du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 506
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201. Gidhagen, Mikael
    et al.
    Gebert-Persson, Sabine
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Determinants of digitally instigated insurance relationships2011Ingår i: International Journal of Bank Marketing, ISSN 0265-2323, E-ISSN 1758-5937, Vol. 29, nr 7, s. 517-534Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to develop a conceptual model for explaining insurance customers' intentions towards using the internet as a channel for communication and interaction with insurance companies by integrating Technology Acceptance Model (TAM) and trust. Design/methodology/approach – The paper seeks to conceptually develop an integrated framework for studying and measuring the perceptions of customers towards using the internet as a source of communication and interaction. The TAM model is taken as a point of departure where trust and trustworthiness, being essential in insurance relationships, have been included in the model. Trust is divided into perceived competence, perceived benevolence and perceived integrity, which in turn affect whether the customer will find the firm trustworthy or not. A second dimension that is developed in this paper is the disposition to trust, which is defined as a customer-related factor. This disposition to trust is in turn affected by the customer's internet knowledge and product knowledge. Findings – The paper contributes by developing the model for understanding and explaining factors that affect customers' attitudes and intentions towards on-line interactions. By emphasizing internet-, customer- and Ffrm-related factors, it would arguably be possible to explain factors that affect trust, and trustworthiness, as well as the customer's attitudes towards the organization and the communication and distribution channel while also integrating the customer-specific factors. Research limitations – The model developed in this paper is conceptual and needs to be tested empirically. Originality/value – The findings of this paper will serve as a basis for further research aiming at answering the research question on what factors affect customers' attitudes towards using the internet as an interface within the financial services sector. It also contributes to practices by identifying and defining factors that can affect trust in relationships as well as the choice of communication and distribution channels depending on customers' attitudes.

  • 202.
    Golkhari Baghini, Amir
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Small firms and social media Contributions: Contributions of using Facebook as a social media in promotion mix for small firms A single case study: Pizza Express2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The internet and development of internet-based application such as social media and digital technologies changed the way of marketing communication. The emergence of social media provides the opportunity for firms to communicate with their customers in a two ways and interactive communication. There is a need for companies to adapt their marketing communication strategies to the technology development. Therefore the purpose of this research is to explore the contributions of using Facebook as a social media platform in promotion mix for small firms in local market.

    In this research a single case study; Pizza Express as a Swedish small firm has been studied in 21 days. The researcher applied mixed model approach to collect data. In order to collecting quantitative data, Facebook insight has been applied and qualitative data has been collected by the author. It should be mentioned as the author is the small firm’s owner therefore all findings are valid and accurate. Also it should be considered that as this research is a single case study research so the findings cannot be generalized and applied for all cases.

    All the data has been analyzed by applying existed theories and the models to guide the research to answer research question. In this research, new communication model by Mangold and Faulds (2009) has been used to understand how Facebook can be applied in promotion mix then Murdough (2009) social media measurement process has been considered to choose the right metrics and tools for collecting data. Then Grönoors (2004) interaction and communication model helped the author to analysis the findings.

    The results of the research showed that the small firm by using Facebook as a social media platform in promotion mix can increase brand awareness and reputation, generate word-of-mouth communication, improves customer relationship by communicating with customers and resolving their problems and uncertainties. Also using Facebook provides a knowledge platform that helps the small firm to shape and design its products and services in a way to meet its customers’ satisfaction. In the other hand the results showed that using Facebook in order to have an immediate short-term transaction was not cost efficient. Also, as customers have the opportunity to express themselves, there is a risk for small firms if they generate negative word-of-mouth which jeopardizes small firms’ brand and reputation.

  • 203.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Altruism and Normative Economics2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 204.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Cost-Benefit Analysis and Valuation of Health Care1998Ingår i: Value assumptions in economic theory / [ed] Grenholm, Carl-Henric; Helgesson, Gert, Uppsala: Uppsala University , 1998, s. 29-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Det ekonomiska välfärdsbegreppet2001Ingår i: Vår tids ekonomism, Umeå: Boréa bokförlag , 2001, s. 33-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 206.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Effektivitet i ekonomisk analys1993Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Effektivitetsförluster av skatter: De vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar2006Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, Vol. årg. 10, nr 3, s. 7-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 208.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Efficiency for Rational Fools?: The Pareto Principle and the Isolation Bias2000Ingår i: Efficiency, justice, and stability : ethical perspectives in economic analysis and practice / [ed] Grenholm, Carl-Henric; Helgesson, Gert, Uppsala: Uppsala University , 2000, s. 11-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Individuella preferenser för offentlig sjukvård2002Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, Vol. 2002, nr 3, s. 33-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 210.
    Granqvist, Roland
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Prioriteringar inom sjukvården1998Ingår i: Etik och ekonomi / [ed] Grenholm, Carl-Henric; Helgesson, Gert, Uppsala: Uppsala University , 1998, s. 99-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Granqvist, Roland
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lind, Hans
    A note on the concept of excess burden2010Ingår i: Economic Analysis and Policy, ISSN 0313-5926, Vol. 40, nr 1, s. 63-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 212.
    Granqvist, Roland
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lind, Hans
    De vanliga måtten på skatters dödviktskostnad måste ifrågasättas2001Ingår i: Ekonomiska samfundets tidskrift, ISSN 0013-3183, E-ISSN 2323-1378, Vol. 54, nr 1, s. 61-65Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 213.
    Granqvist, Roland
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lind, Hans
    Excess Burden of an Income Tax: What do mainstream economists really measure?2005Ingår i: The Review of Radical Political Economics, ISSN 0486-6134, E-ISSN 1552-8502, Vol. 37, nr 4, s. 453-470Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An income tax can have side effects like decreased labor supply and lower effort levels. These side effects are important to consider in the decision of whether to introduce the tax. The terms deadweight loss and excess burden are used by mainstream economists in this context. In this article, it is argued that according to the measures they use, an excess burden is registered, even if there are no actual side effects. The explanation is that they actually measure the difference between the situation with the income tax and a situation with a hypothetical lump sum tax. Because lump sum taxes are not realistic alternatives, for administrative and political reasons, the conventional measurements are irrelevant from a policy perspective.

  • 214.
    Granqvist, Roland
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lind, Hans
    Inkomstskatters dödviktskostnad: Har nationalekonomer verkligen mätt det som är relevant?2000Ingår i: Ekonomiska samfundets tidskrift, ISSN 0013-3183, E-ISSN 2323-1378, Vol. 53, nr 1, s. 71-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 215.
    Granqvist, Roland
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lind, Hans
    Om definition och mätning av skatters dödviktskostnad2002Ingår i: Ekonomiska samfundets tidskrift, ISSN 0013-3183, E-ISSN 2323-1378, Vol. 55, nr 2, s. 162-165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 216.
    Granqvist, Roland
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lind, Hans
    The Operationalisation of "Excess Burden": Why the efficiency loss of taxes might be considerably lower than economists commonly believe2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Grek, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Growing profitable or growing from profits: A commentManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Grek, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Dougherty, Mark
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Auxiliary variables for nonresponse adjustment in business surveysManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Grek, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Dougherty, Mark
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Determinants of debt leverage ratios in Swedish listed companiesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Grenholm, William
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Sponsring av Skid-VM i Falun: En studie av regionala sponsorers vilja att delta isponsornätverket Beyond Skiing2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stora idrottsevenemang är till stor del beroende av de intäkter som kommer från sponsrandeföretag. Inför skid-VM i Falun 2015 startade organisationen Beyond Skiing Foundation ABett projekt i form av ett sponsornätverk. Projektet kom att kallas Beyond Skiing och syftet varatt försöka locka regionala- företag, kommuner och organisationer att sponsra skid-VM.Tanken med sponsornätverket var att ge ett värde till projektets medlemmar som ville varamed och sponsra skid-VM, men som inte ville betala den summa pengar som krävdes för attbli huvudsponsorer till evenemanget.Syftet med denna undersökning är att förklara varför en heterogen grupp sponsorer utspriddaöver en stor region ingick i ett regionalt sponsornätverk. Urvalet bestod av medlemmarna iBeyond Skiing. Vidare gjordes ett urval att medlemmarna skulle vara lokaliserade i Dalarna,men utanför Falun. Anledningen till varför regionala sponsorer utan direkt geografiskkoppling till Falun valdes, var att kopplingen mellan deras sponsring av skid-VM kan påförhand ses som mer komplex och onaturlig jämfört med sponsorer från Falun, eftersomsponsring i mindre skala tenderar att röra samarbeten med sponsrade enheter inom samma ort.Data till studien samlades in genom fem kvalitativa telefonintervjuer. Resultatet indikerar påatt medlemmarna i Beyond Skiing hade tydliga kommersiella mål med sin sponsring av skid-VM och att sponsra endast genom goodwill var i detta fall mindre förekommande. Studien harvisat att sponsringssamarbetes specifika erbjudanden och regionala motiv har varit tvåbidragande orsaker till varför sponsorerna ville sponsra skid-VM. Särskilt nöjda varsponsorerna med nätverksträffarna som Beyond Skiing Foundation anordnade förmedlemmarna inom Beyond Skiing.

  • 221.
    Gullberg, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    A hitch hook device for improved mobility for farm tractor with unpowered trailer2004Ingår i: Baltic Forestry, ISSN 1392-1355, Vol. 10, nr 1, s. 89-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 222.
    Gullberg, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    A method for integrated extraction of logging residues and soil scarification on a small scale2006Ingår i: Biomass and Bioenergy, ISSN 0961-9534, E-ISSN 1873-2909, Vol. 30, nr 12, s. 1035-1042Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A new method for integrated haulage of logging residues and soil scarification on a small-scale has been evaluated. The base machine was a farm tractor to which a grapple loader trailer was attached. The grapple loader had an attachment on the grapple used for the integrated recovery of forest energy from logging residues and soil scarification. The machine was in this case, when hauling the logging residues fresh, also used for hauling round wood. It may even be used for, e.g. spreading wood ashes (only simulated). Conventional machine systems with special machines for all four types of work result in very high fixed costs for moving, etc. which makes cost unacceptable for many small sites. Effective time per dry ton of logging residues was 28.4min in the integrated method, of which soil scarification was 14.3min. Average load size was about 1.3ton dry matter (about 2.9m3 solid). The soil scarification plots covered 12% of the surface. Cost calculations show that the integration of several activities results in substantially lower costs for small harvesting sites. For sites of about 1.5ha the cost is about the same as for conventional machines. The studied method creates new possibilities for self-employed forest owners to do the work themselves and, in case of lower personal cost and no moving cost, reduce cost further.

  • 223.
    Gullberg, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Soil Scarification Equipment Mounted on a Grapple Loader2003Ingår i: Baltic Forestry, ISSN 1392-1355, Vol. 9, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 224.
    Gustafsson, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Vikström, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Falu stadskärna: – Vad har konsumenterna för inställning till Falu stadskärna?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna? Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare. Vi har även utfört en mailintervju med en kommunpolitiker i Falun. De tre modeller vi valt att använda på vårt material är Intressentmodellen, då den redovisar vad som påverkar Falu stadskärna. Porters Five Forces, använder vi för att den visar konkurrensen mot Falu stadskärna. Slutligen har vi använt Performance Importance Matrix, för att den visar på vilket sätt man kan åtgärda eventuella problem i stadskärnan. Vi har även tittat på olika teorier som beskriver attraktionsfaktorer i Falu stadskärna och teorier på varför externa köpcentrum expanderar. Vi har kommit fram till att konsumenterna i Falu stadskärna är mest missnöjda med parkeringssituationen, samt butiksutbudet i Falu stadskärna. Dessa områden anser vi vara de viktigaste områdena att lägga kraft på vid bemötande av konkurrens från till exempel Kupolen.

  • 225.
    Gustafsson, Martin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Steinland, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lean inom Trafikverket: En utvärdering av Trafikverkets implementering av Lean2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Lean inom Trafikverket- En utvärdering av Trafikverkets implementering av LeanFörfattare: Martin Gustafsson & Lars-Erik SteinlandBakgrund: Lean är ett styrsystem som syftar till att förbättra flödet inom en verksamhet för att eliminera icke värdehöjande aktiviteter och uppnå bättre och snabbare resultat med mindre resurser. Trafikverket är den myndighet som ansvarar för planering och underhåll av Sveriges infrastruktur och de arbetar med att implementera Lean i verksamheten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utvärdera vad de anställda på Trafikverket har för perspektiv på implementeringen av Lean.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer. Interna dokument från Trafikverket användes som komplement för att besvara uppsatsens syfte.Slutsats: Resultatet av studien visar genom de anställdas perspektiv på implementeringen av Lean att Trafikverket har implementerat en del av de principer som återfinns inom det teoretiska resonemanget.Gällande kritiken mot Lean så riktas mest kritik mot komplexiteten och tiden det tar att införa Lean. Det för att organisationerna underskattar den tid som implementeringen kräver. Näst mest kritik riktas mot de otydliga definitionerna av Lean följt av kritik mot att det uppstår glapp mellan mål och tillämpning.

  • 226.
    Gustavsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Rekrytering till arbete av studenter från Sport Management-programmet2007Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rekryteringen till arbete av studenter från Sport Management-programmet vid Högskolan Dalarna har gått till, samt vilka personliga egenskaper och meriter som har varit avgörande för att erhålla anställning inom den idrottsrelaterade organisationen. Undersökningen har genomförts i intervjuform med arbetstagare som tidigare har studerat Sport Management samt med deras arbetsgivare. Resultatet visar att idealbakgrunden för att erhålla anställning inom idrottsrelaterade organisationer är: - Tidigare aktiv idrottare/insatt i idrotten för att veta hur det praktiska fungerar - Akademisk utbildning, förslagsvis Sport Management - Arbetslivserfarenhet inom idrotten - Brett kontaktnät - Att visa framåtanda - Utåtriktade och ambitiösa personliga egenskaper

  • 227.
    Gustavsson, Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Handeln i Hofors: En undersökning om detaljhandelns framtid2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljhandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att få en bild av läget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affärsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkätundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att läsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, så har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri. Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina dagligvaror i Hofors, men många väljer också att handla på andra orter ibland. Vad det gäller sällanköpsvaror så handlas de mer sällan i Hofors, då allt fler väljer att åka till närliggande handelsplatser för att köpa den typen av varor. Samtidigt är större delen av respondenterna nöjda med både kvalité och servicenivån i butikerna. Affärsägarna i Hofors kommun är övervägande positiva; både vad det gäller hur affärerna går nu jämfört med för några år sedan, men också vad det gäller framtiden för handeln i Hofors även om de finns dem som det går sämre för och de som inte tror på någon vidare utveckling. Jag tror att handeln i Hofors kan utvecklas men att det gäller att man satsar på att göra centrum mer attraktivt och att man måste få de boende i Hofors att se hur mycket vi faktiskt har på orten. Mycket hänger på att fler stannar kvar hemma för att handla istället för att åka iväg.

  • 228. Haftor, Darek
    et al.
    Keller, Christina
    Rapp, Birger
    Stenberg, Göran
    Sundberg, Klas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Organisering för lyckad innovationsprocess: Samspel och integration mellan innovation och produktion2018Ingår i: Management of Innovation and Technology, nr 4, s. 9-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 229.
    Hagberg, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lindvall, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Reklam i sociala medier och dess påverkan på konsumenterna: En kvalitativ studie om generation y’s attityder till reklam på sociala medier2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att skapa en förståelse för generation y’s attityder till reklam på

    dagens fyra största sociala medier. Generation y innefattar individer födda mellan år

    1980-1999. Dessa individer har vuxit upp i en tid med framfart av teknologiska

    produkter där majoriteten använder sociala medier mer eller mindre dagligen. Denna

    grupp individer anses därmed bli det mest betydelsefulla kundsegmentet för digital

    marknadsföring i framtiden. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod

    tillämpats. Författarna utgick först från teorier som låg till grund för den empiriska data

    som samlades in, för att slutligen analysera resultatet tillbaka till teorierna. Detta

    utgjordes av fokusgruppsintervjuer för att på så vis undersöka och erhålla förståelse om

    individers attityder gällande reklam på sociala medier.

    Vad som framkom av denna studie är att generation y i studien tolkas ha en positiv

    attityd till reklam från företag de själva valt att följa på sociala medier. Individerna

    tolkas även ta till sig mer av reklam som är riktad personligt mot dem. I vilken

    utsträckning individerna tar till sig av reklamen kopplas även ihop med vilket socialt

    medium den riktas från. Vidare kan resultatet av denna studie ge dagens och framtida

    marknadsförare en insikt i hur det betydande marknadssegmentet generation y uppfattar

    reklam i sociala medier, vilket kan möjliggöra marknadsföringsinnovationer hos

    företagen som vill stärka varumärket och påverka konsumenternas köpintention positivt

  • 230.
    Hagberg, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Krig, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Bakomliggande faktorer som kan förklara mängden av miljöredovisning i svenska och finska börsnoterade bolag 2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en globaliserad och ständigt växande värld har miljöredovisning fått en mer och mer betydande ställning. I dagsläget finns det inga tvingande regelverk som företagen måste följa. Ändå satsar de resurser på miljöredovisning men i olika omfattning. Syftet med vår uppsats var att titta på vilka faktorer som kan förklara variationer i mängden frivillig miljöinformation i svenska och finska stora börsnoterade bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic. En kvantitativ studie genomfördes ur ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Sekundära data hämtades ur 79 företags årsredovisningar och användes i en multipel regressionsanalys för att se om variabler som företagens Storlek, Branschtillhörighet, Land och Tid påverkade mängden miljöredovisning. Detta genomfördes med hjälp av hypotesprövande statistik.

    Resultatet visade att samtliga fyra variabler hade en inverkan på mängden miljöinformation och att denna inverkan var signifikant. Genomförd analys visade att Tid var den variabel som hade den största inverkan på mängden miljöredovisning. Däremot kan vi inte säga att detta är det slutgiltiga svaret då flera signifikanta variabler samverkar.

  • 231.
    Haglund, Hampus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Söderholm, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Allsvenska huvudsponsorers sponsring: En studie om mål, aktivering och koppling till kostnadsstorlek2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sponsring i Sverige idag är en miljardindustri och idrotten får den största delen av kakan. Allsvenskan ligger i framkant när det kommer till sponsring och föreningarnas omsättning består till stor del av sponsorintäkter. Av den summan står huvudsponsorer för den största delen och är därmed den kategori sponsorer studien behandlar.

    Vårt syfte är öka förståelsen för vilka mål som är gällande för huvudsponsorerna, om de aktiverar sin sponsring samt om storleken på deras kostnad påverkar målen. För att ta reda på det identifierade vi de vanligast förekommande målen i litteraturen och lät Allsvenska huvudsponsorer svara på hur viktiga målen var för dem. De fick även frågor gällande aktivering och kostnadsstorlek.

    Studien kartlägger vilka mål som är viktigast för de Allsvenska huvudsponsorer som deltagit. Exponering och externa mål visade sig vara viktigare än mål som var riktade internt. Det mål som utmärkte sig mest var Ökad varumärkeskännedom som fick klart högst resultat. Studien stärker även den rådande bilden av att svenska företag är dåliga på att aktivera sin sponsring, exempelvis visade det sig att vissa av huvudsponsorerna inte aktiverar sin sponsring alls. På grund av respondenternas låga svarsfrekvens gällande frågan om kostnadsstorlek misslyckades studien i viss mån att kategorisera målen på det sättet.

  • 232.
    Hagström, Jakob
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Israelsson, Theres
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    En studie om revision och penningtvätt: Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en Rolls Royce än i en folkvagn" – Françoise Sagan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse av revisionsbranschens rapportering av misstänkta transaktioner gällande penningtvätt.

    Bakgrund: År 2009 kom lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Alla finansiella företag har en skyldighet att försöka förhindra penningtvätt genom att följa särskilda bestämmelser, rekommendationer och anvisningar. Eftersom penningtvätt är ett globalt växande problem som äventyrar effektiviteten och säkerheten av finansiella system samt skadar ekonomisk utveckling, är globala insatser för att bekämpa penningtvätt en viktig faktor. Därför är det viktigt med goda efterlevnadspolicyer och interna rutiner inom revisionsbranschen för att försöka motverka penningtvätt.

    Metod: För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra semistrukturerade telefonintervjuer med tre revisorer och en chefsjurist. Empirin har vi sedan ställt mot den teoretiska referensramen för att se hur revisionsbyråerna förhåller sig till de regler och rekommendationer som finns vid misstanke om penningtvätt.

    Resultat: Tyngden i bekämpning av penningtvätt inom revision ligger inte att i efterhand hos en redan befintlig kund upptäcka penningtvätt. Istället upptäcks misstanke om oegentligheter redan i antagandet av ny kund genom hårda rutiner och policys som gör att revisionsbyrån väljer bort den eventuella kunden. Detta har resulterat i ett antagande av att det föreligger ett mörkertal med misstänkta transaktioner som aldrig rapporteras.

  • 233.
    Hallström, Viktor
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Månsson, Oskar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Konkurrensen inom banksektorn: - en kvalitativ studie om bankkunders upplevelser av ett bankbyte2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att den svenska banksektorn består av många olika aktörer vilket ger flera alternativ för konsumenterna i deras val av bank har de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, en överlägsen position inom banksektorn. Fastän undersökningar visar att konsumenterna tappar förtroende för storbankerna är det fortsatt låg bytesintensitet inom banksektorn. Ett byte av bank beskrivs ofta som en krånglig process som tar lång tid vilket avskräcker konsumenterna att genomföra bytet.

    Detta är en kvalitativ studie om hur bankkunder som genomfört ett bankbyte upplevt det. Syftet med denna studie är att få en mer djupgående förståelse för hur svenska bankkunder upplever ett bankbyte och vilka byteskostnader som upplevts vid bytet av bank. Studien utförs med ett deduktivt tillvägagångssätt där tidigare forskning utgör grunden för intervjufrågorna som används för att samla in data. En sammanställning av tre välkända och allmänt använda referenser om byteskostnader har utgjort grunden för intervjufrågorna. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har bytt bank under det senaste året.

    Efter att intervjuerna presenteras analyseras empirin och studiens resultat visar att bankkunderna har upplevt bankbytet som smidigt. Studien avslutas med en diskussion angående hur kundrörligheten inom banksektorn kan tänkas öka.

  • 234.
    Halvarsson, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Statlig ersättning för biotopskyddsområden: En studie som undersöker hur den statliga ersättningen för ett biotopskyddsområde motsvarar en fortsatt drift av skogsbruket.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har ämnat undersöka hur ett biotopskyddsområde påverkar avkastningen för en privat skogsägare. Bildandet av ett biotopskyddsområde ses som ett ingrepp i den privata äganderätten där skogsägaren får sin mark inlöst och i utbyte utgår en ersättning från staten per hektar skogsmark som ingår i biotopskyddet. För att ta reda på hur skogsägaren påverkas av bildandet av biotopskyddsområden har studien utgått från befintliga data. Detta i form av statistik från Skogsstyrelsen där nybildade biotopskyddsområden och ersättningen för dessa presenteras. Vidare, för att stärka variablernas kvalitet i studien och för att få en övergripande förståelse för hur ersättningen står sig gentemot en fortsatt drift av skogen har fem intervjuer gjorts med personer från organisationer inom det svenska skogsbruket. I och med att studien använt sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod anses det metodologiska tillvägagångsättet vara likt mixed methods.    Resultatet visade att den statliga ersättningen för biotopskyddsområden stod sig i dryga 85 år gentemot avkastningen som en fortsatt drift av skogen i genomsnitt skulle ge. Vid medelmåttig bonitet, arrondering och ett marknadsläge med normala till höga virkespriser är ersättningen enligt merparten av intervjupersonerna skälig. Genom intervjuerna framgick också att det inte var ersättningens nivå som var problemet. Några av intervjupersonerna antydde att skogsägare med bra arrondering, närhet till vägar och hög bonitet på sitt skifte inte var lika gynnade av ersättningen. Det var således dessa faktorer som intervjupersonerna ansåg påverkade avkastningen från skogen mest.    Diskussionen kring resultatet och de svar och åsikter som samlats in via statistik och intervjuer visade att det var avsaknaden av pengar som var det främsta monetära problemet kring ersättningen. Staten avsätter inte nog med pengar för de marker som de vill skydda, därför får oftast inte skogsägaren pengarna direkt utan får vänta i bildandet av biotopskyddsområden. Vidare påverkar ingreppet skogsägaren i termer som inte går att mäta i kronor, det är här som äganderätten och ingreppet i den blir central. Familjearv blir inlösta och en av organisationerna som intervjuats menar att staten försöker pruta med markägaren. Vissa gånger även skrämma markägaren med hot om rättegång om de inte godtar ett anbud från staten.       

      Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att skogsägaren på kortare sikt inte påverkas negativt, sett ur ett avkastningsperspektiv, eftersom ersättningen är representativ gentemot avkastningen som en generation skulle få ut av skogen. Ersättningen för biotopskyddsområdet avser enligt nu gällande regler emellertid en allframtidsöverlåtelse, avkastningen som senare generationer skulle fått ut av skogen går då förlorad. Ingreppet påverkar också skogsägarens privata äganderätt, vilket troligtvis inte kan värderas i termer av pengar.

  • 235.
    Hanefors, Monica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Mossberg, Lena
    Charter Turizmi: Insancil Bir Yklasim1990Ingår i: Turizmde Secme Makaleler, Vol. 7, nr 1, s. 32-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 236.
    Hank, Nadine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Wänn, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    The Importance of Work-Life Balance Opportunities and Support from the Perspective of Nursing Stu-dents in Dalarna, Sweden2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There is a shortage of nurses leading to challenges in recruitment in Sweden and many other countries. Especially for less populated regions recruitment can be chal-lenging. Nurses often face difficulties with work-life balance (WLB). This study aims to identify the importance of WLB opportunities and support that make a work-place attractive from the perspective of nursing students studying in Dalarna. A questionnaire was distributed via email to 525 students enrolled in the nursing bach-elor program at Dalarna University. They were asked to rate the importance of 15 sub questions regarding WLB opportunities and support. These sub questions were asked in order to analyze the importance of 15 components regarding WLB oppor-tunities and support. 196 students (37 percent) answered the questionnaire. Three WLB components, working from home, childcare and rooms for breastfeeding, were found to be not important to nursing students studying in Dalarna. This was reason-able due to the profession of nursing and the WLB support provided by the Swedish government. Cultural factors, such as the organization being positive towards using WLB opportunities and support, were more important than structural factors, such as the possibility to work part-time. Moreover, to have a manager that is supportive towards using WLB opportunities and support was found to be the most important factor and having workplace practical support such as childcare was found least im-portant. Furthermore, contrary to the expected results, no statistical significance was found on the influence on the importance of all combined relevant WLB opportuni-ties and support by the sociodemographic variables; gender, semester of studies, age, having children, months of work experience and work experience in the healthcare sector. However, nine individual components were found to be influ-enced by one or more sociodemographic variables. Therefore, some recommenda-tions on how to target specific groups of individuals were made. However, the con-clusion of the study is that, regardless of the sociodemographic variables and gov-ernmental support, organizations should offer new nurses opportunities and support to gain a balance between work and life, especially in terms of cultural factors.

  • 237.
    Hankvist, Alexander
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Karlsson, Olof
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Sociala medier – en förtroendeingivande marknadsföringskanal?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företagsledare ser sociala medier som en viktig marknadsföringskanal för att nå ut

    med sina budskap till sin målgrupp. Till skillnad från traditionella

    marknadsföringskanaler som radio, tv och tidningar så kan vem som helst dela i stort

    sett vad som helst på sociala medier utan att redovisa sanningshalten i meddelandet.

    Detta leder till att man som konsument och mottagare av meddelandet kan ha svårt att

    urskilja vilken information på sociala medier som är förtroendeingivande.

    Syftet med studien är att skapa ökad förståelse om aktiva användare av sociala

    mediers förtroende för mottagna budskap genom denna marknadsföringskanal.

    Studien utgår från Hast (2006) resonemang som indikerar att förtroende uppstår när

    två parter är villiga att samarbeta med varandra, samt Rousseau, Sitkin, Burt och

    Camerer (1998) som menar att man känner förtroende för en part om man är villig att

    utsätta sig själv för sårbarhet genom att utföra en uppgift som är i den andra partens

    intresse. Respondenterna i denna studie hade en låg benägenhet att dela företags

    meddelanden på sociala medier vilket kan likställas med ett samarbete. Med detta sagt

    uppfattade studiens respondenter förtroendet i marknadsföringskanalen sociala medier

    som lågt. Vidare kände sig konsumenterna i studien kartlagda och övervakade av de

    marknadsförande aktörerna på sociala medier bland annat då de tagit emot

    marknadsföring som är skräddarsydd utifrån deras personliga aktivitet på sociala

    medier. Detta leder till lågt förtroende för meddelandet då det inkräktar på

    konsumenternas integritet. Däremot kan företags meddelanden på sociala medier som

    konsumenter får delade från sina vänner uppfattas som mer förtroendeingivande då

    det inger en personligare känsla.

    Vi har inom denna kvalitativa studie genomfört intervjuer i två fokusgrupper där

    aktiva användare av sociala medier som studerar på Högskolan Dalarna har valts ut

    som respondenter. På detta sätt har studien genererat information angående

    förtroendet för marknadsföringskanalen sociala medier sett ur ett

    konsumentperspektiv.

  • 238.
    Hanspers, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Akselsson, Louise
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Negativa aspekter i hållbarhetsredovisningar: En studie om i vilken utsträckning negativa aspekter tasupp i hållbarhetsredovisningar hos de 500 största företageni Sverige2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar tolka innehållet i hållbarhetsredovisningar för att se om de gör det

    som de är menade att göra nämligen att ge en balanserad bild av företagens hållbara arbete

    där det tas hänsyn till både deras positiva och negativa aspekter. Tidigare forskning menar

    att hållbarhetsredovisning kan ses som ett verktyg för att marknadsföra sitt företag då

    företag tenderar att endast ge ut information om sina positiva aspekter, vilket gör att det

    då inte ger en balanserad bild av företagets hållbara arbete.

    Syftet är att redogöra i vilken utsträckning negativa aspekter tas upp i

    hållbarhetsredovisningar, samt vilka faktorer som kan ge en förklaring på detta.

    Metoden som tillämpats i denna studie är innehållsanalys av sekundärdata i form av

    hållbarhetsredovisningar utgivna av företag i Sverige. Det är den senaste utgivna

    rapporten som finns tillgänglig som tolkats.

    Slutsatserna i denna studie var att alla de företag som ger ut en hållbarhetsredovisning

    skriver om både sina positiva och negativa aspekter, dock skrivs de negativa aspekterna

    om i betydligt mycket mindre utsträckning än vad de positiva aspekterna skrivs om. Det

    hittades inget samband mellan de olika faktorerna samt andelen negativa aspekter som

    ges ut.

  • 239. Hansson, Magnus
    et al.
    Wigblad, Rune
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Pyrrhic victories: anticipating the closedown effect2006Ingår i: International Journal of Human Resource Management, ISSN 0958-5192, E-ISSN 1466-4399, Vol. 17, nr 5, s. 938-958Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous studies with empirical evidence on social responsible driven closedowns have identified a productivity increase effect that occurs during the process of organizational closedowns, known as the Closedown Effect. Our proposition is that this effect can be anticipated as a consequence of a closedown decision. Encountering four different non social responsible closedown cases, of various duration, at an early stage of the closedown process, we statistically test this proposition. Further, we identify a need for an analytical distinction of the phases of the closedown process, in terms of the primary advanced notice period and the secondary countdown period. Based on the analysis, and with this distinction, we are able to conclude that the productivity increase effect can be anticipated during the countdown period. The comparably longer time frame in the Studding case provides the strongest support for our proposition. From the analysis we further suggest hypotheses for further research.

  • 240.
    Hansson, Magnus
    et al.
    Örebro Univeristet.
    Wigblad, Rune
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Plant closures, temporary workers and a management controlled setting: further evidence on the closedown effect2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 241.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Alliansens obegripliga strategi2014Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 13:e november, s. 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 242.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Alliansens väljarsvek2015Ingår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, Vol. 1:a januariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 243.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Benen slås undan på snabbt växande basnäring2014Ingår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, Vol. 7:e september, s. 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 244.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Politiskt svek ger utrymme för skattehöjningar2016Ingår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, nr 8 SeptArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 245.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Preparers’ and non-preparers’ lobbying on the proposed prohibition of goodwill amortisation in ED3 ‘business combinations’2012Ingår i: The Finnish Journal of Business Economics, ISSN 0024-3469, E-ISSN 2242-4296, Vol. 63, nr 3-4, s. 30-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper preparers’ and non-preparers’ positions regarding accounting for goodwill are examined through studying submitted comment letters on ED3 ‘Business Combinations’. Preparers have, because of economic consequences, incentives to lobby for the non-amortisation approach and non-preparers for the amortisation approach. As hypothesised, non-preparers are found to support amortisation of goodwill to a greater extent than do preparers. Moreover, the two groups’ supportive arguments, i.e. how they argue for or against the non-amortisation or amortisation approach, are studied. Again, as hypothesised, the results show that the two groups use the same type of ‘sophisticated’ framework based arguments instead of economic consequences arguments. Taken together the examination of the comment letters thus indicates that both preparers and non-preparers point at conceptual strengths and weaknesses, instead of pointing at the real cause of the lobbying activities, i.e. perceived economic consequences, when they try to affect the final outcome of the standard. These findings confirm earlier research which has suggested that self-interested lobbyists use accounting theories and concepts as useful justifications.

  • 246.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Högskolan i Gävle.
    Redovisningsteorins grunder2018 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning – såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler – om bedömningar och avvägningar. Det finns med ­andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör ­utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att ­föredra. Svaret på den frågan är inte givet.I Redovisningsteorins grunder tar vi hjälp av teori och forskning för att diskutera kring hur redovisningen bör utformas. Utöver ”bör-frågan” diskuteras också hur ­redovisningen är utformad och vad som kan förklara denna utformning. Vilka ­redovisningsval gör till exempel de noterade företagen i ­praktiken och hur kan dessa redovisningsval förklaras?

  • 247.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Swedish and Dutch listed companies’ compliance with IAS 36 paragraph 1342015Ingår i: International Journal of Disclosure & Governance, ISSN 1741-3591, E-ISSN 1746-6539, Vol. 12, nr 1, s. 78-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study, I investigate the extent to which companies listed on the Nasdaq OMX (NOMX) and the Euronext Amsterdam (EA), in their 2005 and 2008 annual reports, complied with the disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, as well as the factors that explain why some companies complied with the standard to a higher extent than did other ones. Swedish and Dutch listed companies are chosen as the accounting oversight system differs between the two countries. The relationship between the dependent variable, that is, information disclosed in accordance with IAS 36 paragraph 134 in the annual reports in Swedish and Dutch listed companies, and the independent variables, that is, accounting oversight, auditing company, size, leverage, future prospects, industry and learning, is examined. The results reveal that Swedish companies listed on the NOMX were more compliant than their Dutch counterparts in 2005, possibly because of the (historically) weak Dutch institutional oversight system. The compliance level seems to have increased in both Swedish and Dutch companies over time, thus indicating learning. In 2008, there was no significant difference in the compliance level between Sweden and the Netherlands, which suggests convergence. Size significantly affected the compliance level in Sweden only, and leverage affected the compliance level in the Netherlands only. Moreover, non-financial companies were more compliant in both countries. The independent variables auditing company and future prospects did not seem to have a significant effect on the compliance level.

  • 248.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Tillbaka till ruta ett?2016Ingår i: Uppsala Nya Tidning, ISSN 1104-0173, nr 2016-05-07Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 249.
    Hartwig, Fredrik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Högskolan i Gävle, Företagsekonomi.
    Fagerström, Arne
    Högskolan i Gävle, Företagsekonomi.
    Kågström, Jonas
    Högskolan i Gävle, Företagsekonomi.
    Redovisning av externaliteter - några reflektioner2018Ingår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. 3, s. 25-28Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med att företagens effekter på det omgivande samhället uppmärksammas ställs också högre krav på att redovisningen breddas. Med ett bredare hållbarhetsperspektiv kan värdet av de externa effekter som företagets verksamhet ger upphov till synliggöras i redovisningen. I den här artikeln ges ett tentativt förslag på hur det till den traditionella balans- och resultaträkningen går att addera värdet av företagets externa miljöeffekter och sociala effekter.

  • 250.
    Hartwig, Fredrik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Homayoun, Saeid
    Högskolan i Gävle.
    Accounting for Sustainability Indicators: A Systemised Model2017Ingår i: A Good Life for All: Essays on Sustainability Celebrating 60 Years of Making Life Better, Mjölby: Atremi , 2017, 1, s. 163-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sustainability accounting focuses on providing information about sustainability-related risks and opportunities. Systematic sustainability accounting allows consistency and comparability of sustainability indicators over time and among companies. This chapter develops a standardised three-dimensional sustainability accounting model that considers risk levels, opportunity levels, materiality levels and total threat levels. Moreover, a categorisation of potential sustainability indicators is presented. An extended and concrete model to lead sustainability accounting to the next level is outlined, but further work is needed. Whether internal and external stakeholders consider the information generated by the model as relevant and reliable, for example, is an empirical question and needs further investigation. This chapter provides the impetus and a framework for such further research.

2345678 201 - 250 av 506
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf