du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 357
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Madrid Beltrán, Felipe
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Jakten på det specifika genreljudet: En undersökning av ljud i film2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användningen av ljud skiljer sig åt mellan de olika filmgenrerna skräck, komedi, action och drama. Det finns vissa ljud som används oftare för att förstärka de känslor, som filmmakarna vill att vi ska uppleva i samband med vad vi ser i filmen. I denna uppsats analyseras ljudet i ett antal nyckelscener i vissa filmer. För att ta ut dessa nyckelscener användes Hollywoodmallen för hur man skriver film, såsom den beskrivs av Viki King. Genom att jämföra resultaten, även genom diagram, har jag upptäckt att metalljud från vapen och liknande, gör oss rädda. Syrsors knirpande tyder på mörker och ensamhet, och vattenljud som regn kan göra oss nedstämda eller oroliga. Detta är tre typiska ljud i filmgenren skräck. Fågelkvitter får oss gärna på bra humör. Ljud från andra människor som pratar innebär att vi inte är ensamma. Dessa ljud används ofta i komedier och dramafilmer. Actionfilmer är mer anpassningsbara och använder ljud som kan passa i olika genrer, så länge det tyder på att något händer.

  • 202.
    Magnusson, Bill
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    3D Program och Spelmotorer: En fallstudie om användarens uppfattning av 3D omgivningar i visualiserings sammanhang2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker skillnader mellan 3D program och spelmotorer. En producent i

    dagens mediesamhälle har många val mellan program och ibland kan det vara svårt att

    dra slutsatser. Syftet var att ta reda på hur valet mellan de båda programtyperna

    påverkar användaren av projektet, allt i ett arkitekturs och interiörs visualiserings

    sammanhang. En bättre förståelse av detta kan hjälpa en producent med valet av

    produktionsprogram och förbättra upplevelsen hos slutanvändarna. Sex personer

    intervjuades utifrån ett snöbollsurval för att få fram data som sedan kan analyseras.

    Deltagarna delades in i två grupper, en med tidigare erfarenhet av interaktiva projekt

    och spel och en utan, intervjuerna skedde individuellt. Dessa deltagare fick se och prova

    fyra exempel bestående av tre projekt producerade i 3D program och spelmotorer. Det

    visade sig att majoriteten av deltagarna tyckte att grafiskt sätt var exemplet producerat i

    3D programmet bättre från ett grafiskt perspektiv men deltagarna tyckte att spelmotorn

    låg så nära att det egentligen inte spelade någon roll, båda programmen låg på samma

    nivå när det kom till grafisk kvalitet. Alla förutom en av deltagarna föredrog ett

    interaktivt exempel över en färdig video då deltagaren själv fick möjligheten att röra sig

    runt och fokusera på vad de själva vill. Deltagaren som inte föredrog ett interaktivt

    exempel sade att det var på grund av avsaknaden av tidigare erfarenhet. De andra två

    deltagarna som saknade den tidigare erfarenheten tyckte den gick att lära sig och såg

    stort potential med det interaktiva exemplet. Deltagarna önskade sig även mer

    interaktivitet, både i form av interaktiva funktioner som normalt sätt finns i spel men

    även mer som tillåter dem att leva sig in i projektet.

  • 203.
    Malmgren, Christer
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikalisk gestaltning av en ”image”: - En fallstudie i design av narrativ mediemusik -2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion och bygger på ett case där en varumärkesmelodi/

    musiklogotype till ett musikgymnasium ska designas. Syftet med studien är

    att utforska hur en image kan gestaltas musikaliskt och däri bättre förstå hur forskning genom

    design och användarmedverkan - påverkar och bidrar till processen inom design av narrativ

    mediemusik. Studien har ämnat svara på den övergripande frågeställningen: Hur kan komposition

    av narrativ musik beskrivas och genomföras som en designprocess? Forskningsfrågan

    innefattar även subfrågorna: Hur bidrar användarmedverkan till arbetsprocess vid design av

    narrativ mediemusik? Hur bidrar gruppsammansättning, själva processen och processverktygen

    till ett musikaliskt relevant resultat? Med formuleringen "ett musikaliskt relevant resultat"

    avses i studiens kontext en musikalisk prototyp/slutprodukt som har potential att kunna uttrycka

    känslor och värderingar som kan överensstämma med varumärkets (skolans) image

    och formulerade värderubriker. Kärnan i arbetet ligger inom fälten forskning genom design

    och användarmedverkan, där deltagarna under arbetsprocessens gång kontinuerligt och i flera

    processteg bidragit genom diskussioner, reaktioner, resonemang och konkreta förslag. Studien

    visar att designarbete inom narrativ mediamusik tillsammans med representanter för användarna/

    målgruppen kan generera fler idéer om aspekter specifika för arbete med design av narrativ

    mediemusik samt bidra till större förståelse för aktuella kontexter (målgrupps-relaterade

    och process-relaterade kontexter såväl som musikaliska och genre-relaterade kontexter), än

    om designern arbetar ensam. Av vikt är att under designprocessen ta fram flera versioner av

    prototyperna, att göra olika instrumenteringar och interpretationer av det musikaliska materialet,

    där ett av målen med prototyperna är att designer stegvis lär sig vad som fungerar - vad

    som skapar en klingande mening i den aktuella målrelaterade kontexten - och ett sätt att

    kommunicera den här kunskapen är att designa och pröva flera olika prototyper i klingade

    form.

  • 204.
    Martinsson, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Mastering: Hur påverkas den subjektiva musikuppfattningen av mastering?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ”vana lyssnare” och ”ovana lyssnare”, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastrad version. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort. Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ”vana lyssnare” som ”ovana lyssnare”. Resultatet tyder även på att musikuppfattningen påverkas av hur, och av vem, en produktion är mastrad. Examensarbetet behandlar även ”vana” och ”ovana lyssnares” syn på kvalitet när det gäller musik. Resultatet visar att det skiljer sig inte bara mellan de två grupperna utan även inbördes. Ytterligare resultat tyder på att båda grupperna har lika uppfattning om vad ljudteknisk kvalitet är.

  • 205.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    A life worth living: How does a Photo Sound?2013Ingår i: International Visual Methods Conference 3 - IVMC3 Wellington New Zealand , 2-6 September, 2013, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A life worth living:

    A documentary film project by Ingrid Jonsson Wallin, Hållbus Totte Mattsson and Árni Sverrisson

    The Saami are the aboriginal peoples of the Scandinavian mountains and their destinies took a radical turn, like everyone else’s, with the advent of industrialization and colonialism. The film relates the story of three young Saami families at the beginning of the twentieth century.  Each found their own path into modern society and exploited the new opportunities that emerged. They could continue as nomads or integrate themselves in settled Swedish society or find ways of combining these alternatives. One family continues with the herding but on a large scale, another pursues different “middle-class” jobs, as photographers, tailors, teachers and mailmen and the third family builds up a business based on tourism, music and photography.  Through archival photographs and film as well as interviews with descendants we follow their struggle for a new kind of life. The soundtrack of the film is based on musicological research (yoik, dances, popular songs, etc.), but it also includes the music suggested by instruments and other artefacts in the photographs. The houses of these families still stand and images old and new of these durable artefacts tie together the time frame of the film. In this way, we connect diverse worlds, theirs and ours, with visual methods and bring the result to different publics for further reflection.  

    Ingrid Jonsson-Wallin is Senior Lecturer in Film Editing at Dalarna University College in Falun, Sweden.

    Hållbus Totte Mattsson is Senior Lecturer in Sound and Music Production at the College and part of the experimental music ensembles “Hedningarna” and “Hurdy-Gurdy”.

    Árni Sverrisson is Professor of Sociology at Stockholm University and Professor of Visual Culture at the College.

     

     

     

     

  • 206.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisual Looping2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Audiovisuella loopar” är ett konstnärligt tekniskt forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna som finansierats av medel från Europeiska utvecklingsfonden, Region Dalarna och Högskolan Dalarna.

    Syftet har varit att utveckla ett system och en arbetsmetod för kollektiv livelooping både auditivt och visuellt som bygger på befintlig teknik och programvara och ligger inom rimliga prisramar för en användare.

    Liveloopteknik är i sig ingen nyhet men dess möjligheter för ett kollektivt musicerande har inte utforskats och provats förut. Vårt system är konstruerat så att upp till fyra musikanter kan musicera i perfekt sync och vem som helst kan också starta en ny session. Systemet är transportabelt och lätt-riggat och ställer inga krav på tekniska förkunskaper.

    Tekniken har visat sig ha en enorm kreativ potential. Med enbart en kort instruktion och några enkla "etyder" så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett "flow" som lockar fram skaparglädjen - man har helt enkelt otroligt kul!

    Dessa erfarenheter har lett vidare till tankar om hur looptekniken kan användas på andra sätt än de rent sceniska t.ex. inom rehabilitering, musikundervisning och musikterapi.

    Vi anar många spännande möjligheter…

    Förutom en kortare introduktion och bakgrund till projektet så kommer systemet att presenteras praktiskt av studenter från Musikkonservatoriet. Systemet kommer sedan att vara tillgängligt för alla att prova under resten av Inspirationsdagen.

     

  • 207.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisual looping2012Ingår i: TMH-QPSR, KTH / [ed] Bresin, Roberto; Falkenberg Hansen, Kjetil, Stockholm, 2012, Vol. 52, s. 5-6Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 208.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella loopar2015Ingår i: Nordiske konference om lyd-­ og musikproduktion, Aalborg Universitet Musikkens Hus 12-13 Maj 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Audiovisuella loopar

    Detta paper presenterar resultatet från det konstnärliga forskningsprojektet ”Audiovisuella loopar” som genomförts på Högskolan Dalarna.

    Projektets syfte var att utveckla ett system och en arbetsmetod för kollektiv livelooping både auditivt och visuellt. Det tekniska systemet skulle bygga på befintlig teknik och programvara och ligga inom rimliga prisramar för en användare. Vidare skulle systemet kunna användas oavsett tekniska förkunskaper och genrebakgrund ”just hit the button and let’s go!”.

    Projektets resultat är ett tekniskt system där upp till fyra personer tillsammans loop-musicerar i perfekt sync. och där vem som helst i ensemblen när som helst kan starta en ny ”loop-session”. Vidare har en metod och ett undervisningsmaterial för detta kollektiva liveloopande tagits fram och testats i ett flertal workshops. Ett förslag på lösning av den visuella delen av projektet har presenterats i en större scenisk gestaltning.

    Projektet har visat på nya tillämpningar och möjligheter för kollektiv loopteknik. Tekniken har visat sig ha en enorm kreativ potential. Med enbart en kort instruktion och några enkla "etyder" så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett "flow" som lockar fram skaparglädjen hos musikanterna - man har helt enkelt otroligt kul! Dessa erfarenheter har lett till olika praktiska tillämpningar av tekniken i musikundervisning

    • Ett annorlunda ensemblemusicerande där tekniken ger möjligheter till flera musikaliska roller
    • Ett kollektivt kompositionsredskap där interaktionen med tekniken ger upphov till oväntade och nya musikaliska lösningar
    • Ett övningsredskap där den omedelbara feedbacken gör att man snabbt kan prova och utvärdera ideér (t.ex. andra stämmor, komp, riff osv.)

     

    Projektets tekniska setup har visat sig vara mycket användbar i live-ljud sammanhang då den vid sidan av livelooping också kan styra t.ex. en individuell monitorlyssning, effektinställningar, ljus och synkroniserade visuals (rörliga blider på backdropen). Detta har provats ut i fyra stycken ”skarpa” projekt där professionella artister från olika genrer tagit till sig och vidareutvecklat våra resultat. 

  • 209.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella loopar2014Ingår i: MIRAC Music Interdisciplinary Research & Analysis Center Konferensbidrag Ett förändrat musiklandskap Stockholms Universitet, november 2014, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 210.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella loopar och kollektiv live-looping2015Ingår i: Dansk Musikforskning Online (DMO) Saernummer 2015 lyd-musikproduktion, ISSN 1904-237X, Vol. 6, s. 47-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     Loop-teknik i solistiska sammanhang är en idag väletablerad musicerande form dock

    är möjligheterna att använda tekniken i ensembleform ett mer eller mindre oprövat

    fält. I projektet “Audiovisuella loopar” som genomförts vid Högskolan Dalarna presenteras

    ett system för kollektiv livelooping där upp till fyra personer loop-musicerar

    tillsammans och där loopandet samtidigt kan spelas in och spelas upp som videoklipp.

    Tekniken har visat sig ha en stark kreativ potential. Med enbart en kort instruktion

    så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett “fl ow” som

    lockar fram skaparglädjen hos musikanterna. Dessa erfarenheter pekar på spännande

    möjligheter att använda tekniken i musikundervisning och musikterapi.

  • 211.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Dagens teknik som konstnärligt redskap2013Ingår i: Nordisk forskarkonferens inom Ljud- och musikproduktion Falun 13-14 november 2013, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dagens teknik som konstnärligt redskap.

    Detta paper fokuserar på den ”dolda” sidan av dagens konsertscen – tekniken och musikteknikern – och hur de varit både medskapande och en förutsättning för nya kompositions- och musicerandeformer inom två av tradition akustiska genrer (kammarmusik och folkmusik).

    Jag pekar på hur tekniken tagits fram och används av musikerna inte på grund av någon speciell fallenhet för teknik, utan att det varit en ”vision” eller ”idé” om en ”ny” musik och en längtan efter att bryta upp genrernas konventioner och ramar som drivit fram teknikutvecklingen. I flera fall har detta också inneburit både oväntade och oortodoxa sätt att utnyttja befintlig teknik. Denna utveckling som skett i nära samarbete med kreativa och innovativa tekniker har även inneburit att en ny yrkesroll vuxit fram som i många fall har en lika stor konstnärlig funktion som musikanterna.

    Texten bygger på ett seminarium med Kronoskvartetten och dess tekniker tillsammans med vevlire-duon Hurdy-Gurdy som hölls på Uppsala konserthus den 1 november 2012. Paralleller dras med hur en subgenre (bordunrock) vuxit fram inom folkmusikscenen i Sverige under 80- och 90-talen.

     

  • 212.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Innovativ teknik i en akustisk värld2019Ingår i: Folk och musik, E-ISSN 2490-1199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Folkmusikscenen i Sverige genomgick stora förändringar under 1980-talet och 1990-talet då en mer traditionell scen mötte en ny generation av musiker med delvis andra ideal och en annan musikalisk bakgrund. Med influenser från 1970-talets musikrörelse med band som Kebnekajse, Norrlåtar, Folk och rackare m.fl. samt den brittisk-irländska folkrockscenen, förändrades och omtolkades spelmansmusiken. I denna artikel argumenterar jag för hur olika tekniska innovationer var en förutsättning för hur denna nya folkmusikscen växte fram. Jag beskriver också hur denna teknik i många fall togs fram och användes av musiker, inte på grund av någon speciell fallenhet för musikteknik, utan att det i de flesta fall var en ”vision” eller ”idé” om en ”ny” musik som drev fram teknikutvecklingen. I flera fall innebar detta också både oväntade och oortodoxa sätt att utnyttja befintlig teknik.

  • 213.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljufligt och Grufligt - om musiklivet i Falun i samband med Karl XI:s besök vintern 16732013Ingår i: Fornstora dagar: En antologi med texter om Falun, Stora Kopparberget och Sveriges stormaktstid / [ed] Inga Lena Ångström Grandien & Bo G. Jansson, Falun: Högskolan Dalarna , 2013, 1, s. 101-139Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 214.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Monstret i Paradiset: en audiovisuell upptäcktsfärd i en medeltida symbolvärld2019Ingår i: Mirac (Music Focused Interdisciplinary Research & Analysis Center) konferens 20-21 november 2019 Högskolan Dalarna, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Monstret i Paradiset - en audiovisuell upptäcktsfärd i en medeltida symbolvärld 

    Är ett konstnärligt forskningsprojekt där monstret är en modifierad vevlira som försetts med motor och den medeltida symbolvärlden göms i ett konstverk av Hieronymus Boch. Projektet består av ett 25 minuters långt performance som med hjälp av digital teknik gör en delvis slumpmässig resa i konstverket till några förutbestämda platser. Dessa vägar gör att materialet får nya former i en interaktivt agerande mellan artist, musik och bild.  I gestaltningen utmanas live och autenticitets begreppen då det blandar flera olika framförandeformer (spelat i stunden, live-loopat, backing tracks osv.). Den teoretiska bakgrunden och de metodologiskt och tekniskt-praktiska utmaningarna kommer att presenteras i ett paper.

    Frågeställningar: Vad händer/ vilka möjligheter uppstår när man får en hand fri och instrumentet placeras i ett stativ? Hur omskapar teknologin bild- och musik-materialet? Vad berättas? Vad är live?

  • 215.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Bryngelsson, Peter (2006): Filmmusik - det komponerade miraklet2007Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 89Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 216.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Tekniska innovationer i en akustisk värld2010Ingår i: Folkmusiken på 2000-talet, tradition möter innovation, Vasa, Finland, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Mattsson, Hållbus Totte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Fredriksson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Burlin, Toivo
    Stockholms Universitet.
    Calle Jularbo och gammeldansen: en folkmusikpionjär i tidig svensk populärmusik2017Ingår i: Konferensprogram 2017, 22/11 – 23/11 Musik och algoritmer i digitalt landskap / [ed] Thomas Florén, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Calle Jularbo och gammeldansen: en folkmusikpionjär i tidig svensk populärmusik

    Hållbus Totte Mattsson (Högskolan Dalarna), Daniel Fredriksson (Högskolan Dalarna) och Toivo Burlin (Stockholms universitet):

    Calle Jularbo (1893–1966) tillhör de stora pionjärerna bland artister i den svenska musikindustrins ”barndomstid” under första hälften av 1900-talet. Som en virtuos spelman på sitt instrument – dragspelet – representerar han också en kommersiellt framgångsrik och medieanpassad populärmusik på både svensk och internationell grund. Han var samtidigt en svensk ”storspelman” med romska rötter, storsäljande grammofonartist och en flitigt turnerande musiker, därtill verksam i andra medier som film och radio.

    Den dragspelsmusik, ”kultis” eller gammeldans, som Jularbo stod som en företrädare för, har senare dömts ut som ”töntig” och simpel av företrädare för andra genrer – inte minst fiolspelmän och jazzmusiker – som själva kämpat för konstnärligt erkännande och inkludering på en kulturpolitisk arena. Jularbo å sin sida, hävdade att han endast spelat så kallad ”kulturell musik”, eller ”svensk folkmusik”. Han kallade sig offentligt för Riksspelman trots att han aldrig förärades med märke av Zorn-juryn, utan grundade detta i att Hjort- Anders – själv spelman och känd dragspelshatare – sagt till honom att ”du är ju inte dragspelare, utan spelman”. Samtidigt så är Calle Jularbo att betrakta som en tidig populärmusikalisk ikon. Han är en av våra allra mest populära artister genom tiderna och, vilket poängterades då han 2017 blev invald i Swedish Music Hall of Fame, en ”rockstjärna långt innan begreppet var uppfunnet”.

    Men hans mångsidiga betydelse och inflytande har inte belysts vetenskapligt i någon större utsträckning. I vårt forskningsprojekt, som är under uppstart, vill vi bidra till kunskapsutvecklingen inom ett eftersatt område: den skärningspunkt där tidig svensk populärmusik och folkmusik utkristalliseras som modern, medianpassad (medialiserad) musik. Vi vill undersöka olika aspekter av Calle Jularbo, hans musik och tid, som t ex: musikern och kompositören – hur är hans kompositioner strukturerade i musikalisk mening och vad är deras relation till den större gammeldanstraditionen? Grammofonartisten – han har ett, enligt olika uppgifter, svårslaget rekord i ett par tusen inspelade och utgivna grammofonskivor. Hur producerades dessa i musikproduktionsvetenskaplig mening, hur lanserades och togs de emot i det samtida svenska musiksamhället? Calle Jularbos aktörsnätverk – vilka var arrangörerna, turnéläggarna, bokarna?

    Hur framstår gagenivåer och gageutvecklingen jämfört med andra artisters under samma tidsperiod? I vilka musikvärldar verkade Jularbo – vilken var hans publik? Musikalisk gestaltning – vad döljer det sig för musik bakom dragspelet? Inom gammeldans-genren har det hela tiden förekommit ett flitigt komponerande där repertoaren förnyats utifrån lokala och internationella strömningar. Att presentera kompositionerna i andra sättningar än den traditionella (1–2 dragspel, kontrabas, gitarr och eventuellt också trumset) öppnar nya tolkningsmöjligheter. Jularbo-receptionen i samtiden: Vilka är dagens aktörer i Jularbos värld? Det finns en stor andrahandsmarknad för memorabilia och framför allt vinylskivor och stenkakor kopplade till Jularbos produktion. Hur hålls dessa nätverk samman? 

  • 218.
    Mattsson, Hållbus Totte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Nordin, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Beckman, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Lilla bandet i stora världen2015Ingår i: Konferensbidrag Vidgade vyer över musiken, Stockholms Universitet, november 2015, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Lilla bandet i stora världen”

    Dagens musikscen innehåller många utmaningar för en orkester som vill turnera internationellt och som inte förfogar över en astronomisk budget. Det handlar om

    • Allt dyrare och strängare restriktioner med övervikt samt hårdare kontroll av bagagestorlek vid flygresor.
    • Svårigheter att presentera en personlig och i många fall ”unik” instrumentering och också kunna leva upp till publikens förväntningar utifrån ett välproducerat album.
    • Kommunikationsproblem och stress vid festivalspelningar då det oftast endast erbjuds en kort line-check detta hindrar också möjligheter till en egen design av framträdandet med backdrop, rekvisita, visuals, ljus osv.
    •  Ett ofta bedrövligt monitor-ljud där möjligheterna till kontroll hindras av att artisten måste fokusera på publiken.
    • Ett ofta lika bedrövligt FOH-ljud där möjligheterna till kontroll är obefintlig och ligger i händerna på en oftast okänd FOH-tekniker.

     Dessa utmaningar har vi på olika sätt mött i våra respektive orkestrar Marigold, Twilight Force och Hedningarna och har lett till formulerandet av projektet ”Lilla bandet i stora världen”

    I projektet som drivs inom Högskolan Dalarna av Johan Nordin, Daniel Beckman och Totte Mattsson används resultat från det avslutade projektet ”audiovisuella loopar” där prototypen för en transportabel laptopbaserad ”rigg” tagits fram.

    Genom att låta allt ljud gå igenom ett eget system så öppnas möjligheter till full kontroll av samtliga delar av ljudet samt möjligheter att styra och synkronisera ljus och visuals.

    Projektet som är pågående har sceniskt provat ut ett antal olika prototyper av tekniken och kommer under våren att inkludera ytterligare artister. Projektet har lett till flera frågeställningar som kommer att undersökas vidare

    • Vilka förväntningar på musikteknik finns inom olika genrer? 
    • hur påverkas autenticitets- och trovärdighets- begreppen samt upplevelsen hos publiken/artisten av införande av ny musikteknik?
    • Hur förhåller sig musiker inom olika genrer till förinspelade bakgrunder?
    • Vad innebär inear-monitor för artistens scen-närvaro och musikupplevelse?
    • Vad innebär den ”visuella” musiktekniken (förstärkare, högtalare, trumset osv.) för publikens upplevelse?
    • Vad är ett live-framträdande idag?
  • 219.
    Mattsson, Hållbus Totte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sundin, Sten
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Användning av OER och video i undervisning och lärande2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Abstract NGL 2015 Workshop

    Användning av OER och video i undervisning och lärande

    Sten Sundin

    Hållbus Totte Mattsson

    Open Educational Resources; OER, även kallat öppna lärresurser, är resurser som finns tillgängliga på Internet som kan användas fritt och i många fall också bearbetas fritt. Fördelarna med OER i allmänhet är att kunna återanvända andra personers expertkunskap och material. Många lärresurser håller en hög kvalitet och är även mycket pedagogiska. Detta förbättrar lärandet och innebär nya möjligheter i undervisningen som en lärare själv annars inte skulle kunnat åstadkomma, som t.ex. att själv göra tidskrävande videoinspelningar. Att undervisa med mer stöd av video, bilder och icketextbaserad information kan även gynna studenters olika lärstilar.

    Denna workshop syftar till att introducera användning av OER och video för lärare som inte är bekanta med OERbegreppet och som i större utsträckning önskar använda video i undervisningen. Under workshopen kommer deltagarna att arbeta i grupp med relevanta söktjänster för att hitta och undersöka användbara OER eller videoresurser. Länkar och anteckningar från sökningarna kommer att delas till övriga workshopdeltagare på en webbaserad samarbetsyta som kommer att vara tillgänglig även efter workshopen

    Plan för workshopen

    ● Introduktion. Fördelar med att använda OER och video i undervisning och lärande. (5 min)

    ● Min användning av lär och videoresurser idag (gruppdiskussion). Vad är mina tidigare erfarenheter inom området? Hur hittar jag lär och videoresurser för min undervisning? Beskriv hur din nuvarande situation ser ut (15 min)

    ● Presentation av OER och video i undervisning och varför detta är viktigt för lärare. Olika typer av OER, Creative Commonslicenser, samt hur man hittar OER och andra kostnadsfria lärresurser.

    Exempel på söktjänster, samt samlingar med OER och videoresurser som kan undersökas. Användning och redigering av YouTubevideos (10 min)

    ● Arbete i mindre grupper om 2-4 personer. Grupperna har tillgång till listor med passande sökverktyg för att hitta användbara OER och videoresurser. De resurser som har hittats sparas på en gemensam plats med webbverktyget Padlet (50 min)

    ● Sammanfattning. Alla resultat från sessionen kommer att finnas tillgängliga på en Padletyta som finns kvar efter workshopen så att deltagarna kan fortsätta att dela idéer och undersöka resurser som har hittats. (10 min)

    Målgrupp

    Lärare, bibliotekarier och andra utbildare som är intresserade av att öka sina kunskaper om frågor kring OER och video i undervisning och lärande

  • 220.
    Medin, Robin
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudkvalitet och livemusik: Sambandet mellan ljudkvalitet och upplevelsekvalitet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i förhållandet mellan ljudkvalitet och den musikaliska upplevelsens kvalitet, dvs om ljudets kvalitet kan påverka en konsertbesökares helhetsupplevelse. I studien görs en enkätundersökning, där enkätdeltagaren får svara på ett antal frågor, exempelvis hur viktig ljudkvaliteten egentligen är, vilken aspekt av ljudet som bör vara tillfredsställande och vilka instrument som bör höras tydligt etc. Enkäten innehöll även två kvalitativa frågor där deltagaren får utveckla sina tankar i skriftlig form. 32 människor deltog i enkätundersökningen som ägde rum i Falun. Resultaten som forskningen gett pekar på att ljudkvaliteten är viktig för den musikaliska helhetsupplevelsen tillsammans med andra aspekter såsom bandets musikaliska prestation, scennärvaro samt scenljus etc. Majoriteten av enkätdeltagarna anser att sången är den viktigaste aspekten i musiken att höra klart och tydligt samt att det finns flera ljudaspekter (t.ex. rundgång, obalans mellan frekvenser och stark volym) som kan försämra den musikaliska upplevelsen.

  • 221.
    Mellkvist, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudeffekter i surround: Exit-sign effekten och vår upplevelse av den.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har en undersökning gjorts på hur personer upplever ljudeffekter i surround med fokus på ett fenomen kallat Exit-Sign effekten. Tidigare idéer och riktlinjer har sagt att ljudeffekter i surroundhögtalarna kan uppfattas som distraherande om det eventuellt inte sker under vissa förutsättningar. Med utgångspunkt i vad som har skrivits i den litteratur som finns inom det här ämnet har ett lyssningtest genomförts där testgruppen fick svara på frågor i en enkät om ljudeffekter i surround och hur det upplevdes. Teorier om hur vi lyssnar, analyserar och upplever ljud har också presenterats för att försöka få en tydligare förklaring till detta fenomen. Resultatet visade att testpersonerna inte upplevde ljudeffekterna som distraherande vilket nämndes i litteraturen som fanns inom det här ämnet. Upplevelsen visar också positiva egenskaper med ljudeffekter i surround, till exempel att surroundmixen kändes mer närvarande och intressant till skillnad från den mer stereomixade filmklippet som användes i lyssningstestet.

  • 222.
    Mikander, Magnus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Byggstenar inom elektronisk dansmusikproduktion: Produktionsanalys inom genren house2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att undersöka produktionstekniker som används för att skapa

    elektronisk dansmusik och att analysera hur sådana verktyg och metoder används, sett

    ur en producents synvinkel. Bakgrunden till uppsatsen är en strävan efter att djupare

    förstå produktionstekniker för elektronisk dansmusik och utveckla kunskap om hur

    sådana kan användas i egen produktion av elektronisk dansmusik. Uppsatsen empiriska

    material består av två musikstyckeanalyser i genren house. De analyserade

    musikstyckena har valts ut eftersom de är aktuella, båda har producerats under 2017 och

    de innehåller olika, för elektronisk dansmusik, karaktäristiska drag. Vidare har de

    bedömts kunna bidra med förståelse för och kunskap om hur dessa musikstycken är

    producerade och varför de låter som det gör men också ökad generell kunskap om

    aktuella produktionstekniker för produktion av elektronisk dansmusik. Analysens

    resultat ger exempel på hur en producent kan tänka när hen producerar elektronisk

    dansmusik. Exemplen omfattar byggstenar för produktionen i form av tekniska verktyg

    och metoder som till exempel sampling samt vikten av hur ett musikstyckes

    arrangemang är utformat.

  • 223.
    Mollberger, Felix
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Virveltrummors ljud i musikstilar: Undersökning om stilkonventioner för processerade virveltrummor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med inspelningsteknikens utveckling har det framstått ett fenomen som benämnts

    schizofoni

    för att beskriva separationen mellan ett ljuds akustiska källa och det processerade ljudet som

    återges på en inspelning. I diverse musikstilar är det numera praxis att producera och

    manipulera inspelningar till en sådan extrem grad att det inspelade ljudet inte längre

    efterliknar ljudkällan. Ett exempel på detta är processeringen av trumljud; de produceras efter

    olika konventioner inom olika musikstilar. Genom en deltagande observation och ett

    lyssningstest undersökte denna studie om det endast är trumslagare och musikproducenter

    som lägger märke till skillnaderna mellan dessa ljudideal, eller om andra lyssnargrupper också

    uppfattar när en musikstils etablerade konventioner bryts. I den deltagande observationen sågs

    tre grupper av musikproduktionsstudenter använda liknande inspelningsmetoder för att spela

    in trummor efter metalkonventioner, men endast den tredje gruppen stämde om

    virveltrumman för att efterlikna deras uppfattning av musikstilens konventioner. Dessa data

    förklarades som att schizofonins uppfattade inblandning varierar mellan producenter, samt att

    personlig preferens spelar större roll än etablerade stilkonventioner. Lyssningstestets resultat

    visade en konsensus mellan musikproducenter angående virveltrummans produktion inom

    musikstilen Metal, då de flesta deltagare föredrog den virveltrumma som var producerad efter

    metalkonventioner. Däremot var svaren på de ljudexempel inom Drum & Bass och Syntpop

    så utspridda att det inte gick att tydligt demonstrera en konsensus mellan de olika

    lyssnargrupperna. Studien ger en djupare inblick i olika lyssningsstrategier mellan olika

    grupper och avslutas med förslag på fortsatt forskning inom ämnet.

  • 224.
    Monge Quijada, Sigfredo
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Slumpmässigt musikskapande: En studie om slumpens betydelse för musikskapare och musikskapandeprocesser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med

    den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för

    musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de

    konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare

    forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med

    undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper.

    Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den

    framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under

    skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd.

    Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en

    fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en

    musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att

    musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens.

    Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både

    i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar.

    Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens

    inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan

    upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att

    musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina

    skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska

    arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt

    skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det

    framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa

    sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom

    kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de

    begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras

    genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av

    skapandeprocesser än musikskapande.

  • 225.
    Müller, Håkan
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    En analys av ledmotivens narrativa funktioner i filmen Sagan om Ringen2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik.

  • 226.
    Neplokh, Vassili
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sexscener med filmmusik av kvinnliga kompositörer: En undersökning av filmmusik i sexscener i fyra moderna västerländska filmer, där USA är ett av produktionsländerna2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete analyseras filmmusiken, skriven av kvinnliga kompositörer, som spelas i sexscener i fyra moderna spelfilmer där USA är ett av produktionsländerna. Vassili Neplokhs analysmetod består av fem musikaliska parametrar. Författaren sammanställer även forskning som berör ämnet inom bland annat musikpsykologi och utökar en redan fungerande metod med fler parametrar som grundar sig i musikpsykologi. Avslutningsvis jämförs studiens resultat med resultat av en tidigare utförd undersökning av manliga kompositörers filmmusik i sexscener.

  • 227.
    Nerback, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Kvalitetsbedömning och musiksmak: Påverkar musikalisk bakgrund förmågan att bedöma ljudkvalitet?2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt.

  • 228.
    Nordin, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Motverka fasutsläckningar av grundtonerna för trummorna i ett akustiskt trumset vid inspelning och mixning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet ”fasfel” är ett förvirrat begrepp inom ljud- och musikproduktion. Fasfel – eller fasutsläckningar som det mer allmänt kallas – är ett problem som bl.a. uppkommer då flera mikrofoner används samtidigt. Ett sådant tillfälle är vid inspelning av akustiskt trumset. Mina frågeställningar leder till att fasställa vilka tekniker som lämpar bäst sig för att motverka fasutsläckningar vid inspelning och mixning av akustiskt trumset, i den mån att de inte släcker ut trummornas grundtoner, samt om bättre ljudkvalité faktiskt uppnås genom detta och hur skillnaderna i så fall uppfattas. Ett lyssningstest har genomförts där ett tjugotal personer som alla har vana inom ljud- och musikproduktion, har fått lyssna på ett antal ljudklipp med trummor inblandade. Trummorna har i varje grupp motverkats av fasutsläckningar på ett eller annat sätt. Deras uppgift har sedan varit att bedöma ljudklippens ljudkvalité. Resultatet visar att det går att motverka fasutsläckning av ett trumsets trummors grundtoner, och att skillnader i ljudkvalité finns – till fördel för de ljudklipp som motverkats från fasutsläckningar. Speciellt en av dessa tekniker bevarade trummornas grundtoner bäst. Dock är skillnaderna små, och flera anser dem vara obetydliga. Huruvida jobbet att motverka fasutsläckningarna är värt det eller inte, beror således från fall till fall; det beror helt enkelt på vilken ljudkaraktär på trummorna som eftersträvas.

  • 229.
    Norin, Christine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Var är brudarna?: En litteraturstudie om kvinnor i musikproduktionsutbildningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då det kvinnliga deltagandet på musikproduktionsutbildningar på högskole- och universitetsnivå idag är väldigt lågt, trots att det inte finns några formella hinder för dem att delta i dessa utbildningar, ville jag undersöka varför det ser ut som det gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka kunskapsläget inom genus och musikproduktion på högskole- och universitetsnivå.

    Metoden som använts för att kunna besvara dessa frågor är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att tidigare publicerad litteratur och forskning letats upp, granskats och analyserats. Litteratursökningarna visade på knapphändig och spretig forskning inom området och därför breddades sökningarna till att inkludera separata beståndsdelar inom musikproduktion som till exempel teknik och komposition.

    Resultaten visade på hur gamla föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt fortfarande finns kvar och reproduceras, omedvetet eller inte. Detta visar sig bland annat i lärarens kontakt med elever och hur män och kvinnors kunskaper värderas olika. Man har också sett att det råder en form at maskulin hegemoni inom området, där det är männen som har makten att avgöra vad som är bra eller inte. Detta i kombination med att många kvinnor upplever ett sämre självförtroende än män och att de ofta känner sig alienerade från gruppen gör att kvinnor har svårt att tilldelas status, vilket i sin tur leder till ett osynliggörande i offentligheten och spär på bilden av musikproduktion som ett område där det är männen som dominerar.

  • 230.
    Nygårds, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hur ska en bra sångmikrofon låta?: En studie om hur vana och ovana lyssnare upplever och beskriver bra/dåligt mikrofonljud med en manlig sångare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utreda skillnader och likheter mellan vad vana

    musiklyssnare (ljudstudenter) och ovana musiklyssnare (fritidslyssnare) lyssnar efter

    när de hör en sånginspelning. Syftet är även att utreda hur dessa faktiskt tycker att en

    sångmikrofon bör låta för att låta bra.

    Metoden jag valde att använda mig av var ett blint lyssningstest där jag med hjälp av

    fyra olika mikrofoner spelade in två olika sångstilar vilka sedan användes som grund för

    utredning. Testpersonerna fick lyssna på dessa inspelningar och sedermera beskriva vad

    de tyckte lät bra respektive dåligt med de olika mikrofonernas inspelningar.

    Då lyssningstestet var blint visste inte deltagarna om vilken mikrofon som var vilken,

    utan fick enbart beteckningarna ”Clean 1” till ”Clean 4” för första sångstilen och

    ”Distorsion 1” till ”Distorsion 4” för den andra sångstilen. Efter att testet väl utförts och

    alla resultat sammanställts visade det på en relativt liten skillnad i vad de två olika

    grupperna tyckte om mikrofonerna. Dock framgick det att de flesta gick på ”tydlighet”

    eller ”klarhet” som ett viktigt rekvisit när de lyssnade på mikrofonernas ljudåtergivning.

    Även ifall det i de olika kategorierna av sångstilar alltid fanns en mikrofon som var

    omtyckt mest av flest personer fanns det alltid avstickare från den gruppen.

  • 231.
    Nyholm, Mathilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Röd: arg eller glad?: En kvalitativ analys av färgen som narrativ förstärkning.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad betyder färg för oss människor och blir vi påverkade känslomässigt utav färg? Är

    det så att man blir påverkad på ett sätt om man går in i ett blått rum och på ett annat sätt

    om man går in i ett rött rum? Är det då så att man kan förstärka sinnelag eller

    egenskaper med hjälp av färger i film?

    Den här uppsatsen handlar om det finns någon betydelse i färgläggningen i

    Disneyfilmer. Jag har plockat ut tre karaktärer i tre olika filmer för att se om det finns

    något mönster i färgläggningen och karaktärernas egenskaper. Finns det en narrativ

    funktion i färgläggningen av karaktärerna.

  • 232. Nykanen, Arne
    et al.
    Wingstedt, Johnny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sundhage, Johan
    Mohlin, Peter
    Sketching sounds: kinds of listening and their functions in designing2015Ingår i: Design Studies, ISSN 0142-694X, E-ISSN 1872-6909, Vol. 39, s. 19-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this work, the use of sketching in sound design was studied. Based on Schon and Wiggins' model of how designers use sketching to see, move, and see again, we suggest that sound design evolves through a similar process requiring listening, moving, and listening again. This is facilitated by considering sounds as sketches. A case was followed in which six designers were asked to design a sound logotype. Processes and interactions were studied. The results suggest that sound design can be considered as a listen move listen process. Sound design is a conversation with sounding material, crucially dependent on listening. To assist in this, a computer interface was developed. Analysis of its use suggests that it supported co-designing. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 233.
    Nykänen, Arne
    et al.
    LTU.
    Wingstedt, Johnny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sundhage, Johan
    Klevgränd.
    Mohlin, Peter
    Semcon.
    Sketching sounds: listening, moving and listening again2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 234.
    Nyström, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Det svenska musikundret: Lilla landet lagom – ett ledande land inom musikindustrin?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en vanligt förekommande uppfattning att Sverige anses vara framgångsrikt inom

    den globala musikindustrin, utan att dylika påståenden hänvisar till fakta. Denna

    litteraturstudie syftar till att undersöka just det fenomenet – varför Sverige anses vara en

    framgångsrik musiknation och vad som ligger till grund för denna föreställning. Studien

    visar att kunskapsläget om den svenska musikindustrin är brokigt men att det ändå går

    att urskilja några tydliga huvudspår i forskningen som ger näring åt bilden av en

    bransch i framgång. Dessa spår handlar bland annat om den svenska

    musikutbildningens betydelse, den svenska musikindustrins struktur, nätverket inom

    industrin, den svenska hemmamarknaden och om användningen av musik som

    marknadsföringsstrategi för nationen Sverige. En slutsats i studien är att dessa faktorer

    tillsammans kan förklara varför det finns en föreställning om ett ”svenskt musikunder”.

  • 235.
    Odd, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Vinylens två världar: Unga människors relation till vinylen i den digitala eran2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vinylen har lyckats överleva trots att både CD:n och det digitala formatet gett oss nya och lättare sätt att lyssna på musiken. Vinylen tilltalar personer i yngre åldrar som inte växte upp med vinylen som det vardagliga formatet. Det tydligaste resultat som kommit att visa sig i undersökning för denna uppsats är att vinyler fortfarande upplevs tilltalande av intervjupersonerna, även om det digitala formatet fortfarande används dagligen. Intervjupersonerna tilltalas av olika aspekter av vinylen som gör det värt att gå och köpa en skiva, även om vi lever i en tid där vi näst intill har obegränsad tillgång till musik digitalt. Vinylen lockar personer på olika sätt när det kommer till användningen av skivorna och på samma sätt när det kommer till det materiella och det estetiska. Detta är dock inte tillräckligt för att personerna ska ändra sina lyssningsvanor och byta format från det digitala till analogt. För det är fortfarande det digitala formatet som används mest av intervjupersonerna.

  • 236.
    Ohlsson, Viktor
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ickelinjär ljuddesign: Realtids-processering av ljud i dataspel2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dataspel är en interaktiv och icke-linjär mediaform, men hur appliceras detta på dess ljudläggning? Denna uppsats behandlar tekniken bakom en interaktiv ljuddesign i moderna dataspel. För att besvara hur denna används genomförs en studie av de vanligaste sätten att processa ljud i realtid, samt en analys av hur detta appliceras i två moderna dataspel. Studien visar på att realtids-processering av ljud i dataspel vanligen används för att simulera verklighetens ljudfenomen, ge spelaren interaktiv information och respons samt spara utrymme, motverka en repetitiv ljudbild och underlätta arbetet för ljuddesignern.

  • 237.
    Olars, Isak
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Filmmusikens uppmålning av Jack Sparrows personlighet: En analys av filmmusikens berättarfunktioner i filmerna Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl och Pirates of the Caribbean: Salazar’s Revenge2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning utfördes med avsikten att ta reda på hur filmmusiken målar upp

    karaktären Jack Sparrows personlighet och dolda avsikter, i filmerna Pirates of the

    Caribbean: The Curse of the Black Pearl och Pirates of the Caribbean: Salazar’s

    Revenge. Undersökningen utgår från Wingstedts analysmodell som använder den

    multimodalt berättande kontexten som teoretisk ram, för att minska subjektiviteten i

    analysen. Musikens berättarfunktioner är kategoriserade och framställd av Wingstedt.

    Filmerna representeras av en scen ur båda filmerna, som väljs ut där karaktären Jack, på

    något sätt, tar sig ur en knipa. När scenerna har analyserats jämförs likheter och

    skillnader både för att besvara frågeställningen men också för att ta reda på huruvida

    den negativa kritiken som skrivs i recensioner om den senare filmen, har någon grund

    även i den välkända filmmusiken som används i filmerna.

    Utifrån analyserna så är musiken i den första filmen mer riktad mot Jack Sparrows

    personlighet, från publikens perspektiv, då den tydligt markerar det som visas på bilden

    då Jack tar drastiska vändningar i handlingarna. Samt mot slutet av scenen så följer

    musiken Jacks fysiska karaktär i form av då karaktären har gjort en linbana åt sig själv.

    I den sista filmen följer musiken tydligare den visuella gestaltningsformen som visas i

    händelserna snarare än karaktären Jacks personlighet. Vilket gjorde det svårt att avgöra

    huruvida musiken används för att måla upp karaktären. Det fanns dock möjliga

    tolkningar av huruvida Jack enkelt lyckats göra det som innan sagts ska vara omöjligt,

    nämligen att bryta sig in i bankvalvet.

  • 238.
    Olkerud, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Medhörning för basister: Hur olika medhörningsmixar påverkar basisters sätt att spela2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 239.
    Olsson, Alexander
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Produktion av inspelad folkmusik: Intervjuundersökning om producentens roll under produktion av inspelad folkmusik2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.  

  • 240.
    Olsson, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Att ge musik tid: Kreativitet och motivation ur musikers perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om åldersrelaterad

    motivation, kreativitet och målorientering från musikers perspektiv. Resultatet är

    användbart för forskning inom ljud- och musikproduktion samt för musiker,

    kompositörer och liknande kreativa yrkesinriktningar. De övergripande

    forskningsfrågorna är: hur beskriver yngre och äldre utövande musiker sin musikaliska

    motivation?; när upplever de sig vara mest kreativ? Urvalet har delats upp i två

    kategorier, yngre och äldre. Sex intervjuer har genomförts med tre respondenter i

    respektive ålderskategori. Analysprocessen består av sammankopplingar mellan

    respondenternas svar och tre teorier: målorienteringsteorin, flow-teorin samt

    behovshierarkin.

    Studiens resultat påvisar ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre musikers

    uttalade motivation. Skillnad finns i hur de beskriver uppkomsten av kreativitet. De

    yngre menar att de är som mest kreativa när de har tid avsatt för ändamålet; ofta på

    ledig tid under lugna omständigheter. De äldre beskriver istället att kreativitet uppstår

    när de skapar förutsättningar för detta; ofta när de har mycket att göra. Förslag till

    vidare forskning är således förståelse kring åldersrelaterade skillnader i individers

    upplevda kreativitet. Fortsatt förslag gäller musikers anseende i Sverige i förhållande till

    andra länder.

  • 241.
    Olsson, Henrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Det svenska musikundret, tack vare eller trots grundskolans musikundervisning?: En studie av skolmusikens möjliga betydelse för professionell framgång2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med nya kunskaper gällande musikundervisningen i

    grundskolan, sett utifrån personer som arbetar med musik på heltid och som är

    verksamma inom musikbranschen. Studien syftar även utifrån resultatet kunna bidra till

    ny kunskap om vilken roll musikundervisningen i grundskolan kan ha haft för de

    svenska framgångarna inom musikexport. Studien är av kvalitativ form då resultatet

    utgörs av sex intervjuer med respondenter som är väl insatta i musikbranschen.

    Resultatet visar att respondenterna tillsammans med tidigare studier som gjorts inom

    ämnet, är överens om att låta elevernas egna intressen inom musik ligga till grund för

    hur undervisningen utformas och genomförs. Med detta menas att eleverna själva får ett

    större inflytande på den undervisning de tar del av. Resultatet visar även hur musiken

    som fanns under respondenternas uppväxt, idag påverkar respondenternas musikaliska

    sätt att uttrycka sig. Det är något som kan förklara den svenska musikexportens

    framgång. Vidare finns det samband mellan de framgångar den svenska musikexporten

    har och den musik som upplevs under barns uppväxt.

  • 242.
    Ottosson, Simon
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Vad gör en talangscout?: En kvalitativ studie om A&R:s med avgränsning till hiphop2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan Floréns studie om talangscouter 2010 har musikbranschen utvecklats enormt. Då

    det blivit enklare för oetablerade artister att bedriva sitt artisteri själva över internet utan

    hjälp av skivbolag har olika medieplattformar upplevt en övermättnad av ’talanger’

    inom musik. Denna uppsats visar på i jämförelse med Floréns avhandling hur

    talangscouternas arbetsroller, eller A&R:s som de kallas inom musikbranschen, ser ut

    idag och har utvecklats under åren med fokus på fyra kärnaktiviteter hos skivbolagen:

    Identifiering av talang, inspelning av musik, marknadsföring av musik och artister samt

    distribution av de fonografiska verken. Med djupintervjuer som metod syftar studien att

    undersöka talangscouternas personliga medverkan inom dessa aktiviteter och dessutom

    peka på skillnader i tillvägagångssätt. Även om studien har visat på många likheter har

    utvecklingen av medieplattformar inte bara har gett dem många nya sätt att upptäcka

    talang på utan även möjligheten att själva ta större del inom flera av kärnaktiviteterna.

    Många A&R:s ansvarar även för marknadsföringen av artister själva och distribution av

    musik är ingenting som man måste förlita sig på de stora skivbolagen för längre.

  • 243.
    Ottosson, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musiklyssnande i förändring: C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla. Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

  • 244.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Det konverserande rummet: En kvalitativ studie om scenografi och interaktion i datorspelet Kentucky Route Zero2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    As a reaction to developments being made by indie developers in the peripherals of the video

    game industry, this paper has been authored with intent to contribute to an ongoing discourse

    on interactive media. This paper details a study of Cardboard Computers project Kentucky

    Route Zero, and the means by which the player in Kentucky Route Zero has their interactions

    enabled within the game. A number of select scenes from the games were chosen prior to the

    actual process of data gathering, and these scenes were then analysed using a custom method

    by primarily combining methods described by Michel Chion as well as Jesse Schell. The

    scenes were scrutinised in search of every possibility for player interaction, and then divided

    into smaller, more manageable chunks where instances of interaction were further isolated

    and then named after a number of common characteristics. The chunks containing these

    instances of interaction were then compared to one another in search of functional

    connections. The results of the study indicates that two major types of interactions, direct and

    indirect, work in tandem to provide players with a mode of interaction within the game.

    Further research into the studied field could build on the findings of this study to different

    types or character of interaction, as well as the functions of more complex interactive systems.

  • 245.
    Persson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Spöklig studie av Ringu och The Ring: Identifierande av kulturella konventioner i filmernasljudläggning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om att undersöka kulturella konventioner i båda filmatiseringarna av Koji Suzukis novell The Ring. Den går igenom den tidigare forskning och kunskap över ämnet filmljud och filmmusik. Teorierna av Bruner (2002) och Säljö (2005) som jag har valt kommer inspirera min undersökning. Valet av att göra en gruppintervju som metod för att införskaffa empiriskt material. Vi får även inblick i några av de kulturella konventioner som deltagarna lyckades uppfatta under undersökningen. Ett par av de konventioner som respondenterna upptäckte om filmmusik och användandet av tystnad. Till sist en diskussionsdel om resultaten och vad som gick bra. I diskussionen står det även om delar som kan utvecklas till framtida undersökningar inom ämnet skräckfilm

  • 246.
    Persson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hur ser vi musik?: En undersökning kring förmågan att kunna se musik2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks musikupplevelser hos personer mellan 20-30 år. Populationen

    består av två olika grupper där den ena gruppen innefattar musikstudenter på Högskolan

    Dalarna och den andra gruppen består av människor som inte studerar musik på

    högskola. Denna studie har undersökt hur det är möjligt att visualisera musik samt om

    det är någon skillnad mellan musikstudenter och personer som inte studerat musik på

    högskola. Genom en kvantitativ metod har insamlingen av data skett med hjälp av

    webbenkät. Resultaten visar att informanterna kan visualisera musik men att det inte är

    någon skillnad mellan musikstudenter på högskolan och personer som inte studerar

    musik.

  • 247.
    Persson, Tommy
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    De första punkackorden: En jämförelse mellan de första brittiska och svenska punklåtarna.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken? För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ”Anarchy in the UK”, The Clash ”White riot”, Ebba Grön ”Ung & sänkt” och P.F. Commando ”Svenne pop”. Metoderna som använts för detta arbete är en kvalitativ studie. Och en analys som kallas ”Gibsons elva aspekter” framarbetad av David Gibson och beskrivs i hans bok ”The art of producing- How to produce an audio project”. Studien visar att man kan finna många likheter i tidiga brittiska och tidiga svenska punkverk. Den mest framträdande likheten var attityden som banden visade mot det omgivande samhället. Texterna var hotfulla och fyllda av förakt mot etablissemanget, med ett undantag av ”Svenne pop” som visade förakt mot radio, radiolyssnare och popbanden som de inte gillade. Men detta är ett tecken på att de avskyr etablissemanget och det samhället står för också. Ytterligare en likhet var det musikaliska. Musiken var enkel, rak och mixningen lät dåligt producerad och inte riktigt färdig, och instrumenteringen var densamma i samtliga verk som analyserats nämligen: elgitarr, elbas, trummor och sång. Detta var också då det som kännetecknade ett verk ur musikalisk synpunkt ifrån genren punk under de första åren. Det viktigaste inom genren i dess födelse var inte att låta bra utan att låta och att göra saker själv.

  • 248.
    Pettersson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Att effektivisera dagens PA-teknik.: Till förmån för tekniker, musiker och mindre band.2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats så ställs frågan om det går att effektivisera dagens PA-teknik. Detta på ett sätt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med ljud och musik i livesammanhang. Resultaten visar att det går att effektivisera PA-tekniken mer än vad som görs idag. I och med den digitala teknikens introducerande så underlättas både teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersättas med varianter baserade på Ethernet. Olika varianter av teknik kan användas för att underlätta arbetet med monitorer, exempelvis In-ear monitoring. Uppsatsen presenterar olika knep för hur man kan förhindra feedback och genomföra en effektivare soundcheck. Slutligen diskuteras hur mindre band kan dra fördel av den digitala tekniken.

  • 249.
    Pettersson, Tobias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Producentens roll och dess utveckling: Hur ny teknik påverkar producentens roll i musikproduktioner2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden. En möjlig anledning till denna utveckling är hur datorns introduktion som ett verktyg i musikproduktion har öppnat dörren för flera att lära sig hantera den nödvändiga tekniken.  

  • 250.
    Pontén, Emeli
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Acoustic Design in Urban Development: analysis of urban soundscapes and acoustic ecology research in New York City2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The world is urbanizing rapidly with more than half of the global population now living in cities. Improving urban environments for the well-being of the increasing number of urban citizens is becoming one of the most important challenges of the 21st century. Even though it is common that city planners have visions of a ’good urban milieu’, those visions are concerning visual aesthetics or practical matters. The qualitative perspective of sound, such as sonic diversity and acoustic ecology are neglected aspects in architectural design. Urban planners and politicians are therefore largely unaware of the importance of sounds for the intrinsic quality of a place. Whenever environmental acoustics is on the agenda, the topic is noise abatement or noise legislation – a quantitative attenuation of sounds. Some architects may involve acoustical aspects in their work but sound design or acoustic design has yet to develop to a distinct discipline and be incorporated in urban planning. My aim was to investigate to what extent the urban soundscape is likely to improve if modern architectural techniques merge with principles of acoustics. This is an important, yet unexplored, research area. My study explores and analyses the acoustical aspects in urban development and includes interviews with practitioners in the field of urban acoustics, situated in New York City. My conclusion is that to achieve a better understanding of the human living conditions in mega-cities, there is a need to include sonic components into the holistic sense of urban development.

2345678 201 - 250 av 357
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf