du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 946
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Das, Lucky
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Chowdhury, Merry
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping of eight education sites and exploration of feasible requirements in an accreditation tool to ensure quality midwifery education in Bangladesh: A questionnaire study in Barisal, Chittagong and Sylhet divisions2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    An important component to ensure sustainable quality midwifery education is to have a country specific accreditation tool in place, based on evidence. In Bangladesh with a recently initiated new cadre of professional midwives, the accreditation system is in process of being developed. Objective: The objective of this thesis is twofold. First, to map eight midwifery education sites in Barisal, Chittagong and Sylhet divisions prior the development of an accreditation tool. Second, to explore requirements for the accreditation tool from the perspective of the midwifery faculty to ensure quality midwifery education in Bangladesh. Methods: This study is part of a national wide study. Thirty-six participants filled a semi-structured questionnaire with both open and closed response alternatives. Data were analyzed through essentially non-parametric statistics and qualitative descriptions. Results: The mapping showed that the proportion theory in relation to practice was 40% theory and 60% practice at the eight education sites. The content of a midwifery education that should be delivered in clinical placement by a midwifery clinical teacher or preceptor, mentoring the midwifery students, was identified as a main challenge. The possible solutions were having sufficient amount of well-trained midwifery teacher; negotiating with Gynecology and Obstetrics department and the policy makers on how mentoring of midwifery students could happen smoothly; and negotiating the need for training of trainers to head nurses of all labor wards. The relation between the education site and the clinical site was suggested to be included in an accreditation tool to improve the fulfillment of a midwifery education. Conclusion: The need of an accreditation tool was, perceived by midwifery faculty, as important in order to ensure sufficient standard in the midwifery education. Clinical implications: The clinical implication of this study lies in the development of strategies to increase the number of clinical mentors and trained midwifery teachers, and provision of training of trainers to the clinical nurse midwifes at all labor wards.

  • 202.
    Dellbrant, AnnaSofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Thunfors, Cristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination av sitt barn: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 203. Dindic, Azemina
    et al.
    Jonsson, Johanna
    Information och stöd anhöriga vill erhålla av sjuksköterskan vid den sena fasen av palliativ vård: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att ta reda på vad för information och vilket stöd anhöriga önskar erhålla av sjuksköterskan i den sena fasen av palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med urval av 13 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats från databaserna Cinahl, PubMed och Medline. Resultat: Forskning visar att anhöriga önskar erhålla flera former av stöd och information i den sena fasen av palliativ vård. Den information som är mest önskvärd är information om sjukdomen, information om vårdandet samt att informationen ges både skriftligt och verbalt. Det stöd anhöriga anser som viktigast är familjecentrerad vård och stöd för delaktighet i vårdandet, gruppstöd och efterlevandestöd. Slutsats: Anhöriga med en närstående som vårdas i den sena fasen av palliativ vård önskar erhålla tydlig skriftlig och verbal information om sjukdomen och om vårdandet. De vill även erhålla stöd före, under och efter dödsfallet. Kunskap om anhörigas önskemål av stöd och information i den sena fasen av palliativ vård kan hjälpa sjuksköterskan att bättre bistå med hjälp i en tid som är svår för både patient och anhöriga. Detta ställer krav på sjuksköterskan att inkludera både patient, i denna studie benämnd som närstående, och dess anhöriga i vårdandet.

  • 204.
    Dittrich, Nick
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akupressurens effekter och möjlig användninginom vård och omvårdnad: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Behovet av vård och omvårdnad ökar och det behövs nya

    komplementära metoder för att bemöta dessa.

    Syfte:

    Att sammanställa studier som använt akupressur och studera akupressurens

    effekt på olika symtom, besvär och ohälsotillstånd.

    Metod:

    Studien utfördes som en litteraturöversikt där 20 olika artiklar

    sammanställdes.

    Resultat:

    Kategorisering gjordes i de tre huvudrubrikerna: akupressurens effekter,

    patienters upplevelse av akupressur

    och akupressur inom vård och omvårdnad.

    Appliceringen av akupressur gjordes främst med fingrarna med en stor variation av

    akupunkter fördelad över hela kroppen. Akupressur har ett bredd

    användningsområde både inom vård och omvårdnad samt erbjuder en icke invasiv,

    komplikationsfri, ekonomisk, enkel och effektiv komplementär åtgärd som

    sjuksköterskorna och patienten kan använda. Identifierade områden var kronisk

    trötthet, sömn, depression, ångest, stress, kognitiv samt funktionell återhämtning,

    agiterade beteende, mag- och tarmfunktionen, hypertoni, smärta, törst,

    inkontinens, livskvalitet och hälsa. Allmänt var akupressur en effektiv åtgärd som

    också patienterna upplevde som positiv.

    Slutsats:

    Akupressur visar sig vara en användbar åtgärd inom vård och omvårdnad

    med olika användningsområden, trots att effekten delvis förklaras genom placebo.

    Ändå erbjuder akupressur en komplementär åtgärd för patienter, sjuksköterskan

    samt annan hälso- och sjukvårdpersonal att lindra besvär samt främja hälsa och

    livskvalitet.

  • 205.
    Domeij, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Lennström, Charlotte
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskans erfarenhet av handläggning vid uppkommen grad II-bristning: Kvalitativ intervjustudie med barnmorskor verksamma vid förlossningsavdelning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Det är vanligt att kvinnor under en vaginal förlossning drabbas av grad II-bristning. I barnmorskans ansvarsområde ingår att handlägga dessa bristningar. Forskning visar att det finns begränsat med rutiner kring dessa bristningar och att fokus ofta ligger på grad III- och grad IV-bristningar trots att även grad II-bristningar kan ge långtidskomplikationer.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenhet av handläggning vid uppkommen grad II-bristning.

    Metod:

    Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma vid en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

    Resultat:

    Fyra kategorier och två underkategorier identifierades. Kategorierna var Information, Kollegialt stöd, Behov av uppföljning och Undersökning och underkategorierna Strategier för återkoppling och Dokumentation.

    Slutsats:

    Det framkom en osäkerhet hos barnmorskorna gällande diagnostisering och suturering av grad II-bristning. Detta gällde främst de barnmorskor med minst yrkeserfarenhet. Barnmorskorna uttryckte också en önskan om bättre återkoppling på de bristningar de suturerat samt en bättre uppföljning för de kvinnor som fått en grad II-bristning. Resultatet visade även att barnmorskorna informerar kvinnorna på olika sätt gällande deras bristning. Inga tydliga rutiner finns gällande vilken information som ska ges eller på vilket sätt.

    Klinisk tillämpbarhet:

    Studiens resultat syftar till att skapa ökad kunskap och riktlinjer kring grad II-bristningar. Ytterligare forskning skulle kunna beröra information i samband med bristningen och när den är bäst att ge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Drmac, Marijana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jörgensen, Angelica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnad vid smärta: En litteraturöversikt om könsskillnader2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Smärta är en vanlig orsak till att människor söker sjukvård. Smärta är subjektiv känsla, dock kan föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt göra att patienterna kan bedömas olika och få olika riktad omvårdnad – detta trots att vård ska ges personcentrerat och på lika villkor.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka skillnader som kan finnas i omhändertagande mellan kvinnor och män med smärta och därmed belysa könets betydelse för omvårdnad.

    Metod:

    Denna studie är gjord som en litteraturöversikt för att sammanställa vad som finns inom detta område i litteraturen. 17 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl hittades och analyserades och sammanställdes under teman i resultat.

    Resultat:

    Denna litteraturöversikt lyfter fram skillnaderna i bemötande och smärtlindring mellan män och kvinnor med smärta samt att sjuksköterskans kön också kan påverka interaktionen. Många smärttillstånd som drabbar kvinnor undervärderas oftare inom olika områden inom vården. Fysiska symptom förklaras ofta hos kvinnor vara psykosomatiska. Även åldern var en faktor som påverkar könsskillnader i bemötande vid smärta.

    Slutsats:

    Det framkom i litteraturöversikten att det inom många områden finns skillnader i omhändertagande vid smärta mellan könen. Män får oftare bättre smärtlindring och kvinnor fick vänta längre tid på både smärtlindring och behandling. Sjuksköterskor bör använda personcentrerad omvårdnad för att öka jämlikheten mellan könen inom vården. Ökad jämlikhet kan främja en hållbar framtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 207. Duong, Duc M.
    et al.
    Bergström, Anna
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bui, Ha T. T.
    Eriksson, Leif
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Exploring the influence of context in a community-based facilitation intervention focusing on neonatal health and survival in Vietnam: a qualitative study2015Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, nr 15, artikel-id 814Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    In the Neonatal health – Knowledge into Practice (NeoKIP) trial in Vietnam, local stakeholder groups, supported by trained laywomen acting as facilitators, promoted knowledge translation (KT) resulting in decreased neonatal mortality. In general, as well as in the community-based NeoKIP trial, there is a need to further understand how context influences KT interventions in low- and middle-income countries (LMICs). Thus, the objective of this study was to explore the influence of context on the facilitation process in the NeoKIP intervention.

    Methods

    A secondary content analysis was performed on 16 Focus Group Discussions with facilitators and participants of the stakeholder groups, applying an inductive approach to the content on context through naïve understanding and structured analysis.

    Results

    The three main-categories of context found to influence the facilitation process in the NeoKIP intervention were: (1) Support and collaboration of local authorities and other communal stakeholders; (2) Incentives to, and motivation of, participants; and (3) Low health care coverage and utilization. In particular, the role of local authorities in a KT intervention was recognized as important. Also, while project participants expected financial incentives, non-financial benefits such as individual learning were considered to balance the lack of reimbursement in the NeoKIP intervention. Further, project participants recognized the need to acknowledge the needs of disadvantaged groups.

    Conclusions

    This study provides insight for further understanding of the influence of contextual aspects to improve effects of a KT intervention in Vietnam. We suggest that future KT interventions should apply strategies to improve local authorities’ engagement, to identify and communicate non-financial incentives, and to make disadvantaged groups a priority. Further studies to evaluate the contextual aspects in KT interventions in LMICs are also needed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Dusinkiewicz, Fenja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Liss-Back, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Barnens upplevelser av att ha föräldrar som tidigt insjuknar i en demenssjukdom- en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva forskning om barns upplevelser av att vara anhörig till en förälder som tidigt insjuknat i en demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där nio kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga studier ingick i analysen. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Web of science. Resultat: I resultatet identifierades fyra kategorier: Diagnosen, Rollförändringar, Påverkan på dagligt liv och Stöd. I resultatet framkom att barnen tyckte att det var viktigt att få information om förälderns demensdiagnos samt att denna information skulle vara individanpassad. Vidare hade barnen negativa upplevelser om rollförändringarna inom familjen. Det var inte ovanligt att barnen upplevde oro, sorg och ångest utav de rollförändringar som skedde till följd av demenssjukdomen. Barnen uttryckte även ett behov av egentid där de kunde utföra aktiviteter som att umgås med vänner, träna eller åka på semester. Behovet av att möta andra barn som befann sig i liknande situationer upplevdes av barnen som en viktig del för att kunna hantera att vara anhörig till en förälder som tidigt insjuknat i en demenssjukdom. Slutsats: Anhöriga barn upplevde förändringar inom familjen. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för att uppmärksamma barnens behov. Det krävs dock fortsatt forskning inom området för att utveckla ett anpassat stöd för barnen.

  • 209.
    Dykes, Fiona
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Maternal and Infant Nutrition and Nurture Unit (MAINN), University of Central Lancashire, United Kingdom; Chinese University of Hong Kong, Hong Kong; University of Western Sydney, Australia .
    Flacking, RenéeHögskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Chinese University of Hong Kong, Hong Kong; Maternal and Infant Nutrition and Nurture Unit (MAINN), University of Central Lancashire, United Kingdom.
    Ethnographic research in maternal and child health2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 210.
    Dykes, Fiona
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Maternal and Infant Nutrition and Nurture Unit (MAINN), University of Central Lancashire, United Kingdom; Chinese University of Hong Kong, Hong Kong; University of Western Sydney, Australia .
    Flacking, Renée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Chinese University of Hong Kong, Hong Kong; Maternal and Infant Nutrition and Nurture Unit (MAINN), University of Central Lancashire, United Kingdom.
    Introducing the theory and practice of ethnography2015Ingår i: Ethnographic Research in Maternal and Child Health / [ed] Fiona Dykes and Renée Flacking, Taylor & Francis, 2015, s. 1-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    E. Adelved, Helen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rönnholm, Anne Sinikka
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fysiska miljöns betydelse för välbefinnande för personer med demenssjukdom: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva olika aspekter i den fysiska miljön som kan påverka

    välbefinnandet för personer med demens. Metod: Studien genomfördes som en

    litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan år 2000-2016 söktes i databaserna

    Cinahl, PubMed och PsycINFO samt Web of Science. Resultat: Studiens resultat

    visade att fysiska faktorer som ljud, ljus, färg, mönster, planlösning, möblering och

    sensorisk stimuli samt möjlighet till aktivitet hade positiv påverkan på

    beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demens, vilket ledde till

    välbefinnande. Konklusion: Egenskaper i den fysiska miljön minskade

    beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och förbättrade funktionsnivån

    samt reducerade negativa emotionella symtom. Observation av emotionella

    symtom hos personer med nedsatt kommunikationsförmåga är ett viktigt redskap

    för att identifiera individens icke verbala uttrycksform.

  • 212.
    Easmin, Nazma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Khatun, Hamida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Family members’ care of the newborn after birth, during maternal-infant separation or in the presence of the mother: A qualitative metasynthesis2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Newborn infants are sensitive and the neonatal mortality remains high in low resource settings for various reasons such as hyperthermia, hypoglycemia and infections. In both low and high income settings the bonding is important for children in the long run. Skin-to-skin care of the newborn both enhances the infant’s wellbeing and health.Aim: The aim of this meta- synthesis was to describe family members’ care of the newborn after birth, during maternal-infant separation or in the presence of the mother.Methods: Methasynthesis with metaethnography as analysis method. 15 scientific articles are included.Result: The content of the care provided is presence, emotional and practical support to the newborn. In presence, close body contact or preferably skin-to-skin contact is the main caring activity. Emotional support is provided through the presence when consoling the baby. Practical support is provided by changing diaper, through breastfeeding support etc. practical activities which in turn enhance emotions (bonding).Conclusion: The mother to the newborn should provide skin-to-skin care immediately after birth of the infant. When this is not possible the father or another family member such as grandmother, sister, or aunt could be close to the infant.Clinical implications: The results from this study can be used to foster midwives to provide evidence based care of the newborn including close contact and preferably skin-to-skin contact with the mother, father or other family member after birth. This to enhance health and wellbeing of the newborn. This thesis could be a lecture in the midwifery education.

  • 213. Edman, K
    et al.
    Öhrn, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa.
    Nordström, B
    Holmlund, A
    Hellberg, D
    Trends over 30 years in the prevalence and severity of alveolar bone loss and the influence of smoking and socio-economic factors: based on epidemiological surveys in Sweden 1983-20132015Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 13, nr 4, s. 283-291Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Epidemiological studies of the prevalence of periodontitis over an extended time using the same methodology to investigate and classify periodontitis are sparse in the literature. Smoking and socio-economic factors have been proven to increase the risk for periodontal disease. The objective of this study was to investigate 30-year time trends, using the same methodology to classify the prevalence and severity in alveolar bone loss (ABL) and to investigate the influence of tobacco and socio-economic factors.

    METHODS: Four cross-sectional epidemiological studies in an adult population were performed in the county of Dalarna, Sweden, in 1983, 2003, 2008 and 2013. Random samples of 787-1133 individuals aged 35-85 who answered a questionnaire about tobacco use and socio-economic factors were radiographically and clinically examined. A number of teeth, ABL and calculus visible on radiographs were registered. The severity of ABL as detected on radiographs was classified into no bone loss, moderate or severe.

    RESULTS: The prevalence of moderate ABL decreased from 45% in 1983 to 16% in 2008, but increased to 33% in 2013 (P < 0.05). The prevalence of severe ABL remained the same from 1983 (7%) to 2013 (6%). Calculus visible on radiographs increased from 22% in 2008 to 32% in 2013 (P < 0.05). Socio-economic factors had limited impact on the severity of ABL.

    CONCLUSION: Moderate ABL and calculus visible on radiographs significantly increased between 2008 and 2013. Smoking was the strongest factor associated with ABL overall.

  • 214. Egeh, Abdi-Aziz
    et al.
    Dugsieh, Osman
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Osman, Fatumo
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    The views of Somali religious leaders on birth spacing: A qualitative study2019Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 20, s. 27-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Birth spacing is an important health intervention for women to attain good physical and mental health. In Somalia, religious leaders play a decisive role in approving or rejecting the use of family planning.

    Objective

    The study aimed to investigate Somali Islamic religious leaders’ views on birth spacing.

    Method

    Qualitative individual interviews were conducted with 17 Somali Islamic religious leaders aged 28–59 years and analysed through content analysis.

    Results

    The main category that emerged from the analysis was that the concept “birth spacing should be used and nor family planning to be in accordance with the Islamic religion. Two perspectives of views of birth spacing were identified: accepted ways and unaccepted ways. The accepted ways include breastfeeding, use of contraceptives causing no harm to the women’s health, and coitus interruptus. The preferred method should be determined by a joint agreement between the husband and wife, and that Muslim doctors should play a key role while the couples investigate their preferred method. Using contraceptives with the intention to limit the number of children was against Islamic values and practice. In addition, it was believed that using condoms promoted the temptation to engage in sex outside the marriage and was therefore prohibited.

    Conclusion

    According to the religious Islamic leaders, selected practice recommendations for contraceptive use is permitted in relation to birth spacing to promote the health of the mother and child. When providing professional contraceptive counselling to Muslim women, the word “birth spacing” is recommended to be used instead of “family planning”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Eggens, Marit
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Österback, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors erfarenheter av preventivt arbete och riktlinjerför hjärtsviktspatienter i hemsjukvården: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenhet av riktlinjer och preventivt arbete i hemmet med hjärtsviktspatienter för att förhindra återinläggning på sjukhus.Metod: Kvalitativ forskningsdesign användes och halvstrukturerade intervjuer hölls med åtta distriktssköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån Granheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Fem teman framkom ur analysen: Observationer, kontroller och omvårdnadsåtgärder i hemmet, Att stödja patienterna till egenvård, Läkemedelshantering relaterat till administration och uppföljning, Kunskap och samarbete med andra yrkesprofessioner samt Variationer i användandet av riktlinjer och ordinationer. Resultatet visade att det preventiva arbetet ofta grundade sig på flera olika observationer såsom observation av status och allmäntillstånd, bensvullnad, andningen och vikt. De administrerade och gjorde uppföljning av läkemedel. Distriktssköterskorna gav stöd till patienternas egenvård och informerade patienter och närstående om sjukdomen. Angående riktlinjerna framkom det att distriktssköterskorna hade olika erfarenheter, de flesta saknade riktlinjer inom egna hemsjukvårdsteamet och följde ordinationer från primär- och slutenvård.Slutsats: Distriktssköterskan i hemsjukvården har en viktig roll i det preventiva arbetet kring hjärtsviktspatienten. Distriktssköterskan gjorde observationer och vidtog omvårdnadsåtgärder samt stöttade patienterna i egenvård. Detta ledde i förlängningen till att patienten kunde hållas symtomfri under en längre tid och undvika inläggning på sjukhus. Det fanns dock hos distriktssköterskorna en upplevelse av kunskapsbrist gällande hjärtsvikt och en avsaknad av tydliga, gemensamma riktlinjer.

  • 216.
    Egnell, Tilda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ragnarsson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors kroppsuppfattning efter bröstcancerbehandling – En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Biverkningarna

    av behandlingarna är många och påfrestande och kan leda till psykisk ohälsa. Trots en stor

    chans att överleva påverkas kvinnornas psykiska tillstånd. Detta beror bland annat på grund

    av den förändrade kroppsuppfattningen efter behandlingarna. När sjuksköterskan arbetar

    personcentrerat är målet att inkludera och stötta patienten.

    Syfte:

    Beskriva vilka faktorer som bidrar till en förändrad kroppsuppfattning efter en

    bröstcancerbehandling.

    Metod:

    En litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Kvinnornas förändrade kroppsuppfattning kan beskrivas utifrån fyra kategorier och

    dessa är; synliga kroppsförändringar, faktorer som påverkar den psykiska hälsan, sexualitet,

    information och stöd.

    Konklusion:

    Det fanns flera faktorer till att kvinnornas kroppsuppfattning förändrades efter

    bröstcancerbehandling. Behandlingens biverkningar påverkade kvinnorna negativt, både

    fysiskt och psykiskt. Att förlora ett eller båda brösten samt att tappa håret gjorde att den

    kvinnliga identiteten blev lidande. De fysiska förändringarna påverkade den psykiska hälsan

    och kvinnorna riskerade att drabbas av depression och ångest. Många upplevde ett missnöje

    med sin kropp och kände sig mindre attraktiva inför sin partner vilket i sin tur ledde till att de

    valde att ta avstånd från sexuella aktiviteter. Det fanns ett stort behov av stöd och information från hälso-och sjukvårdspersonalen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Ehlin, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Österling, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med olika sjukdomstillstånd där det ställer höga krav på att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning och omhändertagande och samtidigt levererar en god omvårdnad. Dessa korta och intensiva möten kan innebära att sjuksköterskan tvingas prioritera de medicinska behoven. Uppdraget att kunna ge en kvalitativ akutsjukvård och samtidigt tillgodose omvårdnadsbehovet är komplext. En ökad förståelse för patienters erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning kan hjälpa sjuksköterskan att ge en god omvårdnad.

    Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar har använts i resultatet.

    Resultat: Flera faktorer framkom i denna litteraturöversikt som har betydelse för patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning. En huvudkategori som sammanfattade resultatet identifierades: Mötet med sjuksköterskan. I denna huvudkategori identifierades sex kategorier: Låg delaktighet och maktlöshet, Sjuksköterskans attityder och bemötande, Samverkan inom vårdteamet, Patientens individuella behov, Interaktionen mellan patient och sjuksköterska och Sjuksköterskans kroppsspråk.

    Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att patienten upplevde en maktlöshet och låg delaktighet på akutmottagningen. När sjuksköterskan såg till patientens unika behov, gav utrymme för delaktighet och kontinuerlig information kring patientens hälsosituation och behandling skapades en positiv upplevelse. Implementering av personcentrerad vård kan vara ett viktigt redskap för att kunna förbättra omvårdnaden på en akutmottagning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Ehrenberg, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Häggblom, M
    Problem-based learning in clinical nursing education: Integrating theory and practice.2007Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 7, s. 67-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 219.
    Ehrenberg, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Forsman, Henrietta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nyexaminerade sjuksköterskors användning av forskningsresultat och tillämpning av evidensbaserad vård2013Ingår i: Verksamhetsförlagd utbildning i högskolans vårdutbildningar – Att stödja lärande den 13-14 november 2013 i Skövde: Sammanfattningar av föredrag, 2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 220.
    Ehrs, Alexander
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Abro, Ban
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Domäner av betydelse för hälsorelaterad livskvalitet hos personer med diabetesfotsår: Litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    diabetes är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom. Av personer som drabbas av diabetes beräknas 15 procent någon gång i livet drabbas av komplikationen diabetesfotsår som ökar risken för infektioner och amputation. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som i kvantitativ forskning mäts med olika mätinstrument uppbyggda av domäner som belyser psykisk, fysisk, och social hälsa. För att ha god hälsa behöver personer känna en känsla av sammanhang. Syftet: Att beskriva vilka domäner av hälsorelaterad livskvalitet som är betydelsefulla för personer med diabetesfotsår. Metod: en litteraturöversikt utfördes baserad på 13 kvantitativa artiklar som mätte hälsorelaterad livskvalitet med generiska mätinstrument hos personer med diabetesfotsår. Litteratursökningar utfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Resultatet: visade att domänen av hälsorelaterad livskvalitet där personer med diabetesfotsår hade lägst resultat var fysisk rollfunktion. Högst hälsorelaterad livskvalitet återfanns i domänen mental hälsa. Konklusionen är att diabetesfotsår inverkar negativt främst på den domän av hälsorelaterad livskvalitet som belyser fysisk rollfunktion i vardagligt liv för personer med diabetesfotsår. Studien visar i vilka domäner omvårdnaden behöver utvecklas och var resursdiagnoser kan återfinnas hos personer med diabetesfotsår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Eilegård Wallin, Alexandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke Högskola.
    Lövgren, Malin
    Ersta Sköndal Bräcke Högskola.
    Cancer-bereaved siblings' advice to peers: a nationwide follow-up survey2019Ingår i: Death Studies, ISSN 0748-1187, E-ISSN 1091-7683Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this nationwide survey was to explore, based on an open-ended question, cancer-bereaved siblings’ advice to peers with a brother or sister with cancer. Half of the advice related to being with the ill sibling and cherishing the time together. Other advice related to the value of communicating about the situation, letting go of guilt, and living life as usual. The results highlight the importance of health care professionals, family, and others facilitating for siblings to spend time together and communicate openly.

  • 222.
    Einarsson, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personcentrerad vård vid demenssjukdom: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Ungefär 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) drabbar cirka 90 % av alla personer med demens. Dessa symtom kan minska livskvaliteten för personen som drabbas samt vara svåra att hantera för personal och närstående. Vård och omsorg till personer med demens bör vara personcentrerad, vilket kan försvåras av att personer med demens kan ha svårt att kommunicera och vara delaktiga i sin vård. Därav anses det vara av vikt att få en översikt över kunskapsläget kring personcentrerad vård vid demenssjukdom.

    Syfte:

    Att beskriva personcentrerad vård till personer med demens.

    Metod:

    En litteraturstudie där 12 artiklar inkluderats.

    Resultat:

    Personal fick förståelse och kunskap om demenssjukdom genom utbildning. En personlig miljö och aktiviteter anpassade efter personens förmåga var av betydelse. Att se personen bakom demenssjukdom och ta del av dennes livsberättelse samt involvera närstående i vården gav personal viktig information och var av betydelse då detta kunde användas i vårdandet för att hantera BPSD.

    Konklusion:

    Utifrån denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att personcentrerad vård har betydelse för personer med demens. Personcentrerad vård kan minska förekomsten av BPSD vilket är till fördel för både personen med demens, de närstående och personal. Personcentrerad vård bör därför implementeras inom demensvården och stort fokus bör ligga på att personal får utbildning inom demens och personcentrerad vård.

  • 223.
    Ek, Ann-Christin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Gina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personcentrerad omvårdnad vid demens: En deskriptiv kvalitativ studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter

    dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På

    slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution.

    Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens

    och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse.

    Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors

    erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård.

    Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har

    analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades

    i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av

    fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av

    verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med

    demens i minst fem år.

    Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier.

    Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av

    personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus

    att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och

    personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett

    gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen

    bakom sjukdomen.

    Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande

    erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att

    bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad

    omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs

    betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt

    liv som möjligt efter sjukdomsdebuten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Ekborn, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Att föda barn i vatten: Kvinnors upplevelse av utdrivningsskedet när det sker i vatten. En kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: To give birth in water is still and has for a long time been questioned regarding the benefits and safety in many countries. In Sweden there is no longer any a restriction or recommendations about water births. The aim of this study was to investigate women´s experience of the second stage of labour in water.

    Method: Interviews were conducted with six women three to four months after the water birth. The interviews were analyzed qualitative.

    Result: Four categories were identified; Handle the pain, kept integrity, feeling secure and natural childbirth.

    None of the women had planned for a water birth but all had a wish to avoid medical pain relief and have a natural birth if possible. Their experience was that the bath made it easier to support natural child birth and the women were positive to stay in the bath as long as the midwife told them everything was fine. The primiparas expressed the pain in the second stage of labour as mainly positive. The multiparas thought the pain was equal as previous experience. The most psychological benefit was the experience of kept integrity in the bath. The women felt less exposed in the water compared with previous experiences or ideas. Women´s opinion of the midwife as skilled and calm had importance for the choice of a water birth.

    Conclusions: The women experienced the water as protective and a way to support natural birth. The primiparas expressed the pain in the second stage of labour as mainly positive. The multiparas thought the pain was equal as previous experience. The women expressed the kept integrity as most beneficial about water birth. High confidence with the midwife had importance for feeling safe in with the water birth.

  • 225.
    Ekersund, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Effekter, upplevelser och erfarenheter av SBAR: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I dagens hälso- och sjukvård utgör kommunikationsbrist mellan vårdpersonal en stor orsak till

    att vårdskador uppkommer. Kommunikationen mellan vårdpersonal kan brista på flera plan och

    inträffa inom hela vårdkedjan. För att försöka förhindra att kommunikationsbrister och

    vårdskador skall uppstå kan olika kommunikationsverktyg användas. SBAR är ett

    kommunikationsverktyg som kan användas av all vårdpersonal, inom hela hälso- och

    sjukvården, vilket rekommenderas nationellt.

    Syfte

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva SBAR’s effekter på hälso- och sjukvården och

    vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att använda SBAR.

    Metod

    Detta examensarbete genomfördes som en litteraturstudie och är baserat på 17 vetenskapliga

    artiklar publicerade mellan år 2006-2016. Sökning efter artiklar skedde i databaserna SBAR

    och CINAHL.

    Resultat

    SBAR gav struktur till kommunikationen och förbättrade kommunikationen mellan

    vårdpersonal, vilket bland annat ledde till ökad patientsäkerhet. Användandet av SBAR ledde

    även till att ett professionellt förhållningssätt bland vårdpersonalen skapades, vilket bland annat

    resulterade i att ny vårdpersonal kunde rapportera med samma kvalitet som den erfarna och att

    hierarkier och olikheter i kommunikationsstilar bland olika yrkesgrupper planades ut.

    Slutsats

    SBAR kan användas för att strukturera och förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal

    samt för att öka patientsäkerheten.

  • 226.
    Ekholm, Katinka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Oscarsson, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för vuxna patienter med övervikt och fetma:: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för patienter med övervikt och fetma. Ytterligare ett syfte var att undersöka möjligheter och hinder som sjuksköterskan kan möta i sitt hälsofrämjande arbete.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med sökning i Pub Med, SweMed+ och CINAHL. 9 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar valdes ut.

    Resultat: Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för vuxna patienter med övervikt och fetma innebär att försöka få till stånd en livsstilsförändring genom kost och ökad fysisk aktivitet. Till sin hjälp har sjuksköterskan de nationella riktlinjerna i förebyggande hälsoarbetet. Vidare i det förebyggande häsloarbetet möter sjuksköterskan möjligheter och hinder i form av olika faktorer som kan påverka . De faktorer som belyses i den här litteraturöversikten är motivation, utbildning både ur sjuksköterskans och patientens synvinkel. Även sjuksköterskan som förebild och hur dennes attityder och fördomar speglas i arbetet.

    Slutsats: Sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för vuxna patienter med övervikt och fetma innebär att försöka få till stånd en livsstilsförändring. För att kunna nå en livsstilsförändring behöver sjuksköterkan vara medveten om de möjligheter som främjar patienten mot ett sådant mål. Det kan vara att ta till vara på patientens egna resurser och erfarenheter.

    Sjuksköterksan bör också vara medveten om de hinder som föreligger vid häslofrämjande omvårdnadsåtgärder för vuxna patienter med övervikt och fetma. Det som var ett tydligt och återkommande tema i denna litteraturöversikt var hur sjuksköterskans, men även patientens attiyd och föreställning kom att påverka det förebyggande hälsoarbetet.

    Vidare framkom även att det saknas kunskap, utbildning och tydliga riktlinjer i klinisk praxis vad gäller hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för vuxna patienter med övervikt och fetma.

  • 227.
    Ekholm, Katinka
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Storm, Erica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Skolsköterskans erfarenheter och upplevelser av att arbeta med barn med övervikt i grundskolan: En kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen där prevalensen ökar och har fördubblats sedan 1980. Forskning har visat att ökningen av övervikt och fetma hos barn i Sverige har stannat av, men trots detta har alldeles för många barn problem med övervikt. Inom vårdapparaten är skolsköterskan en mycket viktig aktör när det gäller att tidigt upptäcka tendenser till övervikt och fetma hos eleverna. Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta med övervikt hos barn i grundskolan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Tio skolsköterskor intervjuades med öppna frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Skolsköterskorna upplevde att det var ett svårt och känsligt ämne att samtala om, framförallt med barnets föräldrar. Skolsköterskorna erfor att de barn som har övervikt ofta hade låg självkänsla och skämdes över sig själva och sin kropp. Hälsosamtalet var en stor och betydelsefull del i överviktsarbetet men skolsköterskorna upplevde att de hade för lite kunskap inom ämnet. Skolsköterskorna beskrev ett bristande samarbete mellan skola och skolhälsovård, vilket många av skolsköterskorna upplevde som frustrerande. Skolsköterskorna menade att ett samarbete skulle kunna främja barnens hälsa och påverka skolresultaten positivt. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskor får mer utbildning i ämnet barns övervikt och relaterad kommunikationsstrategi för att effektivare kunna arbeta med barn med övervikt. Ämnet övervikt behöver avdramatiseras för att arbetet med barn med övervikt skall kunna komma framåt.

  • 228.
    Eklund, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jackson, Stina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar livskvaliteten hos personermed hjärtsvikt: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Hjärtsvikt anses idag vara en folksjukdom som årligen kostar många

    människor livet. Ungefär 50 procent av de drabbade beräknas avlida inom fem år

    efter insjuknandet. Att leva med hjärtsvikt medför inte enbart flera besvärande

    fysiska symtom för den drabbade utan innebär även omfattande

    livsstilsförändringar.

    Syfte

    :

    Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av livskvaliteten hos

    personer med hjärtsvikt.

    Metod

    :

    Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt där 16 artiklar

    analyserats.

    Resultat

    :

    Nedsatt psykiskt mående påvisades ha större inverkan på livskvaliteten

    än nedsatt fysisk funktion. En tydlig korrelation mellan psykiskt mående och

    livskvalitet återfanns samt det faktum att livskvalitet och god hälsa vägde tyngre

    än lång livstid. Att ha en nära relation till familj och anhöriga vägde också tungt då

    det uppfattades betryggande. Informationens betydelse visade sig dock ha mindre

    inverkan än väntat.

    Konklusion

    :

    Hjärtsvikt leder till såväl nedsatt fysisk som psykisk funktion och

    inkräktar även på personernas sociala välbefinnande, vilket innebär att sjukdomen

    även i stor grad påverkar deras livskvalitet. Litteraturöversikten visar att tidig

    adressering av nedsatt psykiskt mående är av stor vikt för att kunna öka personers

    välmående och livskvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Eklund, Klara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ström, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till överviktiga barn: Litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under

    de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det

    finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av

    dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt

    livsstilsfaktorer.

    Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och

    föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar.

    10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i

    databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i

    vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter

    presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor

    hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka

    medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende

    underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan

    sjuksköterska och förälder.

    Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan

    sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda

    parter påverka så att förbättringar kan ske.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Eklöf, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lissel, Therese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse av att ta emot telefonsamtal från självmordsnära patienter: På callcentra i Sverige2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ta emot telefonsamtalen med självmordsnära patienter på callcentra i Sverige.

    Metod: Empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk hermeneutisk ansats.

    Huvudresultat: Studien resulterade i åttan teman och två subkategorier. Det fanns både slående likheter och stora skillnader i respondenternas upplevelse av att ta emot telefonsamtal med självmordsnära patienter. Samtalen upplevdes som annorlunda, fokuskrävande och svårhanterade. Respondenterna beskriver att de upplever ett behov av mer internutbildning i psykiatri. Kontakten med psykiatrivården upplevs som bristfällig och att hantera patientsamtalet simultant som kontakt hålls med tredje part upplevdes som frustrerande. Oavsett egen upplevelse av användning av samtalsprocessen i telefonsamtal med självmordsnära patienter, beskrevs samstämmigt en upplevelse av att bara använda lyssnafasen.

    Konklusion: Det framgick tydligt att telefonsamtal med självmordsnära patienter skiljer sig från de somatiska. Respondenterna beskrev enhälligt att de får en annan mental inställning när patienten de pratar med uttrycker självmordstankar. Respondenterna upplevde också att psykiatrin fungerar dåligt, oberoende på vart i landet de arbetade. För att bemöta patienter med självmordstendenser efterfrågades mer utbildning i psykiatri. Detta stärktes av att en stor del av den mytbild som omger självmord även återfanns hos respondenterna

  • 231.
    Ekman Källkvist, Isabella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rothman, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Arbetsrelaterade stressfaktorer hos sjuksköterskor– En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Att arbeta som sjuksköterska ses idag som ett stressigt yrke där sjuksköterskor

    möter arbetsrelaterade stressfaktorer i det dagliga arbetet. Trots att arbetskraven har ökat ska

    sjuksköterskan kunna genomföra en god omvårdnad och ha kunskap inom flertal områden. Det

    är betydelsefullt att belysa vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans arbete för att

    kunna ge en god och säker vård och för att minska stressen hos sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet

    var att beskriva arbetsrelaterade stress faktorer hos sjuksköterskor.

    Metod: En litteraturstudie

    har genomförts med hjälp av kvantitativa och kvalitativa artiklar, femton artiklar inkluderades.

    Resultat:

    Arbetsrelaterade stressfaktorer hos sjuksköterskor identifierades såsom hög

    arbetsbelastning, samarbetsproblem och konflikter samt emotionella stressfaktorer vilket

    påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete negativt.

    Slutsats: Det är viktigt att belysa

    arbetsrelaterade stressfaktorer för att förebygga stress på arbetet och för att ge sjuksköterskor

    en bättre arbetsmiljö vilket i sin tur leder till patientsäker vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Ekstam, Bodil
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Familjecentrerad omvårdnad till familjer med barn som har funktionsnedsättning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälsan hos barn med funktionsnedsättning är sämre än hos andra barn.

    Tillståndet påverkas av den familj som barnet lever i samt den omgivande miljön.

    Familjerna har många samarbetspartners i vård och omsorg och barnet kräver mer

    stöd och omvårdnad än barn i allmänhet behöver av sina föräldrar. Det är viktigt att

    hitta metoder som sänker påfrestningarna samt förebygger ohälsa i familjen.

    Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att beskriva föräldrars, barns och

    vårdgivares upplevelse av familjecentrerad omvårdnad, FCC, som riktar sig till

    familjer som har barn med funktionsnedsättning.

    Metod: Litteraturöversikt valdes som metod och baseras på 13 vetenskapliga

    artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som analyserats.

    Resultat: FCC definieras i artiklarna i termer av kvalitét och tillgänglighet men även

    som att som förälder bli lyssnad på, få tillräckligt med tid, bli bemött med respekt,

    ha ett gemensamt beslutsfattande mellan föräldrar och professionella och att få

    information, vid behov anpassad. Genom flexibla arbetssätt som är anpassade efter

    barnet och familjens behov både inom sluten och öppen vård och inom habilitering,

    kan stress minska både i familj och hos vårdpersonal. Det finns dock grupper med

    funktionsnedsättning som uppfattar vården som lägre familjecentrerad än andra

    familjer.

    Slutsats: Hörnstenen i familjecentrerad omvårdnad är samarbete mellan vårdgivare

    och familj vilket främjas av att vårdgivare tar hänsyn till och respekterar familjens

    kultur och bakgrund. Artiklarna i studien visar på att familjecentrerad omvårdnad

    ger stöd för att vara en framgångsfaktor inom vården. FCC främjar barnets och

    familjens hälsa vilket gynnar samhällsekonomin på sikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 233.
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Delaktighet och gemenskap2014Ingår i: Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa / [ed] Anna-Karin Edberg, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 234.
    Eldh, Ann Catrine
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Patient participation: what it is and what it is not2006Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In general, patient participation is regarded as being informed and partaking in decision making regarding one’s care and treatment. This interpretation is common in legislation throughout the Western world and corresponding documents guiding health care professionals, as well as in scientific studies. Even though this understanding of the word participation can be traced to a growing emphasis on individuals’ autonomy in society and to certain dictionary defi nitions, there are other ways of understanding participation from a semantic point of view, and no trace of patients’ descriptions of what it is to participate can be found in these definitions.

    Hence, the aim of this dissertation was to understand patients’ experience of the phenomenon of patient participation. An additional aim was to understand patients’ experience of non-participation and to describe the conditions for patient participation and non-participation, in order to understand the prerequisites for patient participation.

    The dissertation comprises four papers. The philosophical ideas of Ricoeur provided a basis for the studies: how communication can present ways to understand and explain experiences of phenomena through phenomenological hermeneutics. The first and second studies involved a group of patients living with chronic heart failure. For the fi rst study, 10 patients were interviewed, with a narrative approach, about their experience of participation and non-participation, as defi ned by the participants. For the second study, 11 visits by three patients at a nurse-led outpatient clinic were observed, and consecutive interviews were performed with the patients and the nurses, investigating what they experience as patient participation and non-participation. A triangulation of data was performed to analyse the occurrence of the phenomena in the observed visits. For paper 3 and 4, a questionnaire was developed and distributed among a diverse group of people who had recent experience of being patients. The questionnaire comprised respondent’s description of what patient participation is, using items based on findings in Study 1, along with open-ended questions for additional aspects and general issues regarding situations in which the respondent had experienced patient participation and/or non-participation.

    The findings show additional aspects to patient participation: patient participation is being provided with information and knowledge in order for one to comprehend one’s body, disease, and treatment and to be able to take self-care actions based on the context and one’s values. Participation was also found to include providing the information and knowledge one has about the experience of illness and symptoms and of one’s situation. Participation occurs when being listened to and being recognised as an individual and a partner in the health care team. Non-participation, on the other hand, occurs when one is regarded as a symptom, a problem to be solved. To avoid non-participation, the information provided needs to be based on the individual’s need and with recognition of the patient’s knowledge and context.

    In conclusion, patient participation needs to be reconsidered in health care regulations and in clinical settings: patients’ defi nitions of participation, found to be close to the dictionaries’ description of sharing, should be recognised and opportunities provided for sharing knowledge and experience in two-way-communication.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 235.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden ; School of Health and Medical Sciences, Orebro University.
    Carlsson, Eva
    Department of Quality and Patient safety, Lindesberg hospital and Centre for Health Care Sciences, Örebro University Hospital, Örebro, Sweden.
    Seeking a balance between employment and the care of an ageing parent2011Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 2, s. 285-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rationale:  A growing number of middle-aged people are engaged in informal care of their parents while employed. To provide support as employers, co-workers or staff, health care professionals need insight into the experiences of people managing these responsibilities.

    Aim:  To elucidate the experience of providing informal care to an ageing parent while managing the responsibilities of a working life.

    Methods:  Narrative interviews were performed with 11 persons with experience of the phenomenon. Transcribed interviews were analysed with phenomenological hermeneutics.

    Ethics:  Informed consent was given prior to the interviews. The study was approved by a research ethics committee.

    Findings:  Providing informal care to an ageing parent while also pursuing a working life implies seeking balance: a balance between providing support to the parent’s needs and one’s responsibilities at work. Being employed supports this balance as it provides both fulfilment and refuge. Being capable of managing both roles grants a sense of satisfaction, supporting one’s sense of balance in life. The balance can be supported by sharing the responsibility of caring for the ageing parent with others.

    Study limitations:  Despite perceived saturation and an effort to provide for the possibility to consider internal consistency, the findings should be considered as a contribution to the understanding of the phenomenon, as experienced by individuals in their life world.

    Conclusions:  It is essential to recognise the impact that providing care for an ageing parent may have on the lives of a growing number of people, particularly if they have employment responsibilities. Acknowledgement by others supports one’s ability to attain balance; as co-workers and managers, we can acknowledge the efforts of an informal caregiver and as health care staff recognise the valuable contribution made by people in mid-life who provide informal care for their ageing parents.

  • 236.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Örebro universitet.
    Ehnfors, M
    Örebro universitet.
    Ekman, I
    Göteborgs universitet.
    Inconsistent meanings to ‘patient participation’ impacts conditions for education2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 237.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Örebro universitet.
    Ehnfors, M
    Örebro universitet.
    Ekman, I
    Göteborgs universitet.
    The right to participate in my own health care. How patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure experience the meaning of participation2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 238.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Ehnfors, Margareta
    Örebro universitet, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg.
    Ekman, Inger
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, Göteborg.
    The meaning of patient participation for patients and nurses at a nurse-led clinic for chronic heart failure2006Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 5, nr 1, s. 45-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundThe legislation of many Western countries emphasizes active patient participation. Patients with chronic heart failure (CHF), however, have experienced participation differently from the general interpretation of legal definitions. Education improves uptake of self-management strategies yet knowledge is lacking about support of patients' own resources in CHF.

    AimTo explore the phenomena of patient participation and non-participation as shown in patient visits to a nurse-led clinic for CHF and as experienced by the patients and nurses.

    MethodsData triangulation of field notes from participatory observations and texts from narrative interviews with the patients and assigned nurse specialists. Data were analyzed according to the phenomenological hermeneutic tradition.

    FindingsPatients' experience of participation and non-participation was interpreted as “Being responsible and accepting responsibility” and “Lacking an equal relationship while being controlled”, respectively. Nurses experienced patient participation as “Getting information and security to act” and patient non-participation as “Not accepting”.

    ConclusionConflicting values of patients and nurses, which were interpreted with respect to participation and non-participation, presumably might influence patient information and education negatively. The issue of participation should be raised as a means of attaining concordance and to facilitate patient participation with education specifically tailored to the individual patient's needs.

  • 239.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Ehnfors, Margareta
    Örebro universitet, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg.
    Ekman, Inger
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, Göteborg.
    The phenomena of participation and non-participation in health care: experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure2004Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 3, nr 3, s. 239-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Patient participation is stressed in the health care acts of many western countries yet a common definition of the concept is lacking. The understanding of experiences of patients with chronic heart failure (CHF) who attend nurse-led specialist clinics, a form of care suggested as beneficiary to this group, may promote a better understanding of participation. Aim: To investigate the meanings of participation and non-participation as experienced by patients living with CHF. Methods: Narrative interviews analysed in the phenomenological hermeneutic tradition inspired by Ricoeur where the interpretation is made in the hermeneutic circle, explaining and understanding the experienced phenomena. Findings: Participation was experienced as to “be confident”, “comprehend” and “seek and maintain a sense of control”. Non-participation was experienced as to “not understand”, “not be in control”, “lack a relationship” and “not be accountable”. The findings indicate that the experiences of participation and non-participation can change over time and phases of the disease and treatment. Conclusion: The study suggests an extended view on the concept of participation. Patients' experiences of participation in health care can vary and should therefore be an issue for dialogue between nurses and patients with CHF in nurse-led specialist clinics.

  • 240.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Örebro universitet.
    Ekman, I
    Göteborgs universitet.
    Ehnfors, I
    Örebro universitet.
    Communication errors as definitions of patient participation lacks patient's point of view2007Ingår i: ACENDIO 2007: 6th European Conference of Acendio, 2007, s. 114-117Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 241.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Örebro universitet.
    Ekman, I
    Göteborgs universitet.
    Ehnfors, M
    Örebro universitet.
    Patient participation: the patient's view2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 242.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Örebro universitet.
    Ekman, I
    Göteborgs universitet.
    Ehnfors, M
    Örebro universitet.
    Providing for patient participation and preventing non-participation – two sides of the same coin?2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 243.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet ; School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Ekman, Inger
    Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Sciences, Göteborg, Sweden.
    Ehnfors, Margareta
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    A comparison of the concept of patient participation and patients’ descriptions as related to health care definitions2010Ingår i: International Journal of Nursing Terminologies and Classifications, ISSN 2047-3087, E-ISSN 2047-3095, Vol. 21, nr 1, s. 21-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE. To depict what patients describe as patient participation and whether descriptions of patient participation are affected by gender, age, healthcare contact, and duration of disease. DATA SOURCES. Current patients (n= 362) responded to a questionnaire on participation. DATA SYNTHESIS. Patients' descriptions focused on having knowledge, rather than being informed, and on interacting with health professionals, rather than merely partaking in decision making. CONCLUSIONS. Patients' descriptions of participation correspond with the International Classification of Functioning, Disability and Health's definition, which includes "being involved in a life situation." Healthcare legislation and professionals employ a narrower concept of patient participation as defined by, e.g., Medical Subject Headings. PRACTICE IMPLICATIONS. Findings suggest that health professionals need to embrace what patients describe as participation.

  • 244.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Ekman, Inger
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, Göteborg.
    Ehnfors, Margareta
    Örebro universitet, Institutionen för idrott och hälsa.
    Conditions for patient participation and non-participation in health care2006Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 13, nr 5, s. 503-514Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explored patients' experiences of participation and non-participation in their health care. A questionnaire-based survey method was used. Content analysis showed that conditions for patient participation occurred when information was provided not by using standard procedures but based on individual needs and accompanied by explanations, when the patient was regarded as an individual, when the patient's knowledge was recognized by staff, and when the patient made decisions based on knowledge and needs, or performed self-care. Thus, to provide conditions for true patient participation, professionals need to recognize each patient's unique knowledge and respect the individual's description of his or her situation rather than just inviting the person to participate in decision making.

  • 245.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Ekman, Inger
    Ehnfors, Margareta
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Considering patient non-participation in health care2008Ingår i: Health Expectations, ISSN 1369-6513, E-ISSN 1369-7625, Vol. 11, nr 3, s. 263-271Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to depict patient non-participation as described by a diverse group with recent experiences of being patients. BACKGROUND: Patient participation is regarded as a primary condition for optimal quality of care, suggesting that non-participation should be avoided. A common understanding of the concept of patient non-participation is needed. A discrepancy in definitions of patient non-participation has been found in health-care interactions, health-care classifications and health-care research, and little is known of what patient non-participation represents to patients. STUDY DESIGN: A survey consisting of closed-ended and open-ended questions was administered to persons that had recently been patients to gather respondents' descriptions of what they considered as patient non-participation. Qualitative content analysis was used to analyse free-text descriptions, and descriptive statistics were used for the close-ended alternatives. FINDINGS: Lacking information (e.g. not being provided with appropriate information) and lacking recognition (e.g. not being listened to and/or lacking recognition as an individual with individual needs and concerns) were significant aspects of patient non-participation. Furthermore, non-participation encompassed facing organization-centred, as opposed to patient-centred, health care as well as feeling insecure in health care interactions. CONCLUSION: The findings provide input for a better understanding of what patients experience as non-participation. Organising for the caregivers to be able to thoroughly listen to the patients' illness narratives would easily reduce the risk of patient's experiencing what is described as non-participation and would provide a sound base for patient learning needs.

  • 246.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hälleberg-Nyman, M.
    Örebro universitet.
    Forsman, Henrietta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hommel, A.
    Lunds universitet.
    Rycroft-Malone, J.
    Bangor University.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Onset prevention of incontinence in orthopaedic nursing and rehabilitation: a multifaceted undertaking2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 247.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tollne, AM
    Karolinska Institutet.
    Förberg, U
    Karolinska Institutet.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    What registered nurses do and do not in the management of pediatric peripheral venous catheters and guidelines: unpacking the outcomes of computer reminders2016Ingår i: Worldviews on Evidence-Based Nursing, ISSN 1545-102X, E-ISSN 1741-6787, Vol. 13, nr 3, s. 207-215Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Clinical practical guidelines (CPGs) may enhance evidence-based practice, but require implementation. Computer reminders have previously shown various effects in supporting implementation; in a concomitant study, we found no effect on complications in peripheral venous catheters (PVCs) or registered nurses' (RNs) adherence to a CPG in pediatric care. Yet, there is a need to determine how reminders operate in particular contexts.

    Aim: To depict if, in what context, and how computer reminders regarding evidence-based management of PVC in pediatric care are applied according to RNs' actions and experience.

    Methods: Qualitative data from nonparticipant observations and interviews with 18 RNs in four intervention units at a pediatric hospital were analyzed with content analysis.

    Findings: Attention given to the computer reminders varied; the RNs noticed them in units where there was an agreement about the management and recording of PVCs, but not elsewhere. Rather, computer reminders did not facilitate adherence to the PVC-CPG where the CPG was not acknowledged from the start. RNs who knew how to manage PVCs had peer support and received additional reminders, which suggested that the computer reminders added to the significance of PVCs in pediatric care.

    Linking evidence to action: While the computer reminders alone did not support CPG implementation, they further increased the attention to PVCs in contexts where there was a readiness to change along with a supportive culture. We suggest further studies tailoring implementation strategies to include electronic means if there is a beneficial context.

  • 248.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    van der Zijpp, T.
    Fontys University.
    McMullan, C.
    McCormack, B.
    Seers, K.
    Rycroft-Malone, J.
    "I have the world’s best job": staff experience of the advantages of caring for older people2016Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, nr 2, s. 365-373Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale

    Besides a growing demand for safe high-quality care for older people, long-term care (LTC) often struggles to recruit appropriately qualified nursing staff. Understanding what LTC staff value in their work may contribute to a more comprehensive understanding of what can attract staff and support person-centred care.

    Aim

    To explore staff experience of the advantages of working in LTC settings for older people.

    Methods

    Narrative descriptions of 85 LTC staff in Ireland, the Netherlands and Sweden on what they value in their work were analysed with qualitative content analysis.

    Ethics

    Ethical approval was obtained according to the requirements of each country, and participants provided informed consent prior to the individual interviews.

    Findings

    Working in LTC signifies bonding with the older people residing there, their next of kin and the team members. It means autonomy in one's daily tasks amalgamated with being a part of an affirmative team. Participants reported a sense of accomplishment and fulfilment; caring meant consideration and recognition of the older people and the relationships formed, which provided for professional and personal growth. The sharing of compassion between staff and residents indicated reciprocity of the relationship with residents.

    Study limitations

    The findings may be transferable to LTC in general although they address only the positive aspects of caring for older people and only the experiences of those staff who had consented to take part in the study.

    Conclusions

    The findings add to what underpins the quality of care in nursing homes: compassion in the nurse–resident relationship and person-centred care in LTC. They indicate reciprocity in the relations formed that may contribute to the empowerment of older people, but further studies are needed to explore this in more detail.

  • 249.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Research Fellow, Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Stockholm, Sweden.
    Vogel, Gisela
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Stockholm, Sweden.
    Söderberg, Anna
    Senior Lecturer, Division of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Blomqvist, Hans
    Associate Professor, Karolinska Institutet, Department of Clinical Sciences, Stockholm, Sweden.
    Wengström, Yvonne
    Associate Professor, Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Stockholm, Sweden.
    Use of Evidence in Clinical Guidelines and Everyday Practice for Mechanical Ventilation in Swedish Intensive Care Units2013Ingår i: Worldviews on Evidence-Based Nursing, ISSN 1545-102X, E-ISSN 1741-6787, Vol. 10, nr 4, s. 198-207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIM: One way to support evidence-based decisions in health care is by clinical guidelines, in particular, in highly specialized care such as intensive care units (ICUs). The aim of this study was to explore the development and dissemination of guidelines regarding mechanical ventilation (MV) in Swedish ICUs, and the use of evidence on MV in guidelines and everyday practice.

    METHODS: Inviting all general ICUs in Sweden (N = 65), a national survey was performed on occurrence of MV guidelines, and a review of submitted ICU guidelines by four evidence items from the AGREE instrument. In addition, ICU head nurses and senior physicians were interviewed using semistructured and open-ended questions to explore development and dissemination of MV guidelines, staff adherence or nonadherence to guidelines, and everyday practice of MV management bedside.

    FINDINGS: Fifty-five ICUs (85%) participated in the study; 51 ICUs submitted a total of 245 guidelines, including recommendations for medical or nursing MV actions. None of the documents included how evidence had been sought or assessed, while 22% included a list of references (n = 54). No guidelines included patients' experiences of MV. According to the managers, the guidelines were most often compiled by a multiprofessional team sharing the information through the ICU's website. The guidelines were mainly used as a basis for MV management bedside, but variation occurred as a result of personal preferences, lack of awareness, and adjustment to patients' needs.

    CONCLUSIONS: Local MV guidelines seem to constitute a basis for healthcare practice in Swedish ICUs, even though the evidence proposed was limited with respect to how it was attained and lacked patient perspectives. In addition, the strategies used for dissemination were limited, suggesting that further initiatives are needed to support knowledge translation in advanced healthcare environments such as ICUs.

  • 250.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    How single is ‘single’: some pragmatic reflections on single versus multifaceted interventions to facilitate implementation2015Ingår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 4, nr 10, s. 699-701Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An earlier overview of systematic reviews and a subsequent editorial on single-component versus multifaceted interventions to promote knowledge translation (KT) highlight complex issues in implementation science. In this supplemented commentary, further aspects are in focus; we propose examples from (KT) studies probing the issue of single interventions. A main point is that defining what is a single and what is a multifaceted intervention can be ambiguous, depending on how the intervention is conceived. Further, we suggest additional perspectives in terms of strategies to facilitate implementation. More specifically, we argue for a need to depict not only what activities are done in implementation interventions, but to unpack functions in particular contexts, in order to support the progress of implementation science.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 av 946
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf