Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 397
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Hodacs, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Mathias, Persson
    Uppsala university.
    Globalizing the savage: From stadial theory to a theory of luxury in late-18th-century Swedish discussions of Africa2019Inngår i: History of the Human Sciences, ISSN 0952-6951, E-ISSN 1461-720X, Vol. 32, nr 4, s. 100-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the effects of globalization on changing notions of the ‘savage’. We compare discussions taking place in different contexts in the late 18th century concerning two Swedish scholars and travellers to Africa: Anders Sparrman (1748–1820), a naturalist and Linnaean disciple, and Carl Bernhard Wadstro¨m (1746–99), an engineer and economist. Both moved in Swedish Swedenborgian circles, and both became involved in the British abolitionist movement. Nevertheless, their images of African ‘Others’ diverged in crucial respects, reflecting differences in their ideological outlooks, institutional affiliations, and understandings of how the world was changing. More specifically, we argue that the perception of global change brought about by a new economic framework of production and consumption provides a key for reading and comparing Wadstro¨m’s and Sparrman’s texts. Comparing their divergent uses of ‘savagery’, the article also highlights the versatility of the savage as a tool for presenting distant parts of the world to a domestic audience.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Hodacs, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Nyberg, Kenneth
    Göteborgs universitet.
    Van Damme, Stéphane
    Introduction: de-centring and re-centring Linnaeus2018Inngår i: Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge / [ed] Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg and Stéphane Van Damme, Oxford: Voltaire Foundation, 2018, s. 1-24Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 203.
    Hodacs, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Nyberg, KennethGöteborgs universitet.Van Damme, Stéphane
    Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 204.
    Holm, Lars-Bertil
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    I kolerans spår: En studie om koleraepidemins utveckling i Alingsås med omnejd 18342010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att dels visa koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande. Då koleran härjade som värst upplevde människorna i Alingsås, liksom i många andra drabbade städer, en stark oro och ångest. De som oftast föll offer för koleran i Alingsås var fattiga som troligtvis på grund av trångboddhet och hygieniska svårigheter hade svårt att hålla smittan ifrån sig. I jämförelse med Borås visar Alingsås upp många likheter men också skillnader i form av fler döda och större dödlighet bland de fattiga.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 205.
    Holmgren, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Kvalitet, tid, ekonomi eller annat?: Vad avgör vilket läromedel högstadielärare i svenska använder?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar hur lärare i svenska i grundskolan bestämmer vilka läromedel de använder sig av. De läromedel som beaktas är både läromedel som bekostas av skolan och övrigt material som inte bekostas av skolan. För att få svar på de frågorna har intervjuer gjorts med 5 lärare i svenska på en högstadieskola i södra Sverige. Vad som bestämmer vilka läromedel de använder sig av, kan vara kvalitet, ekonomi, tid eller annat. Intervjusvaren visar på att det är innehållet i läromedlen som är den primära orsaken till varför det används. Däremot är ekonomin den största faktorn när det kommer till inköp av läromedel. 2 av 5 av de tillfrågade lärarna ansåg att de hade tillräckligt med tid att granska sina läromedel. Man sätter stor tillit till förlagsproducerade läromedel och lärarna är inte lika källkritiska till dem som man är mot till exempel sponsrade läromedel eller material taget från internet. En tredje bidragande orsak till valet av läromedel är layouten. Det är viktigt att den är modern och tilltalande när man använder den i det dagliga arbetet, däremot så säger lärarna att om man ska köpa in klassuppsättningar så är det bättre om materialet är mer tidlöst så att det inte blir föråldrat på kort tid.

  • 206.
    Holtby, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    "Den svenska buggen": Framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 19852006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    ”Den svenska buggen”: framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 1985 är en C-uppsats i historia. Den är skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vårterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ”svensk bugg” och syftar till att utreda dansens framväxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut år 1985. Uppsatsen är skriven ur ett idrottsligt perspektiv; fokus ligger på dansens tävlingsform. Till grund för undersökningen ligger Svenska Danssportförbundets arkivhandlingar i form av förbundstidningen, verksamhets- och årsberättelser, mötesprotokoll, stadgar och regler och korrespondens samt ett antal intervjuer med nyckelpersoner. Utifrån källorna kan det konstateras att den svenska buggens rötter återfinns i swingdanserna. Dessa vann sitt inträde i Sverige på 1940-talet och kom under perioden 1965-75 att få en tydlig struktur genom två danslärare. Genom denna strukturering fick dansen sina karaktäristiska drag samt en mer elitisk och idrottslig utformning. Svensk bugg har ingått i flera olika organisationer, en historia som liksom dansen i övrigt påverkats av dess idrottsliga struktur och ideal. Detta kan sammanfattas med orden: strukturering, reglementen, tävlingar och status.

  • 207.
    Holvila, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Angereds fritidscentrum: En spricka i välfärdsbygget2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 – 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.

    En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.

             Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering. I min studie kommer jag att undersöka det som verkade vara en enhetlig plan innehöll olika faktorer som synliggör dessa aktörers roller. Dessas roller och agerande visar på tendenser i något jag kallar sprickor i välfärden.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Konstruktioner av samhällsorienterade ämnen i historiedidaktisk belysning2016Inngår i: SO-undervisning på mellanstadiet: Forskning och praktik, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 31-51Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 209.
    Isaac, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Grycksbo Sjuk- och begravningskassa 1916–1995: En undersökning av en lokal sjuk- och begravningskassas medlemsutveckling och dess aktivitet2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att kartlägga Grycksbo sjuk- och begravningskassas medlemsutveckling och aktivitet, det vill säga utdelning av olika hjälp i fråga om sjukdom, begravning och mödrahjälp mellan åren 1916 till 1995. Det källmaterial som använts är: protokoll, mötesprotokoll och styrelseprotokoll från 1891 till 1995 samt kassabok. Även verksamhetsberättelser, ekonomi- och revisionsberättelse från 1931 samt en kassa/dagbok rörande åren 1926 till 1953 har använts. Räkenskaper från 1926 till 1933 har även det kommit ifråga för undersökningen. Resultaten visar att medlemsantalet i föreningen var som högst 1952 med 959 personer. Som lägst var medlemsantalet när föreningen lades ner 1995. De manliga medlemmarna dominerade medlemsantalet mellan åren 1934 till 1977. De kvinnliga medlemmarna dominerar från och med 1979 till det att föreningen lades ner. Föreningen betalade som mest ut 31 088 kronor (916 204,94 kronor i dagens penningvärde) i sjukhjälp 1931. Rörande frågan om begravningshjälp betalade kassan som mest ut 19 200 kronor (37 948,91 kronor i dagens penningvärde) 1986. Rörande moderskapshjälp framkom det att högsta beloppet betalades ut 1921. Lägst summa betalade föreningen ut under två år, 1916 respektive 1922.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Islander, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Populärkultur i undervisningen: Lärare och elevers uppfattning om populärkultur och historiebruk i undervisningen2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning i gymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv. Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärare och elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersöker ibland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förstås och vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hur förhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträder ibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musik och andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik och andra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua tre lärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort en enkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftet och mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturella former.    Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur som film, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnas syfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nya perspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur film presenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängd information som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökad referensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var även ett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sin framställning av olika populärkulturella former.    Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt i största allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att det blir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fanns även de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har något värde i vardagen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Islander, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Populärkultur i undervisningen: Lärare och elevers uppfattning om populärkultur och historiebruk i undervisningen2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning igymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv.Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärareoch elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersökeribland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förståsoch vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hurförhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträderibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musikoch andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik ochandra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua trelärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort enenkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftetoch mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturellaformer.Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur somfilm, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnassyfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nyaperspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur filmpresenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängdinformation som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökadreferensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var ävenett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sinframställning av olika populärkulturella former.Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt istörsta allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att detblir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fannsäven de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har någotvärde i vardagen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Israelsson, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Den Svenska Norgehjälpen i Grängesberg och Tunabygden2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor. I båda fall tillkom även husgeråd, klädinsamlingar samt livsmedel. Tidningsundersökningen begränsades att innefatta de annonser, artiklar samt notiser vilka berört insamlingar, evenemang och aktiviteter kring Norges nationaldag den 17 maj, mellan åren 1942-1945. Resultatet från denna vittnade om ett utbrett stöd för den svenska Norgehjälpen och Norge för övrigt. Av de tre tidningarna var det tidningen Dalademokraten som innehöll mest information och upplysning om läget i Norge. Perioden mellan den 9e och 21 maj, mellan åren 1942-1945 förekom det sammanlagt 63 stycken notiser, 80 stycken artiklar samt 43 stycken annonser med avsändare samt totalt 9 stycken annonser som saknade avsändare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 213.
    Jakobsen, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Afrikabilden, historieböckerna och samhället: En undersökande och jämförande studie av Afrikabilden i historieböcker kontra den i samhället2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Abstract Afrikabilden, historieböckerna och samhället. En undersökande och jämförande studie av Afrikabilden i historieböcker kontra den i samhället är en C-uppsats i historia, skriven av Maria Jakobsen. Uppsatsen är framlagt vid Högskolan i Dalarna, Falun, höstterminen 2006. Uppsatsen undersöker hur bilden av Afrika och afrikaner förändrats i historieböcker på gymnasienivå under 100 år. Vidare studerar den om denna bild överensstämmer med den bild av Afrika och afrikaner som fanns i samhället när läroböckerna gavs ut. Även läroplanernas inverkan nämns mycket kort. Som källa används tre olika läroböcker i historia på gymnasienivå från åren 1901, 1954 och 2001. Jämförelsen, mellan läroböckerna och tankarna som fanns i samhället, bygger på redan gjorda undersökningar. Det som bland annat kan konstateras är att både synen i läroböckerna och i samhället har förändrats från en nedlåtande och fördomsfull bild till en bild med försök på att vara jämlik men som ändå är full av skuldmedvetenhet och som till stor del bara visar den delen av Afrika som kan kopplas till elände. Överensstämmelsen mellan samhälle och lärobok varierar lite mellan de olika nedslagen. Afrikaner behandlas väldigt lite i läroböckerna från de första två nedslagen och därför är bilden av Afrika och afrikaner inte så tydlig som man skulle kunna anta.

  • 214.
    Johansson, Björn
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Bildbar och ofarlig för omgivningen: En studie av 18 sinnesslöa skolhemselever vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund, 1897-19062011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utforska hur resocialiserings- och uppfostrans-ideal av sinnesslöa fungerade vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund. Studien är en fallstudie med individfokus, som följer 18 intagna skolhemsele-ver vid sinnesslöanstalten i Sofielund. Det material som har använts är bland annat intagningslistor, journaler och personliga akter för de 18 undersöknings-personerna, som finns tillgängliga hos Landstingsarkivet Västmanland. Av denna undersökning framkommer bland annat att de 18 undersökningsperso-nerna kom från relativt normala familjer och hemförhållanden, som i de flesta fallen tillhörde arbetarklassen. Samtliga undersökningspersoner ansågs vara bildbara vid intagningen till Sofielund och den största delen av dem ansågs före intagningen lida av lättare sinnesslöhet (idioti). Dessutom ansågs inte någon av dem vara farlig för sin omgivning. Skolpersonalens beskrivningar stödjer inte heller uppfattningen om att de skulle ha ansetts vara farliga. Om de 18 undersökningspersonerna framkommer att de i vissa fall inte ansågs vara bildbara av skolledningen, tidigare utlåtanden till trots. Följaktligen visar resultatet på att en stor del av undersökningspersonerna blev hemskickade efter utskrivning från skolhemmet, möjligen för att de ansågs vara bildbara och därmed inte var lämpliga i skolhemmet. Denna studies resultat pekar också på att uppföljningen av undersökningspersonerna var relativt systema-tisk. En sammanfattande slutsats i denna studie är också att det inte var ovanligt att undersökningspersonerna skickades hem, trots att de flesta gjorde ganska små framsteg i skolan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 215.
    Johansson, Kajsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Historieämnets förändringar: Vad hände med historieämnet på gymnasiet?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Under fyra decennier hinner det hända en hel del och har också gjort med historieämnet under denna tid. Denna uppsats behandlar hur historieämnet har förändrats under de tre läroplaner som funnits för den gemensamma gymnasieskolan. I arbetet har jag kommit fram till att läroplanernas förändringar i stort följer de förändringar som skett i samhället i övrigt. Bland de största och viktigaste förändringar som skett är att undervisningstiden har minskat kraftigt och att detaljstyrningen har minskat till förmån för lärarnas valfrihet. Utöver nämnda ändringar har även ytterligare större förändringar skett. Konsekvenserna av allt som hänt i skolan och inom historieämnet är dock svåra att tydligt klargöra.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 216.
    Johansson, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historiebruksförståelse: Förståelser för historiebruk2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this paper was to examine understandings of uses of history in teachers’assignments. Inspired by grounded theory an analysis was made of teachers’ assignments anddifferent concepts, categories and propositions were found. The main finding concerningunderstandings of uses history was that it relied upon the consideration’s teachers had madeduring the process of creating assignments. This one-sidedness was the springboard forsuggestions made for future undertakings in didactical research pertaining to understandingsof uses of history. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Johansson, Max
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Missionsförbundets ungdomsförening i Borlänge 1930-19502005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år. Den största förändringen är att församlingen tappar en stor del av sina medlemmar. Minskningen av medlemsantalet är större än motsvarande minskning inom SMF i Borlänge och SMF nationellt. Förutom medlemsminskningen framförs ett krav på ökade bibelstudier och andra aktiviteter av andlig natur 1942. Orsaken till detta krav är svår att fastställa men det finns anledning att tro att samtliga undersökningspunkter kan har varit bidragande faktorer. Troligtvis har debatten om ungdomens moraliska förfall och sekulariseringen varit de mest betydelsefulla faktorerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 218.
    Julin, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Barnmorskor 1897: En undersökning av barnmorskornas livs- och arbetsvillkor i Falu provinsialläkardistrikt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad. Resultatet som helhet visar bl.a. att de flesta barnmorskorna var ogifta och barnlösa år 1897. Den djupare granskningen visar dessutom stor variation i livs- och arbetsvillkor, där exempelvis löner och arbetsbörda var mycket olika. Vidare forskning kring frågor som t. ex. beräkningsgrunderna för kontantlönerna, skulle nyansera bilden ytterligare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 219.
    Karlberg, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    -Borgardöttrar eller bonntöser?: En social rekryteringsstudie av eleverna vid Falu folkskollärarinneseminarium under perioden 1876-19482007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka det sociala rekryteringsmönstret bland kvinnliga elever vid Falu folkskollärarinneseminarium under perioden 1876-1948. Källmaterialet utgörs av uppgifter om faderns yrke hämtade ur seminariets matriklar. Uppsatsen syftar också till att jämföra resultatet med en liknande kartläggning av de manliga seminaristerna vid Karlstads folkskollärarseminarium, detta för att söka utröna huruvida den vedertagna uppfattningen om skillnaderna i socialt rekryteringsmönster mellan könen stämmer. Resultatet visar att de kvinnliga seminaristerna kom från skilda sociala förhållanden. Även om flertalet rekryterades ur samhällets mellanskikt, så hade anmärkningsvärt många jordbruks- eller arbetarbakgrund, framför allt under undersökningsperiodens tidigare skede. Vidare framkom att folkskollärarna, såväl kvinnliga som manliga, i första hand rekryterades ur vad som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2. Vissa olikheter mellan de två seminarierna kunde dock påvisas, vilket kan förklara tidigare forsknings ställningstaganden. De mest påtagliga var, att kvinnorna oftare hade fäder som var egna företagare eller tjänstemän, medan de manliga seminaristerna i större utsträckning kom från lantbrukar- eller arbetarhem.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 220.
    Karlsson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Plikttrogen och duglig: En studie av lärar- och lärarinneideal i dödsrunor åren 1928-19302012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad. Manliga lärarideal var även redighet samt att dennekunde ses som försynt. För den kvinnlige läraren framhålls ideal såsom moderligoch fostrarinna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Kers, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Vad var Snöå lanthushållsskola?: Tillkomsten, verksamheten och eleverna 1909-19892009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 222.
    Klerung, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Nykter bildning: En undersökning över IOGT, NTO och TO:s folkbildningsverksamhet i Dalarna 1921-19392008Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    This study contents a research of the Swedish temperance movements IOGT, NTO and TO:s adult education in Dalarna between 1921 and 1939. A theory that is used in this essay is the publicity theory of Jürgen Habermas. A theory in this essay is that the adult educational work of the temperance movements could bee seen as an alternative publicity because the courses that the temperance movement held in general contents a great part of the movements own literature, the participants in the courses held their own lectures to each other and it was mostly only members of the temperance movements who could join the courses. The main subject of the courses was history in literature, English, Esperanto, and knowledge about local democracy. Not many courses content the drinking issue in Sweden at this time, even thought a national referendum was held in the issue during the research period of this essay. The lack of courses in the drinking issue illustrates of the fact that the courses only was held for the members of the temperance movement, and they don’t drink alcohol in any case. It was not a big difference in the contents of the course between the organisation in the temperance movements and between different years in this research.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 223.
    Koszinowski, Mathes
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Korslagde armar och tomma kassakistor: Avdelning 332 vid Grycksbo Pappersbruk och storstrejken 19092005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet. Resultatet av undersökningen visar att fackföreningen kände en mycket begränsad entusiasm för storstrejken, beroende på dålig ekonomi och bristande tilltro till den egna förmågan. Vid strejkens början gick fackföreningen lojalt ut i strejk. Den fortsatta utvecklingen ledde till den inte ovanliga bilden med blockad och fridlysning av arbetsplatsen, strejkbryteri och ett med tiden ökande antal arbetare som gav upp strejken och sitt fackliga engagemang. För några få arbetare blev konsekvensen avsked. För fackföreningen blev konsekvensen ett drastiskt minskande medlemsantal.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 224.
    Laine, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Lojalitet eller kriminalitet?: Ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949.2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna. Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt. Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. Påföljderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg på två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte stävja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karaktären på brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 225.
    Lappalainen, Henri
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    "FC VITO MALAIKA": The Position of Girls in Ruangwa, Tanzania. A Case Study2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This research is a case study and focuses on Tanzanian girls’ football team Fc Vito Malaika, which consists of 20 Muslim girls, all born between 2002 and 2004. The team was established in 2013 and it was the first girls’ football team in a small town of Ruangwa, located in the region of Lindi in South-East part of Tanzania. When Sports Development Aid (SDA, a Tanzanian NGO) initially started building the team, in cooperation with the local primary schools, they noticed that it was difficult to find players because many of the girl’s parents denied their participation in the sport. The main objective of the research was to assess some reasons why some Muslim girls cannot participate in football activity in Ruangwa, Tanzania. Empowerment Education -model was used as theoretical framework in the study. Freire´s idea of education starts from the problems of active learning methods, and to engage participants in determining their own needs and priorities. The final material consisted of 30 people, including interviews of football playing girls of Fc Vito Malaika, some of their mothers, religious leaders of Wamwera culture, Muslim Imam, the team´s coach, team´s manager, and director of education of Ruangwa. In Wamwera culture, which is a traditional old culture in Ruangwa, women are seen mainly as a labor power. There are several obstacles for football playing girls in Ruangwa. However, a great difference has happened from 2013 to 2015. In a shed of Freire´s education model, girls are more aware of the importance of sports and health. As the case of Fc Vito Malaika illustrates, even bigger change has happened among parents and religious leaders – reflecting a change in the whole community. Muslim girls can now better participate in football and also in other sports. Even though football playing girls have elbowed their way to play football in Ruangwa, they still have to face many challenges in the future. Although football may now solve all the problems that are related to unequal gender roles, it seems to work as a tool to challenge traditional culture living and offer new directions in life for the girls in Ruangwa.

  • 226.
    Larsson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Nya tider, nya brott: Förfalskningsbrott i Visby 1865 – 18852016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förfalskning är ett brott som inte är undersökt i någon vidare utsträckning i den historiska brottsforskningen. Det som finns skrivet om förfalskningsbrott behandlar i mångt och mycket stora och spektakulära förfalskningar, ofta hämtade från konstens och litteraturens områden. Den här uppsatsen undersöker istället de mer vardagliga förfalskningarna. Genom att granska domböcker från Visby rådhusrätt under perioden 1865 – 1885 har uppsatsen undersökt dels hur vanligt förekommande brottet var, dels vad det var som förfalskades. Resultaten pekar på att förfalskning var ett brott som möjliggjordes mer genom 1800-talets samhällsförändringar, exempelvis befolkningsökning och begynnande urbanisering och industrialisering, samt att Visbybrottslingarna inte ägnade sig åt några storslagna förfalskningar. Det visar sig att de flesta förfalskningarna gjordes i syfte att tillägna sig ekonomisk vinning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Larsson-Auna, Adam
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Ogifta mödrar, okända fäder: Utomäktenskapliga barn i Luleå domkyrkoförsamling 1897–19462020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige var under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ett land i förändring. Luleå var under denna period inte något undantag och genomgick en förändring från jordbrukssamhälle till industriell tätort. Under samma tid ökade antalet barn födda utom äktenskapet i Sverige. I ett försök att underlätta den ofta svåra situation ogifta mödrar och deras barn tvingades leva i klubbades den 11 juni 1917 lag om barn utom äktenskap. En lag vars intention var att stabilisera ogifta mödrars och utomäktenskapliga barns ekonomiska förutsättningar. Lagen var ett första steg mot ett samhälle där fäder tog ansvar för sina utomäktenskapliga barn. Målet med denna uppsats har varit att studera om lag om barn utom äktenskap påverkade ogifta mödrar och deras barn i Luleå. Statistiken från Luleå har även ställts mot statistik från Jokkmokk i syfte att jämföra skillnader i antalet utomäktenskapliga födslar på en större norrbottnisk ort mot en mindre. Studien har visat att fastställda utomäktenskapliga faderskap efter lagens införande gick från mestadels okända till erkända. Uppsatsen har också påvisat att majoriteten av ogifta mödrar hörde till samhällets underklass. Vid en jämförelse mellan andelen utomäktenskapliga födslar i Luleå och Jokkmokk framkom att en större andel utomäktenskapliga barn fötts i Jokkmokk. Studiens huvudsakliga källmaterial har varit födelse- och dopböcker från Luleå domkyrkoförsamling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Liliansdotter, Betty
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Fröken TT debuterar: En studie om de lyssnarreaktioner som inkom till Sveriges Radio när den första kvinnliga nyhetsuppläsaren debuterade 19382017Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Liljas, Juvas Marianne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Reinholdsson, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    "En sagolik skola - folkskolan 175 år": Siljanskolan som forskningsprojekt och pedagogiskt alternativ till folkskolan i Sverige.2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 230.
    Lindblom, Inger
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förlorad i övergången från aritmetik till algebra: Hur gymnasieelever översätter aritmetik till algebra2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to look for signs of students’ understanding of algebra by studying how they make the transition from arithmetic to algebra. Students in an Upper Secondary class on the Natural Science program and Science and Technology program were given a questionnaire with a number of algebraic problems of different levels of difficulty. Especially important for the study was that students leave comments and explanations of how they solved the problems. According to earlier research, transitions are the most critical steps in problem solving. The Algebraic Cycle is a theoretical tool that can be used to make different phases in problem solving visible. To formulate and communicate how the solution was made may lead to students becoming more aware of their thought processes. This may contribute to students gaining more understanding of the different phases involved in mathematical problem solving, and to students becoming more successful in mathematics in general.The study showed that the students could solve mathematical problems correctly, but that they in just over 50% of the cases, did not give any explanations to their solutions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Lindbom, Therese
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Synen på individanpassning i gymnasieskolans historieämne och svenskämne: En komparativ fallstudie om historielärares och svensklärares uppfattning om individanpassning i sin undervisning.2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom en komparativ fallstudie har jag ämnat undersöka och jämföra hur historielärare och svensklärare uppfattar sin undervisning i relation till individanpassning. Studien har även undersökt lärarnas syn på ett samarbete mellan ämnena historia och svenska när det gäller anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.  Genom en webbaserad enkät erhölls svar från 50 svensklärare och 44 historielärare, där lärarnas uppfattningar om hur ofta deras undervisning anpassades utifrån, tid, material, nivå, miljö, elevens intresse och klassen som kollektiv. Anpassning till klassen som kollektiv uppgavs av historielärarna som mer förekommande i undervisningen än vad svensklärarna uppgav. Historielärares och svensklärares uppfattningar gällande övriga anpassningar i undervisningen var likartade. Mest förekommande anpassningar ansågs vara tid, material och nivå, mindre förekommande var anpassningar av miljö och till elevens intresse. En relation återfanns mellan skolform och historielärares och svensklärares uppfattningar om vanligt förekommande anpassningar. Historielärare och svensklärare uppgav flera begräsningar i undervisningen för individanpassning, så som tid och andra ramfaktorer, heterogena klasser, stora klasser, okunskap om individanpassning, ovetskap om elevers behov. Historielärare och svensklärare ställde sig positiva till ett ämnesöverskridande samarbete för att gynna individanpassningen. Resultatet presenterar en enig uppfattning från historielärare och svensklärare om en undervisning som överlag anses vara individanpassat. Det finns ämnesmässiga skillnader men även ämnesmässiga likheter. Uppfattningarna gällande individanpassning har en relation till skolform och till viss del vilken erfarenheten läraren har oavsett vilket ämne. Slutligen visar lärarnas svar på en positiv inställning till ett ämnesöverskridande samarbete gällande anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Lindström Ahlén, UllaCarin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Genus i historieundervisningen: Problem och möjligheter ur ett gymnasielärarperspektiv2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera. Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen. Dokumentens formuleringar kräver en god kunskap kring begreppen jämställdhet och genus för att kunna förstås. Utan den kunskapen riskerar avsaknaden av ett explicit uttalat genusbegrepp att legitimera en historieundervisning utan genusperspektiv. Intervjuresultatet visade att genusmedvetenheten bland de utvalda lärarna var låg och att förekomsten av ett genusperspektiv i den egna undervisningen avgjordes av lärarens eget in-tresse för frågan. Attityden till användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen på gymnasiet kunde hos de flesta tolkas som positiv i teorin men i praktiken omgärdad av en rad förhindrande omständigheter såsom omedvetenhet, tids- och utrymmesbrist, metodbrist och historiedidaktiskt förhållningssätt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 233.
    Lindström, Sophia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Flickorna på Valhalla: En studie av social rekrytering rörande eleverna vid Elementarläroverket för flickor i Falun under perioden 1875-19482013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund på Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2. Undersökningen visade även att flickornas fäder i första hand utövade yrken inom yrkeskategorin tjänstemän på mellannivå. När det kommer till vilka flickor som läste vidare på gymnasium var det i första hand flickor ur samhällets högsta skikt, Socialgrupp 1 som tog sig vidare till högre utbildning. De elever som avbröt sina studier förändrades över tid och varierade också med social bakgrund.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Lindén, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Folkskoleseminariet i Falun: En geografisk rekryteringsstudie av folkskoleseminarister 1875-19502007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 235.
    Lundaby, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Interkulturalitet – en ambition eller verklighet?: En kvalitativ studie om historielärares förutsättningar och förhållningssätt till en globaliserad värld2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien har, utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer, undersökt historielärares förutsättningar, mål och strategier gällande undervisning anpassat till ett globaliserat samhälle. Undersökningens utgångspunkt tas i de analytiska begreppen interkulturalitet, interkulturell pedagogik och lärande. Studiens material utgörs av sex historielärare och deras utsagor. Resultatet visar att begreppet interkulturalitet är stort och svårdefinierat. Historielärare upplever att lärarutbildningen och läroplaner proklamerar för att en interkulturell undervisning ska erhållas, dock inte hur det ska göras. Digitala läromedel, jämfört med fysiska läroböcker, upplevs mer anpassade till en globaliserad värld och en mångfald av utmaningar framkommer gällande det interkulturella uppdraget.   Slutsatsen är att det saknas en gemensam referensram angående begreppet interkulturalitet. Det går inte att förlita sig på att historielärare överlag är medvetna om ett interkulturellt uppdrag, även om undersökningens historielärare visar sig vara det. Historielärare får varierade förutsättningar för att hantera heterogena klassrumsmiljöer och intervjuerna visar att förutsättningar, vad gäller tillvägagångssätt med en interkulturell undervisning, inte kommer från lärarutbildningen, läroplaner, läroböcker eller den egna skolan. Det är snarare historielärares livserfarenhet och övergripande förståelse av historieämnet som avgör om undervisningen blir interkulturell. Om skolan ska kunna påstås vara likvärdig så bör det svenska utbildningssystemet göra mer för att förbereda blivande lärare till en heterogen lärandemiljö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 236.
    Lundberg, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Fragmentering och kris? Humanioras status och ställning i samhällsdebatten speglad genom Under strecket2020Inngår i: Oumbärliga samtal: humaniora och samhällsvetenskap i svensk offentlig debatt / [ed] Johannes Heuman, Jenni Sandström, Sten Widmalm, Göteborg: Daidalos , 2020Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 237.
    Lundgren, Magnus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Ny Dag, Folkets Dagblad och Abessinienkrisen 19352019Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 1935 invaderar Italien under ledning av Benito Mussolini Etiopien, på den tiden kallat Abessinien. Kriget föregicks av en lång tids mobilisering och debatt, både i omvärlden och i Sverige. Den här uppsatsen handlar om hur tidningarna Ny Dag och Folkets Dagblad påverkades av Sovjetunionens politik gentemot Abessinienkrisen 1935 i deras egna ställningstaganden i Abessinienkrisen, samt hur det påverkade deras syn på antikrigsdemonstrationer i Sverige. Ny Dag var partitidning för Sveriges Kommunistiska Parti och Folkets Dagblad för Socialistiska Partiet. Källmaterialet i denna uppsats består av bevarade upplagor ifrån Ny Dag och Folkets Dagblad som finns i Kungliga bibliotekets mediearkiv.

    Undersökningen är uppdelad i två tidsperioder, mellan januari-juli 1935 samt juli-oktober 1935. Detta för att Kominterns kongress äger rum i augusti 1935 samt att kriget bryter ut i oktober.

    Även om båda tidningarna var motståndare till Italiens invasion av Abessinien visar resultatet av denna undersökning på att det rådde stora motsättningar mellan tidningarna om hur antikrigsarbetet skulle föras, samt att tidningarnas relationer till Sovjetunionen i hög grad präglade tidningarnas ställningstaganden. Detta var extra tydligt efter Kominterns 7:e kongress i augusti 1935, då tidningarna upptog en bitter och intensiv rivalitet gentemot varandra kring Abessinienfrågan. Medan Ny Dag i stort sett var helt eniga med Kominterns riktlinjer gällande Abessinienkrisen och på vilket sätt antikrigsarbetet skulle föras, ställde sig Folkets Dagblad skarpt kritiskt till Komintern och Ny Dag i dessa frågor. Ämnen som tidningarna kom att vara oense om var Sovjetunionens roll i Abessinienkrisen, Nationernas Förbunds roll samt Sveriges roll och hur antikrigsrörelsen i Sverige skulle mobiliseras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Lundin, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historisk empati i svensk historiedidaktisk forskning.: En systematisk litteraturstudie om begreppet historisk empati.2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för historiedidaktik ledde mig till Skolverkets Kommentarmaterial till kursplanen i historia där begreppet historisk empati återkom i relevanta sammanhang utan en närmare definiering. Jag bestämde mig för att ta reda på det vilket ledde till att syftet blev att se hur svensk historiedidaktisk forskning definierar begreppet historisk empati samt vad som aktiverar och utvecklar begreppet historisk empati enligt nationell forskning.

    För att ta reda på syftet och besvara mina frågeställningar användes en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Utifrån svensk historiedidaktisk forskning med internationell referenslitteratur som språngbräda insåg jag genom den induktiva metoden hur tre kategorier bildades utifrån forskares definitioner samt metoder för hur begreppet historisk empati kunde utvecklas hos individen. Forskare närmade sig begreppet genom att hänvisa till att begreppet historisk empati utvecklades antingen av en kognitiv förmåga eller ur en kontextuell förståelse men begreppet historisk empati kunde även utvecklas genom att en individ blev känslomässigt engagerad och därför motiverad till att lära vilket i sig kunde utveckla begreppet historisk empati. Mina slutsatser är att kategorierna tillsammans leder till att historisk empati utvecklas hos individen. Vad forskare menar utvecklar historisk empati hos individen är däremot olika då skillnaden är att forskare tillåter olika metoder till att utveckla begreppet historisk empati. De forskare som menar att det enbart krävs en kognitiv förmåga till att utveckla begreppet historisk empati ser inte att motivationen av att bli emotionellt engagerad som en del i att utveckla en historisk empatisk förmåga. Ytterligare finns de forskare som anser att en emotionell känsla kan fungera som motivation vilket leder till att en nyfikenhet skapas som leder till att en kognitiv förmåga byggs upp och att begreppet historisk empati utvecklas. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Löfborg Pettersson, Christina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Brottmål till hovrätten: En undersökning av kvinnor i brottmål tillhörande fyra häradsrätteri Skåne under åren 1835-18472014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 240.
    Löppönen, Sakari
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959.: En studie om 1947 års skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrågor samt hanteringen av frågan om skolagan i Tunabygdens lärarklubb.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag. I Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel bedrevs diskussioner som berörde aga, disciplin och fostran överhuvudtaget. Lärarklubben och folkskolestyrelserna i landet var emot ett agaförbud, men inte enbart för rätten i sig att få aga elever, utan också för att de var emot en stark centralstyrning som de upplevde fanns och som ifrågasatte lärarnas yrkesprofession. Skolöverstyrelsens anvisningar kom 1959, året efter agaförbudet och den handlade mycket om skolans och lärarnas fostrande uppgifter. Fungerande disciplin i klassen ansågs vara lika viktig som innan agaförbudet och det handlade om att ändra formerna för denna disciplin. För att upprätthålla ett fungerande disciplin ansåg Skolöverstyrelsen att det var oerhört viktigt att lära känna igen skolbarnet och dess hemförhållanden. För att kontrollera detta hade bl.a. lärare och skolläkare viktiga roller i hemmens hjälp att fostra barnen rätt, då tilltron till barnens föräldrar och uppväxtmiljö var låg från Skolöverstyrelsens sida.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 241.
    Lövgren, Karl-Emil
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Att bygga en folkhemsstad: En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 242.
    Magnusson, Ulf
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Economic Equality, Civic Traditions and Human Rights2003Inngår i: Building a Human Rights Culture: South African and Swedish Perspectives / [ed] Karin Sporre & H Russel Botman, Falun: Högskolan Dalarna, 2003, s. 35-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Medin, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Husmodersföreningen i Hässleholm med omnejd: Deras föreningsarbete mellan åren 1938–19482020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar kvinnoföreningen Husmodersföreningen i Hässleholm med omnejd fråndess att föreningen startades och tio år framöver, dvs åren 1938–1948. Husmodersföreningen iHässleholm med omnejd var verksamma fram till år 2011 då den lades ner efter 73 verksammaår. Hässleholm är en stad belägen i nordöstra Skåne.

    Uppsatsen studerar föreningens medlemsantal och aktiviteter, exempelvis föreläsningar,kurser och studiebesök. Föreläsningarna kunde ha fokus på bl.a. hälsorelaterade ämnen,barnuppfostran, knyppling, inredning eller vara samhällsbildande. Kurserna som erbjöds varexempelvis sykurser eller matlagningskurser av olika slag. Med de olika studiebesöken fickmedlemmarna exempelvis åka till Perstorps Ättiksfabrik eller gå på Husmodersföreningensriksmöten.

    Föreningen hjälpte även till i samhället genom att bidraga stöd till Norge och Finlandunder krigsåren där kvinnorna hjälpte till att sända bl.a. garn, kläder, mat och andraförnödenheter till de krigsdrabbade grannländerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Mellquist Danielson, Bente
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Malungsbors historiebruk: Kollektivt användande av historia i det offentliga2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Mellqvist Danielsson, Bente
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historiebruk – aktuellt forskningsläge: Historiebruk, historiekultur och kulturarv2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 246.
    MENSAH, ROBERT
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Publishing in African Languages: The Case of Ghana2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Africa’s underdevelopment, it is believed, could be solved by using the catching-up process. That is, imitating the West through the transfer of information and knowledge concerning scientific; technological; social and economic development strategies into Africa, using education and its associated publication of reading materials. The transfer of the majority of these information and knowledge into African countries for their development are, however, done in the adopted foreign languages that the majority of the people are not proficient in, thereby slowing the pace of development on the continent. It has been established that people understand information better when communicated to in a language that they are more proficient in- their indigenous languages. The publication of reading materials in indigenous languages will, therefore facilitate learning in Africa. However, the poor economic and complex language situation of almost all African countries makes it difficult for them to successfully educate their masses in their indigenous languages. This paper seeks to stress the history and current situation of indigenous language publishing in Ghana, and the benefits and challenges of publishing in native African languages.

  • 247.
    Meriläinen, Sanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Spanska sjukan på Kungliga Gotlands infanteriregemente 1918-19202008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente. Anledningen till att regementet på Gotland klarade sig relativt lindrigt från spanska sjukan kan bero på att en fungerande sjukvård snabbt kunde sättas in samt att man vidtog andra åt¬gärder såsom inskränkningar på permissioner, striktare personlig hygien och renlighet i loka¬lerna samt skyddsympning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 248.
    Moberg, Emilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Bland borgerskapets salonger och kaffekoppar: Kaffekonsumtion och socialt umgänge bland grosshandlare i Gävle 1820-18992020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen är att undersöka kaffekonsumtionens sociala, materiella och rumsliga dimensioner hos grosshandlarna i Gävle stad och hur det förändrades under 1800-talets lopp. De resultat som undersökningen gav var att grosshandlarna i Gävle följde samma trender och riktlinjer som andra grosshandlare i Sverige. Kaffet användes som ett verktyg i deras sociala umgänge där även rätt möblemang, porslin och kaffeattiraljer i hemmets sällskapsrum och det så kallade front stage spelade stor roll. Ytterligare två slutsatser kan dras från undersökningen. Först går det att se hur grosshandlarna deltog i globaliseringen under 1800-talet, med sin köpkraft kunde de köpa koloniala varor såsom kaffe, te, socker och även möbelmaterial som mahogny och rotting. En andra slutsats som går att dra är att för grosshandlarna krävde drickandet av kaffe tillgång till ett större knippe konsumtionsvaror, till dem hörde inte bara porslin och beredningsredskap utan även möblemang och sällskapsrum i hemmets front stage ska ingå i det konsumtionsknippet då kaffet spelade en sådan stor roll och var ett viktigt verktyg i borgerskapets sociala umgänge.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Mäkelä, Kirsi
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Historia.
    Vikten av arbete: Patienternas arbete och dess betydelse på Säters hospital 1912-19422004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942. Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet. Resultaten visar, att när det gäller arbetets omfattning ökade antalet arbetstimmar radikalt efter 1930-talet eftersom arbetsterapin blev en mer accepterad form av terapi. När det gäller antalet arbetstimmar mellan könen var männen dominerande. Arbetets innehåll var fördelat efter kön samt efter vilken avdelning man var inlagd på. Det som styrde fördelningen av arbetet mellan könen var de traditionella uppfattningarna om könsrollerna. Den terapeutiska betydelsen var av mer betydelse för patienterna än den ekonomiska, medan den ekonomiska betydelsen var starkare för hospitalet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 250.
    Månedotter, Anette
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    "What does it matter if a few women fall by the way? Our men are dying in their thousands"2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Liverpool Women´s War Service Bureau

    (LWWSB) was a charity that was founded and run by some of Liverpool’s upper-class women during the Great War in 1914-1918. The purpose with this paper is to investigate the work changes LWWSB had to deal with during the war. The focus will be on class, gender and the political quest the upper-class women had in the time before women were entitled to vote. It was also a time when Great Britain was not a welfare state and the class system was well imprinted in the British society. The information about this study was found in Liv-erpool´s history archives in Liverpool Library. The sources contain yearly reports written by LWWSB´s hon.secretary, index over parcels, people they helped, gifts received by donors, letters from soldiers and the newspaper archive.

    The result shows that LWWSB was very productive, but that the voluntary workers decreased by the year. The women from lower classes had to get paid jobs to provide for their families and homes when the men had to leave the home front to fight in the war. The result also shows the differences between classes in the charity, for example upper-class women were head of the charity and ruled over the work of lower-class women. Even though the purpose with LWWSB was that women of all classes would work together to support the society with war service during the Great War.

2345678 201 - 250 of 397
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf