Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 1030
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Danielsson, Paula
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    ”Om det inte är viktigt för mig, hur ska det då bli viktigt för dem?”: En undersökning om religiös litteracitet och lärares val av undervisningsmaterial i religionskunskap2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka fyra lärares uppfattningar kring sitt undervisningsmaterial i religionskunskap för grundskolans senare år. Frågeställningarna rör lärarnas uppfattningar kring undervisningsmaterial, hur de anpassar materialet gentemot elever och vilket syfte de anser att religionskunskapen har och hur det påverkar dem i val av material. Teorin som används för att undersöka detta är ankrad i religiös litteracitet och metoden för att samla in empiri är semistrukturerade intervjuer. Alla lärare intervjuas två gånger; först enskilt och därefter i en fokusgrupp. Empirin kodas med hjälp av en tematisk analys och tre huvudsakliga teman i lärarnas utsagor skrivs fram: elevernas behov, ämnessyn, samt tiden och ”mellanmjölkseffekten”.Resultatet visar att lärarna påverkas mycket av kringliggande faktorer i fråga om vilket material de anser att de har möjlighet att använda. Tid, undermåligt skrivna läroböcker och elevers mognadsgrad är exempel på sådana faktorer. Den viktigaste frågan för lärarna i den här undersökningen är inte främst vad som kommer främja religiös litteracitet hos eleverna, utan hur de ska göra det. Slutsatser som går att dra är att valen av undervisningsmaterial hänger mycket ihop med lärarnas egen ämnessyn. Kraven på religionslärares förmågor och kunskaper för att främja elevers religiösa litteracitet är stora, och vidare är lärarna själva nyckeln till att religioners mångfald ska bli synlig i undervisningen. Påverkan av framför allt tiden tvingar däremot lärare att begränsa sin undervisning till majoritetsfenomen, vilket leder till en ”mellanmjölkseffekt”. En annan slutsats är att baserat på dessa fyra lärares uppfattningar om undervisningsmaterial och hur de bidrar till att uppfylla religionsämnets syfte så kan den klassiska lärobokens legitimitet och särställning i religionsundervisning ifrågasättas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Delcomyn, Sandra
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Att arbeta med värdegrunden: En kvalitativ studie av gymnasielärares syn på värdegrunden i ämnet samhällskunskap och hur värdegrunden kan realiseras i undervisningen2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 203.
    Deldén, Maria
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Palimpsesten som metafor för hågkomst och glömska i jerusalemitiska narrativ2023In: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Borlänge: Förlags AB Björnen , 2023, p. 95-109Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Deldén, Maria
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    The In-between: On Arendt's metaphor go visiting and empathy-in-history in students’ meaning making in history education2023In: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, no 2, p. 1-18, article id 6Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In history teaching and learning there is an educational tension. Should the past be understood from its own premises as a cognitive historical thinking act, or should we embrace aspects of students’ feelings and reactions in the present when interpreting the past? The aim of the article is to explore the concept of historical empathy by using the metaphor go visiting from Hannah Arendt, and with historical feature film as the educational arena. The article has an exploratory theoretical approach and with special focus on students’ meaning making. Therefore, empirical interview material in the form of students’ voices is used as critical dialogue partner to the theoretical perspective. The concept historical empathy is further explored through students’ experiences of historical feature films, and with help from the concept of in-between and the visiting metaphor in Arendt’s philosophy. A conclusion is that personal experiences in students’ life worlds need to have their place in historical meaning making and need to be in balance with the understanding of history that is required from a curriculum perspective. The point is not to dismiss these personal reactions and the historical meaning-making they entail. Arendt’s visiting metaphor makes it possible to embrace and nurture the inevitable tension in history education – how to handle the relation between past and present. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Deldén, Maria
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Utbildning för hållbar utveckling i kurser i lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna: Ett uppdrag inom pedagogiskt arbete2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report documents the results of an assignment commissioned by the School of Teacher Education at Dalarna University. The assignment includes investigation of how education for sustainability (EfS) has been integrated into the contents and teaching methods of courses in Educational Work, and what can be improved. The report also provides some suggestions on how EfS can be integrated in various courses in teacher education programs. Four university teachers, who have knowledge and experiences in teaching sustainability in different courses, were interviewed to explore how they integrated EfS in their courses and what challenges, if any, they have encountered. In addition to this, a literature review was also undertaken. The results indicate that in some natural science courses, sustainability has explicitly been addressed in the content, literature, and activities, whereas in some courses in other programs, it seems that sustainability has been integrated without having a clear link between teaching contents, learning goals, and activities. It is also found that the level of EfS integration in different courses depends on individual university teachers’ initiative, knowledge, and competencies. Although Dalarna University’s policy emphasizes the integration of sustainability throughout its activities, the implementation level of EfS in education programs at Educational Work is slow. To equip future teachers with knowledge, skills, and competences needed to work with sustainability, the School of Teacher Education needs to provide sustainability courses for students focusing on EfS and Agenda 2030, from basic to advanced levels. There is also a need for professional development training for university teachers to improve their knowledge and competences in EfS.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Deldén, Maria
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Gutiérrez, Nercy
    Universidad Surcolombiana, Colombia.
    Girmarland, Liam
    AJOVEC.
    La función pedagógica de la metáfora: Un estudio de caso de la educación no formal2023In: Revista Enunciación, ISSN 0122-6339, Vol. 28, p. 357-368Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article presents a study with the aim of interpreting and visualizing the pedagogical experiences through the use of meta-phors in a non-formal educational setting. The study employed case study methodology that generated data through observations,interviews, and informal discussions, following the activities of a non-profit Colombian organization that uses metaphors as apedagogical tool. The article examines with support in metaphor theory and narrative theory the use and function of metaphors inthe organization’s activities and the impact they have on peoples’ lives. The findings demonstrate that metaphors fill a strategicalfunction within the various activities of the organization, including educational resocialization processes, the use of stories for re-flection, and in cultivation activities. In conclusion, the article identifies three fundamental pedagogical aspects of the metaphors’function in the non-formal educational environment: consciousness-raising, subjectification, and transformation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 207.
    Deldén, Maria
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Jansson, Peter M.
    Dalarna University, School of Culture and Society, Sociology.
    Empatía y resocialización: Tratamiento de personas en proceso de resocialización2023Conference paper (Other academic)
    Abstract [es]

    Nuestra propuesta se centra en el tratamiento para personas que se encuentran en proceso de resocialización, experimentando una transformación y buscando un cambio duradero en la forma de manejar sus pensamientos y emociones. El concepto clave es la empatía del origen, desarrollada empíricamente en el trabajo de Ajovec y respaldada teóricamente por los estudios de Deldén y Jansson, entre otros. El concepto tiene su origen en el trabajo de Liam Girmarland, basado en las experiencias durante los años de su trabajo social tanto en Colombia y como en Suecia. 

    La resocialización implica encontrar formas de reconstruir la percepción de sí mismo de las personas, donde la percepción anterior se basaba en la comunicación violenta, cargada de vergüenza y orgullo. A través del reconocimiento auténtico de las historias personales y del trabajo con la empatía dirigida tanto hacia las posibles víctimas de las acciones de la persona como hacia la propia persona, se puede lograr la transformación. En este proceso, es fundamental la oportunidad de reintegrarse a la sociedad, como se evidencia en la labor realizada por Ajovec en su finca cafetera. Se trata de adoptar roles constructivos y saludables, rompiendo con los roles destructivos.

    En nuestra presentación, describimos el trasfondo práctico y teórico del concepto de empatía del origen. Lo relacionamos con un modelo de tratamiento desarrollado por Jansson y Saxonberg (2013/2023), que aborda el trabajo emocional en la práctica del trabajo social. El enfoque principal de la presentación son los procesos de transformación en el trabajo de resocialización con adultos jóvenes que se encuentran en riesgo de incurrir en la delincuencia o ya están involucrados en ella.

    Download full text (pdf)
    Abstract
    Download (pdf)
    Empatía y la resocialización: presentacion
  • 208.
    Deldén, Maria
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Törnegren, Gull
    Dalarna University, School of Culture and Society, Religious Studies.
    Inledning: Jerusalem: Möten, berättelser och platser som nycklar till lärande2023In: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Borlänge: Förlags AB Björnen , 2023, p. 14-24Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 209.
    Dello, Mohamed
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Digitalisering i teknikundervisningen - uppfattningar och möjligheter för utvecklad digitaliserad undervisning?: Lärar- och elevperspektiv i gymnasiet och högstadiet2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    All teknikundervisning i Sverige innehåller digitalisering. Forskning visar att tekniklärare uppfattar digitaliserad undervisning på olika sätt, och att den påverkar lärandet och elevernas motivation. Skolverket (2017) anser att digital kompetens inte bara är ett medel för teknisk utveckling utan även ett mål i teknikprogrammet. Syftet med studien är således att fördjupa kunskapen om hur digitaliseringen i teknikundervisning uppfattas av lärare på några gymnasie-och högstadieskolor, i relation till lärares digitala kompetens och elevers motivation och delaktighet. Studiens undersökningsmetoder innebar tre olika delstudier, en kvantitativ lärarenkät, elevenkät, och kvalitativ intervjuundersökning, som tillsammans besvarade studiens syfte och frågeställningar. I lärarenkäten deltog 191 lärare, i elevenkäten 69 elever och i intervjuerna 9 lärare. Av 191 lärare i lärarenkäten deltog 46 tekniklärare varav 15 behöriga och 8 obehöriga gymnasietekniklärare. Resultaten visade att majoriteten av behöriga och obehöriga lärarna kände behovet att utveckla sina egna och elevernas digitala kompetens under Covidpandemin. Deras digitala kompetens påverkas definitivt av hur de använder och begriper vissa modeller i undervisningen såsom TPACK-modellen, Gidlunds modell om relationer till tekniken och Skolverkets mall om fyra aspekter till digitala kompetens. Fler behöriga, än obehöriga lärare, använde inte alls TPACK-modellen i undervisningen, medan fler obehöriga än behöriga, kände till Skolverkets mall om digitala kompetens. Däremot känner inga lärare av brist i tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper vid digitaliserad undervisningsplanering och genomförande enligt modellen TPACK. Inga av de intervjuade gymnasie- och högstadietekniklärarna har överordnade och aktiva relationer till tekniken enligt Gidlunds modell. Enligt enkäterna tyckte nio av tio elever att lärarens höga digitala kompetens förbättrar deras motivation och lärande, medan fler behöriga (55%) än obehöriga lärare (17%) tänkte att elevernas låga digitala kompetens påverk arundervisningen. Slutsatsen som kan dras ur denna studie är att tekniklärarna hela tiden behöver uppdatera sina uppfattningar och sin digitala kompetens eftersom en bättre förståelse av digitalisering utvecklar förståelsen för lärarrollen, och leder till elevmotivation och bättre teknikundervisning

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Dennerby, Richard
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Flickor = Pojkar?: En kritisk diskursanalys om genus i matematikläroböcker för årskurs 92022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur två läroböcker inom matematik för årskurs 9, Matte Direkt 9 och Matematik Z, skildrar samhälleliga normer kopplat till genus, samt hur människor i läroböckernas uppgifter gestaltas, för att bidra med fördjupad kunskap inom området. Undervisning inom skolämnet matematik baseras i stor utsträckning på användandet av läroböcker, som fyller en funktion för att reproducera alternativt motarbeta normer. Faircloughs kritiska diskursanalys används för att analysera ett målstyrt urval från läroböckerna genom att tillämpa de metodologiska begreppen representation, meningsskapande, modalitet samt utelämnande för att åskådliggöra aktuell genusteori. Analysen påvisar att maskulinitet och femininitet främst tillskrivs pojkar respektive flickor även om genusrollerna är i förändring, samtidigt befästs pojken som norm då det maskulina framställs som överordnat det feminina, samt att genomgående bestäms genus på läroböckernas fiktiva personer vilket medför att genusneutrala benämningar utelämnas i stort. Läroböckerna motverkar till viss del normer kopplade till genus som kan verka för ojämlika maktförhållande, samtidigt som dessa stundtals reproduceras. Den här studien synliggör, och i vidare bemärkelse även motarbetar, negativa könsmönster vilket är en del av skolans läroplan samt är betydelsefullt inom skolämnet matematik då läroböcker dominerar undervisningssituationer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Dezső, Noémi
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Törnblad, Marcus
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Gymnasieelevers erfarenheter och behov av grammatikundervisning i svenskämnet i gymnasieskolan: En enkätstudie om grammatikundervisningen i svenskämnet i gymnasieskolan2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har som bakgrund en tidigare genomförd litteraturstudie (Dezső & Törnblad,2022) där olika arbetssätt i grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskämne undersöks. Resultatet visar att ett integrerat arbetssätt är att föredra framför isolerat arbetssätt. Däremot finns det få studier på området som lyfter elevperspektivet och framför allt elevers erfarenheter och behov av grammatikundervisning. Litteraturen diskuterar också i mindre utsträckning (vanRijt et al., 2019, m.fl.) hur sambandet mellan arbetssätt och kunskapsformer, som de olika arbetssätten kan leda till, kan se ut.

    I föreliggande empiriska studie undersöks gymnasieelevers erfarenheter och behov av grammatikundervisning i svenskämnet, samt vilka kunskapsformer, av de som elever ska utveckla i gymnasieskolan enligt rådande läroplan (Lgy11), som gynnas av grammatikundervisningen i relation till elevers erfarenheter och behov.

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en (digital) enkätstudie genomförts med deltagande elever som läser svenska i årskurs två och tre på gymnasiet. De deltagande skolorna är slumpmässigt utvalda. Vid dataanalys tillämpas kvalitativ metod. Enkätsvaren analyseras i relation till isolerat eller integrerat arbetssätt och olika kunskapsformer (fakta- och förståelsekunskap, färdighets- och förtroendekunskap, värderingsförmåga och kritiskt förhållningssätt) som är möjliga för elever att utveckla.

    Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning som visar att isolerad grammatikundervisning i svenskämnet är vanligt förekommande. Detta visas nu från ett elevperspektiv. Vi menar att detta arbetssätt kan leda till utvecklande av elevernas förståelsekunskap. Resultatet visar emellertid också att eleverna har erfarenhet av någon form av integrerad grammatikundervisning, vilket kan leda till utvecklande av olika typer av färdighetskunskaper, men i vissa fall även kunskap som värderingsförmåga och kritiskt förhållningssätt. De deltagande eleverna visar dessutom en medvetenhet om grammatikundervisningens nytta i sin egen litteracitetsutveckling, med betoning på deras färdighetskunskaper. Resultatet ger goda skäl till att forska vidare kring grammatikundervisningens praktiker då de kanske inte alls är så enahanda som det grammatikdidaktiska forskningsfältet hittills utgått från. 

  • 212.
    Dezső, Noémi
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Törnblad, Marcus
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Kontextualiserad grammatikundervisning förlitteracitetsutveckling i svenskämnet?: En systematisk litteraturstudie om den svenska gymnasieskolans grammatikundervisning i internationellt perspektiv2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan har det kompensatoriska uppdraget att fylla genom att ta hänsyn till alla elevers behov och olika förutsättningar i utbildningen. Det kompensatoriska uppdraget tillvaratas i stor utsträckning genom språkundervisningen inom svenskämnet. Läroplanen (Lgy11) understryker både språkets roll som ett verktyg för att tänka och lära och grammatikens betydelse för textarbete. Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att på ett övergripande plan diskutera i vilken utsträckning kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna vara en framgångsrik modell för att utveckla grammatikundervisningen i gymnasieskolan så att den bättre stödjer svenskämnets uppdrag att utveckla elevernas litteracitet. Med kontextualiserad grammatikundervisning menas i denna litteraturstudie lärarens och elevers användning av grammatik som analysredskap med syfte att utveckla elevers receptiva och produktiva litteracitet, något som under det senaste decenniet har visat sig bana väg för ett nyare sätt att tänka kring grammatikdidaktik i förstaspråksämnet.

    Ett av vår litteraturstudies viktigaste resultat är att grundförutsättningarna för att implementera den kontextualiserade grammatikundervisningen i undervisningen varken är given i en internationell eller svensk kontext. En del av resultatet visar positiva effekter av kontextualiserad grammatikundervisning på mer kompetenta elevers skrivande i internationellt perspektiv och elevers förståelse för kopplingar mellan form och innehåll i skönlitterära texter i svensk kontext. Resultatet visar också en del utmaningar med kontextualiserad grammatikundervisning. Det traditionella arbetssättet i grammatikundervisningen i förstaspråksämnet och framställningen av grammatik i läromedel behandlar grammatik isolerat. Ett annat arbetssätt ställer också högre krav på lärares metaspråkliga kompetens.

    Kontextualiserad grammatik har uppenbarligen potential, men det behövs mer forskning för att utröna exakt hur stor potentialen är exempelvis för lågpresterande elever. Det är också en rad förutsättningar som skulle behöva ändras för att kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna bedrivas på bredare front i svensk skola. Det kan vara värt insatsen eftersom både svensk och internationell forskning har visat att det finns ett intresse och ett behov bland såväl förstaspråkslärare som elever.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 213. DeZutter, Stacy Lee
    et al.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Damjanovic, Victoria
    Henward, Allison Sterling
    Jones, Denisha
    Mathews, Sarah A.
    Olğun-Baytaş, Müge
    Reese, James
    Sporre, Karin
    Theobald, Maryanne
    Collaborative Commentary: How Do Teachers Support Children as Citizens?2023In: International Perspectives on Educating for Democracy in Early Childhood: Recognizing Young Children as Citizens / [ed] Stacy Lee DeZutter, New York: Routledge, 2023, 1, p. 321-323Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This commentary traces shared themes across the six chapters of Part III of this volume. The examples of classroom practice presented in this part highlight the important role of critical dialogue and inclusive practices as foundations of global citizenship education. When classroom conversations engage students with big ideas and interrogate structural privilege and when they recognize and welcome all perspectives, children experience citizenship that works toward justice, sustainability, and democracy. Examples from the chapters also suggest that prevailing societal attitudes about children’s competence may work against efforts to help children recognize their agency within classrooms. Implications for teacher preparation and future research are discussed.

  • 214.
    Didriksson Rezakhani, Didriksson Rezakhani
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Lärarens anpassningar inom matematiken för elever med ADHD: Ett examensarbete med fokus på matematikläraren och dennes strategier och metoder2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 215.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Introduktion2021In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 15, no 1, p. 5-7Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Introduktion: Utbildningars olika diskursiva perspektiv som konfliktarena och mötesplats för diskussion2023In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 17, no 1, p. 5-6Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Preservice teachers as promoters for democratic responsibility in classroom and society2021In: c, 2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Annette Mitiche, University of Gothenburg, Sweden Doctoral student

    Jörgen Dimenäs, Dalarna University, Sweden Professor 

    Tommy Gustafsson, Chalmers University of Technology, Sweden Senior Lecturer

     

     

     

    Preservice teachers as promoters for democratic responsibility in classroom and society

     

    For the last decades both teacher education and the school system in Sweden have undergone several major reforms, based on policymakers ideas more than on research about good teaching and learning, designed to support a democratic society. It is also notified that teachers' assignments have shifted from being aimed to make professional decisions on for instance, how to teach diverse, multicultural and multilingual classrooms, to instead perform different external assignments. 

     

    In this paper we argue for creating a teacher education program that challenge and support preservice teachers actions and reflections about teaching in relation to democratic outcomes. Creating a common vision and linking university courses and school practice courses in coherence and progression, will give preservice teachers opportunities to achieve valuable goals and create equity for a democratic society. We present a model for teacher education that focuses on the key concepts of equity, literacy, interculturality, sustainability and democratic responsibility. 

     

    Research shows that becoming a teacher is not to follow a specific pathway, instead it is reflections on values, content and teaching and learning actions. Our conclusion is that there are clear research-based arguments for the development of teacher education programs with a focus to challenge and support teachers to be a part of developing a democratic society. The model aim to stimulate and support preserve teachers to reflect and relate the models key concepts to their own teaching. This model also supports a coherence between acquired knowledge in university courses and school practice courses.

     

     

    annette.mitiche@gu.se

    jdm@du.se

    tommy.gustafsson@chalmers.se

    Download full text (pdf)
    Preservice teachers as promoters for democratic responsibility in classroom and society
  • 218.
    Disby, Josef
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Heliga texter i klassrummet: En analys över läromedels bruk av religiösa urkunder i förhållande till läroplanernas krav2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att analysera och problematisera hur läromedel i ämnet religionskunskap som används vid skolor i en medelstor svensk stad använder sig av de abrahamitiska religionernas urkunder. Tolv läroböcker för mellanstadiet och högstadiet samlades in från stadens skolor och analyserades utifrån läromedelsteoretiska och läroplansteoretiska principer. Ett steg i processen var att utvärdera hur väl läromedlen lever upp till det centrala innehållet om religiösa urkunder i Skolverkets läroplan för grundskolan (Lgr22). Utifrån de vägledande frågeställningarna framkom det att de läromedel inriktade på mellanstadieåldern levde upp till det som förväntades. Mellanstadieelever skall ges möjligheter att lära sig hur centrala tankegångar, ritualer, levnadsregler kan uttryckas i religiösa urkunder. Däremot fann denna studie att det finns allvarliga brister i läromedlen som riktar sig till högstadiet. Enligt Lgr22 skall högstadieelever ges möjlighet att tolka och samtala kring symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder (Skolverket,2022). Med undantag för ett läromedel hade ingen lärobok mer än en handfull direkta citat från heliga skrifter och saknade uppgifter direkt relaterade till urkundernas innehåll. Tidigare forskning har konstaterat att svenska religionsläromedel ofta brister i saklighet och allsidighet. Till detta kan nu läggas att det även finns brister i hur läromedlen behandlar texttolkning—något som visar sig inte vara unikt för Sverige enligt studier gjorda i exempelvis Norge och Storbritannien. I ljuset av denna brist finns dock potential för utveckling. Läromedel skulle exempelvis kunna inkorporera specifika kapitel dedikerade till texttolkning för att ge högstadieelever möjlighet att uppnå läroplanens centrala innehåll.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Djiemo, Catherine
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    The practice of Breast Ironing in Cameroon: A qualitative interview study with women, healthcare professionals and community stakeholders2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: There is little awareness on the practice of breast ironing, its cultural roots, why it exists and what could be the impact of this practice on young girls’ physical and psycholigical health. In addition, it is important to understand more of how the practice is related to the process of natural puberty, what could be the relationship between breast ironing, selfimagination, and the right to a proper education in sexual and reproductive health.

    Aim: To explore experiences and perceptions of the breast ironing practice in Cameroon, from the perspectives of women, healthcare professionals and community stakeholders.

    Method: A descriptive qualitative design was used. Data was collected through qualitative structured interviews with young women, mothers, health care staff and stakeholders in community, analysed by qualitative content analysis.

    Results: The results of this study indicate the significance of women’s breast development in relation to sexuality, but it also brings to light the dangers that young girls go through with breast developments. A divide between the older and younger generation of women about breastironing was shown, with the older generation considering breast ironing practice as a preventive measure to ensure right to education, prevent child marriage and unwanted pregnancy while the young generation emphasized the violation of their human rights. Physical and psychological health consequences on the survivors and broken family relations were displayed.

    Conclusions: The practice of breast ironing is complex, contributing to individual suffering andb roken family relations and it is evident that there is a need for a concrete legislation that can be effective in protecting the right of girls within cultures and traditions that practice breastironing. Legislation should include access to sex education for young girls, boys and as well as mothers and fathers.

  • 220.
    Djupman, Hanna
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Är grundskolans teknikundervisning entreprenörskapsfrämjande?: En intervjustudie om teknikundervisningen i årskurs 1-32021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning teknikundervisningen i årskurs 1-3 främjar elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor utifrån hur lärare beskriver vilket syfte de har, hur de arbetar, vilka möjligheter och begränsningar de upplever samt vad de beskriver som entreprenörskapsfrämjande i undervisningen. Studiens resultat baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning som är verksamma och undervisar i teknikämnet i årskurs 1-3. I studien används pragmatismen och tankar från John Dewey för att ge ett perspektiv på hur lärande kan ske. Resultatet visar bland annat att lärare berör olika delar av vad som i studien definieras som entreprenörskapsfrämjande och att lärares egen förståelse för vad ett entreprenörskapsfrämjande arbete i undervisningen innebär varierar stort både mellan olika lärare och i jämförelse med vad de utifrån sina beskrivningar berör i teknikundervisningen. Studiens resultat visar även att teknikämnets karaktär kan skapa goda förutsättningar för entreprenörskapsfrämjande undervisning, särskilt om det undervisas av lärare som även undervisar i andra ämnen likt klasslärare i årskurs 1-3 gör. En slutsats är att det är viktigt att lärare väljer rätt innehåll i teknikundervisningen för att skapa möjlighet att lära ut hela bredden av teknisk kunskap och att de själva känner sig säkra på innehållet för att det ska gynna lärandet enligt pragmatismen samt främja entreprenörskap.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Djurberg, Liselotte
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Gälbgjuter, Linda
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Lärarperspektiv på sex och samlevnadsundervisningen: En fenomenografisk intervjustudie om lärares uppfattningar av sex och samlevnadsundervisningen i mellanstadiet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom en fenomenografisk kvalitativ studie intervjuades verksamma lärare för årskurs 4–6. Studien undersöker de uppfattningar som lärarna har om sex och samlevnadsundervisningen. Resultatet från studien utgår ifrån en fenomenografisk analys gjord på åtta semistrukturerade intervjuer. Av resultatet från denna studie kan utläsas att lärare har olika uppfattningar om sex och samlevandsämnet. Lärare har generellt en positiv uppfattning av sex och samlevnadsundervisningen. De svårigheter lärare möter har att göra med en viss osäkerhet kring ämnets innehåll i undervisningen. Lärarna uttrycker även att det finns ett bristande stöd från både läroplan och läromedel. Många av lärarna upplever att läroplanen, Lgr11 är innehållsfattig och lämnar mycket utrymme för tolkning av vad som ska ingå i sex och samlevnadsundervisningen. I resultatet går även att utläsa att flera lärare upplever att de läromedel som skolan använder i sex och samlevnadsundervisningen inte är tillräckliga och att läromedel saknar väsentligt innehåll. En annan del som tydligt visar sig är att samverkan inom ämnet mellan kollegor och skolledning är bristfällig och något som flera av lärarna önskar fanns i större utsträckning. Slutsatsen är att NO-lärare generellt känner sig ensamma med planering och genomförande av sex och samlevnadsundervisningen, då de saknar stöd i så väl som läroplan som läromedel.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Doverteg Sörlie, Elin
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    En studie om lärares återkoppling i samband med problemlösning i årskurserna F-32023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study examines how teachers in years F-3 instruct and give feedback when teaching mathematics. To examine this, semi structured interviews was conducted with 8 teachers. In the beginning of the interview the teachers were asked to give feedback on two student-solutions to a mathematical problem, one correct and one incorrect. When the teachers had given their feedback on both of the student solutions, they were asked questions to complement the material. The result shows that some of the techers choose to assign strategies, while the majority chose not to since they believe the purpose of problem-solving would disappear. The result further shows that the teachers aimed their feedback towards the incorrect solution and suggested ways to improve in the future. The feedback aimed at the correct solution instead focused on the fact that it was correct. Finally, the majority of the teachers spoke about education for problem-solving, which means they teach procedures and concepts before giving the students problem-solving assignments.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Draiby, Camilla
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Östlund, Amanda
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Möjligheter och hinder för utomhusvistelse på förskolan: Faktorer som påverkar möjligheten för förskollärare att vistas i olika utomhusmiljöer med förskolegruppen2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskollärares uttrycka tankar och erfarenheter gällande vilka faktorer som möjliggör eller hindrar förskollärare att erbjuda barnen vistelse i olika utomhusmiljöer. Den teori som arbetet utgår ifrån är den ekologiska systemteorin. Metoden som använts för att inhämta och bearbeta data har varit kvalitativ intervju och tematisk analys. I denna studie framkommer det att flera förskollärare upplever att olika väderförhållanden, stora barngrupper, personalbrist samt tidspress av olika anledningar, hindrar deras möjligheteratt ta sig i väg till olika miljöer utanför förskolans gård. Samtidigt visar studien att de flesta förskollärarna upplever förskolegården som bristfällig ur flera aspekter, kopplat till barns hälsa och utveckling. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Drmac, Marin
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Ett meningsfullt klassrum ur ett lärarperspektiv: Relationell pedagogik i historieundervisningen2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to investigate teachers' experiences of developing cooperation and participation with students in history teaching in order to strengthen students' learning. The goal is particularly interested in understanding what collaboration and participation are in history teaching according to teachers'experiences and which methods are used to achieve this. In addition, it examines what conditions are needed for this to be achieved. Finally, it is also examined whether challenges can arise in order to create cooperation and participation in history teaching. The study is based on a semi-structured qualitative interview method with three teachers. The teachers are from two upper secondary schools and one secondary school in Sweden. The result shows that cooperation and participation can be achieved in different ways, but that the concepts relate to each other. What perhaps appeared surprising was that the relationship with the students was emphasized more than the methods themselves, which were quite basic. Another decisive factor that stood out was the teacher's ability to find inputs for the student and make personal connections to the history subject. When the teacher found the entrance, participation and cooperation also increased. The teacher's passion for the profession was also something that influenced the students' participation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Duran, Anna
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Rosén, Lena
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    ”Men inget spring. För springa får man göra ute, annars blir det kaos!”: En kvalitativ intervjustudie om hur förskolans arbete med fysisk aktivitet förstås, främjas och implementeras - och hur det i sin tur kan påverka barns hälsa och välbefinnande2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka förståelsen av den fysiska aktivitetens betydelse och plats i förskolan samt belysa hur några förskollärare beskriver sitt arbete för att främja fysisk aktivitet i förskolans dagliga verksamhet. Enligt Världshälsoorganisationen (2019, s. 6) bör barn i förskoleåldern vara minst tre timmar fysiskt aktiva dagligen på ett varierat sätt. Förutom att en stor del barn inte når upp WHO’s rekommendationer så visar även studier att barn och unga mår allt psykiskt sämre idag. Andra studier visar på ett möjligt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, men forskningen mot yngre barn är ännu liten. Tidigare forskning visar dock att den fysiska aktiviteten är låg i förskolan.För att samla in data till studien utfördes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare med bred yrkeserfarenhet. I studien används den sociokulturella teorin samt ett hälsofrämjande, salutogent perspektiv med dess centrala begrepp för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är viktigt för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Fysisk aktivitet upplevs även ge barnen glädje och ökad koncentration samt bidra till att arbetsmiljön blir lugnare. Det visar sig dock att arbetet inte alltid görs på ett lika medvetet sätt som andra läroplansmål samt påverkas av flera faktorer, vilket i sin tur även kan påverka barns psykiska hälsa i förskolan. Vår studie visar bland annat att alla verksamma pedagoger tillsammans med rektorn har ett stort ansvar att skapa förutsättningar till fysisk aktivitet i förskolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Ebbelind, Andreas
    et al.
    Linnaeus University, Sweden.
    van Bommel, Jorryt
    Dalarna University, School of Teacher Education, Mathematics Education.
    Palmér, Hanna
    Linnaeus University, Sweden.
    Förskoleklasselever ritar sin matematikundervisning: Utfallet av problemlösningslektioner2024In: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, no 2, p. 3-5Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 227.
    Edberg, Beatrice
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Kristoffersson, Madelene
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    “Barnen är små och de ska ju verkligen skapa sin identitet och de gör det hemma och de gör det i skolan”: En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar inom religionskunskap för att främja elevernas identitetsskapande2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolan är idag en mångkulturell mötesplats som genom sitt fostransuppdrag bland annat ansvarar för att undervisningen ska främja elevernas identitetsskapande. Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare i årskurs 1–3 synliggör och praktiserar identitetsskapandet i religionsundervisningen. Genom en fenomenografisk analysmetod har empiri från intervjuer sammanställts och analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv och Bubers relationsteori. Slutsatsen tyder på att meningsfulla relationer och elevinflytande stärker identitetsskapandet. Resultatet i denna studie är att nio av tio lärare arbetar för att främja elevers identitetsskapande i religionskunskap.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Edlund, Rebekka
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Engelska för nyanlända somalisk- och arabisktalande elever: Hur upplever somalisk- och arabisktalande flyktingelever inlärningen av engelska på en högstadieskola i Sverige? En kvalitativ studie med fokus på underkända elever2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Swedish schools start teaching English in second grade. Also, many children in Sweden practicea lot of English in their spare time, for example by watching films, or by playing computergames. During the last few years, Sweden has accepted many refugees from countries whereEnglish doesn’t play such a dominant role. By talking to refugee high-school students and theirparents, and asking them about their attitudes towards English as a language and as a subjecttaught in school, this study aims to make it easier for English teachers in Sweden to understandthe perspective of foreign-born students. The study is based on interviews and surveys withSomali- and Arabic-speaking students and parents, conducted in collaboration with Somali- andArabic-speaking translators. This group of students has a completely different starting point thanSwedish students, since they start learning English as a foreign language at the same time as theystart learning Swedish, and have a home language that is from a different language group. Themethod of research used has been focus group interviews with students, individual, structuredinterviews with parents, as well as surveys with students. Results show that students and parentswho participated think it’s important to learn English, that they don’t think it’s a particularlydifficult language, but that they need more time to practice, in school, and in their spare time.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Edstam, Josefin
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Forsberg, Julia
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Läs, förstå och ha det gôtt - samtidigt?: Framgångsrika undervisningsmetoder för utveckling av läsförståelse och främjande av läslust2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka framgångsrika undervisningsmetoder för läsförståelseutveckling och för att främja läslust. Detta genomförs utifrån svenskundervisning av skönlitterära texter i grundskolans senare år. Mot bakgrund av forskning om läsförståelse och läslust i svenskämnet analyseras 14 forskningsartiklar och en doktorsavhandling genom en innehållsanalys. Studien resulterar i åtta undervisningsmetoder som ses som framgångsrika för utveckling av läsförståelse och läslust i svenskundervisningen för årskurs 7-9. Dessa innefattar att ställa frågor till texten, textsamtal, medvetandegörande av lässtrategier, ett textbaserat utgångsläge vid tolkning, förförståelse, elevfokuserad undervisning, gemensamt engagemang och digitala lärspel. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Edstrand, Emilia
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Fredriksson, Hanna
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Utmanande beteende i undervisningen: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn och erfarenhet av barn som utmanar i planerad undervisning2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att diskutera förskollärares syn på och erfarenheter av arbetet med barn som agerar utmanade i den planerade undervisningen. I läroplan för förskolan (Lpfö 2018) anges förskollärarens ansvar för undervisning som syftar till utveckling och lärande hos barnen. Alla som arbetar inom förskolan är viktiga förebilder och pedagogers förhållningsätt och engagemang är avgörande för en god utbildning.

    Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med sex förskollärare där materialet analyserats utifrån teorier om barnsyn och pedagogiska atmosfärer. Resultatet visar att förskollärare beskriver ett utmanande beteende på olika sätt där både utåtagerande beteenden och tysta barn synliggörs. Vidare förklarar förskollärarna att olika faktorer och omgivningens krav kan bidra till utmanande beteenden. Resultatet visar även att förskollärarna använder sig av olika strategier i mötet med barn som agerar utmanande och där de försöker hitta individuella lösningar för varje barn.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Edvinsson, Clara
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Biologiundervisningens naturvetenskapliga förhållningssätt: Utifrån lärares perspektiv i grundskolans senare år2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkät som besvarades av 51 högstadielärare i biologi. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare i biologi använder sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt i sin undervisning i grundskolans senare del. Bakgrunden behandlar undersökningar i undervisningen med fokus på ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ur ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns en variation i hur stor del av undervisningen som ägnas åt undersökningar, majoriteten gör det ofta. Syftet med undersökningar i biologi enligt lärare är för att eleven ska få träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Många lärare känner sig nöjda med mängden undersökningar i undervisningen och av de som skulle önska mer menar att orsaken är ramfaktorer. Uppsatsen visar avslutningsvis förslag på vidare forskning i ämnesområdet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 232. Eidborn, Johanna
    et al.
    Kindevåg, Åsa
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Nordqvist, Martina
    Vardag i vård och omsorg: Fallbeskrivningar för undersköterskor och vårdbiträden - på lätt svenska2024 (ed. 1:1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är ett språkutvecklande material för undervisning inom vård och omsorg. Materialet är uppbyggt på fallbeskrivningar hämtade från vård och omsorg och tar sin början inom gerontologi och vidare till geriatrik, demenssjukvård, psykiatri, akutsjukvård och LSS. Materialet består av en tryckt bok samt en digital komponent. 

    Varje kapitel är fristående, men det finns möjlighet att följa den progression som finns inbyggd i de olika kapitlen. Varje fallbeskrivning har en bild som utgångspunkt som kan projiceras upp i helskärm. Det finns också en text som berättar vad personalen möter i sitt arbetsliv. Det finns även tillhörande ordlistor och frågor till varje fallbeskrivning.

  • 233.
    Eiswohld, Johan
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Digitala verktyg inom ämnet idrott och hälsa: En studie utifrån elevers upplevelse2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa elevers uppfattning om uppfyllelsen av de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet när de använder digitala verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Detta för att behoven är viktiga att uppfylla för att känna motivation. Just elevers motivation är sviktande till ämnet idrott och hälsa, vilket påverkar deltagandet. I den aktuella studien har en enkätundersökning med 53 elever på en högstadieskola i södra Sverige gjorts för att undersöka studiens syfte. Self-Determination Theory har använts som grund för enkäten och för att analysera elevernas svar. Resultatet visade att flest elever upplever autonomi följt av kompetens och tillhörighet när de använder digitala verktyg inom idrott och hälsa. De digitala verktyg som används när flest elever upplever att de uppfyller de tre behoven helt eller i hög grad är Classroom och datorn. Det digitala verktyg som används när flest elever upplever att de inte alls eller i låg grad uppfyller de tre behoven är att filmas. 

  • 234.
    Ejdefur, Johanna
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Jakobsson, Malin
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Skönlitteratur i klassrummet i 2000-talets gymnasieskola: En systematisk litteraturstudie av urvalet av skönlitteratur i klassrummet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka användningen av skönlitterära verk i 2000-talets gymnasieskola kopplat till Läroplanerna för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94) och Läroplanen för gymnasiet från 2011(LGY11) i ämnet svenska. Målet är att undersöka dels hur läroplanernas krav på svenska och internationella verk ser ut i vissa skolor och gymnasieklasser, dels hur läroplanernas skrivelser om skönlitterära verk från olika tider tillgodoses i gymnasieskolan. Dessutom har det undersökts vilka som är de mest använda författarna på gymnasiet för att kunna se hur det stämmer överens med läroplanernas skrivelser om svenska och internationella skönlitterära verk och verk från olika tider. Resultatet visar att internationell litteratur i större utsträckning används än svensk litteratur och att litteratur från 1900-talet är dominerande, samt att August Strindberg är en av de mest använda författarna i ämnet svenska på gymnasiet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Ekberg, Linn
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    ”Gatukonsten gör att vi uppmärksammas på andras tankar”: En kvalitativ intervjustudie om användandet av urban konst i bildundervisningen2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever uppfattar urban konst och vilka färdigheter för livet som de kan utveckla när de tittar på och arbetar med detta konstuttryck. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där elva elever deltog. Deltagarnas svar analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att elever tycker att gatukonst är tydlig, rak, verklighetsförankrad, kopplad till lokalsamhället och att det talar ungdomars språk. Elevernas svar visar att de fått en större förståelse för att samma bild kan ha olika betydelser för olika människor. Deras svar visar även att deras syn på bilden förändras över tid i samtal med andra och när de arbetat med bilden. De sammanställda svaren visar även att deras samarbete i grupp har lett till fler idéer och effektivitet. De färdigheter för livet som eleverna har fått öva på under detta projekt är samarbete, problemlösning, kreativt och kritiskt tänkande. Dessa är några färdigheter för livet som WHO nämner som nödvändiga för den personliga utvecklingen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 236.
    Ekblom, Ingrid
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Lärares uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisning i årskurs 1-3: En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att genom en fenomenografisk kvalitativ studie undersöka de variationer av uppfattningar lärare har om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 1-3. Studiens resultat grundar sig i en fenomenografisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av denna studie visar att lärare generellt har en positiv uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen i de lägre åldrarna men att de trots det uppfattar vissa svårigheter som grundar sig i bristande kompetens för området som i sin tur skapar en osäkerhet. Många lärare uppfattar även att ungas användande av internet och sociala medier påverkar sex- och samlevnadsundervisningen negativt genom att eleverna stöter på information som lärarna anser är olämplig. Resultatet visar även att lärare uppfattar att de i sex och samlevnadsundervisningen har biologin i fokus och där relationer, normer och samtycke inte synliggörs. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap inom samtliga delar av sex- och samlevnadsundervisningen och att det är av vikt att arbeta förebyggande för att ge elever de redskap som krävs för att hantera den information de möter i och utanför skolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Ekdahl, Sofia
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Förväntningar på sexualundervisningen i högstadieskolor och samtal i hemmiljöer: Skolledares och vårdnadshavares förväntningar på sexualundervisningen och i vilken utsträckning den kompletteras med samtal i hemmen2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad vårdnadshavare och skolledare förväntar sig av högstadieundervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Undersökningen utgjordes av en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Genom webbenkäter undersöktes vilka förväntningar skolledare och vårdnadshavare hade på undervisningen samt om det fanns skillnader mellan dessa. 37 vårdnadshavare och 12 skolledare, besvarade enkäten som sedan analyserades. Resultatet visade att endast en av tolv skolledare har utbildning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Ett annat fynd var att endast 2 av 37vårdnadshavare förmodade att undervisningen ingick från årskurs 1. En gemensam förväntan i båda urvalsgrupperna var att undervisningen främst behandlas inom ämnet biologi. Studiens slutsatser visade att vårdnadshavarna generellt sett saknade kännedom om vad som kan förväntas ingå i undervisningen och hade begränsade kunskaper om innehållet i läroplanen och värdegrunden i den. Studien visade även att samverkan mellan yrkesverksamma i skolan och elevens hemmiljö kan främja utvecklingen av en individuell sexualsyn.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Ekemba, Gia Carlee
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Eklund, Vjollca
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Stress hos förskollärare: En studie om faktorer som bidrar till stress hos förskollärare i det dagliga arbetet.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Ekeroth, Eva
    Dalarna University, School of Teacher Education, Art Education.
    Vad ska vi med bild till?: En kritisk diskursanalys av tre länders läroplaner med fokus på ämnet bild2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats utgår från den didaktiska frågan varför något ska läras eller undervisas i och fördjupar sig i diskurser kring ämnet bild i tre länders läroplaner. Uppsatsens syfte är att utveckla förståelse för och jämföra tre länders läroplaner för grundskolan med avseende på förhärskande diskurser i relation till bildämnet. De länder som ingår i min studie är: Sverige, Finland och England. Genom detta vill jag belysa på vilket sätt bildämnets syfte motiveras. Ett underliggande syfte är att se huruvida styrdokumentens texter i de tre länderna speglas av EU:s och OECD:s best practice. För att undersöka detta inspirerades jag av Foucaults och Faircloughs teorier och metoder där kritisk diskursanalys – CDA – utgör grunden för analysen. Enligt dessa skapas verkligheten via språket och att rådande diskurser i samhällen kontrolleras, väljs ut, organiseras och distribueras för att bibehålla hierarki och makt. Resultatet visade att mönster i diskurserna kunde urskiljas i de tre läroplanerna där olika prioriteringar har gjorts beträffande bildämnet och där Sverige prioriterar bild lägre än de övriga två länderna som beskriver att ämnet kan bidra till både elevens och samhällets utveckling under lång tid. Det finns också skillnader i tydligheten gällande vad eleven förväntas nå för kunskaper samt i huruvida ämnet fördjupas högre upp i årskurserna. Resultatet visade också att Sveriges läroplan är mycket vagare i sin beskrivning där det saknas en tydlighet vilket både ger mer utrymme för tolkning hos konsumenten av texten, men därmed också risk för missförstånd. Vidare visade resultatet att Finland är det land som mest följer EU:s policy om best practice, det vill säga vilka nyckelkompetenser som behövs för ett livslångt lärande. Sverige har aktivt exkluderat dessa. Resultatet får implikationer på lärarens vardag och elevers framtid.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Eklund, Julia
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johnsson, Emma
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Förskollärares specialpedagogiska kompetens i arbete med barn i behov av särskilt stöd: En enkät- och intervjustudie2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förskolan är en plats där många barn vistas dagligen. Barn har olika behov och behöver således individuella anpassningar i såväl miljö som förhållningssätt, något som forskningen starkt påtalar (Lindqvist 2011; Lutz 2009). Det krävs därmed att förskollärares kompetens är tillräcklig för att kunna tillgodose alla barns behov. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018,s. 6) lyfts det fram att barn som är i behov av mer stöd och stimulans ska få möjlighet till det utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse om förskollärares uppfattningar om sina möjligheter att med specialpedagogisk kompetens möta barn i förskolan. För att uppnå studiens syfte har enkäter och intervjuer genomförts som metod. Resultatet i studien visar att förskollärarna anser att deras specialpedagogiska kompetens är tillräcklig vilket till största del beror på arbetslivserfarenheter och är därmed inte förskollärarutbildningens förtjänst. Vidare visar resultatet att en förändring på specialpedagogisk kompetens skett genom åren, främst utifrån ett relationellt perspektiv till barn och kollegor men också genom användning av specialpedagogiska material. Vidare framkom det att respondenterna betonar vikten av att se anpassningar och stöd utifrån alla barn och deras behov, oavsett vem det är och vilken bakgrund de har. Genom arbete med ett inkluderande arbetssätt menar förskollärarna att de bidrar till att alla barn får en likvärdig utbildning och skapar förutsättningar för barnen att utvecklas i enlighet med förskolans uppdrag.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Elvingsson, Maria
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Fjellet, Lovisa
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Matematikundervisning i förskolan: En studie om förskollärares planerade och spontana matematikundervisning2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att beskriva och på ett fördjupat sätt förstå hur förskollärare genomför både planerad och spontan matematikundervisning. För att uppnå syftet har en enkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor använts. Informanternas svar har analyserats utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultaten har sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning samt Bishops aktiviteter. Enligt läroplanen (Lpfö18) har förskollärare i uppdrag att undervisa barnen bland annat i matematik. Den tidigare forskningen visade att matematik som begrepp har blivit en del av förskolans värld i och med dess inträde i läroplanen 1998. År 2018 blev även utbildning och undervisning en del av förskolans läroplan. I den tidigare forskningen har vi sett vissa kunskapsluckor, bland annat i hur undervisning kan genomföras. Studiens resultat visar att många förskollärare bedriver matematikundervisning men att det finns utvecklingsmöjligheter. Studiens resultat visar även att de äldre förskollärarna i högre utsträckning genomför planerad matematikundervisning. Resultatet påvisar att spontan matematikundervisning genomförs i stor utsträckning oavsett förskollärarnas ålder. Vi har inte kunnat urskilja några tydliga samband mellan examensår och genomförande av planerad respektive spontan matematikundervisning. Vi har heller inte kunnat se några samband mellan matematikkurser inom utbildningen eller fortbildning och informanternas matematikundervisning. Informanterna har bidragit med många exempel på hur de genomför planerad och spontan matematikundervisning. Vår studie bidrar således med förslag på hur förskollärare kan undervisa i matematik på förskolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Emilsson, Sofia
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Engdahl, Susanna
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Att läsa högt i svenskundervisningen: En översikt av arbetssätt och deras inverkan på elevers utveckling: En systematisk litteraturstudie om högläsning på högstadiet och gymnasiet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this literature review is to delve into the pedagogical use of reading aloud and assess its impact on student learning. To fulfil this purpose, a systematic search process was conducted, carefully selecting specific search terms to identify pertinent articles to address and respond to the questions posed in the paper. Namely, how educators teaching Swedish can work with reading aloud with students in lower and upper secondary school, and how reading aloud can affect these students' learning. 

    The findings from this literature review underscore the pivotal role of a teacher's planning and preparation in executing effective reading-aloud practices. Among the array of methods and approaches, interactive read-alouds emerged as particularly efficacious. A notable discovery was the development of students' vocabulary and word knowledge attributable to reading aloud. Additionally, reading-aloud activities, such as Readers Theatre, contributed to enhanced reading and listening comprehension. Reading aloud and ensuing discussions afterward can lead to a deeper understanding of the content of texts and can also foster an encouraging classroom environment. Furthermore, reading aloud contributes to greater equality in teaching environments. 

    In summary, we assert that reading aloud serves as a potent educational tool that benefits students and their learning in many ways. Nevertheless, it is imperative to amalgamate diverse approaches and methodologies to create a diverse teaching approach adaptable to the individual needs of all students.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Enevåg, Malin
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Skogberg, Josef
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Läsförståelse i gymnasieskolans svenskämne: En systematisk litteraturstudie om hur svensklärare kan främja gymnasielevers läsförståelse2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ordet läsförståelse förekommer inte varken Skolverkets (2011; 2017) läroplan eller ämnesplanen i svenska för gymnasieskolan trots att det har en stor påverkan på betygen. I svenskämnets nationella prov B prövas gymnasieelevernas läsförståelse där PISA resultaten visar att nästan en fjärdedel av eleverna som tar studenten inte besitter en läsförståelse för de mest enklaste läsuppgifterna. Det är svensklärare som har ansvaret för att utveckla, pröva och slutligen bedöma elevers läsförståelse. Kunskap om hur man ska utveckla elevers läsförståelse kan därför anses som en grundläggande förutsättning för att arbeta som gymnasiesvensklärare. Dessutom är läsförståelse en förutsättning för att förstå information i textform som presenteras i vardagsliv, arbetsliv och samhällsliv. Förståelsen för informationen kan påverka vilka beslut som tas vilket i förlängningen kan påverka varje persons liv i positiv eller negativ riktning. I det perspektivet kan läsförståelse anses vara viktigt för varje elevs liv både i och utanför utbildningen. Trots läsförståelsens betydelse för varje gymnasieelevs liv, utanför och inom utbildningen visar forskning att svensklärare inte alltid vet vilka ämnesdidaktiska valmöjligheter som finns för att lära ut läsförståelse och hur det kan utföras i klassrummet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att undersöka tidigare forskning för att utröna hur svensklärare på gymnasiet kan utveckla och stärka elevers läsförståelse. För att försöka få svar på studiens syfte har följande frågeställning formulerats: Hur kan svensklärare främja gymnasielevers läsförståelse enligt tidigare forskning? Utifrån studiens resultat identifieras flera ämnesdidaktiska valmöjligheter och tillvägagångssätt för gymnasielärare i svenska för att utveckla elevers läsförståelse. Det som är främst återkommande är lässtrategier. Lärare kan skapa medvetenhet om lässtrategier hos eleven via uttalade läsinstruktioner. I kombination med lässtrategier kan lärare även skapa en dialogisk läsundervisning där flera sinnen hjälper elevers läsförståelse. Något ytterligare som återkommer i läsforskningen är uppmaningar till lärare att skapa rätt förutsättningar för elevers läsförståelse. Här framträder två alternativ mer än andra. Först och främst kan lärare skapa grundläggande förutsättning för läsförståelse genom att skapa mer tid för läsning i skolan. Det andra alternativet för lärare som vill skapa en undervisning med större mer större förutsättningar för läsförståelse är att integrera motivation. Motivation har en avgörande roll för att engagera läsaren vilket har stor påverkan på läsförståelse.

  • 244.
    Engman, Elvira
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Användning av digitala verktyg i språkundervisning för nyanlända elever i årskurs 7-9: En kvalitativ studie om lärarnas användning av digitala verktyg i undervisningen av svenska som andraspråk2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag granskat fyra lärares användning av digitala verktyg i undervisningen av svenska som andraspråk. Lärarnas implementering av digitala verktyg i undervisningen har undersökts i form av kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer där fyra personer från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna utrycker att digitala verktyg spelar en stor roll i det språkliga lärandet hos nyanlända elever och därför används i undervisningen dagligen och på så sätt som gynnar andraspråkselevers språkutveckling. Samtliga lärare uppger att med hjälp av digitala verktygen har de möjlighet till individanpassad undervisning där de också kan inkludera alla elever oavsett deras bakgrund, olika förutsättningar och språknivåer. Studien visar även en ökad motivation, engagemang och lust att lära bland eleverna tack vare digitaliseringen. I studien redovisas konkreta exempel på hur tillfrågade lärare implementerar olika digitala läromedel i praktiken för att kunna bidra till elevernas kunskapsutveckling och förutsättningar att nå målen. Resultatet påvisar att endast en av lärarna uppfattar sin digitala kompetens som tillräcklig för att kunna implementera digitala verktyg i undervisningen medan majoriteten av informanterna ger uttryck för att de behöver fortbildning i hur nya verktyg kan användas. Tre av fyra deltagare beskriver att det inte finns tillräckligt med tid för att kunna lära sig den nya tekniken under ordinarie arbetstid. Många lärare uppger att digitala verktyg kan skapa negativa effekter i undervisningen där bland annat framkommer tekniska problem och tidsbrist. Språkundervisningen med digitala verktyg kan även innebära utmaningar som lärarna behöver handskas med. De största utmaningarna enligt lärarna är distraktion bland eleverna, ökad nätmobbning och kräkning som förekommer ganska ofta. En ytterligare utmaning är även att inte tillåta digitala verktyg ta över undervisningen utan snarare låta dessa fungera som komplement för att främja nyanlända elevers språkutveckling.

  • 245.
    Engvall, Emma
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Nordin, Moa
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Högläsning i förskolan: En enkätstudie om högläsning med fokus på barns delaktighet och språkutveckling2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet under högläsning samt förskollärares syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling. I studien används en kvantitativ metod där 32 verksamma förskollärare svarade på vår enkätundersökning. Genom enkäten har vi sökt svar på våra frågeställningar Hur resonerar förskollärare kring vad delaktighet innebär? Vilka utmaningar se rförskollärare med att göra barn delaktiga under högläsning? I vilken utsträckning anser förskollärare att högläsning kan användas som ett språkfrämjande verktyg för barnen? I vår forskning har vi utgått från den sociokulturella teorin som grundar sig i Vygotskijs tankar om att människor utvecklas och lär i sociala kontexter. Den sociokulturella teorin användes även för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna har en likartad syn på vad de menar att delaktighet under högläsning är för barn. Delaktigheten syftar främst till att barnen får vara med och välja bok, de får diskutera och reflektera bokens innehåll samt att pedagogen och barnen ställer frågor till varandra om boken. Det framkommer även att högläsningen till stor del syftar till att främja barns språkutveckling samt att stora barngrupper under högläsning ses som en svårighet i förhållande till barns delaktighet.

  • 246.
    Engvall, Heléne
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Ädling Koen, Ann-Louise
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Utomhusmiljön på förskolan: Betydelse, material och hinder2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie söker svar på vad förskollärare anser är viktigt på en utegård i förskolan då barnen spenderar mycket av sin tid på utegården under sina år på förskolan. Syftet med studien är att ge en bild av hur förskollärare beskriver utomhusmiljöns betydelse samt hur de ser på utomhusmiljön som ett stöd för barnens utveckling och lärande. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod, där sex förskollärare har intervjuats. Studien lutar sig i sin analys mot den pragmatiska och den sociokulturella teorin i samverkan, där vi använder oss av begreppen proximala utvecklingszonen, artefakter, intelligent action samt trial-and-error. Resultatet visar att förskollärarna tycker att utomhusmiljön är viktig att bearbeta och förnya för att barnen ska få nya utmaningar, utvecklas och trivas. Något som alla informanter delar är önskan om en kuperad gård med gott om buskar och träd.

  • 247.
    Envall, Caroline
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Peleback, Maritha
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Vilka barn i behov av särskilt stöd?: En studie om hur förskollärare inkluderar barn i behov av särskilt stöd i sin undervisning2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare inkluderade barn i behov av särskilt stöd i sin undervisning. Studien grundar sig i våra tidigare erfarenheter som vi tillägnat oss under utbildningen samt från den tidigare forskningen inom området som visade att det ofta uppstod en osäkerhet bland förskollärare kring att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Bakgrunden och den tidigare forskning har visat att begreppet barn i behov av särskilt är svårdefinierat och att många förskollärare upplevde sig sakna rätt kompetens i arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket skapade en osäkerhet i hur dessa barn skulle inkluderas i verksamheten.Metoden för denna studie var kvalitativa intervjuer där vi har undersökte hur sex förskollärare beskrev barn i behov av särskilt stöd och hur de anpassade undervisningen för att inkludera dessa barn. I bearbetnings- och analysprocessen av har innehållsanalys använts. Studiens resultat har analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet visade att förskollärarna såg barn i behov av särskilt stöd som vilka barn som helst och de anpassningar och stöttningar som gjordes av förskollärarna grundade sig i att skapa rätt förutsättningar utifrån barnens behov i syfte att inkludera dem i sin undervisning. Sammanfattningsvis visade resultatet i studien att förskollärarna ansåg sig ha kompetens i arbetet med barn i behov av särskilt stöd men att kompetensutveckling behövde ske kontinuerligt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Eriksmark, Elin
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Furstedt Karlsson, Erica
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    “[…] det skiter jag i. Du ska lära dig läsa och skrivaoch tala och så vidare […]”: Svensklärares texturval i litteraturundervisningen på högstadiet och gymnasiet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning om lärares resonemang om och val av skönlitteratur påvisar att en rad olika faktorer spelar in då lärare bestämmer vad för skönlitteratur som ska läsas i deras klassrum. Det handlar bland annat om faktorer som skolkultur, lärarens egna erfarenheter, elevgruppen, tillgång på litteratur, kollegor och inte minst, läroplanerna. Lärarens val görs också i ljuset av en ämneskultur som vuxit fram historiskt, och där olika konstruktioner av svenskämnet framhåller olika delar av innehållet som viktigt. Detta ska också ställas mot samhällsutvecklingen där den svenska läsutvecklingen bland ungdomar behöver tas i beaktande. Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om vad som påverkar svensklärares val av skönlitteratur i undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Frågorna som ställdes för att besvara syftet var: Hur resonerar svensklärare kring valet av skönlitteratur i undervisningen enligt forskningen? Vilka faktorer har enligt forskningen betydelse för svensklärares val av litteratur? Metoden som användes för att besvara syftet var en systematisk litteraturstudie, där sökning i databaser och manuell sökning genomfördes för att få fram relevant forskning. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av lärares urvalsprocesser där bland annat styrdokument, elever, kollegor, traditioner och ämneskultur påverkar lärarnas val. Slutsatserna som drogs utifrån resultatet var att urvalsprocessen är komplex och betydelsefull eftersom litteraturen kan ha många funktioner i undervisningen. Även om kriterierna för val av skönlitteratur är många tenderar en del att lysa fram extra tydligt i forskning som gjorts i vår tid. Det handlade ofta om att lärarna valde korta texter på grund av tidspress som även skulle kunna fungera som underlag för diskussioner.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Eriksson, Alexander
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Wilson, Daniel
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Legitimering av diskursiva skrivuppgifter i läroböcker: En kvalitativ studie om fyra läroböckers legitimeringar av skrivuppgifter i ämnet svenska på högstadiet2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract: I denna uppsats analyseras skrivuppgifter i fyra läroböcker i ämnet svenska på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att visa på hur och på vilket sätt diskursiva skrivuppgifter legitimeras i fyra undersökta läroböcker. Debatten om läromedel har de senaste blivit alltmer aktuell. Detta märks dels på de statliga utredningar som genomförts samt det lagförslag som regeringen nyligen lagt fram om stärkt tillgång till läromedel (Prop. 2023/24:21). Regeringen framhåller att ökad tillgång på läromedel i skolan kommer bidra till en god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet. En god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet förutsätter att yrkesverksamma lärare förstå hur och varför skrivuppgifterna legitimeras i läroboken. Det blir därför viktigt att analysera och förstå hur och varför en diskursiv skrivuppgift i en lärobok legitimeras. Uppsatsen utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språket och använder Theo van Leeuwens teoretiska ramverk om legitimering. Av resultatet framgår att läroböckerna använder sig av olika typer av legitimeringar i skrivuppgifterna. Auktoritetslegitimering sker i hög utsträckning och i kombination med rationalitetslegitimering och morallegitimering. Den höga frekvensen av auktoritetslegitimering kopplas till det nära förhållandet till skolans styrdokument. Läroböckerna ger uttryck för det kompensatoriska inslaget genom användning av rationalitetslegitimering. Slutligen återfinns morallegitimering i form av abstraktioner vilket visar på en ansats att återge skrivuppgifter med autenticitet och förberedelse för livet efter skolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Eriksson, Alexandra
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Lindevall, Victoria
    Dalarna University, School of Teacher Education.
    Pusselbitar i barnens digitala värld: En kvalitativ studie om sex förskollärares erfarenheter och uppfattningar om digitala resurser i förskolan2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens resultat omfattar förskollärares reflektioner kring den snabba teknologiska utvecklingen och hur det påverkar barn i förskolan. Samhällets fokus på lärplattan ifrågasätts, där studien visar vikten av att synliggöra digitala resurser som mer än bara lärplattor. Samtliga förskollärare anser att digitala resurser möjliggör för barn att utveckla digital kompetens och delta i meningsfulla aktiviteter. Vidare betonades att digitala resurser bör integreras med analogt material för att främja samspel och barns lärande. Förskollärarna menade att lärplattor och andra digitala resurser inte ska användas avskilt utan som ett komplement till traditionella aktiviteter. Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hur digitala resurser kan påverka lärandet bland barn i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod genom intervjuer med sex förskollärare och en tematisk analysmetod har använts. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med begreppen sociala interaktioner, kulturella redskap, scaffolding, mediering och affordances. I studien diskuteras användningen av digitala resurser i förskolan samt dess möjligheter, utmaningar och tekniska hinder. Studien har bidragit till djupare förståelse om möjligheter och nackdelar kring användandet av digitala resurser i förskolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 1030
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf