Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bergman, Karolina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldres upplevelser av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av att flytta från det egna hemmet och att bo på ett särskilt boende utifrån den äldres perspektiv.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna PubMed, Academic Search Elite, Cinahl och Vård i Norden, vilket resulterade i 14 artiklar. De vetenskapliga artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar och endast artiklar med medelgod eller hög kvalitet har använts i resultatet.

    Resultat: Förändrad boendesituation medförde en stor omställning för den äldre. Betydelsefullt för anpassningsförmågan var den äldres delaktighet i beslutet att flytta och förberedelse inför flytten. Många äldre var nöjda med omvårdnaden. De fysiska behoven som exempelvis förflyttning prioriterades av personalen, medan de sociala och psykiska behoven inte uppmärksammades i lika stor utsträckning. Personalbrist och inarbetade rutiner innebar begränsningar och liten möjlighet för den äldre att påverka det dagliga livet. Att känna trygghet, värdighet och bli bemött på ett respektfullt sätt av personal var viktiga faktorer för upplevelsen.

    Slutsats: Delaktighet i flyttningsbeslutet och förberedelse inför flytten var viktiga faktorer för den äldres anpassning till det nya boendet. Genom att personalen lyssnade på den äldre ökade förutsättningarna för att bemöta den äldres behov och önskningar. Individuellt anpassad omvårdnad där hänsyn tas till hela människan och dennes livsvärld, bidrar till upplevelsen av värdighet, livskvalitet och välbefinnande hos den äldre som bor på ett särskilt boende.

  • 202.
    Bergman, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan stödja nutritionsintaget för personer med demens – en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige lever runt 160,000 människor med demens, vilket är ett neurologiskt tillstånd där hjärnvävnad förtvinat. Detta leder till att fysiologiska och kognitiva funktioner försvagas. Omvårdnadsåtgärder relaterade till en person med demens fokuserar på att lindra symtom och tillhandahålla assistans gentemot den funktionella nedsättningen. Detta kan appliceras vid nutritionsintag då måltidssituationer kan bli en komplex uppgift för personer med demens, dessa åtgärder kan utföras ur ett personcentrerat spektra för att tillgodose individen.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att utforska personcentrerade omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan applicera till olika omständigheter för att optimera nutritionsintaget hos personer med demens.

    Metod

    En litteraturöversikt sammanställd genom 11 stycken vetenskapliga artiklar.

    Resultat

    Fem omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintag hos personer med demens var att under måltid lyssna till musik, erhålla personlig assistans för att underlätta måltidsintag, muntlig uppmaning som stöd, hur maten presenterades, träningsprogram vid måltid.

    Konklusion

    Ur denna översikt har omvårdnadsåtgärder framkommit som är till fördel för personen med demens i samband med nutritionsintag. När inte omvårdnadsåtgärder appliceras för måltidssituationen kan tillståndet hos personen med demens förvärras drastiskt genom exempelvis sjukdom och orörlighet, vilket ger försämrad livskvalitet. De omvårdnadsåtgärder som presenteras skulle genom enkla tillvägagångssätt kunna tillhandahållas av vårdgivare och anhöriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 203. Bergman, Marita
    et al.
    Sabell, Linn
    Faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på vårdrelaterade infektioner: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på förekomst av vårdrelaterade infektioner. Metod: Examensarbetet utfördes som en systematisk litteraturöversikt med 24 vetenskapliga artiklar som grund till resultatet. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL with FULL TEXT och PubMed. Resultat: Huvudresultatet i litteraturöversikten har påvisat minskad frekvens av vårdrelaterade infektioner vid ökad följsamhet till hygienrutiner. Faktorer så som utbildning, påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar, tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, som implementerats enskilt eller i kombination, har sedan lett till ökad följsamhet till hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter. Negativa faktorer för vårdpersonalens följsamhet rubriceras som hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist, okunskap, kontextuella normer samt glömska. Patientens empowerment, kunskap, samt följsamhet till handhygien visar att patienter kan stödja och stärka vårdpersonal i att utföra handhygien genom påminnelser. Slutsats: Faktorer som lett till ökad kunskap, ökad medvetenhet eller en kombination av dessa, har ökat följsamheten till hygienrutiner. Genom ökad följsamhet av hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter har förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskat.

  • 204.
    Bergqvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Björk, Jane
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av hur patientsäkerheten påverkas av överbeläggningar på akutmottagningar: Litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Överbeläggningar och utlokaliserade patienter inom akutsjukvård är ett globaltväxande problem och har varit ett problem i decennier. Samtidigt minskar antalet disponiblavårdplatser och i kölvattnet av den pressade akutsjukvården finner man sjuksköterskor som arbetarunder hård tidspress och stress alltför ofta. Sjuksköterskor, tillsammans med all hälso- ochsjukvårdspersonal, ska enligt lag skydda patienten mot vårdskada men sannolikheten att drabbas avvårdskada ökar avsevärt vid utlokaliseringar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av huröverbeläggningar på akutmottagningar påverkar patientsäkerheten.Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med beskrivande design och innefattar 15kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan år 2011och år 2021. Sökningarna utfördes idatabaserna CINAHL, PubMed, Science Direct, Summon och Web of Science. Genom inklusionsochexklusionskriterier valdes relevanta artiklar ut som besvarade syftet.Resultat: Patientsäkerheten påverkas negativt i allra högsta grad vid överbeläggningar.Sjuksköterskor upplever ofta stress och liten möjlighet till återhämtning vilket har sin effekt påpatientsäkerheten. Vid stress är det lätt att kommunikationen brister och det kan äventyrasäkerheten för patienten. Brister i organisationen som till exempel otillräckligt med medicinskutrustning eller bemanningssvårigheter ger inte sjuksköterskan goda förutsättningar för en säkervård.Slutsats: Överbeläggningar på akutmottagningar är ett växande problem globalt och en storanledning till att det är brist på vårdplatser. När patienter stockas på akutmottagningen blirpatientsäkerheten äventyrad då vården inte är tillräcklig. Sjuksköterskor får även alltför ofta arbetaunder en hård arbetsbelastning och ibland i kombination med bemanningssvårigheter vilket görvården ännu mer sårbar och ger inte sjuksköterskan bra förutsättningar för att bedriva en vård somär patientsäker.

  • 205.
    Bergstedt, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Weng, Ánimo
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mindfulness betydelse för personer med långvarig smärta: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Långvarig smärta är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Lidandet för individen är omfattande och ur ett samhälleligt perspektiv är det både kostsamt och resurskrävande. När en smärta utvecklas till en långvarig smärta blir situationen komplex. För att behandla långvarig smärta krävs en kombination av flera behandlingsmetoder, en så kallad multimodal rehabilitering. Denna litteraturöversikt är inriktad på att utforska kunskapsläget när det gäller mindfulness och dess betydelse vid långvarig smärta.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivavilken betydelsemindfulness har för personer med långvarig smärta.Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som innefattar 15 kvantitativa artiklar.Resultat:Resultatet påvisar vissa signifikanta förbättringar inomområdena; smärtacceptans och smärthantering, smärtrelaterad stress, smärtintensitet och smärtskattning, medvetenhet, sömn och sömnproblematik, livskvalitet, mentala aspekter, fysiologiska aspekter och läkemedelsanvändning.Slutsats: Det kan finnas fördelar med utövande av mindfulness för personer med långvarig smärta. För att mindfulness skall vara av betydelse krävs regelbundenhetoch långsiktighet av utövaren. Sjuksköterskan skulle haett viktigt arbete genom att kunna motivera och rekommendera denna form av rehabilitering som ett komplement till befintliga metoderom detta var en accepterad rekommendation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Bergstrand, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Trauma is the leading cause of death for people up to 40 years and

    causes great suffering for the affected person. When the person comes into the

    emergency department, it requires fast treatment and a structured approach from

    all of the trauma group. Every minute is important for the patient's prognosis. The

    encounter between the patient and the nurse is often short and intense.

    Aim: The purpose of this study is to describe patients' experience of care for

    physical trauma in an emergency department.

    Method: Articles have been applied for in the various relevant databases. Articles

    that answered the purpose was gathered and data were marked. This is to get an

    overview of the state of knowledge, which is compiled in the result.

    Results: The result shows that the communication and information were an

    important part of the care. Patients wanted the nurses to be honest and give clear

    information for patients, because it had impact on the experience of care. Feelings

    that arose in the connection with trauma was fear of the unknown, and not to hold

    control over their lives.

    Conclusion: Trauma care is a complex situation. The patient, purely somatic are

    in a life threatening situation but the mind is still present with many thoughts and

    questions. As the situation is life-threatening, the psychosocial needs will never be

    a priority of the traumacare. It will probably always remain, if no changes in the

    trauma team structure occurs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 207. Bergström, Eva-Britt
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Thomson, Gill
    Flacking, Renée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Postpartum depression in mothers of infants cared for in a Neonatal Intensive Care Unit: Incidence and associated factors2012Inngår i: Journal of Neonatal Nursing, ISSN 1355-1841, E-ISSN 1878-089X, Vol. 18, nr 4, s. 143-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This longitudinal cohort study investigated the incidence of postpartum depression (PPD) among mothers of infants cared for in two Neonatal Intensive Care Units (NICU) and factors related to PPD onset. 123 mothers were posted the Edinburgh Post-Natal Depression Scale (EPDS) and a questionnaire to record infant and maternal data at 1 month, and a repeat EPDS scale at 4 months post-discharge. PPD incidence was 15% at 1 month, 14% at 4 months, and varied by NICU (23% vs. 8%). Pre-pregnancy and/or antenatal depression was significantly associated with the incidence of PPD. Mothers who experienced PPD at 1 month had an almost eight fold risk of experiencing PPD at 4 months. Women who were not offered counselling during their infant’s stay on the NICU had a 60% increased risk for PPD onset. The findings highlight the need for routine pre-natal screening and targeted support for mothers with infants admitted to NICU.

  • 208.
    Bergström, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bonde, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans perspektiv på arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten.

    Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten?

    Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet.

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 209.
    Bergström, Kajsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Helgesson, Josefine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiska sjukdomar utanför psykiatriska vårdenheter – En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid psykisk sjukdom spelar olika faktorer in och symtomen varierar beroende på diagnos. Patienter med psykisk sjukdom upplever osäkerhet vid kontakt med vården på grund av att stigmatisering är ett vanligt förekommande problem. Sjuksköterskor ska ge en god omvårdnad oberoende personliga värderingar och patientens sjukdom, etnicitet eller kultur.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors attityder om patienter med psykiska sjukdomar och upplevelsen av att vårda dessa patienter, utanför psykiatriska vårdenheter. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar söktes fram utifrån syftet, analyserades och sammanställdes till resultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod. Databaserna Cinahl och PubMed användes som sökmotorer.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier. ”Sjuksköterskors upplevelse av vårdmötet” där både negativa och positiva upplevelser framkommer samt faktorer som påverkar upplevelsen av vårdmötet med patienten. ”Sjuksköterskors upplevelse av kompetens” där många studier visar att utbildning har en positiv inverkan på upplevelsen av vårdmötet samt att sjuksköterskorna vill ha utbildning för att känna sig trygga i omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. ”Sjuksköterskors attityder” där stigmatisering mot patienten framkommer.  Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av utbildning för att få en ökad kunskap om psykiska sjukdomar och att vårda patienter med psykiska sjukdomar. Kunskap kan minska stigmatisering av psykisk sjukdom och främja upplevelsen av vårdmötet genom att öka sjuksköterskans trygghet i att bemöta patienter med psykiska sjukdomar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Bergström, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sambandet mellan viktförlust och hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård - en retrospektiv tvärsnittsstudie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som överlevt kritisk intensivvårdskrävande sjukdom eller skada upplever ofta fysiska och psykiska problem under sin konvalescens. Vikt/muskelförlust och smärta är vanliga problem. Syftet med studien var att beskriva hur viktförlust påverkar hälsorelaterad livskvalitet och att undersöka vilka diagnosgrupper som hade störst viktförlust samt upplevde nedsatt psykiskt välbefinnande och smärta vid tiden för uppföljningsbesök på intensivvårdsmottagningen.

    Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie där 185 patienter som genomgått kritisk intensivvårdskrävande sjukdom följdes upp efter sjukhusvistelsen. Vikt före IVA samt vid tiden för uppföljningsbesöket registrerades. Hälsorelaterad livskvalitet bedömdes med hälsoenkäten SF-36. Data presenterades med beskrivande- samt analytisk statistik.

    Resultat: Resultatet visade att männen skattade en signifikant bättre fysisk funktion jämfört med kvinnorna medan kvinnorna skattade ett signifikant bättre psykiskt välbefinnande än männen. Patienter med gastrointestinala tillstånd samt traumapatienter hade en signifikant större viktförlust än patienter med lungrelaterade tillstånd. Endast åldersgruppen 73 år eller äldre skattade en signifikant nedsatt fysisk funktion. Faktorer som påverkade fysisk funktion var smärta och psykiskt välbefinnande. Diagnosgruppen med aortaaneurysm hade signifikant sämre psykiskt välbefinnande och mer smärta jämfört med gastrointestinala tillstånd . Patienter med intracerebrala- samt lungrelaterade tillstånd hade signifikant mer smärta jämfört med gastrointestinala- respektive traumapatienter.

    Slutsats: Genom att identifiera vilka diagnos- och åldersgrupper som besväras mest av viktförlust, fysiska och psykiska problem efter intensivvård kan åtgärder sättas in tidigt och följas upp efter utskrivning.

  • 211. Bergström, Malin
    et al.
    Rudman, Ann
    Karolinska Institutet.
    Waldenström, Ulla
    Kieler, Helle
    Fear of childbirth in expectant fathers, subsequent childbirth experience and impact of antenatal education: subanalysis of results from a randomized controlled trial.2013Inngår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, Vol. 92, nr 8, s. 967-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To explore if antenatal fear of childbirth in men affects their experience of the birth event and if this experience is associated with type of childbirth preparation.

    DESIGN: Data from a randomized controlled multicenter trial on antenatal education.

    SETTING: 15 antenatal clinics in Sweden between January 2006 and May 2007.

    SAMPLE: 762 men, of whom 83 (10.9%) suffered from fear of childbirth. Of these 83 men, 39 were randomized to psychoprophylaxis childbirth preparation where men were trained to coach their partners during labor and 44 to standard care antenatal preparation for childbirth and parenthood without such training.

    METHODS: Experience of childbirth was compared between men with and without fear of childbirth regardless of randomization, and between fearful men in the randomized groups. Analyses by logistic regression adjusted for sociodemographic variables.

    MAIN OUTCOME MEASURES: Self-reported data on experience of childbirth including an adapted version of the Wijma Delivery Experience Questionnaire (W-DEQ B).

    RESULTS: Men with antenatal fear of childbirth more often experienced childbirth as frightening than men without fear: adjusted odds ratio 4.68, 95% confidence interval 2.67-8.20. Men with antenatal fear in the psychoprophylaxis group rated childbirth as frightening less often than those in standard care: adjusted odds ratio 0.30, 95% confidence interval 0.10-0.95.

    CONCLUSIONS: Men who suffer from antenatal fear of childbirth are at higher risk of experiencing childbirth as frightening. Childbirth preparation including training as a coach may help fearful men to a more positive childbirth experience. Additional studies are needed to support this conclusion.

  • 212.
    Bergström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Shaola
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Familjecentrerad omvårdnad för barn inom slutenvården – Sjuksköterskans perspektiv: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Det behövs ökade kunskaper om hur sjuksköterskan kan involvera familjen och utföra en familjecentrerad omvårdnad. Ett tydligt arbetssätt kring familjecentrerad omvårdnad kan underlätta utförandet av arbete i att involvera familjen i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver utveckla förståelse av vad familjen innebär för den sjuka barnet och ta det som utgångspunkt i familjecentrerat arbetssätt.

    Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad till barn som är inneliggande på sjukhus.

    Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Elva artiklar analyserades, åtta kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod från databaser PubMed och CINAHL.

    Resultat Sjuksköterskorna upplever att familjecentrerad omvårdnad, när den appliceras korrekt och med tillräckliga kunskaper, är positiv och gör att omvårdnadsarbetet blir av god kvalitet. Det framkommer också att relationen mellan sjuksköterskor och familjen förstärker kommunikationen och delaktighet. Däremot upplever sjuksköterskorna att de inte har tillräckliga kunskaper och tydliga rutiner vilket leder till att alla sjuksköterskor jobbar på olika sätt.

    Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring familjecentrerad omvårdnad. Att involvera familjen har många fördelar och underlättar sjuksköterskornas arbete men det kräver att sjuksköterskorna har tillräckligt med kunskap om familjecentrerad omvårdnad. Om sjuksköterskan inte har tillräckligt med verktyg så upplevs det i stället som något negativt. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Bergsvind, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Larsson, Linda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Mammors upplevelser av amningen de två första veckorna efter förlossningen: En kvalitativ intervjustudie2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är väl känt att amning under barnets första levnadsperiod ger positiva effekter för både mamma och barn men är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Trots väldokumenterade fördelar för både mamma och barn har amningsfrekvensen sjunkit i Sverige. Att främja amning är bland den viktigaste investeringen ett land kan göra ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Syfte: Beskriva mammors upplevelser i den tidiga amningen i övergången mellan förlossningsvård och BVC. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sju mammor deltog. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, emotionella upplevelser, kroppsliga upplevelser och önskat stöd. Mammorna upplevde en mental trötthet och osäkerhet men även trygghet i den tidiga amningsperioden. Faktorer som återhämtning och smärta i kroppen, brösten och bröstvårtorna var faktorer som mammorna upplevde. Bättre stöd direkt på förlossningen efterfrågades och en bokad tid till BVC innan önskades. Slutsats: Om vårdpersonalen har goda kunskaper om amning och kan bemöta mammorna och ge dem det stöd de är i behov av ökar chanserna för en fungerande amning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Bergsvind, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderqvist, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Vid hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor degraderade, de får sämre behandling jämfört med män, mindre forskning sker på kvinnor och de får oftare fel eller ingen diagnos. I och med att mannen varit normen och referensramen, behandlas även kvinnor efter samma kriterier. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt skiljer sig från mannens.

    Syftet

    : Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt.

    Metod

    : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i elva kvalitativa artiklar.

    Resultat

    : Kvinnor upplevde fysiska symtom från olika delar av kroppen, det kan vara från mag-tarmkanalen, extremiteter och bröstregionen. De förnekar symtomen och försöker komma på orsaker till varför de uppstår. Vården ger bristfällig information och tar dem inte på allvar vilket leder till osäkerhet. Kvinnor mår fortfarande dåligt flera månader efter infarkten och har svårt att klara vardagen. De behöver stöd från familjen som kan stötta och finnas till, även om de inte alltid berättar hur de mår.

    Slutsats

    : Kvinnor upplever en rad olika symtom när de drabbas av hjärtinfarkt och symtom kan uppstå från olika delar på kroppen, inte bara i bröstregionen. De upplever också att vårdpersonalen ger bristfällig information och inte tar dem på allvar när de söker för sina symtom. Många kvinnor har kvarvarande symtom flera månader efter infarkten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Berisha, Eminé
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wallin, Evelina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens erfarenhet av egenvård vid hjärt-kärlsjukdomar - en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under år 2016 dog 17.9 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar vilket innebär 31 procent av alla dödsorsaker i hela världen. Hjärt-och kärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i Sverige år 2018 bland både män och kvinnor. Att informera om risker ingår i sjuksköterskans roll och syftar till att förbättra livskvalitén, förlänga livet och förhindra komplikationer. Empowerment handlar om att överföra makt, möjliggöra samt skänka förmåga till patienten. Empowerment beskrivs som ett positivt begrepp där patientens styrka och rättigheter betonas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård.Metod: En litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet baserar på tre huvudteman och sju subteman. Dessa huvudteman är: medvetenhet om egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och förändrade levnadsvanor och livsinsikt. De sju subteman är: tilltro till egen förmåga, bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård, familjestöd och äktenskap påverkan, sjuksköterskans kunskapsstöd, vikten av socialt sammanhang, fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egenförmåga och självinsikt och förväntningarna på utökad livskvaliteSlutsats: Denna litteraturöversikt visar att patientens förutsättningar för egna möjligheter till egenvård med hjärt-kärlsjukdomar påverkas av både personliga och yttre faktorer. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och att få förändrade levnadsvanor och livsinsikt. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga är viktigt för att lyckas förändra livsstil.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Bernblad, Gabriella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Razki, Soumaya
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Omvårdnadsbehov hos patienter som råkat ut förtrauma – en litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trauma orsakas oftast av högenergivåld och de flesta som råkar ut för trauma är personer mellan 18 och 64 år. Sjuksköterskans ansvar vid omhändertagande av patienter som har råkat ut för trauma är att utföra personcentrerad omvårdnad med omvårdnadsprocessen som stöd. För att kunna tillgodose patientens behov i samband med omhändertagande av patienter som råkat ut för trauma behöver sjuksköterskan förstå vilka omvårdnadsbehoven är.

    Syfte

    Syftet var att identifiera omvårdnadsbehov hos patienter som blivit omhändertagna på sjukhus efter att ha råkat ut för trauma.

    Metod

    Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikt med en kvalitativ ansats. För sökningen användes databaserna CINAHL och PubMed där tolv artiklar identifierades och sedan analyserades.

    Resultat

    I resultatet identifierades två kategorier och sex underkategorier som belyser att patienter som har råkat ut för trauma har flertalet fysiska- och psykiska omvårdnadsbehov i samband med omhändertagandet. Fysiska behov som identifierats är behov av adekvat smärtlindring, behov av varsamhet vid förflyttning samt behov av stöttning vid daglig aktivitet. Psykiska behov som identifierats är trygghet, närvaro, bemötande samt känslomässigt stöd. Framför allt de psykiska behoven hos patienter som råkat ut för trauma behöver fyllas av sjuksköterskan.

    Slutsats

    Vid utförande av personcentrerad omvårdnad kan patientens psykiska behov i högre grad tillgodoses.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Berneström, Anette
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Senior Alert och urininkontinens – en beskrivande registerstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet

    med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 218. Bernhardt, Julie
    et al.
    Lipson-Smith, Ruby
    Davis, Aaron
    White, Marcus
    Zeeman, Heidi
    Pitt, Natalie
    Shannon, Michelle
    Crotty, Maria
    Churilov, Leonid
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Why hospital design matters: A narrative review of built environments research relevant to stroke care2022Inngår i: International Journal of Stroke, ISSN 1747-4930, E-ISSN 1747-4949, Vol. 17, nr 4, artikkel-id 17474930211042485Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Healthcare facilities are among the most expensive buildings to construct, maintain, and operate. How building design can best support healthcare services, staff, and patients is important to consider. In this narrative review we outline why the healthcare environment matters and describe areas of research focus and current built environment evidence that supports health care in general and stroke care in particular. Ward configuration, corridor design, and staff station placements can all impact care provision, staff and patient behaviour. Contrary to many new ward design approaches, single bed rooms are neither uniformly favoured, nor strongly evidence-based, for people with stroke. Green spaces are important both for staff (helping to reduce stress and errors), patients and relatives, although access to, and awareness of, these and other communal spaces is often poor. Built environment research specific to stroke is limited but increasing and we highlight emerging collaborative multi-stakeholder partnerships (Living Labs) contributing to this evidence base. We believe that involving engaged and informed clinicians in design and research will help shape better hospitals of the future.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Berntoft, Nina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johanna, Kallberg
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar informationsutbytet mellan sjuksköterskor hos olika vårdgivare vid in- och utskrivning av äldre patienter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa vilka faktorer som hindrade och möjliggjorde ett patientsäkert informationsutbyte mellan sjuksköterskor hos olika vårdgivare, vid in- eller utskrivning av äldre patienter.

    Metod: Uppsatsen utformades som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och Web of science. Av de 14 artiklarna som användes var 8 kvalitativa, 3 kvantitativa och 3 artiklar hade en mixad kvalitativ/kvantitativ ansats.

    Resultat: Faktorer som hindrade ett patientsäkert informationsutbyte var: hög arbetsbelastning, bristfälliga rutiner, brist på kunskap, negativa attityder bland vårdpersonalen, brist på kontaktinformation samt information som var bristfälligt anpassad till mottagaren. Faktorer som möjliggjorde ett patientsäkert informationsutbyte identifierades som: Förbättrade rutiner, ökad samverkan mellan vårdgivare, att införa samordnare, bättre framförhållning, anpassad information till mottagaren samt att införa standardformulär.

    Slutsats: Ett patientsäkert informationsutbyte mellan hälso- och sjukvårdspersonal vid in- och utskrivning av äldre patienter, kräver ett omfattande samarbete mellan vårdgivare och ställer höga krav på sjuksköterskans kunskaper i kommunikation.

  • 220.
    Bexar, Robin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Håkansson, Sandra
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande då de utsatts för våld i nära relationer: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundVåld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och en kränkning av den mänskliga rättigheten. Konsekvenser av våldet är olika psykiska, reproduktiva och sexuella hälsoproblem. Vårdpersonal bör identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer genom observationer, riktlinjer och screening.

    SyfteSyftet är att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande i situationer när de utsatts för våld i nära relation av sin partner.

    MetodEn litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid en systematisk översikt. Resultatet är sammanställt av 13 artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed.

    ResultatTre huvudkategorier identifierades till resultatet. Huvudkategorierna är: Bemötandet viktigt för främjande av värdighet, Att uppleva ett bristfälligt bemötande från vårdpersonalen samt Brist på integritet.

    SlutsatsKvinnor upplever till största del att vårdpersonal saknar empati, inte har tid eller inte tar kvinnorna på allvar när de talar om att de utsätts för våld i nära relation. Ett fåtal kvinnor upplever bemötandet positivt med empati och förtroende från vårdpersonal. Fortsättningsvis bör fokus ligga på att ge våldsutsatta kvinnor ett lugnt och empatiskt bemötande där kvinnorna får den tid de behöver.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Bibi, Laraib
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Rasekh, Nazira
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av kommunikationsmodellen SBAR - En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta faktorn som bidrar till vårdskada. SBAR, situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation är en välbeprövad kommunikationsmodell. Sjuksköterskan såsom resterande vårdpersonal har som plikt och ansvar att bidra med patientsäkert och säker vårdmiljö. SBAR är verktyget som underlättar deras uppgifter betydligt mycket.Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda SBAR-modellenMetod: En litteraturstudie utförd av författarna baserad på 15 vetenskapliga artiklar. sökningen av artiklarna utfördes med hjälp av databaserna PubMed, Cinahl och Google Scholar.Resultat: Implementering av SBAR har bidragit till följande konsekvenser eller effekt utifrån en sjuksköterskas synpunkt: Bättre insamling av patientrelaterad information, filtrering, organisering och förståelse av informationen. Bättre kommunikation och överföring av relevant patientrelaterad information till andra yrkesgrupper. Mer patientsäker vård utan felaktiga uppgifter. Bättre relation mellan olika yrkesgrupper främst sjuksköterskan och läkaren.Slutsats: Resultatet visade hur SBAR-modellen har efter implementering påvisat förbättring i kommunikationsförmågan samt effektivitet vid överföring av information. Detta har bidragit till bättre förståelse och patientsäker vård. utifrån detta kan författarna med god förtroende dra slutsatsen att SBAR-modellen är ett bra redskap att använda sig av inom vården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Bihl, Sofi
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lausch Granlund, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid förstoppning hos vuxna: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid förstoppning hos vuxna.

    Design: En litteraturöversikt

    Metod: Artiklar till arbetet har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet

    har granskat, jämfört och sammanställt av författarna.

    Resultat: Författarna har funnit flera omvårdnadsåtgärder som visat signifikant

    förbättring av symtom vid förstoppning. De omvårdnadsåtgärder som undersökts i

    studierna är fibrer, rörelseträning vid toalettbesök, massage, probiotika, vätska och

    införande av protokoll där flera åtgärder visat signifikant förbättring vid

    förstoppning.

    Slutsats: Olika åtgärder har gjorts på flera olika patientkategorier där resultatet

    har varierat från objektiva fynd som exempelvis förbättrade tarmrörelser till

    subjektiva fynd så som ökad livskvalitet.

  • 223.
    Biresev, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jirborg, Mikaela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydelsen av musik och massage för äldre med demenssjukdom – en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever idag omkring 130 000 till 150 000 människor med en demenssjukdom och 20 000 till 25 000 insjuknar årligen. Beteendemässiga- och/eller psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) inkluderar bland annat depression, oro/ångest, agitation, aggression samt sömnsvårigheter. Dessa symtom behandlas vanligtvis med psykofarmaka fast flera studier påvisar försämrade symtom av BPSD. Personer med demenssjukdom är känsligare för läkemedel och en ökning på cirka 60 procent har skett under de senaste 25 åren vad gäller läkemedelsförskrivning till äldre personer. Det finns inga läkemedel som botar en demenssjukdom utan många läkemedel fungerar endast symtomlindrande. En stor del av all sjukhusvård för personer med demens är läkemedelsrelaterat.Syfte: Att beskriva betydelsen av musik och massage för att minska oro och agiterat beteende hos äldre med demenssjukdom.Metod: Studien är gjord som en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod, publicerade mellan 2010–2020. Datasökningar har utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom för att besvara litteraturöversiktens syfte; Musikens betydelse för oro, Musikens betydelse för agiterat beteende, Massagens betydelse för oro samt Massagens betydelse för agiterat beteende. Resultatet visade att musik och massage hade en positiv effekt på oro och agiterat beteende. I två av studierna ökade dock oro hos deltagarna efter interventionerna.Slutsats: Musik och massage kan utgöra ett alternativ eller komplement till farmakologisk behandling, i syfte att minska oro och agiterat beteende hos personer med demens. Vidare forskning relaterat till oro erfordras för att erhålla tydligare evidens för att musik och massage kan vara effektiva omvårdnadsåtgärder, detta på grund av att några studier visat att oro ökat efter interventionerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Bitar, Peter
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tidemar, Kristin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta äldre patienter med misstänkt depression: En kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre patienter löper högre risk att drabbas av depression, än befolkningen i stort. De flesta äldre som lider av psykisk ohälsa behandlas och följs upp via primärvården. Distriktssköterskan är ofta den första att möta den äldre patienten, som tenderar att söka hjälp för sina fysiska besvär snarare än de psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta äldre patienter med misstänkt depression.Metod: Kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer av åtta distriktssköterskor, yrkesverksamma inom sex olika primärvårdsinstanser i mellansverige. Materialet analyserades via kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Huvudsakliga resultat: Distriktssköterskans syn på sin roll varierade från att enbart se sig själv som samordnare till att kunna ha möjlighet att spela en betydande roll i patientens vård, som lyssnare och stöttepelare. Förutsättningar för att kunna hjälpa patienten upplevde distriktssköterskorna främst vara att ha tillräckligt med tid och att kunna vinna patientens förtroende. Utmaningar i mötet kunde vara att patienten såg psykisk ohälsa som något tabubelagt, att distriktssköterskan upplevde sin kompetens som bristfällig och kunde känna sig maktlös inför omständigheter i patientens livssituation. Arbetsmiljömässiga utmaningar involverade stress och tidspressade scheman, brist på professionell och kontinuerlig handledning, och frånvaron av en specialistutbildad psykiatrisjuksköterska på arbetsplatsen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Bivesjö, Jonna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strid, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    80% av de människor som dör varje år i Sverige antas ha varit i behov av palliativa vårdinsatser. För att patienterna ska kunna känna sig delaktiga i sin vård behöver de vara väl informerade om sitt tillstånd. Rapporter visar att inte alla palliativa patienter får ett brytpunktssamtal, vilket ökar risken att patienten inte känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar och delades in i fyra kategorier: patientens behov av information, delat beslutsfattande, Patientens preferenser och upplevelse av en god död. De flesta patienter önskade information om sitt tillstånd men inte alla upplevde att de fick detta. Det varierade i hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Patienter som önskade delat beslutsfattande upplevde i mindre grad att deras önskningar blev mötta. Konklusion: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i sin vård i livets slutskede är det viktigt att se till den enskilda individens behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara medveten om att detta kan ändra sig under vårdprocessen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Bjernulf, Selma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Liss, Josefine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder för äldre personer: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Trycksår är en vävnadsskada som uppkommer vid tryck samt skjuv och det finns flera kategorier beroende på svårighetsgrad. Det är ett tillstånd som kan orsaka svår smärta och orsaka ett lidande hos patienten. Den mest drabbade patientgruppen inom slutenvården är äldre personer som redan är sköra. Prevalensen är hög varpå litteraturöversikten undersöker vilka trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder som finns.

    Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inneliggande på sjukhus.

    Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturöversikten inkluderades 12 kvantitativa artiklar och 2 kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2012–2022 i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat Analysen bildade fyra huvudkategorier och tio underkategorier som blev litteraturöversiktens resultat. Huvudkategorierna var åtgärder för att främja en hel hud, förflyttning och lägesändring, tillgodose behov av näring och information om trycksår. Underkategorierna var god hudvård, plåster i förebyggande syfte, kuddar och dynor, mobiliserade- och sängliggande patienter, betydelsen av god nutrition, bedömning och underhållning av nutritionsstatus, god patientundervisning samt utbildning av personal.

    Slutsats Litteraturöversiktens resultat påvisar att det finns flera olika typer av trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Bjuhr, Madelen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nordlander, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under det första yrkesverksamma året - en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att undersöka vilka upplevelser nyutexaminerade sjuksköterskor hade under sitt första yrkesverksamma år.

    Metod: En litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga artiklar som söktes fram i PubMed och CINAHL.

    Resultat: Sex kategorier identifierades: att inte känna sig förberedd inför yrket, bristande stöd, hur relationer med kollegor och läkare upplevdes, mobbning från kollegor, känslan av att inte kunna leva upp till idealen och yrkesmässig utveckling. De flesta deltagarna upplevde att kraven som ställdes på dem när de började arbeta var höga och de kände sig dåligt förberedda att möta dem, samt att de fick lite stöd och önskade mer stöd än de fått. Något fler studier beskrev övervägande del positiva relationer med kollegor än det motsatta. En eller flera studiedeltagare blev utsatta för mobbning i nästan hälften av artiklarna. Nästan alla nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att det var svårt och jobbigt att börja arbeta, men efter omkring sex månader kände de sig kompetenta att hantera rutinuppgifter, mer självständiga och fick bättre självförtroende.

    Slutsats: De första månaderna upplevdes som svåra och överväldigande

  • 228.
    Björ, Louise
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Svanberg, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården.

    Syfte:

    Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv.

    Metod:

    Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut.

    Resultat:

    Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen.

    Slutsats:

    För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Björk, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse och beskrivning av kommunikation med vuxna patienter med ADHD inom öppenvårdspsykiatrin: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser.

    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD.

    Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter.

    Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Björk, Roberth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Larsson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Nutritionens betydelse vid läkning av trycksår: en litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Trycksår är en sårskada i huden som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns många effektiva åtgärder gällande trycksår som används för att undvika onödigt lidande och vårdskador. Därför behöver sjuksköterskor förbättra förebyggandet och hanteringen av trycksår genom ökad förståelse för sårläkningsprocessen, genom preventiva åtgärder och nutritionsbehandlingar.

    Syfte Syftet är att undersöka hur effektivt god nutrition är vid läkning av trycksår. Ett sekundärt syfte är att mäta samband mellan nutrition och trycksår.

    Metod En litteraturöversikt besvarar syftet genom en sammanställning av vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att söka artiklar. Resultatet baseras på 17 relevanta artiklar. Nästan alla artiklar som analyserades var kvantitativa, en var kvalitativ med starka kvantitativa drag.

    Resultat Litteraturöversikten resulterade i fem underrubriker: Användandet av riskbedömningsinstrument, Effekten på kroppens biokemiska mått, Effekter av typen av näringsintag: Peroral, enteral och parenteral, Näring förbättrar sårläkning och Sambandet mellan undernäring och trycksår. Resultatet från denna litteraturöversikt visar att god nutrition är en viktig faktor för att förebygga trycksår men påvisar även att nutrition inte ensamt läker trycksår.

    Slutsats Näringsinterventioner har en viktig roll för trycksårets läkning. Särskilt lyfts vikten av att undvika undernäring, vilket inte bara är en riskfaktor för trycksår utan medför även negativa hälsoeffekter för patienterna. Slutligen visar resultaten att det behövs en helhetssyn med många olika aspekter för att behandla trycksår. För att bedöma exakt hur nutritionen påverkar trycksår behövs ytterligare forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Björk, Veronica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ingvarsson, Anngela
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors uppfattning om arbetet med den äldre personens resurser: En fenomenografisk studie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan för äldre personer ge en upplevelse av minskad autonomi, och förlust av förmågor/funktioner. Den äldre personen efterfrågar att få bli sedd av sjuksköterskan som autonom person och utifrån deras resurser

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdsavdelning.

    Metod: Metoden är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats.

    Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdavdelning beskrevs i en övergripande kategori och med fyra kategorier. Den övergripande kategorin var att sjuksköterskor har olika förståelse för begreppet resurser. De fyra kategorierna var; möjligheter ges att låta den äldre personen göra det hen kan själv, arbetet med den äldre personens resurser bottnar i ett personcentrerat tankesätt, den äldre personens resurser kan vara dolda och den äldre personens resurser tas inte tillvara.

    Konklusion: Sjuksköterskor uppfattar frånvaro av arbetet med den äldre personens resurser trots teoretisk medvetenhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt kan den äldre personens resurser tas tillvara. Att som sjuksköterska identifiera resurser är ett sätt att stärka den äldre personens hälsa och livskvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Björklund, Lovis
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Arnesson, Josefin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Hälsoinformation online och dess inverkan påpersoner med hälsoångest: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hälsoångest är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av en stark oro att drabbas av sjukdom. I en alltmer digitaliserad värld ökar förekomsten av hälsoinformation online vilket skulle kunna vara problematiskt för denna patientgrupp, därför är sjuksköterskans kärnkompetens informatik och e-hälsa viktig.

    Syfte

    Beskriva användning av hälsoinformation online hos personer med hälsoångest.

    Metod

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sökningar efter befintliga artiklar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultatet innehåller elva artiklar (publicerade år 2012–2021) som har analyserats och sammanställts.

    Resultat

    Personer med hälsoångest som söker hälsoinformation online påverkades negativt i form av nedsatt livskvalitet samt påverkan på socialt liv och arbete/utbildning. Bristande källkritik ledde till att desinformation skapar obefogad oro.

    Slutsats

    En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att utveckla informatik och E-hälsa vilket ställer krav på att sjuksköterskan ska ha god kunskap i hantering av online-hälsotjänster och kunna vägleda patienterna i att söka evidensbaserad och kvalitetssäkrad hälsoinformation på internet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 233.
    Björklund, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Tinnerholm, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Faktorer som bidrar till utebliven omvårdnad: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Forskning visar att utebliven omvårdnad är ett faktum på sjukhus i stora delar av världen. Detta medför en risk för vårdskador, onödigt lidande för patienter samt en ökad kostnad för samhället. Det kan även bidra till att sjuksköterskor upplever en sämre arbetsmiljö vilket kan leda till uppsägningar och brist på sjuksköterskor.

    Syfte

    Syftet är att beskriva faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad på sjukhus.

    Metod

    Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Femton vetenskapliga studier ligger till grund för resultatet och dessa har sökts fram från databaserna CINAHL och PubMed, studierna är publicerade mellan åren 2012 - 2022.

    Resultat

    Litteraturöversiktens resultat visar att såväl mänskliga/demografiska som organisatoriska faktorer bidrar till utebliven omvårdnad. Resultatet visar att otillräcklig bemanning, brist på materiella resurser, arbetsmiljöproblem och bristande kommunikation är faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad. Förekomsten av utebliven omvårdnad har även visat sig variera beroende på personalens yrkeskategori.

    Slutsats

    Otillräcklig bemanning är den mest betydande faktorn i relation till utebliven omvårdnad under kategorin organisatoriska faktorer, brist på materiella resurser och negativa upplevelser av arbetsmiljön bidrar till fall av utebliven omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 234. Björkman Björkelund, Karin
    et al.
    Johansson, Anders
    Wihlborg, Jonas
    Lund University.
    Vård av patient med hjärtsjukdom i ambulans2012Inngår i: Kardiologisk omvårdnad / [ed] Fridlund, Bengt; Malm, Dan; Mårtensson, Jan, Studentlitteratur AB , 2012, s. 19-36Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 235.
    Björkman, Ylva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fagerström, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser från den första tiden i yrket: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskesituationen världen över är ansträngd. Det saknas både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor och många sjuksköterskor byter tidigt ut sin första arbetsplats eller lämnar yrket helt. Utbildningen för yrket skiljer sig åt mellan olika lärosäten och generellt känner sig sjuksköterskestudenten förberedd på sin nya yrkesroll. Hur den nyutexaminerade sjuksköterskan sedan trivs på arbetsplatsen beror bland annat på ledarskapet, arbetstiderna samt vilken möjlighet som erbjuds för professionell utveckling.

    Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser från den första tiden i yrket inom slutenvården.

    Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt och bygger på 15 artiklar som söktes i databaserna PubMed och CINAHL med sökord som motsvarade syftet. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom att söka efter likheter och skillnader som sorterades i kategorier och subkategorier.

    Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde stress och hög arbetsbelastning vid skiftet från student till sjuksköterska. Handledning och inskolning beskrevs som viktiga faktorer för att underlätta övergången. Fungerande teamarbetet var även det en viktig faktor och teamet påverkade också den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende under den första tiden i yrket.

    Slutsats: När de nyutexaminerade sjuksköterskorna ska börja arbeta som sjuksköterskor är inskolning och handledning viktig för att de ska kunna utvecklas och erhålla positiva upplevelser från den första tiden i yrket och därmed vilja stanna kvar på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att utveckla teamsamverkan då bemötandet från kollegor som samverkar i vårdteamet har en stor betydelse för hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sin första tid i yrket.

  • 236.
    Björlin, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Anette
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad av personer med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Personer med missbruk och/eller beroende finns i samhället och är en ökande grupp. Sjukdomar till följd av missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger leder till behov av vård i olika vårdenheter. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad kring patienter med missbruk- och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Kanada, USA, Taiwan, England, Australien, Chile och Israel är de länder som är representerade i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2008–2018. Resultat: Utifrån de granskade artiklarna har 4 kategorier framkommit. Kategorierna är sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad, attityd, bristande kunskap och arbetsplatsstöd. Resultatet visar att utbildning och arbetsplatsstöd saknas. Utbildning och arbetsplatsstöd krävs för att uppnå en bättre attityd från sjuksköterskan. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver stöd och utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta utifrån en god attityd gentemot patienter med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Björlin, Magdalena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Lovén, Linnéa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskors varaktighet inom profession och arbetsplats - En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett växande problem samtidigt som vårdbehovet hos befolkningen ökar. I Sverige rapporterar endast en region en balanserad situation med tillgång på grundutbildade sjuksköterskor, vilket kan innebära framtida utmaningar i att bemöta efterfrågan på vård. Brist på sjuksköterskor har visat sig ha en negativ inverkan på vårdkvalitet samt patientsäkerhet, vilket gör det angeläget att behålla befintligt antal sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna respektive stanna kvar inom sin profession och arbetsplats inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturöversiktens resultat har baserats på 15 vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och sex kvantitativa artiklar, publicerade under tidsperioden 2011 till 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna CHINAL, PsycINFO och PubMed. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. I kategorin Arbetsmiljö framkom det att stöd från kollegor och ledning påverkar sjuksköterskors varaktighet i sin anställning och att tillfredställelsen till arbetet ökar vid upprätthållande av god och säker vård. I kategorin Individuella faktorer framkom det att personlig och professionell utveckling är viktigt för att skapa trygghet och säkerhet i arbetsrollen. Det framkom också att det är viktigt att privatlivet inte ska påverkas av arbetet. Slutsats: Faktorerna som nämns i litteraturöversiktens resultat kan bidra till att öka möjligheten att skapa attraktivare arbetsplatser och förlänga sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen. Det i sin tur kan resultera i ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet samt även bevara professionens förtroende.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Björnberg Dillner, My
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den nyutexaminerade sjuksköterskans största utmaningar: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det råder stor brist på sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor är en grupp som löper hög risk att drabbas av utbrändhet och upp till var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket inom sina första fem år. Många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig oförberedda inför sjuksköterskeyrket och flera studier påvisar glappet mellan teori och praktik.

    Syfte: Att beskriva utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under det första yrkesverksamma året.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Med hjälp av sökdatabaserna CINAHL och PubMed ligger totalt 20 artiklar till grund för resultatet.

    Resultat: Ett flertal faktorer beskrivs av nyutexaminerade sjuksköterskor som utmaningar. Däribland glappet mellan teori och praktik, bristen på stöd och handledarskap, kunskapsbrist, dålig arbetsmiljö, bemanningsbrist samt en allt mer komplex vård med multisjuka patienter som kräver en expertis som den nyutexaminerade sjuksköterskan omöjligt kan besitta.

    Slutsats: Utmaningarna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är välkända och globala problem men också påverkbara. Fokus bör ligga i både att tillsätta nya sjuksköterskor men framförallt i att värdera och ta vara på de som redan finns. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver bättre stöd när de äntrar arbetslivet samt att utbildningen ses över för att motsvara verkligheten och förbereda inför arbetslivet så bra som möjligt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Björnberg, Linn
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Persson, Rikard
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    akgrund: Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god och säker omvårdnad till sinapatienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär attsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskanarbetar kan hen komma i kontakt med personer med HIV. Kunskapsluckor om HIV hossjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bidrar till stigmatiserande attityd och uteblivenomvårdnad till patienter med HIV. Syfte: Faktorer som påverkar sjuksköterskor ellersjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod:Litteraturöversikten inkluderar tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design.Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskan och sjuksköterskestudentersomvårdnadsarbete till patienter med HIV är rädsla, stigmatiserande attityd och okunskap.Rädslor för att utföra omvårdnad till patienter med HIV grundar sig i okunskap och fördomar.Detta resulterar i att patienter med HIV ej erhåller personcentrerad omvårdnad. Rädslorna somsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter beskriver bidrar till att de aktivt väljer att ej utförapatientnära omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Sjuksköterskor ochsjuksköterskestudenter generellt visar en nedvärderande och negativ attityd mot patienter medHIV. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner storrädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap ochstigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskorsom dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor kännastörre trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patientersom har HIV.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Björneke, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Etnell, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskors upplevelser av att arbeta med yoga för gravida - en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Yoga under graviditet har blivit allt mer populärt i Sverige och västvärlden på senare tid. Tidigare studier föreslår att yoga för gravida kan ge ökat välmående under graviditet, minska förlossningsrädsla och öka prenatal anknytning. Idag finns yoga för gravida att tillgå på privata yoga- och träningscenter, samt på vissa mödravårdscentraler. Det verkar dock finnas en kunskapslucka i forskningen angående barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Syfte: Beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnmorskor som har erfarenhet av att leda klasser i yoga för gravida. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Fyra kategorier identifierades. Kategorierna var Förlossningsförberedelse, Välmående under graviditet, Prenatal anknytning samt Avrådan eller Anpassning. Vidare framträdde 11 underkategorier och ett övergripande tema: Trygghet och Tillit. Slutsats: Barnmorskorna upplever att yoga under graviditet kan bidra till ökat välmående både psykiskt och fysiskt, skapar möjlighet till prenatal anknytning samt förbereder de gravida inför förlossningen. Barnmorskorna betonar att deras erfarenheter från barnmorskeprofessionen ger en djupare dimension i yogaklasserna och gör att de kan leda yoga för gravida på ett säkert sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan inspirera barnmorskor till att arbeta med, eller rekommendera yoga för gravida samt inspirera till vidare studier.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Björnemalm, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grip, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnor med bröstcancer och deras erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är efter lungcancer den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer består vanligtvis av operation, där det cancerdrabbade bröstet tas bort, mastektomi. Både att få diagnosen bröstcancer och att genomgå mastektomi kan medföra komplexa förändringar för kvinnans identitet, samt innebära lidande, ångest och förändrad självbild. Så långt det är möjligt ska målet för omvårdnaden vara att kvinnan som vårdas ska vara självständig, samt uppleva hälsa. Sjuksköterskan måste ha kommunikativa färdigheter för att upprätthålla personcentrerad vård.

    Syfte:

    Att sammanställa kunskap om vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av omvårdnad efter genomförd mastektomi.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet är baseras på 14 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis hade vårdpersonalen svårt att tillgodose kvinnornas behov efter genomförd mastektomi. Resultatet visar att kvinnorna hade erfarenhet av bristfällig information av vårdpersonalen om rehabilitering och komplikationer efter mastektomin. Vårdpersonalen saknade kunskap om komplikationer som kan uppstå efter mastektomi för att tillgodose kvinnornas behov. Studiernas resultat indikerade att kvinnorna saknade uppföljning efter mastektomi. Kvinnorna var nöjda med vårdpersonalens känslomässiga stöd och att vårdpersonalen var stöttande, gav information samt att de var tillgängliga för frågor. Kvinnorna önskade att vårdpersonalen ska tillhandahålla ett personcentrerat förhållningssätt.

    Slutsats:

    Både positiva och negativa erfarenheter framkom i resultatet för litteraturöversikten gällande kvinnornas erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi. Majoriteten av kvinnorna i de valda studierna ansåg att vårdpersonalen inte kunde tillgodose deras behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Björnhager, Erika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Heij Rose´n, Märet
    Närståendes upplevelser och behov av sjuksköterskans stöd och bemötande vid anhörigs psykossjukdom: En kvalitativ intervjustudie med närstående2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser samt behov av stöd och bemötande från sjuksköterskan i samband med anhörigs psykossjukdom.

    Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats, som byggde på semistrukturerade intervjuer. Närstående fick beskriva sina tidigare upplevelser av stöd och bemötande, från sjuksköterskan, vid anhörigs psykossjukdom. De närstående fick även beskriva vilket behov av stöd och bemötande som de ansåg sig ha.

    Resultat: Resultatet visade att närstående till personer med psykossjukdom saknar stöd från sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Erfarenheter av bemötande från sjuksköterskan visade att det fanns brister. De närstående kände sig utlämnade, avvisade och utan inflytande. Närstående beskrev sitt behov av stöd från sjuksköterskan som att bli avlastad, värdesatt och befriad från skuld. De beskrev en önskan om att få bli bemötta med omtänksamhet. Vidare framkom behov av att få vara mer delaktiga i vården av den anhörige och att få råd och stöd. Främst i form av en kontaktperson att vända sig till.

    Konklusion: Befintliga vårdprogram och riktlinjer behöver följas för att närstående ska få det stöd som de är berättigade till. Om sjuksköterskan gjorde närstående mer delaktiga i vården skulle närståendes förutsättningar för god hälsa förbättras. Det bidrar även i sin tur till att närstående orkar stödja sin sjuke anhörig till ett bättre liv.

  • 243.
    Björs, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Forslund, Ebba
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Föräldrars upplevelser vid beskedet att barnet dött före födelsen: En kvalitativ metasyntes2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör cirka 2.6 miljoner barn intrauterint världen över och majoriteten sker i låg- och medelinkomstländer. Nationellt sett dog 442 barn före födelsen år 2018. Det innebär att Sverige har den högsta förekomsten av intrauterin fosterdöd (IUFD) i Norden. Inom Sveriges regioner och län finns det en tydlig skillnad i antalet dödfödda barn, vilket tyder på att det finns möjligheter att påverka antalet dödfödda barn nationellt sett. De senaste 10 åren har antalet dödfödda barn i Sverige varit förhållandevis konstant.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser vid beskedet om att barnet dött före födelsen. 

    Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Totalt kvalitetssäkrades och sammanställdes 16 vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Tre huvudteman framträdde. Beskedet med subtema: När varje sekund är en evighet, Känslor och reaktioner, Ensam i det tysta och Att inte våga inse det värsta. Föräldrarnas behov med subtema: Bekräftelse, Möjligheten att påverka vården och Den yttre miljöns påverkan. Det sista huvudtemat var Kommunikation med subtema: Tydligt och empatiskt och Det osagda.

    Slutsats: Föräldrarna upplevde en ofrivillig väntan på beskedet, nästa steg och mötet med sitt barn. Beskedet utlöste flera olika känslor och reaktioner. Föräldrarna upplevde sig ensamma i en situation de inte kunde hantera. Föräldrarnas behov i samband med beskedet var att både barnet och föräldrarna behövde bli bekräftade. Föräldrarna hade behov av att få möjligheten att påverka sin egen vård. De behövde få vistas i en avskild del på förlossningsavdelningen. Kommunikationen enligt föräldrarna behövde vara rak, tydlig och empatisk.

    Klinisk tillämpbarhet: Studien kan ge ökad kunskap och användbar information till barnmorskor och övrig vårdpersonal i mötet med drabbade föräldrar.

  • 244.
    Björseth, Rosmari
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av riktade hälsosamtal i primärvården: En kvalitativ intervjustudie2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett av huvudområdena hos sköterskan är att arbeta hälsofrämjande och därmed förebygga sjukdom, bland annat genom riktade hälsosamtal.

    Syfte: Att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av riktade hälsosamtal i primärvården.

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor deltog och materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet beskriver tre huvudkategorier som är särskild vanligt förekommande i sjuksköterskornas egna utsagor om att hålla riktade hälsosamtal, och som har särskild betydelse för deras upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården. Dessa tre huvudkategorier är faktorer relaterade till sjuksköterskan, faktorer relaterade till verksamheten och faktorer relaterade till patienten.

    Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården vittnar om att god erfarenhet och kompetens även skapar ett gott hälsosamtal. Deras upplevelser belyser även vikten av ett gott ledningsstöd för, och goda förutsättningar för planering av, det riktade hälsosamtalet. Därutöver visar studien genom sjuksköterskornas upplevelser hur deras utövande av ett produktivt hälsosamtal ständigt utmanas av patientens intresse, insikt och potential och benägenhet att kommunicera med sjuksköterskan. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Blixt, Annelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med svårläkta bensår: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Svårläkta bensår definieras som de sår nedom knäleden som inte läkt inom 6 veckor. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med svårläkta bensår, dock kan de svårläkta bensårens karaktär komplicera sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med svårläkta bensår.

    Metod:

    För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt baserad på 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats, samt av ansatsen "mixed-method".

    Resultat:

    De svårläkta bensåren påverkade livskvaliteten hos patienten ur fysiskt, socialt och emotionellt perspektiv. Odör, smärta, sociala- och fysiska begränsningar samt bristande copingförmåga påverkade livskvaliteten negativt. Sjuksköterskans tekniska kompetens och förmåga att tillfredsställa patientens behov av stöd och tillit påverkade denna patientgrupps livskvalitet.

    Slutsats:

    Svårläkta bensår innebär ofta försämrad livskvalitet. De svårläkta bensåren karaktäriseras ofta av odör och smärta som begränsar den drabbade socialt och fysiskt i det dagliga livet. Dessa patienter upplever ofta känslor av oro, rädsla och nedsatt självkänsla relaterat hur deras svårläkta bensår uppfattas av omgivningen, vilket har negativ inverkan på livskvalitet. Livskvalitet hos patienter med svårläkta bensår påverkas även av sjuksköterskans tekniska kompetens och förmåga att tillfredsställa patientens behov av stöd och en tillitsfull vårdrelation.

  • 246.
    Blixt, Jonna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Bäck, Erika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad livskvalitet. Antalet människor som insjuknar ökar och det leder till hög belastning på sjukvården och stora kostnader för samhället. I det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet fokuserar sjuksköterskor på hälsa och välbefinnande genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som utförts strukturerat med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet från 14 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras huvudkategorierna Fysisk aktivitet, Kost och Patientutbildning som belyser sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Underkategorierna beskriver metoder och verktyg för att främja förebyggande omvårdnadsåtgärder och effekterna av dessa. Underkategorierna beskriver även sjuksköterskors roll och insatser i det förebyggande arbetet av hjärt- och kärlsjukdom. Slutsats: Det finns olika typer av omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan utföra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i det hälsofrämjande arbetet vilket innebär att motivera, informera och följa upp livsstilsförändringar. Sjuksköterskors kompetens, kommunikation, respekt och relation med patienter ökar patienters följsamhet till en hälsosammare livsstil. Därmed främjas förutsättningarna för sjuksköterskor att utföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Blixt, Sonia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lilja Fryxell, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel

    sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra

    delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som

    arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan

    copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som

    påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier

    som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv

    kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom

    akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat:

    Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande

    för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av

    kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar

    till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats:

    Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på

    barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar

    till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som

    uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig

    av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att

    utföra dessa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Blom, Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Haglöf, Kristin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans möte med suicidnära patienter: en litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund World health organization (WHO) arbetar för att hindra att människor dör i förtid, och den svenska lagstiftningen skall stärka patientens rätt till god och säker vård. Suicid är en konsekvens för psykisk ohälsa och problemet växer världen över. Nya utmaningar och krav ställs på hälso- och sjukvårdspersonal genom preventionsarbete för att minska risken för psykisk ohälsa och suicid.

    Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet i mötet med suicidnära patienter för att belysa faktorer som gynnar och hämmar omvårdnaden.

    Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar vilka var publicerade under tidsperioden 2012–2022. Databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO användes för att hitta relevanta artiklar, som fortsättningsvis analyserats genomstrukturerat och systematiskt arbetssätt.

    Resultat Resultatet visar olika förutsättningar som påverkar kvalitén på omvårdnad i praktiken samt sjuksköterskans möte med suicidnära patienter i olika verksamheter. Sammantaget lyfts klinisk erfarenhet, brist på utbildning och förmågan att kontrollera egna känslor i mötet med de suicidnära som är avgörande för sjuksköterskans bedömning och planeringav omvårdnad. Huvudfynd i denna litteraturöversikt beskrivs genom kategorier och relevanta underrubriker.

    Slutsats Utifrån litteraturöversiktens resultat kan slutsatsen dras att sjuksköterskan som saknar vidareutbildning, kompetens och erfarenhet hämmas i mötet med suicidnära patienter. Däremot lyfter studien resultat för främjande faktorer som god kommunikation samt lugn och trygg miljö. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Blom, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hertzberg, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelse av stöd, när anhörig drabbas av allvarlig sjukdom.: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Redan på 1970-talet uppmärksammades närståendes situation inom

    vården, och trots att det har skett en ökning kring familjerelaterad forskning under

    de senaste 20 åren finns det fortfarande brister inom familjerelaterad omvårdnad

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevda behov av stöd från

    sjuksköterskan när en anhörig drabbas av allvarlig sjukdom eller skada.

    Metod: Den studie som genomfördes var en litteraturstudie, den inkluderar 10

    artiklar varav 8 var kvalitativa och 2 var kvantitativa. Sökningar gjordes i Cinahl,

    PubMed och DiVA. Innehållet analyserades och kategorier identifierades.

    Resultat: Två huvudkategorier och tre underkategorier identifierades. Första

    huvudkategorin var närståendes behov, med underkategori betydelsen av

    kommunikation i vården med de närstående samt återhämtning. Den andra

    huvudkategorin var stöd som finns att tillgå, med underkategorierna närståendes

    delaktighet i vården.

    Slutsats: Studien visar på att närstående upplever ett stort behov av få vara delaktiga

    i vården kring patienten, framförallt genom att få information. Att göra närstående

    delaktiga kan minska den upplevda stressen vilket kan leda till ett ökat förtroende

    för vården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Blomberg, Alva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Back, Rickard
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som hindrar sjuksköterskan att arbeta trycksårsförebyggande: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada trots riktlinjer och bedömningsinstrument. Trycksår är kostsamt för hälso- och sjukvården och resulterar ofta i förlängd vårdtid. Såren är smärtsamma för patienten och läkningen tar lång tid. Patienter med trycksår uttrycker att deras sociala och psykiska liv påverkas av såren. Sjuksköterskans ansvar är att upptäcka riskpatienter och arbeta förebyggande mot trycksår.

    Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som hindrar sjuksköterskans trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl, Web of Science och Pubmed, publicerade mellan 2009 och 2019. Sökningarna resulterade i 19 artiklar som svarade på syftet. Artiklarna analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes till ett resultat.

    Resultat: Av resultatet framkom 2 kategorier; sjuksköterskans bristande kunskap och organisatoriska hinder. Faktorer som hindrar sjuksköterskans trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete var sjuksköterskornas bristande kunskaper och negativa inställning till trycksårsförebyggande arbete. Andra faktorer som hindrade sjuksköterskor att utöva trycksårsförebyggande var personalbrist, tidsbrist, materialbrist, hög arbetstyngd och brist på utbildning på arbetsplatsen.

    Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskorna hade generellt låg kunskap och negativa inställningar mot trycksår och trycksårsförebyggande åtgärder, vilket hindrade dem från att utföra preventivt arbete. Sjuksköterskor hade en negativ inställning till bedömningsinstrument och ansåg att den kliniska blicken oftast var att föredra. Organisatoriska hinder som hög arbetstyngd, tidsbrist, personalbrist, brist på tryckavlastande hjälpmedel, brist på riktlinjer samt brist på kompetensutveckling på arbetsplatsen var problem som försvårade det trycksårsförebyggande arbetet. Avsaknad av tid och material samt hög arbetsbelastning kunde resultera i att patienternas omvårdnadsbehov inte blev tillgodosedda.

2345678 201 - 250 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf