du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1887
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Björkman Larnefeldt, Mia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Danielsson, Barbro
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer av betydelse för implementering av evidensbaserad omvårdnad2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning. 3) Kunskaper och yrkesskicklighet ökade i en gynnsam lärandemiljö. 4) Stödjande organisationer innebar att det fanns personer med uttalad kompetens och funktion, exempel: bibliotekarie, mentor, underlättare eller kommittéer som gav stöd till sjuksköterskan vid användandet av evidensbaserad omvårdnad. 5) Hinder identifierades som tidsbrist, bristande kunskap eller intresse för evidensbaserad omvårdnad. Ett hälso- och sjukvårdssystem som satte press på de anställda, underminerade möjligheterna att lära och göra förändringar. Slutsats: Studien visade att olika faktorer ofta samspelade med varandra i ett komplext system, där ingen faktor ensamt kan klara implementeringen av evidens.

  • 202.
    Björkman, Marita
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ebbegren, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ätsvårigheter efter stroke: Upplevelser och stöd2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.

  • 203.
    Björlin, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Anette
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad av personer med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Personer med missbruk och/eller beroende finns i samhället och är en ökande grupp. Sjukdomar till följd av missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger leder till behov av vård i olika vårdenheter. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad kring patienter med missbruk- och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Kanada, USA, Taiwan, England, Australien, Chile och Israel är de länder som är representerade i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2008–2018. Resultat: Utifrån de granskade artiklarna har 4 kategorier framkommit. Kategorierna är sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad, attityd, bristande kunskap och arbetsplatsstöd. Resultatet visar att utbildning och arbetsplatsstöd saknas. Utbildning och arbetsplatsstöd krävs för att uppnå en bättre attityd från sjuksköterskan. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver stöd och utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta utifrån en god attityd gentemot patienter med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger.

  • 204.
    Björnberg Dillner, My
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den nyutexaminerade sjuksköterskans största utmaningar: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det råder stor brist på sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor är en grupp som löper hög risk att drabbas av utbrändhet och upp till var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket inom sina första fem år. Många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig oförberedda inför sjuksköterskeyrket och flera studier påvisar glappet mellan teori och praktik.

    Syfte: Att beskriva utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under det första yrkesverksamma året.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Med hjälp av sökdatabaserna CINAHL och PubMed ligger totalt 20 artiklar till grund för resultatet.

    Resultat: Ett flertal faktorer beskrivs av nyutexaminerade sjuksköterskor som utmaningar. Däribland glappet mellan teori och praktik, bristen på stöd och handledarskap, kunskapsbrist, dålig arbetsmiljö, bemanningsbrist samt en allt mer komplex vård med multisjuka patienter som kräver en expertis som den nyutexaminerade sjuksköterskan omöjligt kan besitta.

    Slutsats: Utmaningarna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är välkända och globala problem men också påverkbara. Fokus bör ligga i både att tillsätta nya sjuksköterskor men framförallt i att värdera och ta vara på de som redan finns. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver bättre stöd när de äntrar arbetslivet samt att utbildningen ses över för att motsvara verkligheten och förbereda inför arbetslivet så bra som möjligt.

  • 205.
    Björnemalm, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grip, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnor med bröstcancer och deras erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är efter lungcancer den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer består vanligtvis av operation, där det cancerdrabbade bröstet tas bort, mastektomi. Både att få diagnosen bröstcancer och att genomgå mastektomi kan medföra komplexa förändringar för kvinnans identitet, samt innebära lidande, ångest och förändrad självbild. Så långt det är möjligt ska målet för omvårdnaden vara att kvinnan som vårdas ska vara självständig, samt uppleva hälsa. Sjuksköterskan måste ha kommunikativa färdigheter för att upprätthålla personcentrerad vård.

    Syfte:

    Att sammanställa kunskap om vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av omvårdnad efter genomförd mastektomi.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet är baseras på 14 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis hade vårdpersonalen svårt att tillgodose kvinnornas behov efter genomförd mastektomi. Resultatet visar att kvinnorna hade erfarenhet av bristfällig information av vårdpersonalen om rehabilitering och komplikationer efter mastektomin. Vårdpersonalen saknade kunskap om komplikationer som kan uppstå efter mastektomi för att tillgodose kvinnornas behov. Studiernas resultat indikerade att kvinnorna saknade uppföljning efter mastektomi. Kvinnorna var nöjda med vårdpersonalens känslomässiga stöd och att vårdpersonalen var stöttande, gav information samt att de var tillgängliga för frågor. Kvinnorna önskade att vårdpersonalen ska tillhandahålla ett personcentrerat förhållningssätt.

    Slutsats:

    Både positiva och negativa erfarenheter framkom i resultatet för litteraturöversikten gällande kvinnornas erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi. Majoriteten av kvinnorna i de valda studierna ansåg att vårdpersonalen inte kunde tillgodose deras behov.

  • 206. Blennborn, Maria
    et al.
    Nilsson, S.
    Hillervik, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hellberg, D.
    The couple's decision-making in IVF: one or two embryos at transfer?2005Ingår i: Human Reproduction, ISSN 0268-1161, E-ISSN 1460-2350, Vol. 20, nr 5, s. 1292-1297Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to evaluate the decision-making process and factors that contribute to the decision of IVF participants to choose one or two embryos at transfer.

    Methods: Two hundred and seventy-four IVF patients equally distributed in males and females were personally interviewed using a semi-structured questionnaire which included 82 items.

    Results: In the whole study population, previous childbirth [odds ratio (OR) 2.1; 95% confidence interval (CI) 1.9–3.6], and spare embryos to freeze (OR 23.6; 95% CI 11.2–54.5) emerged as the most important variables in patients who had one embryo transferred, while previous IVF treatments (OR 0.3; 95% CI 0.1–0.6) and the assumed increased pregnancy chance (OR 0.1; 95% CI 0.05–0.3) were the most important decision-making factors among those who had two embryos. The women were more satisfied with the information (83 versus 71%; P=0.02), and more aware of the risks with twin pregnancies (77 versus 66%; P=0.03) than the males. The women were also more concerned about their age. Knowledge about risks of multiple pregnancies was higher in females (77%) than in males (66%, P=0.03).

    Conclusion: The results of this study indicate that despite good information about the risks for complications with multiple pregnancies, many patients wish to have two embryos transferred. Spare embryos to freeze, improvement of pregnancy rate in single embryo transfer and young age of the woman are predictive of choosing single embryo transfer. However, the final decision must always be made in agreement with the physician.

  • 207.
    Blixt, Annelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med svårläkta bensår: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Svårläkta bensår definieras som de sår nedom knäleden som inte läkt inom 6 veckor. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med svårläkta bensår, dock kan de svårläkta bensårens karaktär komplicera sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med svårläkta bensår.

    Metod:

    För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt baserad på 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats, samt av ansatsen "mixed-method".

    Resultat:

    De svårläkta bensåren påverkade livskvaliteten hos patienten ur fysiskt, socialt och emotionellt perspektiv. Odör, smärta, sociala- och fysiska begränsningar samt bristande copingförmåga påverkade livskvaliteten negativt. Sjuksköterskans tekniska kompetens och förmåga att tillfredsställa patientens behov av stöd och tillit påverkade denna patientgrupps livskvalitet.

    Slutsats:

    Svårläkta bensår innebär ofta försämrad livskvalitet. De svårläkta bensåren karaktäriseras ofta av odör och smärta som begränsar den drabbade socialt och fysiskt i det dagliga livet. Dessa patienter upplever ofta känslor av oro, rädsla och nedsatt självkänsla relaterat hur deras svårläkta bensår uppfattas av omgivningen, vilket har negativ inverkan på livskvalitet. Livskvalitet hos patienter med svårläkta bensår påverkas även av sjuksköterskans tekniska kompetens och förmåga att tillfredsställa patientens behov av stöd och en tillitsfull vårdrelation.

  • 208.
    Blixt, Sonia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lilja Fryxell, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel

    sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra

    delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som

    arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan

    copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som

    påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier

    som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv

    kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom

    akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat:

    Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande

    för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av

    kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar

    till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats:

    Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på

    barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar

    till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som

    uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig

    av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att

    utföra dessa.

  • 209.
    Blom, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elofsson Arons, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Långvarig smärta hos äldre: - upplevelser och icke farmakologiska behandlingsalternativ2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 210.
    Blom, Tammy
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation enligt VIPS-modellen: en journal- och enkätstudie2003Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.

  • 211.
    Blom, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hertzberg, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelse av stöd, när anhörig drabbas av allvarlig sjukdom.: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Redan på 1970-talet uppmärksammades närståendes situation inom

    vården, och trots att det har skett en ökning kring familjerelaterad forskning under

    de senaste 20 åren finns det fortfarande brister inom familjerelaterad omvårdnad

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevda behov av stöd från

    sjuksköterskan när en anhörig drabbas av allvarlig sjukdom eller skada.

    Metod: Den studie som genomfördes var en litteraturstudie, den inkluderar 10

    artiklar varav 8 var kvalitativa och 2 var kvantitativa. Sökningar gjordes i Cinahl,

    PubMed och DiVA. Innehållet analyserades och kategorier identifierades.

    Resultat: Två huvudkategorier och tre underkategorier identifierades. Första

    huvudkategorin var närståendes behov, med underkategori betydelsen av

    kommunikation i vården med de närstående samt återhämtning. Den andra

    huvudkategorin var stöd som finns att tillgå, med underkategorierna närståendes

    delaktighet i vården.

    Slutsats: Studien visar på att närstående upplever ett stort behov av få vara delaktiga

    i vården kring patienten, framförallt genom att få information. Att göra närstående

    delaktiga kan minska den upplevda stressen vilket kan leda till ett ökat förtroende

    för vården.

  • 212.
    Blomgren, Inger
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Urininkontinens hos kvinnor: Livskvalitet och hjälpsökande2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkas vid urininkontinens, om åldern påverkar livskvaliteten samt om kvinnorna sökt hjälp för sina symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar söktes i flera databaser. Sökordet ”urinary incontinence” ingick i alla sökningar i olika kombinationer med andra sökord. Endast kvantitativa artiklar hittades vid sökningen. Efter att de granskats enligt den mall som författaren sammanställt bedömdes artiklarna vara av god kvalitet. Femton artiklar ingick i resultatredovisningen. Det övergripande resultatet som denna studie kom fram till är att livskvaliteten hos kvinnor påverkas vid urininkontinens. Graden av urininkontinens påverkar upplevelsen av inkontinensen, ju större besvär, desto större negativ påverkan på livskvaliteten beskrevs hos de drabbade. Ju äldre man blir, desto större negativ påverkan på livskvaliteten påvisades. Som mest var det knappt hälften av de kvinnor som deltog i studien som sökt hjälp för sina symtom, det varierade från sex till 42 %. Genom att söka hjälp skulle möjligheten att förbättra livskvaliteten öka för dessa kvinnor.

  • 213.
    Blomgren, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av kontinuerligbarnmorskeledd vård. Från tidig graviditet tillnybliven förälder - en Litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Kontinuerlig barnmorskeledd vård är ett begrepp som bygger på antagandet att

    kvinnor som vårdas av en och samma barnmorska under graviditet, förlossning- och

    postpartumvård känner sig delaktig i vården och upplever en känsla av tillfredsställelse och

    personlig kontroll.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva kunskapsläget kring kvinnors upplevelser av kontinuerlig

    barnmorskeledd vård, från tidig graviditet till nybliven förälder.

    Metod

    Litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ

    ansats som sökts via CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Vårdmodellen med kontinuerlig barnmorskledd vård bidrog till att kvinnor

    upplevde en delaktighet i vården genom att de tog aktiva beslut angående sin vård. De

    upplevde en ökad självtillit vilket gjorde att de var väl förberedda inför förlossningen och

    kände en känsla av egenmakt. Det var viktigt för kvinnorna att ha en god relation till

    barnmorskan, få tydlig information och att de gavs tid att beskriva sina önskemål inför

    förlossningen. Kvinnorna upplevde vården som respektfull, tillgänglig, känslomässigt

    stöttande samt säker och kompetent.

    Slutsats:

    Kontinuerlig barnmorskeledd vård under mödravård, förlossning och

    postpartumperioden kan stärka kvinnas känsla av delaktighet i vården, påverka relationen

    mellan kvinnan och barnmorskan på ett positivt sätt samt stärka kvinnans självtillit inför

    födandet.

  • 214.
    Blomgren, Pernilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pihlström, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Dagbok på IVA-patienters upplevelser: En litteraturöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som värdefullt att läsa dagboken och att titta på fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hänt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en större sjukdomsinsikt och en mer realistisk målsättning för tillfrisknandet. Det var krävande och det väcktes starka känslor och reaktioner hos patienterna när de läste i dagboken. Dagboken fungerade som ett stöd för lång tid framöver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mänsklig ton samt med ett språk som var lätt att förstå. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis på vad de gått igenom. Det uppföljande återbesöket på IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt för att öka förståelsen av innehållet i dagboken och av vad som hänt under vårdtiden på IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning, större förståelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medföra förbättrad hälsa och ökad livskvalitet.

  • 215.
    Blomkvist, Sven
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grønning, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Musik som verktyg inom vården av personer med demenssjukdom – en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Globalt räknas demenssjukdom till en av de stora folksjukdomarna. Symtomen på demenssjukdom delas in i kognitiva- psykiska- beteendemässiga och kroppsliga symtom. Dessa symtom orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom och det är också svårt för anhöriga och vårdpersonal att möta de som drabbas av demenssjukdom och dessa symtom. Vård och omsorg vid demenssjukdom ska enligt Socialstyrelsen ges från ett personcentrerat förhållningssätt. Tidigare forskning visar att personcentrerad vård förordas som metod för att ge vård av hög kvalitet. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnad. Omvårdnadens konsensusbegrepp är människa, hälsa, omvårdnad och miljö. Tidigare forskning visar att musik kan vara en användbar del i att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdomar, både ur ett patient- och personalupplevt perspektiv. Syfte: Att sammanställa forskning som beskriver hur musik används inom demensvården och påvisa dess eventuella påverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt för att sammanställa kunskapsläget. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO med sökorden ”dementia”, ”music”, ”care” och ”nurs*”. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades 16 artiklar. Artiklarna analyserades, tolkade och sammanställdes i en resultatmatris. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade att musik som en del av demensvården hade positiv effekt på symtomen tillhörande demenssjukdomarna. De påtagligaste positiva effekterna visade sig inom de fyra områdena beteendemässiga- psykologiska och kognitiva symtom samt livskvalitativa värden. Slutsats: Musik är ett bra alternativ och/eller tillägg i demensvården och behandlingen av personer med demenssjukdom

  • 216.
    Blomqvist, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustafson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av och strategier vid svåra samtal med patienter i livets slut – en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och strategier vid svåra samtal med patienter i livets slut.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 14 stycken artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats.

    Resultat: Sjuksköterskor upplevde samtal med patienter i livets slut som någonting svårt. Bristande kunskap var något som sjuksköterskorna ansåg påverkade deras genomförande av svåra samtal. Svåra samtal kunde hanteras med hjälp av olika strategier. Sjuksköterskorna hade strategier som handlade om att försöka bygga en relation med patienten. De förberedde sig innan de skulle möta patienten för att ha en sådan bra bild av patientens situation som möjligt. Förhållningssättet gentemot patienten kunde de anpassa beroende på vilken patient de mötte. En del sjuksköterskor hade som strategi att undvika de svåra samtalen med patienter i livets slut, det på grund av en okunskap om hanteringen av svåra samtal.

    Slutsats: De bristande kunskaperna påverkade sjuksköterskornas hantering av svåra samtal och därför är det av stor betydelse att de får möjlighet att ta del av mer teoretisk utbildning. Erfarenhetsutbyte med kollegor och andra professioner kan leda till kunskap för att utveckla strategier för att underlätta hanteringen av svåra samtal.

  • 217.
    Boberg, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grannas, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med kognitiv svårighet som ADHD: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt vanligare diagnos bland vuxna. Sjuksköterskor behöver ha handlingsberedskap och kunna möta denna patientgrupps omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser i omvårdnaden kring patienter med kognitiva svårigheter med fokus på ADHD.

    Metod: Designen är en litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Insamling av data har skett via databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed.

    Resultat: Granskningen av artiklarna resulterade i två huvudteman: Förutsättningar och begränsningar i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD, med tre underteman; Tid, Bemötande och Attityder och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt mellan vårdinstanser med två underteman; Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan vårdinstanser. Resultatet visar att förutsättningar och begränsningar påverkade omvårdnaden exempelvis tid, attityder och relationer. Det kunde förekomma negativa attityder hos vårdpersonal gällande patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient upplevdes gynna omvårdnaden. Kommunikation var en viktig del i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En samordnande sjuksköterska ansågs vara till hjälp vid omvårdnad av patienter med inlärningssvårigheter.

    Konklusion: Kommunikation är en viktig faktor i omvårdnad av patienter med ADHD och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden. Tid och patientens förutsättningar kan påverka sjuksköterskans kommunikationsmöjligheter.

  • 218.
    Boccaccio, Jamila
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Schytz Lindqvist, Jeanette
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    En meningsfull tillvaro för den äldre människan: En litteraturöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

  • 219.
    Bodin, Annelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ringlund, Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård inom vård- och omsorgsboende – En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Personcentrerad vård innebär att vården utgår från patienten och dess upplevelse av ohälsa och sjukdom, sociala sammanhang och dess närstående. Personcentrerad vård utgår från tre nyckelbegrepp som Centrum för personcentrerad vård arbetat fram och dessa är; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar med personcentrerad vård; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation, på somatiska avdelningar på vård- och omsorgsboenden.  Metod Deskriptiv studie med kvalitativ deduktiv ansats. Studien baserades på åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i ett tema; Samtal som redskap för att praktisera personcentrerad vård. Tre kategorier var förutbestämda och sju subkategorier identifierades: Partnerskap; ta del av den äldres kunskap, ta del av anhörigas kunskap, omvårdnadspersonalens kunskap, sjuksköterskans kunskap, Patientberättelsen och Dokumentation; dokumentation i levnadsberättelsen, dokumentation i genomförandeplan och dokumentation i dokumentationssystemet utifrån personcentrerad vård.  Konklusion Samtalet är en av sjuksköterskans viktigaste redskap för att praktisera personcentrerad vård. Genom samtal bygger sjuksköterskan en relation till den äldre och utvecklar ett partnerskap. Samtal är även en förutsättning för att skapa relation till anhöriga samt för ett välfungerande teamarbete. Dock visade det sig att sjuksköterskorna upplevde att de arbetade för långt från den äldre personen och att de inte alltid hade tid för fördjupade samtal.

  • 220. Bogren Jungmarker, Emily
    et al.
    Lindgren, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hildingsson, Ingegerd
    Playing the second fiddle is okay: Swedish fathers' experiences of prenatal care2010Ingår i: Journal of midwifery & women's health, ISSN 1526-9523, E-ISSN 1542-2011, Vol. 55, nr 5, s. 421-429Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, prospective fathers are encouraged and welcome to attend prenatal visits, and pregnant women assess their partners’ involvement in prenatal care as very important. The aim of this study was to describe expectant fathers’ experiences of and involvement in prenatal care in Sweden. Data were drawn from a 1-year cohort study of 827 Swedish-speaking fathers recruited during their partners’ mid-pregnancy and followed up two months after childbirth. The participants reported that the most important issues in prenatal care were the woman’s physical and emotional wellbeing and the support she received from her midwife. However, care was identified as deficient in nearly all aspects of information, medical care, and fathers’ involvement. “Excessive” care was also reported and related to how the father was treated by the midwife, mainly in terms of attention to his emotional wellbeing. Although fathers prioritize the needs of their pregnant partners, it is important for caregivers to assess fathers’ needs and incorporate a family-oriented approach to prenatal care.

  • 221.
    Bogren, M.
    et al.
    PhD Student, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Bajracharya, U.
    Maharajgunj Nursing Campus, Tribhuvan University, Nepa.
    Berg, M.
    Professor, Sahlgrenska Academy, Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Mälardalens högskola.
    Ireland, J.
    Midwife, RCM Union Learning Rep & Supervisor of Midwives, St Mary's Maternity Unit, Poole Hospital, United Kingdom.
    Simkhada, P.
    Senior Lecturer, School of Health and Related Research (ScHARR) University of Sheffield and MMIHS, United Kingdom.
    Van Teijlingen, Edwin
    Professor, Centre for Midwifery, Maternal & Perinatal Health, Bornemouth University & Visiting Professor, MMIHS, Tribhuvan University, United Kingdom.
    Nepal needs midwifery2013Ingår i: Journal of Manmohan Memorial Institute of Health Sciences, ISSN 2091-1041, Vol. 1, nr 2, s. 41-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 222.
    Bogren, Malin
    et al.
    UNPF, Bangladesh.
    Begum, Farida
    UNPF, Bangladesh.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    The historical development of the midwifery profession in Bangladesh2017Ingår i: Journal of Asian Midwives (JAM), ISSN 2409-2290, Vol. 4, nr 1, s. 65-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sexual and reproductive health and rights have been identified as the core areas of practice, theory and research for the midwifery profession. The midwifery profession, as defined by the International Confederation of Midwives Global Standards, is new in Bangladesh. This paper aims to give an overview of the historical process that has taken place in the past decades to develop the midwifery profession in Bangladesh. The professional development of midwives is the result of many years of collaboration and relationship building among stakeholders such as the government, non-government organizations, academia, professional associations, United Nations agencies, and donors. All are working toward achieving the common goal of preventing/ reducing maternal and child mortality through education, the development of supportive laws, policies and guidelines, and the deployment of midwives. Lessons learnt from the Bangladesh experience can provide useful guidance for other countries in Asia that are currently establishing midwifery as a profession that aims to provide safe and high quality sexual, reproductive, maternal and newborn care.

  • 223.
    Bogren, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Opportunities, challenges and strategies when building a midwifery profession. Findings from a qualitative study in Bangladesh and Nepal2018Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 16, s. 45-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    The aim of this paper was to identify opportunities and challenges when building a midwifery profession in Bangladesh and Nepal.

    Methods

    Data were collected through 33 semi-structured interviews with government officials, policy-makers, donors, and individuals from academia and non-government organizations with an influence in building a midwifery profession in their respective countries. Data were analyzed using content analysis.

    Findings

    The opportunities and challenges found in Bangladesh and Nepal when building a midwifery profession emerged the theme “A comprehensive collaborative approach, with a political desire, can build a midwifery profession while competing views, interest, priorities and unawareness hamper the process”. Several factors were found to facilitate the establishment of a midwifery profession in both countries. For example, global and national standards brought together midwifery professionals and stakeholders, and helped in the establishment of midwifery associations. The challenges for both countries were national commitments without a full set of supporting policy documents, lack of professional recognition, and competing views, interests and priorities.

    Conclusion and clinical application

    This study demonstrated that building a midwifery profession requires a political comprehensive collaborative approach supported by a political commitment. Through bringing professionals together in a professional association will bring a professional status. Global standards and guidelines need to be contextualized into national policies and plans where midwives are included as part of the national health workforce. This is a key for creating recognized midwives with a protected title to autonomously practice midwifery, to upholding the sexual and reproductive health and rights for women and girls.

  • 224.
    Bogren, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Byrskog, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    What prevents midwifery quality care in Bangladesh? A focus group enquiry with midwifery students2018Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 18, nr 1, artikel-id 639Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: With professional midwives being introduced in Bangladesh in 2013, the aim of this study was to describe midwifery students perceptions on midwives' realities in Bangladesh, based on their own experiences.

    METHOD: Data were collected through 14 focus group discussions that included a total of 67 third-year diploma midwifery students at public nursing institutes/colleges in different parts of Bangladesh. Data were analyzed deductively using an analytical framework identifying social, professional and economical barriers to the provision of quality care by midwifery personnel.

    RESULTS: The social barriers preventing midwifery quality care falls outside the parameters of Bangladeshi cultural norms that have been shaped by beliefs associated with religion, society, and gender norms. This puts midwives in a vulnerable position due to cultural prejudice. Professional barriers include heavy workloads with a shortage of staff who were not utilized to their full capacity within the health system. The reason for this was a lack of recognition in the medical hierarchy, leaving midwives with low levels of autonomy. Economical barriers were reflected by lack of supplies and hospital beds, midwives earning only low and/or irregular salaries, a lack of opportunities for recreation, and personal insecurity related to lack of housing and transportation.

    CONCLUSION: Without adequate support for midwives, to strengthen their self-confidence through education and through continuous professional and economic development, little can be achieved in terms of improving quality care of women during the period around early and late pregnancy including childbirth.The findings can be used for discussions aimed to mobilize a midwifery workforce across the continuum of care to deliver quality reproductive health care services. No matter how much adequate support is provided to midwives, to strengthen their self-confidence through education, continuous professional and economic development, addressing the social barriers is a prerequisite for provision of quality care.

  • 225. Bogren, Malin
    et al.
    Rosengren, Josefin
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Berg, Marie
    Build professional competence and equip with strategies to empower midwifery students - An interview study evaluating a simulation-based learning course for midwifery educators in Bangladesh.2019Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 35, s. 27-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Use of simulation-based learning in midwifery education programmes is crucial. Due to midwifery educators in Bangladesh were lacking competence in using such pedagogical methods in their teaching, they were invited to participate in a simulation-based learning course. In this paper, we present a study on the perceived usefulness of this course. Semi-structured individual interviews were conducted with 17 of the 28 midwifery educators participating on the course and data were analysed using inductive content analysis. Findings showed that the simulation-based learning course for midwifery educators in Bangladesh was useful. It "builds the professional competence of midwifery educators" and "equips them with strategies to empower midwifery students". The findings show that a simulation-based learning course is of major importance in pre-service education in settings where the capacity of midwifery educators needs to be strengthened. However, without continuous in-service training, the midwives' competence will deteriorate and this in turn will threaten the quality of midwifery education and the midwifery profession. Thus, contextualized pre- and in-service simulation-based education to secure midwifery core competencies is necessary. Simultaneously implementing and evaluating pre- and in-service education programmes is the next step in the struggle to increase the quality of maternity care services.

  • 226. Bogren, Malin
    et al.
    Sathyanarayanan, Doraiswamy
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akhter, Halima
    Akter, Dalia
    Begum, Momtaz
    Chowdhury, Merry
    Das, Lucky
    Akter, Rehana
    Khatun, Yamin Ara
    Development of a context specific accreditation assessment tool for affirming quality midwifery education in Bangladesh2018Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 61, s. 74-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: using the International Confederation of Midwives (ICM) Global Standards for Midwifery Education as a conceptual framework, the aim of this study was to explore and describe important 'must haves' for inclusion in a context-specific accreditation assessment tool in Bangladesh.

    DESIGN: A questionnaire study was conducted using a Likert rating scale and 111 closed-response single items on adherence to accreditation-related statements, ending with an open-ended question. The ICM Global Standards guided data collection, deductive content analysis and description of the quantitative results.

    SETTING: twenty-five public institutes/colleges (out of 38 in Bangladesh), covering seven out of eight geographical divisions in the country.

    PARTICIPANTS: one hundred and twenty-three nursing educators teaching the 3-year diploma midwifery education programme.

    FINDINGS: this study provides insight into the development of a context-specific accreditation assessment tool for Bangladesh. Important components to be included in this accreditation tool are presented under the following categories and domains: 'organization and administration', 'midwifery faculty', 'student body', 'curriculum content', 'resources, facilities and services' and 'assessment strategies'. The identified components were a prerequisite to ensure that midwifery students achieve the intended learning outcomes of the midwifery curriculum, and hence contribute to a strong midwifery workforce. The components further ensure well-prepared teachers and a standardized curriculum supported at policy level to enable effective deployment of professional midwives in the existing health system.

    KEY CONCLUSIONS: as part of developing an accreditation assessment tool, it is imperative to build ownership and capacity when translating the ICM Global Standards for Midwifery Education into the national context.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: this initiative can be used as lessons learned from Bangladesh to develop a context-specific accreditation assessment tool in line with national priorities, supporting the development of national policies.

  • 227.
    Bohlin, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Eleonore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personcentrerad vård i praktiken: Identifiering avbarriärer ur ett sjuksköterskeperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund

    bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt

    hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården

    står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat

    förhållningssätt i den dagliga vården.

    Syfte:

    Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i mötet med patienten.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på

    16 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra

    kategorier:

    Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt

    Kommunikation och Patient berättelsen.

    Resultatet tyder på samarbetssvårigheter

    mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt

    rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och

    bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat

    förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid

    påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var

    en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet.

    Konklusion:

    Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal

    barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med

    patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt

    arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en

    del av den dagliga praktiken.

  • 228.
    Boland, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bång, Christina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    När barn misstänks fara illabarnhälsovårdssjuksköterskorserfarenheter avanmälningsplikten: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan i barnhälsovården (BHV) har en betydande uppgift att tidigt uppmärksamma när ett barn far illa. De har även en lagstadgad skyldighet att anmäla det till socialtjänsten. Detta är i likhet med andra yrkesgrupper som möter barn i tjänsten. Tidigare forskning visar dock på en varierande följsamhet till anmälningsplikten.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av att identifiera tecken och anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa.Metod: Kvalitativ innehållsanalys som baserades på fem semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor verksamma inom BHV.Resultat: Att identifiera och anmäla när barn misstänks fara illa kunde innebära att oroa sig för barn, att samverka med kollegor och andra professioner samt att ha en god relation med familjen. Vidare kunde det innebära att verka för barns bästa, att bli påverkad på ett personligt plan samt att ta kontakt och samverka med socialtjänsten. Samverkan med kollegor inom BHV och familjecentral framhölls som mycket betydande. Det mest framträdande i kontakten med socialtjänsten var svårigheter och frustration över utebliven återkoppling samt önskemål om ett förbättrat samarbete.Slutsats: Tidigare forskning visar att det är varierande följsamhet till anmälningsskyldigheten när barn misstänks fara illa. Det har visat sig att det finns hinder som försvårar BHV-sjuksköterskans arbete. I föreliggande studie framkom att ett bristfälligt samarbete mellan socialtjänsten och BHV-sjuksköterskorna kunde utgöra ett sådant hinder. Vidare framkom att stöd från kollegor och ett nära samarbete med andra professioner inom barnhälsovården var av stor betydelse i arbetet med att identifiera och anmäla när barn misstänks fara illa.

  • 229.
    Boman, Alexandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nykvist, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna med fokus på handhygien: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada inom hälso-och sjukvården och leder till ökat lidande hos patienten, längre vårdtider samt högre kostnader. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas av hälso-och sjukvårdspersonalen genom följsamhet till basala hygienrutiner. Trots att det finns gällande föreskrifter kring detta är följsamheten bland hälso-och sjukvårdspersonalen låg. Det är därför viktigt att ta reda på vilka faktorer som kan ge personalen en ökad följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner med fokus på handhygien.

    Metod:

    Metoden för denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod, som sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

    Resultat:

    Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt framträdande faktorer som ger ökad följsamhet var kunskap, utbildning och placering av hygienmaterial och handfat. Även tid, stressiga och akuta situationer påverkade följsamheten.

    Slutsats:

    Följsamheten till handhygien är låg, trots gällande föreskrifter och nationella insatser. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till för att öka hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och denna litteraturöversikt kan bidra med ökad kunskap om dessa faktorer.

  • 230.
    Bond, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kalles, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av omvårdnad på en akutmottagning: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser patienter hade av olika omvårdnadsaspekter vid besök på en akutmottagning. Metod: Vetenskapliga artiklar till studien har sökts via databaserna PubMed, Medline och Cinahl samt sökmotorn ELIN@Dalarna. Resultat: Miljön i väntrummet visade sig vara mycket viktig eftersom det ofta förekom långa väntetider. Väntetiden var en viktig aspekt för upplevelsen av besöket på akutmottagning. Lång väntetid gav en negativ upplevelse av besöket. Det framkom att information om varför det var väntetid samt varför prover och behandling utfördes var betydelsefullt. Upplevelser av att få vara delaktig i omvårdnaden var en aspekt som stod i nära samband med patienternas tillfredsställelse med omvårdnaden på akutmottagningen. En anhörigs närvaro var betydelsefull för tryggheten vid akutmottagningsbesöket. Diskussion: Då det handlar om patientens omvårdnad är det av vikt att patienten får den information som krävs för att kunna följa med i vårdprocessen. Sjuksköterskan kan vara ett stöd i att finna mening och på så vis stärka känslan av trygghet under besöket på akutmottagningen. Slutsats: Adekvat information till patient och närstående hjälpte patienten att acceptera väntetiden, förstå undersökning och behandling samt känna sig delaktig. . Det var viktigt att patienten fick känna sig sedd och bekräftad av sjuksköterskan samt att det fanns en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

  • 231.
    Boquist, Linnéa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Marit
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Beröringsbehandling hos patienter med cancer: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är

    den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid

    både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och

    främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när

    en dödlig sjukdom drabbar en människa.

    Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och

    patienter med cancer.

    Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga

    artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa.

    Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av

    beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under

    området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande

    inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet.

    Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i

    beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling.

    Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta,

    ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten

    mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades.

    Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

  • 232.
    Borch, Ellen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hillervik, Charlotte
    Upplevelser av kroppslig beröring i omvårdnadsarbetet - patienter berättar2004Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 24, nr 74, s. 48-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 233.
    Borch, Ellen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sörensen Duppils, Gill
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hov, Reidun
    Athlin, Elsy
    Group supervision to strengthen nurses in their preceptor role in the bachelor nursing education: Perceptions before and after participation2013Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 13, nr 2, s. 101-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A collaborative project was carried out at four bachelor nursing colleges in Sweden and Norway, to support preceptors in the clinical fields by means of group supervision.

    The aim of this study was to investigate the preceptors’ views on their own ability and satisfaction in the role before and after taking part in group supervision during one year and to describe their perception of the supervision model used.

    Method: Forty-five preceptors participated in the study. Baseline and endpoint questionnaires were used for data collection. 

    Results: Before taking part in group supervision most preceptors expressed that they were content with their ability and knowledge with regards to the preceptor role.  Despite this most of them considered that the participation had increased their ability to supervise students, and more than half of them considered that it also had promoted to their personal development. At the end of the project a majority of them had positive experiences of group supervision. Most of the structure and climate factors in the supervision model were considered important and almost all were highly realised. Conclusion: The study showed that group supervision could be a valuable tool to provide support to preceptors in bachelor nursing education.

  • 234.
    Borelius, Charlotta
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors arbetstid i fokus: En deskriptiv tvärsnittsstudie och kvalitativa intervjuer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.

  • 235.
    Borg, Sixten
    et al.
    Lund University, Department of Clinical Sciences in Malmö, Health Economics Unit, Medicon Village, SE-223 81 Lund, Sweden.
    Eeg-Olofsson, Katarina
    University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy, Institute of Medicine, SE-413 46 Gothenburg, Sweden and Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Palaszewski, Bo
    Region Västra Götaland, Department of Data Management and Analysis, SE-405 44 Gothenburg, Sweden.
    Svedbo Engström, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy, Institute of Medicine, SE-413 46 Gothenburg, Sweden.
    Gerdtham, Ulf-G
    Lund University, Department of Clinical Sciences in Malmö, Health Economics Unit, Medicon Village, SE-223 81 Lund, Sweden; The Swedish Institute for Health Economics (IHE), Box 2127, SE-220 02 Lund, Sweden; Department of Economics, School of Economics and Management, Box 7082, SE-220 07 Lund, Sweden.
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy, Institute of Medicine, SE-413 46 Gothenburg, Sweden and Centre of Registers Västra Götaland, SE-413 45 Gothenburg, Sweden.
    Patient-reported outcome and experience measures for diabetes: development of scale models, differences between patient groups and relationships with cardiovascular and diabetes complication risk factors, in a combined registry and survey study in Sweden2018Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 1, artikel-id e025033Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose The Swedish National Diabetes Register (NDR) has developed a diabetes-specific questionnaire to collect information on individuals' management of their diabetes, collaboration with healthcare providers and the disease’s impact on daily life. Our main objective was to develop measures of well-being, abilities to manage diabetes and judgements of diabetes care, and to detect and quantify differences using the NDR questionnaire.

    Design, setting and participants The questionnaire was analysed with using responses from 3689 participants with type 1 and 2 diabetes, randomly sampled from the NDR population, combined with register data on patient characteristics and cardiovascular and diabetes complication risk factors.

    Methods We used item response theory to develop scales for measuring well-being, abilities to manage diabetes and judgements of diabetes care (scores). Test–retest reliability on the scale level was analysed with intraclass correlation. Associations between scores and risk factor levels were investigated with subgroup analyses and correlations.

    Results We obtained scales with satisfactory measurement properties, covering patient reported outcome measures such as general well-being and being free of worries, and patient reported experience measure, for example, access and continuity in diabetes care. All scales had acceptable test–retest reliability and could detect differences between diabetes types, age, gender and treatment subgroups. In several aspects, for example, freedom of worries, type 1 patients report lower than type 2, and younger patients lower than older. Associations were found between some scores and glycated haemoglobin, but none with systolic blood pressure or low-density lipoprotein cholesterol. Clinicians report positive experience of using scores, visually presented, in the patient dialogue.

    Conclusions The questionnaire measures and detects differences in patient well-being, abilities and judgements of diabetes care, and identifies areas for improvement. To further improve diabetes care, we conclude that patient-reported measures are important supplements to cardiovascular and diabetes complication risk factors, reflecting patient experiences of living with diabetes and diabetes care.

  • 236.
    Borgström, Maritza
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Föräldrars erfarenhet av behandling med Minifom och Semper magdroppar vid kolik: en kvantitativ, deskriptiv studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kolik drabbar minst 10 % av nyfödda och föräldrar söker hjälp. Syftet var att presentera varför barn vars föräldrar sökte hjälp för kolik inte inkluderades i två studier där effekten av akupunktur vid kolik studerades samt att beskriva användningen av Minifom och Semper magdroppar bland de barn som enligt dagboksregistrering fortfarande uppfyllde kriterierna för spädbarnskolik efter vecka med komjölksfri kost.

    Metod: En deskriptiv studie baserad på opublicerade data från två RCT där effekten av akupunktur på 228 spädbarn med kolik studerades. Screeninglistor och bakgrundsdata från ett frågeformulär besvarat av barnets föräldrar analyserades.

    Resultat: 636 spädbarn screenades för deltagande. 389 av dessa inkluderades inte eftersom de enligt dagboken skrek < 3 timmar/dag och därmed inte uppfyllde kriterierna för kolik. Antingen hade föräldrarna överskattat mängden skrik eller så minskade koliksymtomen vid införandet av komjölkproteinfri kost. 93 % i den första studien (2010) och 76 % i den andra (2015) hade behandlats med Minifom men endast 3 % respektive 5 % av föräldrarna rapporterade effekt av behandlingen. Probiotikaanvändningen ökade från 15 % till 86 % i den andra studien, ingen respektive 3 % rapporterade effekt.

    Slutsats: Dagboksregistrering är värdefullt för att bedöma spädbarnsskrik och kan hjälpa distriktssköterskor att anpassa stödet till dessa familjer. Komjölkproteinfri kost hjälper många barn med koliksymtom. De flesta föräldrar hade använt Minifom och probiotika utan tillfredställande effekt.

  • 237.
    Bornehag, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Victoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseendehälsofrämjande åtgärder: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt, huvudsakligen på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Genom hälsofrämjande åtgärder kan typ 2 diabetes förebyggas och undvikas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseende hälsofrämjande åtgärder.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämne. Artiklarna har granskats och sammanställts under kategorierna Upplevelser avseende hälsofrämjande åtgärder och Upplevelser av råd avseende hälsofrämjande åtgärder.Resultat: Personer med typ 2 diabetes upplevde svårigheter i att förändra sina kostvanor och fysiska aktivitetsvanor. Kunskap om hälsofrämjande åtgärder fanns, dock saknades motivation och kunskap hur de skulle åstadkomma dessa. Råd och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, närstående och gruppbildningar upplevdes som en viktig faktor för genomförandet av hälsofrämjande åtgärder.Slutsats: Personer med typ 2 diabetes har behov av stöd från olika parter för att hälsofrämjande åtgärder ska kunna genomföras. Att förändra sina kost- och fysiska aktivitetsvanor har ibland upplevts svårt. Med stöd från hälso- och sjukvård, närstående och grupputbildningar kan strategier för hälsofrämjande förändringar skapas. Genom att möta personer i samma situation kan personer med typ 2 diabetes få ett positivt kunskapsutbyte.

  • 238. Bostrom, Anne-Marie
    et al.
    Rudman, Ann
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustavsson, Jens Petter
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Inst, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Div Nursing, Huddinge, Sweden.
    Factors associated with evidence-based practice among registered nurses in Sweden: a national cross-sectional study2013Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 13, artikel-id 165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Evidence-based practice (EBP) is emphasized to increase the quality of care and patient safety. EBP is often described as a process consisting of distinct activities including, formulating questions, searching for information, compiling the appraised information, implementing evidence, and evaluating the resulting practice. To increase registered nurses' (RNs') practice of EBP, variables associated with such activities need to be explored. The aim of the study was to examine individual and organizational factors associated with EBP activities among RNs 2 years post graduation.

    Methods: A cross-sectional design based on a national sample of RNs was used. Data were collected in 2007 from a cohort of RNs, included in the Swedish Longitudinal Analyses of Nursing Education/Employment study. The sample consisted of 1256 RNs (response rate 76%). Of these 987 RNs worked in healthcare at the time of the data collection. Data was self-reported and collected through annual postal surveys. EBP activities were measured using six single items along with instruments measuring individual and work-related variables. Data were analyzed using logistic regression models.

    Results: Associated factors were identified for all six EBP activities. Capability beliefs regarding EBP was a significant factor for all six activities (OR = 2.6 - 7.3). Working in the care of older people was associated with a high extent of practicing four activities (OR = 1.7 - 2.2). Supportive leadership and high collective efficacy were associated with practicing three activities (OR = 1.4 - 2.0).

    Conclusions: To be successful in enhancing EBP among newly graduated RNs, strategies need to incorporate both individually and organizationally directed factors.

  • 239. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustavsson, Petter
    Wallin, Lars
    Registered nurses' application of evidence based practice - A national survey2010Ingår i: The 2010 Knowledge Utilization Colloquium, Halifax, Kanada, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 240. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustavsson, Petter
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Registered nurses' application of evidence based practice: a national survey2009Ingår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 15, nr 6, s. 1159-1163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Evidence-based practice (EBP) is a worldwide approach to improving health care. There is, however, a shortage of studies examining whether or not newly graduated health care professionals are actually applying EBP in their daily work.

    Objectives. To examine the application of EBP in clinical practice by registered nurses (RNs) 2 years post graduation and to explore whether the application of EBP differed with regard to the clinical settings where RNs were working.

    Method. A cross-sectional design using a national sample. Data were collected in 2007 from 987 RNs (response rate 76%). Six items measuring respondents' self-reported extent of applying EBP were used.

    Results. Of the 987 RNs, 19% formulated questions and performed searches in data bases, 56% used other information sources, 31% appraised the literature, 30% participated in practice development and 34% participated in evaluating clinical practice. A greater proportion of the RNs working in elder care applied EBP compared with the RNs working in hospitals, psychiatric care and primary care.

    Conclusions. The RNs applied the components of EBP to a rather low extent 2 years post graduation despite EBP being an important objective in Swedish health care and educational programmes since the 1990s. These findings support other studies reporting the implementation of EBP in organizations as a complex and often slow process. The differences in the RNs extent of applying EBP in relation to their workplace indicate that contextual factors and the role of the RN in the organization are of importance for getting EBP into practice.

  • 241.
    Boström, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Holmström, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa: En enkätstudie2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex månader. Mödravårdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittstudie. Data insamlades via enkäter, 418 deltagare inkluderades. Data har analyserats med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För deskriptiv och jämförande analys har parametriska och icke-parametriska analyser genomförts. Resultat: De kvinnor som inte ammade skattade sitt barns hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som ammat någon period. Vid tre års ålder skattade kvinnor med övervikt och fetma sitt barns hälsa sämre. Slutsats: Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor som är behov av stöd för att initiera amning och kunna bidra till anpassat stöd till dem. Abstract Sweden reports high duration of breastfeeding compared to international findings. During the last century, the frequency of breastfeeding duration has decreased in Sweden, with large regional differences. Recommendation for exclusive breastfeeding is six months. Midwives provide information about healthy benefits of breast milk, such as breast milk protecting baby´s against allergies. Research has presented associations between obesity and short duration of breastfeeding. However, there is a lack of knowledge regarding women in a Swedish context. Aim: To investigate the relation between mothers BMI, duration of breastfeeding and maternal valuation of the baby´s health during the first three year of life. Method: The study is a quantitative retrospective cross-sectional study. Data was collected through questionnaires, 418 participants were included. Data was analyzed using the SPSS. For descriptive and comparative analysis parametric and nonparamateric statistics have been used. Results: Women who did not breastfed perceived their baby´s health worse at three years compared with women who did breastfeed. Women with overweight and obesity also perceived the health of their three year old worse than the other maternal group. Conclusions: It´s important to identify women who need support to initiate breastfeeding and give them customized support.

  • 242.
    Boström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Persson, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Web-baserat stöd i astmavården – en randomiserad kontrollerad studie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka effekten på astmakontroll och lungfunktion av ett web-baserat stödprogram för astmapatienter inom primärvården.

    Metod

    Studien var en 2-armad randomiserad, kontrollerad studie med kvantitativ ansats som pågick under 6 månader. Båda grupperna fick astmavård utifrån hur den bedrivs på vårdcentralerna och interventionsgruppen fick även tillgång till ett nyskapat web-baserat stödprogram (Astmakollen) för astmapatienter. Totalt slutförde 83 deltagare studien, varav 39 ingick i interventionsgruppen och 44 i kontrollgruppen.

    Resultat

    Denna studie visade signifikant förbättring av astmakontroll hos de patienter som haft tillgång till det web-baserade stödprogrammet Astmakollen under 6 månader. Medelvärdet på astma kontroll test i interventionsgruppen steg med 2,23 poäng medan värdet i kontrollgruppen var tämligen oförändrat. Effektstorleken för denna förändring mätt i Cohens

    d var 0,57. Medelvärdet av lungfunktionen i interventionsgruppen steg med 0,3% under studietiden medan den försämrades i kontrollgruppen och effektstorleken uppgick till 0,45. Skillnaden mellan grupperna var signifikant.

    Konklusion

    I denna studie framkommer det att e-hälsa kan ge en förbättrad astmakontroll och bibehållen lungfunktion samt vara ett komplement till dagens astmavård genom att öka tillgängligheten av individanpassad och evidensbaserad vård.

  • 243. Brehmer, Lovisa
    et al.
    Alexanderson, Kristina
    Schytt, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Days of sick leave and inpatient care at the time of pregnancy and childbirth in relation to maternal age2017Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 45, nr 3, s. 222-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: To explore whether older women differ from younger women with respect to sick leave and inpatient care at the time around their first pregnancy and delivery.

    METHODS: This was a descriptive population-based cohort study. The study population included all 236,176 nulliparous women registered as living in Sweden who gave birth to their first singleton infant in 2006-2010. Data from nationwide Swedish registers were used. Maternal age was categorized in five-year intervals. Time was calculated in years with the delivery date as the starting point, from two years before and up to three years after delivery. Descriptive statistics were used to calculate mean values and ANOVA tables were used to obtain the 95% confidence intervals of the means. Restriction was used to reduce potential confounding.

    RESULTS: Women aged ⩾35 years had a higher annual mean number of sick leave days from two years before to one year after their delivery date compared with younger women. The range for all age categories in the year before the delivery date, including pregnancy, was 15.3-37.4 mean sick leave days. The mean number of inpatient days increased with each age category during the year after the date of delivery in the range 1.4-4.3 days.

    CONCLUSIONS: This first explorative study indicates the need for more knowledge on morbidity among older primiparous women. They had a higher number of days with sick leave and hospitalization in the year before and after their delivery date. This might reflect higher health risks during pregnancy and childbirth among older women; however, social factors and reverse causation might also be influential.

  • 244. Breimer, Lars
    et al.
    Leksell, Janeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Longitudinal and cross-sectional study of registered nurses in Sweden who undertake a PhD showing that nurses continue to publish in English after their PhD but male nurses are more productive than female nurses2011Ingår i: Scientometrics, ISSN 0138-9130, E-ISSN 1588-2861, Vol. 87, nr 2, s. 337-345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A review of 649 PhDs undertaken by Swedish nurses and midwives found no evidence that they stop publishing in English after their PhD. The proportion of 70% for any publication in English was similar to that of MDs. A higher proportion of male than female nurses were high publishers of six or more (52% vs. 23%) and eight or more papers (44% vs. 14%) in a 5 year period. The standard of the PhDs of Swedish nurses was comparable to those of other biomedical PhDs and was consistent in pattern over the past two decades. The gender pattern of external examiners of female nurses evolved in that 1992–94, 75% were men, during 1996–97, 54% were men and from 2000 onwards 46% were men. Nurses were examined by foreign examiners in 20% of examinations. They came primarily from Norway and USA.

  • 245.
    Breivik, Sven-Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Breivik, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fallolyckor bland äldre - Konsekvenser och prevention2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

  • 246.
    Brisenheim, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hagsköld, Ylva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning: -en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning har stora krav på sig, ansvar

    för många patienter och måste fatta många egna beslut, ibland med mycket kort

    betänketid. Vårdpersonalen möter många olika patienter med olika problem och

    personligheter, och måste bemöta varje patient så att denne känner sig bekräftad

    och sedd.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka patienters upplevelse av att

    vårdas på en akutmottagning.

    Metod: Artiklar till arbetet har söks i olika databaser. Aktuella artiklar har lästs

    och relevanta fynd har markerats, för att analyseras och sammanställa ett resultat.

    Resultat: Analysen resulterade i tre underrubriker: Information, Bemötande och

    Vårdmiljö, med uppdelning av positiva och negativa upplevelser. Många patienter

    var nöjda med vården, men hade låga förväntningar från början. Patienterna har

    förstående för personalens tuffa arbetsmiljö, men önskade att få bättre information

    om väntetid och undersökningar. De tyckte att väntetiden var för lång, och kände

    sig ofta ensamma och övergivna.

    Slutsats: Mycket behöver förändras för att patienterna ska få en mer positiv

    upplevelse av akuten. Detta arbeta kan hjälpa till att belysa vilka punkter som

    vården måste arbeta extra mycket med för att patienterna ska känna sig trygga,

    exempelvis bättre information om väntetider och ett bemötande där sjusköterskan

    ser hela patienten.

  • 247.
    Brorson, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Doulors erfarenheter av sitt arbete med somaliska invandrarkvinnor: En intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Doulor/kulturtolkar är kvinnor som ska ge sina kvinnliga landsmän stöd och hjälp i

    kontakten med den svenska hälso- och sjukvården. I Örebro läns landsting

    startades ett projekt med doulor/kulturtolkar under 2013. Syftet med denna studie

    är att utforska dessa doulors erfarenheter av sitt arbete och vilken information de

    anser är relevant för invandrarkvinnor som ska besöka en barnmorska i

    primärvården. Metoden har varit kvalitativ med individuella intervjuer med fem

    doulor i Örebro. Resultatet visade att invandrarkvinnor önskar stöd och

    information dels i form av hjälp att förstå språket och information i samband med

    besök i vården t.ex. på vårdcentral, dels i form av en djupare förklaring av

    innebörden i informationen. Doulornas uppgift har varit att förklara på ett sätt så

    att invandrakvinnorna förstår. Invandrarkvinnorna har också sökt stöd hos

    doulorna när de har haft oro angående kvinnlig könsstympning, och för att få veta

    vad cellprovtagning är. Slutsatsen är att denna studie visar överensstämmelse i

    hög grad med tidigare forskning inom området.

  • 248.
    Brorsson, Anna Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Leksell, Janeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Uppsala universitet.
    Franko, Mikael Andersson
    Lindholm Olinder, Anna
    A person-centered education for adolescents with type 1 diabetes - a randomized controlled trial2019Ingår i: Pediatric Diabetes, ISSN 1399-543X, E-ISSN 1399-5448Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Young people with type 1 diabetes and their parents need to receive person-centred education to be able to manage their diabetes. Guided Self-Determination-Young (GSD-Y) is a person-centred communication and reflection education model that can be used in educational programmes for young people with type 1 diabetes.

    OBJECTIVE: To evaluate whether GSD-Y leads to improved glycaemic control, increased self-perceived health and health-related quality of life, fewer diabetes-related family conflicts, and improved self-efficacy in a group-based intervention for adolescents starting continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) and their parents.

    METHODS: This randomized controlled trial included 71 adolescents starting CSII. Participants were followed for twelve months. The intervention group (n=37) attended seven group training sessions over a period of five months, using the GSD-Y model, the control group received standard care. Variables evaluated were HbA1c, self-perceived health, health-related quality of life, family conflicts, self-efficacy, and usage of continuous glucose monitoring.

    RESULTS: When adjusted for sex and family conflicts, there was a difference in glycaemic control between the groups at twelve months, favouring the intervention group (62 vs. 70 mmol/mol, p=0.009). When analyses were performed on boys and girls separately and adjusted for family conflicts, the only difference detected was for boys after twelve months (p=0.019). The intervention showed no effect on self-perceived health, health-related related quality of life, family conflicts, or self-efficacy.

    CONCLUSIONS: An intervention with GSD-Y may have an effect on glycaemic control. The content of the GSD-Y groups may serve as a model for person-centred care in adolescents with type 1 diabetes. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 249.