du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1887
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Brosius, Anders
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Markus, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av bedsiderapportering: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att sammanställa aktuella studier kring patienters erfarenhet och upplevelse av bedsiderapportering inom sjukhusvård.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 16 vetenskapliga artiklar, åtta kvalitativa, sju kvantitativa och en med blandad metod. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades via en innehållsanalys, utifrån analysen skapades fem teman.

    Resultat: Fem teman skapades utifrån resultatet: bemötande och kommunikation, tidsåtgång, delaktighet, trygg och säker vård samt konfidentiell information. Patienterna var generellt positiva till metoden och upplevde sig delaktiga i sin vård. De uppgav att informationsöverföringen mellan sjuksköterska och patient var en viktig aspekt som bidrog till en känsla av delaktighet och en säker vård. Tidsbrist i samband med rapporteringarna samt att sjuksköterskorna använde ett svårförståeligt språkbruk var brister som togs upp av patienterna relaterat till metoden.

    Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskorna strävar efter att skapa en maktbalans i relationen med patienten. Detta kan uppnås genom att ge tid och genom att anpassa språkbruket för den unika patienten. Denna litteraturöversikt kan bidra med förståelse för hur patienter kan uppleva bedsiderapportering och vilka faktorer som kan främja samt hämma delaktighet. Resultatet kan användas som en vägledning vid införandet av metoden i klinisk praxis.

  • 252.
    Broström, Britt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ernstsson, Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Postoperativ smärta: Metoder för bedömning och omvårdnadsåtgärder: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postoperativ smärta är ofta underbehandlad. Det finns flera

    orsaker till varför det är viktigt med en god smärtlindring efter operation.

    Dels lindring av den akuta smärtan men även för att förebygga

    komplikationer och långvarig smärta.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av och omvårdnadsåtgärder

    vid postoperativ smärta hos vuxna patienter.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 artiklar, publicerade mellan år

    2010-2016. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och Web of

    Science.

    Resultat: Sjuksköterskans förhållningssätt samt tid för att skapa en relation

    med patienten, är en förutsättning för korrekt smärtbedömning. Förutom

    administrering av analgetika finns det omvårdnadsåtgärder som kan lindra

    smärta som sjuksköterskan kan använda sig av, till exempel lägesändringar

    eller att ge information.

    Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans

    smärtbedömning, varav patientens delaktighet och sjuksköterskans

    förhållningssätt är viktiga komponenter. Även omvårdnadsåtgärder kan

    lindra smärta.

  • 253.
    Brottare, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes och vårdpersonals erfarenheter av kommunikation i den palliativa vården – En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt:

    Det innebär ofta en svår sorg för närstående när en älskad persons liv snart är slut, vilket också innebär att det liv man tillsammans har delat närmar sig sitt slut. I enlighet med en personcentrerad vård ska vårdpersonalen arbeta för ett partnerskap mellan närstående, patient och vårdpersonal. I palliativ vård tar närstående ofta ett stort ansvar för patientens omvårdnad, samtidigt som de befinner sig i kris och därmed har ett behov av stöd och information. Vårdinsatser till patienten baseras ofta på vilka behov närstående kommunicerat att finns. För att bedriva en personcentrerad vård är det därför av vikt att tydliggöra vilka erfarenheter närstående och vårdpersonal har av kommunikation i den palliativa vården.

    Syfte:

    Syftet var att sammanställa studier som beskriver hur kommunikation erfars av närstående och vårdpersonal i palliativ vård.

    Metod:

    En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar vilka samtliga hämtades i databasen CINAHL. Artiklarna var av kvalitativ- och kvantitativ design.

    Resultat

    : Det har positiv betydelse för patient och närstående att initialt redan vid ett brytpunktssamtal inkludera närstående. Strukturerade samtalsmodeller gynnande kommunikationen mellan närstående och vårdpersonal. Det ansågs svårt att strukturera hur en fungerande kommunikation ska se ut, eftersom kommunikation sker på individnivå.

    Konklusion:

    Kvaliteten på kommunikationen skiljde sig åt beroende om vårdpersonalen arbetade inom specialiserad palliativ vård eller inte. Vid otrygghet och oro hos de närstående smittade det av sig på patienterna. Vårdpersonal upplevde skillnader på vad patienterna själva önskade för insatser och vad närstående förmedlade att patienterna behövde.

  • 254.
    Bröms, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Låås, Mia
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Prevention av stora perinealbristningar vid Sveriges förlossningsavdelningar: En kartläggningsstudie2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV från 2,6% till 4,2% mellan åren 1994-2004. Årligen är det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det är en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige. Metod: Deskriptiv kartläggningsstudie med induktiv ansats. Det är en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes. Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien. Respondenterna var chefsbarnmorskor, avdelningschefer och enhetschefer. Av deltagande förlossningsavdelningar var det 12 (32%) som har någon form av vårdprogram för perinealskydd, många svarar att barnmorskorna utför perinealskydd på rutin. Dock var det inte vedertaget att alltid hålla perinealskydd vid 8% av avdelningarna. 18 avdelningar svarade JA på frågan om särskilda handgrepp användes och då uppgavs Ritgens handgrepp, det norska handgreppet och det finska handgreppet. 74 % använder sig av även andra metoder än handgrepp, framför allt värme (varma handdukar, dukar, handskar, kompresser) som hålls över perineum. Många tog upp vikten av god kommunikation och att hjälpa kvinnan att krysta i rätt tid. Förlossningsställningar som många använde sig av var sidoläge och knästående, medan andra hävdade att knästående ej användes pågrund av den ökande risken för bristningar. 71% av deltagande avdelningar får kontinuerlig utbildning och då nämndes främst workshops och utbildningsdagar. Slutsats: Metoder för att skydda perineum varierar mellan förlossningsavdelningarna i Sverige. På flera av Sveriges förlossningsavdelningar är det inte vedertaget att alltid använda perinealskydd vid normal förlossning. Vad som orsakar detta tros vara att en del barnmorskor, under utbildningen, fått lära sig att inte hålla perinealskydd. Klinisk implikation: Nationella rikitlinjer angående perinealskydd skulle vara av värde för att kunna erbjuda kvinnan vård på samma villkor landet över. Det är av stor vikt att den förlösande barnmorskan är uppmärksam på riskfaktorerna.

  • 255.
    Burlin, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Melander, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akupunkturbehandling vid långvarigt smärttillstånd: Litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid. Resultatet visade att akupunkturbehandling ger en tillfredställd effekt vid långvarig smärta oberoende av akupunkturteknik. Shamakupunktur ger dock inte lika effektiv smärtlindring som äkta akupunktur. Effekten av akupunkturbehandling som smärtlindring kvarstår upp till ett år men avtar över tid. Slutsatsen är att smärtlindringen är mest effektiv direkt efter avslutad behandling, och fungerar på de olika smärtlokalisationer som inkluderats i litteraturstudien.

  • 256.
    Bursell, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Elverson, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning.: - En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är

    sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att

    bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa

    väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av

    sin vistelse på akutmottagningen.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters

    upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed

    användes för att söka efter artiklar.

    Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid,

    kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade

    att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda

    med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information

    påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information

    om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en

    känsla av vara bortglömd hos patienterna.

    Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor

    kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt.

    Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge

    patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen.

  • 257.
    Busk, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Edvall, Anne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Fram till 1950-talet sågs smärta som ett fysiskt problem men då började smärtan även ses som flerdimensionell. Hos patienter i palliativ vård är flerdimensionell smärta vanligt förekommande. Palliativ vård skall ske utifrån fyra hörnstenar som bygger på symtomlindring, teamarbete, kontinuitet och kommunikation samt stöd till närstående.

    Syfte:

    Syftet är att sammanställa forskning kring vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod.

    Resultat:

    I resultatet framgår ett flertal komplementära omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter inom palliativ vård. Kunskap om smärtans dimensioner och smärtbedömning är en förutsättning för att uppnå optimal smärtlindring. Ett bra teamarbete, psykosocialt stöd samt god kommunikation mellan patienten och vårdteamet är av betydelse i palliativ vård.

    Konklusion:

    Patienten bör ha en grundläggande farmakologisk smärtlindring och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder bör finnas som komplement i smärtbehandlingen. Det behövs mer forskning och kunskap om dessa omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan implementeras i palliativ vård. Mer kunskap om smärtans dimensioner och kunskap om smärtskalor så att korrekt smärtbedömning kan göras.

  • 258.
    Busk, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sigfrids, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av vård i livet slut på somatisk vårdavdelning – En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående.

  • 259.
    Butkute Steponavicius, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur sjuksköterskan kan motivera vuxna patienter med Diabetes Mellitus typ II att ändra sin livsstil genom kost- och motionsvanor: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ II diabetes är en sjukdom som kan påverkas av vissa livsstilsfaktorer, till

    exempel rökning, fysisk inaktivitet, fel kost, övervikt, stort alkoholintag och högt blodtryck.

    Behandling för Diabetes Mellitus typ II börjar med förändring av sin livsstil, det vill säga

    icke-farmakologiskt behandling genom att framförallt förändra sina kost- och motionsvanor.

    Att motivera patienter med Diabetes Mellitus typ II till att förändra sin livsstil, är en viktig

    uppgift för sjuksköterskan.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera vuxna

    patienter med Diabetes typ II att ändra sin livsstil genom kost- och motionsvanor.

    Metod: Studie genomfördes som litteraturöversikt med sexton vetenskapliga artiklar, där sju

    av artiklarna hade kvalitativ ansats och nio hade en kvantitativ ansats. Datainsamlingen

    skedde via databaserna CINAHL, PubMed och Science Direct med samma sökord.

    Huvudresultat: De olika studierna i resultatet visar att sjuksköterskan spelar en viktig roll

    vad gäller att motivera patienter med Diabetes Mellitus typ II att förändra sin livsstil genom

    kost- och motionsvanor. Avgörande faktorer för att motivera patienter att göra

    livsstilsförändringar var sjuksköterskans bemötande av patienter, att understödja patienter och under denna förändringsprocess skapa en god relation mellan patient och sjuksköterska. Ytterliggare viktiga faktorer var att sjuksköterska hade kunskap inom området och en förmåga att undervisa, ge råd individuellt och i grupp.

  • 260.
    Bygg, Erika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Morelius, Ellinor
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    KOL-patienters nutrition och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition.

    Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar.

    Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård.

  • 261.
    Bylander, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Säterberg, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer: En systematisk litteraturstudie2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer. Studien utfördes med hjälp av 18 vetenskapliga artiklar från åren 1998 till 2006. Sökorden som använts var: children, cancer, childhood cancer, parents, parenting, families, wellbeing, stressors, coping, nursing. Resultatet visade att föräldrarna upplevde barnets cancersjukdom som att hamna i ett chocktillstånd. Föräldrarna upplevde en vånda att behöva se sitt sjuka barn lida. Sjukdomen drabbade föräldrarna både gemensamt och individuellt. Rollerna inom familjen genomgick ofta förändringar. Modern övertog ofta det största ansvaret för det sjuka barnet och fadern skötte försörjningen. Olika barriärer som barnets sjukdom och behandling medförde gjorde det svårt att upprätthålla ett normalt familjeliv. Det bästa stödet fick familjen genom varandra och sjukdomen förde dem samman på ett annat sätt än tidigare. För att hantera situationen använde sig familjen av olika copingstrategier som kunde växla över tid. Ett bra samarbete med vårdpersonalen var mycket viktigt för familjen.

  • 262.
    Bylund, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fjällborg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. En litteraturöversikt.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta.

    Syfte

    : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta.

    Metod

    : Litteraturöversikt

    Resulta

    t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan.

    Slutsats:

    Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet.

  • 263.
    Byrskog, Ulrica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sundell, Annica
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnlig Könsstympning: Litteraturstudie om praktisk handläggning och komplikationsrisker vid förlossning2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Today around 28 000 women originally from countries where FGM is practised, are living in Sweden. Many of them are at childbearing age which means that knowledge about FGM and its consequences is of outmost importance during delivery. The aim of this study is to describe current research on how to manage the delivery, regarding deinfibulation and the following stitching as well as the risk of complications when the labouring woman is mutilated. This review of literature is based on 12 scientific articles published between years 1989 – 2005. Five different databases have been searched with use of a large number of keywords. The review found that no scientific research has been carried out that describes how deinfibulation and following stitching should be managed when the woman is mutilated. All available articles within this area are referring to best practice only. The review also found that the conclusions of the studies are contradictory. The majority, however, show an increased frequency for prolonged labour that could be related to FGM. The three largest studies also show an increased rate of caesarean section among mutilated women. In the few studies that examine haemorrhage, the majorities show an increased tendency to bleed, that could be related to FGM. Several articles emphasize the importance of good routines for deinfibulation to reduce the risk for complications. In summary it can be established that due to methodological problems in many studies, no reliable conclusion can be made that the researched complications exists to a greater extent when the woman is mutilated

  • 264.
    Byrskog, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet. Centrum för klinisk forskning, Dalarna.
    'Moving On' and Transitional Bridges: Studies on migration, violence and wellbeing in encounters with Somali-born women and the maternity health care in Sweden2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During the latest decade Somali-born women with experiences of long-lasting war followed by migration have increasingly encountered Swedish maternity care, where antenatal care midwives are assigned to ask questions about exposure to violence. The overall aim in this thesis was to gain deeper understanding of Somali-born women’s wellbeing and needs during the parallel transitions of migration to Sweden and childbearing, focusing on maternity healthcare encounters and violence. Data were obtained from medical records (paper I), qualitative interviews with Somali-born women (II, III) and Swedish antenatal care midwives (IV). Descriptive statistics and thematic analysis were used. Compared to pregnancies of Swedish-born women, Somali-born women’s pregnancies demonstrated later booking and less visits to antenatal care, more maternal morbidity but less psychiatric treatment, less medical pain relief during delivery and more emergency caesarean sections and small-for-gestational-age infants (I). Political violence with broken societal structures before migration contributed to up-rootedness, limited healthcare and absent state-based support to women subjected to violence, which reinforced reliance on social networks, own endurance and faith in Somalia (II). After migration, sources of wellbeing were a pragmatic “moving-on” approach including faith and motherhood, combined with social coherence. Lawful rights for women were appreciated but could concurrently risk creating power tensions in partner relationships. Generally, the Somali-born women associated the midwife more with providing medical care than with overall wellbeing or concerns about violence, but new societal resources were parallel incorporated with known resources (III). Midwives strived for woman-centered approaches beyond ethnicity and culture in care encounters, with language, social gaps and divergent views on violence as potential barriers in violence inquiry. Somali-born women’s strength and contentment were highlighted, and ongoing violence seldom encountered according to the midwives experiences (IV). Pragmatism including “moving on” combined with support from family and social networks, indicate capability to cope with violence and migration-related stress. However, this must be balanced against potential unspoken needs at individual level in care encounters.With trustful relationships, optimized interaction and networking with local Somali communities and across professions, the antenatal midwife can have a “bridging-function” in balancing between dual societies and contribute to healthy transitions in the new society.

  • 265.
    Byrskog, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Centrum för klinisk forskning, Dalarna, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet.
    Våld och reproduktiv hälsa i krigets skugga – somalisvenska perspektiv2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 266.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ahrne, Malin
    Small, Rhonda
    Andersson, Ewa
    Essen, Birgitta
    Adan, Aisha
    Ahmed, Fardosa Hassen
    Tesser, Karin
    Åhman-Berndtsson, Anna
    Schytt, Erica
    Rationale, development and feasibility of group antenatal care for immigrant women in Sweden: a study protocol for the Hooyo Project2019Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 7, artikel-id e030314Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Somali-born women comprise a large group of immigrant women of childbearing age in Sweden, with increased risks for perinatal morbidity and mortality and poor experiences of care, despite the goal of providing equitable healthcare for the entire population. Rethinking how care is provided may help to improve outcomes.

    OVERALL AIM: To develop and test the acceptability, feasibility and immediate impacts of group antenatal care for Somali-born immigrant women, in an effort to improve experiences of antenatal care, knowledge about childbearing and the Swedish healthcare system, emotional well-being and ultimately, pregnancy outcomes. This protocol describes the rationale, planning and development of the study.

    METHODS AND ANALYSIS: An intervention development and feasibility study. Phase I includes needs assessment and development of contextual understanding using focus group discussions. In phase II, the intervention and evaluation tools, based on core values for quality care and person-centred care, are developed. Phase III includes the historically controlled evaluation in which relevant outcome measures are compared for women receiving individual care (2016-2018) and women receiving group antenatal care (2018-2019): care satisfaction (Migrant Friendly Maternity Care Questionnaire), emotional well-being (Edinburgh Postnatal Depression Scale), social support, childbirth fear, knowledge of Swedish maternity care, delivery outcomes. Phase IV includes the process evaluation, investigate process, feasibility and mechanisms of impact using field notes, observations, interviews and questionnaires. All phases are conducted in collaboration with a stakeholder reference group.

    ETHICS AND DISSEMINATION: The study is approved by the Regional Ethical Review Board, Stockholm, Sweden. Participants receive information about the study and their right to decline/withdraw without consequences. Consent is given prior to enrolment. Findings will be disseminated at antenatal care units, national/international conferences, through publications in peer-reviewed journals, seminars involving stakeholders, practitioners, community and via the project website. Participating women will receive a summary of results in their language.

  • 267.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ahrne, Malin
    Small, Rhonda
    Andersson, Ewa
    Essén, Birgitta
    Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet .
    Adan, Aisha
    Hassen Ahmed, Fardosa
    Tesser, Karin
    Lidén, Yvonne
    Schytt, Erica
    Rationale, development and feasibility of group antenatal care for immigrant women in Sweden2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 268.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akther, Hasne Ara
    Khatoon, Zohra
    Bogren, Malin
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Social, economic and professional barriers influencing midwives’ realities in Bangladesh: a qualitative study of midwifery educators preparing midwifery students for clinical reality2019Ingår i: Evidence Based Midwifery., ISSN 1479-4489, Vol. 17, nr 1, s. 19-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Identifying existing barriers inhibiting the provision of quality care in Bangladesh can guide both the government, in fulfilling its commitment to establishing the midwifery profession, and midwifery educators, in preparing midwifery students for the reality of midwifery clinical work.

    Aim

    The aim of this study was to describe midwifery educators’ perceptions of midwives’ realities in Bangladesh, focusing on social, economic, and professional barriers preventing them from carrying out quality care.

    Methods

    Data were collected through focus group discussions with 17 midwifery educators and analysed using qualitative content analysis, guided by the analytical framework “What prevents quality midwifery care?”. Ethical clearance was obtained from Bangladesh’s Directorate General of Nursing and Midwifery.

    Results

    The results generated by the application of the framework included social barriers of gender structures in Bangladeshi society. This influenced entry into midwifery education, carrying out midwifery work safely, and the development of the profession. Economic barriers included challenges for Bangladesh as a low-income country with a large population, inadequate salaries, and staff shortages, adding extra strain to midwives’ working conditions. These social and economic barriers were further enhanced by professional barriers due to the midwifery profession not yet being fully established or acknowledged in the health system.

    Conclusions and implications

    The study presents novel country-specific perspectives but confirms the general underlying issues of gender inequality as a base for barriers preventing midwives from carrying out quality care, in line with the framework “What prevents quality midwifery care?”. Addressing these structures can facilitate more students to enter midwifery education, enable quality midwifery work free from discrimination, and provide sufficient working space and professional integrity. Leadership training is pivotal to increasing responsiveness to the needs of the new cadre of midwives. Midwifery educators should take the lead in sensitising clinical supervisors, mentors, and preceptors about midwives’ realities in Bangladesh.

  • 269.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Essén, Birgitta
    Olsson, Pia
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    ‘Moving on’: Violence, wellbeing and questions about violence in antenatal care encounters. A qualitative study with Somali-born refugees in Sweden2016Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 40, s. 10-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Somali-born women constitute one of the largest groups of childbearing refugee women in Sweden after more than two decades of political violence in Somalia. In Sweden, these women encounter antenatal care that includes routine questions about violence being asked. The aim of the study was to explore how Somali-born women understand and relate to violence and wellbeing during their migration transition and their views on being approached with questions about violence in Swedish antenatal care.

    Method

    Qualitative interviews (22) with Somali-born women (17) living in Sweden were conducted and analysed using thematic analysis.

    Findings

    A balancing actbetween keeping private life private and the new welfare system was identified, where the midwife's questions about violence were met with hesitance. The midwife was, however, considered a resource for access to support services in the new society. A focus on pragmatic strategies to move on in life, rather than dwelling on potential experiences of violence and related traumas, was prominent. Social networks, spiritual faith and motherhood were crucial for regaining coherence in the aftermath of war. Dialogue and mutual adjustments were identified as strategies used to overcome power tensions in intimate relationships undergoing transition.

    Conclusions

    If confidentiality and links between violence and health are explained and clarified during the care encounter, screening for violence can be more beneficial in relation to Somali-born women. The focus on “moving on” and rationality indicates strength and access to alternative resources, but needs to be balanced against risks for hidden needs in care encounters. A care environment with continuity of care and trustful relationships enhances possibilities for the midwife to balance these dual perspectives and identify potential needs. Collaborations between Somali communities, maternity care and social service providers can contribute with support to families in transition and bridge gaps to formal social and care services.

  • 270.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Essén, Birgitta
    Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet .
    Olsson, Pia
    Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet .
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Violence and reproductive health preceding flight from war: accounts from Somali born women in Sweden2014Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 14, artikel-id 892Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Political violence and war are push factors for migration and social determinants of health among migrants. Somali migration to Sweden has increased threefold since 2004, and now comprises refugees with more than 20 years of war experiences. Health is influenced by earlier life experiences with adverse sexual and reproductive health, violence, and mental distress being linked. Adverse pregnancy outcomes are reported among Somali born refugees in high-income countries. The aim of this study was to explore experiences and perceptions on war, violence, and reproductive health before migration among Somali born women in Sweden.

    Method: Qualitative semi-structured individual interviews were conducted with 17 Somali born refugee women of fertile age living in Sweden. Thematic analysis was applied.

    Results: Before migration, widespread war-related violence in the community had created fear, separation, and interruption in daily life in Somalia, and power based restrictions limited access to reproductive health services. The lack of justice and support for women exposed to non-partner sexual violence or intimate partner violence reinforced the risk of shame, stigmatization, and silence. Social networks, stoicism, and faith constituted survival strategies in the context of war.

    Conclusions: Several factors reinforced non-disclosure of violence exposure among the Somali born women before migration. Therefore, violence-related illness might be overlooked in the health care system. Survival strategies shaped by war contain resources for resilience and

  • 271.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hussein, I. H.
    Yusuf, F. M.
    Egal, J. A.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    The situation for female survivors of non-partner sexual violence: A focused enquiry of Somali young women's views, knowledge and opinions2018Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 16, s. 39-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    The aim of the study is to elucidate young women’s perceptions of the situation for female survivors of non-partner sexual violence in Somaliland.

    Methods

    Young Somali women with diverse backgrounds (n = 25) shared views, knowledge and opinions about non partner sexual violence in focus group discussions held in urban settings. Data was analysed using content analysis.

    Results

    A main category “Bound by culture and community perceptions” with four subcategories comprises the informants’ perceptions of non-partner sexual violence among young women in Somaliland. Illuminated is the importance of protecting oneself and the family dignity, a fear of being rejected and mistrusted, how the juridical system exists in the shadow of tradition and potential keys to healthcare support.

    Conclusion

    The study raises awareness of the dilemmas which may be faced by young women subjected to non-partner sexual violence and healthcare providers in the intersection between state and traditional norms. Education is a key when it comes to a young woman considering the use of the services available in a society where traditional problem-solving is relied on parallel to state-based support. State-based functions, communities and families need to work together to provide comprehensive support to young female survivors of non-partner sexual violence in Somaliland.

  • 272.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Members of the Midwifery Faculty Master’s degree holders in Sexual and Reproductive Health and Rights, Bangladesh
    Bogren, Malin
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Midwives realities in Bangladesh: A focus group enquiry with midwifery students and educators2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 273.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Uppsala universitet; Centre for Clinical Research, Falun.
    Olsson, Pia
    Uppsala universitet.
    Essén, Birgitta
    Uppsala universitet.
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Being a bridge: Swedish antenatal care midwives’ encounters with Somali-born women and questions of violence; a qualitative study2015Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 15, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Violence against women is associated with serious health problems, including adverse maternal and child health. Antenatal care (ANC) midwives are increasingly expected to implement the routine of identifying exposure to violence. An increase of Somali born refugee women in Sweden, their reported adverse childbearing health and possible links to violence pose a challenge to the Swedish maternity health care system. Thus, the aim was to explore ways ANC midwives in Sweden work with Somali born women and the questions of exposure to violence.

    Methods: Qualitative individual interviews with 17 midwives working with Somali-born women in nine ANC clinics in Sweden were analyzed using thematic analysis.

    Results: The midwives strived to focus on the individual woman beyond ethnicity and cultural differences. In relation to the Somali born women, they navigated between different definitions of violence, ways of handling adversities in life and social contexts, guided by experience based knowledge and collegial support. Seldom was ongoing violence encountered. The Somali-born women’s’ strengths and contentment were highlighted, however, language skills were considered central for a Somali-born woman’s access to rights and support in the Swedish society. Shared language, trustful relationships, patience, and networking were important aspects in the work with violence among Somali-born women.

    Conclusion: Focus on the individual woman and skills in inter-cultural communication increases possibilities of overcoming social distances. This enhances midwives’ ability to identify Somali born woman’s resources and needs regarding violence disclosure and support. Although routine use of professional interpretation is implemented, it might not fully provide nuances and social safety needed for violence disclosure. Thus, patience and trusting relationships are fundamental in work with violence among Somali born women. In collaboration with social networks and other health care and social work professions, the midwife can be a bridge and contribute to increased awareness of rights and support for Somali-born women in a new society.

  • 274.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Centrum för klinisk forskning, Dalarna, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet. .
    Olsson, Pia
    Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet .
    Essén, Birgitta
    Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet .
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Perceptions and experiences of war, violence, migration and reproductive health among Somali refugee women in Sweden2013Ingår i: 19th Nordic Midwifery Congress - Nordic and Global Challenges: Book of abstracts, 2013, s. 75-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Perceptions and experiences of war, violence and migration and related sexual and reproductive health among Somali refugee women in Sweden.

    Background and objectives: Sweden has during the latest six years experienced a twofold increase of Somali born refugees. Elevated levels of pregnancy related morbidity and perinatal complications are seen among Somali born refugee women.  Research has shown links between a mother´s prenatal stress and anxiety and the health of the child the first year. Furthermore, violence towards a mother-to-be has negative health effects and increases the neonatal mortality The specific aim in the current study was to explore perceptions and experiences of war, violence and migration among Somali refugee women in Sweden. This in order to find strategies in caring for birth giving Somali refugee women, with possible experiences of violence, which would benefit the woman and society at large.

    Material and methods: Qualitative individual audio-recorded interviews were conducted with Somali born refugee women in fertile ages. Interviews were held in three steps: 1) personal narratives by newly arrived Somali born women, 2) perceptions and views out of a depersonalized case and 3) reflections upon emerging themes by female key persons of Somali origin. Thematic analysis according to Clarke and Braun was applied.

    Preliminary results: The analysis resulted in two main themes: Lives controlled by the presence of violence and Sacrificing for the sake of a future. Access to education, livelihood opportunities and health facilities has been strictly limited by the long-lasting civil war. Escalated violations of sexual and reproductive health and rights were a common triggering factor for finalizing escape. Lives have been extensively marked by family separations. Patience created by war and a pragmatic orientation in life have made survival possible.

    Conclusions: To be presented at the congress

    Implications for practice: The results will provide increased evidence based knowledge useful to midwives when caring and supporting birth giving refugee women.

     

     

     

  • 275.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Centrum för klinisk forskning, Dalarna, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet. .
    Olsson, Pia
    Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet .
    Essén, Birgitta
    Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet .
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Violence, sexual and reproductive health and rights in Somalia: Qualitative interviews with Somali born women in Sweden2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Political violence is a push factors for migration and social determinants of health among migrants. The Somali migration to Sweden has increased threefold during the latest six years, now comprising refugees with more than 20 years of war experiences. Adverse childbearing health and outcomes are reported among Somali born refugees in high income countries. Health is influenced by earlier life experiences and a link between adverse sexual and reproductive health, violence and mental distress is described in research. Therefore, the aim was to explore experiences and perceptions on war, violence and sexual and reproductive health before migration among Somali born women in Sweden.

     

    Method: Qualitative semi-structured individual interviews with Somali born refugee women living in Sweden were conducted, based on personal narratives and a hypothetical case. Thematic analysis was applied.

    Results: Escalating violence and power based restrictions permeated gradually all aspect of life and limited both access to and quality of reproductive health services in pre-migration Somalia. Formal societal support for women exposed to violence was absent. This reinforced shame and stigma connected to war related and community based sexual violence and the silence surrounding sexual and intimate partner violence. Women expressed survival strategies in the context of war based on social networks, pragmatism, strength and faith.

    Conclusions: Lack of formal structures on community levels has together with collective violence negatively impacted the whole spectra of women’s lives which have undermined the sexual and reproductive and health and rights. Several factors reinforce non-disclosure of violence exposure and can thus hamper health care seeking for violence related illness in the receiving country. Survival strategies shaped by war contain resources for resilience and enhancement of mental, sexual and reproductive health in receiving country.

    Keywords: Somalia, war, violence, refugee, sexual and reproductive health and rights, qualitative method, thematic analysis

     

  • 276.
    Bytyqi, Liridona
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Flickors berättelser om vaccination mot humantpapillomvirus under användning med och utan Guided Imagery: En kvalitativ studie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vaccination är idag den vanligaste formen av en behandling/åtgärd som kan upplevas som smärtsam inom hälso- och sjukvården. Forskning har påvisat att en negativ upplevelse kan uppstå hos barn om deras smärta, oro och rädsla inte lindras i samband med vaccinering.Syfte: Syftet med studien var att, utifrån berättelser, belysa skolflickors upplevelser av att vaccineras mot Humant papillomvirus med respektive utan distraktionsmetoden Guided Imagery.Metod: Denna empiriska studie genomfördes med en kvalitativ narrativ design. Data insamlades med hjälp av skrivna berättelser. Datamaterial hämtades från en interventionsstudie och bestod av 84 berättelser, om HPV-vaccinationen, skrivna av 35 skolflickor från årskurs 5 till 6. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra domäner och 14 kategorier.Resultat: Skolflickor som erhöll GI under HPV-vaccinationen upplevde att smärta och distraktionen från sprutan varierade i olika grad. Deltagare tyckte vaccinationen kändes bra och att det var skönt att dagdrömma. Medan andra tyckte tvärtom och att standardvård föredrogs istället.Slutsats: Studien visar att smärta vid vaccination är centralt för många barn. Vid vaccinationer kunde distraktionsmetoden GI upplevas som lugnande och kunde lindra smärtupplevelsen, dock kunde även standardvård hjälpa barn vid vaccination. Hur vaccinationen upplevdes bland barnen verkade vara väldigt individuellt.

  • 277.
    Bäckman, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sundström Dahl, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av information och stöd från vårdgivare vid en anhörigs cancersjukdom – en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 278.
    Bäckström, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    DROGMISSBRUKAREN I VÅRDEN: -bemötande och omvårdnad2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar. Sammanlagt har 20 stycken artiklar mellan åren 2002-2007 har använts. Resultatet visade ett negativt fördomsfullt bemötande mot missbrukare och att dessa fick en sämre omvårdnad. Det fanns även en stor brist på kunskap om missbruksproblem inom sjukvården och att frågor om alkoholkonsumtion inte alltid ställs till patienter. Hur sjukvårdspersonalens bemötande är spelar en mycket stor roll för att få missbrukarens förtroende och ökar sannolikheten för att patienten tar emot råd och stöd . Enskilda samtal med patienten om missbruksproblemet är en åtgärd som främjar en livsstilförändring.

  • 279.
    Bälter, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Detlofsson, Titti
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bröstcancer: kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst samt copingstrategier.: En litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor. Diagnosen framkallade ångest, rädsla och kom oftast som en överraskning. Bröstförlusten orsakade mycket lidande för kvinnorna i form av förlorad kvinnlighet, kroppsbild, förändrad sexualitet och förändrade relationer. Kvinnorna kände sig fula, vanställda och deformerade. Det framkom också att kvinnorna ville skyla sin bröstförlust för sig själv och andra. De isolerade sig från omgivningen. Kvinnor som genomgått rekonstruktion beskrev en känsla av att åter få känna sig normala. De copingstrategier som kvinnorna använde var att acceptera sin situation, viljan att leva, positivt tänkande, leva som vanligt, stöd av närstående, religion samt vara aktiva i sin behandling av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan söker evidens och vetenskapligt beprövad information om sjukdom och hur den påverkar kvinnors liv så kan sjuksköterskan på ett bra sätt hjälpa kvinnor att förstå och acceptera det som sker, ge stöd och lindra lidande.

  • 280.
    Böhlmark, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Herde, Karolina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av sjukvårdens bemötande vid endometrios: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, uppskattningsvis drabbas var tionde kvinna globalt sett. Sjukdomen har troligen funnits i alla tider, men är trots detta fortfarande en relativt okänd sjukdom både för gemene man och för sjukvården. Endometrios ger framförallt symtom av svår smärta i bäckenområdet, som kommer cykliskt vid menstruation eller som är konstant.

    Syfte

    Att beskriva kvinnors erfarenheter av sjukvårdens bemötande vid endometrios.

    Metod

    En litteraturöversikt baserad på elva insamlade artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat

    Resultatet delades upp i fem kategorier; "att bli misstrodd", "att bli bekräftad och sedd", "kunskap och information", "fördröjd diagnostisering" och "kroppslig och själslig exponering". Resultatet visade att kvinnors erfarenheter från sjukvårdens bemötande var både positivt och negativt. De negativa erfarenheterna kantades av misstro, negligering och att inte bli tagna på allvar. De upplevde en utsatt situation då de skulle prata om privata symtom tillhörande menstruation och dessutom genomgå gynekologiska undersökningar. Det framkom att kvinnorna upplevde stor kunskapsbrist från sjukvårdens sida och att det var en bidragande orsak till varför de inte fick den hjälp och stöd de behövde. Kvinnorna upplevde även att sjukvårdspersonalens kunskapsbrist och negligering av deras symtom bidrog till försenad diagnos. Positivt bemötande från sjukvårdspersonal kännetecknades av att bli lyssnad på, tagen på allvar och visad respekt, dessa upplevelser av bemötandet ökade kvinnornas självkänsla.

    Slutsats

    Kunskapsbrist från sjukvårdens sida är nära kopplat med erfarenheter av dåligt bemötande för kvinnor med endometrios. Det framkom även att orsakerna till varför diagnostisering försenades hade flera olika orsaker, som okunskap och normalisering av sjukdomssymtom. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera kvinnor med endometrios och ge dem stöd så de känner sig sedda och bekräftade.

  • 281.
    Börjes-Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fjärdsmans, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av delaktighet i omvårdnad: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning har patienten en laglig rätt att vara delaktig i

    sin vård. Detta betyder också att sjuksköterskan har en skyldighet gentemot

    patienten att göra hen delaktig. Trots denna rättighet upplever patienter att de

    ibland inte ges möjlighet till att vara delaktiga.

    Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patientdelaktighet och

    sjuksköterskans möjlighet att främja respektive hindra patientens upplevelse av

    delaktighet.

    Metod: Studien är en litteraturöversikt vars resultat är baserat på tio vetenskapliga

    artiklar som publicerats mellan åren 2005-2016.

    Resultat: Patienten anser att det är viktigt att sjuksköterskan ger möjlighet för

    patienten att uttrycka sig och tilldelas information om vårdsituationen. Genom

    detta gavs patienten möjlighet till att vara delaktig. Patienten vill bli sedd och hörd

    samt ses som en jämlik partner i vården. För detta behövs en etablerad relation

    mellan sjuksköterska och patient.

    Konklusion: Studier visar att patienten upplever att det finns hinder för att

    upprätthålla patientdelaktighet samt att sjuksköterskans förhållningssätt har

    betydelse för patientens upplevelse av delaktighet.

  • 282.
    Börjesson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Cytostatikautlöst smärta hos kvinnor med bröstcancer2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [un]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva cytostatikautlöst smärta och dess konsekvenser hos kvinnor med bröstcancer. Vid sökning gjordes begränsning till engelskspråkig litteratur och 17 vetenskapliga artiklar, hittades på Högskolan Dalarnas databas, Electronic Library Information Navigator (ELIN) med hjälp av olika kombinerade sökord. Även manuellt funna artiklar har använts. Resultatet visar att kvinnor som behandlats med cytostatika mot bröstcancer får ökade smärtor av behandlingen. Smärtförekomsten varierar beroende på vilken behandling kvinnan fått. Högre doser av ingående cytostatikaläkemedel, tätare intervall mellan kurerna och läkemedelsval kan inverka negativt på uppkomsten av smärta. De smärtor kvinnorna riskerar att få av behandlingen är neuropatier, smärtor från munhålan, händer och fötter, smärtor i magen, muskler, skelett samt huvudvärk. Framför allt cytostatika ur gruppen taxaner ger en smärtprofil med mer neuropatiska smärtor. Smärta i samband med cytostatikabehandling interagera med ökad oro, rädsla, försämrad funktionsförmåga och kan också ge sömnstörningar, trötthet, depression och ökad stress. Smärta inverkar menligt i det dagliga livet. Smärta kan också vara en prediktor för minskat välbefinnande vid behandlingens slut. Hur kvinnorna uppfattar smärtans inverkan på det egna jaget och hur de tolkar den upplevda smärtans i ett meningssammanhang beskrivs inte alls. Slutsatsen blir att cytostatikarelaterad smärta hos kvinnor med bröstcancer kräver vidare forskning.

  • 283.
    C Brodén, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    L Sandgren, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse och värdering av vårdkvalitet - En jämförelse före och efter kommunalisering av hemsjukvården: En enkätstudie med kvantitativ ansats2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Undersöka hur hemsjukvårdspatienter och patienter med regelbundna hembesök

    upplever och värderar vårdkvalitet i kommunal hemsjukvård, identifiera förbättringsområden

    ur patientens perspektiv samt jämföra resultatet med motsvarande studie gällande

    landstingsansluten hemsjukvård från 2012.

    Metod: Studien var en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats,

    datainsamling skedde i form av en enkät. Studien var en replikering av magisteruppsatsen

    ”Hemsjukvårdens kvalitet ur patientperspektiv”.

    Resultat: Patienternas upplevelse av kvalitet i hemsjukvården varierar, många delar upplevs

    ha mycket god kvalitet, andra delar upplevs som mindre bra. Resultatet stämde väl överens

    med resultatet från den replikerade studien.

    De påståenden som patienterna instämde med i hög grad gällde bemötande av patient och

    anhöriga, väntetid för hembesök, möjligheten att få telefonkontakt eller att få hembesök samt

    tillgång till hjälpmedel. De områden där patienterna upplevde brister handlade till stor del om

    patientinformation, symtomkontroll, patientens möjlighet till delaktighet och möjlighet att

    styra den egna vården snarare än att vården styrs av personalens rutiner.

    Slutsats: Förändringen av huvudmannaskapet hade inte förändrat patienternas värdering av

    kvalitet i hemsjukvården. Genom en tydligare personcentrering kan patientens upplevelse av

    vårdkvaliteten sannolikt öka för de områden där patienterna uppgav brister. Detta ställer krav

    på att alla inblandade: patient, vårdpersonal, chefer och politiker, arbetar för samma mål.

  • 284.
    Cacciatore, J.
    et al.
    Arizona State University.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Rådestad, I.
    Sophiahemmet University College.
    Fatherhood and suffering: a qualitative exploration of Swedish men's experiences of care after the death of a baby2013Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 50, nr 5, s. 664-670Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: This study was designed to evaluate fathers' experiences of stillbirth and psychosocial care.

    Methods: Data were collected between 27 March 2008 and 1 April 2010 via a questionnaire posted on the homepage of the Swedish National Infant Foundation. The responses to the following open-ended questions were analyzed using content analysis: "Are you grateful today for anything that health care professionals did in connection with the birth of your child?" and " Are you sad, hurt or angry today about something personnel did in connection with the birth of your baby?"

    Results: 113/131 (86%) fathers reported feelings of being grateful. Only 22/131 (16%) fathers reported feeling sad, hurt, or angry. Fathers expressed gratitude when health care professionals treated their newborn " with respect and without fear" , " with extraordinary reverence" , and when their fatherhood was validated by providers. They were also grateful when providers helped them to create memories of their baby. Fathers also reported feeling sad, hurt, or angry when providers were nonchalant and indifferent and when they perceived providers to be uncaring and disrespectful toward their baby.

    Conclusion: Bereaved fathers experience overall gratitude for person-centered psychosocial care in the aftermath of stillbirth, particularly when they feel validated as a grieving father and their child is acknowledged with reverence. Clinical implications: Health care professionals should support fathers by treating the baby who died with respect and dignity and by validating and acknowledging both his grief experiences and his fatherhood just as they would for a grieving mother.

  • 285.
    Cahenzli, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hjort, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård- en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt.

    Syfte:

    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Metod:

    En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter.

    Resultat:

    Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön.

    Slutsats:

    Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa.

  • 286.
    Camsund, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Corrigox, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt kan vara ett påfrestande tillstånd och är vanligt bland den

    äldre befolkningen. Behandlingen består utöver medicinska åtgärder till stor del av

    egenvård för den drabbade. Personen måste därför ta mycket eget ansvar, vara väl

    informerad och ha bra stöd ifrån vården, vilket kräver att vården måste vara

    personcentrerad.

    Syfte: Att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att leva med hjärtsvikt

    och hur det påverkar livskvaliteten.

    Metod: En Litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL,

    PubMed, PsycINFO och Web of Science.

    Resultat: Personerna med hjärtsvikt upplevde många olika besvär, både fysiska,

    psykiska och sociala som påverkade deras dagliga liv i olika omfattning.

    Situationen gick att lära sig leva med och det var möjligt att uppleva livskvalitet.

    Många ville lära sig mer men en del var inte medvetna om att de hade hjärtsvikt..

    Slutsats: Livet med hjärtsvikt kan innebära stora påfrestningar och påtvingade

    förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Men det finns möjlighet att leva ett

    tillfredsställande liv och känna god livskvalitet. Kontakten med sjukvården är både

    en tillgång såväl som en källa till frustration. Upplevelserna bör beaktas för att

    sjuksköterskan ska kunna ge både vård och stöd som är individanpassad och som

    främjar personens egna resurser samt egenvårdsförmåga.

  • 287.
    Carlson, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Söderström, Monica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Diabetes mellitus kommer att vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030 och i dagsläget lever omkring 422 miljoner vuxna i världen med diabetes. Den vanligaste formen är diabetes typ 2 och risken att utveckla allvarliga komplikationer är hög. Eftersom livsstilsförändringar är en central del av behandlingen läggs stor vikt vid patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskans ansvar är att ge god omvårdnad, vilket innebär att samla in information gällande patientens behov samt stärka patientens egenvårdsförmåga.

    Syfte

    : Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2.

    Metod:

    En litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts.

    Resultat:

    Personernas upplevelse av diabetes typ 2 har sammanställts i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De emotionella aspekterna av sjukdomen var starkt framträdande och många upplevde svårigheter med att anpassa sig till en ny livsstil. Även relationer påverkades och stödet från omgivningen var viktigt.

    Slutsats:

    Att leva med diabetes typ 2 är förknippat med emotionella upplevelser och att göra livsstilsförändringar är för många en kamp. Stödet från närstående är viktigt och det är även av stor betydelse att läkare och sjuksköterskor ger individuell feedback, information och stöd i egenvården.

  • 288.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som bidrar till ett stabilare mående hos patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning i heldygnsvård: en kvalitativ intervjustudie ur ett patientperspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en

    svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring

    bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika

    ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter

    med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård.

    Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades

    på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil

    personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt.

    Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det

    framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla

    aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor.

    Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få

    vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående.

    Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå

    rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet

    och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden.

  • 289. Carlsson, E
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehnfors, M
    Long term experiences of living with eating difficulties after stroke2004Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 13, s. 825-834Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 290. Carlsson, E
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehnfors, M
    Long-term experiences of living with eating difficulties after stroke2004Ingår i: The Tenth Annual Qualitative Health Research Conference, Banff, Alberta, Canada, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 291. Carlsson, Eva
    et al.
    Ehnfors, Margareta
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Multidisciplinary recording and continuity of care for stroke patients with eating difficulties2010Ingår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 24, nr 3, s. 298-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Eating difficulties after stroke are common and can, in addition to being a risk for serious medical complications, impair functional capability, social life and self-image. Stroke unit care entails systematic multidisciplinary teamwork and continuity of care. The purpose of this study was to describe (i) multidisciplinary stroke care as represented in patient records for patients with eating difficulties, and (ii) the written information that was transferred from hospital to elderly care. Data from 59 patient records were analysed with descriptive statistics and by categorization of phrases. Signs of multidisciplinary collaboration to manage eating problems were scarce in the records. While two notes from physiotherapists were found, nurses contributed with 78% of all notes (n=358). Screening of swallowing and body weight was documented for most patients, whereas data on nutritional status and eating were largely lacking. The majority of notes represented patients' handling of food in the mouth, swallowing and lack of energy. Care plans were unstructured and few contained steps for managing eating. Discharge summaries held poor information on care related to eating difficulties. The language of all professionals was mostly unspecific. However, notes from speech-language therapists were comprehensive and entailed information on follow-up and patient participation.

  • 292. Carlsson, Eva
    et al.
    Ehnfors, Margareta
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet, Örebro university.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Accuracy and continuity in discharge information for patients wtih eating difficulties after stroke2012Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, nr 2, s. 21-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the accuracy and continuity of discharge information for patients with eating difficulties after stroke. Design. Prospective, descriptive. 

    Methods. The study investigated a sample of 15 triads, each including one patient with stroke along with his patient record and discharge summary and two nursing staff in the municipal care to whom the patient was discharged. Data were collected by observations of patients' eating, record audits and interviews with nurses. Data were analysed using content analysis and descriptive statistics. 

    Results. Accuracy of recorded information on patients' eating difficulties and informational continuity were poor, as was accuracy in the transferred information according to nursing staff's perceptions. All patients were at risk of undernutrition and in too poor a state to receive rehabilitation. Nevertheless, patients' eating difficulties were described in a vague and unspecific language in the patient records. Co-ordinated care planning and management continuity related to eating difficulties were largely lacking in the documentation. Despite their important role in caring for patients with eating difficulties, little information on eating difficulties seemed to reach licensed practical nurses in the municipalities. 

    Conclusions. Comprehensiveness in the documentation of eating difficulties and accuracy of transferred information were poor based on record audits and as perceived by the municipal nursing staff. Although all patients were at risk of undernutrition, had multiple eating difficulties and were in too poor a state for rehabilitation, explicit care plans for nutritional problems were lacking. Relevance to clinical practice. Lack of accuracy and continuity in discharge information on eating difficulties may increase risk of undernutrition and related complications for patients in continuous stroke care. Therefore, the discharge process must be based on comprehensive and accurate documentation.

  • 293. Carlsson, Eva
    et al.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehnfors, Margareta
    Stroke patients with eating difficulties – findings from an audit of multi-disciplinary patient records2007Ingår i: 6th European Conference of the Association for Common European Nursing Diagnoses, Interventions and Outcomes (ACENDIO), Amsterdam, Netherlands, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 294. Carlsson, Eva
    et al.
    Eldh, Ann Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ehnfors, Margareta
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Information transfer and continuity of care for stroke patients with eating difficulties from the perspective of nursing staff in Swedish elderly care2012Ingår i: AMIA proceedings, Montreal, Kanada, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 295. Carlsson, Eva
    et al.
    Stålnacke, Katri
    Persenius, Mona
    Olai, Lena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hägg, Mary
    Aspects of eating and quality of care among elderly in short-term accommodations - before and after an intervention.2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 296.
    Carlsson, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Harnisch, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fallförebyggande teamarbete för den äldre personen inom kommunal vård: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs.

  • 297.
    Carlsson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Olsson, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vad kvinnor är mest nöjda med i samband med sin förlossning: Validering av instrumentet KUPP-I2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract The aim: The aim of the study was to describe what women are most satisfied with in maternity care and if women´s childbirth experiences can be described by means of the QPP-I, who contains 32 statements related to maternity care. Design: The study is part of a national cross-sectional study which lasted for two weeks in Sweden in 2007. This paper analyzes one of the two questions with open answers, which reads: "What was the best with maternity care?”. Results: The results showed that out of a total of 735 responses 717 could be placed in the existing instrument QPP-I. Responses were analyzed by deductive content analysis and the majority 98% of the women's responses was about commitment, empathy and respect from the midwives. The responses (n = 18) who did not fit in QPP-I were then analyzed inductive and focused on team work and sense of coherence. Conclusion: The instrument QPP-I can be developed with additional statement to measure what it intends to measure, women's perceptions of maternity care.

  • 298.
    Carlsson, Pamela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Spante, Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    PRIM-VIPS i omvårdnadsjournalen: Antal använda sökord före och efter dokumentationscirkel2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie; en en-grupps före- och eftertest, var att beskriva förekomstfrekvens av alla PRIM-VIPS sökord i omvårdnadsjournalen på en vårdcentral före och efter en studiecirkel där distriktssköterskor (n = 19) och undersköterskor (n = 7) deltog. Två tidsperioder om vardera tre veckor valdes, en före studiecirkelns start och den andra när studiecirkeln var avslutad. Tidsperioderna var representativa ur både patient- och personalhänseende. Det totala antalet patientkontakter i respektive period bedömdes vara jämförbara. Samtliga distriktssköterskor och undersköterskor inbjöds till studiecirkeln, inbjudan sändes också till vårdcentralsledningen för kännedom. Studiecirkeln innefattade fyra träffar om två timmar vardera då alla sökord gicks igenom och diskuterades. Vid varje cirkelträff gavs hemuppgift som gicks igenom vid kommande studietillfälle. Dokumentationsmallar för de vanligaste typerna av kontakter gicks igenom, diskuterades och reviderades. Statistik från respektive period togs fram av en systemadministratör. Denna statistik har analyserats. Resultatet visade en ökning med 32% av förekomsten av sökord från period ett till period två. Man ser inte bara en ökning av förekomst av sökord utan man ser också vilka vårdfunktioner som är mest frekventa. Resultatet visar även en kraftig ökning när det gäller förekomstfrekvensen av sökordet medverkan, som bland annat beskriver patientens delaktighet i vården.

  • 299. Carol, Tishelman
    et al.
    Lövgren, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eva, Broberger
    Hamberg, Katarina
    Mirjam, Sprangers
    Are the most distressing concerns among patients with lung cancer adequately assessed?: A mixed-methods study2010Ingår i: Journal of Clinical Oncology, ISSN 0732-183X, E-ISSN 1527-7755, Vol. 28, nr 11, s. 1942-1949Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose. Standardized questionnaires for patient-reported outcomes are generally composed of specified predetermined items, although other areas may also cause patients distress. We therefore studied reports of what was most distressing for 343 patients with inoperable lung cancer (LC) at six time points during the first year postdiagnosis and how these concerns were assessed by three quality-of-life and symptom questionnaires.

    Patients and Methods. Qualitative analysis of patients' responses to the question “What do you find most distressing at present?” generated 20 categories, with 17 under the dimensions of “bodily distress,” “life situation with LC,” and “iatrogenic distress.” Descriptive and inferential statistical analyses were conducted.

    Results. The majority of statements reported as most distressing related to somatic and psychosocial problems, with 26% of patients reporting an overarching form of distress instead of specific problems at some time point. Twenty-seven percent reported some facet of their contact with the health care system as causing them most distress. While 55% to 59% of concerns reported as most distressing were clearly assessed by the European Organisation for Research and Treatment for Cancer Quality of Life Questionnaire Core-30 and Lung Cancer Module instruments, the Memorial Symptom Assessment Scale, and the modified Distress Screening Tool, iatrogenic distress is not specifically targeted by any of the three instruments examined.

    Conclusion. Using this approach, several distressing issues were found to be commonly reported by this patient group but were not assessed by standardized questionnaires. This highlights the need to carefully consider choice of instrument in relation to study objectives and characteristics of the sample investigated and to consider complementary means of assessment in clinical practice.

  • 300.
    Cato, Cristin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ödman, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenhet av förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring: - En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Det finns ett fastställt samband mellan undernäring och

    trycksårsutveckling. Förekomsten av undernäring bland patienter inom slutenvården

    har ökat de senaste åren trots att riskbedömningsinstrument finns i organisationerna.

    Trycksår är fortsatt en av de vanligaste vårdskadorna med en bristande

    patientsäkerhet och en negativ påverkan på patientens livskvalitet.

    Syfte

    : Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors arbete med förebyggande

    omvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring.

    Metod

    : Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa

    befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget.

    Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och Pubmed publicerade

    mellan år 2008

    –2018. 19 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och

    sammanställdes till resultatet.

    Resultat

    : Sjuksköterskor förefaller ha en positiv attityd till förebyggande åtgärder

    mot trycksår och undernäring medan kunskapsnivån var generellt låg.

    Sjuksköterskorna skattade den egna kliniska bedömningen högt och upplevde att

    tidsbrist, hög arbetsbelastning och svårt sjuka patienter utgjorde hinder för fullgod

    tillämpning av förebyggande åtgärder. Det framkom organisatoriska brister för ett

    adekvat nyttjande och implementering av riskbedömningsinstrument. Avsaknaden

    av riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet kunde resultera till en bristande

    patientsäkerhet med onödigt lidande och förlängd vårdtid.

    Slutsats

    : I resultatet framgår att majoriteten av sjuksköterskorna värderar

    nutritionen högt i det förebyggande och behandlande trycksårsarbetet men

    kunskapsnivån och tillämpningen av åtgärder var generellt låg. Införande av

    behandlingsriktlinjer kan leda till en ökad kunskap och implementering av

    trycksårsbehandling och nutritionsvård i det kliniska arbetet.