miljö, att lyfta barnens styrkor, att ha en

    tro på det kompetenta barnet, att barnen får känna delaktighet, att vara lyhörda och

    medforskande pedagoger, samt alltid utgå från barnens intressen vid planering av verksamheten

    och miljön.

  • 238.
    Bergstrand, Erika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur lärares val av matematikuppgifter möjliggör för imitativa och kreativa resonemang: En innehållsanalys av läroboksuppgifter2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trots att kritik riktas mot matematikläroböcker för att främst innefatta uppgifter som tränar elevers procedurella kunskaper är elevaktivt arbete i en lärobok vanligt förekommande i matematikundervisningen i Sverige. Lärares urval av läroboksuppgifter som elever får arbeta med kan antingen möjliggöra för imitativa eller kreativa resonemang. En typ av imitativt resonemang är vad Lithner (2008) benämner som algoritmiskt guidat resonemang (GAR) vilket innebär att eleven på något sätt blir guidad till en lösning. Ett kreativt resonemang (KMR) innebär att eleven uppfattar problemet som nytt och genom att skapa egna lösningsmetoder når en lösning. Studien undersöker 9 lärares urval av läroboksuppgifter som sedan analyseras och kategoriseras som antingen GAR eller KMR. Resultatet visar att majoriteten av urvalen innefattar främst GAR-uppgifter men att samtliga lärares urval också innehåller KMR-uppgifter samt en likhet avseende omfattningen av uppgifter i respektive urval. Uppgiftsanalysen visar hur antalet uppgifter som lärare väljer till sina elever kan ge signaler om vad som förväntas av elever avseende vilken hastighet de bör räkna i, samt att läroboksuppgifterna i sig nödvändigtvis inte är vad som bör ifrågasättas. Det arbetssätt som elever ges förutsättning att använda kan vara avgörande för i vilken utsträckning de får möjlighet att tillämpa imitativa och kreativa resonemang.

  • 239.
    Bernsköld Segoete, Linn
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    SO- ämnenas breda undervisningsmöjligheter: - En text om hur lärares didaktiska val inom SO kan främja elevens utveckling mot den handlingskunskap och tolerans som läroplanen kräver.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningen bygger på tre kvalitativa intervjuer med SO-lärare och ämnar belysa genom vilka metoder lärarens uppdrag att fostra och fokusera mot värdegrundsmål tillika kunskapsmålen i SO- ämnena kan genomföras. Läroplanens olika målsättningar är stundtals motsägelsefulla och komplexa och det är upp till varje lärare att själv reda ut hur de ska förhålla sig till läroplanens innehåll. Den individuella tolkningen av uppdraget lägger en slöja av subjektivitet över lärarens uppdrag, hur läraren tolkar uppdraget är av stor vikt för hur det sedermera kommer att genomfö-ras. Värdegrunden belyser förmågor och flertalet av de begrepp som lyfts fram som centrala i värdegrunden återkommer i det centrala innehållet i de olika SO- ämnena. Men kunskapskraven i SO fokuserar inte mot de förmågor som återfinns i värdegrundsmålen, varför det inte per auto-matik leder till måluppfyllelse bara genom att behandla begreppen i undervisningen. Värdegrun-den syftar till en framtidsfostran av eleverna och att stärka elever möjligheter att agera i samhället, ta ansvar för och kunna stå upp för demokratiska värden, ytterst en fråga om handlingskunskap, medan kunskapskraven i SO –ämnena fokuserar på vetenskapen om exempelvis de demokratiska värdena. Undersökningen ämnar således belysa de didaktiska val en lärare kan göra för att skapa den typ av handlingskunskap värdegrunden förordar inom ramen för SO-undervisningen. Resul-tatet visar att det går att kombinera dessa uppdrag genom att exempelvis ha öppna diskussioner, där läraren ställer provocerande frågor, att ha höga förväntningar på eleverna, skapa simulerande aktiviteter, arbeta i projektorienterade undervisningsformer och försöka få in verkligheten i klass-rummet.

  • 240.
    Beslagic, Deni
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Är skolan en garderob?: Heteroprivilegier i läraryrket, heteronormens internalisering hos unga lärare och etiska paradoxer i värdegrundsarbetet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten

  • 241.
    Billing, Veronica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    En litteraturstudie om att identifiera och förebygga läs- och skrivsvårighet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svenska elevers läsförmåga fortsätter att försämras. För att kunna vända denna negativa spiral behöver skolan se till att elever får rätt förutsättningar att lyckas. Alla elever följer inte samma linje, lärare behöver därför ha kunskap om hur lässvaga elever kan identifieras så att insatser kan sättas in i tid. Det är positivt för elevers läsutveckling om läsinläsning kan börjas tidigt, helst redan i förskoleåldern. Detta kan göras på olika sätt. Men det är viktigt att barns första möte med läsning görs på ett lek- och lustfyllt sätt.

  • 242.
    Billing, Veronica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undervisningsmetoden Läsnyckeln som redskap för den tidiga läsinlärningen: En kvalitativ intervjustudie om fyra pedagogers arbete med Läsnyckeln i förskola, förskoleklass och årskurs ett.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger har uppfattat sitt arbete med undervisningsmetoden Läsnyckeln i sin läsundervisning i förskola, förskoleklass och årskurs ett. Läsnyckeln är ett undervisningsredskap som används i den tidiga läsinlärningen för att stimulera elevers nyfikenhet och intresse för bokstäver. Studiens syfte preciserades i följande frågeställning: Vilka fördelar uppfattar pedagoger med att använda metoden Läsnyckeln till undervisning i läsning?Studien innefattar fyra pedagogers arbete med Läsnyckeln i förskola, förskoleklass och årskurs ett. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet. Kvalitativ metod valdes till arbetet och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, på fyra olika skolor i mellersta Sverige, har genomförts. Resultatet från undersökningen visade att elevernas intresse för bokstäver och läsning väcktes i samband med lästräningen. Det framkom att många av barnen som deltagit i arbetet med Läsnyckeln knäckte läskoden i förskolan och förskoleklass, vilket enligt tidigare forskning visat sig vara fördelaktigt för elevers fortsatta läsutveckling. Vidare forskning behövs för att undersöka hur stor bidragande faktor metoden Läsnyckeln är till barnens läslärande.

  • 243.
    Billing, Veronica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undervisningsmetoden Läsnyckeln som redskap för den tidiga läsinlärningen: En kvalitativ intervjustudie om fyra pedagogers arbete med Läsnyckeln i förskola, förskoleklass och årskurs ett.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger har uppfattat sitt arbete med undervisningsmetoden Läsnyckeln i sin läsundervisning i förskola, förskoleklass och årskurs ett. Läsnyckeln är ett undervisningsredskap som används i den tidiga läsinlärningen för att stimulera elevers nyfikenhet och intresse för bokstäver. Studiens syfte preciserades i följande frågeställning: Vilka fördelar uppfattar pedagoger med att använda metoden Läsnyckeln till undervisning i läsning?Studien innefattar fyra pedagogers arbete med Läsnyckeln i förskola, förskoleklass och årskurs ett. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet. Kvalitativ metod valdes till arbetet och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, på fyra olika skolor i mellersta Sverige, har genomförts. Resultatet från undersökningen visade att elevernas intresse för bokstäver och läsning väcktes i samband med lästräningen. Det framkom att många av barnen som deltagit i arbetet med Läsnyckeln knäckte läskoden i förskolan och förskoleklass, vilket enligt tidigare forskning visat sig vara fördelaktigt för elevers fortsatta läsutveckling. Vidare forskning behövs för att undersöka hur stor bidragande faktor metoden Läsnyckeln är till barnens läslärande.

  • 244.
    Billman, Sabina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares uppfattningar om elevers språkligasvårigheter i matematiska textuppgifter: En enkätundersökning om undervisningsstrategier somkan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1-62015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien undersöks vilka språkliga aspekter lärare anser kan försvåra för elever ochvilka undervisningsstrategier lärarna använder för att underlätta elevers förståelse avmatematiska textuppgifter. Detta undersöktes genom en webbaserad enkät där 40matematikundervisande grundskollärare för elever årskurs 1-6 deltog. Enkätenskapades med utgångspunkt från forskning behandlad i Billman (2014). Resultatetfrån enkätundersökningen visar att samtliga lärare upplevt att elever haft svårigheteratt förstå textuppgifter. Resultatet visar även att de tre främsta orsakerna, enligtlärarna, till att elever inte förstår matematiska textuppgifter är Att texten är lång, Atteleverna fokuserar på ord som sinalerar räknesätt och Att eleverna inte förstår begrepp. De tvåvanligaste strategierna som lärarna använder för att underlätta elevers förståelse är attläsa för eleverna och förklara svåra ord och begrepp. I resultatet framkommer även attlärarna använder strategin att förklara ord som signalerar räknesätt samtidigt som de självaanser att orsaken till svårigheter är att eleverna fokuserar på ord som sinalerar räknesätt,vilket också forskning visar. Slutsatsen är att lärare använder flera olika strategier ochatt textuppgifters utformning verkar ha stor betydelse för vilken strategi lärare väljeratt använda för att underlätta elevers förståelse.

  • 245.
    Billman, Sabina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Språket i matematikens textuppgifter: En litteraturstudie om svårigheter i textuppgifter och undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1-32014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen. En studie visar att textförståelse är den största bristen medan en annan studie visar att det är i valet av räknesätt det brister. I resultatet tas strategin mental modeling upp som handlar om att skapa mentala bilder och åtta andra förslag som kan underlätta förståelsen, till exempel att elever kan skriva egna matematiska problem och att de behöver god tid på sig att förstå texter. I diskussionen tas upp hur dessa undervisningsstrategier kan minska de språkliga aspekter som försvårar. Elever kan få bättre förståelse för språket om de skriver egna textuppgifter eller om lärare vidgar elevers matematiska ordförråd genom att vara ”tvåspråkiga”. Det råder delade meningar om elever verkligen behöver lära sig speciella strategier för att förstå matematiska texter.

  • 246.
    Billman, Sabina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Språket i matematikens textuppgifter: En litteraturstudie om svårigheter i textuppgifter ochundervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen förelever i årskurs 1-32014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 247.
    Birgersson, Sophia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att språka för att lära: Tala, lyssna och samtala i svenskämnet i grundskolans årskurs 1–32019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka vilka arbetssätt lärare i årskurs 1–3 använder inom ämnet svenska och hur arbetssätten kan bidra till elevers förmågor att tala, lyssna och samtala i klassrummet. Den här studien kommer även att ta upp lärarnas uppfattningar kring möjligheter och utmaningar i elevers språkbruk, framförallt i kommunikation med andra elever. Som teoretiskt ramverk kommer en sociokulturell teori om språkets och lärandets sociala funktion att användas. Då data- och undersökningstyperna bör vara lika kommer studien utifrån problemområde och frågeställningar att utgå från en kvalitativ intervjustudie. I examensarbetets avslutande del kommer en diskussion föras om resultat om de olika arbetssättens relevans för elevers utvecklande av att tala, lyssna och samtala inom svenskämnet.

  • 248.
    Bjarnestam, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur bedöms elevers skrift i ämnet engelska? – enstudie av 10 lärares metoder och strategier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete diskuterar frågan hur lärare i engelska praktiskt arbetar med att bedöma

    elevers textproduktioner. Tio lärare intervjuades (24 frågor) och deras svar jämförs med

    internationella forskningsrapporter i ämnet på grund av att det var svårt att hitta forskning om

    bedömningsmetoder eller modeller gällande engelska elevtexter i Sverige.

    Frågor som behandlas i arbetet tar upp begrepp såsom formativ eller summativ bedömning och

    hur de intervjuade lärarna använder sig av bedömningsmodeller för text. Dessutom diskuteras

    hur dessa lärare uppfattar den tillgängliga arbetstid de har för att utföra bedömningar.

    Intervjusvar visade på att lärare i engelska i Sverige idag arbetar formativt med syfte att få

    elever/studenter att lära sig om och förstå förbättringar/modifieringar av sina texter snarare än

    att enbart få reda på ett visst betyg/bedömning. Svar visade även att lärare

    inte använder

    standardiserade bedömningsmetoder för skrift utan oftast har utarbetat sin egen metod, vanligen

    baserad på "erfarenhet" av uppsatsrättning och på bedömningsanvisningar från Skolverkets

    nationella prov. Dessutom gav intervjusvaren svar på frågan om "arbetstid" att alla lärare

    upplever tidsbrist då det gäller att likvärdigt kunna hinna med att bedöma sina elevers engelska

    textproduktioner.

    De svenska intervjuresultaten jämförs med internationella rapporter gällande textbedömning av

    studenters texter på engelska från Taiwan, Iran och Kina och resultaten visar på relativt stora

    skillnader i bedömningsmetoder gentemot svenska förhållanden. Däremot visar resultaten på

    att formativa bedömningsmetoder är på frammarsch globalt.

  • 249.
    Bjärkdal Magnusson, Charlotte
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematiksvårigheter – vad är det? Lärares erfarenheter och elevers svårigheter i årskurs 7 – en fallstudie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 250.
    Björk, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Högläsning ur skönlitteratur i skolan år 4-6: En studie kring lärares syn av högläsning i skolan år 4-62016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie handlar om ämnet högläsning av skönlitteratur och inriktar sig på skolåren 4-6. Syftet med arbetet är att se hur lärares syn på högläsning av skönlitteratur är samt hur man kan använda sig av det för lärande i skolan. För att få svar på detta gjordes en kvalitativ undersökning genom intervju med 6 olika lärare som arbetar i skolår 1-6. Detta för att se om lärarnas syn skiljer sig åt mellan de tidigare åren jämfört med mellanåren i skolan. Utöver intervjuerna studerades redan existerande forskning som behandlar skönlitteratur och högläsning.

    Tidigare forskning visade att högläsningen har många olika användningsområden samt bidrar till elevens språkutveckling på många olika sätt. Forskningen visar på att det är betydelsefullt och viktigt att läsa högt, speciellt i skolår 4-6.

    Resultatet visar att lärarna väljer ut högläsningsböcker av många olika skäl, bland annat för att stärka gruppkänslan och sammanhållningen i klassen samt för att binda ihop skönlitteraturen med andra teoretiska ämnen som man arbetar med i skolan. Högläsning kan även användas för att få en avslappnande stund tillsammans. Lärare tyckte att högläsning absolut är viktigt i skolår 4-6, kanske till och med ännu viktigare än i skolår 1-3 eftersom man kan arbeta med texterna på ett mycket djupare sätt. Resultatet visar också att samtliga lärare tycker att högläsningen är viktig och bidrar med positiva effekter för elevernas språkutveckling.

2345678 201 - 250 of 2551
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf