du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 382
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Saito, Rieko
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    NGL-projekt vid Högskolan Dalarna: 3. Rieko Saito intervjuas av Charlotte Lindgren2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om pedagogiska metoder i nätbaserad språkundervisning.

    Fulltekst (mp3)
    Ljudfil
  • 202.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Wingstedt, Johnny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Röstljud i onlinekurser: Charlotte Lindgren samtalar med Johnny Wingstedt om NGL-projektet som handlar om röstljudets estetiska potential i lärandesituationer online.2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Ljudfil
  • 203.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Ädel, Annelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Feedback på skrivuppgifter: Charlotte Lindgren samtalar med Annelie Ädel om en undersökning av feedback på skrivuppgifter vid Högskolan Dalarna2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Ljudfil
  • 204.
    Lindqvist, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Can you Hear the Roar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att få en förståelse för musikens betydelse i den narrativa berättelsen samt ge läsarna en uppfattning om hur det i kombination med ljuddesign och specifika röstaspekter kan användas för att skapa en känsla av närvaro.

    Uppsatsen inleds med en redogörelse för tidigare forskning och därefter har en audio-visuell analys genomförts på två nyckelscener i Lejonkungen som representerar vändpunkter.

    Metoden baserades på Wingstedts kategorisering av musikaliska berättarfunktioner och kompletteras med andra musikaliska attribut beskrivna av Gabrielsson och Lindströms samt van Leuweens komponenter för att identifiera olika rösttyper.

    Sekvenserna analyserades seriellt där respektive scen innehåller en sammanfattande bakgrund, ljudbeskrivning och funktionsanalys följt av ett resultat.

    Resultatet visade att de två scenerna bygger på emotiva-, informativa-, deskriptiva-, vägledande- och temporala berättarfunktioner samt att det fanns en tydlig distinktion när det kommer till gestaltning av protagonist och antagonist både musikaliskt och gällande deras röstkaraktäristik.

    I den avslutande diskussionen fastslogs spekulativt att det känslomässiga engagemang publiken upplever spelar en betydande roll för filmens popularitet och dessa funktioner framförs väldigt subtilt. Förhoppningsvis kan resultatet leda till en större medvetenhet om hur musik och röstkaraktäristik kan brukas för att fånga publikens intresse. Detta kan vara till nytta både bland kompositörer och regissörer samt en inspirationskälla för framtida studenter inom audio-visuella medier.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Lindén, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audio Plug-ins: Professionellt utvecklade och Freewares i en lyssnarundersökning2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 206.
    Linnell, Melisha
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Mastringsprocess med "outboards" vs "in the Box": En experimentell undersökning av två olika arbetsmetoderinom mastring genom lyssningstest2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mastring är slutprocessen i musikproduktion som är ämnad att förbereda musiken för olikamedier. Detta är en undersökning av två olika mastringsprocesser, ”In the box” samt med”outboards”. Undersökningen gjordes med hjälp av kontrollerade lyssningstest med vanalyssnare.Två låtar i olika genrer skickades till två olika professionella studios och blev mastrade enligtdessa två olika processer.Lyssningstestet utfördes i en kontrollerad ljudmiljö, nämligen ett akustiskt behandlatkontrollrum där respondenterna lyssnade en och en och där alla hade samma premisser.Testet utfördes med två mastringsanpassade ABX-test och fyra låtar att lyssna på med entillhörande enkät och tog cirka 40 minuter per respondent.Resultatet visar på att vana lyssnare inte alltid kan höra huruvida låtar är mastrade ”in thebox” eller med ”outboards”.

  • 207.
    Ljungdahl, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Taktilitet i Virtual Reality, vän eller fiende?: En kvalitativ studie om sambandet mellan visuella stimuli och taktila stimuli i Virtual Reality2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks sambandet mellan visuella och taktila stimuli i Virtual Reality

    med avstamp i frågeställningarna: Hur stor roll spelar sambandet mellan visuella stimuli

    och taktila stimuli i en Virtual Reality-installation? Hur förändras deltagarens

    inlevelsekänsla när detta samband ändras? Hur förändras deltagarens rumsuppfattning

    när detta samband ändras? För att besvara frågeställningarna skapades två olika

    versioner av en interaktiv VR-installation utefter metoden forskning genom design. En

    av versionerna hade korrekt samband mellan visuella stimuli och taktila stimuli, det vill

    säga att deltagaren fysiskt kunde röra vid det denne såg med hjälp av fysiska objekt som

    var placerade i samma rum som installationen upplevdes i. Den andra versionen hade

    felaktigt samband mellan visuella stimuli och taktila stimuli, vilket innebar att de

    fysiska objekten hade flyttats en aning i Virtual Reality-installationen så att de ej

    speglade objekten i verkligheten. Det vill säga att informationen deltagaren avläste vid

    beröring ej stämde överens med informationen deltagaren avläste med synen. Därefter

    fick fyra deltagare testa dessa installationer och svara på frågor i en öppen intervjuform.

    Resultatet kopplades tydligt till Csíkszentmihályis flow-teori; när sambandet mellan

    dessa stimuli ej var korrekt så förändrades deltagarnas rumsuppfattning vilket bidrog till

    att de kände en lägre inlevelsekänsla. Möjligheten att kunna vidröra de fysiska objekten

    i sig ansågs dock som mer inlevelserikt än ifall möjligheten ej funnits där. Det ses även

    som styrkan med denna studie; att resultatet tydligt speglade de valda teorierna.

    Svagheten med studien var att resultatet enbart grundas på data från intervjuer med fyra

    deltagare, då flera ej hanns med inom tidsramen för studien.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Lord Johansson, Ludwig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Att vara ljudproducent i en ständigt föränderlig värld: En kvalitativ studie om relationen mellan ljudproducenter och teknisk utveckling2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om ljudproduktion, teknik, framtiden och forskningen kring artificiell

    intelligens. Hur mycket betyder tekniken för dagens ljudproducenter och hur stor påverkan

    har den på deras arbete? Och hur kommer framtiden att se ut? Vad kan utvecklingen av

    artificiell intelligens bidra med, eller inte bidra med?

    Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan teknikens förändringar och dess

    inverkan på ljudproducenters arbetssätt och yrkesroll. Med hjälp av kvalitativa

    forskningsintervjuer och Anthony Giddens modernitetsteori försöker jag svara på hur

    professionella ljud- och musikproducenter uppfattar att tidigare tekniska framsteg har

    förändrat deras yrke och yrkesroll samt hur de resonerar kring framtiden och den

    teknikutveckling vi ser framför oss.

    I tidigare forskningsavsnittet kan man se att ny teknik på många sätt har påverkat och

    förändrat hur ljud- och musikproducenters arbete sett ut. Resultatet visar på att

    teknikutvecklingens fördelar idag främst är effektivitet, att tillåta producenter att genomföra

    sina uppgifter snabbare och lättare. Det tekniska kunnandet som krävs för att hantera tekniken

    minskar också, vilket tillsammans med den minskade tidsåtgången låter producenterna att

    fokusera än mer på den kreativa biten i arbetet.

    De flesta informanterna har en positiv inställning till framtiden och tror att artificiell

    intelligens kan bli ett bra verktyg de kan använda i sitt arbete. Tyngdpunkten på vad de tror

    att framtidens teknik kan bidra med ligger fortfarande på smidighet och att genomföra

    uppgifter snabbare snarare än att lyfta resultatet på arbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 209.
    Lundgren, John
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hur beskrivs en musikmix med ord?: En studie om vilka ord studenter använder för att beskriva en musikmix2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper is about how students describe multiple mixes using descriptors/words and if they can find any big differences in the mixes. The method that was used to test this was a listening test. The respondents got a form with two questions per mix, that they would answer during the test. They also got a question after listening to all the mixes in succession. Most of the respondents wrote a word that would describe the mix, but some used more than one word. The respondents also heard differences in the mixes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Lundgren, Måns
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Vilken betydelse har remasters för generation Y- och Z:s musikkonsumtion?2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka remasters plats i den digitala eran ur ett generation-Y och -Z:s lyssnare- och konsument-perspektiv, detta för att undersöka ovana lyssnares kunskap i ämnet, deras lyssningsupplevelse av fenomenet och prioriteringar i musikkonsumtion. Genomförandet består av kvantitativ studiedesign, datainsamling med strukturerad intervju samt lyssningstest. Urvalet bestod utav 179 studenter från Högskolan Dalarna i Falun samtliga studieprogram. I den strukturerade intervjun kunde 118 svar användas, i lyssningstestet deltog 24 studenter. Resultatet för denna studie visar att majoriteten av ovana lyssnare vilka utfört ett blindtest kan höra skillnader mellan en originalversion och en remaster av samma låt. De ovana lyssnarna vilka kan höra skillnader har inga svårigheter att sätta ord på vilka dessa skillnader är. I första hand är det inte musiken som påverkar de ovana lyssnarnas musikkonsumtion, utan mediet som musiken spelas upp via. Enligt denna studies resultat vill ovana lyssnare konsumera analog musik och inte digital när det gäller ljudkvalité, men det finns inget nytt medium vilket kan leverera detta idag. Det som ligger närmast till hands är kassettbandet, men detta är inte ett ekonomiskt alternativ eller miljövänligt om vi ska se det med mer moderna ögon. Remaster har ingen plats i den digitala musikmarknaden enligt ovana lyssnare när det gäller ljudkvalité, utan det räcker med att originalversioner av en låt endast digitalkonventeras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Lundin, Zacharias
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Signs - tecken på bra musik?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 212.
    Lundström, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Feeling blue?: En multimodal filmanalys av det färgade ljusets berättarfunktioner i filmen Suspiria2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats utforskar den färgade ljussättningens funktion som berättande gestaltningsform, och om dessa berättarfunktioner går att kategorisera på samma sätt som berättarfunktioner för ljud och musik. Metoden är en heuristisk fallstudie där en filmanalys genomförs, och det valda fallet för analys är Dario Argentos film Suspiria från 1977. Som stöttande underlag för analysen används bland annat teorin om sociosemiotikens förhållande till färg och ljussättning, färgteori, ljussättning för film och Wingstedts analysmodell för musikens berättandefunktioner. Analysen visar att den färgade ljussättningen kunde appliceras på olika berättarfunktioner beroende på placering, intensitet (ljusstyrka), ljuskontrast, färgnyans, storlek av ljuskägla (nedslagspunkt) och rörelse. Eftersom det i teorierna och den tidigare forskningen ligger en viss tyngd på den individuella, sociosemiotiska tolkningen av färgat ljus så har denna studie ett begränsat perspektiv. Detta kan ses både som en nackdel som utelämnar en bredare infallsvinkel, men också som en fördel då det blir en djupare, mer kvalitativ och personlig analys, som ändå kan ses som ett tillskott till detta kunskapsområde.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Löhf, Simon
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    ”Det ska låta orange”: En kvalitativ studie om musikproducenters arbetsprocesser inom reklamfilmsbranschen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I många kulturer så har musikerns roll varit något av vikt, men samtidigt av låg status. Musiker måste ofta hänge sig till olika områden av musicerande för att gå runt och därför är det viktigt att undersöka hur de olika alternativen ser ut. En väg kan vara att para ihop sig med kommersialism och modifiera sitt komponerande efter en beställare som vill betala för musik med avsikt att marknadsföra ett varumärke.Syftet med studien är att få en djupare förståelse av hur tre musikproducenter inom reklamfilmsmusik utför sina uppdrag, förhåller sig till sina beställare och uppfattar reklambranschen. De empiriska resultaten har samlats genom tre semistrukturerade djupintervjuer med producenter från olika arbetssituationer för att få en generaliserad kartläggning av reklambranschen utifrån informanternas perspektiv. Slutsatsen visar ett likartat arbetssätt, där producentens hårdaste arbete ligger i att på ett kommunikativt och diplomatiskt sätt ta reda exakt vad beställarens mål är med produktionen. Vidare är branschuppfattningen optimistisk till hur medvetandet kring musikens funktion har utvecklats positivt, men betänker även att ny teknik och nya aktörer kan komma att begränsa progressionen genom att erbjuda färdigskriven musik till ett lågt pris.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Löwenstein, Gustaf
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Lyssnarvanor och betalningsvilja för inspelad musik: Webbenkätundersökning av musikartisters och vanliga lyssnares lyssningssätt och betalningsvilja för inspelad musik2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna

    medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på

    inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik

    och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att

    grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en

    webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för

    inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja,

    lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan

    vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar

    att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än

    vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan

    är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga

    lyssnare som lyssnar passivt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Madrid Beltrán, Felipe
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Jakten på det specifika genreljudet: En undersökning av ljud i film2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Användningen av ljud skiljer sig åt mellan de olika filmgenrerna skräck, komedi, action och drama. Det finns vissa ljud som används oftare för att förstärka de känslor, som filmmakarna vill att vi ska uppleva i samband med vad vi ser i filmen. I denna uppsats analyseras ljudet i ett antal nyckelscener i vissa filmer. För att ta ut dessa nyckelscener användes Hollywoodmallen för hur man skriver film, såsom den beskrivs av Viki King. Genom att jämföra resultaten, även genom diagram, har jag upptäckt att metalljud från vapen och liknande, gör oss rädda. Syrsors knirpande tyder på mörker och ensamhet, och vattenljud som regn kan göra oss nedstämda eller oroliga. Detta är tre typiska ljud i filmgenren skräck. Fågelkvitter får oss gärna på bra humör. Ljud från andra människor som pratar innebär att vi inte är ensamma. Dessa ljud används ofta i komedier och dramafilmer. Actionfilmer är mer anpassningsbara och använder ljud som kan passa i olika genrer, så länge det tyder på att något händer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 216.
    Magnusson, Bill
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    3D Program och Spelmotorer: En fallstudie om användarens uppfattning av 3D omgivningar i visualiserings sammanhang2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker skillnader mellan 3D program och spelmotorer. En producent i

    dagens mediesamhälle har många val mellan program och ibland kan det vara svårt att

    dra slutsatser. Syftet var att ta reda på hur valet mellan de båda programtyperna

    påverkar användaren av projektet, allt i ett arkitekturs och interiörs visualiserings

    sammanhang. En bättre förståelse av detta kan hjälpa en producent med valet av

    produktionsprogram och förbättra upplevelsen hos slutanvändarna. Sex personer

    intervjuades utifrån ett snöbollsurval för att få fram data som sedan kan analyseras.

    Deltagarna delades in i två grupper, en med tidigare erfarenhet av interaktiva projekt

    och spel och en utan, intervjuerna skedde individuellt. Dessa deltagare fick se och prova

    fyra exempel bestående av tre projekt producerade i 3D program och spelmotorer. Det

    visade sig att majoriteten av deltagarna tyckte att grafiskt sätt var exemplet producerat i

    3D programmet bättre från ett grafiskt perspektiv men deltagarna tyckte att spelmotorn

    låg så nära att det egentligen inte spelade någon roll, båda programmen låg på samma

    nivå när det kom till grafisk kvalitet. Alla förutom en av deltagarna föredrog ett

    interaktivt exempel över en färdig video då deltagaren själv fick möjligheten att röra sig

    runt och fokusera på vad de själva vill. Deltagaren som inte föredrog ett interaktivt

    exempel sade att det var på grund av avsaknaden av tidigare erfarenhet. De andra två

    deltagarna som saknade den tidigare erfarenheten tyckte den gick att lära sig och såg

    stort potential med det interaktiva exemplet. Deltagarna önskade sig även mer

    interaktivitet, både i form av interaktiva funktioner som normalt sätt finns i spel men

    även mer som tillåter dem att leva sig in i projektet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Malmgren, Christer
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikalisk gestaltning av en ”image”: - En fallstudie i design av narrativ mediemusik -2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion och bygger på ett case där en varumärkesmelodi/

    musiklogotype till ett musikgymnasium ska designas. Syftet med studien är

    att utforska hur en image kan gestaltas musikaliskt och däri bättre förstå hur forskning genom

    design och användarmedverkan - påverkar och bidrar till processen inom design av narrativ

    mediemusik. Studien har ämnat svara på den övergripande frågeställningen: Hur kan komposition

    av narrativ musik beskrivas och genomföras som en designprocess? Forskningsfrågan

    innefattar även subfrågorna: Hur bidrar användarmedverkan till arbetsprocess vid design av

    narrativ mediemusik? Hur bidrar gruppsammansättning, själva processen och processverktygen

    till ett musikaliskt relevant resultat? Med formuleringen "ett musikaliskt relevant resultat"

    avses i studiens kontext en musikalisk prototyp/slutprodukt som har potential att kunna uttrycka

    känslor och värderingar som kan överensstämma med varumärkets (skolans) image

    och formulerade värderubriker. Kärnan i arbetet ligger inom fälten forskning genom design

    och användarmedverkan, där deltagarna under arbetsprocessens gång kontinuerligt och i flera

    processteg bidragit genom diskussioner, reaktioner, resonemang och konkreta förslag. Studien

    visar att designarbete inom narrativ mediamusik tillsammans med representanter för användarna/

    målgruppen kan generera fler idéer om aspekter specifika för arbete med design av narrativ

    mediemusik samt bidra till större förståelse för aktuella kontexter (målgrupps-relaterade

    och process-relaterade kontexter såväl som musikaliska och genre-relaterade kontexter), än

    om designern arbetar ensam. Av vikt är att under designprocessen ta fram flera versioner av

    prototyperna, att göra olika instrumenteringar och interpretationer av det musikaliska materialet,

    där ett av målen med prototyperna är att designer stegvis lär sig vad som fungerar - vad

    som skapar en klingande mening i den aktuella målrelaterade kontexten - och ett sätt att

    kommunicera den här kunskapen är att designa och pröva flera olika prototyper i klingade

    form.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Martinsson, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Mastering: Hur påverkas den subjektiva musikuppfattningen av mastering?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ”vana lyssnare” och ”ovana lyssnare”, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastrad version. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort. Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ”vana lyssnare” som ”ovana lyssnare”. Resultatet tyder även på att musikuppfattningen påverkas av hur, och av vem, en produktion är mastrad. Examensarbetet behandlar även ”vana” och ”ovana lyssnares” syn på kvalitet när det gäller musik. Resultatet visar att det skiljer sig inte bara mellan de två grupperna utan även inbördes. Ytterligare resultat tyder på att båda grupperna har lika uppfattning om vad ljudteknisk kvalitet är.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 219.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    A life worth living: How does a Photo Sound?2013Inngår i: International Visual Methods Conference 3 - IVMC3 Wellington New Zealand , 2-6 September, 2013, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A life worth living:

    A documentary film project by Ingrid Jonsson Wallin, Hållbus Totte Mattsson and Árni Sverrisson

    The Saami are the aboriginal peoples of the Scandinavian mountains and their destinies took a radical turn, like everyone else’s, with the advent of industrialization and colonialism. The film relates the story of three young Saami families at the beginning of the twentieth century.  Each found their own path into modern society and exploited the new opportunities that emerged. They could continue as nomads or integrate themselves in settled Swedish society or find ways of combining these alternatives. One family continues with the herding but on a large scale, another pursues different “middle-class” jobs, as photographers, tailors, teachers and mailmen and the third family builds up a business based on tourism, music and photography.  Through archival photographs and film as well as interviews with descendants we follow their struggle for a new kind of life. The soundtrack of the film is based on musicological research (yoik, dances, popular songs, etc.), but it also includes the music suggested by instruments and other artefacts in the photographs. The houses of these families still stand and images old and new of these durable artefacts tie together the time frame of the film. In this way, we connect diverse worlds, theirs and ours, with visual methods and bring the result to different publics for further reflection.  

    Ingrid Jonsson-Wallin is Senior Lecturer in Film Editing at Dalarna University College in Falun, Sweden.

    Hållbus Totte Mattsson is Senior Lecturer in Sound and Music Production at the College and part of the experimental music ensembles “Hedningarna” and “Hurdy-Gurdy”.

    Árni Sverrisson is Professor of Sociology at Stockholm University and Professor of Visual Culture at the College.

     

     

     

     

  • 220.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisual Looping2014Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Audiovisuella loopar” är ett konstnärligt tekniskt forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna som finansierats av medel från Europeiska utvecklingsfonden, Region Dalarna och Högskolan Dalarna.

    Syftet har varit att utveckla ett system och en arbetsmetod för kollektiv livelooping både auditivt och visuellt som bygger på befintlig teknik och programvara och ligger inom rimliga prisramar för en användare.

    Liveloopteknik är i sig ingen nyhet men dess möjligheter för ett kollektivt musicerande har inte utforskats och provats förut. Vårt system är konstruerat så att upp till fyra musikanter kan musicera i perfekt sync och vem som helst kan också starta en ny session. Systemet är transportabelt och lätt-riggat och ställer inga krav på tekniska förkunskaper.

    Tekniken har visat sig ha en enorm kreativ potential. Med enbart en kort instruktion och några enkla "etyder" så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett "flow" som lockar fram skaparglädjen - man har helt enkelt otroligt kul!

    Dessa erfarenheter har lett vidare till tankar om hur looptekniken kan användas på andra sätt än de rent sceniska t.ex. inom rehabilitering, musikundervisning och musikterapi.

    Vi anar många spännande möjligheter…

    Förutom en kortare introduktion och bakgrund till projektet så kommer systemet att presenteras praktiskt av studenter från Musikkonservatoriet. Systemet kommer sedan att vara tillgängligt för alla att prova under resten av Inspirationsdagen.

     

  • 221.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisual looping2012Inngår i: TMH-QPSR, KTH / [ed] Bresin, Roberto; Falkenberg Hansen, Kjetil, Stockholm, 2012, Vol. 52, s. 5-6Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 222.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella loopar2015Inngår i: Nordiske konference om lyd-­ og musikproduktion, Aalborg Universitet Musikkens Hus 12-13 Maj 2015, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Audiovisuella loopar

    Detta paper presenterar resultatet från det konstnärliga forskningsprojektet ”Audiovisuella loopar” som genomförts på Högskolan Dalarna.

    Projektets syfte var att utveckla ett system och en arbetsmetod för kollektiv livelooping både auditivt och visuellt. Det tekniska systemet skulle bygga på befintlig teknik och programvara och ligga inom rimliga prisramar för en användare. Vidare skulle systemet kunna användas oavsett tekniska förkunskaper och genrebakgrund ”just hit the button and let’s go!”.

    Projektets resultat är ett tekniskt system där upp till fyra personer tillsammans loop-musicerar i perfekt sync. och där vem som helst i ensemblen när som helst kan starta en ny ”loop-session”. Vidare har en metod och ett undervisningsmaterial för detta kollektiva liveloopande tagits fram och testats i ett flertal workshops. Ett förslag på lösning av den visuella delen av projektet har presenterats i en större scenisk gestaltning.

    Projektet har visat på nya tillämpningar och möjligheter för kollektiv loopteknik. Tekniken har visat sig ha en enorm kreativ potential. Med enbart en kort instruktion och några enkla "etyder" så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett "flow" som lockar fram skaparglädjen hos musikanterna - man har helt enkelt otroligt kul! Dessa erfarenheter har lett till olika praktiska tillämpningar av tekniken i musikundervisning

    • Ett annorlunda ensemblemusicerande där tekniken ger möjligheter till flera musikaliska roller
    • Ett kollektivt kompositionsredskap där interaktionen med tekniken ger upphov till oväntade och nya musikaliska lösningar
    • Ett övningsredskap där den omedelbara feedbacken gör att man snabbt kan prova och utvärdera ideér (t.ex. andra stämmor, komp, riff osv.)

     

    Projektets tekniska setup har visat sig vara mycket användbar i live-ljud sammanhang då den vid sidan av livelooping också kan styra t.ex. en individuell monitorlyssning, effektinställningar, ljus och synkroniserade visuals (rörliga blider på backdropen). Detta har provats ut i fyra stycken ”skarpa” projekt där professionella artister från olika genrer tagit till sig och vidareutvecklat våra resultat. 

  • 223.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella loopar2014Inngår i: MIRAC Music Interdisciplinary Research & Analysis Center Konferensbidrag Ett förändrat musiklandskap Stockholms Universitet, november 2014, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    Abstract MIRAC 2014
  • 224.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella loopar och kollektiv live-looping2015Inngår i: Dansk Musikforskning Online (DMO) Saernummer 2015 lyd-musikproduktion, ISSN 1904-237X, Vol. 6, s. 47-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

     Loop-teknik i solistiska sammanhang är en idag väletablerad musicerande form dock

    är möjligheterna att använda tekniken i ensembleform ett mer eller mindre oprövat

    fält. I projektet “Audiovisuella loopar” som genomförts vid Högskolan Dalarna presenteras

    ett system för kollektiv livelooping där upp till fyra personer loop-musicerar

    tillsammans och där loopandet samtidigt kan spelas in och spelas upp som videoklipp.

    Tekniken har visat sig ha en stark kreativ potential. Med enbart en kort instruktion

    så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett “fl ow” som

    lockar fram skaparglädjen hos musikanterna. Dessa erfarenheter pekar på spännande

    möjligheter att använda tekniken i musikundervisning och musikterapi.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Dagens teknik som konstnärligt redskap2013Inngår i: Nordisk forskarkonferens inom Ljud- och musikproduktion Falun 13-14 november 2013, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens teknik som konstnärligt redskap.

    Detta paper fokuserar på den ”dolda” sidan av dagens konsertscen – tekniken och musikteknikern – och hur de varit både medskapande och en förutsättning för nya kompositions- och musicerandeformer inom två av tradition akustiska genrer (kammarmusik och folkmusik).

    Jag pekar på hur tekniken tagits fram och används av musikerna inte på grund av någon speciell fallenhet för teknik, utan att det varit en ”vision” eller ”idé” om en ”ny” musik och en längtan efter att bryta upp genrernas konventioner och ramar som drivit fram teknikutvecklingen. I flera fall har detta också inneburit både oväntade och oortodoxa sätt att utnyttja befintlig teknik. Denna utveckling som skett i nära samarbete med kreativa och innovativa tekniker har även inneburit att en ny yrkesroll vuxit fram som i många fall har en lika stor konstnärlig funktion som musikanterna.

    Texten bygger på ett seminarium med Kronoskvartetten och dess tekniker tillsammans med vevlire-duon Hurdy-Gurdy som hölls på Uppsala konserthus den 1 november 2012. Paralleller dras med hur en subgenre (bordunrock) vuxit fram inom folkmusikscenen i Sverige under 80- och 90-talen.

     

  • 226.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Innovativ teknik i en akustisk värld2019Inngår i: Folk och musik, E-ISSN 2490-1199Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Folkmusikscenen i Sverige genomgick stora förändringar under 1980-talet och 1990-talet då en mer traditionell scen mötte en ny generation av musiker med delvis andra ideal och en annan musikalisk bakgrund. Med influenser från 1970-talets musikrörelse med band som Kebnekajse, Norrlåtar, Folk och rackare m.fl. samt den brittisk-irländska folkrockscenen, förändrades och omtolkades spelmansmusiken. I denna artikel argumenterar jag för hur olika tekniska innovationer var en förutsättning för hur denna nya folkmusikscen växte fram. Jag beskriver också hur denna teknik i många fall togs fram och användes av musiker, inte på grund av någon speciell fallenhet för musikteknik, utan att det i de flesta fall var en ”vision” eller ”idé” om en ”ny” musik som drev fram teknikutvecklingen. I flera fall innebar detta också både oväntade och oortodoxa sätt att utnyttja befintlig teknik.

  • 227.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljufligt och Grufligt - om musiklivet i Falun i samband med Karl XI:s besök vintern 16732013Inngår i: Fornstora dagar: En antologi med texter om Falun, Stora Kopparberget och Sveriges stormaktstid / [ed] Inga Lena Ångström Grandien & Bo G. Jansson, Falun: Högskolan Dalarna , 2013, 1, s. 101-139Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 228.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Monstret i Paradiset: en audiovisuell upptäcktsfärd i en medeltida symbolvärld2019Inngår i: Mirac (Music Focused Interdisciplinary Research & Analysis Center) konferens 20-21 november 2019 Högskolan Dalarna, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Monstret i Paradiset - en audiovisuell upptäcktsfärd i en medeltida symbolvärld 

    Är ett konstnärligt forskningsprojekt där monstret är en modifierad vevlira som försetts med motor och den medeltida symbolvärlden göms i ett konstverk av Hieronymus Boch. Projektet består av ett 25 minuters långt performance som med hjälp av digital teknik gör en delvis slumpmässig resa i konstverket till några förutbestämda platser. Dessa vägar gör att materialet får nya former i en interaktivt agerande mellan artist, musik och bild.  I gestaltningen utmanas live och autenticitets begreppen då det blandar flera olika framförandeformer (spelat i stunden, live-loopat, backing tracks osv.). Den teoretiska bakgrunden och de metodologiskt och tekniskt-praktiska utmaningarna kommer att presenteras i ett paper.

    Frågeställningar: Vad händer/ vilka möjligheter uppstår när man får en hand fri och instrumentet placeras i ett stativ? Hur omskapar teknologin bild- och musik-materialet? Vad berättas? Vad är live?

  • 229.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Bryngelsson, Peter (2006): Filmmusik - det komponerade miraklet2007Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 89Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 230.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Tekniska innovationer i en akustisk värld2010Inngår i: Folkmusiken på 2000-talet, tradition möter innovation, Vasa, Finland, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 231.
    Mattsson, Hållbus Totte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Fredriksson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Burlin, Toivo
    Stockholms Universitet.
    Calle Jularbo och gammeldansen: en folkmusikpionjär i tidig svensk populärmusik2017Inngår i: Konferensprogram 2017, 22/11 – 23/11 Musik och algoritmer i digitalt landskap / [ed] Thomas Florén, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Calle Jularbo och gammeldansen: en folkmusikpionjär i tidig svensk populärmusik

    Hållbus Totte Mattsson (Högskolan Dalarna), Daniel Fredriksson (Högskolan Dalarna) och Toivo Burlin (Stockholms universitet):

    Calle Jularbo (1893–1966) tillhör de stora pionjärerna bland artister i den svenska musikindustrins ”barndomstid” under första hälften av 1900-talet. Som en virtuos spelman på sitt instrument – dragspelet – representerar han också en kommersiellt framgångsrik och medieanpassad populärmusik på både svensk och internationell grund. Han var samtidigt en svensk ”storspelman” med romska rötter, storsäljande grammofonartist och en flitigt turnerande musiker, därtill verksam i andra medier som film och radio.

    Den dragspelsmusik, ”kultis” eller gammeldans, som Jularbo stod som en företrädare för, har senare dömts ut som ”töntig” och simpel av företrädare för andra genrer – inte minst fiolspelmän och jazzmusiker – som själva kämpat för konstnärligt erkännande och inkludering på en kulturpolitisk arena. Jularbo å sin sida, hävdade att han endast spelat så kallad ”kulturell musik”, eller ”svensk folkmusik”. Han kallade sig offentligt för Riksspelman trots att han aldrig förärades med märke av Zorn-juryn, utan grundade detta i att Hjort- Anders – själv spelman och känd dragspelshatare – sagt till honom att ”du är ju inte dragspelare, utan spelman”. Samtidigt så är Calle Jularbo att betrakta som en tidig populärmusikalisk ikon. Han är en av våra allra mest populära artister genom tiderna och, vilket poängterades då han 2017 blev invald i Swedish Music Hall of Fame, en ”rockstjärna långt innan begreppet var uppfunnet”.

    Men hans mångsidiga betydelse och inflytande har inte belysts vetenskapligt i någon större utsträckning. I vårt forskningsprojekt, som är under uppstart, vill vi bidra till kunskapsutvecklingen inom ett eftersatt område: den skärningspunkt där tidig svensk populärmusik och folkmusik utkristalliseras som modern, medianpassad (medialiserad) musik. Vi vill undersöka olika aspekter av Calle Jularbo, hans musik och tid, som t ex: musikern och kompositören – hur är hans kompositioner strukturerade i musikalisk mening och vad är deras relation till den större gammeldanstraditionen? Grammofonartisten – han har ett, enligt olika uppgifter, svårslaget rekord i ett par tusen inspelade och utgivna grammofonskivor. Hur producerades dessa i musikproduktionsvetenskaplig mening, hur lanserades och togs de emot i det samtida svenska musiksamhället? Calle Jularbos aktörsnätverk – vilka var arrangörerna, turnéläggarna, bokarna?

    Hur framstår gagenivåer och gageutvecklingen jämfört med andra artisters under samma tidsperiod? I vilka musikvärldar verkade Jularbo – vilken var hans publik? Musikalisk gestaltning – vad döljer det sig för musik bakom dragspelet? Inom gammeldans-genren har det hela tiden förekommit ett flitigt komponerande där repertoaren förnyats utifrån lokala och internationella strömningar. Att presentera kompositionerna i andra sättningar än den traditionella (1–2 dragspel, kontrabas, gitarr och eventuellt också trumset) öppnar nya tolkningsmöjligheter. Jularbo-receptionen i samtiden: Vilka är dagens aktörer i Jularbos värld? Det finns en stor andrahandsmarknad för memorabilia och framför allt vinylskivor och stenkakor kopplade till Jularbos produktion. Hur hålls dessa nätverk samman? 

  • 232.
    Mattsson, Hållbus Totte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Nordin, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Beckman, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Lilla bandet i stora världen2015Inngår i: Konferensbidrag Vidgade vyer över musiken, Stockholms Universitet, november 2015, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ”Lilla bandet i stora världen”

    Dagens musikscen innehåller många utmaningar för en orkester som vill turnera internationellt och som inte förfogar över en astronomisk budget. Det handlar om

    • Allt dyrare och strängare restriktioner med övervikt samt hårdare kontroll av bagagestorlek vid flygresor.
    • Svårigheter att presentera en personlig och i många fall ”unik” instrumentering och också kunna leva upp till publikens förväntningar utifrån ett välproducerat album.
    • Kommunikationsproblem och stress vid festivalspelningar då det oftast endast erbjuds en kort line-check detta hindrar också möjligheter till en egen design av framträdandet med backdrop, rekvisita, visuals, ljus osv.
    •  Ett ofta bedrövligt monitor-ljud där möjligheterna till kontroll hindras av att artisten måste fokusera på publiken.
    • Ett ofta lika bedrövligt FOH-ljud där möjligheterna till kontroll är obefintlig och ligger i händerna på en oftast okänd FOH-tekniker.

     Dessa utmaningar har vi på olika sätt mött i våra respektive orkestrar Marigold, Twilight Force och Hedningarna och har lett till formulerandet av projektet ”Lilla bandet i stora världen”

    I projektet som drivs inom Högskolan Dalarna av Johan Nordin, Daniel Beckman och Totte Mattsson används resultat från det avslutade projektet ”audiovisuella loopar” där prototypen för en transportabel laptopbaserad ”rigg” tagits fram.

    Genom att låta allt ljud gå igenom ett eget system så öppnas möjligheter till full kontroll av samtliga delar av ljudet samt möjligheter att styra och synkronisera ljus och visuals.

    Projektet som är pågående har sceniskt provat ut ett antal olika prototyper av tekniken och kommer under våren att inkludera ytterligare artister. Projektet har lett till flera frågeställningar som kommer att undersökas vidare

    • Vilka förväntningar på musikteknik finns inom olika genrer? 
    • hur påverkas autenticitets- och trovärdighets- begreppen samt upplevelsen hos publiken/artisten av införande av ny musikteknik?
    • Hur förhåller sig musiker inom olika genrer till förinspelade bakgrunder?
    • Vad innebär inear-monitor för artistens scen-närvaro och musikupplevelse?
    • Vad innebär den ”visuella” musiktekniken (förstärkare, högtalare, trumset osv.) för publikens upplevelse?
    • Vad är ett live-framträdande idag?
  • 233.
    Mattsson, Hållbus Totte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sundin, Sten
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Användning av OER och video i undervisning och lärande2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Abstract NGL 2015 Workshop

    Användning av OER och video i undervisning och lärande

    Sten Sundin

    Hållbus Totte Mattsson

    Open Educational Resources; OER, även kallat öppna lärresurser, är resurser som finns tillgängliga på Internet som kan användas fritt och i många fall också bearbetas fritt. Fördelarna med OER i allmänhet är att kunna återanvända andra personers expertkunskap och material. Många lärresurser håller en hög kvalitet och är även mycket pedagogiska. Detta förbättrar lärandet och innebär nya möjligheter i undervisningen som en lärare själv annars inte skulle kunnat åstadkomma, som t.ex. att själv göra tidskrävande videoinspelningar. Att undervisa med mer stöd av video, bilder och icketextbaserad information kan även gynna studenters olika lärstilar.

    Denna workshop syftar till att introducera användning av OER och video för lärare som inte är bekanta med OERbegreppet och som i större utsträckning önskar använda video i undervisningen. Under workshopen kommer deltagarna att arbeta i grupp med relevanta söktjänster för att hitta och undersöka användbara OER eller videoresurser. Länkar och anteckningar från sökningarna kommer att delas till övriga workshopdeltagare på en webbaserad samarbetsyta som kommer att vara tillgänglig även efter workshopen

    Plan för workshopen

    ● Introduktion. Fördelar med att använda OER och video i undervisning och lärande. (5 min)

    ● Min användning av lär och videoresurser idag (gruppdiskussion). Vad är mina tidigare erfarenheter inom området? Hur hittar jag lär och videoresurser för min undervisning? Beskriv hur din nuvarande situation ser ut (15 min)

    ● Presentation av OER och video i undervisning och varför detta är viktigt för lärare. Olika typer av OER, Creative Commonslicenser, samt hur man hittar OER och andra kostnadsfria lärresurser.

    Exempel på söktjänster, samt samlingar med OER och videoresurser som kan undersökas. Användning och redigering av YouTubevideos (10 min)

    ● Arbete i mindre grupper om 2-4 personer. Grupperna har tillgång till listor med passande sökverktyg för att hitta användbara OER och videoresurser. De resurser som har hittats sparas på en gemensam plats med webbverktyget Padlet (50 min)

    ● Sammanfattning. Alla resultat från sessionen kommer att finnas tillgängliga på en Padletyta som finns kvar efter workshopen så att deltagarna kan fortsätta att dela idéer och undersöka resurser som har hittats. (10 min)

    Målgrupp

    Lärare, bibliotekarier och andra utbildare som är intresserade av att öka sina kunskaper om frågor kring OER och video i undervisning och lärande

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Medin, Robin
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudkvalitet och livemusik: Sambandet mellan ljudkvalitet och upplevelsekvalitet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i förhållandet mellan ljudkvalitet och den musikaliska upplevelsens kvalitet, dvs om ljudets kvalitet kan påverka en konsertbesökares helhetsupplevelse. I studien görs en enkätundersökning, där enkätdeltagaren får svara på ett antal frågor, exempelvis hur viktig ljudkvaliteten egentligen är, vilken aspekt av ljudet som bör vara tillfredsställande och vilka instrument som bör höras tydligt etc. Enkäten innehöll även två kvalitativa frågor där deltagaren får utveckla sina tankar i skriftlig form. 32 människor deltog i enkätundersökningen som ägde rum i Falun. Resultaten som forskningen gett pekar på att ljudkvaliteten är viktig för den musikaliska helhetsupplevelsen tillsammans med andra aspekter såsom bandets musikaliska prestation, scennärvaro samt scenljus etc. Majoriteten av enkätdeltagarna anser att sången är den viktigaste aspekten i musiken att höra klart och tydligt samt att det finns flera ljudaspekter (t.ex. rundgång, obalans mellan frekvenser och stark volym) som kan försämra den musikaliska upplevelsen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 235.
    Mellkvist, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudeffekter i surround: Exit-sign effekten och vår upplevelse av den.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har en undersökning gjorts på hur personer upplever ljudeffekter i surround med fokus på ett fenomen kallat Exit-Sign effekten. Tidigare idéer och riktlinjer har sagt att ljudeffekter i surroundhögtalarna kan uppfattas som distraherande om det eventuellt inte sker under vissa förutsättningar. Med utgångspunkt i vad som har skrivits i den litteratur som finns inom det här ämnet har ett lyssningtest genomförts där testgruppen fick svara på frågor i en enkät om ljudeffekter i surround och hur det upplevdes. Teorier om hur vi lyssnar, analyserar och upplever ljud har också presenterats för att försöka få en tydligare förklaring till detta fenomen. Resultatet visade att testpersonerna inte upplevde ljudeffekterna som distraherande vilket nämndes i litteraturen som fanns inom det här ämnet. Upplevelsen visar också positiva egenskaper med ljudeffekter i surround, till exempel att surroundmixen kändes mer närvarande och intressant till skillnad från den mer stereomixade filmklippet som användes i lyssningstestet.

  • 236.
    Mikander, Magnus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Byggstenar inom elektronisk dansmusikproduktion: Produktionsanalys inom genren house2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att undersöka produktionstekniker som används för att skapa

    elektronisk dansmusik och att analysera hur sådana verktyg och metoder används, sett

    ur en producents synvinkel. Bakgrunden till uppsatsen är en strävan efter att djupare

    förstå produktionstekniker för elektronisk dansmusik och utveckla kunskap om hur

    sådana kan användas i egen produktion av elektronisk dansmusik. Uppsatsen empiriska

    material består av två musikstyckeanalyser i genren house. De analyserade

    musikstyckena har valts ut eftersom de är aktuella, båda har producerats under 2017 och

    de innehåller olika, för elektronisk dansmusik, karaktäristiska drag. Vidare har de

    bedömts kunna bidra med förståelse för och kunskap om hur dessa musikstycken är

    producerade och varför de låter som det gör men också ökad generell kunskap om

    aktuella produktionstekniker för produktion av elektronisk dansmusik. Analysens

    resultat ger exempel på hur en producent kan tänka när hen producerar elektronisk

    dansmusik. Exemplen omfattar byggstenar för produktionen i form av tekniska verktyg

    och metoder som till exempel sampling samt vikten av hur ett musikstyckes

    arrangemang är utformat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Mollberger, Felix
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Virveltrummors ljud i musikstilar: Undersökning om stilkonventioner för processerade virveltrummor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med inspelningsteknikens utveckling har det framstått ett fenomen som benämnts

    schizofoni

    för att beskriva separationen mellan ett ljuds akustiska källa och det processerade ljudet som

    återges på en inspelning. I diverse musikstilar är det numera praxis att producera och

    manipulera inspelningar till en sådan extrem grad att det inspelade ljudet inte längre

    efterliknar ljudkällan. Ett exempel på detta är processeringen av trumljud; de produceras efter

    olika konventioner inom olika musikstilar. Genom en deltagande observation och ett

    lyssningstest undersökte denna studie om det endast är trumslagare och musikproducenter

    som lägger märke till skillnaderna mellan dessa ljudideal, eller om andra lyssnargrupper också

    uppfattar när en musikstils etablerade konventioner bryts. I den deltagande observationen sågs

    tre grupper av musikproduktionsstudenter använda liknande inspelningsmetoder för att spela

    in trummor efter metalkonventioner, men endast den tredje gruppen stämde om

    virveltrumman för att efterlikna deras uppfattning av musikstilens konventioner. Dessa data

    förklarades som att schizofonins uppfattade inblandning varierar mellan producenter, samt att

    personlig preferens spelar större roll än etablerade stilkonventioner. Lyssningstestets resultat

    visade en konsensus mellan musikproducenter angående virveltrummans produktion inom

    musikstilen Metal, då de flesta deltagare föredrog den virveltrumma som var producerad efter

    metalkonventioner. Däremot var svaren på de ljudexempel inom Drum & Bass och Syntpop

    så utspridda att det inte gick att tydligt demonstrera en konsensus mellan de olika

    lyssnargrupperna. Studien ger en djupare inblick i olika lyssningsstrategier mellan olika

    grupper och avslutas med förslag på fortsatt forskning inom ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Monge Quijada, Sigfredo
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Slumpmässigt musikskapande: En studie om slumpens betydelse för musikskapare och musikskapandeprocesser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med

    den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för

    musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de

    konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare

    forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med

    undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper.

    Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den

    framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under

    skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd.

    Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en

    fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en

    musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att

    musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens.

    Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både

    i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar.

    Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens

    inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan

    upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att

    musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina

    skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska

    arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt

    skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det

    framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa

    sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom

    kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de

    begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras

    genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av

    skapandeprocesser än musikskapande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Müller, Håkan
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    En analys av ledmotivens narrativa funktioner i filmen Sagan om Ringen2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 240.
    Neplokh, Vassili
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sexscener med filmmusik av kvinnliga kompositörer: En undersökning av filmmusik i sexscener i fyra moderna västerländska filmer, där USA är ett av produktionsländerna2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete analyseras filmmusiken, skriven av kvinnliga kompositörer, som spelas i sexscener i fyra moderna spelfilmer där USA är ett av produktionsländerna. Vassili Neplokhs analysmetod består av fem musikaliska parametrar. Författaren sammanställer även forskning som berör ämnet inom bland annat musikpsykologi och utökar en redan fungerande metod med fler parametrar som grundar sig i musikpsykologi. Avslutningsvis jämförs studiens resultat med resultat av en tidigare utförd undersökning av manliga kompositörers filmmusik i sexscener.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Nerback, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Kvalitetsbedömning och musiksmak: Påverkar musikalisk bakgrund förmågan att bedöma ljudkvalitet?2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
  • 242.
    Nordin, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Motverka fasutsläckningar av grundtonerna för trummorna i ett akustiskt trumset vid inspelning och mixning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Begreppet ”fasfel” är ett förvirrat begrepp inom ljud- och musikproduktion. Fasfel – eller fasutsläckningar som det mer allmänt kallas – är ett problem som bl.a. uppkommer då flera mikrofoner används samtidigt. Ett sådant tillfälle är vid inspelning av akustiskt trumset. Mina frågeställningar leder till att fasställa vilka tekniker som lämpar bäst sig för att motverka fasutsläckningar vid inspelning och mixning av akustiskt trumset, i den mån att de inte släcker ut trummornas grundtoner, samt om bättre ljudkvalité faktiskt uppnås genom detta och hur skillnaderna i så fall uppfattas. Ett lyssningstest har genomförts där ett tjugotal personer som alla har vana inom ljud- och musikproduktion, har fått lyssna på ett antal ljudklipp med trummor inblandade. Trummorna har i varje grupp motverkats av fasutsläckningar på ett eller annat sätt. Deras uppgift har sedan varit att bedöma ljudklippens ljudkvalité. Resultatet visar att det går att motverka fasutsläckning av ett trumsets trummors grundtoner, och att skillnader i ljudkvalité finns – till fördel för de ljudklipp som motverkats från fasutsläckningar. Speciellt en av dessa tekniker bevarade trummornas grundtoner bäst. Dock är skillnaderna små, och flera anser dem vara obetydliga. Huruvida jobbet att motverka fasutsläckningarna är värt det eller inte, beror således från fall till fall; det beror helt enkelt på vilken ljudkaraktär på trummorna som eftersträvas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 243.
    Nordquist, Rosanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Artistmarknadsföring på Instagram: Fyra kvinnliga popartisters marknadsföring på Instagram2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Social media has changed the way media and advertising works. This essay explores how artists use Instagram to promote themselves and their music. Twenty posts from four artists were analyzed via content analysis. The purpose was to identify main aspects of their use of the platform and what the response they got was. The result showed that the artists seemed to have a close relationship with their fans, being personal but not private. Posts included obvious advertising, pictures and videos of the artists and interactivity with fans. The response was mainly positive. In conclusion this study shows that artists, and brands in general, will have better success from a marketing standpoint if they continuously post content on Instagram that is interesting, interactive and relatable for their target audience.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Norin, Christine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Var är brudarna?: En litteraturstudie om kvinnor i musikproduktionsutbildningar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då det kvinnliga deltagandet på musikproduktionsutbildningar på högskole- och universitetsnivå idag är väldigt lågt, trots att det inte finns några formella hinder för dem att delta i dessa utbildningar, ville jag undersöka varför det ser ut som det gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka kunskapsläget inom genus och musikproduktion på högskole- och universitetsnivå.

    Metoden som använts för att kunna besvara dessa frågor är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att tidigare publicerad litteratur och forskning letats upp, granskats och analyserats. Litteratursökningarna visade på knapphändig och spretig forskning inom området och därför breddades sökningarna till att inkludera separata beståndsdelar inom musikproduktion som till exempel teknik och komposition.

    Resultaten visade på hur gamla föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt fortfarande finns kvar och reproduceras, omedvetet eller inte. Detta visar sig bland annat i lärarens kontakt med elever och hur män och kvinnors kunskaper värderas olika. Man har också sett att det råder en form at maskulin hegemoni inom området, där det är männen som har makten att avgöra vad som är bra eller inte. Detta i kombination med att många kvinnor upplever ett sämre självförtroende än män och att de ofta känner sig alienerade från gruppen gör att kvinnor har svårt att tilldelas status, vilket i sin tur leder till ett osynliggörande i offentligheten och spär på bilden av musikproduktion som ett område där det är männen som dominerar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Norrbom, Julius
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Binauralt ljud för elektroakustisk musik: En immersiv designstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft för avsikt att ge djupare förståelse kring hur elektroakustisk musik kan komponeras och mixas för att upplevas tredimensionell över hörlurar med hjälp av binaural teknik. Syftet konkretiserades till forskningsfrågan: Hur kan ett elektroakustiskt verk designas för att uppnå omslutande spatiala egenskaper vid binaural uppspelning i hörlurar? För att svara på forskningsfrågan tillämpades metoden forskning genom design ihop med lyssningstest och kvalitativa intervjuer. Utifrån förstudier designades ett verk med hjälp diverse tekniker så som binaurala plugins och Ambisonic inuti Ableton Live. Resultaten indikerar att binauralt ljud överlag fungerar för att skapa en omslutande upplevelse av ett elektroakustiskt verk för hörlurar. Respondenterna har pekat på partier där flera ljudkällor används samtidigt och där de haft mycket tredimensionell rörelse, samt tagit upp stora delar av frekvensspektrumet som mest omslutande. Ensamma ljudkällor med symmetriska rörelsemönster har upplevts som mindre omslutande. Studien bidrar med djupare förståelse för hur kompositörer kan närma sig användning av binauralt ljud i skapandet av immersivt musikaliskt material.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Nygårds, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hur ska en bra sångmikrofon låta?: En studie om hur vana och ovana lyssnare upplever och beskriver bra/dåligt mikrofonljud med en manlig sångare2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utreda skillnader och likheter mellan vad vana

    musiklyssnare (ljudstudenter) och ovana musiklyssnare (fritidslyssnare) lyssnar efter

    när de hör en sånginspelning. Syftet är även att utreda hur dessa faktiskt tycker att en

    sångmikrofon bör låta för att låta bra.

    Metoden jag valde att använda mig av var ett blint lyssningstest där jag med hjälp av

    fyra olika mikrofoner spelade in två olika sångstilar vilka sedan användes som grund för

    utredning. Testpersonerna fick lyssna på dessa inspelningar och sedermera beskriva vad

    de tyckte lät bra respektive dåligt med de olika mikrofonernas inspelningar.

    Då lyssningstestet var blint visste inte deltagarna om vilken mikrofon som var vilken,

    utan fick enbart beteckningarna ”Clean 1” till ”Clean 4” för första sångstilen och

    ”Distorsion 1” till ”Distorsion 4” för den andra sångstilen. Efter att testet väl utförts och

    alla resultat sammanställts visade det på en relativt liten skillnad i vad de två olika

    grupperna tyckte om mikrofonerna. Dock framgick det att de flesta gick på ”tydlighet”

    eller ”klarhet” som ett viktigt rekvisit när de lyssnade på mikrofonernas ljudåtergivning.

    Även ifall det i de olika kategorierna av sångstilar alltid fanns en mikrofon som var

    omtyckt mest av flest personer fanns det alltid avstickare från den gruppen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Nyholm, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Röd: arg eller glad?: En kvalitativ analys av färgen som narrativ förstärkning.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vad betyder färg för oss människor och blir vi påverkade känslomässigt utav färg? Är

    det så att man blir påverkad på ett sätt om man går in i ett blått rum och på ett annat sätt

    om man går in i ett rött rum? Är det då så att man kan förstärka sinnelag eller

    egenskaper med hjälp av färger i film?

    Den här uppsatsen handlar om det finns någon betydelse i färgläggningen i

    Disneyfilmer. Jag har plockat ut tre karaktärer i tre olika filmer för att se om det finns

    något mönster i färgläggningen och karaktärernas egenskaper. Finns det en narrativ

    funktion i färgläggningen av karaktärerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 248. Nykanen, Arne
    et al.
    Wingstedt, Johnny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sundhage, Johan
    Mohlin, Peter
    Sketching sounds: kinds of listening and their functions in designing2015Inngår i: Design Studies, ISSN 0142-694X, E-ISSN 1872-6909, Vol. 39, s. 19-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this work, the use of sketching in sound design was studied. Based on Schon and Wiggins' model of how designers use sketching to see, move, and see again, we suggest that sound design evolves through a similar process requiring listening, moving, and listening again. This is facilitated by considering sounds as sketches. A case was followed in which six designers were asked to design a sound logotype. Processes and interactions were studied. The results suggest that sound design can be considered as a listen move listen process. Sound design is a conversation with sounding material, crucially dependent on listening. To assist in this, a computer interface was developed. Analysis of its use suggests that it supported co-designing. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 249.
    Nykänen, Arne
    et al.
    LTU.
    Wingstedt, Johnny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sundhage, Johan
    Klevgränd.
    Mohlin, Peter
    Semcon.
    Sketching sounds: listening, moving and listening again2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 250.
    Nyström, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Det svenska musikundret: Lilla landet lagom – ett ledande land inom musikindustrin?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är en vanligt förekommande uppfattning att Sverige anses vara framgångsrikt inom

    den globala musikindustrin, utan att dylika påståenden hänvisar till fakta. Denna

    litteraturstudie syftar till att undersöka just det fenomenet – varför Sverige anses vara en

    framgångsrik musiknation och vad som ligger till grund för denna föreställning. Studien

    visar att kunskapsläget om den svenska musikindustrin är brokigt men att det ändå går

    att urskilja några tydliga huvudspår i forskningen som ger näring åt bilden av en

    bransch i framgång. Dessa spår handlar bland annat om den svenska

    musikutbildningens betydelse, den svenska musikindustrins struktur, nätverket inom

    industrin, den svenska hemmamarknaden och om användningen av musik som

    marknadsföringsstrategi för nationen Sverige. En slutsats i studien är att dessa faktorer

    tillsammans kan förklara varför det finns en föreställning om ett ”svenskt musikunder”.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 382
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf