du.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 2468
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Björnson, Malin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares uppfattningar om elevers läsintresse i årskurs F-3: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett av lärares och skolors uppdrag är att stimulera elevers läsintresse i ämnet svenska, samt se till att eleverna tillgodogör sig kunskap genom läsning. Det finns mycket forskning kring ämnet läsintresse, och vad som motiverar eleverna till att utveckla detta.

    Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring vad som bidrar till att elever utvecklar läsintresse samt hur lärare konkret arbetar med att stimulera elevers läsintresse.

    Studien omfattar 6 kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs F-3 och har ett sociokulturellt perspektiv med en fenomenografisk ansats.

    I studien framkommer det att lärarna anser att hemmen och val av bok är faktorer som bidrar till elevers läsintresse. För att stimulera eleverna till att utveckla läsintresse arbetade lärarna med läsgrupper, högläsning, tyst läsning och samarbeten med bibliotek.

    Studien bidrar till att öka kunskap om elevers läsintresse samt hur lärare kan arbeta med detta.

  • 252.
    Björnson, Malin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vad bidrar till att elever utvecklar ett läsintresse och hur arbetar verksamma lärare för att stimulera detta?: En studie om lärares uppfattningar av teorier och arbetssätt som syftar till att öka elevers lust att läsa.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att med kvalitativa intervjuer som metod undersöka lärares uppfattningar om elevers läsintresse samt hur verksamma lärare uppfattar att de arbetar med detta. Studien omfattar verksamma lärare i årskurs 1–3 och har ett sociokulturellt perspektiv med en fenomenografisk ansats.

  • 253.
    Björnson, Zanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Jag lyckas ju ändå aldrig komma på rätt svar": En studie om vilka affektiva faktorer som samverkar med elevers problemlösningsförmåga i åk 5, 7 och 92016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker sambandet mellan affektiva faktorer och matematisk problemlösningsförmåga i årskurserna 5, 7 och 9. Utgångspunkt tas i forskning som visat att affekter som inkluderar attityder, känslor och "beliefs" påverkar elevers förmåga att lösa matematiska problem. Studien omfattar 120 elever som deltagit genom att fylla i enkäter bestående av problemlösningsuppgifter och frågor gällande affektiva faktorer. Resultatet visar att det finns en diskrepans i hur sambandet ser ut i de olika årskurserna samt gällande vilka affektiva faktorer som har ett samband med problemlösningsförmågan. De yngre eleverna tenderar att påverkas mer av känslor som uppkommer under problemlösning vid framgång eller misslyckande medan de äldre eleverna istället påverkas av sina attityder till matematik och sig själv som problemlösare.

  • 254.
    Björnson, Zanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Motivation och framgångsrik problemlösning: En studie om vilka faktorer som påverkar elevernas möjlighet till framgångsrik problemlösning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka samband det enligt tidigare

    forskning finns mellan motivation och problemlösning. Vidare har syftet varit att

    undersöka vilka motivationsrelaterade faktorer som påverkar elevernas

    problemlösning. Studiens frågeställningar har besvarat i form av en systematisk

    litteraturstudie. Resultatet visar att sambanden mellan motivation och problemlösning

    ofta är kopplade till olika affekter, uppfattningar och förväntningar. Vidare

    konstateras att attityder, förmågan att kontrollera sina känslor och lärarens beteende

    är viktiga motivationsrelaterade faktorer som påverkar elevernas

    problemlösningsförmåga. Dessa faktorer grundar sig ofta i tidigare upplevelser av

    problemlösning.

  • 255.
    Blees, Sara
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Högläsningens betydelse för barns språkutveckling: Pedagogernas syn och arbete med högläsning i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet behandlar förskollärares syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Jag har fokuserat på hur förskollärarna arbetar med högläsning för att den ska bli språkutvecklande för barnen. Jag har en kvalitativ metod och genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer för att höra pedagogernas uppfattningar och erfarenheter av högläsning på förskolan. Den tidigare forskningen tar upp vikten av högläsning i relation till språkutveckling samt arbetssätt som förskollärarna kan använda sig av för att arbeta med högläsning och uppnå dess fulla potential. Arbetet utgår från den sociokulturella teorin och fokuserar även på den pedagogiska ämneskunskapen. Resultatet kopplas sedan till den teoretiska bakgrunden samt mina egna tankar och erfarenheter kring ämnet. Resultatet av mina intervjuer visar att pedagogerna ofta för samtal med barnen och arbetar språkutvecklande under högläsningssituationerna men att det finns möjligheter till att utveckla arbetet både innan och efter en situation för att uppnå en högre kvalité på högläsningen i förskolan.

  • 256.
    Blind, Sofie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Livsfrågor: Vad, hur och varför?: En systematisk litteraturstudie kring livsfrågornas plats i religionskunskapsundervisningen i grundskolan.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om livsfrågor i relation till religionskunskap i grundskolans tidigare år. Den metod som har använts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att vetenskaplig litteratur inom området har sökts, valts ut och analyserats.

    Sammanfattningsvis visar litteraturstudiens resultat att det finns flera möjliga svar på de didaktiska frågorna vad, hur och varför gällande livsfrågor kopplat till religionsundervisningen. Angående vad livsfrågor är framkommer att frågor som är aktuella för eleverna och personligt angelägna frågor är livsfrågor. Resultatet visar att det finns livsfrågor som anses vara för personliga för att behandlas i livsfrågeundervisningen samtidigt som frågorna inte helt kan sakna personlig anknytning. Vilka frågor som ska behandlas är öppet men det framkommer att elevernas egna frågor är viktiga samt frågor som är aktuella. Resultatet belyser att det finns en didaktisk osäkerhet bland lärare hur undervisningen kring livsfrågor ska gå till. Resultatet visar att det finns skäl till och möjligheter att förena ett ämnesstoff och elevernas egna erfarenheter i undervisningen. Angående varför livsfrågor ska ingå i religionsundervisningen framkommer tre motiveringar: livsfrågorna har ett egenvärde, livsfrågorna kan bidra med något i religionskunskapen och livsfrågor är något som möjligen kan vara intressanta för många människor.

  • 257.
    Blind, Sofie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares uppfattningar om och undervisning kring livsfrågor i årskurs F-32017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 uppfattar begreppet livsfrågor och om/hur de undervisar kring livsfrågor. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: Vad är lärarnas uppfattningar om livsfrågor? Hur undervisar lärarna kring livsfrågor? Kopplar lärarna livsfrågor till specifika ämnen? En kvalitativ undersökningsmetod har använts: data har samlats in genom kvalitativa intervjuer, sedan har data bearbetats och innehållsanalyserats.

    Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det finns flera möjliga svar på frågeställningarna beroende på vem man frågar. Angående lärares uppfattningar om livsfrågor ger lärarna uttryck för att livsfrågor innefattar mycket, men vad som inryms i mycket verkar utgå från lärarnas personliga uppfattningar. Resultatet visar att lärarna anser att livsfrågor är ett viktigt ämne. Det framgår att undervisning kring livsfrågor bör ske genomlöpande under elevernas hela skoltid. Vidare visar resultatet att undervisning kring livsfrågor sker genom olika metoder, både oplanerat och planerat. Resultatet belyser att det är individuellt vilket/vilka ämnen lärarna kopplar samman livsfrågor med. Studien visar också att lärarnas uppfattningar kring livsfrågor i vissa avseenden skiljer sig mot den tidigare forskningen. En möjlig förklaring kan vara att forskningen fokuserar på livsfrågor i relation till religionskunskap vilket det i resultatet framgår att lärarna inte gör i lika stor utsträckning. Slutligen är det problematiskt utifrån studiens resultat att avgöra om lärarna utgår från deras personliga uppfattningar gällande livsfrågor och/eller utifrån styrdokumentens riktlinjer.

  • 258.
    Blinn, Jennifer
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Tvärvetenskapligt arbete i grundskolan: En litteraturstudie om lärares uppfattningar och andra faktorer som påverkar integrering av naturvetenskap med andra ämnen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This literature study examines different factors, like teachers’ perceptions and teacher education, which can affect the successful implementation of interdisciplinary lessons in elementary school. By performing systematic database searches using specific search words and selection criteria, scientific articles were reviewed for relevance in answering the literature study questions. Selected articles were reviewed for similarities and themes in regards to study questions. The most unanimous result in this literature study was that teachers reported that students became more interested, motivated and engaged in school work when lessons were taught interdisciplinarily. Furthermore, teachers raised their expectations of culturally and linguistically diverse students and there were less behavioural problems in the classroom. Teachers also report disadvantages to implementing interdisciplinary lessons, such that it is time consuming, subject knowledge might become "diluted" and that noisy classrooms might be challenging for students with learning difficulties. Education in interdisciplinary work develops teacher students’ teaching strategies and perspective on how science can be taught. For interdisciplinary lessons to be successfull requires time, resources, support and education. Elementary school teachers need knowledge and experience for combining subjects but also time to develop the skill to refect on their own opinions about different teaching methods.

  • 259.
    Blom, Evelina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Elevers känsloreaktioner av högläsning och efterkommande samtal: Enkätstudie i en F-3-skola2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka om känsloreaktionerna inför högläsning och boksamtal skiljer mellan elever som kommit olika långt i sin läsutveckling i årskurs tre och om känsloreaktionerna blir olika beroende på elevernas läsförmåga. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning byggd på Swedish Core Affect Scale. Eleverna uppmanades att svara på en enkät med sex motsatta adjektiv efter ett högläsningsmoment och även återigen efter efterföljande boksamtal. Eleverna svarade först på hur de upplevde högläsningsmomentet och sedan hur de upplevde boksamtalet.

    Studien visar att elever som kommit längre i sin läsutveckling tenderar att vara mindre aktiva, mer missnöjda och samtidigt uppleva mer uttråkning och sömnighet vid högläsning i jämförelse med elever som inte kommit lika långt. Studien visar även att båda grupperna framförallt och tydligt upplever ett lugn och avslappning vid högläsningen. När momentet högläsning övergick till samtal visade eleverna som inte kommit lika långt i läsutveckling den största förändringen i känsloreaktioner. De blev mer nervösa och negativt inställda.

  • 260.
    Blom, Evelina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vad är en läsupplevelse?: En litteraturstudie om hur begreppet läsupplevelse används och definieras i läs- och forskningen.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans uppdrag är att rusta eleverna för framtiden där läsning är ett redskap för att inhämta kunskap. PIRLS presenterar en negativ trend gällande svenska elevers läsförmåga och menar att deras resultat kan hjälpa skolor i olika länder att upptäcka styrkor och svagheter i sina skolsystem. Frågan är om vi inte även bör upptäcka styrkor och svagheter i det resultat PIRLS presenterar. Läsupplevelse skrivs fram av forskare som något betydelsefullt så även av PIRLS som menar att läsupplevelsen är något unikt för varje individ och därför inte mätbart. Läsupplevelsens roll blir särskilt problematisk i test som skall anpassas och ta hänsyn till elever från olika kulturer.

    Med hjälp av en systematisk litteraturstudie över tidigare forskning inom ämnesområdet, analyseras läsupplevelse som begrepp samt hur läsupplevelse används och definieras av Skolverket, PIRLS och forskare inom läsning och läsundervisning. Den slutsats jag kom fram till är att läsupplevelse anses vara mycket betydelsefullt, ska betygsättas och arbetas med i undervisningen men används med olika betydelse i olika sammanhang och definieras inte. En annan upptäckt är att läs- och skrivforskare då de argumenterar för läsförståelsestrategier inte nämner läsupplevelse på samma sätt och mer sällan i jämförelse med forskare som argumenterar för betydelsen av boksamtal.

  • 261.
    Blom, Linda-Marie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Två lärare - stanna eller gå”: En kritisk diskursanalys av lärarskap2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med följande studie är att diskutera hur synen på lärarskap kan

    påverkas av de diskurser som manifesteras i radioprogrammet Två lärare – stanna

    eller gå, avsnitt 1 i programserien Tendens i Sveriges Radio som sändes den 4

    november 2013. Den metod som används är en kritisk diskursanalys inspirerad av

    Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studiens resultat visar på att

    det är en problemorienterad lärardiskurs som präglar programmets berättelser om

    lärarskap med inslag av en marknadsorienterad lärarskapskontext och en dialogisk,

    kommunikativt orienterad lärarskapskontext.

  • 262.
    Blom, Linda-Marie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Två lärare - stanna eller gå”: En kritisk diskursanalys av lärarskap2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med följande studie är att diskutera hur synen på lärarskap kan

    påverkas av de diskurser som manifesteras i radioprogrammet Två lärare – stanna

    eller gå, avsnitt 1 i programserien Tendens i Sveriges Radio som sändes den 4

    november 2013. Den metod som används är en kritisk diskursanalys inspirerad av

    Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studiens resultat visar på att

    det är en problemorienterad lärardiskurs som präglar programmets berättelser om

    lärarskap med inslag av en marknadsorienterad lärarskapskontext och en dialogisk,

    kommunikativt orienterad lärarskapskontext.

  • 263.
    Blom, Nathalie
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Forsberg Liifv, Mikaela
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Flerspråkiga barn i förskolan: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap för hur några förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. Både statistik och tidigare forskning lyfter att flerspråkiga barn har ökat i förskolan, vilket betyder att det är viktigt att ha kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling. Vi undersöker hur förskollärarna beskriver att de arbetar med flerspråkiga barn för att stimulera barns modersmål och majoritetsspråk. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex stycken förskollärare på fyra olika förskolor. Vi har analyserat datainsamlingen utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

    I resultatet beskriver förskollärarna hur de arbetar med majoritetsspråk och modersmål i förskolan. De använder bland annat högläsning, sång, multimodala medier, rim och ramsor, kroppsspråk och bilder för att stimulera språket. Förskollärarna beskriver att vårdnadshavarnas roll är betydelsefull då de har kunskaper om sitt barn som förskollärarna kan ta del av. Vårdnadshavarna är alltså till stor hjälp för att stimulera barns modersmål. Även miljö och material har stor betydelse för barns språkutveckling. Modersmålet är en grund för lärande i andra ämneskunskaper och vidare språkutveckling.

  • 264.
    Blom, Sandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematiska problem i undervisningen: En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-3 på tre skolor om hur de arbetar med matematiska problem2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka matematiska problem som används i skolan, samt hur lärares arbete ser ut kring dessa. Syftet har upp-fyllts genom att svar sökts på två frågeställningar: vilka matematiska problem an-vänds i undervisningen i årskurs 1-3 och hur arbetar lärare med dessa problem. Svaren har sökts genom kvalitativa lärarintervjuer som utgått från en intervju-guide. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärare har olika uppfattning-ar kring hur ett matematiskt problem ska se ut. Enighet finns dock kring att pro-blemet ska vara lätt att förstå, ha olika lösningsmetoder, samt att eleverna ska kunna rita upp problemet. Resultatet visar även att lärare arbetar med matematiska problem på olika sätt. Ett mönster kan dock ses i att de flesta lärare har introdukt-ion, eget arbete (enskilt eller i grupp) och sedan en eventuell genomgång.

  • 265.
    Blom, Sandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematiska problem i undervisningen: En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-3 på tre skolor om hur de arbetar med matematiska problem2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka matematiska problem som används i skolan, samt hur lärares arbete ser ut kring dessa. Syftet har upp-fyllts genom att svar sökts på två frågeställningar: vilka matematiska problem an-vänds i undervisningen i årskurs 1-3 och hur arbetar lärare med dessa problem. Svaren har sökts genom kvalitativa lärarintervjuer som utgått från en intervju-guide. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärare har olika uppfattning-ar kring hur ett matematiskt problem ska se ut. Enighet finns dock kring att pro-blemet ska vara lätt att förstå, ha olika lösningsmetoder, samt att eleverna ska kunna rita upp problemet. Resultatet visar även att lärare arbetar med matematiska problem på olika sätt. Ett mönster kan dock ses i att de flesta lärare har introdukt-ion, eget arbete (enskilt eller i grupp) och sedan en eventuell genomgång.

  • 266.
    Blom, Sandra
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Organiseringens betydelse i geometri: - En litteraturstudie i hur läraren kan organisera arbete i geometri för att elever i årskurs F-3 ska få möjlighet att ar-beta på ett argumenterande och problemlösande sätt.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur undervisningen kan organiseras i geometri för att skapa möjligheter till ett varierat arbetssätt i klassrummet. Syftet har uppfyllts genom att svar sökts på en frågeställning: Hur kan läraren organisera undervisningen i geometri för att elever i årskurs F-3 ska få möjlighet att arbeta på ett argumenterande och problemlösande sätt? Sökning av svar har skett genom en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning granskats och analy-serats. Studiens resultat visar att uppgiftens utformning har betydelse för att eleverna ska få möj-lighet att arbeta på ett argumenterande och problemlösande sätt. Resultatet visar även att lärarens uppmuntran och stimulans till eleverna har betydelse för elevernas argumenterande och problem-lösande förmåga.

  • 267.
    Blomgren, Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Språkutvecklande arbetssätt: En intervjustudie av lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen i år 7-92015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.

  • 268.
    Blomqvist, Gabriella
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Arbeta med digitala resurser i åk 1-3 inom matematik: En litteraturstudie om hur digitala resurser används och i vilket syfte.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap, genom tidigare forskning och studier inom ämnet matematik, om hur digitala resurser används i årskurs 1-3 och i vilket syfte digitala resurser används. Arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket betyder att frågorna har ställts till tidigare forskning. Resultatet visar bland annat att elever och lärare i skolan använder interpersonal-computer och interaktiva skrivtavlor. Det är individuellt arbete med interpersonal-computer arbetar och eleverna får direkt feedback. Interaktiva skrivtavlor kan användas av både lärare och elever och både i helklass och individuellt. Resultatet visar också bland annat att genom användning av digitala resurser får läraren elevernas uppmärksamhet och den bevaras längre. Elevernas tänkande stimuleras också och elevernas fokus behålls på ämnet.

  • 269.
    Blomqvist Ingvarsson, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Musikundervisningens organisation i grundskolan: En fallstudie av två F-6 skolor2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning var att beskriva grundskolans ledningsarbete och organisation av musikämnet på två skolor. Det visade sig att organisationen såg olika ut på skolorna. Det som de hade gemensamt var musikläraren. De olika frågeställningarna handlade om organisationen av musikämnet, disponeringen av undervisningstiden, kursplanens progression och musikens roll hos de olika informanterna. Det visade sig att dessa frågeställningar hörde samman och var beroende av varandra. De yttre ramfaktorerna begränsade musiklärarens handlingsutrymme och ledde till en målstyrd undervisning. Rektorernas uppfattningar om musikämnets roll handlade till största delen om framträdanden, där musikämnet har en viktig roll på skolorna. Allt hänger ihop med en rektors förmåga till pedagogiskt ledarskap, förståelsen av vikten av kollegialt lärande och ämnenas lika värde.

  • 270.
    Blomqvist, Lina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läxor i engelskundervisningen: En studie om hur lärare ser på engelskläxor och ordinlärning i årskurs 4-62016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läxor är en omdiskuterad fråga i den svenska skoldebatten med många argument både för och emot och för att kunna ta ställning i frågan är det viktigt att det finns tillgänglig kunskap om läxans för- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lärares inställning till läxor och ordinlärning i engelskundervisning i grundskolans årskurs 4-6. Tidigare forskning om läxor och ordinlärning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklärare intervjuats. Metoden som används är en strukturerad intervju, där frågor har antecknats på förhand innan intervjun genomförts. Detta har gjorts för att minimera risken att informanternas svar påverkas av forskarens följdfrågor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien är att lärare idag använder sig av flera olika typer av läxor i engelska för att främja elevernas ordinlärning och glosläxan är den vanligast förekommande varianten. Lärarnas åsikter och föreställningar om läxor och ordinlärning skiljer sig mycket, vilket även reflekteras i forskningen om huruvida läxor bör användas och hur ordkunskap bäst undervisas.

  • 271.
    Blomqvist, Lina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vocabulary learning and homework in the upper elementary EFL classroom.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Vocabulary homework is a common feature in the English subject in Sweden. Often the pupils are given a list of words they are to memorize for a pending test. In this literature review the author aims to analyze what the current research says about homework and how homework can be used effectively for EFL learners in elementary school, with a focus on both homework and vocabulary learning research. Cognitive linguistics has been used as a theoretical perspective to help answer the research questions. Results indicate that homework has limited effect on younger learners and should not be used, while, some researchers claim that it can be effective if introduced properly. Regarding vocabulary learning, it is important that vocabulary is relevant to the learner and that words are taught through a meaningful context. Therefore, vocabulary homework for EFL learners in elementary school should consist of words and phraseology which have a personal relevance to the learner, or key words for subjects taught in class. The conclusion of the study is that it is up to the teachers to determine if they should use vocabulary homework or not when teaching EFL, as long as the decision is based on current research.

  • 272.
    Bohnsack, Moa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Jättebra, fortsätt så!”: Responsens betydelse för motivationen i ämnet idrott och hälsa2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 273.
    Boholm, Jessica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Pedagogisk dokumentation som redskap för utvecklingsarbete i förskoleverksamhet: En kvalitativ studie om verksamma pedagogers förståelse av pedagogisk dokumentation2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskollärare förstår och använder pedagogisk dokumentation som ett redskap för utvecklingsarbete. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer med tre informanter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt och posthumanistiskt perspektiv med hjälp av koncepten samverkan, planering, förändring och återskapande.

    De slutsatser man kan dra av studiens resultat är att pedagogisk dokumentation används som ett redskap för ett utvecklingsarbete, men att diskussioner i arbetslaget är knapphändiga och direktiven från förskolechefen dåligt kommunicerade. Förskollärarna i studien känner osäkerhet över förutsättningarna för och kraven på den pedagogiska dokumentationen. Trots bristande kollegiala diskussioner i samband med pedagogisk dokumentation förefaller det råda väl planerade och balanserade aktiviteter som används som en del i den pedagogiska dokumentationen.

  • 274.
    Bolander, Josefin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undersökande arbete i grundskolans årskurs F-7: En kvalitativ intervjustudie om lärares syften medundersökande arbete i NO-undervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad verksamma lärare önskar uppnå med

    undersökande arbete i NO-undervisningen. Studiens frågeställning har besvarats

    genom en kvalitativ forskningsstudie där sju lärare verksamma i årskurs F-7

    intervjuats angående vilka syften de har med undersökande arbete. De utvalda

    deltagarna undervisar i naturvetenskap och är verksamma på fyra olika skolor.

    Studiens resultat visar fyra olika huvudsyften som uttrycks i samband med

    undersökande arbetssätt i NO-undervisningen. Samtliga lärare var överens om att

    undersökande arbete kunde bidra till att naturvetenskapliga teorier synliggjordes och

    konkretiserades, vilket också var det vanligaste syftet. Deltagarna beskrev också hur

    de önskade erbjuda eleverna möjlighet att använda flera olika uttrycksformer för att

    skapa en undervisning som passar samtliga elever. Vidare önskade lärare att öka

    elevernas intresse för naturvetenskap genom att arbeta undersökande samt att skapa

    givande samtal och diskussioner.

  • 275.
    Bolander, Josefin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undersökande arbetssätt i grundskolan: En systematisk litteraturstudie om hur ett undersökande arbetssätt kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt

    för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett

    undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk

    litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats.

    Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den

    vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande

    faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen

    vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen

    samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla

    undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och

    elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett

    naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan

    en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa

    deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta

    naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som

    funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas

    tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska

    ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.

  • 276. Bolsöy, Elina
    Antingen är man smart eller inte, det är inget man kan påverka: En undersökning om i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet.

  • 277.
    Bolsöy, Elina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Antingen är man smart eller inte, det är inget man kan påverka.: En undersökning om i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet.

  • 278.
    Bolsöy, Elina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Ett statiskt mindset - ett hinder för elevers matematiska utveckling?": Hur ett statiskt mindset kan påverka elevers motivation till att anstränga sig inom matematikämnet.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolverket konstaterar att svenska elever uppvisar en låg grad av motivation jämfört med andra länder och att elevers motivation och ansträngning har en effekt på elevers prestationer. Syftet med denna studie har därför varit att försöka förstå för problematiken kring elevers låga motivation genom att söka kunskap om vilken roll ett statiskt mindset (elevers implicita teori om huruvida intelligens är statisk eller dynamisk) kan spela för elevers motivation till att anstränga sig inom matematikämnet. Frågeställningen har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie, där svaren har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar att det finns ett samband mellan elevers mindset, deras motivation till att anstränga sig och deras prestationer; elever med ett statiskt mindset uppvisar generellt en lägre grad av motivation och värdesätter ansträngning lägre.

  • 279.
    Boman, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Att ge barn inflytande handlar om annat än att ge barnen val som vi pedagoger har bestämt ramarna kring": En studie kring förskollärares åsikter om barns inflytande i den fria leken2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka åsikter som förskollärare har, kring förskolebarns inflytande i sin fria lek. Studien innehåller en undersökning i form av intervjuer med fyra förskollärare, vilka alla har svarat på samma intervjufrågor. Resultatet av undersökningen, visar på att förskollärarna har uppfattningar och åsikter som förenar dem. Alla förskollärare i min undersökning, har likartade åsikter om vad barns inflytande innebär och bör vara i den fria leken. De anser också att vilket inflytande barnen får, har att göra med deras eget förhållningssätt. Vad som också förenar förskollärarnas åsikter, är uppfattningarna om vilka hinder som finns för att kunna ge barn inflytande. Vad de har för åsikter kring hur de följer barns viljor och det inflytande barnen däri ger uttryck för, särskiljer sig något. Slutsatsen av undersökningen, är att förskollärarna är främst förenade i sina åsikter kring barns inflytande i sin fria lek.

  • 280.
    Bond, Alexandra
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Olsson, Frida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Samspelet i förskolan: En studie kring fem pedagogers syn på samspelet i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår studie handlar om att få en insyn kring hur pedagoger ser på sitt arbete gällande samspel i förskolan. Den tidigare forskningen behandlar samspel i förskolan, pedagogers förhållningsätt gällande samspel i förskolan och relationer som påverkande faktorer i samspelet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den relationella pedagogiken. Vi har utgått från kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och intervjuat fem utbildade pedagoger som arbetar på samma förskola. Materialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån analysmetoden

    Meningskoncentrering. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning och den relationella pedagogiken. Utifrån intervjuerna menar samtliga pedagoger att det sker ett samspel hela tiden i förskolan. Resultatet vi fick från våra intervjuer belyste vikten utav att barnen utvecklar goda samspelsstrategier. Goda samspel i verksamheten är inte bara viktigt för barnen i deras utveckling, det är minst lika betydelsefullt för pedagogerna. För att utveckla samspelsstrategier gäller det att pedagogerna lyssnar och tolkar barnen vilket påverkar att barnen bemöts på ett respektfullt sätt.

  • 281.
    Borg, Dennis
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Elevers läsning och läslust: En enkätundersökning bland 8- och 9:or2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och analysera vad elever anser är faktorer som påverkar deras läslust och deras inställning till att läsa. Detta genomfördes genom

    en enkätundersökning med 44 elever genomförd i en högstadieskola. Examensarbetets utgångspunkt är hur jag som blivande lärare kan i en positiv bemärkelse påverka eleverna i deras läslust eller hur jag som lärare kan bidra till att skapa en positiv relation mellan att läsa och eleven. Det finns positiva och negativa faktorer som påverkar eleverna, exempelvis miljön där läsning genomförs, om eleven har blivit läst för i yngre åldrar och om eleven har fått beröm eller belöningar för att läsa. Alla faktorer kan inte läraren påverka utifrån styrdokumenten men som blivande lärare kan jag vara öppen för idéer och arbeta för att göra läsningen till en positiv faktor som kan bidra till elevens fortsatta utbildning och liv.

  • 282.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan: Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan Dalarna2019Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 283.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context.

    The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS.

    The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use.

    With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982).

    The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media.

    The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society.

  • 284.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Developing a semi-structured interview instrument to explore preschool children’s understanding of economic issues related to sustainable development2016Conference paper (Refereed)
  • 285.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Economic (in)equality and sustainability: preschool children’s views of the economic situation of other children in the world2019In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, no 8, p. 1256-1270Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explored preschool children’s knowledge and views of other children’s economic situation worldwide, and their self-reported sources of such knowledge. A total of 53 final-year preschool children, aged 5–6, from 12 preschools in Sweden were interviewed. Children’s responses were analysed using content analysis and the Structure of the Observed Learning Outcomes Taxonomy. Most of them seemed to have knowledge about the lives and the economic situation of other children in the world. Many of the preschool children could justify their views with one or more relevant ideas or thoughts, and a few of them were also able to logically connect their arguments. Parents, media and observations of real-life situations were reported as major sources of knowledge, while preschool was mentioned by a few. Further research is needed to enhance our knowledge about how to integrate social and economic sustainability in preschool’s pedagogical activities and to engage children meaningfully in such learning.

  • 286.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå Universitet.
    Environmental and sustainability education in early childhood: a systematic search and review of the literature2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Environmental and Sustainability Education in Early Childhood: A Systematic Search and Review of the Literature

    Although environmental and sustainability education in early years is on the rise, it has been noted that the field is slow to engage in sustainability issues (Davis, 2005, 2009; Elliott & Davis, 2009; Pramling Samuelsson, 2011). Evidence from a number of longitudinal studies indicates that high quality preschool education has positive effects on children’s well-being, health, intellectual and social behavioral development (Siraj-Blatchford et al., 2008; The Abecedarian Project, 2012). Researchers also stress that environmental and sustainability issues should feature in early childhood education, because children develop their attitudes, conceptions, behavioral and intellectual potential during this time (Cutter-Mackenzie & Edwards, 2013; Flogaitis et al., 2005; Siraj-Blatchford, 2009). However, questions such as in what way and how sustainability challenges should be integrated in early childhood education have received little attention (Hagglund & Samuelsson, 2009).

    Defined as “development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their needs” (Brundtland, 1987, p. 43), the concept of sustainability was introduced in the end of the 1980's as a critical global issue. Later on, the United Nations General Assembly declared the Decade of Education for Sustainability (2005-2014) for promoting education for sustainability within all areas of education and learning (UNESCO, 2005). As the Decade recently came to an end, a literature review would be useful to provide an overview of what has been done academically in the field of early childhood education since the concept of sustainability was introduced. A review can also help to avoid ‘re-inventing the wheel’ and to build on the findings of other studies (Badger et al., 2000). Evidence from empirical studies can assist in improving educational practices and to facilitate evidence-based policy-making (Broekkamp & van Hout-Wolters, 2007).

    The purpose of this review is to provide an overview of the current empirical evidence in the field of environmental and sustainability education in early childhood, which is based on information provided by preschool children, their parents or teachers. Its objectives have been:

    • to identify articles reporting empirical studies about early childhood education concerning environmental or sustainability issues, which are based on data provided by preschool children, their parents or teachers, and are published between 1987 and 2015;
    • to synthesize the key findings; and
    • to identify research needs suggested in the studies.

    Early childhood refers to a period until eight years of age (Britto, Yoshikawa, & Boller, 2011). Preschools refer to any type of child institutional care, for example, a day-care center, a nursery or a kindergarten, where children are taken care of while their guardians work. They include government, non-government, private, international and combined-type of institutions for young children. This review does not address any similarities or differences in conceptions of environmental and sustainability education. It does not attempt to define any terms, rather, it reports what has been done in both fields regarding early childhood education.

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used Although some elements of a systematic review were followed, variations in objective, study design and outcome of the included studies do not allow for a meaningful evaluation of the quality of the evidence. The methodology included establishing inclusion and exclusion criteria, identifying and grouping relevant search terms, searching articles in selected databases, screening and selecting articles, and extracting data according to preselected categories. A priori inclusion and exclusion criteria were developed for the review. The inclusion criteria included peer-reviewed journal articles reporting empirical studies published 1987 or later. The author(s) of the articles should explicitly connect early childhood education to the concept of environmental or sustainability education. Articles were searched in three databases on 31 January 2015 by combining two groups of search terms. The first group of search terms was concerned with preschool settings and the second group was concerned with environmental and sustainability education. Within each group search terms were combined by the Boolean operator OR, and the two groups of search terms were combined using the Boolean operator AND. A hit was generated if any one term in the first group and any one term in the second group both appeared in the topic or abstract of an article. Searches were performed in the following databases: Academic Search Elite, ERIC, and GreenFILE. The databases were chosen considering their coverage of educational resources related to environmental and sustainability issues. No restrictions in language or geographical areas were set and no special search limiters were chosen. American and British spelling differences were noted and both were searched for. The total number of hits in the three databases was 217. Titles and abstracts of these primary records were screened. Duplicates and articles not meeting the inclusion criteria or meeting the exclusion criteria were omitted. Based on a review of titles, abstracts and elimination of duplicates, 157 articles were excluded. Sixty articles were selected for full text review. Eligible articles will be selected for inclusion. Using a form comprising pre-determined categories, data will be extracted from the selected articles. In terms of methodological limitations, a systematic search and review may have gaps in the searching procedure (Borg et al., 2014). Some relevant studies may have been excluded if they were not on electronic databases. Therefore, traditional methods of hand searching, information from individuals and searching references will be carried out. Conclusions, Expected Outcomes or Findings The study is in progress and will be completed by the end of May. Data categories include: Author, Year, Objective, Study design, Country, Participants, Theoretical framework, Aspects of sustainability (environmental, social or economic), Findings and Recommendations. The categories will be collapsed into broader areas while summarizing the data. A brief summary on what has been done in the field of early childhood education since the concept of sustainability was introduced in 1987 will be provided, as well as an outline of identified research needs. This review is intended to provide researchers and practitioners with an overview of the current evidence base and research needs to offer support and guidance for future practices, strategies, policies and priorities.

  • 287.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hållbarhet i förskolan: En översikt av forskningsresultat2019In: Kollegiet för didaktik och barns lärande. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet., 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Eftersom det är svårt att ändra det man lär sig som ung är det betydelsefullt att påbörja utbildning för hållbarhet redan i förskolan. Den här presentationen kommer att redovisa min forskning om förskolebarns kunskaper om och färdigheter i social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i Sverige, samt betydelsen av pedagogers engagemang för barns lärande om hållbarhet. Några resultat från två pågående skolutvecklingsprojekt kommer också presenteras; dels vad gäller hur pedagogerna konkretiserar det abstrakta konceptet hållbarhet i det vardagliga pedagogiska arbetet, dels hur förskolechefer ser på förskolans arbete med hållbarhet. Föreläsningen hålls på engelska.

  • 288.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Integration of immigrants and cultural diversity: An analysis of one textbook and its workbook for upper secondary English A published in Sweden in 20042007Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The objective of this thesis was to describe how a contemporary textbook and its workbook forSwedish upper secondary English A course reflects integration of immigrants and fundamentalvalues for a society based on cultural diversity. A textual analysis of the texts in the textbook,questions and activities in the workbook, and a visual analysis of the images of the textbook werecarried out using quantitative and qualitative methods. The result of the study indicates that thethemes, texts, personalities, writers and images of the textbook appear to be selected consciouslyto avoid portraying stereotype messages and views of “them”, who are different. Although thereare a couple of stereotype messages, the textbook offers teachers and pupils of English A coursea wide range of texts and images, including activities in the workbook, which can be used to meetthe goals in LPF 94 regarding integration of immigrants and fundamental norms and values for asociety based on cultural diversity.

  • 289.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kids, cash and sustainability: Economic knowledge and behaviors among preschool children2017In: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, ISSN 2331-186X, Vol. 4, no 1Article in journal (Refereed)
  • 290.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Preschool children’s understanding of transport use and environmental issues in Sweden2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: As humans we influence the climate system and our current emissions of greenhouse gases are higher than ever. Nearly two thirds of the greenhouse gases in the transport sector come from motor cars. Driving car is not only harmful for the environment, but it also contributes to health problems. Issues related to climate change and transport are part of a large challenge of sustainability. Children as future global citizens are the potential victims of these consequences. Raising awareness about the hazardous environmental issues does not ensure a change in human behavior or practice. Rather, alternative forms of education and learning are needed to develop such understandings, attitudes and capacities. As we develop our values, attitudes, behaviors and skills when we are very young, special attention needs to be given to include sustainability issues in early childhood education.  However, knowledge is scarce in the field of preschool children’s understanding of transport use and its relation to environmental and sustainability issues.

    Objectives: To explore preschool children’s understanding of transport use and its relation to environmental and sustainability issues, and investigate the sources of their understandings.

    Methods: A pilot study was conducted with eight children, aged 5-6, in a preschool in Sweden in 2014. Semi-structured questions with colored illustrations of a bus, a car, a bi-cycle and a child walking to school with an adult were used. The interviews were audio recorded. The five levels of Biggs and Collis’ SOLO (Structure of the Observed Leaning Outcomes) taxonomy was used to organize, categorize and analyze the responses.

    Results: All children mentioned that walking to preschool is best for the environment when someone lives close to the school. Some children could tell that going by bus is better than going by car, but the reason was unknown to them. Thus, they could connect single to multiple aspects of various modes of transport, but relationships between these connections or their effects on the environment were missing. One child responded at a relational level by telling that walking is good for health and going by car is bad for the nature. Another child responded at an extended level by mentioning that driving car is bad for health and for the environment, while walking is good for health, because one gets fresh air. Two children mentioned that it is not enjoyable to travel by bus during winter when it is freezing cold and one has to wait for the bus. Guardians and teachers were mentioned as the main sources of children’s understandings of transport and the environment.

    Conclusion: The findings indicate that children understand different modes of transport and their relation to environmental issues and health. However, their levels of understanding vary. The findings also suggest that both preschool teachers and guardians play instrumental roles in children’s understandings of sustainability issues and can help them grow as agents of change.

  • 291.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Sustainability in preschool educational activities: A case study of an eco-certified preschool in Sweden2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    One challenge of our time is to find ways of living in harmony with people and the nature without further damaging our planet. To promote sustainability, Goal 4 of the Sustainable Development Goals (SDGs) is about ensuring quality education and lifelong learning opportunities for all. To achieve the SDGs by 2030, they have been integrated in Swedish national policy documents, such as the preschool curriculum. However, research on how preschools include education for sustainability (EfS) in daily educational activities is limited.

    This paper presents findings from a case study in an eco-certified preschool that works explicitly with EfS. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the preschool’s activities with EfS from a whole-school approach model. The preschool has 36 children aged one to six, and eight preschool teachers (of whom two are child-carers). Since 2009, the preschool has maintained the requirements for the Green Flag award by the Keep Sweden Tidy Foundation, which is part of the eco-preschool program of the Foundation for Environmental Education.

    Data were collected from the director and preschool teachers through group discussions, observations, informal conversations, structured interviews, reading of reports and attending planning meetings. A whole-school approach model in EfS and Bronfenbrenner’s ecological systems theory were utilized to interpret the findings.

    Teachers encouraged children to take part in planning and decision-making activities. Together they selected different sustainability themes, such as, friendship, health of people and the planet, energy consumption, and recycling. Teachers used songs, stories, plays, films, illustrations, drawings and different experiments when they work with EfS. Older children took part in group discussions to reflect on different issues. Teachers connected environmental, social and economic aspects of sustainability in educational activities. For instance, under the theme health, teachers integrated what is good for our health and what is good for our planet to survive. Some children transferred knowledge about the use of water and electricity from preschool to home.

    There were areas that the preschool could improve, e.g., newly employed staff and kitchen staff had less opportunity to be involved in EfS; one reason being that not much time was allocated for collegial learning and reflection. It is important to collaborate within the whole organisation, as sustainability is everyone’s responsibility. The preschool may think of keeping record of its ecological footprint and monitoring impact of their EfS activities to provide an incitement. This study helps developing our knowledge about how to integrate EfS at preschool level.

  • 292.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Öppen föreläsning och paneldiskussion: Hur möter vi klimatkrisen?2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 293.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Högskolan Dalarna.
    Gericke, Niklas
    Karlstad University.
    Concrete Examples of Education for Sustainability Practices in Preschools in Sweden2019In: Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future, 2019Conference paper (Refereed)
  • 294.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Gothenburg University.
    Education for Sustainability in the New Preschool Curriculum in Sweden2019In: ECER 2019, Hamburg, "Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future", 2019Conference paper (Refereed)
  • 295.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolechefers syn på arbete med hållbar utveckling bland förskolebarn2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Lärande för hållbar utveckling har varit ett kunskapsområde i den svenska förskolan sedan Agenda 21 1992 (Program of action for sustainable development: Rio declaration on environment and development) och reflekteras i förskolans läroplan. Många förskolor är certifierade för arbete med frågor om hållbar utveckling enligt ”Grön Flagg” (Håll Sverige Rent) eller ”Skola för hållbar utveckling” (Skolverket). Även om förskolechefer har en betydelsefull funktion för att bedriva verksamheten i enlighet med målen i läroplanen och en fungerande arbetsmiljö är lite dokumenterat om chefernas perspektiv på detta arbete. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om synen på arbete med hållbar utveckling bland förskolans chefer i certifierade och inte certifierade förskolor. Frågor om hur man beskriver att förskolan arbetar för att utveckla barns intresse och förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och attityder till ett sådant arbeta har undersökts.

    Semi-strukturerade intervjuer hölls med fem förskolechefer från sju kommunala förskolor varav fyra var certifierade. Ett systemteoretiskt perspektiv används för att beskriva och förklara de attityder som framkommer i undersökningen.

    Datainsamling och analys är ännu inte avslutad. Preliminära resultat indikerar att förskolechefer anser att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är mycket viktig och att frågor som rör natur och miljö, situationen för barn i andra länder, matens och leksakers ursprung etcetera, är områden som uppmärksammas. Bland förskolecheferna i certifierade förskolor framträder en tydlig ambition att integrera frågor om hållbar utveckling i verksamheten.

  • 296.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.(UMSER).
    Assessing self-reported understanding and practices of sustainability issues among children in eco- and non-eco-certified preschools in Sweden2016In: Leading education: The distinct contributions of educational research and researchers. 22-26 August, 2016., Dublin: University College Dublin , 2016, p. 1-165Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    To promote sustainability, the 2030 Agenda for Sustainable Development emphasizes a need for developing knowledge and skills in all learners through education for sustainability (EfS) (UN, 2015). Environmental and sustainability education is stressed in the Swedish preschool curriculum, which states that all preschools should strive to ensure that each child develops respect for all forms of life as well as care for the surrounding environment (Skolverket, Lpfö 98 Rev. 2010). In Sweden, preschools can be awarded two different eco-certifications; about 1500 preschools are certified with ‘Green flag’ and about 200 schools hold ‘Preschool for Sustainable Development’ certification (Ärlemalm-Hagsér, 2013). However, no national evaluation strategy has been developed. In fact, there is a general lack of research on and evaluations of EfS program effectiveness in whole-school sustainability programs globally (Henderson & Tilbury, 2004). The aim of this paper is to describe the development of an instrument which was used to explore and compare the outcomes of eco- and non-eco preschools in terms of children’s understandings and practices of environmental and sustainability issues. ‘Eco-preschool’ refers to a preschool that works explicitly with EfS. The terms ‘sustainability’ and ‘sustainable development’ are used synonymously in this paper. Using a three-interlocking-circles framework, which portrays the equal importance and interdependency of environmental, social and economic dimensions (Elliott, 2013), the concept of sustainability Brundtland (1987) was operationalized in three themes: (i) transport use and recycling, (ii) consumption and (iii) resource sharing. Based on Bruner (1966) Iconic (age 1-6 years) mode of representation, which states that information stored in the form of images and illustrations can be helpful for children’s understanding of an issue, a semi-structured, illustrated interview instrument was developed. Children’s practices were explored through a play-based approach where children performed recycling activities. The instrument was pre-tested with eight children in order to finalize the question design, question wording, appropriateness of illustrations, interview techniques and timing, as well as to collect information on open-ended questions with a view of changing some of them into multiple choice questions. Applying a cross-sectional design, 53 children, aged five and six, were interviewed during February-June 2015. The interviews were audio recorded. Besides describing the development of the instrument, preliminary results from the interview will be presented at the symposium.

    References

    Brundtland, G. H. (1987). World Commission on environment and development: our common future. Oxford University Press. Bruner, J. S. (1966). Toward a theory of instruction (Vol. 59). Cambridge: Harvard University Press. Elliott, J. A. (2013). An introduction to sustainable development. London: Routledge. Henderson, K., & Tilbury, D. (2004). Whole-school approaches to sustainability: An international review of sustainable school programs. Report Prepared by the Australian Research Institute in Education for Sustainability (ARIES) for The Department of the Environment and Heritage, Australian Government. ISBN, 1(86408), 979. Skolverket. (Lpfö 98 Rev. 2010). Curriculum for the preschool. The Swedish National Agency for Education. Retrieved 08-03, 2013, from Skolverket website: http//www.skolverket.se UN. (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. Retrieved 02-12, 2015, from http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E, accessed 03-12-2015 Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa? : lärande för hållbarhet i förskolan. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.

  • 297.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Winberg, Mikael
    Umeå University.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Children’s learning for a sustainable society: Influences from home and preschool2017In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, no 2, p. 151-172Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Although parents and preschool play important roles in developing children’s behavior and attitudes, little is known about their influences on children’ s learning of environmental, social and economic aspects of sustainability. This study investigated the influences of home- and preschool-related practices and factors on children’s declarative and functional knowledge of sustainability issues, and the extent to which eco-certified preschools promote beneficial practices. ‘Eco-certified preschools’ refers to schools that explicitly work with education for sustainability. Children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Children’s responses were categorized and classified using SOLO Taxonomy. Multivariate analyses were performed in SIMCA P + 14. The findings indicate a positive relationship between children’s declarative and functional knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. Teachers’ verbal interaction with children about sustainability issues, and the perceived high value of these issues among teachers and directors seem to be more beneficial for children’s declarative knowledge than their functional knowledge. No statistically significant differences between eco- and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found.

  • 298.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Winberg, Mikael
    Umeå University.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Preschool children’s knowledge about the environmental impact of various modes of transport2019In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, no 3, p. 376-391Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explored Swedish preschool children's knowledge about the environmental impact of various transport modes, and investigated whether or not eco-certification has any role to play in relation to this knowledge. Additionally, this study examined children's perceived sources of knowledge. Using illustrations and semi-structured questions, 53 children, aged five to six years, from six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed. Qualitative and quantitative data were analysed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. Findings revealed that most of the children had acquired some knowledge about the environmental impact of various transport modes, although some children were not familiar with the word 'environment'. Although the complexity of children's justifications for the environmental impact of different modes of transport tended to be higher at eco-certified preschools compared to non-eco-certified preschools, no statistically significant differences were found. Parents were reported to be a major source of knowledge.

  • 299. Borgström Maathz, Jenny
    Läsförståelse i grundskolans tidigare år: Hur sex grundskollärare tänker och arbetar kring läsförståelse2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolans låg- och mellanstadium arbetar med läsförståelse i sin undervisning och vilka faktorer som utvecklar elevens läsförståelse samt om lärarna använder sig av någon eller några forskningsbaserade undervisningsmetoder. För att kunna få svar på mitt syfte och frågeställningar har jag intervjuat sex lärare som arbetar på skolor i samma kommun. Lärarna har olika bakgrund och erfarenhet samt de undervisar på olika stadium.

    De grundskollärare som medverkat i mina kvalitativa intervjuer är efter överenskommelse helt anonyma. Under intervjuerna har mina informanter fått prata fritt utifrån en färdig frågeguide som de fått tagit del av innan intervjun, för att kunna reflektera över frågorna innan och förbereda sina svar. Frågeguidens upplägg är av öppen karaktär och frågorna är inte beroende av varandra i vilken ordning de ställs.

    Studien visar att det finns en enorm kompetens och kapacitet bland de lärare jag intervjuat och en vilja och medvetenhet att göra ett bra arbete i sin undervisning. Lärarna har alltid läsförståelsen med i undervisningen oberoende vilket ämne de undervisar i. När det gäller forskningsbaserade undervisningsmetoder var inte kunskapen kring detta lika stor hos lärarna men alla undervisar utifrån beprövad erfarenhet.

  • 300.
    Bossel, Johanna
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Dahlén, Angelica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Tyglad frihet: En studie om pedagogers styrningsstrategier i barnens fria lek inomhus och utomhus2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra vilka eventuella styrningsstrategier som kan förekomma i pedagogers förhållningssätt i barns fria lek i inomhus- och utomhusmiljön samt synliggöra eventuella skillnader av styrning i dessa miljöer.

    Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var:

    ● Vilka styrningsstrategier i den fria leken synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön?

    ● Vilka skillnader synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön?

    De strategiska urval som gjorts för att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna är val gällande vilka som skulle ingå i studien och hur materialet skulle kunna skapas. Undersökningen genomfördes på två förskolor under två dagar mellan 9.00- 15.00 genom observation. Det skapade materialet bearbetades och analyserades samt delades in i kategorier med stöd från tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna studie var till underlag för analysen. Michel Foucaults teori om makt genomsyrar denna studie och vidare belyses maktperspektivet av Rantala (2016) och Dolk (2013) där de på olika sätt omskapar Foucaults tankar om makt till dagens förskola. I resultatet framkommer det att i pedagogens förhållningssätt så kan styrningsstrategier uppmärksammas i barns fria lek både i inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vidare framkom det att skillnader förekommer i pedagogers förhållningsätt sett till styrningar i inomhus-och utomhusmiljön i barns fria lek. Den slutsats vi kommit fram till är att förskolans verksamhet genomsyras av makt samt att styrning i barns fria lek pågår hela tiden men som dock kan komma att uppfattas tydligare beroende på om barnen vistas i inomhusmiljön eller utomhusmiljön. I pedagogens förhållningssätt förekommer styrningsstrategier gentemot barns fria lek både verbalt och ickeverbalt. Oavsett i vilken utsträckning pedagogers agerande styr barns fria lek är det av stor vikt att dessa styrningsstrategier fås syn på, uppmärksammas och problematiseras eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling och lärande. De observationer vi skapat har bearbetats och analyserats och kan komma att användas som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett mer medvetet förhållningssätt sett till den underliggande makt som förskolan präglas av.

3456789 251 - 300 of 2468
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf