Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Blomberg, Oscar
    et al.
    Uppsala University, Uppsala Sweden.
    Svedin, Frida
    Uppsala University, Uppsala Sweden.
    Brantnell, Anders
    Uppsala University, Uppsala Sweden.
    Farrand, Paul
    University of Exeter, Exeter United Kingdom.
    von Essen, Louise
    Uppsala University, Uppsala Sweden.
    Åberg, Anna Cristina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Medicinsk vetenskap.
    Woodford, Joanne
    Uppsala University, Uppsala Sweden.
    Development of a self‐help behavioural activation intervention INVOLVERA for people with dementia: a qualitative study2023Inngår i: Alzheimer's & Dementia: Journal of the Alzheimer's Association, ISSN 1552-5260, E-ISSN 1552-5279, Vol. 19, nr S19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 252. Blomberg, Oscar
    et al.
    Svedin, Frida
    Farrand, Paul
    Brantnell, Anders
    von Essen, Louise
    Karlsson, Johanna Patriksson
    Åberg, Anna Cristina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Medicinsk vetenskap. Uppsala University.
    Woodford, Joanne
    Adaptation of a guided low-intensity behavioral activation intervention for people with dementia in Sweden: a qualitative study exploring the needs and preferences of key stakeholders2024Inngår i: BMC Geriatrics, E-ISSN 1471-2318, Vol. 24, nr 1, artikkel-id 113Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Despite depression being prevalent in people with dementia, contributing to negative health outcomes and placing increased burden on individuals and family members, access to psychological interventions is limited. A potential solution is guided low-intensity behavioral activation, supported by informal caregivers and guided by healthcare professionals. However, it is necessary to adapt interventions to meet the needs and preferences of key stakeholders to enhance acceptability and relevance. Study objectives were to: (1) explore needs and preferences concerning the content and delivery model of the guided low-intensity behavioral activation intervention; and (2) adapt the intervention to ensure cultural appropriateness, relevancy, and acceptability to people with dementia and their caregivers in Sweden. 

    Methods

    Semi-structured interviews and focus group discussions were conducted with key stakeholders, including healthcare professionals (n = 18), community stakeholders (n = 7), people with dementia (n = 8), and informal caregivers (n = 19). A draft of the written low-intensity behavioral activation intervention and a description of the proposed intervention delivery model were provided to participants. Open-ended questions explored the perceived relevance of the intervention, alongside needs and preferences concerning content and delivery. A manifest content analysis approach was adopted. 

    Results

    Content analysis resulted in three categories: Content, Delivery procedures, and Illness trajectory. Results highlighted a need to consider the intervention Content via increased cultural adaptation to the Swedish context, and increasing the inclusiveness of intervention content. Delivery procedures were identified as needing to be flexible given the unpredictable nature of caring for people with dementia, with the provision of additional guidance to informal caregivers supporting the intervention. Illness trajectory was viewed as essential to consider, with the intervention regarded as suitable for those early in the dementia trajectory, alongside a need to reduce workbook text to minimize burden given dementia symptomology. 

    Conclusions

    The intervention and proposed delivery model were generally well received by all stakeholders. We were able to identify key adaptations to enhance cultural appropriateness, relevancy, and acceptability for a currently neglected population. Results will inform a feasibility study to explore the feasibility and acceptability of the intervention and study procedures to inform the design of a future superiority randomized controlled trial.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253. Blomgren, J.
    et al.
    Wells, M. B.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Karolinska Institutet.
    Amongin, D.
    Kabiri, L.
    Lindgren, H.
    Putting co-creation into practice: lessons learned from developing a midwife-led quality improvement intervention2023Inngår i: Global Health Action, ISSN 1654-9716, E-ISSN 1654-9880, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 2275866Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Integrating evidence-based midwifery practices improves healthcare quality for women and newborns, but an evidence-to-practice gap exists. Co-created quality improvement initiatives led by midwives could bridge this gap, prevent resource waste and ensure intervention relevance. However, how to co-create a midwife-led quality improvement intervention has not been scientifically explored. Objective: The objective of this study is to describe the co-creation process and explore the needs and determinants of a midwife-led quality improvement targeting evidence-based midwifery practices. Methods: A qualitative deductive approach using the Consolidated Framework for Advancing Implementation Science was employed. An analysis matrix based on the framework was developed, and the data were coded according to categories. Data were gathered from interviews, focus group discussions, observations and workshops. New mothers and birth companions (n = 19) were included through convenience sampling. Midwives (n = 26), professional association representatives, educators, policymakers, managers, and doctors (n = 7) were purposely sampled. Results: The co-creation process of the midwife-led Quality Improvement intervention took place in four stages. Firstly, core elements of the intervention were established, featuring a group of midwife champions leading a quality improvement initiative using a train-the-trainers approach. Secondly, the intervention needs, context and determinants were explored, which showed knowledge and skills gaps, a lack of shared goals among staff, and limited resources. However, there was clear relevance, compatibility, and mission alignment for a midwife-led quality improvement at all levels. Thirdly, during co-creation workshops with new mothers and companions, the consensus was to prioritise improved intrapartum support, while workshops with midwives identified enhancing the use of birth positions and perineal protection as key focus areas for the forthcoming Quality Improvement intervention. Lastly, the findings guided intervention strategies, including peer-assisted learning, using existing structures, developing educational material, and building stakeholder relationships. Conclusions: This study provides a practical example of a co-creation process for a midwife-led quality improvement intervention, which can be relevant in different maternity care settings. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Blomgren, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av kontinuerligbarnmorskeledd vård. Från tidig graviditet tillnybliven förälder - en Litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Kontinuerlig barnmorskeledd vård är ett begrepp som bygger på antagandet att

    kvinnor som vårdas av en och samma barnmorska under graviditet, förlossning- och

    postpartumvård känner sig delaktig i vården och upplever en känsla av tillfredsställelse och

    personlig kontroll.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva kunskapsläget kring kvinnors upplevelser av kontinuerlig

    barnmorskeledd vård, från tidig graviditet till nybliven förälder.

    Metod

    Litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ

    ansats som sökts via CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Vårdmodellen med kontinuerlig barnmorskledd vård bidrog till att kvinnor

    upplevde en delaktighet i vården genom att de tog aktiva beslut angående sin vård. De

    upplevde en ökad självtillit vilket gjorde att de var väl förberedda inför förlossningen och

    kände en känsla av egenmakt. Det var viktigt för kvinnorna att ha en god relation till

    barnmorskan, få tydlig information och att de gavs tid att beskriva sina önskemål inför

    förlossningen. Kvinnorna upplevde vården som respektfull, tillgänglig, känslomässigt

    stöttande samt säker och kompetent.

    Slutsats:

    Kontinuerlig barnmorskeledd vård under mödravård, förlossning och

    postpartumperioden kan stärka kvinnas känsla av delaktighet i vården, påverka relationen

    mellan kvinnan och barnmorskan på ett positivt sätt samt stärka kvinnans självtillit inför

    födandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Blomkvist, Sven
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grønning, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Musik som verktyg inom vården av personer med demenssjukdom – en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Globalt räknas demenssjukdom till en av de stora folksjukdomarna. Symtomen på demenssjukdom delas in i kognitiva- psykiska- beteendemässiga och kroppsliga symtom. Dessa symtom orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom och det är också svårt för anhöriga och vårdpersonal att möta de som drabbas av demenssjukdom och dessa symtom. Vård och omsorg vid demenssjukdom ska enligt Socialstyrelsen ges från ett personcentrerat förhållningssätt. Tidigare forskning visar att personcentrerad vård förordas som metod för att ge vård av hög kvalitet. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnad. Omvårdnadens konsensusbegrepp är människa, hälsa, omvårdnad och miljö. Tidigare forskning visar att musik kan vara en användbar del i att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdomar, både ur ett patient- och personalupplevt perspektiv. Syfte: Att sammanställa forskning som beskriver hur musik används inom demensvården och påvisa dess eventuella påverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt för att sammanställa kunskapsläget. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO med sökorden ”dementia”, ”music”, ”care” och ”nurs*”. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades 16 artiklar. Artiklarna analyserades, tolkade och sammanställdes i en resultatmatris. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade att musik som en del av demensvården hade positiv effekt på symtomen tillhörande demenssjukdomarna. De påtagligaste positiva effekterna visade sig inom de fyra områdena beteendemässiga- psykologiska och kognitiva symtom samt livskvalitativa värden. Slutsats: Musik är ett bra alternativ och/eller tillägg i demensvården och behandlingen av personer med demenssjukdom

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Blomquist, Josefine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Brobäck, Magdalena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Aspekter som påverkar patienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni - En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hypertoni är en riskfaktor för att utveckla andra kardiovaskulärasjukdomstillstånd som stroke, hjärtsvikt, kranskärlsjukdom och ateroskleros, vilketkan leda till för tidig död. En stor del av behandlingen vid hypertoni består avlivsstilsförändringar. Trots att det finns mycket kunskap om livsstilsförändringaroch dess effekt på hypertoni så är följsamheten låg och förekomsten av hypertonifortfarande hög.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa aspekter som påverkarpatienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.Metod: En litteraturöversikt med datainsamling av vetenskapliga artiklar frånCINAHL och PubMed. Resultatet grundas på analys av 15 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade flera olika aspekter som påverkade följsamheten tillrekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Det fanns flera personligaaspekter som påverkade följsamheten negativt, till exempel brist på viljestyrka,självförtroende samt disciplin. Patientens livssituation som låg utbildning, låginkomst, arbetslöshet samt tidsbrist i vardagen visades ha negativ effekt påföljsamheten. Patienterna hade otillräcklig kunskap om sjukdomens orsaker ochbehandling samt hur livsstilen påverkade blodtrycket, otillräcklig kunskap leddetill bristande följsamhet. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal var enviktig faktor för att möjliggöra för patienten att genomföra livsstilsförändringar.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att olika aspekter påverkar patientersföljsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar hos patienter med hypertoni,vilket kan göra det svårt att följa dessa. Att tillämpa generaliseradelivsstilsförändringar är svårt eftersom följsamheten till dessa influeras av mångaaspekter. Att individuellt anpassa livsstilsförändringarna skulle kunna möjliggöraför att få mer fördelaktigt behandlingsresultat och därmed förbättra hälsa på bådeindivid- och samhällsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Blomqvist, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ginsby, Angelica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigande folkhälsoproblem där existentiella frågor ofta förbises i vården. Det framkommer att tidsbrist samt brist på kunskap är utmaningar som sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer som upplever psykiska besvär.Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Hahekfbdsölgsgsdgjsg,jsbg,msbdgjsdgjsgdkjgsdkgsdkjgskdjgs Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL, SveMed+ samt PsycINFO. Resultat: Utifrån det resultat som sammanställts framkom att upplevelsen av vården formades av sjuksköterskans bemötande. Sjuksköterskornas förhållningssätt samt möjligheten att bygga en relation lade grunden för den fortsatta upplevelsen av vården. Olika attityder samt beteenden från sjuksköterskorna var faktorer som kunde påverka upplevelsen negativt. Relationen var beroende av sjuksköterskans återkoppling i mötet. Flertalet studier visade att tidsbrist var en faktor som påverkade möjligheten till delaktighet. Sjuksköterskan sågs även ha en viktig roll för att främja personer med psykisk ohälsas möjlighet till delaktighet. När vården i högre utsträckning utformades tillsammans med personen framkom upplevelser av att sjuksköterskan fick en fördjupad förståelse för situationen samt att detta kunde delas med övriga i vårdteamet för att anpassa vården efter personens egna tankar samt önskemål.Slutsats: Ett reflekterande förhållningssätt samt en god relation kan bidra till att upplevelsen av vården förbättras. En ökad kunskap om psykisk ohälsa kan ge sjuksköterskan bättre verktyg i bemötandet av personer som upplever denna typ av problematik, vilket skulle kunna öka sjuksköterskans initiativtagande till samtal rörande den psykiska ohälsan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Blomqvist, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustafson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av och strategier vid svåra samtal med patienter i livets slut – en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och strategier vid svåra samtal med patienter i livets slut.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 14 stycken artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats.

    Resultat: Sjuksköterskor upplevde samtal med patienter i livets slut som någonting svårt. Bristande kunskap var något som sjuksköterskorna ansåg påverkade deras genomförande av svåra samtal. Svåra samtal kunde hanteras med hjälp av olika strategier. Sjuksköterskorna hade strategier som handlade om att försöka bygga en relation med patienten. De förberedde sig innan de skulle möta patienten för att ha en sådan bra bild av patientens situation som möjligt. Förhållningssättet gentemot patienten kunde de anpassa beroende på vilken patient de mötte. En del sjuksköterskor hade som strategi att undvika de svåra samtalen med patienter i livets slut, det på grund av en okunskap om hanteringen av svåra samtal.

    Slutsats: De bristande kunskaperna påverkade sjuksköterskornas hantering av svåra samtal och därför är det av stor betydelse att de får möjlighet att ta del av mer teoretisk utbildning. Erfarenhetsutbyte med kollegor och andra professioner kan leda till kunskap för att utveckla strategier för att underlätta hanteringen av svåra samtal.

  • 259.
    Bobadilla-Andersson, Hazel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rockmyr, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt under de senaste 20 åren vilket har gjort att mångkulturen har blivit mer märkbar. Det ökade antalet immigranter i Sverige resulterar i att det blivit vanligare att sjuksköterskor och patienter med olika kulturell bakgrund integrerar i vårdmöten. En god och välfungerande kommunikation är avgörande för att kunna etablera en god vård och omvårdnadsrelation mellan sjuksköterska och patient, vilket vidare är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en god och patientsäkervård. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att skapa en välfungerande kommunikation, tillhandahålla en patientsäker vård samt tillämpa mångkulturell omvårdnad i sitt yrkesutövande.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga studier med elva kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Personliga aspekter (kulturell kompetens, sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt och patientens förväntningar); Språkliga aspekter (språkliga barriärer och icke verbala språkbarriärer); Organisatoriska aspekter (utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist och tolktjänstbrist).Slutsats: Aspekterna som påverkar kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet mellan sjuksköterska och patient består av personliga aspekter, språkliga aspekter och organisatoriska aspekter. Lättillgängliga tolktjänster, mer tid till varje patient, kulturella utbildningar, sjuksköterskans kulturella kompetens, attityd och etiskt förhållningssätt kan bidra till att övervinna de kommunikationsbarriärer som kan uppstå i mångkulturella vårdmöten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Bobb, Fatou
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjöström, Adina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Våld i nära relation: Kvinnors erfarenheter av kontakt med hälso- och sjukvården: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund En av tre kvinnor har någon gång under deras livstid blivit utsatta för våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem som hindrar kvinnor från sina mänskliga rättigheter. Hälso- och sjukvården ska förespråka att våld i nära relation är oacceptabelt. För att kunna vårda dessa kvinnor behöver hälso- och sjukvården tid, beredskap, kunskap och goda rutiner.

    Syfte Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor som utsätts för våld i nära relation har av kontakt med hälso- och sjukvården.

    Metod En strukturerad litteraturstudie som baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna i studien eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmallar och analyserades efter Fribergs analysmodell.

    Resultat I resultatet framkommer det att kvinnorna i de olika studierna har ett behov av trygghet, ett bra bemötande, stöd, integritet och att bli frågade om våldet. Utifrån det delades resultatet in i fem olika teman, bemötande, stöd och information, vikten av integritet, trygghet och tillit samt att ställa frågan.

    Slutsats Kvinnor som lever i våld i nära relation har liknande erfarenheter av kontakt med hälso-och sjukvården. De positiva erfarenheter präglas av ett gott bemötande och god information, vilket visar sig kunna lindra lidandet hos kvinnorna. De negativa erfarenheterna präglades av ett dåligt bemötande av hälso-och sjukvårdspersonalen vilket orsakade ett ökat vårdlindande. Studien visar att en god relation till kvinnorna och ett gott bemötande är viktigt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Boberg, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grannas, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med kognitiv svårighet som ADHD: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt vanligare diagnos bland vuxna. Sjuksköterskor behöver ha handlingsberedskap och kunna möta denna patientgrupps omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser i omvårdnaden kring patienter med kognitiva svårigheter med fokus på ADHD.

    Metod: Designen är en litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Insamling av data har skett via databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed.

    Resultat: Granskningen av artiklarna resulterade i två huvudteman: Förutsättningar och begränsningar i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD, med tre underteman; Tid, Bemötande och Attityder och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt mellan vårdinstanser med två underteman; Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan vårdinstanser. Resultatet visar att förutsättningar och begränsningar påverkade omvårdnaden exempelvis tid, attityder och relationer. Det kunde förekomma negativa attityder hos vårdpersonal gällande patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient upplevdes gynna omvårdnaden. Kommunikation var en viktig del i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En samordnande sjuksköterska ansågs vara till hjälp vid omvårdnad av patienter med inlärningssvårigheter.

    Konklusion: Kommunikation är en viktig faktor i omvårdnad av patienter med ADHD och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden. Tid och patientens förutsättningar kan påverka sjuksköterskans kommunikationsmöjligheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Boberg, Kajsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ismail, Mahabat
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    En jämförelse mellan den självskattadeförlossningsupplevelsen hos kvinnor med normalgraviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes: En retrospektiv tvärsnittsstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmorskans bemötande är avgörande för en kvinnans förlossningsupplevelse. Kvinnor upplever ofta att GDM-diagnosen skapar stress och oro, är tidskrävande och de önskar sig en graviditet utan GDM, antalet studier om deras förlossningsupplevelse är sparsamt. Syfte: Att jämföra den självskattade förlossningsupplevelsen hos kvinnor som haft GDM under graviditet och vaginal förlossning med förlossningsupplevelsen hos kvinnor som haft normal graviditet och förlossning, samt identifiera faktorer som kan påverka förlossningsupplevelsen. Metod: Retrospektiv tvärsnittsstudie.Data insamlades via enkäter som besvarades med hjälp av VAS-skalor samt registerdata från MFR. Studien hade 391 deltagare, 326 med normal graviditet och 65 med GDM-diagnos. Materialet analyserades med hjälp av parametrisk och icke-parametrisk statistik. Resultat: Totalt 36,1% av kvinnorna hade en negativ förlossningsupplevelse, det var vanligare bland kvinnor med GDM (55,4%) att rapportera en negativ förlossningsupplevelse jämfört med kvinnorna med normal graviditet (32,2%). Faktorer som visade samband med en negativ förlossningsupplevelse var bland annat, högt BMI, att vara född utanför Sverige, att vara förstföderska samt att vara missnöjd med smärtlindringen under förlossningen. Slutsats: Kvinnor med GDM-diagnos har signifikant en sämre förlossningsupplevelse än kvinnor med normal graviditet där flera faktorer under graviditet och förlossning uppvisar samband med förlossningsupplevelsen. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan vara ett stöd till att förbättra vården för kvinnor med GDM och på så sätt bidra till att möjliggöra en positivare förlossningsupplevelse.

  • 263.
    Bodin, Annelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ringlund, Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård inom vård- och omsorgsboende – En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Personcentrerad vård innebär att vården utgår från patienten och dess upplevelse av ohälsa och sjukdom, sociala sammanhang och dess närstående. Personcentrerad vård utgår från tre nyckelbegrepp som Centrum för personcentrerad vård arbetat fram och dessa är; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar med personcentrerad vård; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation, på somatiska avdelningar på vård- och omsorgsboenden.  Metod Deskriptiv studie med kvalitativ deduktiv ansats. Studien baserades på åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i ett tema; Samtal som redskap för att praktisera personcentrerad vård. Tre kategorier var förutbestämda och sju subkategorier identifierades: Partnerskap; ta del av den äldres kunskap, ta del av anhörigas kunskap, omvårdnadspersonalens kunskap, sjuksköterskans kunskap, Patientberättelsen och Dokumentation; dokumentation i levnadsberättelsen, dokumentation i genomförandeplan och dokumentation i dokumentationssystemet utifrån personcentrerad vård.  Konklusion Samtalet är en av sjuksköterskans viktigaste redskap för att praktisera personcentrerad vård. Genom samtal bygger sjuksköterskan en relation till den äldre och utvecklar ett partnerskap. Samtal är även en förutsättning för att skapa relation till anhöriga samt för ett välfungerande teamarbete. Dock visade det sig att sjuksköterskorna upplevde att de arbetade för långt från den äldre personen och att de inte alltid hade tid för fördjupade samtal.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Bogado, Beatriz
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Favre Måspers, Karina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella vårdmöten: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med globaliseringen och migrationen blir Sverige ett alltmer mångkulturellt samhälle, vilket ökar antalet transkulturella vårdmöten inom hälso-och sjukvården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor erfar svårigheter relaterade till patienters kulturella och språkliga bakgrunder. Genom kännedom om och förståelse för hinder och möjligheter kan sjuksköterskor utveckla den kunskap och kompetens som behövs för främjandet av transkulturella vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på en kvantitativ och 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar är utförda i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Resultat: Litteraturöversikten visade att vid transkulturella vårdmöten hade vissa sjuksköterskor ett holistiskt förhållningssätt vilket underlättade en förtroendefull vårdrelation med patienterna. Däremot ledde bristande kulturkompetens som sjuksköterskorna upplevde till en ständig utmaning och osäkerhet vid möte med patienter från andra kulturer. I dessa situationer ansåg sjuksköterskorna att missförstånd, misstolkningar eller felaktig patientvård kunde uppstå. Kroppsspråk, ögonkontakt och empati ansågs som viktiga redskap för att kompensera för språkbarriären och att ha resurser i någon form av tolk var önskvärt.Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att ha en helhetssyn på människan underlättar vårdrelationen vid transkulturella vårdmöten. De beskriver även att vårdmöten präglas av svårigheter som uppkommer från kulturella och språkliga missuppfattningar som äventyrar vårdkvaliteten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får de resurser som behövs i form av kunskap, tid och tolk som kan främja ett systematiskt arbetssätt vid transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265. Bogren, M.
    et al.
    Banu, A.
    Parvin, S.
    Chowdhury, M.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Karolinska Institutet.
    Findings from a context specific accreditation assessment at 38 public midwifery education institutions in Bangladesh2021Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 34, nr 1, s. e76-e83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 266. Bogren, Malin
    et al.
    Alesö, Anna
    Teklemariam, Milena
    Sjöblom, Helen
    Hammarbäck, Linda
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Karolinska Institute, Solna.
    Facilitators of and barriers to providing high-quality midwifery education in South-East Asia: An integrative review2021Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 35, nr 3, s. E199-E210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: With a diversity in midwifery education across the South-East Asia region, and with the knowledge about the lifesaving competency of the midwife profession, this study's aim is to describe facilitators of and barriers to providing high-quality midwifery education in South-East Asia.

    METHODS: Inspired by Whittemore and Knafl, we conducted a systematic integrative literature review including the five key stages of problem identification, literature search, data evaluation, data analysis, and presentation of results. The literature searches were conducted in October 2020 in the databases CINAHL, PubMed, and Scopus. A deductive data analysis based on global standards was performed.

    RESULTS: The search identified 1257 articles, 34 of which were included. Countries in South-East Asia did not fully comply with the ICM global standards. Midwifery education was not separated from that of nursing, and educators lacked formal qualifications in midwifery. Curriculum implementation in the clinical area was a key barrier to achieving learning outcomes. Higher academic education for midwifery educators and mentorship programs facilitated the pedagogic and assessment process, focusing on the abilities of critical thinking, reflection, and decision-making.

    CONCLUSIONS: Countries in South-East Asia still have a long way to go before they can provide high-quality midwifery education. The identified facilitators can lead to a difference in students' academic achievement and confidence in their clinical work. Coordinated actions will enable the progress in achieving competent midwives matching national health priorities. The findings highlight a need for more research on midwifery education in both theory and practice across the region.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Bogren, Malin
    et al.
    University of Gothenburg.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Aastrika Midwifery centre, a model for midwifery-led care in India2021Inngår i: Journal of Asian Midwives (JAM), ISSN 2409-2290, Vol. 8, nr 1, s. 3-5Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Bogren, Malin
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Jha, Paridhi
    Foundation for Research in Health Systems, Bangalore, Karnataka, India.
    Sharma, Bharati
    Indian Institute of Public Health Gandhinagar, Gujarat, India.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Contextual factors influencing the implementation of midwifery-led care units in India2023Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 36, nr 1, s. e134-e141Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The Government of India has committed to educate 90,000 midwives functioning in midwifery-led care units (MLCUs) to care for women during labour and birth. There is a need to consider local circumstances in India, as there is no 'one size fits all' prescription for MLCUs.

    AIM: To explore contextual factors influencing the implementation of MLCUs across India.

    METHOD: Data were collected through six focus group interviews with 16 nurses, midwives, public health experts and physicians, representing six national and international organisations supporting the Indian Government in its midwifery initiative. Transcribed interviews were analysed using content analysis.

    FINDINGS: Four generic categories describe the contextual factors which influence the implementation of MLCUs in India: (i) Perceptions of the Nurse Practitioner in Midwifery and MLCUs and their acceptance, (ii) Reversing the medicalization of childbirth, (iii) Engagement with the community, and (iv) The need for legal frameworks and standards.

    CONCLUSION: Based on the identified contextual factors in this study, we recommend that in India and other similar contexts the following should be in place when designing and implementing MLCUs: legal frameworks to enable midwives to provide full scope of practice in line with the midwifery philosophy and informed by global standards; pre- and in-service training to optimize interdisciplinary teamwork and the knowledge and skills required for the implementation of the midwifery philosophy; midwifery leadership acknowledged as key to the planning and implementation of midwifery-led care at the MLCUs; and a demand among women created through effective midwifery-led care and advocacy messages.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Bohlin, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Eleonore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personcentrerad vård i praktiken: Identifiering avbarriärer ur ett sjuksköterskeperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund

    bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt

    hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården

    står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat

    förhållningssätt i den dagliga vården.

    Syfte:

    Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i mötet med patienten.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på

    16 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra

    kategorier:

    Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt

    Kommunikation och Patient berättelsen.

    Resultatet tyder på samarbetssvårigheter

    mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt

    rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och

    bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat

    förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid

    påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var

    en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet.

    Konklusion:

    Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal

    barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med

    patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt

    arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en

    del av den dagliga praktiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 270. Bohm, Cornelia
    et al.
    Sundberg, Jenny
    Föräldrars upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen, när deras barn diagnosticerats med cancer: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen då deras barn diagnosticerats med cancer. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i Högskolan Dalarnas biblioteks prenumererade databaser CINAHL och SAGE Journal Online. Av de 12 vetenskapliga artiklarna som användes var fem av kvalitativ ansats, tre var av kvantitativ ansats och fyra var av mixad metod. Resultat: Resultatet visade att föräldrar till cancerdiagnosticerade barn behövde olika typer av stöd, så som känslomässigt, psykologiskt, socialt samt avlastning. Samtalsgrupper behövdes för att föräldrarna skulle få träffa andra i liknande situationer och utbyta erfarenheter. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonalen bör tänka på hur kommunikation används och information ges. Varje förälder ses som unik och bör därför bemötas individuellt. Föräldrarna behövde stöd i olika former för att kunna bearbeta sitt barns cancerdiagnos. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör sträva efter en fungerande relation till barnet och föräldrarna för att skapa förtroende och en förutsättning för bästa möjliga vård.

  • 271.
    Boisen, Ella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Eriksson, Åsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och behandla undernäring inom slutenvården – en litteraturöversikt.2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Undernäring inom slutenvården är ett vanligt förekommande tillstånd. Upp till 40% av patienterna är undernärda när de skrivs in i slutenvården och nästan hälften riskerar undernäring under vårdtiden. Äldre personer är särskilt utsatta att drabbas av konsekvenser till följd av undernäring. I Sverige är denna grupp överrepresenterad gällande både vårdtid och vårdtillfällen inom slutenvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet tyder på att kunskapen hos sjuksköterskorna är varierande och att det råder en viss osäkerhet på hur nutritionsvården ska utföras. Sjuksköterskor framhåller att otillräckligt utbildningsinnehåll avseende nutrition, hög arbetsbelastning, otydlig ansvarsfördelning och organisatoriska strukturer bidrar till att omvårdnadsåtgärder med att förebygga och behandla undernäring prioriteras bort. Slutsats: Det finns utmaningar för att optimera nutritionsbehandlingen inom slutenvården. Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskorna inte har tillräckliga förutsättningar för en god nutritionsvård. Bristen på förutsättningar resulterar i osystematiska omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter i slutenvården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Boland, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bång, Christina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    När barn misstänks fara illabarnhälsovårdssjuksköterskorserfarenheter avanmälningsplikten: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan i barnhälsovården (BHV) har en betydande uppgift att tidigt uppmärksamma när ett barn far illa. De har även en lagstadgad skyldighet att anmäla det till socialtjänsten. Detta är i likhet med andra yrkesgrupper som möter barn i tjänsten. Tidigare forskning visar dock på en varierande följsamhet till anmälningsplikten.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av att identifiera tecken och anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa.Metod: Kvalitativ innehållsanalys som baserades på fem semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor verksamma inom BHV.Resultat: Att identifiera och anmäla när barn misstänks fara illa kunde innebära att oroa sig för barn, att samverka med kollegor och andra professioner samt att ha en god relation med familjen. Vidare kunde det innebära att verka för barns bästa, att bli påverkad på ett personligt plan samt att ta kontakt och samverka med socialtjänsten. Samverkan med kollegor inom BHV och familjecentral framhölls som mycket betydande. Det mest framträdande i kontakten med socialtjänsten var svårigheter och frustration över utebliven återkoppling samt önskemål om ett förbättrat samarbete.Slutsats: Tidigare forskning visar att det är varierande följsamhet till anmälningsskyldigheten när barn misstänks fara illa. Det har visat sig att det finns hinder som försvårar BHV-sjuksköterskans arbete. I föreliggande studie framkom att ett bristfälligt samarbete mellan socialtjänsten och BHV-sjuksköterskorna kunde utgöra ett sådant hinder. Vidare framkom att stöd från kollegor och ett nära samarbete med andra professioner inom barnhälsovården var av stor betydelse i arbetet med att identifiera och anmäla när barn misstänks fara illa.

  • 273.
    Boman, Alexandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nykvist, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna med fokus på handhygien: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada inom hälso-och sjukvården och leder till ökat lidande hos patienten, längre vårdtider samt högre kostnader. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas av hälso-och sjukvårdspersonalen genom följsamhet till basala hygienrutiner. Trots att det finns gällande föreskrifter kring detta är följsamheten bland hälso-och sjukvårdspersonalen låg. Det är därför viktigt att ta reda på vilka faktorer som kan ge personalen en ökad följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner med fokus på handhygien.

    Metod:

    Metoden för denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod, som sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

    Resultat:

    Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt framträdande faktorer som ger ökad följsamhet var kunskap, utbildning och placering av hygienmaterial och handfat. Även tid, stressiga och akuta situationer påverkade följsamheten.

    Slutsats:

    Följsamheten till handhygien är låg, trots gällande föreskrifter och nationella insatser. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till för att öka hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och denna litteraturöversikt kan bidra med ökad kunskap om dessa faktorer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Bonyadi Boroujeni, Dorna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors förhållningssätt vid vård av patienter med HIV – en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV), är en virussjukdom som angriper kroppens immunsystem och orsakar olika infektioner i kroppen. Globalt lever idag cirka 40 miljoner människor med HIV. HIV är ett av de mest stigmatiserade medicinska tillstånden i världen och många personer som lever med HIV utsätts för stigma och diskriminering. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling samt arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienten.  Syfte: Att belysa möjliga faktorer som kan påverka sjuksköterskors förhållningssätt vid vård av patienter med HIV.  Metod: En litteraturöversikt, vars resultat är baserat på fjorton vetenskapliga artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och Summon.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa fyra huvudkategorier var: sjuksköterskors kunskap om sjukdomen HIV, rädsla hos sjuksköterskor för att bli smittad av HIV, sjuksköterskors personliga uppfattningar och religiösa övertygelser om sjukdomen HIV, sociodemografiska faktorer.  Slutsats: Sjuksköterskors kunskap om sjukdomen HIV visade sig vara en central faktor som har betydelse i hur sjuksköterskor förhåller sig till vård av patienter med HIV. Många sjuksköterskor saknade den kunskap och utbildning som behövs för att ge en god och säker vård till patienter med HIV. Förbättrad kunskap samt mer förståelse för personer som lever med denna sjukdom kan minska förutfattade meningar och stigmatisering som i vissa fall förekommer vid vård av dessa patienter.

  • 275.
    Boquist, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Söderberg, Sofie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av långvarig behandling med urinkateter2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns tre olika former av behandling med urinkateter vilka alla har olika egenskaper och påverkar användaren i olika utsträckning. Urinvägsinfektion är en vanlig komplikation i samband med kateteranvändning och den personliga upplevelsen av behandlingen skiljer sig beroende på vilken typ av urinkateter som används. En ökad förståelse för patienters upplevelser av långvarig behandling med urinkateter kan hjälpa sjuksköterskor att individanpassa information och omvårdnad avseende kateterbehandlingen.

    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av långvarig kateterbehandling i det dagliga livet.

    Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar utgör grunden för resultatet. Sökningarna har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat: I litteraturöversikten framkom ett antal områden vilka påverkade livet för kateteranvändare. Huvudkategorierna som identifierades var: Betydelsen av informationoch kunskap och Påverkan på individen. Vidare fann vi fem underkategorier: Handhavande, komplikationer, sexualitet, kroppsuppfattning och självbild, självständighet och dagliga aktiviteter.

    Slutsats: Kateteranvändande patienter önskar tydligare information kring kateteranvändande. Ökad kunskap och informationsnivå sågs stärka patienternas självkänsla och möjligheten att leva ett mer självständigt liv. För att säkerställa att patienternas frågor och behov tillgodoses krävs att sjuksköterskorna känner sig trygga och kompetenta i dessa avseenden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Boquist, Linnéa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Marit
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Beröringsbehandling hos patienter med cancer: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är

    den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid

    både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och

    främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när

    en dödlig sjukdom drabbar en människa.

    Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och

    patienter med cancer.

    Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga

    artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa.

    Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av

    beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under

    området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande

    inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet.

    Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i

    beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling.

    Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta,

    ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten

    mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades.

    Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Borgström, Maritza
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Föräldrars erfarenhet av behandling med Minifom och Semper magdroppar vid kolik: en kvantitativ, deskriptiv studie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kolik drabbar minst 10 % av nyfödda och föräldrar söker hjälp. Syftet var att presentera varför barn vars föräldrar sökte hjälp för kolik inte inkluderades i två studier där effekten av akupunktur vid kolik studerades samt att beskriva användningen av Minifom och Semper magdroppar bland de barn som enligt dagboksregistrering fortfarande uppfyllde kriterierna för spädbarnskolik efter vecka med komjölksfri kost.

    Metod: En deskriptiv studie baserad på opublicerade data från två RCT där effekten av akupunktur på 228 spädbarn med kolik studerades. Screeninglistor och bakgrundsdata från ett frågeformulär besvarat av barnets föräldrar analyserades.

    Resultat: 636 spädbarn screenades för deltagande. 389 av dessa inkluderades inte eftersom de enligt dagboken skrek < 3 timmar/dag och därmed inte uppfyllde kriterierna för kolik. Antingen hade föräldrarna överskattat mängden skrik eller så minskade koliksymtomen vid införandet av komjölkproteinfri kost. 93 % i den första studien (2010) och 76 % i den andra (2015) hade behandlats med Minifom men endast 3 % respektive 5 % av föräldrarna rapporterade effekt av behandlingen. Probiotikaanvändningen ökade från 15 % till 86 % i den andra studien, ingen respektive 3 % rapporterade effekt.

    Slutsats: Dagboksregistrering är värdefullt för att bedöma spädbarnsskrik och kan hjälpa distriktssköterskor att anpassa stödet till dessa familjer. Komjölkproteinfri kost hjälper många barn med koliksymtom. De flesta föräldrar hade använt Minifom och probiotika utan tillfredställande effekt.

  • 278.
    Bornehag, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Victoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseendehälsofrämjande åtgärder: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt, huvudsakligen på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Genom hälsofrämjande åtgärder kan typ 2 diabetes förebyggas och undvikas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseende hälsofrämjande åtgärder.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämne. Artiklarna har granskats och sammanställts under kategorierna Upplevelser avseende hälsofrämjande åtgärder och Upplevelser av råd avseende hälsofrämjande åtgärder.Resultat: Personer med typ 2 diabetes upplevde svårigheter i att förändra sina kostvanor och fysiska aktivitetsvanor. Kunskap om hälsofrämjande åtgärder fanns, dock saknades motivation och kunskap hur de skulle åstadkomma dessa. Råd och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, närstående och gruppbildningar upplevdes som en viktig faktor för genomförandet av hälsofrämjande åtgärder.Slutsats: Personer med typ 2 diabetes har behov av stöd från olika parter för att hälsofrämjande åtgärder ska kunna genomföras. Att förändra sina kost- och fysiska aktivitetsvanor har ibland upplevts svårt. Med stöd från hälso- och sjukvård, närstående och grupputbildningar kan strategier för hälsofrämjande förändringar skapas. Genom att möta personer i samma situation kan personer med typ 2 diabetes få ett positivt kunskapsutbyte.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Borneskog, Catrin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Engström, Gabriella
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Islam, Noor
    Dalarna University, Falun.
    Byrskog, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Pedersen, Christina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Strömsöe, Anneli
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Medicinsk vetenskap.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    MSc student group,
    Public nursing institute in Bangladesh.
    Midwife Educators' perceptions of the efficacy of the Objective Structured clinical assessment of life-saving interventions - a qualitative interview study in Bangladesh2023Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 37, artikkel-id 100861Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Objective Structured Clinical Assessment (OSCA) is a way of evaluating students or clinicians in how they are carrying out their duties. The aim of this study was to examine how midwifery educators in Bangladesh perceived using OSCA as an assessment device in midwifery education for student performance in life-saving midwifery interventions.

    METHOD: Individual interviews were conducted with 47 academic midwives and clinical midwives using purposive sampling at 38 education institutions in Bangladesh. Content analysis inspired by Elo and Kyngas was used to analyze the data.

    RESULTS: The ability of students to perform effectively in the OSCA-evaluated simulation of life-saving skills was related to the educators' understanding of the concept of midwifery. The overarching main category of this study showed that for midwifery educators to be able to effectually teach professional, evidence-based midwifery, they need to be able to synthesize the delivery of practical and theoretical skills with pedagogical skills and knowledge. To implement the OSCA tool more effectively, midwifery educators need to understand the underpinning principles of midwifery values and philosophy including leadership, ownership, responsibility, and personal engagement.

    CONCLUSION: There is potential to improve the efficacy of using OSCA to deliver the teaching of life-saving skills. Team sessions with midwives and physicians aiming to practice teamwork and role divisions in life-saving interventions are recommended.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Boss, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Fredriksson, Rebecca
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp: – En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 8000 till 9000 personer av hjärtstopp. De flesta överlever inte, men i takt med att allmänheten utbildats i hjärt- och lungräddning och fler hjärtstartare finns tillgängliga överlever fler personer hjärtstopp. Sjuksköterskan kan i yrkeslivet träffa patienter som överlevt hjärtstopp, varför det är av vikt att beskriva patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Det skapar förståelse för patientens upplevelse och därmed underlättar i mötet mellan patient och sjuksköterska.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp.Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på elva kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar publicerade mellan år 2005–2020. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan i fyra steg.Resultat: Resultatet mynnade i tre huvudkategorier: Behov av stöd och information, Existentiella frågor och Livsförändringar. Patienter som överlevt hjärtstopp har ofta behov av att bearbeta händelsen, de vill få information om vad som hänt under tiden de varit medvetslösa och hjälp av sjukvården att känna trygghet hemma. Hjärtstoppet väcker frågor om livet, döden och varför hjärtstoppet inträffat. Efter hjärtstoppet förändras kroppen i olika grad både fysiskt och psykiskt vilket leder till förändringar i livssituation och socialt. Patienter kan göra olika livsstilsförändringar för att anpassa till det nya livet efter hjärtstopp.Slutsats: Antalet personer som överlever hjärtstopp ökar för varje år vilket leder till ökade kunskapskrav på vårdpersonalen avseende denna patientgrupp. De fynd som gjorts i denna litteraturstudie kan skapa förståelse för patientens erfarenheter av att överleva hjärtstopp, vilket i sin tur kan användas för att optimera rehabiliteringen för dessa patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Bossel, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Utterberg, Hanna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmet - En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundI sjuksköterskans roll ingår det att vårda personer i livets slut. Den palliativa vården bygger på att främja livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar när palliativ vård utförs i hemmet och sjuksköterskan måste behärska flera ansvarsområden för att vården ska bibehålla en hög kvalitet och personen i livets slut ska få en god död.SyfteSyftet är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda personer i livets slutskede i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2010 och 2020. Artiklarnas data analyserades utifrån Friberg (2017) tre steg.ResultatDe erfarenheter som sjuksköterskorna upplevde utformades efter tre huvudteman med tillhörande subkategorier: Kommunikation: Faktorer som påverkar vårdrelationen, Samtala om döden. Teamarbete: Stöd och Bristande samarbete. Hemmet som vårdmiljö: Förutsättningar för vård i hemmet och Sjuksköterskans yrkesroll.SlutsatsSjuksköterskornas gemensamma upplevelse var att god kommunikation, ett gott teamarbete, välbyggd organisation och utbildning var faktorer som påverkade möjligheten för en god palliativ vård. Kommunikation var en förutsättning för att samarbetet mellan professioner, närstående och den döende personen ska fungera samt för att en tillfredställande vårdrelation skulle utvecklas. Samarbete mellan vårdpersonal ansågs avgörande när det gällde sjuksköterskornas upplevelse av att utföra palliativ vård i hemmet. Utbildning var något som sjuksköterskorna efterfrågade för att öka sin kunskap och för att uppnå en känsla av trygghet när de vårdade personer vid livets slut.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 282. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Gustavsson, Petter
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Registered nurses' application of evidence based practice: a national survey2009Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 15, nr 6, s. 1159-1163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. Evidence-based practice (EBP) is a worldwide approach to improving health care. There is, however, a shortage of studies examining whether or not newly graduated health care professionals are actually applying EBP in their daily work.

    Objectives. To examine the application of EBP in clinical practice by registered nurses (RNs) 2 years post graduation and to explore whether the application of EBP differed with regard to the clinical settings where RNs were working.

    Method. A cross-sectional design using a national sample. Data were collected in 2007 from 987 RNs (response rate 76%). Six items measuring respondents' self-reported extent of applying EBP were used.

    Results. Of the 987 RNs, 19% formulated questions and performed searches in data bases, 56% used other information sources, 31% appraised the literature, 30% participated in practice development and 34% participated in evaluating clinical practice. A greater proportion of the RNs working in elder care applied EBP compared with the RNs working in hospitals, psychiatric care and primary care.

    Conclusions. The RNs applied the components of EBP to a rather low extent 2 years post graduation despite EBP being an important objective in Swedish health care and educational programmes since the 1990s. These findings support other studies reporting the implementation of EBP in organizations as a complex and often slow process. The differences in the RNs extent of applying EBP in relation to their workplace indicate that contextual factors and the role of the RN in the organization are of importance for getting EBP into practice.

  • 283. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Kajermo, Kerstin Nilsson
    Nordström, Gun
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Barriers to research utilization and research use among registered nurses working in the care of older people: does the BARRIERS scale discriminate between research users and non-research users on perceptions of barriers?2008Inngår i: Implementation Science, E-ISSN 1748-5908, Vol. 3, s. 24-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: One strategy to enhance research use and change current practice is to identify barriers and then implement tailored interventions to reduce these barriers. In nursing, the BARRIERS scale has been frequently used to identify nurses' perceptions of barriers to research utilization. However, this scale has not been applied to care of older people, and only one study has investigated how identified barriers link to research utilization. Therefore, the purpose of this study was twofold: to describe RNs' perceptions of barriers to and facilitators of research utilization and to examine the validity of the BARRIERS scale in relation to research use.

    METHODS: A cross-sectional survey design was used and registered nurses (RNs) working in the care of older people participated (response rate 67%, n = 140/210). Two questionnaires, the BARRIERS scale and the Research Utilization Questionnaire (RUQ), were used. Data were analyzed using descriptive and bivariate inferential statistics.

    RESULTS: Characteristics of the organization and the presentation of research findings were rated as the most prominent barriers. The three items most frequently reported as barriers were: the nurse is isolated from knowledgeable colleagues with whom to discuss the research (89%); the facilities are inadequate for implementation (88%); and, the relevant literature is not compiled in one place (81%). Surveyed RNs suggested more support from unit managers and better availability of user-friendly reports in Swedish to enhance research use.The RNs reported a modest use of research. A weak but significant correlation was found between the Research Use index in RUQ and the Presentation subscale in the BARRIERS scale (r = -0.289, p < 0.01), suggesting that the RNs reporting more research use were less likely to perceive presentation of research as a barrier. Dividing the sample into research users (n = 29) and non-research users (n = 105), the research users rated significantly lower on the subscales Presentation, Nurse and Research in the BARRIERS scale.

    CONCLUSION: The BARRIERS scale revealed differences in the perception of barriers between research users and non-research users. Thus, methodologically the scale appears useful in identifying some types of barriers to research utilization but not organizational barriers. The identified barriers, however, are general and wide-ranging, making it difficult to design useful specific interventions.

  • 284. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Kajermo, Kerstin Nilsson
    Nordström, Gun
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Registered nurses' use of research findings in the care of older people2009Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 10, s. 1430-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS: To describe registered nurses' reported use of research in the care of older people and to examine associations between research use and factors related to the elements: the communication channels, the adopter and the social system.

    BACKGROUND: Research use among registered nurses working in hospital settings has been reported in many studies. Few studies, however, have explored the use of research among registered nurses working in the care of older people.

    DESIGN: A cross-sectional survey.

    METHODS: In eight municipalities, all registered nurses (n = 210) working in older people care were invited to participate (response rate 67%). The Research Utilisation Questionnaire was adopted. Questions concerning the work organisation and research-related resources were sent to the Community Chief Nurse at each municipality. Descriptive statistics and logistic regression were applied.

    RESULTS: The registered nurses reported a relatively low use of research findings in daily practice, despite reporting a positive attitude to research. The registered nurses reported lack of access to research reports at the work place and that they had little support from unit managers and colleagues. Registered nurses working in municipalities with access to research-related resources reported more use of research than registered nurses without resources. The factors 'Access to research findings at work place', 'Positive attitudes to research' and 'Nursing programme at university level' were significantly associated with research use.

    CONCLUSIONS: There is a great potential to increase registered nurses' use of research findings in the care of older people. Factors which were linked to the communication channels and the adopter were associated with research use.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Strategies to enhance research use should focus on access to and adequate training in using information sources, increased knowledge on research methodology and nursing science and a supportive organisation.

  • 285. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Nordström, Gun
    Evidence-based practice and determinants of research use in elderly care in Sweden2007Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 13, nr 4, s. 665-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    RATIONALE AND OBJECTIVE: Evidence-based practice is a strategic ingredient in today's health care. Despite extensive efforts to produce and disseminate clinical guidelines, research uptake is still a difficult task. In Sweden, elderly care (EC) has shifted from hospital care to community-based care, and the major nursing-staff group in EC has no university education. These and other factors make implementation of evidence-based care particularly challenging in EC settings. The purpose of this study was to identify determinants of research utilization in EC.

    METHOD: Two questionnaires that cover research utilization and organizational climate were mailed to all staff (n = 132) working in seven EC units. The response rate was 67%.

    RESULTS: Of all respondents, 28% reported that they used research findings in daily practice (the RU group). Remaining respondents constituted the non-RU group. Significant differences existed between the RU group and the non-RU group as per six individual and six organizational factors. Using logistic regression models, four factors were significantly related to research utilization, namely: attitudes toward research (OR = 5.52, P = 0.004); seeking research that is related to clinical practice (OR = 5.56, P = 0.019); support from unit manager (OR = 4.03, P = 0.044) and access to research findings at work place (OR = 6.65, P = 0.005).

    CONCLUSIONS: Individual and organizational factors were associated with the use of research in EC. Despite distinguishing conditions in EC settings, identified factors reflect well-known determinants of research use that, as in many other health care contexts, should be considered in the endeavours of evidence-based practice.

  • 286. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Nordström, Gun
    Research use in the care of older people: a survey among healthcare staff2006Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 1, nr 3, s. 131-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background.  Sweden has one of the largest proportions of older people in the world. To manage the healthcare needs of an aging population, there has been an alteration from hospital care to community-based care. In these settings, the majority of staff is enrolled nurses (EN) and nurse aides (NA) without university education. Aim and design.  The overall aim of this cross-sectional survey was to explore staff perceptions of factors related to research utilization in the care of older people. Method.  Questionnaires covering research utilization and demographics were sent to all staff (n = 132) working in seven units in older people care. The response rate was 67% (n = 89). The respondents consisted of ENs/NAs (n = 63), Registered Nurses (RN) and rehabilitation professionals (RP) as physiotherapists and occupational therapists (RN/RP n = 26). Results.  Most of staff reported positive attitudes towards research. The RNs/RPs stated more often than the ENs/NAs that they wanted to base their practice on research (81% vs. 25%; P = 0.001). The RNs/RPs also reported a greater extent of research use in daily practice (54% vs. 17%; P = 0.001). Support from colleagues (77% vs. 22%; P < 0.001) and unit managers (73% vs. 10%; P < 0.001) for implementing research findings was also more frequently reported by the RNs/RPs compared with the ENs/NAs. The majority of the ENs/NAs stated Do not know on many items concerning attitudes towards research, support for research utilization and actual use of research. Conclusions.  Despite overall positive attitudes towards research, the majority of staff did not use research findings in daily practice. This was particularly valid for the EN/NA group. Relevance to clinical practice.  There is an urgent need for managers and others in the care of older people to develop strategies for implementing evidence-based practice that involves the EN/NA group.

  • 287.
    Boström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Persson, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Web-baserat stöd i astmavården – en randomiserad kontrollerad studie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka effekten på astmakontroll och lungfunktion av ett web-baserat stödprogram för astmapatienter inom primärvården.

    Metod

    Studien var en 2-armad randomiserad, kontrollerad studie med kvantitativ ansats som pågick under 6 månader. Båda grupperna fick astmavård utifrån hur den bedrivs på vårdcentralerna och interventionsgruppen fick även tillgång till ett nyskapat web-baserat stödprogram (Astmakollen) för astmapatienter. Totalt slutförde 83 deltagare studien, varav 39 ingick i interventionsgruppen och 44 i kontrollgruppen.

    Resultat

    Denna studie visade signifikant förbättring av astmakontroll hos de patienter som haft tillgång till det web-baserade stödprogrammet Astmakollen under 6 månader. Medelvärdet på astma kontroll test i interventionsgruppen steg med 2,23 poäng medan värdet i kontrollgruppen var tämligen oförändrat. Effektstorleken för denna förändring mätt i Cohens

    d var 0,57. Medelvärdet av lungfunktionen i interventionsgruppen steg med 0,3% under studietiden medan den försämrades i kontrollgruppen och effektstorleken uppgick till 0,45. Skillnaden mellan grupperna var signifikant.

    Konklusion

    I denna studie framkommer det att e-hälsa kan ge en förbättrad astmakontroll och bibehållen lungfunktion samt vara ett komplement till dagens astmavård genom att öka tillgängligheten av individanpassad och evidensbaserad vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Boström, Rebecca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Nilsson, Angelica
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av information i samband med utskrivning från slutenvården: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tydlig information vid utskrivning från slutenvården har stor betydelse för patienten. I samband med utskrivning från slutenvården finns behov av tydlig och anpassad information om behandling och vård som givits under vårdtiden. Sjuksköterskan som ger information bör försäkra sig om att patienten har förstått både betydelsen och innehållet i den information som lämnats. En god kommunikation i patientmötet är nödvändig för att öka patientens delaktighet och förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av information i samband med utskrivning från slutenvården. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed, artiklarna som användes var publicerade mellan år 2013 och 2022. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier som påverkade patienters erfarenheter av information i samband med utskrivning från slutenvården: Mötet i samband med utskrivning, brist på information och anpassad information. Slutsats: Litteraturöversikten visar att patienter upplever bristande information vid utskrivning från slutenvård. Att tillgodose patientens behov av information och delaktighet vid utskrivning visar sig vara en utmaning för vårdpersonal. Genom att arbeta personcentrerat och fokusera på den enskilda individens behov samt inkludera och informera, ökar delaktighet på ett patientsäkert sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 289.
    Breivik, Mia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Midwives’ perceptions of HIV-positive women’s sexual and reproductive health and rights in urban Namibia: An interview study with ten midwives2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Namibia has challenges in the area of sexual and reproductive health and rights. Working with sexual and reproductive health care, midwives are an important facilitating factor for a better sexual and reproductive health in Namibia.

    Aim:

    To explore midwives’ perceptions of HIV-positive women's sexual and reproductive health and rights in urban Namibia.

    Method:

    A qualitative study with ten midwives at a hospital in Windhoek. Individual interviews were done using an interview guide. The method used for analysis was phenomenography. The phenomenon being studied was the sexual and reproductive health and rights of HIV-positive women and the phenomenon was studied through the perceptions of midwives.

    Findings:

    The midwives perceived that improvements of HIV-positive women’s reproductive health were obstructed. The midwives perceived that the HIV-positive women’s reproductive possibilities and decisions were related to HIV. According to the midwives’ perceptions, sexual relations could be complicated by HIV and it was difficult for HIV-positive women to use condoms.

    Conclusion:

    The findings of this study can be used to reflect on the current situation for HIV-positive women in Namibia. The midwives' perceptions highlight the need to reduce the remaining stigma related to HIV and to work towards the empowerment of HIV-positive women.

  • 290.
    Brisenheim, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hagsköld, Ylva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning: -en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning har stora krav på sig, ansvar

    för många patienter och måste fatta många egna beslut, ibland med mycket kort

    betänketid. Vårdpersonalen möter många olika patienter med olika problem och

    personligheter, och måste bemöta varje patient så att denne känner sig bekräftad

    och sedd.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka patienters upplevelse av att

    vårdas på en akutmottagning.

    Metod: Artiklar till arbetet har söks i olika databaser. Aktuella artiklar har lästs

    och relevanta fynd har markerats, för att analyseras och sammanställa ett resultat.

    Resultat: Analysen resulterade i tre underrubriker: Information, Bemötande och

    Vårdmiljö, med uppdelning av positiva och negativa upplevelser. Många patienter

    var nöjda med vården, men hade låga förväntningar från början. Patienterna har

    förstående för personalens tuffa arbetsmiljö, men önskade att få bättre information

    om väntetid och undersökningar. De tyckte att väntetiden var för lång, och kände

    sig ofta ensamma och övergivna.

    Slutsats: Mycket behöver förändras för att patienterna ska få en mer positiv

    upplevelse av akuten. Detta arbeta kan hjälpa till att belysa vilka punkter som

    vården måste arbeta extra mycket med för att patienterna ska känna sig trygga,

    exempelvis bättre information om väntetider och ett bemötande där sjusköterskan

    ser hela patienten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 291.
    Brorson, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Doulors erfarenheter av sitt arbete med somaliska invandrarkvinnor: En intervjustudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Doulor/kulturtolkar är kvinnor som ska ge sina kvinnliga landsmän stöd och hjälp i

    kontakten med den svenska hälso- och sjukvården. I Örebro läns landsting

    startades ett projekt med doulor/kulturtolkar under 2013. Syftet med denna studie

    är att utforska dessa doulors erfarenheter av sitt arbete och vilken information de

    anser är relevant för invandrarkvinnor som ska besöka en barnmorska i

    primärvården. Metoden har varit kvalitativ med individuella intervjuer med fem

    doulor i Örebro. Resultatet visade att invandrarkvinnor önskar stöd och

    information dels i form av hjälp att förstå språket och information i samband med

    besök i vården t.ex. på vårdcentral, dels i form av en djupare förklaring av

    innebörden i informationen. Doulornas uppgift har varit att förklara på ett sätt så

    att invandrakvinnorna förstår. Invandrarkvinnorna har också sökt stöd hos

    doulorna när de har haft oro angående kvinnlig könsstympning, och för att få veta

    vad cellprovtagning är. Slutsatsen är att denna studie visar överensstämmelse i

    hög grad med tidigare forskning inom området.

  • 292.
    Brosius, Anders
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Markus, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av bedsiderapportering: En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att sammanställa aktuella studier kring patienters erfarenhet och upplevelse av bedsiderapportering inom sjukhusvård.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 16 vetenskapliga artiklar, åtta kvalitativa, sju kvantitativa och en med blandad metod. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades via en innehållsanalys, utifrån analysen skapades fem teman.

    Resultat: Fem teman skapades utifrån resultatet: bemötande och kommunikation, tidsåtgång, delaktighet, trygg och säker vård samt konfidentiell information. Patienterna var generellt positiva till metoden och upplevde sig delaktiga i sin vård. De uppgav att informationsöverföringen mellan sjuksköterska och patient var en viktig aspekt som bidrog till en känsla av delaktighet och en säker vård. Tidsbrist i samband med rapporteringarna samt att sjuksköterskorna använde ett svårförståeligt språkbruk var brister som togs upp av patienterna relaterat till metoden.

    Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskorna strävar efter att skapa en maktbalans i relationen med patienten. Detta kan uppnås genom att ge tid och genom att anpassa språkbruket för den unika patienten. Denna litteraturöversikt kan bidra med förståelse för hur patienter kan uppleva bedsiderapportering och vilka faktorer som kan främja samt hämma delaktighet. Resultatet kan användas som en vägledning vid införandet av metoden i klinisk praxis.

  • 293.
    Broström Brandt, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Tryggvadóttir, Katrin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att vara delaktiga i bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede: En intervjustudie i hemsjukvården2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att arbeta som distriktssköterska inom hemsjukvården innebär ett självständigt och ansvarsfullt arbete. Hemsjukvård innefattar bland annat att vårda svårt sjuka patienter palliativt i deras hem. Den palliativa vården fokuserar på att lindra patientens lidande och främja livskvaliteten. Beslut om övergång till palliativ vård i livets slutskede fattas av läkare och ett brytpunktssamtal bör hållas med patienten och eventuella närstående. Distriktssköterskan ska kunna identifiera förändringar i patientens allmäntillstånd och bedöma övergång till palliativ vård i livets slutskede tillsammans med läkare. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att vara delaktiga i bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede för patienter inom hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes empiriskt som en kvalitativ intervjustudie. Sju distriktssköterskor deltog i intervjuerna och materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrev tre kategorier som påverkade distriktssköterskans upplevelser och erfarenheter: personliga faktorer, faktorer hos patient och närstående samt samverkansfaktorer. Personliga faktorer skildrade den egna inställningen och synen på arbetsuppgiften, vilka kunskaper distriktssköterskan hade samt hur stort ansvaret upplevdes vara. Faktorer hos patient och närstående skildrade patientens egna önskemål samt hur sjukdomsinsikten hos patienten och närstående påverkade distriktssköterskan. Samverkansfaktorer skildrade vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient, samarbetet med läkare och brytpunktssamtalets betydelse. Slutsats: Distriktssköterskans samarbete med läkare i bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens önskemål. Att ha erfarenhetsbaserad kunskap och en god vårdrelation med patient samt närstående bidrar till att distriktssköterskorna känner sig trygga i att utföra denna arbetsuppgift.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 294.
    Broström, Britt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ernstsson, Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Postoperativ smärta: Metoder för bedömning och omvårdnadsåtgärder: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postoperativ smärta är ofta underbehandlad. Det finns flera

    orsaker till varför det är viktigt med en god smärtlindring efter operation.

    Dels lindring av den akuta smärtan men även för att förebygga

    komplikationer och långvarig smärta.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av och omvårdnadsåtgärder

    vid postoperativ smärta hos vuxna patienter.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 artiklar, publicerade mellan år

    2010-2016. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och Web of

    Science.

    Resultat: Sjuksköterskans förhållningssätt samt tid för att skapa en relation

    med patienten, är en förutsättning för korrekt smärtbedömning. Förutom

    administrering av analgetika finns det omvårdnadsåtgärder som kan lindra

    smärta som sjuksköterskan kan använda sig av, till exempel lägesändringar

    eller att ge information.

    Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans

    smärtbedömning, varav patientens delaktighet och sjuksköterskans

    förhållningssätt är viktiga komponenter. Även omvårdnadsåtgärder kan

    lindra smärta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Brottare, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes och vårdpersonals erfarenheter av kommunikation i den palliativa vården – En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt:

    Det innebär ofta en svår sorg för närstående när en älskad persons liv snart är slut, vilket också innebär att det liv man tillsammans har delat närmar sig sitt slut. I enlighet med en personcentrerad vård ska vårdpersonalen arbeta för ett partnerskap mellan närstående, patient och vårdpersonal. I palliativ vård tar närstående ofta ett stort ansvar för patientens omvårdnad, samtidigt som de befinner sig i kris och därmed har ett behov av stöd och information. Vårdinsatser till patienten baseras ofta på vilka behov närstående kommunicerat att finns. För att bedriva en personcentrerad vård är det därför av vikt att tydliggöra vilka erfarenheter närstående och vårdpersonal har av kommunikation i den palliativa vården.

    Syfte:

    Syftet var att sammanställa studier som beskriver hur kommunikation erfars av närstående och vårdpersonal i palliativ vård.

    Metod:

    En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar vilka samtliga hämtades i databasen CINAHL. Artiklarna var av kvalitativ- och kvantitativ design.

    Resultat

    : Det har positiv betydelse för patient och närstående att initialt redan vid ett brytpunktssamtal inkludera närstående. Strukturerade samtalsmodeller gynnande kommunikationen mellan närstående och vårdpersonal. Det ansågs svårt att strukturera hur en fungerande kommunikation ska se ut, eftersom kommunikation sker på individnivå.

    Konklusion:

    Kvaliteten på kommunikationen skiljde sig åt beroende om vårdpersonalen arbetade inom specialiserad palliativ vård eller inte. Vid otrygghet och oro hos de närstående smittade det av sig på patienterna. Vårdpersonal upplevde skillnader på vad patienterna själva önskade för insatser och vad närstående förmedlade att patienterna behövde.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Brundin, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Revelj, Madelene
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård – en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom EU år 2020 uppskattades det finnas en brist på 970 000 hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt rapporteras vårdskador som hade kunnat undvikas drabba 93 000–98 000 patienter varje år. Sjuksköterskor rapporterar att omvårdnad uteblir på grund av tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och låg bemanning. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdskador och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård.Metod: En litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård beskrivs genom kategorierna organisatorisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Det framkommer att chefer och organisation har stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för en säker vård. Större lyhördhet krävs från chefer och fler utbildningar för sjukvårdspersonalen, optimala bemanningsnivåer, teamsamarbete, mindre övertidsarbete och mindre arbetsstress.Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter om arbetsmiljöns betydelse för säker vård är att varje organisation och chef anses behöva öka sin lyhördhet och information till arbetstagarna samt ge dem trygghet och kompetens i att använda avvikelserapportering i större utsträckning. En arbetsmiljö med hög arbetsstress och arbetsbelastning påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta mot säker vård då avvikelser, missad eller utebliven vård riskeras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Brunk, Angelina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som relaterar till sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa hos vuxna– en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem, både nationellt som internationellt. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat signifikant de senaste 20 åren. Konsekvensen av detta blir en ökad arbetsbelastning samt långa väntetider. Trots den ökade förekomsten har inte stigmatiseringen kring begreppet minskat. Stigma kan förklaras genom en avvikelse från det normala som kan förklaras genom okunskap, negativa fördomar samt diskriminering mot individer i samhället med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa hos vuxna samt faktorer som relaterar till dessa attityder.  Metod: Studien är en litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvantitativ, kvalitativ samt mixad-metod ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras genom fem kategorier; Negativa fördomar och förutfattade meningar, attityder relaterat till typ av psykisk ohälsa, känsla av ansvar och empati, attityder relaterat till kunskap och erfarenhet, sociokulturella faktorer samt skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.  Slutsats: Sjuksköterskans attityd gentemot psykisk ohälsa sågs vara varierande samt påverkades av olika faktorer. De negativa attityder som belystes var distanstiering, isolering samt särbehandling medan de positiva attityder som framträdde baserades på välvilja samt empati. En korrelation med ökad förståelse genom teoretisk eller erfarenhetsbaserad kunskap och positiva attityder påvisades samtidigt som en korrelation mellan etnicitet, religion och genus i relation med negativa attityder belystes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 298. Bujacz, A.
    et al.
    Rudman, Ann
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Karolinska Institutet.
    Gustavsson, P.
    Dahlgren, A.
    Tucker, P.
    Psychosocial working conditions of shiftworking nurses: A long-term latent transition analysis2021Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 29, nr 8, s. 2603-2610Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 299.
    Bursell, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elverson, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning.: - En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är

    sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att

    bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa

    väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av

    sin vistelse på akutmottagningen.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters

    upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed

    användes för att söka efter artiklar.

    Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid,

    kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade

    att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda

    med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information

    påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information

    om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en

    känsla av vara bortglömd hos patienterna.

    Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor

    kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt.

    Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge

    patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Busk, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Edvall, Anne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Fram till 1950-talet sågs smärta som ett fysiskt problem men då började smärtan även ses som flerdimensionell. Hos patienter i palliativ vård är flerdimensionell smärta vanligt förekommande. Palliativ vård skall ske utifrån fyra hörnstenar som bygger på symtomlindring, teamarbete, kontinuitet och kommunikation samt stöd till närstående.

    Syfte:

    Syftet är att sammanställa forskning kring vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod.

    Resultat:

    I resultatet framgår ett flertal komplementära omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter inom palliativ vård. Kunskap om smärtans dimensioner och smärtbedömning är en förutsättning för att uppnå optimal smärtlindring. Ett bra teamarbete, psykosocialt stöd samt god kommunikation mellan patienten och vårdteamet är av betydelse i palliativ vård.

    Konklusion:

    Patienten bör ha en grundläggande farmakologisk smärtlindring och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder bör finnas som komplement i smärtbehandlingen. Det behövs mer forskning och kunskap om dessa omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan implementeras i palliativ vård. Mer kunskap om smärtans dimensioner och kunskap om smärtskalor så att korrekt smärtbedömning kan göras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 of 1726
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf