du.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 2305
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Blomqvist, Gabriella
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Arbeta med digitala resurser i åk 1-3 inom matematik: En litteraturstudie om hur digitala resurser används och i vilket syfte.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap, genom tidigare forskning och studier inom ämnet matematik, om hur digitala resurser används i årskurs 1-3 och i vilket syfte digitala resurser används. Arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket betyder att frågorna har ställts till tidigare forskning. Resultatet visar bland annat att elever och lärare i skolan använder interpersonal-computer och interaktiva skrivtavlor. Det är individuellt arbete med interpersonal-computer arbetar och eleverna får direkt feedback. Interaktiva skrivtavlor kan användas av både lärare och elever och både i helklass och individuellt. Resultatet visar också bland annat att genom användning av digitala resurser får läraren elevernas uppmärksamhet och den bevaras längre. Elevernas tänkande stimuleras också och elevernas fokus behålls på ämnet.

  • 252.
    Blomqvist Ingvarsson, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Musikundervisningens organisation i grundskolan: En fallstudie av två F-6 skolor2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning var att beskriva grundskolans ledningsarbete och organisation av musikämnet på två skolor. Det visade sig att organisationen såg olika ut på skolorna. Det som de hade gemensamt var musikläraren. De olika frågeställningarna handlade om organisationen av musikämnet, disponeringen av undervisningstiden, kursplanens progression och musikens roll hos de olika informanterna. Det visade sig att dessa frågeställningar hörde samman och var beroende av varandra. De yttre ramfaktorerna begränsade musiklärarens handlingsutrymme och ledde till en målstyrd undervisning. Rektorernas uppfattningar om musikämnets roll handlade till största delen om framträdanden, där musikämnet har en viktig roll på skolorna. Allt hänger ihop med en rektors förmåga till pedagogiskt ledarskap, förståelsen av vikten av kollegialt lärande och ämnenas lika värde.

  • 253.
    Blomqvist, Lina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läxor i engelskundervisningen: En studie om hur lärare ser på engelskläxor och ordinlärning i årskurs 4-62016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läxor är en omdiskuterad fråga i den svenska skoldebatten med många argument både för och emot och för att kunna ta ställning i frågan är det viktigt att det finns tillgänglig kunskap om läxans för- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lärares inställning till läxor och ordinlärning i engelskundervisning i grundskolans årskurs 4-6. Tidigare forskning om läxor och ordinlärning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklärare intervjuats. Metoden som används är en strukturerad intervju, där frågor har antecknats på förhand innan intervjun genomförts. Detta har gjorts för att minimera risken att informanternas svar påverkas av forskarens följdfrågor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien är att lärare idag använder sig av flera olika typer av läxor i engelska för att främja elevernas ordinlärning och glosläxan är den vanligast förekommande varianten. Lärarnas åsikter och föreställningar om läxor och ordinlärning skiljer sig mycket, vilket även reflekteras i forskningen om huruvida läxor bör användas och hur ordkunskap bäst undervisas.

  • 254.
    Blomqvist, Lina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vocabulary learning and homework in the upper elementary EFL classroom.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Vocabulary homework is a common feature in the English subject in Sweden. Often the pupils are given a list of words they are to memorize for a pending test. In this literature review the author aims to analyze what the current research says about homework and how homework can be used effectively for EFL learners in elementary school, with a focus on both homework and vocabulary learning research. Cognitive linguistics has been used as a theoretical perspective to help answer the research questions. Results indicate that homework has limited effect on younger learners and should not be used, while, some researchers claim that it can be effective if introduced properly. Regarding vocabulary learning, it is important that vocabulary is relevant to the learner and that words are taught through a meaningful context. Therefore, vocabulary homework for EFL learners in elementary school should consist of words and phraseology which have a personal relevance to the learner, or key words for subjects taught in class. The conclusion of the study is that it is up to the teachers to determine if they should use vocabulary homework or not when teaching EFL, as long as the decision is based on current research.

  • 255.
    Bohnsack, Moa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Jättebra, fortsätt så!”: Responsens betydelse för motivationen i ämnet idrott och hälsa2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 256.
    Boholm, Jessica
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Pedagogisk dokumentation som redskap för utvecklingsarbete i förskoleverksamhet: En kvalitativ studie om verksamma pedagogers förståelse av pedagogisk dokumentation2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskollärare förstår och använder pedagogisk dokumentation som ett redskap för utvecklingsarbete. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer med tre informanter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt och posthumanistiskt perspektiv med hjälp av koncepten samverkan, planering, förändring och återskapande.

    De slutsatser man kan dra av studiens resultat är att pedagogisk dokumentation används som ett redskap för ett utvecklingsarbete, men att diskussioner i arbetslaget är knapphändiga och direktiven från förskolechefen dåligt kommunicerade. Förskollärarna i studien känner osäkerhet över förutsättningarna för och kraven på den pedagogiska dokumentationen. Trots bristande kollegiala diskussioner i samband med pedagogisk dokumentation förefaller det råda väl planerade och balanserade aktiviteter som används som en del i den pedagogiska dokumentationen.

  • 257.
    Bolander, Josefin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undersökande arbete i grundskolans årskurs F-7: En kvalitativ intervjustudie om lärares syften medundersökande arbete i NO-undervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad verksamma lärare önskar uppnå med

    undersökande arbete i NO-undervisningen. Studiens frågeställning har besvarats

    genom en kvalitativ forskningsstudie där sju lärare verksamma i årskurs F-7

    intervjuats angående vilka syften de har med undersökande arbete. De utvalda

    deltagarna undervisar i naturvetenskap och är verksamma på fyra olika skolor.

    Studiens resultat visar fyra olika huvudsyften som uttrycks i samband med

    undersökande arbetssätt i NO-undervisningen. Samtliga lärare var överens om att

    undersökande arbete kunde bidra till att naturvetenskapliga teorier synliggjordes och

    konkretiserades, vilket också var det vanligaste syftet. Deltagarna beskrev också hur

    de önskade erbjuda eleverna möjlighet att använda flera olika uttrycksformer för att

    skapa en undervisning som passar samtliga elever. Vidare önskade lärare att öka

    elevernas intresse för naturvetenskap genom att arbeta undersökande samt att skapa

    givande samtal och diskussioner.

  • 258.
    Bolander, Josefin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undersökande arbetssätt i grundskolan: En systematisk litteraturstudie om hur ett undersökande arbetssätt kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt

    för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett

    undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk

    litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats.

    Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den

    vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande

    faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen

    vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen

    samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla

    undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och

    elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett

    naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan

    en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa

    deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta

    naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som

    funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas

    tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska

    ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.

  • 259. Bolsöy, Elina
    Antingen är man smart eller inte, det är inget man kan påverka: En undersökning om i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet.

  • 260.
    Bolsöy, Elina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Antingen är man smart eller inte, det är inget man kan påverka.: En undersökning om i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet.

  • 261.
    Bolsöy, Elina
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Ett statiskt mindset - ett hinder för elevers matematiska utveckling?": Hur ett statiskt mindset kan påverka elevers motivation till att anstränga sig inom matematikämnet.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolverket konstaterar att svenska elever uppvisar en låg grad av motivation jämfört med andra länder och att elevers motivation och ansträngning har en effekt på elevers prestationer. Syftet med denna studie har därför varit att försöka förstå för problematiken kring elevers låga motivation genom att söka kunskap om vilken roll ett statiskt mindset (elevers implicita teori om huruvida intelligens är statisk eller dynamisk) kan spela för elevers motivation till att anstränga sig inom matematikämnet. Frågeställningen har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie, där svaren har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar att det finns ett samband mellan elevers mindset, deras motivation till att anstränga sig och deras prestationer; elever med ett statiskt mindset uppvisar generellt en lägre grad av motivation och värdesätter ansträngning lägre.

  • 262.
    Boman, Therese
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Att ge barn inflytande handlar om annat än att ge barnen val som vi pedagoger har bestämt ramarna kring": En studie kring förskollärares åsikter om barns inflytande i den fria leken2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka åsikter som förskollärare har, kring förskolebarns inflytande i sin fria lek. Studien innehåller en undersökning i form av intervjuer med fyra förskollärare, vilka alla har svarat på samma intervjufrågor. Resultatet av undersökningen, visar på att förskollärarna har uppfattningar och åsikter som förenar dem. Alla förskollärare i min undersökning, har likartade åsikter om vad barns inflytande innebär och bör vara i den fria leken. De anser också att vilket inflytande barnen får, har att göra med deras eget förhållningssätt. Vad som också förenar förskollärarnas åsikter, är uppfattningarna om vilka hinder som finns för att kunna ge barn inflytande. Vad de har för åsikter kring hur de följer barns viljor och det inflytande barnen däri ger uttryck för, särskiljer sig något. Slutsatsen av undersökningen, är att förskollärarna är främst förenade i sina åsikter kring barns inflytande i sin fria lek.

  • 263.
    Bond, Alexandra
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Olsson, Frida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Samspelet i förskolan: En studie kring fem pedagogers syn på samspelet i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår studie handlar om att få en insyn kring hur pedagoger ser på sitt arbete gällande samspel i förskolan. Den tidigare forskningen behandlar samspel i förskolan, pedagogers förhållningsätt gällande samspel i förskolan och relationer som påverkande faktorer i samspelet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den relationella pedagogiken. Vi har utgått från kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och intervjuat fem utbildade pedagoger som arbetar på samma förskola. Materialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån analysmetoden

    Meningskoncentrering. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning och den relationella pedagogiken. Utifrån intervjuerna menar samtliga pedagoger att det sker ett samspel hela tiden i förskolan. Resultatet vi fick från våra intervjuer belyste vikten utav att barnen utvecklar goda samspelsstrategier. Goda samspel i verksamheten är inte bara viktigt för barnen i deras utveckling, det är minst lika betydelsefullt för pedagogerna. För att utveckla samspelsstrategier gäller det att pedagogerna lyssnar och tolkar barnen vilket påverkar att barnen bemöts på ett respektfullt sätt.

  • 264.
    Borg, Dennis
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Elevers läsning och läslust: En enkätundersökning bland 8- och 9:or2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och analysera vad elever anser är faktorer som påverkar deras läslust och deras inställning till att läsa. Detta genomfördes genom

    en enkätundersökning med 44 elever genomförd i en högstadieskola. Examensarbetets utgångspunkt är hur jag som blivande lärare kan i en positiv bemärkelse påverka eleverna i deras läslust eller hur jag som lärare kan bidra till att skapa en positiv relation mellan att läsa och eleven. Det finns positiva och negativa faktorer som påverkar eleverna, exempelvis miljön där läsning genomförs, om eleven har blivit läst för i yngre åldrar och om eleven har fått beröm eller belöningar för att läsa. Alla faktorer kan inte läraren påverka utifrån styrdokumenten men som blivande lärare kan jag vara öppen för idéer och arbeta för att göra läsningen till en positiv faktor som kan bidra till elevens fortsatta utbildning och liv.

  • 265.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context.

    The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS.

    The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use.

    With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982).

    The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media.

    The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society.

  • 266.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Economic (in)equality and sustainability: preschool children’s views of the economic situation of other children in the world2017In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, p. 1-15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explored preschool children’s knowledge and views of other children’s economic situation worldwide, and their self-reported sources of such knowledge. A total of 53 final-year preschool children, aged 5–6, from 12 preschools in Sweden were interviewed. Children’s responses were analysed using content analysis and the Structure of the Observed Learning Outcomes Taxonomy. Most of them seemed to have knowledge about the lives and the economic situation of other children in the world. Many of the preschool children could justify their views with one or more relevant ideas or thoughts, and a few of them were also able to logically connect their arguments. Parents, media and observations of real-life situations were reported as major sources of knowledge, while preschool was mentioned by a few. Further research is needed to enhance our knowledge about how to integrate social and economic sustainability in preschool’s pedagogical activities and to engage children meaningfully in such learning.

  • 267.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå Universitet.
    Environmental and sustainability education in early childhood: a systematic search and review of the literature2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Environmental and Sustainability Education in Early Childhood: A Systematic Search and Review of the Literature

    Although environmental and sustainability education in early years is on the rise, it has been noted that the field is slow to engage in sustainability issues (Davis, 2005, 2009; Elliott & Davis, 2009; Pramling Samuelsson, 2011). Evidence from a number of longitudinal studies indicates that high quality preschool education has positive effects on children’s well-being, health, intellectual and social behavioral development (Siraj-Blatchford et al., 2008; The Abecedarian Project, 2012). Researchers also stress that environmental and sustainability issues should feature in early childhood education, because children develop their attitudes, conceptions, behavioral and intellectual potential during this time (Cutter-Mackenzie & Edwards, 2013; Flogaitis et al., 2005; Siraj-Blatchford, 2009). However, questions such as in what way and how sustainability challenges should be integrated in early childhood education have received little attention (Hagglund & Samuelsson, 2009).

    Defined as “development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their needs” (Brundtland, 1987, p. 43), the concept of sustainability was introduced in the end of the 1980's as a critical global issue. Later on, the United Nations General Assembly declared the Decade of Education for Sustainability (2005-2014) for promoting education for sustainability within all areas of education and learning (UNESCO, 2005). As the Decade recently came to an end, a literature review would be useful to provide an overview of what has been done academically in the field of early childhood education since the concept of sustainability was introduced. A review can also help to avoid ‘re-inventing the wheel’ and to build on the findings of other studies (Badger et al., 2000). Evidence from empirical studies can assist in improving educational practices and to facilitate evidence-based policy-making (Broekkamp & van Hout-Wolters, 2007).

    The purpose of this review is to provide an overview of the current empirical evidence in the field of environmental and sustainability education in early childhood, which is based on information provided by preschool children, their parents or teachers. Its objectives have been:

    • to identify articles reporting empirical studies about early childhood education concerning environmental or sustainability issues, which are based on data provided by preschool children, their parents or teachers, and are published between 1987 and 2015;
    • to synthesize the key findings; and
    • to identify research needs suggested in the studies.

    Early childhood refers to a period until eight years of age (Britto, Yoshikawa, & Boller, 2011). Preschools refer to any type of child institutional care, for example, a day-care center, a nursery or a kindergarten, where children are taken care of while their guardians work. They include government, non-government, private, international and combined-type of institutions for young children. This review does not address any similarities or differences in conceptions of environmental and sustainability education. It does not attempt to define any terms, rather, it reports what has been done in both fields regarding early childhood education.

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used Although some elements of a systematic review were followed, variations in objective, study design and outcome of the included studies do not allow for a meaningful evaluation of the quality of the evidence. The methodology included establishing inclusion and exclusion criteria, identifying and grouping relevant search terms, searching articles in selected databases, screening and selecting articles, and extracting data according to preselected categories. A priori inclusion and exclusion criteria were developed for the review. The inclusion criteria included peer-reviewed journal articles reporting empirical studies published 1987 or later. The author(s) of the articles should explicitly connect early childhood education to the concept of environmental or sustainability education. Articles were searched in three databases on 31 January 2015 by combining two groups of search terms. The first group of search terms was concerned with preschool settings and the second group was concerned with environmental and sustainability education. Within each group search terms were combined by the Boolean operator OR, and the two groups of search terms were combined using the Boolean operator AND. A hit was generated if any one term in the first group and any one term in the second group both appeared in the topic or abstract of an article. Searches were performed in the following databases: Academic Search Elite, ERIC, and GreenFILE. The databases were chosen considering their coverage of educational resources related to environmental and sustainability issues. No restrictions in language or geographical areas were set and no special search limiters were chosen. American and British spelling differences were noted and both were searched for. The total number of hits in the three databases was 217. Titles and abstracts of these primary records were screened. Duplicates and articles not meeting the inclusion criteria or meeting the exclusion criteria were omitted. Based on a review of titles, abstracts and elimination of duplicates, 157 articles were excluded. Sixty articles were selected for full text review. Eligible articles will be selected for inclusion. Using a form comprising pre-determined categories, data will be extracted from the selected articles. In terms of methodological limitations, a systematic search and review may have gaps in the searching procedure (Borg et al., 2014). Some relevant studies may have been excluded if they were not on electronic databases. Therefore, traditional methods of hand searching, information from individuals and searching references will be carried out. Conclusions, Expected Outcomes or Findings The study is in progress and will be completed by the end of May. Data categories include: Author, Year, Objective, Study design, Country, Participants, Theoretical framework, Aspects of sustainability (environmental, social or economic), Findings and Recommendations. The categories will be collapsed into broader areas while summarizing the data. A brief summary on what has been done in the field of early childhood education since the concept of sustainability was introduced in 1987 will be provided, as well as an outline of identified research needs. This review is intended to provide researchers and practitioners with an overview of the current evidence base and research needs to offer support and guidance for future practices, strategies, policies and priorities.

  • 268.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kids, cash and sustainability: Economic knowledge and behaviors among preschool children2017In: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, ISSN 2331-186X, Vol. 4, no 1Article in journal (Refereed)
  • 269.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Preschool children’s understanding of transport use and environmental issues in Sweden2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: As humans we influence the climate system and our current emissions of greenhouse gases are higher than ever. Nearly two thirds of the greenhouse gases in the transport sector come from motor cars. Driving car is not only harmful for the environment, but it also contributes to health problems. Issues related to climate change and transport are part of a large challenge of sustainability. Children as future global citizens are the potential victims of these consequences. Raising awareness about the hazardous environmental issues does not ensure a change in human behavior or practice. Rather, alternative forms of education and learning are needed to develop such understandings, attitudes and capacities. As we develop our values, attitudes, behaviors and skills when we are very young, special attention needs to be given to include sustainability issues in early childhood education.  However, knowledge is scarce in the field of preschool children’s understanding of transport use and its relation to environmental and sustainability issues.

    Objectives: To explore preschool children’s understanding of transport use and its relation to environmental and sustainability issues, and investigate the sources of their understandings.

    Methods: A pilot study was conducted with eight children, aged 5-6, in a preschool in Sweden in 2014. Semi-structured questions with colored illustrations of a bus, a car, a bi-cycle and a child walking to school with an adult were used. The interviews were audio recorded. The five levels of Biggs and Collis’ SOLO (Structure of the Observed Leaning Outcomes) taxonomy was used to organize, categorize and analyze the responses.

    Results: All children mentioned that walking to preschool is best for the environment when someone lives close to the school. Some children could tell that going by bus is better than going by car, but the reason was unknown to them. Thus, they could connect single to multiple aspects of various modes of transport, but relationships between these connections or their effects on the environment were missing. One child responded at a relational level by telling that walking is good for health and going by car is bad for the nature. Another child responded at an extended level by mentioning that driving car is bad for health and for the environment, while walking is good for health, because one gets fresh air. Two children mentioned that it is not enjoyable to travel by bus during winter when it is freezing cold and one has to wait for the bus. Guardians and teachers were mentioned as the main sources of children’s understandings of transport and the environment.

    Conclusion: The findings indicate that children understand different modes of transport and their relation to environmental issues and health. However, their levels of understanding vary. The findings also suggest that both preschool teachers and guardians play instrumental roles in children’s understandings of sustainability issues and can help them grow as agents of change.

  • 270.
    Borg, Farhana
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Sustainability in preschool educational activities: A case study of an eco-certified preschool in Sweden2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    One challenge of our time is to find ways of living in harmony with people and the nature without further damaging our planet. To promote sustainability, Goal 4 of the Sustainable Development Goals (SDGs) is about ensuring quality education and lifelong learning opportunities for all. To achieve the SDGs by 2030, they have been integrated in Swedish national policy documents, such as the preschool curriculum. However, research on how preschools include education for sustainability (EfS) in daily educational activities is limited.

    This paper presents findings from a case study in an eco-certified preschool that works explicitly with EfS. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the preschool’s activities with EfS from a whole-school approach model. The preschool has 36 children aged one to six, and eight preschool teachers (of whom two are child-carers). Since 2009, the preschool has maintained the requirements for the Green Flag award by the Keep Sweden Tidy Foundation, which is part of the eco-preschool program of the Foundation for Environmental Education.

    Data were collected from the director and preschool teachers through group discussions, observations, informal conversations, structured interviews, reading of reports and attending planning meetings. A whole-school approach model in EfS and Bronfenbrenner’s ecological systems theory were utilized to interpret the findings.

    Teachers encouraged children to take part in planning and decision-making activities. Together they selected different sustainability themes, such as, friendship, health of people and the planet, energy consumption, and recycling. Teachers used songs, stories, plays, films, illustrations, drawings and different experiments when they work with EfS. Older children took part in group discussions to reflect on different issues. Teachers connected environmental, social and economic aspects of sustainability in educational activities. For instance, under the theme health, teachers integrated what is good for our health and what is good for our planet to survive. Some children transferred knowledge about the use of water and electricity from preschool to home.

    There were areas that the preschool could improve, e.g., newly employed staff and kitchen staff had less opportunity to be involved in EfS; one reason being that not much time was allocated for collegial learning and reflection. It is important to collaborate within the whole organisation, as sustainability is everyone’s responsibility. The preschool may think of keeping record of its ecological footprint and monitoring impact of their EfS activities to provide an incitement. This study helps developing our knowledge about how to integrate EfS at preschool level.

  • 271.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskolechefers syn på arbete med hållbar utveckling bland förskolebarn2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Lärande för hållbar utveckling har varit ett kunskapsområde i den svenska förskolan sedan Agenda 21 1992 (Program of action for sustainable development: Rio declaration on environment and development) och reflekteras i förskolans läroplan. Många förskolor är certifierade för arbete med frågor om hållbar utveckling enligt ”Grön Flagg” (Håll Sverige Rent) eller ”Skola för hållbar utveckling” (Skolverket). Även om förskolechefer har en betydelsefull funktion för att bedriva verksamheten i enlighet med målen i läroplanen och en fungerande arbetsmiljö är lite dokumenterat om chefernas perspektiv på detta arbete. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om synen på arbete med hållbar utveckling bland förskolans chefer i certifierade och inte certifierade förskolor. Frågor om hur man beskriver att förskolan arbetar för att utveckla barns intresse och förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och attityder till ett sådant arbeta har undersökts.

    Semi-strukturerade intervjuer hölls med fem förskolechefer från sju kommunala förskolor varav fyra var certifierade. Ett systemteoretiskt perspektiv används för att beskriva och förklara de attityder som framkommer i undersökningen.

    Datainsamling och analys är ännu inte avslutad. Preliminära resultat indikerar att förskolechefer anser att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är mycket viktig och att frågor som rör natur och miljö, situationen för barn i andra länder, matens och leksakers ursprung etcetera, är områden som uppmärksammas. Bland förskolecheferna i certifierade förskolor framträder en tydlig ambition att integrera frågor om hållbar utveckling i verksamheten.

  • 272.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.(UMSER).
    Assessing self-reported understanding and practices of sustainability issues among children in eco- and non-eco-certified preschools in Sweden2016In: Leading education: The distinct contributions of educational research and researchers. 22-26 August, 2016., Dublin: University College Dublin , 2016, p. 1-165Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    To promote sustainability, the 2030 Agenda for Sustainable Development emphasizes a need for developing knowledge and skills in all learners through education for sustainability (EfS) (UN, 2015). Environmental and sustainability education is stressed in the Swedish preschool curriculum, which states that all preschools should strive to ensure that each child develops respect for all forms of life as well as care for the surrounding environment (Skolverket, Lpfö 98 Rev. 2010). In Sweden, preschools can be awarded two different eco-certifications; about 1500 preschools are certified with ‘Green flag’ and about 200 schools hold ‘Preschool for Sustainable Development’ certification (Ärlemalm-Hagsér, 2013). However, no national evaluation strategy has been developed. In fact, there is a general lack of research on and evaluations of EfS program effectiveness in whole-school sustainability programs globally (Henderson & Tilbury, 2004). The aim of this paper is to describe the development of an instrument which was used to explore and compare the outcomes of eco- and non-eco preschools in terms of children’s understandings and practices of environmental and sustainability issues. ‘Eco-preschool’ refers to a preschool that works explicitly with EfS. The terms ‘sustainability’ and ‘sustainable development’ are used synonymously in this paper. Using a three-interlocking-circles framework, which portrays the equal importance and interdependency of environmental, social and economic dimensions (Elliott, 2013), the concept of sustainability Brundtland (1987) was operationalized in three themes: (i) transport use and recycling, (ii) consumption and (iii) resource sharing. Based on Bruner (1966) Iconic (age 1-6 years) mode of representation, which states that information stored in the form of images and illustrations can be helpful for children’s understanding of an issue, a semi-structured, illustrated interview instrument was developed. Children’s practices were explored through a play-based approach where children performed recycling activities. The instrument was pre-tested with eight children in order to finalize the question design, question wording, appropriateness of illustrations, interview techniques and timing, as well as to collect information on open-ended questions with a view of changing some of them into multiple choice questions. Applying a cross-sectional design, 53 children, aged five and six, were interviewed during February-June 2015. The interviews were audio recorded. Besides describing the development of the instrument, preliminary results from the interview will be presented at the symposium.

    References

    Brundtland, G. H. (1987). World Commission on environment and development: our common future. Oxford University Press. Bruner, J. S. (1966). Toward a theory of instruction (Vol. 59). Cambridge: Harvard University Press. Elliott, J. A. (2013). An introduction to sustainable development. London: Routledge. Henderson, K., & Tilbury, D. (2004). Whole-school approaches to sustainability: An international review of sustainable school programs. Report Prepared by the Australian Research Institute in Education for Sustainability (ARIES) for The Department of the Environment and Heritage, Australian Government. ISBN, 1(86408), 979. Skolverket. (Lpfö 98 Rev. 2010). Curriculum for the preschool. The Swedish National Agency for Education. Retrieved 08-03, 2013, from Skolverket website: http//www.skolverket.se UN. (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. Retrieved 02-12, 2015, from http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E, accessed 03-12-2015 Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa? : lärande för hållbarhet i förskolan. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.

  • 273.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Winberg, Mikael
    Umeå University.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Children’s learning for a sustainable society: Influences from home and preschool2017In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, no 2, p. 151-172Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Although parents and preschool play important roles in developing children’s behavior and attitudes, little is known about their influences on children’ s learning of environmental, social and economic aspects of sustainability. This study investigated the influences of home- and preschool-related practices and factors on children’s declarative and functional knowledge of sustainability issues, and the extent to which eco-certified preschools promote beneficial practices. ‘Eco-certified preschools’ refers to schools that explicitly work with education for sustainability. Children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Children’s responses were categorized and classified using SOLO Taxonomy. Multivariate analyses were performed in SIMCA P + 14. The findings indicate a positive relationship between children’s declarative and functional knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. Teachers’ verbal interaction with children about sustainability issues, and the perceived high value of these issues among teachers and directors seem to be more beneficial for children’s declarative knowledge than their functional knowledge. No statistically significant differences between eco- and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found.

  • 274.
    Borg, Farhana
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Umeå University.
    Winberg, Mikael
    Umeå University.
    Vinterek, Monika
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Preschool children’s knowledge about the environmental impact of various modes of transport2019In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, no 3, p. 376-391Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explored Swedish preschool children's knowledge about the environmental impact of various transport modes, and investigated whether or not eco-certification has any role to play in relation to this knowledge. Additionally, this study examined children's perceived sources of knowledge. Using illustrations and semi-structured questions, 53 children, aged five to six years, from six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed. Qualitative and quantitative data were analysed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. Findings revealed that most of the children had acquired some knowledge about the environmental impact of various transport modes, although some children were not familiar with the word 'environment'. Although the complexity of children's justifications for the environmental impact of different modes of transport tended to be higher at eco-certified preschools compared to non-eco-certified preschools, no statistically significant differences were found. Parents were reported to be a major source of knowledge.

  • 275. Borgström Maathz, Jenny
    Läsförståelse i grundskolans tidigare år: Hur sex grundskollärare tänker och arbetar kring läsförståelse2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolans låg- och mellanstadium arbetar med läsförståelse i sin undervisning och vilka faktorer som utvecklar elevens läsförståelse samt om lärarna använder sig av någon eller några forskningsbaserade undervisningsmetoder. För att kunna få svar på mitt syfte och frågeställningar har jag intervjuat sex lärare som arbetar på skolor i samma kommun. Lärarna har olika bakgrund och erfarenhet samt de undervisar på olika stadium.

    De grundskollärare som medverkat i mina kvalitativa intervjuer är efter överenskommelse helt anonyma. Under intervjuerna har mina informanter fått prata fritt utifrån en färdig frågeguide som de fått tagit del av innan intervjun, för att kunna reflektera över frågorna innan och förbereda sina svar. Frågeguidens upplägg är av öppen karaktär och frågorna är inte beroende av varandra i vilken ordning de ställs.

    Studien visar att det finns en enorm kompetens och kapacitet bland de lärare jag intervjuat och en vilja och medvetenhet att göra ett bra arbete i sin undervisning. Lärarna har alltid läsförståelsen med i undervisningen oberoende vilket ämne de undervisar i. När det gäller forskningsbaserade undervisningsmetoder var inte kunskapen kring detta lika stor hos lärarna men alla undervisar utifrån beprövad erfarenhet.

  • 276.
    Bosson, Emelie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Historiebruk – definition, tillämpning och uttryck: En systematisk litteraturstudie av aktuell svensk historiedidaktisk forskning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur aktuell historiedidaktisk forskning definierar, tillämpar och utrycker det centrala historiedidaktiska begreppet historiebruk. Resultatet visar att det finns olika sätt att definiera, tillämpa och utrycka begreppet historiebruk på. Detta antas kunna vara en förklaring till den osäkerhet som råder bland lärare hur de skall undervisa om denna centrala förmåga. Den explicita definitionen enligt den studerade forskningen är ett aktivt handlande där man med utgångspunkt i det förflutna använder historia med ett syfte eller motiv för att skapa mening, förstå nutiden och påverka framtiden. En vanlig tillämpning av begreppet är att det är som en sammanhållande länk mellan de centrala historiedidaktiska begreppen historiekultur och historiemedvetande. Begreppet utrycks framförallt i narrativ, genom de berättelser som en individ förmedlar. Svårigheter fanns både vad gäller att se författarnas definitioner och tillämpningar av begreppet. Även om forskarna till stor del var överens om begreppets definition och tillämpningar fanns det forskare som hade en avvikande och otydlig definition av begreppet, varierande tillämpningar och olika manifestationer vilket gjorde en precisering av begreppets innebörd svårare.

  • 277.
    Bosson, Emelie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Historiebruk i skolan: Historielärares tankar och resonemang om historiebruk2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning.

    Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk.

    Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning.

    Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

  • 278.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet.
    Hur lär sig elever på sex olika yrkesprogram? En studie om skillnader och likheter i lärstilar2013In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 7, no 1, p. 48-65Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Vocational programs are facing educational challenges. Many students leave secondary school in Sweden without completed grades, and this is problematic in many ways, e.g. in terms of equivalence and skill segregation. This study tries to see learning through students’ eyes and examined learning styles in six different vocational programs. The research questions have addressed which general learning styles traits dominates and which differentiates. The study involved 244 students. The Productivity Environmental Preference Survey (PEPS) learning styles assessment was used to identify 17 different traits. Sex groups were compared with descriptive statistics and analysed by using F-test and analysis of variance, ANOVA. The tendencies were low motivation and conformity, a high need for structure and routine, multimodal dominance, and a need for intake and movements. The most productive time of day was in the afternoon. The statistical analysis revealed that six of 17 elements differed; light, temperature, conformity, persistence, intake, time-of –day (early morning and morning). This study shows similarities and differences concerning learning styles preferences in vocational program, which can be a basis for further insights in didactics issues. This study highlights the importance of finding pedagogical model that is suitable for vocational education, expanded educational strategies and in-depth didactic discussions. The results are valuable for people involved in the planning of vocational education and for the students themselves

  • 279.
    Boström, Maria
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Gustafsson, Ann
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Education.
    Hur ger man lärare och studenter bästa möjliga stöd och support2014In: NU2014, Umeå 8-10 oktober, Abstracts, 2014, p. 34-34Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Högskolan Dalarna har i tre år arbetat med att bygga upp en gemensam supportorganisation både för administrativa och tekniska frågor. Projektet kallades ”En väg in”, vilket var vad vi ville uppnå. Alla, både studenter och lärare ska bara ha en väg in till supporten; ett telefonnummer, en e-postadress, ett mötesrum på nätet för onlinesupport och en reception för personliga besök. I mitten av februari i år driftssattes den nya supportorganisationen. Vägen har varit lång och krokig, men vi tror på detta som ett vinnande koncept, inte bara för våra studenter och lärare, utan även för den personal som arbetar i supportorganisationen, Vi har fått en större gemenskap och förståelse för varandra mellan avdelningarna, vilket både underlättar vårt dagliga arbete och ökar trivseln bland personalen.

    Bakgrunden till projektet var att det i olika sammanhang framkommit att studenter, lärare och övrig personal upplevde att det fanns en otydlighet om vart man skulle vända sig med olika frågor, så hösten 2011 inleddes samtal mellan IT-avdelningen, Avdelningen för studentservice, NGL-centrum och Lokal- och Försörjningsavdelningen och en förstudie startades.

    Hösten 2012 tillsattes två projektledare som fick till uppgift att driva och samordna projektet Ny supportorganisation.

    Personal från de fyra ingående avdelningarna engagerades i varje delprojektgrupp, för att få en bred förankring.

    Den stora utmaningen i projektet har varit att få med sig all personal. Vi upptäckte en hel del skillnader i arbetssätt, rutiner, öppettider mm. Vi har bla arbetat med informationsmöten, dialogmöten och gruppdiskussioner. Vi har även tagit in en extern resurs som behandlat förändringsarbete och gruppdynamik. Vi ser nu efter tre år att inställningen har förändrats, från att ha varit avvaktande hos många, till att nu se fördelarna. Denna förändring i inställning var en förutsättning för att den gemensamma supportorganisationen skulle kunna driftssättas.

    Vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter samt ta del av hur andra lärosäten arbetar med stöd och support för sina lärare och studenter. Högskolan Dalarna har sett detta som en oerhört viktig och central del för att lärarna ska få det stöd de behöver med tekniska och administrativa frågor, för att då kunna fokusera på sin roll, att skapa förutsättningar för lärande. Lika viktigt är att studenterna ska uppleva att de snabbt och effektivt får rätt hjälp i rätt tid.

  • 280.
    Boström, Ulrika
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    ”När man kollar på bilden tänker man så här”: en receptionsstudie av gymnasieelevers uppfattning om bilder som kunskapskällor i historieundervisningen2014Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Images are used in history education for a variety of reasons, not least to generate interest through a better understanding of historical events and people. The aim of this study was to investigate how historical pictures, either illustrated or documentary/photographic, can be used as a resource for activating and improving pupils' historical empathy, in the way described by Stéphane Lévasque.

    I conducted a reception study on five different focus groups consisting of pupils from different upper secondary schools in Sweden. The pupils varied with regard to number of credits for admission to upper secondary school. A sixth group of pupils was interviewed as a contrasting control group in order to add perspective to the results. The discussions were based on the pupils' interpretations of 34 selected pictures, all of which were taken from the most common history textbooks. Each pupil was asked to choose the picture he/she felt was the most representative historical image. On the basis of the strategies used by the pupils when interpreting the pictures and discussing them, the material was analysed in accordance with Lévesque's categories: imagination, historical contextualisation and morals. The last category, morals, was further divided into three sub-categories: sense of justice, sympathy and progression.

    The reflections of the pupils and the degree of contextualisation varied. It appeared that the pupils were less inclined to discuss assumptions about the persons in the pictures; instead they chose to discuss the historical context in question. The pictures in this study did not seem to trigger the pupils to fabricate anachronistic reasoning about history; when they did produce lengthy reasoning, it was contextual, structural and metahistorical. In this context, the pupils who belonged to the group with the highest average of credits showed some signs of reflection on the basis of historical context and some criticism about the historical sources. On no occasion did any of the pupils choose a picture as a concrete expression of injustice.

    One of the questions this study aimed to explore was whether a lack of historical context affects how pictures trigger emotions and reasoning on the basis of moral aspects. Some of the pupils displayed moral standpoints, primarily the degree of morals concerning injustice. One possible interpretation could be that the feeling of being unfairly treated and subjected to insulting behaviour and social injustice was something the pupils could relate to. The group of pupils who had not yet studied history at upper secondary school, the control group, generally made reflections using this sort of reasoning when they discussed the historical aspects of the pictures.

  • 281.
    Brattlöf, Magdalena
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Musikens och rörelsens betydelse för barns språk-utveckling: En kvalitativ studie där fyra förskollärare beskriver hur musik och rörelse kan stimulera barns språkutveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om musikens och rörelsens betydelse för barns språkutveck-ling. Syftet med studien är öka förståelsen för förskollärares beskrivningar av de-ras syn på hur musik och rörelse kan stimulera barns språkutveckling. Även för-skollärarnas beskrivningar av deras egen roll i arbetet med att stimulera barnens språkutveckling genom musik och rörelse är i fokus.

    Det sociokulturella perspektivet menar att lärandet sker i ett samspel med andra, och det har varit en inspiration för denna studie. För att synliggöra förskollärarnas beskrivningar av studiens syfte genomfördes intervjuer. I intervjuerna beskrivs det att musik och rörelse är ett bra verktyg för att utveckla barns språk. Förskollärar-nas beskrivningar visar att barn utvecklar sitt språk i samspel med omgivningen och att det är viktigt att barn får använda flera sinnen samtidigt för att utvecklas på bästa sätt, vilket musikaktiviteter möjliggör. Utifrån förskollärarnas beskrivningar tyder det även på att deras förhållningssätt och val påverkar möjligheterna för bar-nen att utveckla sitt språk i musik och rörelseaktiviteter. Det tyder även på att det är betydelsefullt att förskollärarna är engagerade och skapar glädjefulla aktiviteter för att barnen ska utvecklas på ett positivt sätt.

  • 282.
    Bravo de Söderberg, Leticia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärstilar i läroböcker i spanska: Utifrån Dunn & Dunns lärstilsmodell2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dunn & Dunn lärstilsmodell är baserad på tjugo olika element grupperade i fem fält. Det härarbetet är baserat på de fysiologiska element som handlar om att när vi lär oss ny kunskapanvänder vi våra sinnen. Syftet med undersökningen är att se om övningarna i läromedlen¿Charlamos? Nivel 3 och Amigos tres gynnar olika lärstilar: visuella, auditiva, taktila och kinestetiskaenligt Dunn & Dunns lärstilsmodell. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts för att klassificeraövningarna.Resultaten visar att de flesta övningarna är visuella i både ¿Charlamos? Nivel 3 och Amigos tres.De taktila och kinestetiska övningarna är underrepresenterade i båda läromedlen.

  • 283.
    Bredenfeldt, Helena
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur matematikboken kan kompletteras för att främjanyanlända elevers matematiklärande i åk F-3: En empirisk undersökning.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete har försökt svara på hur lärare kan komplettera matematikboken för att främja nyanlända elevers matematiklärande i årskurs 1-3. För att kunna svara på denna fråga har undervisning som främjar nyanländas matematiklärande belysts och sedan stöttats upp av RME. Denna fallstudie har använt flera metoder för att svara på frågan. Undersökningen började med ett planeringstillfälle tillsammans med lärare för att sedan gå vidare till en observation av den planerade lektionen och avslutades med en intervju av läraren. I bearbetningen av resultatet användes teorin Realistic Mathematics Education (RME). Resultatet av studien visar att lärare kan komplettera matematikboken på flera sätt men måste ha ett fokus på elevens nivå, använda sig av en för eleven realistisk undervisning samt att läraren behöver ta en aktiv ledarroll i elevens progression från informell matematik till formell matematik.

  • 284.
    Bredenfeldt, Helena
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Matematikundervisning för nyanlända elever i årskurs 1-3: En litteraturstudie om hur lärare kan arbeta för att främja nyanlända elevers matematikinlärning årskurs 1-32016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning och både nationella och internationella undersökningar har visat att Sveriges nyanlända elever får dåliga resultat i matematik. Om detta fortsätter finns risken att en stor grupp människor utesluts från samhället. Därför behöver de arbetssätt som karaktäriserar undervisning som främjar nyanländas matematiska förmåga belysas. Denna studie syftar till att ge råd till läraren för att lyckas med detta. För att finna dessa råd har en systematisk litteraturstudie gjorts. Genom analys av texter har tre huvudområden formats. Undervisning som främjar nyanlända elevers matematiska lärande har karaktäriserats som språkfokuserat med ett innehåll av visuella och praktiska material utförda av en lärare som innehar en integrerande och ansvarstagande karaktär. Resultatet av denna studie visar att en lärare som ser sina elever som individer och ser positivt på deras bidrag i klassrummet lyckas i sitt arbete mot att alla elever ska utvecklas så långt de kan.

  • 285.
    Breton, Daniel
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Teaching Mathematics in English to Swedish Speaking Students: The Use of Second Language Teaching Practices in the Teaching of Mathematics in English to Swedish Speaking Students in Lower Secondary School2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools

  • 286.
    Briggsta, Cajsa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    NTA-materialets inverkan på lärares undervisning och elevers lärande: En empirisk intervjustudie om lärares användning av NTA i sin NO-undervisning i årskurs F-62017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt NTA inverkar på lärares undervisning i NO-ämnen i årskurs F-6 och hur NTA integreras i undervisningen samt på vilket sätt NTA kan stödja elevernas lärande i NO. Svaret på studiens frågeställningar har sökts genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs F-6 som använder sig av NTA i NO-undervisningen.

    Resultatet visar att lärarna tycker att NTA underlättar deras planering, att tillgången till material ger större möjlighet till praktisk undervisning, att NTA ger stöd för dokumentation och bedömning samt att det ger möjlighet till kompetensutveckling som ger bra stöd i undervisningen. Resultatet visade också att lärarna integrerar NTA på olika sätt i sin undervisning och att vissa lärare väljer ut och anpassar materialet till sitt eget medan andra använder det precis som det är utformat. Lärarna ansåg också att NTA kräver mycket tid och utrymme för att uppnå sin fulla potential vilket inte alltid fungerar i praktiken. Vad gäller elevernas lärande anser lärarna att det bidrar till ökad nyfikenhet och intresse för NO kopplat till elevernas erfarenheter, att NTA är enkelt att individanpassa, att arbetssättet leder till ökad möjlighet till samarbete och kommunikation samt att det hjälper eleverna få en naturlig progression i lärandet.

  • 287.
    Briggsta, Cajsa
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Systematiska undersökningar i grundskolansNO-undervisning: En systematisk litteraturstudie om vilka faktorer sominverkar på elevernas lärande med ett särskilt fokus påförmågan att genomföra systematiska undersökningar2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie var syftet att ta reda på vilka faktorer som enligt tidigare forskninginverkar på elevers lärande vid utförandet av systematiska undersökningar i NOundervisningen,med ett särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiskaundersökningar. Frågeställningen har besvarats genom en systematisklitteraturstudie där tidigare forskning på området har analyserats och diskuterats.Databaserna Eric (Ebsco), Summon, NorDiNa och avhandlingar.se har använts föratt hitta relevant litteratur som har avgränsats till vetenskapliga artiklar,avhandlingar och licentiatuppsatser. Efter kvalitetsgranskning och genomläsningav de utvalda texterna har gemensamma teman utkristalliserats och texterna hardärefter diskuterats och jämförts med varandra. Resultatet visade att faktorer somatt uppmärksamma elevers intresse, låta dem använda sina tidigare erfarenheter isitt lärande och att ha en medveten och tydlig kommunikation är viktiga förelevernas kunskapsinhämtning vid systematiska undersökningar. Andra viktigafaktorer som studiens resultat visade var att en varierad frihetsgrad ochsvårighetsgrad vid laborationer samt att ge eleverna möjlighet att inte bara utföraegna undersökningar utan även få kritiskt granska, jämföra och bedömatillförlitlighet hos andra forskningsresultat är viktig för att eleverna ska fåmöjlighet att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar.

  • 288.
    Bro, Johanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Toddlares språkutveckling och sociala samspel: En studie i hur pedagoger ser på toddlares språkutveckling och samspel2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att belysa pedagogers arbete med små barns språkutveckling och deras samspel. Arbetets frågeställningar är: Hur arbetar pedagoger för att stimulera toddlares språkutveckling? Hur uppfattar pedagoger toddlarnas samspel? Den kvalitativa metoden har använts vid intervjuer med fyra pedagoger som arbetar på en förskola. Studien har den sociokulturella teorin som utgångspunkt. Resultatet visar att pedagogerna är väl medvetna och kunniga om de små barnens språkutveckling, dock verkar de inte lika insatta i de små barnens samspel.

    Slutsatsen är att barn får rikligt med språklig stimulans och att pedagogerna är väl införstådda med hur de ska arbeta för att stimulera toddlarnas språkutveckling, men att det behövs mer forskning kring de små barnens samspel.

  • 289.
    Broberg, Sophia
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Grundskoleelevers inställning, motivation och uppfattning av närståendes attityder till matematik: En enkätundersökning med elever i förskoleklass och årskurs 1- 62014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur grundskoleelever känner gentemot matematik i skolan, vad som motiverar dem och hur deras bild av närståendes attityder ser ut. Genom en enkätundersökning har elever från förskoleklass upp till årskurs 6 fått ta ställning till olika påståenden om matematik. I undersökningen har totalt 124 elever deltagit och av resultatet framgår att 75 % av eleverna instämmer i påståendet att matematik är roligt. Majoriteten av eleverna svarar instämmande i att matematik är lätt och tar avstånd från påståendet om att matematik är jobbigt. På påståendet ”jag är duktig på matte” visar det sig att minst hälften av eleverna i alla årskurser utom i årskurs 6 svarar instämmande.

    Både inre och yttre motivation har enligt resultatet stor betydelse för dessa elever, som till stor del instämmer i påståendet att matematiken används även i livet utanför och efter skolan. Kopplingen till användandet av matematiken utanför skolans väggar verkar öka i takt med att elevernas ålder stiger.

    Elevernas bild av närståendes attityder pekar enligt resultatet på att läraren är den som tydligast bidrar till en positiv inställning till ämnet. Strax över hälften av de deltagande eleverna har även svarat att de har en positiv bild av hur personer i hemmet uttrycker huruvida de anser att matematik är roligt eller inte. Om kompisar anser att ämnet är roligt är mer tveksamt då nästan lika många svarar ”vet inte” som instämmande.

  • 290.
    Brunnert Walfridsson, Erik
    Dalarna University.
    NGL2014 Next Generation Learning Conference: Conference summary2014Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 291.
    Brusquini, Jakob
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Bokföringsprogram som digital lärresurs: En studie om möjligheter och utmaningar för lärare2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En utgångspunkt för det här examensarbetet har varit Skolverkets krav på ökad digitalisering i skolan. I studien undersöktes hur lärare uppfattar eventuella möjligheter och utmaningar med att använda bokföringsprogram som digital lärresurs, inom ämnet Företagsekonomi. Syftet med studien var att få mer kunskap om bokföringsprogram som digital lärresurs. Studiens resultat består av uppfattningar ifrån fyra olika lärare och har samlats in genom samtalsintervjuer. Olika möjligheter och utmaningar identifierades och kategoriserades.

    Studien visar att lärare uppfattar följande möjligheter med bokföringsprogram som digital lärresurs; verklighetsanknytning, helhetsförståelse för redovisning, variationsrik undervisning, digital kompetens samt aktivitet och engagemang bland eleverna. En slutsats är att bokföringsprogram som digital lärresurs möjliggör två delmoment för ett erfarenhetsbaserat-lärande, nämligen ett aktivt experimenterande och konkret erfarenhet.

    Studien visar att lärare uppfattar följande utmaningar med bokföringsprogram som digital lärresurs; uppstartsprocessen, att undvika förvirring, att hantera automatiska funktioner samt att ha tillräckliga kunskaper. En slutsats är att lärarens roll är viktig för att nämnda möjligheter ska uppnås. Lärarna i studien anser att innan bokföringsprogram används som digital lärresurs, bör elever få erfarenhet och kunskap inom bokföring, med hjälp av andra lärresurser. En slutsats är att bokföringsprogram möjliggör en förlängd lärandeprocess för eleverna, men att det kräver tid och utrymme.

  • 292. Burman, Hanna
    Hur elever och deras behov framställs i åtgärdsprogram: En kritisk granskning av tolv åtgärdsprogram2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom en kritisk granskning av sammanlagt tolv åtgärdsprogram från tre skolor redovisas hur elever och dess problematik framställs. Hermeneutiken är metodteoretisk referensram, vilket har som syfte att genom att tolka intentioner och avsikter, uttryckta genom språket, förstå människors livssituation.

    Det är ett individfokuserat synsätt som synliggörs, vilket följer tidigare forskning på området. Maktaspekter, där elevernas åsikter och tankar inte alltid synliggörs eller får gehör, blir intressanta. Det är även tydligt att normalitet och avvikelse finns närvarande när åtgärdsprogram formuleras, både hos elever och i undervisning.

    Ett kritiskt perspektiv saknas ofta och leder till att organisation och miljö inte i lika stor utsträckning blir fokus för åtgärder. Istället är det åtgärder med individfokus, det vill säga ett kompensatoriskt perspektiv på specialpedagogik, som är det vanligaste. Hur lyckade åtgärdsprogrammen är beror till stor del på huruvida eleverna ställer sig positiva till åtgärderna samt om åtgärderna som formulerats faktiskt kan tolkas vara rätt för problemen.

    Att skriva ett åtgärdsprogram är allt annat än enkelt. Det kräver ett värderingsfritt formulerat språk, vilket i sin tur kräver att problematik och åtgärder diskuteras ur ett kritiskt perspektiv, där en uppfattad verklighet ifrågasätts och problematiseras.

  • 293.
    Buske Andersson, Isabell
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Problemlösning i matematikundervisningen: En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med problemlösning i matematikundervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med denna studie anses undersöka hur lärare ser på sin egen problemlösningsundervisning samt koppla dessa reflektioner till aktuell forskning.

    Informationen som samlats in i denna studie har skett genom intervjuer. Dessa intervjuer har sedan analyserats med stöd i Granheim & Lundman (2003). Genom denna studie framkom det att lärarnas undervisningsstruktur innehåller att lärarna möjliggör för eleverna att förstå problemet, välja strategi och lösa problemet och slutligen reflektera över det matematiska innehållet. Utöver detta nämnde lärarna även diskussioner eleverna emellan samt elevernas utforskande inom matematik som en central del av deras problemlösningsundervisning. Detta resultat har sedan analyserats gentemot Polyas (1945) fyra steg till problemlösning samt Lesters (1996) problemlösningsundervisningsstruktur.

  • 294.
    Buske Andersson, Isabell
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Problemlösning i matematikundervisningen.: En litteraturstudie om hur lärare kan arbeta med problemlösning i matematikundervisningen.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att se vad svenska forskare anser vara en framgångsrik metod för utveckling av problemlösning inom matematik hos elever samt hur detta ser ut i jämförelse med Japansk problemlösning inom matematik. En jämförelse med Japan sker då de presterade högt inom både PISA och TIMSS undersökningarna. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning granskas utifrån specifika krav och analyseras mot studiens syfte och frågeställningar.

    Utifrån litteraturstudien framkom ett resultat med vissa gemensamma metoder inom problemlösningsundervisning samt vissa skillnader mellan Sverige och Japan. Forskningen visar att Japansk problemlösning sker i fler steg än den svenska problemlösningen, eleverna ges en mer strukturerad plan för hur problemlösning ska ske. Eleverna framställer en plan för lösning sedan avgörs lösningens relevans för problemet och testas. När det gäller svensk problemlösning kan man tänka sig att vi lär av Japan och att vi låter elevernas arbetsprocess innehålla fler steg för att de bland annat ska kunna testa flera olika metoder och prova olika hypoteser. På så sätt får de arbeta igenom problem mer grundligt och får därmed större möjligheter att lära.

  • 295.
    Byhlin, Ida
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Vi gör ju bedömningar hela tiden…": En studie av förskollärares uppdrag i bedömningsprocesser2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om bedömning och dokumentation i förskolan. Syftet är att problematisera frågor om bedömning i relation till förskollärarnas uppdrag i bedömningsprocesser. I studien deltar 15 förskollärare och de har, i mindre grupper, samtalat om dokumentation och bedömning utifrån att den är planerad och att den genomförs med någon form av underlag. Det empiriska material som förskollärarna i studien bidragit med har analyserats utifrån grundtanken att fenomen i samhället är socialt konstruerade och att de är påverkade av den kultur som råder. Hur och varför bedömning är relevant eller vad som värderas i bedömning är influerat av den kontext vi lever i. I analysen har Foucaults teori om makt och styrningsmentaliteter fungerat som verktyg för att få syn på förskollärarnas uppdrag i bedömningsprocesser. Fokus i studien är på hur förskollärarna styr och blir styrda. Förskollärarna i studien är å ena sidan kritiska till vissa sätt att dokumentera och bedöma och i den här studien är ett exempel på det ålder. Å andra sidan kan jag i deras samtal också utläsa att de är med och skapar den formen av bedömning som efterfrågar ålder som något att mäta mot. De styr då genom att efterfråga något att mäta mot och blir samtidigt styrda i valet av underlag att dokumentera och bedöma utifrån. Deras uppdrag är, utifrån analysen, inte styrd i traditionell mening utan de är själva med och påverkar hur styrningen ter sig.

  • 296.
    Byström, Kurt
    Dalarna University, Not School affiliated.
    From a traditional academic library to a modern learning environment: Dalarna University Library - expectations and results2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    This report describes the ideas and vision behind Dalarna University's award-winning library in Falun. A description of the planning and construction processes and an evaluation of the final outcome are presented together with experiences and observations drawn from the project.

  • 297.
    Byström, Kurt
    Dalarna University, Not School affiliated.
    Från traditionellt akademiskt bibliotek till modern lärmiljö: Högskolan Dalarnas bibliotek – förväntningar och resultat2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs idéerna bakom Högskolan Dalarnas prisbelönta bibliotek i Falun. Planerings- och byggprocessen beskrivs och det färdiga resultatet utvärderas, samt de erfarenheter som har gjorts delas.

  • 298.
    Byström, Sara
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Någon borde ju rimligtvis ha läst dem för mig" En kvalitativ studie om högläsning bland pedagoger och föräldrar till barn i förskoleklass och årskurs ett.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 299.
    Bäcke, Sanna
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Graf, Elisabeth
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    - Ni får gärna hoppa på golvet om ni vill hoppa: En studie om pedagogers bemötande av barns egna initativ i förskola och förskoleklass2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this survey was to discern possible similarities and difference between how teachers in preschool and pre-class respond to children’s own initiative out of a power perspective. The results of this study is collect by observations that we have done in free and planned activity in both preschool and pre-class as well as a few interviews with some of the teachers. The results have shown that teacher’s responses to children’s own initiatives in preschool and pre-class to most part is similar, despite the difference in their commission. The biggest differences are that teachers in preschool prioritize children’s care before allowing the children to pursue their own initiatives, which haven’t emerged from the observations in the pre-class. Another difference is that the teachers in pre-class are more flexible during the planned activities and utilize the children’s own initiatives.

  • 300.
    Bäcklin, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Arbetar lärare genusmedvetet inom NO?: En undersökning om hur lärare arbetar för att fånga eleversintresse för ämnet i årskurs 4-62018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur praktiserande lärare arbetar och

    beskriver arbetet inom NO för att fånga alla elevers intresse. Syftet var också att

    undersöka hur lärarna tänker utifrån ett genusperspektiv när de planerar sina

    lektioner. Ovanstående syfte kommer besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

    Hur beskriver lärare att de fångar både pojkar och flickors intresse för NO i

    årskurs 4-6?

    Hur beskriver lärare eventuella skillnader mellan pojkar och flickors intresse

    för NO i årskurs 4-6?

    Hur förhåller sig pojkar och flickor till lärarens arbetssätt och lektionsinnehåll

    under NO-lektionerna?

    Studiens syfte undersöktes med hjälp av en kvalitativ metod bestående av både

    intervjuer och klassrumsobservationer. Studien har en teoretisk anknytning till

    konstruktivismen och socialkonstruktivism. Tre lärare intervjuades och fem klasser

    observerades på en grundskola i Mellansverige. Resultatet visade att det enligt lärarnas

    uppfattningar inte fanns någon större skillnad mellan pojkars och flickors intresse för

    NO. Svårigheten visade sig vara att anpassa undervisningen efter elevernas olika

    kunskapsnivåer. Lärarna arbetade på ett genusmedvetet sätt när de planerade

    lektionerna och de ansåg att lektionerna i NO behöver ha ett varierat innehåll där

    teori, praktik och visuella verktyg överlappar varandra. Detta för att nå alla elevers

    intresse och kunskapsnivå och på det sättet skapa ett intresse för NO hos eleverna.

3456789 251 - 300 of 2305
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf