du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 904
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Elmgren, Annie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nordegren, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Anhörigas upplevelse av palliativ vård – Enlitteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    palliativ vård tar vid i livets slutskede. När det inte längre är möjligt

    att bota patienten ska den palliativa vården lindra olika typer av lidande. Den

    palliativa vården ska även vara ett stöd för de anhöriga. Det innebär att den

    palliativa vården även har betydelse för de anhörigas liv före och efter dödsfallet.

    Syfte:

    att beskriva anhörigas upplevelse av den palliativa vården.

    Metod:

    en litteraturöversikt där tidigare forskning i ämnet sammanställdes.

    Resultat:

    kommunikation och bemötande kunde ha både positiv och negativ

    inverkan på de anhörigas mående. Anhörigvårdare hade ett stort ansvar och många

    svåra uppgifter men även positiva upplevelser. Den palliativa vården var en viktig

    del i de anhörigas välmående. Det fanns även brister som innebar en belastning för

    de anhöriga. Att förbereda sig inför den palliativa fasen var en svår uppgift och där

    hade vården ofta en viktig funktion

    Slutsats:

    resultatet visar att det finns mycket i den palliativa vården som de

    anhöriga uppskattar och som ökar deras välbefinnande. Det finns även saker som

    kan förändras och förbättras sett ur de anhörigas synvinkel. Kommunikationen

    mellan anhöriga och vården är en central del för att vården ska kunna förbättras.

  • 252.
    Emanuelsson, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Helgesson, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans och sjuksköterskans erfarenheterav att arbeta med FaR®, FYSS och rådgivande samtalinom primärvården: En enkätstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva distriktssköterskans och sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta medFaR®, FYSS och rådgivande samtal inom primärvården.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning där distriktssköterskor ochsjuksköterskor som arbetade på någon av vårdcentralerna i landstinget Dalarna tillfrågades attdelta. Totalt deltog 34 distriktssköterskor och 12 sjuksköterskor (svarsfrekvens: 25 %). Dåbåde slutna och öppna frågor användes analyserades data med hjälp av deskriptiv statistikrespektive kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att en klar majoritet av deltagarna diskuterade fysisk aktivitet vidhälsosamtal. En majoritet av deltagarna ansåg sig också ha tillräcklig kunskap för att förskrivaFaR®, använde sig av rådgivande samtal i kombination med förskrivning av FaR® och ansågatt de hade tillräcklig kunskap i rådgivande samtal. De deltagare som inte hade tillräckligakunskaper om rådgivande samtal och fysisk aktivitet hade behov av mer kunskap ommotiverande samtal samt om metoden FaR® och FYSS. Hälften angav att de inte förskrevFaR® och en knapp majoritet använde inte FYSS. Orsaker till detta var brist på kunskap ochrutiner både i organisationen och för den enskilda deltagaren. Det vanligaste hindret somangavs var tidsbrist.Slutsats: Resultatet indikerar att det finns ett behov av rutiner som når den enskildadistriktssköterskan och sjuksköterskan inom primärvården där denne ges möjlighet att fåtillräcklig utbildning om metoden FaR®, FYSS och rådgivande samtal. Rutinerna bör gemöjlighet att organisera arbetet så att tid finns för att arbeta med FaR® och rådgivande samtal.Resultatet ska dock tolkas med försiktighet p.g.a. den låga svarsfrekvensen.

  • 253.
    Emelie, Jonsson
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Luise, Opitz
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans oberoende omvårdnadsåtgärder för att förebygga smärta hos barn vid venpunktion – en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna. Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta. Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn. Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.

  • 254.
    Emtfors Kyrk, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kolm, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors erfarenhet av delaktighet gällande patienter med diabetes typ 2 efter rådgivning.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar både i Sverige och globalt sett. För att hjälpa patienten med diabetes typ 2 gäller det för distriktssköterskan att få patienten delaktig i sin egenvård. Empowerment är ett begrepp som används för att stärka individen till att bli självständig och att sätta sina egna mål. Enligt socialstyrelsen är det en rekommendation att använda sig av grupprådgivning vid diabetes typ 2, men det har visat sig att det inte används i så hög grad som är önskvärt.

    Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av delaktighet efter rådgivning av patienter med diabetes typ 2.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av diabetesrådgivning intervjuades.

    Huvudresultat: En analys av intervjuerna resulterade i fem kategorier

    Erfarenhet av delaktighet

    Hinder för delaktighet

    Underlättande faktorer till delaktighet

    Typ av patientutbildning/rådgivning

    Distriktssköterskans ansvar

    Slutsats

    För att förhindra senkomplikationer hos diabetespatienter så krävs det att distriktssköterskan kan få patienten så delaktig som möjligt. Hinder samt underlättande faktorer till delaktighet ses. Riktlinjer rekommenderar grupprådgivning inom diabetesvården, så en utökad satsning på detta kan leda till att delaktigheten ökar och senkomplikationer minskar. Distriktssköterskorna bör bli mera medvetna om vilken betydelse patienternas delaktighet har.

  • 255.
    Enehage, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pousette, Sofia
    Omvårdnadspersonals erfarenheter av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom - En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg framgår det att demenssjuka personer bör vårdas genom att bemötas med ett personcentrerat förhållningssätt. Trots detta visar studier att personcentrerat förhållningssätt i omvårdnadsarbete med demenssjuka personer som bor på demensboende är otillräckligt Syfte: Att undersöka omvårdnadspersonals erfarenheter av personcentrerat förhållningssätt hos demenssjuka personer på demensboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att arbete med demenssjuka personer är utmanande för omvårdnadspersonal och ställer stora krav på möjlighet till att anpassa både miljö och bemötande utifrån de demenssjuka personernas behov och önskemål. I många situationer ställs omvårdnadspersonalen inför dilemman som kan vara svåra att lösa. Det personcentrerade förhållningssättet ställer krav på personalen men även på utformningen av verksamheten. Konklusion: Tid, kunskap och ett genuint intresse anses vara viktiga faktorer i arbetet med demenssjuka personer. Tidsbrist och organisatoriska faktorer skapar ofta hinder för omvårdnadspersonalens möjlighet att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt.

  • 256.
    Engdahl, Alexandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom – en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Inom de närmaste åren och i många länder kommer demenssjukdom att fördubblas, vilket betyder att sjuksköterskans kompetens när det gäller smärtbedömning hos personer med demenssjukdom måste öka. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan vet vilka bedömningsinstrument som fungerar att använda hos personer med demenssjukdom och vilka uttryck som är viktigt att uppmärksamma, för att kunna minska lidandet och öka livskvalitén för patienten.

    Syfte:

    Studiens syfte var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om hur sjuksköterskan kan identifiera smärta hos individer med demenssjukdom.

    Metod:

    Studien är en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studien har kvalitativa-, kvantitativa- och mixade artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Web of Science och CINAHL.

    Resultat:

    Resultatet visar att det finns många olika smärtskattningsinstrument och smärtuttryck som sjuksköterskan kan använda och observera för att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Några mätinstrument som visade sig vara användbara var observationsskalorna Doloplus-2, ePAT, PAINAD, PACSLAC och MOBID-2. De smärtuttryck som observerades mest var ansiktsuttryck, kroppsspråk och beteendeförändringar.

    Slutsats:

    Det är lättare att se beteendeförändringar hos patienten om sjuksköterskan känner patienten sedan tidigare. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god kunskap om vad demenssjukdom är och innebär för att lättare kunna identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.

  • 257.
    Engström, Gabriella
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Marmstål Hammar, Lena
    Mälardalens högskola.
    Humming as a potential tool for facilitating feeding situations between persons with dementia, and their caregiver. A single case study2012Inngår i: Music and Medicine, ISSN 1943-8621, Vol. 4, nr 4, s. 231-236Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Persons with dementia (PWDs) have a major cognitive decline in the ability to meet universal self-care needs, including self-feeding and maintaining a sufficient intake of fluids and food. The aim was to describe whether caregivers’ humming during lunch situations affected eating and feeding problems in PWDs. An experimental single-case design was used, involving video observation. At baseline, PWDs were fed by their caregivers in the usual way and at intervention the PWDs were fed while a caregiver hummed. Analysis using the Edinburgh Feeding Evaluation (EdFED) showed that for Mrs Smith, the EdFED score decreased from a mean score of 14 at baseline to a mean score of 8.5 during the intervention. Mrs Green experienced a decrease in mean score from 12 at baseline to 8.5 during the intervention. This pilot study suggests that humming during lunch situations might enhance eating and feeding abilities for PWD and should be further studied

  • 258.
    Engström, Gabriella
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Marmstål Hammar, Lena
    Mälardalens högskola.
    Williams, Christine
    Florida Atlantic University.
    Götell, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Evaluation of communication behavior in persons with dementia during caregivers’ singing2011Inngår i: Nursing Reports, ISSN 2039-439X, E-ISSN 2039-4403, Vol. 1, nr 4, s. 15-20Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of persons with dementia (PWD) is increasing rapidly worldwide. Cognitive impairments and communication difficulties are common among PWD. Therefore, gaining mutual togetherness in caring relation between PWD and their caregivers is important. This study was to investigate the effects of music therapeutic care (MTC) during morning care situations on improving verbal and nonverbal communication behaviors in people with dementia. An observation study with 10 PWD participating. Videotaped interactions (VIO) between PWD and their caregivers were conducted during eight weekly sessions, four recordings consisted of usual morning care and four recordings were of morning care with MTC intervention. The Verbal and Nonverbal Interaction Scale was used to analyze the recorded interactions at a later time. The unsociable verbal variable Cursing decreased significantly (P=.037) during MTC when compared with the baseline measurement. A significant (P=.000) reduction was observed for the unsociable nonverbal variable Does not respond to question. MTC significantly (P=.01) increased the mean score for the sociable nonverbal variable – Calm – relaxed. For sociable verbal communication, significant differences were observed for the variables Use coherent communication (P=.012), Use relevant communication (P=.009), Responds to questions (P=.000), Humming (P=.004), Singing (P=.000). MTC during morning care situations can be an effective non-pharmacological treatment, as well as nursing intervention in order to improve sociable communication behaviors, as well as reduce unsociable communication behaviors of PWDs

  • 259.
    Engström, Gabriella
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Marmstål Hammar, Lena
    Mälardalens högskola.
    Williams, Christine
    , Florida Atlantic University.
    Götell, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    The Impact of Singing in Caring for a Person With Dementia: Single Case Analysis of Video Recorded Sessions2011Inngår i: Music and Medicine, ISSN 1943-863X, Vol. 3, nr 2, s. 95-101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 260.
    Engvall, Oksana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mossberg, Natalja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder för trycksårsutveckling vid intra – och postoperativ vård.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva vilka riskfaktorer som kan föreligga avseende utveckling av trycksår i samband med operation samt vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan bör utföra för att reducera risken att patienten utvecklar trycksår intra- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Artikelsökning gjordes i databaser som Cinahl, PubMed. Alla 15 artiklar var av kvantitativ ansats med hög eller medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet presenterades att riskfaktorer som hög ålder, nedsatt nutritionsstatus, diabetes, hjärt-kärlsjukdomer, lungsjukdomar, operationstiden och väntan på operation var relevanta för trycksårsutvecklingen i samband med operation. Signifikanta omvårdnadsåtgärder påvisades vara att hålla patienten varm under operation och rätt användning av tryckavlastande hjälpmedel. I det postoperativa skedet var det viktigt med förbättring av nutritionsstatus samt klinisk observation av huden och tillämpning av riskbedömningsinstrument. Slutsats: Det krävdes mer kunskap och medvetenhet om riskfaktorer för utveckling av trycksår samt insats, hos både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor för att förebygga trycksår i samband med operation. Att formulera och tillämpa en individuell omvårdnadsplan ansågs vara betydelsefull i det förebyggande arbetet mot trycksår.

  • 261.
    Ericson, Jenny
    et al.
    Department of Paediatrics, Falu Hospital.
    Flacking, Renée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Estimated breastfeeding to support breastfeeding in the neonatal intensive care unit2013Inngår i: Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, ISSN 0884-2175, E-ISSN 1552-6909, Vol. 42, nr 1, s. 29-37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective. To evaluate the effects of estimated breastfeeding on infant outcomes in comparison to test weighing and to describe staff members experiences of estimated breastfeeding as a method for supporting the transition from tube feeding to breastfeeding.

    Design. A mixed method evaluation. Setting Neonatal Intensive Care Unit (NICU) in Sweden. Participants The study included 365 preterm (25th36th gestational weeks) infants and 45 nurses or nurse assistants. Methods A retrospective comparative medical record study was used to assess infant outcomes during a period of test weighing (196 infants) and again after the implementation of estimated breastfeeding (169 infants). A qualitative survey was conducted to explore the staff experiences of estimated breastfeeding.

    Results. No differences were found between groups regarding duration of tube feeding, length of hospital stay, gestational age, weight at discharge, and rate of any breastfeeding. Infants in the estimated breastfeeding group had a higher risk of not being exclusively breast milk fed than infants in the test-weighing group (OR = 2.76, CI [1.5, 5.1]). Staff perceived estimated breastfeeding as a more facilitative and less stressful method for mothers than test weighing. Some staff had difficulty following guidelines while simultaneously providing person-centered care.

    Conclusions. Estimated breastfeeding is a nonintrusive and feasible method for assessing and supporting the transition from tube feeding to breastfeeding among preterm infants in a NICU. However, the increased risk for not being exclusively breastfed is of concern. Additional research is needed to assess whether this method is appropriate and feasible in varying contexts and cultures. JOGNN, 42, 29-37; 2013. DOI: 10.1111/j.1552-6909.2012.01423.x

  • 262.
    Ericson, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palmér, Lina
    Experiences of breastfeeding support in mothers of preterm infants2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 263.
    Erika, Jäderström
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nygren, Michael
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsinsatser av sjuksköterskan med betydelse för följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid behandling av hypertoni.: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hypertoni är ett hälsoproblem världen över och även en av de främsta riskerna för kardiovaskulära sjukdomar som är en stor orsak för dödsfall i världen. En orsak till hypertoni är livsstilen. Faktorer som kost, rökning, alkohol, fysisk aktivitet och stress spelar in. Det är också livsstilen som kan behöva förändras när en person har hypertoni. En av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att upptäcka det förhöjda blodtrycket och identifiera de hälsorisker som finns. Syfte: Att undersöka vilka omvårdnadsinsatser som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar vid hypertoni. Design: Litteraturöversikt Metod: Författarna har sökt artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Tillsammans har de granskat artiklarna i granskningsmallar och sammanställt ett resultat. Resultatet har sedan kategoriserats för att identifiera vilka insatser som påverkar följsamheten hos patienten. Resultat: Sjuksköterskan behöver utbildning för att ge en god vård och kunna motivera patienten. Olika samtalstekniker kan effektivt användas av sjuksköterskan för att få patienten motiverad och följsam till behandlingen. Vården behöver också patientcentraras och individualiseras. Slutsats: För att få en god följsamhet behöver vården anpassas efter patienten. För att kunna göra detta måste både sjuksköterskan och patienten utbildas i hypertonivård och sjuksköterskan även i samtalstekniker, för att på ett bra sätt kunna stödja patienten.

  • 264.
    Eriksson, Ann
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindström, Ewa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smärta En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse och smärta är en stor orsak till att

    befolkningen söker vård. För att ge säker och god vård krävs det att sjuksköterskor

    ska kunna bedöma och utvärdera patienternas smärta. Sjuksköterskors upplevelser

    kan orsaka ett flertal hinder som kan göra att en god och säker vård inte kan

    uppnås. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med

    smärta. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med

    både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Denna litteraturstudies resultat

    visade att sjuksköterskor upplever kunskapsbrist när det gäller att vårda patienter

    med smärta. Sjuksköterskor upplever sig otillräckliga och frustrerade över att inte

    kunna ge en optimal smärtlindring samt en stor rädsla att starta ett missbruk hos

    patienterna. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på sjuksköterskors

    upplevelser för att kunna tydliggöra eventuella hinder som försvårar arbetet med

    att ge god och säker vård till patienter med smärta.

  • 265.
    Eriksson, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hillrings, Patricia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors behov av stöd och information i samband med livmoderhalscancer: En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige får 55 000 människor varje år ett cancerbesked som väcker oro och ångest hos de flesta. Beskedet om livmoderhalscancer utsätter kvinnan för ett lidande. I samband med diagnosen fick kvinnorna en känsla av utsatt, sårbarhet och ofullständighet. Livmoderhalscancern påverkade även kvinnligheten och bidrog till att kvinnorna kände sig mindre sexuellt aktiva på grund av de kroppsliga förändringarna.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av behov i form av stöd och information från diagnos till avslutad behandling vid livmoderhalscancer i vetenskaplig litteratur.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som inkluderade 17 vetenskapliga artiklar, varav 13 kvalitativa, tre kvantitativa och en med dess båda ansatser. Sökning av artiklarna gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science samt genom en manuell sökning.

    Resultat: Studiens resultat visade att kvinnorna som drabbats av livmoderhalscancer var i stort behov av emotionellt och sexuellt stöd. Personer som gav det främsta stödet för kvinnorna var familj, vänner, cancerpatienter och sjuksköterskor. Kvinnorna hade bland annat behov av att få information om hur deras sexualitet påverkades av livmoderhalscancern samt om behandlingens komplikationer och biverkningar.

    Slutsats: Sjuksköterskan skall arbeta utifrån en helhetssyn, vilket innebär att se hela människan. Då livmoderhalscancern kan påverka kvinnan fysiskt, psykiskt, socialt, sexuellt och existentiellt så är stöd och information viktiga delar i sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan skall bedöma kvinnornas individuella behov och våga samtala om dessa.

  • 266.
    Eriksson, Christine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindholm, Annica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att undersöka sjuksköterskans roll i teamet till patienter med både intellektuell funktionsnedsättning och alkoholmissbruk2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att stärka sjuksköterskans kompetens i den psykiatriska omvårdnaden som

    en del i teamet, för patienter med både intellektuell funktionsnedsättning och ett

    alkoholmissbruk. Metod: Examensarbete utfördes som en litteraturstudie med tio

    artiklar av kvalitativ ansats. Datainsamling har gjorts i databaserna CINAHL och

    PsycInfo. Resultat: Resultatet beskrivs med utgångspunkt i tre teman

    sjuksköterskans roll, sjuksköterskans organisatoriska förutsättningar och

    utbildning och utvecklingsbehov. Flera av artiklarna påvisade att man behöver

    stärka sjuksköterskans roll och profession, och att det behövs mer utbildning om

    patienter med en intellektuell funktionsnedsättning och missbruk. Slutsats:

    Resultatet påvisar att det finns ett litet underlag av vetenskapliga studier gällande

    den aktuella gruppen, men att det finns flera studier om psykisk sjukdom och

    missbruk. Det framkom brister och svårigheter för sjuksköterskan att vårda

    patienter med intellektuell funktionsnedsättning, psykisk sjukdom och/eller

    missbruk samt att sjuksköterskans roll behöver tydliggöras utifrån en mängd

    aspekter.

  • 267.
    Eriksson, Elina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Kristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Situationen för anhöriga och sjuksköterskan vid plötsligt dödsfall – en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga.

    Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall.

    Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor.

    Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre.

  • 268.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Köpmans, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård: Kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap.

  • 269.
    Eriksson, Henrik
    et al.
    Röda Korset Högskola.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pringle, Keith
    Uppsala Universitet.
    Virtual Invisible Men: Shared experiences of early parenthood in an Internet forum for fathers2014Inngår i: Culture, Society and Masculinities, ISSN 1941-5583, E-ISSN 1941-5591, Vol. 6, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 270.
    Eriksson, Karoline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kuhlman, Patrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i hälso- och sjukvården: - En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor har i över hundra år invandrat till Sverige och det har skett en ökning under de senaste åren. Språkbarriärer kan påverka patienters förtroende för hälsooch sjukvården, vilket i sin tur kan förvärra en redan utsatt situation för patienten. För att undvika språkbarriärer används i vissa fall tolk, men då dessa inte alltid finns att tillgå kan patientsäkerheten hotas på flera områden. Viktig information kan falla bort vilket kan leda till att patienten blir feldiagnostiserad och får vänta på en fortsatt vård längre än nödvändigt.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer i hälso- och sjukvården.

    Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklar som inkluderades var etiskt godkända och erhöll medelhög till hög kvalité vid kvalitetsgranskning.

    Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: (1) känsla av otillräcklighet att inte kunna ge god vård (2) upplevelser av stress och (3) upplevelser av att använda sig av kommunikationshjälpmedel för att övervinna språkbarriärer, som har subkategorierna upplevelser av kommunikation via tolk och upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel.

    Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att förekomst av språkbarriärer innebar att sjuksköterskan kände en otillräcklighet för att ge god vård och att det skapade en känsla av stress och otillräcklighet i yrkesrollen. Olika kommunikationshjälpmedel användes och dessa upplevdes både positivt och negativt av sjuksköterskor. Språkbarriärer innebär svårigheter med att arbeta personcentrerat, samt utgör även ett hot mot patientsäkerheten då viktig information kan utebli.

  • 271. Eriksson, Leif
    et al.
    Nga, Nguyen Thu
    Målqvist, Mats
    Persson, Lars-Ake
    Ewald, Uwe
    Wallin, Lars
    Uppsala universitet, Karolinska Institutet.
    Evidence-based practice in neonatal health: knowledge among primary health care staff in northern Viet Nam2009Inngår i: Human Resources for Health, ISSN 1478-4491, Vol. 7, s. 36-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: An estimated four million deaths occur each year among children in the neonatal period. Current evidence-based interventions could prevent a large proportion of these deaths. However, health care workers involved in neonatal care need to have knowledge regarding such practices before being able to put them into action.The aim of this survey was to assess the knowledge of primary health care practitioners regarding basic, evidence-based procedures in neonatal care in a Vietnamese province. A further aim was to investigate whether differences in level of knowledge were linked to certain characteristics of community health centres, such as access to national guidelines in reproductive health care, number of assisted deliveries and geographical location.

    METHODS: This cross-sectional survey was completed within a baseline study preparing for an intervention study on knowledge translation (Implementing knowledge into practice for improved neonatal survival: a community-based trial in Quang Ninh province, Viet Nam, the NeoKIP project, ISRCTN44599712). Sixteen multiple-choice questions from five basic areas of evidence-based practice in neonatal care were distributed to 155 community health centres in 12 districts in a Vietnamese province, reaching 412 primary health care workers.

    RESULTS: All health care workers approached for the survey responded. Overall, they achieved 60% of the maximum score of the questionnaire. Staff level of knowledge on evidence-based practice was linked to the geographical location of the CHC, but not to access to the national guidelines or the number of deliveries at the community level. Two separated geographical areas were identified with differences in staff level of knowledge and concurrent differences in neonatal survival, antenatal care and postnatal home visits.

    CONCLUSION: We have identified a complex pattern of associations between knowledge, geography, demographic factors and neonatal outcomes. Primary health care staff knowledge regarding neonatal health is scarce. This is a factor that is possible to influence and should be considered in future efforts for improving the neonatal health situation in Viet Nam.

  • 272.
    Eriksson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hammar, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Upptäcka depression hos äldre med hjälp av olika metoder: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan kan identifieratecken på depression hos patientgruppen äldre. Metod: Arbetet har gjorts som enlitteraturöversikt. Resultat: Det finns ett antal beprövade mätinstrument somsjuksköterskan kan använda för att upptäcka tecken på depression hos den äldrebefolkningen. Geriatric Depression Scale (GDS) finns i flera versioner med olikaomfattning och används i huvudsak på äldre patienter i långtidsboende. PatientHealth Questionnaire (PHQ) används främst i primärvården på patienter utankognitiv funktionsnedsättning, finns även den i varianter med varierandeomfattning. Cornell Scale of Depression in Dementia (CSDD) är ett mätinstrumentsom passar bra då patienterna har demens eller annan kognitivfunktionsnedsättning. Det finns även försök med att utveckla nya mätinstrument.Slutsats: Den mest tillämpade metoden för att upptäcka tecken på depression hos äldre är att använda sig av något av de mätinstrument som finns. De mätinstrumentsom finns är till viss del anpassade efter olika patienter och verksamheter. Rätttröskelvärde för valt instrument är viktigt.

  • 273.
    Eriksson, Lovisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Persson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskansattityd till patienter med blodsmitta2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är blodburen smitta ett stort hälsoproblem globalt och över 35 miljonerpersoner lever idag med hiv. Varje år dör 780 000 personer till följd av hepatit B-virus och350-500 miljoner av hepatit C-virus. I Sverige skulle en stor del av sjuksköterskor aktivt väljaatt inte vårda en patient med blodsmitta. I hälso- och sjukvården världen över utsättsvårdpersonal för risken att smittas på grund av bristande hygienrutiner.Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till patienter medblodsmitta.Metod: LitteraturöversiktResultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till patienter med blodsmittaidentifierades. Hög kunskapsnivå, längd på utbildning, viljan att vårda, hög empatinivå ocherfarenhet av att tidigare vårdat en patient med blodsmitta är faktorer som påverkarsjuksköterskans attityd positivt. Låg kunskapsnivå och rädsla för att bli smittad påverkarsjuksköterskans attityd negativt. Två faktorer identifierades som både kan påverkasjuksköterskans attityd positivt och negativt: smittorsak och genus/ålder.Slutsats: I hälso- och sjukvården globalt är det viktigt med kunskap om blodsmittornassmittvägar och vilka hygienrutiner som skyddar vårdpersonal från att bli smittade. Kunskapoch vidare forskning om de faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till patienter medblodsmitta kan leda till en bättre vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten. För attkunna ge god omvårdnad till patienter med blodsmitta behövs ytterligare forskning som lyfterfaktorer.

  • 274.
    Eriksson, Margita
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Öhrn, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Behandlingspersonals attityder till arbete med suicidnära patienter: En deskriptiv och komparativ totalundersökning med kvantitativ ansats2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet med studien var att undersöka attityder till arbete med suicidnära patienter bland behandlingspersonal inom psykiatrisk vård och beroendevård. Delsyfte var att undersöka om det fanns några skillnader mellan psykiatrisk vård och beroendevård utifrån bakgrundsvariablerna som användes i studien.

    Metoden som användes för studien var en deskriptiv och komparativ totalundersökning med kvantitativ ansats.

    Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader vid jämförelse av de oberoende variablerna med de sju attitydsfrågor som användes. Arbetsplats visade signifikant skillnad på fem attitydsfrå-gor och arbetstid visade signifikant skillnad på fyra attitydsfrågor. Kön och om man varit med om att någon patient tagit sitt liv visade på signifikant skillnad på tre attitydfrågor samt upplevelse av tillräcklig utbildning visade på signifikant skillnad på två attitydsfrågor. Hur ofta personalen arbetat med suicidnära patienter och åldersgrupp visade på signifikant skillnad på en attitydsfråga. Under-sökningen visade även på signifikanta skillnader mellan psykiatrisk vård och beroendevård utifrån arbetstid, upplevelse av tillräcklig utbildning, om någon patient personalen arbetat med tagit sitt liv, kön samt åldersgrupp.

  • 275.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Westblad, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem – En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i övriga världen. Sjukdomen har stor påverkan på den drabbade personens liv, livskvalitet och autonomi. Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns mycket att göra för att öka livskvaliteten och stödja personer med demenssjukdom. Generellt sett har utevistelse visat sig ha stor betydelse för personers välmående. Men beroende på den ofta begränsade utemiljöns tillgänglighet och tidsbrist hos omvårdnadspersonalen så kommer många personer med demenssjukdom mer sällan ut än de som självständigt kan sörja för sin utevistelse. Därför är det av vikt att beskriva kunskap om utevistelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vårdvetenskapliga artiklar, av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utevistelse i olika typer av trädgårdar, aktiviteter utomhus och att vistas ute i dagsljus har positiva effekter på personer med demenssjukdom, som ökat välbefinnande, minskat behov av läkemedel, ökad funktionell och kognitiv förmåga. Omvårdnadspersonal och anhöriga har kunskap i att utevistelse kan påverka personer med demenssjukdom positivt, och det är viktigt att möjliggöra utevistelse och erbjuda aktiviteter utomhus som är individuellt anpassade efter behov och förmåga. Slutsats: För personer med demenssjukdom ansågs utevistelsen som positivt, samt en bidragande faktor till att personer med demenssjukdom kände ökad livskvalitet. Aktiviteterna bör vara individanpassade för störst effekt på deras välbefinnande.

  • 276.
    Eriksson, Martina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sundgren, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser och behov av stöd vid akuthjärtinfarkt- En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett vanligt hälsoproblem och hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor. Forskningen vad det gäller hjärtinfarkt hos kvinnor har förbättrats de senaste åren men behöver belysas ytterligare. Vid en hjärtinfarkt finns skillnader hos män och kvinnor som tillsammans med andra faktorer gör att deras möjligheter till vård försämras.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser och behov av stöd vid en akut hjärtinfarkt från insjuknande till utskrivning från sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställts genom kritisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar och tillsammans utgör ett resultat som visar det aktuella forskningsläget inom ämnet.Resultat: Kvinnor upplever smärta, rädsla, ångest och en förändrad självbild vid en akut hjärtinfarkt. För att kunna ge kvinnorna stöd genom trygghet och information bör sjuksköterskan vara medveten om detta. Kvinnor upplever även ofta att sjukvårdspersonal inte tar dem på allvar när de söker hjälp. Att kvinnorna inte tas på allvar och okunskap om akut hjärtinfarkt hos kvinnor leder ofta till en tidsfördröjning innan de får vård.Slutsats: Personcentrerad vård behöver användas i större utsträckning för att kunna bemöta kvinnors upplevelser och behov av stöd och information. Sjuksköterskan kan då bekräfta kvinnan, sprida kunskap och förbättra möjligheterna till adekvat omvårdnad och överlevnad.

  • 277.
    Eriksson, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Metcalfe, Michael
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Följsamhet till Early Warning Scores samt faktorer som påverkar följsamheten – en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att tidigt upptäcka symtom på allvarlig klinisk försämring hos en patient är av

    stor vikt för att minska lidande och förhindra allvarliga komplikationer. För detta har flera

    skattningsinstrument utvecklats, däribland olika early warning score-system. Dessa har

    implementerats på flera håll i världen men det finns indikationer på att det brister i

    följsamheten till dessa.

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka följsamheten till Early Warning Scores samt de

    faktorer som påverkar följsamheten.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar

    inkluderades. Studierna hade kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser. Artiklarna söktes

    i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. En innehållsanalys av studiernas

    resultat genomfördes och resultatet sammanställdes i ett antal kategorier.

    Resultat: Följsamheten visade sig vara högre till observationer av patientens vitalparametrar

    än till de åtgärdsriktlinjer som finns. Faktorer som påverkar följsamheten var sjuksköterskans

    kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, bemanning, felkalkylering, dokumentation

    och rapportering.

    Konklusion: Följsamhet till EWS brister på många sätt och flera faktorer påverkar

    följsamheten. Faktorerna som påverkade följsamheten är sjuksköterskans kliniska erfarenhet,

    samarbete mellan professioner, felkalkylering, bemanning, dokumentation och rapportering.

  • 278.
    Eriksson, Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Laitinen, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bemötande i vården vid övervikts- och fetmaproblematik En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma orsakar idag fler dödsfall än undervikt. Det är ett

    folkhälsoproblem som ökar över hela världen. Övervikt och fetma leder till såväl

    fysiska som psykiska problem och besvär för den drabbade. Forskning har visat att

    patienter med övervikt eller fetma upplever mest stigmatisering i vuxen ålder.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bemötandet av patienter

    med övervikts- och fetmaproblematik ur patientens och vårdpersonalens

    perspektiv.

    Metoder: En litteraturöversikt.

    Resultat: Det framkom att patienter med högre BMI upplevde negativt bemötande

    från vårdpersonal, att de inte blev hörda. Patienterna sökte inte gärna vård. Det

    framkommer att vårdpersonalen hade en negativ attityd till patienter med övervikt

    eller fetma och ville helst inte vårda dessa.

    Slutsats: Patienter med övervikt eller fetma är en utsatt patientgrupp i såväl

    samhälle som inom vården. Patienterna upplever att de inte blir hörda och inte blir

    tagna på allvar. Vårdpersonal är enig om att vården måste hjälpa dessa patienter,

    trots det uppger en stor del av vårdpersonal att de inte vill vårda patienter med

    övervikt eller fetma relaterat till tidsbrist.

  • 279.
    Eriksson, Tim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Brobäck, Alexander
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Livskvalitet hos barn med akut lymfatisk leukemi: Litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi utgör 80% av barnleukemier. Behandlingen

    sker till största del med cytostatika i olika kombinationer, vilket mer eller mindre

    ger biverkningar som påverkar barnet. På senare tid har forskning medfört ökad

    överlevnad vilket medför andra utmaningar för att tillfredsställa barns behov och

    främja barnets perspektiv och upplevelse av livskvalitet.

    Syfte: Att beskriva livskvalitet hos barn som diagnostiserats med akut lymfatisk

    leukemi.

    Metod: En litteraturstudie som grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar med

    kvantitativ och/eller kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat: Barn som behandlades för akut lymfatisk leukemi hade påverkan på

    psykisk och fysisk livskvalitet samt sömn. Vanligt var sömnstörningar, trötthet,

    utmattning, oro och ångest vilket påverkade barnets upplevda livskvalitet.

    Livskvaliteten påverkades främst initialt men förbättras med tiden trots negativa

    upplevelser av sjukdom och behandling.

    Slutsats: Barn under behandling upplevde sämre livskvalitet. Succesivt med tiden

    för behandling förbättrades upplevelsen av livskvaliteten och vid avslutad

    behandling hade de flesta uppnått liknande livskvalitet som barn i motsvarande

    ålder.

  • 280.
    Eriksson, Tobias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Landberg, Zackarias
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Illamående vid Palliativ Vård: En Litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Symtomkontroll är en viktig del i den palliativa vården. Sjuksköterskan har en central roll i denna vård. Fokus inom tidigare forskning har legat på smärthantering och därför gjordes denna litteraturöversikt som belyser vikten av hantering av illamående i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka förekomsten av illamående hos palliativa patienter samt sammanställa sjuksköterskans kunskap kring hantering av dessa patienters illamående inom hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 16 artiklar.  Resultat: Förekomsten av illamående hos palliativa patienter i litteraturöversikten var mellan 7-40 %. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att de har god kunskap för att kunna symtomskatta, behandla och utvärdera behandling av illamående i palliativ vård. Det visade även en skillnad av sjuksköterskors upplevda kunskap kring palliativ vård beroende på arbetslivserfarenhet.  Det framkom i resultatet att symtomskattning inte alltid utfördes och att validerade skattningsinstrument för illamående inte alltid användes. En del palliativa patienter är medicinskt underbehandlade och utvärdering av behandling av illamående förekom inte alltid hos palliativa patienter i hälso- och sjukvården. Resultatet visade även på skillnader i hantering av illamående utifrån kön och ålder.  Konklusion: Sjuksköterskorna hade mer kunskap om symtomhantering desto mer erfarenhet de hade. Det behövs mer utbildning för att hantera illamående, både på grundnivå inom sjuksköterskeprogrammet men även fortsatt utbildning på arbetsplatserna. Det behövs mer forskning inom detta för att identifiera mer exakt vilken kunskap sjuksköterskor saknar. Det behövs även mer forskning för att undersöka hur sjuksköterskan fastställer illamåendets orsak.

  • 281.
    Erkers, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rupertsson, Elisabet
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Missbruk och beroende hos legitimerad vårdpersonal – En enkätstudie.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet var att undersöka vilken kännedom och hantering av rutiner samt vilket preventivt arbete som legitimerad vårdpersonal i ledarställning inom primärvård har om missbruk och beroende hos anställd legitimerad vårdpersonal.

    Metod:

    Studien har genomförts som en deskriptiv enkätstudie. En kvantitativ metod valdes för att få nå en större population under en kort tidsperiod.

    Resultat:

    I studien framkom att majoriteten av de tillfrågade respondenterna i ledarställning hade ledarskapsutbildning och det ingick för de flesta om missbruk och beroende. Studien visar att de arbetar mer eller mindre preventivt med missbruk och beroendefrågor hos sin personal. Det framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning anser sig ha tillräcklig kännedom om missbruk och beroende. De belyser vikten av vidareutbildning inom området samt att de behövs diskuteras mer på arbetsplatsträffar om missbruk och beroende.

    Slutsats:

    I studien framkommer att de arbetar preventivt genom att använda den lokala rutin som finns rörande alkohol och missbruk. De lokala rutinerna hos landstinget och kommunerna skiljer sig åt då landstinget har en gemensam rutin för hela Dalarna, medan kommunerna har egna rutiner. Vidare framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning har kunskap om missbruk och beroende.

  • 282.
    Erlandsson, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johnson, Marit
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans arbete med, och erfarenhet av livsstilsförändringar hos patienter med pre-diabetes: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans arbete med, och erfarenhet av livsstilsförändringar hos patienter med pre-diabetes inom primärvården. Metod var en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes, intervjumaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienter med pre-diabetes oftast upptäcktes i samband med årskontrollen hypertoni eller då de sökte för andra besvär. Blodsockret kontrollerades på patienter med riskfaktorer. Det var diabetessköterskan som tog hand om patienterna och gav information om pre-diabetes, typ 2-diabetes, samt råd vad gäller livsstilsförändringar. De använde sig av olika pedagogiska verktyg och metoder i arbetet med att förebygga typ 2-diabetes hos patienter med pre-diabetes. Hur ofta dessa patienter följdes upp var individuellt. Att få patienten att förstå betydelsen av livsstilsförändringar upplevdes som en utmaning. Tid- och resursbrist nämndes som hinder i det förebyggande arbetet men ändå upplevdes möjligheterna som många. Slutsats är att om strukturerade rutiner för upptäckt av pre-diabetes och förebyggande av typ 2-diabetes fanns skulle patienter med pre-diabetes hittas tidigare. Därmed skulle onödigt lidande för patienten och de samhällskostnader som typ 2-diabetes medför minska.

  • 283.
    Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Karolinska Institutet; Mälardalen University.
    Christensson, Kyllike
    Dsilna, Ann
    Jonsson, Baldvin
    Do caregiving models after caesarean birth influence the infant's breathing adaptation and crying? A pilote study2008Inngår i: Journal of Children's and Young People's Nursing, ISSN 1753-1594, Vol. 2, nr 1, s. 7-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 284.
    Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Karolinska institutet.
    Christensson, Kyllike
    Fagerberg, Ingegerd
    Fatherhood as taking the child to oneself: A phenomenological observation study after caesarean birth2006Inngår i: Indo-Pacific Journal of Phenomenology, ISSN 2079-7222, E-ISSN 1445-7377, Vol. 6, nr 2, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 285.
    Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Mälardalen University.
    Christensson, Kyllike
    Fagerberg, Ingegerd
    Fathers' lived experience of getting to know their baby while acting as primary caregivers immediately following birth2008Inngår i: Journal of Perinatal Education, ISSN 10581243, Vol. 17, nr 2, s. 28-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 286.
    Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Dsilna, Ann
    Fagerberg, Ingegerd
    Christensson, Kyllike
    Skin-to-skin with the father after cesarean birth and its effect on newborn crying and prefeeding behavior2007Inngår i: Birth, ISSN 0730-7659, E-ISSN 1523-536X, Vol. 34, nr 2, s. 105-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 287.
    Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Mälardalen University.
    Fagerberg, Ingegerd
    Mothers' lived experiences of co-care and part-care after bith, and their strong desire to be close to their baby2005Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 21, nr 2, s. 131-138Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 288.
    Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Häggström-Nordin, Elisabet
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Prenatal parental education from the perspective of fathers with experience as primary caregiver immediately following birth: a phenomenographic study2010Inngår i: The Journal of Perinatal Education, ISSN 1058-1243, Vol. 19, nr 1, s. 19-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this phenomenographic study was to capture fathers' conceptons of parental educatio topics illuminated by their experiences as primary caregiver of their child immediately following bith. Fifteen fathers were interviewed between 8 days and 6 weeks after the birth of their child. For further information go to abstract in the article.

  • 289. Estabrooks, Carole A
    et al.
    Derksen, Linda
    Winther, Connie
    Lavis, John N
    Scott, Shannon D
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Profetto-McGrath, Joanne
    The intellectual structure and substance of the knowledge utilization field: a longitudinal author co-citation analysis, 1945 to 20042008Inngår i: Implementation science : IS, ISSN 1748-5908, Vol. 3, s. 49-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It has been argued that science and society are in the midst of a far-reaching renegotiation of the social contract between science and society, with society becoming a far more active partner in the creation of knowledge. On the one hand, new forms of knowledge production are emerging, and on the other, both science and society are experiencing a rapid acceleration in new forms of knowledge utilization. Concomitantly since the Second World War, the science underpinning the knowledge utilization field has had exponential growth. Few in-depth examinations of this field exist, and no comprehensive analyses have used bibliometric methods.

    METHODS: Using bibliometric analysis, specifically first author co-citation analysis, our group undertook a domain analysis of the knowledge utilization field, tracing its historical development between 1945 and 2004. Our purposes were to map the historical development of knowledge utilization as a field, and to identify the changing intellectual structure of its scientific domains. We analyzed more than 5,000 articles using citation data drawn from the Web of Science. Search terms were combinations of knowledge, research, evidence, guidelines, ideas, science, innovation, technology, information theory and use, utilization, and uptake.

    RESULTS: We provide an overview of the intellectual structure and how it changed over six decades. The field does not become large enough to represent with a co-citation map until the mid-1960s. Our findings demonstrate vigorous growth from the mid-1960s through 2004, as well as the emergence of specialized domains reflecting distinct collectives of intellectual activity and thought. Until the mid-1980s, the major domains were focused on innovation diffusion, technology transfer, and knowledge utilization. Beginning slowly in the mid-1980s and then growing rapidly, a fourth scientific domain, evidence-based medicine, emerged. The field is dominated in all decades by one individual, Everett Rogers, and by one paradigm, innovation diffusion.

    CONCLUSION: We conclude that the received view that social science disciplines are in a state where no accepted set of principles or theories guide research (i.e., that they are pre-paradigmatic) could not be supported for this field. Second, we document the emergence of a new domain within the knowledge utilization field, evidence-based medicine. Third, we conclude that Everett Rogers was the dominant figure in the field and, until the emergence of evidence-based medicine, his representation of the general diffusion model was the dominant paradigm in the field.

  • 290. Estabrooks, Carole A
    et al.
    Midodzi, William K
    Cummings, Greta G
    Wallin, Lars
    Karolinska Institutet.
    Predicting research use in nursing organizations: a multilevel analysis2007Inngår i: Nursing Research, ISSN 0029-6562, E-ISSN 1538-9847, Vol. 56, nr 4 Suppl, s. 7-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: No empirical literature was found that explained how organizational context (operationalized as a composite of leadership, culture, and evaluation) influences research utilization. Similarly, no work was found on the interaction of individuals and contextual factors, or the relative importance or contribution of forces at different organizational levels to either such proposed interactions or, ultimately, to research utilization.

    OBJECTIVE: To determine independent factors that predict research utilization among nurses, taking into account influences at individual nurse, specialty, and hospital levels.

    DESIGN: Cross-sectional survey data for 4,421 registered nurses in Alberta, Canada were used in a series of multilevel (three levels) modeling analyses to predict research utilization.

    METHODS: A multilevel model was developed in MLwiN version 2.0 and used to: (a) estimate simultaneous effects of several predictors and (b) quantify the amount of explained variance in research utilization that could be apportioned to individual, specialty, and hospital levels.

    FINDINGS: There was significant variation in research utilization (p <.05). Factors (remaining in the final model at statistically significant levels) found to predict more research utilization at the three levels of analysis were as follows. At the individual nurse level (Level 1): time spent on the Internet and lower levels of emotional exhaustion. At the specialty level (Level 2): facilitation, nurse-to-nurse collaboration, a higher context (i.e., of nursing culture, leadership, and evaluation), and perceived ability to control policy. At the hospital level (Level 3): only hospital size was significant in the final model. The total variance in research utilization was 1.04, and the intraclass correlations (the percent contribution by contextual factors) were 4% (variance = 0.04, p <.01) at the hospital level and 8% (variance = 0.09, p <.05) at the specialty level. The contribution attributable to individual factors alone was 87% (variance = 0.91, p <.01).

    CONCLUSIONS: Variation in research utilization was explained mainly by differences in individual characteristics, with specialty- and organizational-level factors contributing relatively little by comparison. Among hospital-level factors, hospital size was the only significant determinant of research utilization. Although organizational determinants explained less variance in the model, they were still statistically significant when analyzed alone. These findings suggest that investigations into mechanisms that influence research utilization must address influences at multiple levels of the organization. Such investigations will require careful attention to both methodological and interpretative challenges present when dealing with multiple units of analysis.

  • 291. Estenberg, Ida
    et al.
    Gillberg, Amanda
    Hur sjuksköterskor kan främja egenvård hos vuxna patienter med hypertoni: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan kan främja egenvård hos vuxna patienter med hypertoni.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes och tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet, varav nio kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar.

    Resultat: Som svar på frågeställningen bildades fem kategorier: Sjuksköterskans förhållningssätt, information och utbildning, stödja och motivera, uppföljning och regelbundenhet samt engagera anhöriga. En av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att främja patienter till egenvård vid hypertoni. Patienternas delaktighet och egna vilja är av betydelse för utförandet av egenvården. Sjuksköterskan ska skapa ett förtroende hos patienterna samt stödja, motivera, informera och utbilda patienterna om egenvård. Sjuksköterskan ska ge uppföljning så patienterna inte skall tappa motivationen till att utföra egenvård. Även anhörigas delaktighet främjar till egenvård vid hypertoni.

    Slutsats: Sjuksköterskan behöver sätta patienten i fokus samt i första hand utgå från patientens egna behov för att kunna främja till egenvård. Sjuksköterskan behöver aktivt arbeta med att informera och utbilda patienter med hypertoni för att öka patienters förståelse för sjukdomen och dess behandling. Genom att öka patienters förståelse kan sjuksköterskan främja till egenvård hos patienterna med hypertoni.

  • 292.
    Etnell, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Liedbäck, Sofia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av sjuksköterskors information ochstöd i samband med hjärtkirurgi – en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa hur patienter upplever sjuksköterskors information och stöd isamband med hjärtkirurgi.Metod: Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt som bygger på 17vetenskapliga artiklar, åtta stycken med kvalitativ ansats, åtta stycken med kvantitativ ansatsoch en med mixad ansats.Resultat: Resultatet visar att patienterna till stor del var nöjda med informationen de fick.Brister ses gällande information om återhämtning efter operationen och känslomässigaeffekter som kan uppkomma i samband med hjärtkirurgi. Studien visade även att patienterfick bra stöd före och under inläggning på sjukhuset. Patienterna upplevde respekt ochlyhördhet från sjuksköterskorna. Resultatet visade att hög arbetsbelastning hossjuksköterskorna påverkade patienternas upplevelse av information och stöd. Brist påinformation och stöd kunde kopplas ihop med oro och ångest hos patienten.Slutsats: Det visade sig att de flesta av patienterna var nöjda med informationen och stödetfrån sjuksköterskor. Brister i sjuksköterskans information upplevdes inte lika stor som brister isjuksköterskans stöd. Det gjorde att patienter sökte stöd från närstående och andra patienter.Patienternas upplevelse av vården påverkas av sjuksköterskornas information och stöd.

  • 293.
    Evenius, Magdalena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lind, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av att ha barn med anorexia nervosa och deras stödbehov: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Incidensen vid anorexia nervosa (AN) är uppskattningsvis åtta fall per hundratusen invånare och år. Flickor är det kön som är kraftigt överrepresenterade vid AN, då det är tio gånger vanligare hos flickor jämfört med pojkar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med anorexia nervosa och hur sjuksköterskan kunde stödja föräldrarna utifrån föräldrarnas perspektiv.

    Metod: Studien var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 kvalitativa studier, en kvantitativ studie samt en mixad metod studie.

    Resultat: Föräldrarna upplevde en emotionell känsla av skuld och skam, oro och ångest, frustration och maktlöshet. Föräldrar upplevde även social isolering samt att föräldrarollen blev påverkad till stor del negativt. I kontakt med hälso- och sjukvården upplevde föräldrar en negativitet, då de inte blev tagna på allvar samt att deras oro förminskades. Föräldrarna önskade mer tydlig information, samtalsstöd, att de blev sedda som individer, en tydlig struktur i kontakten med hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal hade ett professionellt förhållningssätt.

    Slutsats: När ett barn drabbas av AN påverkar sjukdomen i stor grad hela familjen, föräldrar upplever en stor emotionell påverkan samt förändring i relationer utanför familjen. Föräldrar upplever ett stort lidande och de är i behov av ett adekvat stöd från exempelvis sjuksköterskan. AN är en livshotande sjukdom och föräldrar är oroliga över prognos och medicinska komplikationer, sjuksköterskan bör därmed erbjuda korrekt och tydlig information om sjukdomen och dess behandling.

  • 294.
    Ewertzon, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andershed, B.
    Svensson, E.
    Lützen, Kim
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Family member's expectation of the psychiatric healthcare professionals' approach towards them2011Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 18, nr 2, s. 146-157Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The importance of involving family members in the care of individuals with schizophrenia or other psychotic illnesses has received increasing attention within psychiatric healthcare services. However, investigations among family members suggest that they often experience a lack of involvement. The professionals' approach towards them may have bearing on whether they feel involved or not. The aim of this survey was to investigate what aspects family members of individuals receiving psychiatric care ascribe as important in relation to the healthcare professionals' approach towards them and how these aspects agree with their actual experiences. Seventy family members of individuals with schizophrenia or other psychotic illnesses from various parts of Sweden replied to a questionnaire that was developed in order carry out this survey. Results of this survey suggest that the participants valued openness, confirmation, cooperation and continuity as important aspects in the professionals' approach towards them. The results also show a low level of agreement between the participants' actual experience of the professionals' approach and what they consider as important. The knowledge produced in this survey can contribute to an understanding of the expectations family members have regarding the professionals' approach towards them. Such knowledge plays an important role in contributing to the development of a family-focused perspective within psychiatric healthcare services. Abstract The importance of involving family members in the care of individuals with schizophrenia or other psychotic illnesses has received increasing attention within psychiatric healthcare services. However, several studies suggest that family members often experience a lack of involvement. Furthermore, research indicates that family members' experience of the professional's approach has bearing on whether they feel involved or not. Thus, the aims of this study were to investigate the level of importance that the family members of individuals with schizophrenia or other psychotic illnesses ascribe to the professionals' approach, the level of agreement between their experiences and what they consider as important, and aspects they consider to be important with regards to contact with professionals. Seventy family members from various parts of Sweden participated. Data were collected by the Family Involvement and Alienation Questionnaire and open-ended questions. The median level and quartiles were used to describe the distribution, and percentage agreement was analysed. Open-ended questions were analysed by qualitative content analysis. The results reveal that the majority of the participants consider Openness, Confirmation, and Cooperation as important aspects of a professional's approach. Continuity emerged as an additional aspect. The results show a low level of agreement between the participants' experience and what they consider as important.

  • 295.
    Ewertzon, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lützen, Kim
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Svensson, E.
    Andershed, B.
    Family members' involvement in psychiatric care: experiences of the healthcare professionals' approach and feeling of alienation2010Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 17, nr 5, s. 422-432Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The results contribute knowledge of family member's (from a large geographic area) experiences of psychiatric healthcare professionals' approach towards them, an approach that is characterized by 'Openness', 'Confirmation' and 'Cooperation'. The results contribute knowledge that their experiences of the professional's approach is partly associated with a feeling of being alienated from professional care, characterized by 'Powerlessness' and 'Social isolation'. The result also contributes knowledge of relationships between family member's level of satisfaction in their contact with psychiatric care and their experience of the healthcare professionals' approach and feeling of alienation. Abstract The involvement of family members in psychiatric care is important for the recovery of persons with psychotic disorders and subsequently reduces the burden on the family. Earlier qualitative studies suggest that the participation of family members can be limited by how they experience the professionals' approach, which suggests a connection to the concept of alienation. Thus, the aim of this study was in a national sample investigate family members' experiences of the psychiatric health care professionals' approach. Data were collected by the Family Involvement and Alienation Questionnaire. The median level and quartiles were used to describe the distributions and data were analysed with non-parametric statistical methods. Seventy family members of persons receiving psychiatric care participated in the study. The results indicate that a majority of the participants respond that they have experiencing a negative approach from the professionals, indicating lack of confirmation and cooperation. The results also indicate that a majority of the participants felt powerlessness and social isolation in the care being provided, indicating feelings of alienation. A significant but weak association was found between the family members' experiences of the professionals' approach and their feelings of alienation.

  • 296.
    Fagrell, Dea
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjödén, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandling vid depression: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är ett världsproblem i dagens samhälle och mer än 350 miljoner människor är drabbade. Negativa tankar, dålig självkänsla, orkeslöshet och apati kan vara en del av symtombilden. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den mentala hälsan hos den friska människan och kan även rekommenderas som behandling vid depression. Personcentrerad vård innebär att personens egen upplevelse av sin unika situation sätts i fokus, på så sätt kan välbefinnandet öka och personen får mer inflytande i sin vård samt blir bekräftad och sedd.

    Syfte: Beskriva hur patienter med depression upplever fysisk aktivitet som behandling vid depression.

    Metod: En litteraturöversikt grundad på 16 vetenskapliga artiklar insamlade från databaserna CINAHL och PsycINFO. Dessa analyserades i fem steg och därefter skapades teman.

    Resultat: Patienter med depression upplevde förbättring av tillståndet med hjälp av fysisk aktivitet. Ökat psykiskt välbefinnande, distraktion av negativa tankemönster, förbättrat självförtroende och förbättrad sömn beskrevs. Hinder för utövning av fysisk aktivitet upplevdes vara prestationsångest och brist på självförtroende. Individanpassning, motiverande strategier, exempelvis strukturerade träningsprogram, samt upplevda positiva resultat upplevdes öka motivationen hos patienter med depression.

    Slutsats: Fysisk aktivitet har positiv inverkan på personer med depression och förbättrar välbefinnandet. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna se bakomliggande orsaker till varför personer med depression ibland utför fysisk aktivitet i mindre grad. Genom individanpassade, motiverande och tydliga strategier kan optimala förutsättningar ges för att förbättra depressionen för dessa personer över tid. Genom att sjuksköterskan arbetar personcentrerat med att motivera och stödja till fysisk aktivitet kan personer med depression känna sig bekräftade, sedda, respekterade samt uppleva förhöjt psykiskt välbefinnande.

  • 297.
    Falegård Johansson, Mikaela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Skansgård, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av parenteral nutrition för patienter i livets slutskede: En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parenteral nutrition ges till patienter

    som befinner sig i livets slutskede även om den medicinska nyttan är oklar.

    Syfte: Att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors

    erfarenheter av vad som är betydelsefullt i arbetet med parenteral nutrition för

    patienter i livets slutskede.

    Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Tretton artiklar med

    kvalitativ och kvantitativ design valdes ut. Artiklarna söktes på databaserna

    CINAHL och Pubmed

    Resultat: Delaktighet i vårdteam var av stor betydelse, ett fungerade samarbete där

    sjuksköterskan ville och fick möjlighet att arbeta som omvårdnadsansvarig

    upplevdes av sjuksköterskan resultera i god personcentrerad vård. Erfarenhet och

    egna känslor spelar en betydande roll i hur mycket sjuksköterskan vågar och vill

    vara delaktig i beslut angående PN i livets slutskede, och vilken relation som

    skapas med patientens närstående.

    Slutsats: Ökad kunskap om parenteral nutrition i livets slutskede och

    personcentrerad vård behövs för att sjuksköterskorna ska våga vara aktivt delaktig

    och stärka patienten i livets slutskede.

  • 298.
    Falk, Amanda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lowén, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med en abort: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Globalt genomfördes ungefär 56 miljoner aborter år 2014 och i Sverige genomförs årligen omkring 35–38000 aborter. Det finns olika anledningar till att kvinnorna väljer att avbryta sina graviditeter. Några av sakerna är att det är fel tidpunkt i livet, socioekonomiska faktorer, brist på utbildning och att förhållandet till partnern inte är stabilt. Det finns studier som visat att en av fyra kvinnor och endast hälften av deras partners, varit nöjda med vården vid en abort. Det är därför viktigt att belysa kvinnors upplevelser av omvårdnaden och öka kunskapen hos sjuksköterskor om hur de bäst kan stödja kvinnor som genomgår en abort.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med en abort.

    Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

    Resultat: Kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med en abort var främst att de fick en bristande information och en otillräcklig smärtlindring. Resultatet visade även att det är viktigt att få ett bra stöd och ett neutralt och icke-dömande bemötande från sjuksköterskor och närstående. Det var även viktigt för kvinnor att få bestämma över sin egen abort.

    Slutsats: En abort är komplex då det innebär både fysisk och emotionell smärta. Det är viktigt att kvinnorna får information om aborten och hur den kan påverka dem fysiskt och emotionellt. Sjuksköterskor måste även vara anpassningsbara och lyhörda för olika behov, samt ge ett professionellt och neutralt stöd. Detta eftersom en abort ofta är fylld av skuld och skam.

  • 299.
    Falkenström, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Hein, Terese
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av fosterrörelser och upplevd anknytning med mindfetalness2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rörelsemönstret är unikt för varje enskilt barn och så även kvinnans upplevelse av fosterrörelser. Kännedom om rörelsemönstrets intensitet samt duration, ger viktig information om det ofödda barnets välmående. Olika metoder för att dokumentera barnets rörelsemönster används hos de gravida kvinnorna. Självskattningsmetoden mindfetalness innebär att uppmärksamhet riktas mot fosterrörelsernas styrka, typ och frekvens.

     

    Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av fosterrörelser och upplevd anknytning med mindfetalness som självskattningsmetod.

     

    Metod: Crossover trial med en kvalitativ och abduktiv ansats. Som analysmetod användes systematisk textkondensering.

     

    Resultat: Tre huvudkategorier samt sex underkategorier kunde identifieras i resultatet. Resultatet visar att trygghet var en viktig faktor till varför kvinnorna ville känna fosterrörelser, vilket även upplevdes som fantastiskt. Lätta, stretchande och starka rörelser, blev mest förekommande i beskrivningarna. Mindfetalness hjälpte kvinnorna att känna kontakt med sitt barn och skapa en förväntan.

     

    Slutsats: Mindfetalness kan vara en bra metod för att hjälpa kvinnan att stärka sin anknytning till det ofödda barnet och hennes självförtroende. Befinna sig i nuet och ta sig tid till att lära känna sitt barn och dess rörelser, kan vara till stor hjälp i anknytningsprocessen. Fosterrörelser är unika och barnmorskan kan använda sig av mindfetalness, för att få information om rörelsemönstret samt vid behandlingen av kvinnan.

     

    Klinisk tillämpbarhet: Det finns begränsad forskning kring ämnet mindfetalness och författarna anser att det behövs ytterligare forskning kring ämnet för att det ska användas i klinisk verksamhet.

  • 300.
    Fernström, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ylitalo, Anitta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Skolsköterskans erfarenhet av kommunikation med vårdnadshavare gällande ohälsa hos elev i kommunal grundskola: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av kommunikation med vårdnadshavare gällande ohälsa hos elev i kommunal grundskola.

    Metod: En kvalitativ deskriptiv metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju skolsköterskor. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys av manifest inriktning.

    Resultat: Skolsköterskornas upplevelse av kommunikation i denna studie visar att det var betydelsefullt att finnas tillgänglig och nåbar för vårdnadshavaren. En rak, ärlig och informativ kommunikation bidrog till gemensam förståelse i relationen. Skolsköterskorna belyste vikten av att bekräfta, ge råd och stöd i föräldraskapet samt betydelsen av att ge positiv feedback. Skolsköterskorna exemplifierade försvårande faktorer i kommunikationen ur flera aspekter. Kommunikationen påverkades negativt då förnekelse till hälsoproblem fanns hos vårdnadshavare. Stora krav på skolsköterskans flexibilitet och tolerans ställdes. Även språkförbistringar ansågs vara ett växande problem.

    Konklusion: Skolsköterskornas upplevelse av att vara tillgänglig för vårdnadshavare ansågs mycket betydelsefullt för en fortsatt god kommunikation och ett gott samarbete. En relation med öppen, ärlig och förtroendeingivande kommunikation gjorde det möjligt för vårdnadshavaren att bli lyssnad på och där även skolsköterskorna kunde göra sig förstådda. En empatisk förmåga för vårdnadshavarens situation och förutsättningar ansågs vara av stor vikt. Upplevelsen av otillräcklighet blev särskilt märkbart i mötet med nyanlända där kommunikationen blev svårförstådd då resurser som exempelvis tolkstöd inte alltid fanns till hands.

3456789 251 - 300 of 904
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf