Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1026
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Eriksson, Beatrice
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hållbar utveckling i förskolan: En intervjustudie med fem förskolepedagoger om hur hållbar utveckling kan integreras i förskolans verksamhet2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling är ett aktuellt område i dagens samhällsdebatt och det är också ett ämne som skrivs fram i förskolans läroplan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om några olika uppfattningar som förskolepedagoger har av att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Metoden som har används är kvalitativa intervjuer som har genomförts med fem pedagoger som består av förskollärare och barnskötare. Detta för att få en inblick i pedagogernas tankar om, erfarenheter av, samt förhållningssätt till hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Materialet har bearbetats, tolkats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att hållbar utveckling är ett aktuellt och viktigt ämne för samtliga pedagoger för att kunna forma barnens värderingar i tidig ålder. Pedagogerna har en vilja att ge barnen kunskaper inom området så att de själva ska kunna göra medvetna val och på så sätt vara med och påverka sin omvärld. Hållbar utveckling är ett brett begrepp som innefattar tre dimensioner som består av social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. Dessa områden berörs av samtliga pedagoger men de lägger olika mycket fokus på de olika dimensionerna, beroende på vad de enskilda pedagogerna upplever som mest meningsfullt. De sammanfattande slutsatserna visar bland annat att pedagogerna själva behöver vara medvetna för att skapa reflekterande och undersökande situationer som är anpassade efter barnens förståelse och intressen för att barnen ska kunna lära om hållbar utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Eriksson, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Mötet mellan traditioner och digitalisering i Bildämnet: En undersökning om hur man hittar balans i bildämnet mellan analoga och digitala verktyg2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på hur bildlärare arbetar för att hitta en balans mellan analoga och digitala verktyg i sin undervisning samt hur bildlärare tolkar Lgr 22 när det kommer till användandet av digitala verktyg i bildundervisningen. Jag har undersökt hur bildlärare utifrån kunskapskraven i Lgr22 hittar en balans mellan digitala verktyg och hantverksmässiga analoga metoder. Som lärare i ämnet bild har man inga speciella läroböcker att förhålla sig till. Det hänger på den enskilde läraren vad som ska förmedlas vidare till eleverna och vad de får med sig för kunskaper ut i samhället. Kunskaper som ska baseras på både digitala verktyg och av hantverksmässiga analoga metoder. Då tiden för bildundervisningen är begränsad måste innehåll väljas och väljas bort. Resultatet visade på att digitala verktyg behövs för att komplettera de analoga traditionella verktygen i bildundervisningen. De hantverksmässiga metoderna är viktiga att bevara och de behöver fortfarande ha en större del av undervisningen. Det kräver även att läraren besitter digitala kunskaper för att möta målen som finns i Lgr22

  • 253.
    Eriksson, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Undervisning med stöd av förproducerade material: Ett närmande av naturvetenskap i förskolan2022Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis aims to develop an understanding of the possibilities and challenges pre-produced teaching materials present to teachers and the learning opportunities children are offered in teaching that uses such materials. To do this a study of preschool teachers and children from three preschool departments in Sweden was carried out. The study focuses on the preschool teachers’ descriptions of their planned teaching as well as their realization of their teaching when they use the pre-produced teaching material titled “Science and Technology for All”. The teacher guides to this material, used by the preschool teachers, are also examined. The study is based on a qualitative analysis of interviews, video observations and the teacher guides. The theoretical foundation is based on a pragmatic view from the ideas of John Dewey and the theoretical concepts ultimate and proximate purposes and continuity is used in the analysis.

    The results of the thesis show that, even though the preschool teachers drew on the same teaching material, they displayed three different teaching practices, each of which created different opportunities to learn natural science for the participating children. The results highlight specific teaching actions that appear to either promote or hinder children's opportunities for learning natural science. The results also show that the teacher guides are vague and ambiguous, thus opening the possibility of different interpretations regarding what should be focused on in the teaching. The study concludes by stressing the importance of clear and unambiguous teacher guides. The results of the study are relevant for teaching in preschool, and other early-years educational settings for example the early school years. The results also have a general validity across a wide range of subject areas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 254.
    Eriksson, Ella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Särg, Pauline
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lättläst skönlitteratur – en nödvändig anpassning eller en fördummande förenkling?: En studie om högstadielärares förhållande till utveckling av läsförståelse genom lättläst skönlitteratur2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka lärares förhållande till och användning av lättläst skönlitteratur i ämnet Svenska i årskurs 7–9. Studien är genomförd via enkäter på internet, med frågor som innehåller skattningsfrågor och frågor med öppna svar. Svaren i enkäten har analyserats utifrån en abduktiv analysmetod. Studiens resultat är att lärare har en delad uppfattning om vad lättläst skönlitteratur bidrar med, men att det finns många risker som följer med användandet av lättläst skönlitteratur i skolundervisningen. Lärarna anser att lättläst skönlitteratur bidrar till en försämrad språkutveckling samt en sämre läsupplevelse. Men lättläst skönlitteratur kan vara givande om det tilldelas de elever som har behov av förenklad text. Resultatet diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt motivationsteori som behandlar elevens inre och yttre motivation. Studiens slutsats är att lärarna ser lättläst skönlitteratur som en tillgång när den ges till rätt elever, framför allt för att öka läslusten. Men den lättlästa skönlitteraturen uppges också innebära en stor risk när den ges till de elever som har tillräcklig med läsförmåga för att läsa samma litteratur i originalversion. Majoriteten av lärarna saknar utbildning om lättläst skönlitteratur, men har trots detta väldigt bestämda åsikter om dess förtjänster och risker. Lärarens didaktiska val är många och uppges vara av största vikt för hur god undervisningen blir. Detta blir dock problematiskt då majoriteten av lärarna i studien inte har fått tagit del av lättläst skönlitteratur i sin egen lärarutbildning. På grund av detta har de väldigt skilda uppfattningar och erfarenheter av lättläst skönlitteratur, vilket gör att de ofta baserar sina didaktiska val på sin känslomässiga uppfattning. Det blir då svårt att påstå att undervisningen i enlighet med Lgr 22 blir likvärdig för eleverna, när lärarna tänker så olika.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Eriksson, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    ”Det är vi som informerat skolledningen”: Lärares perspektiv på värdegrundsarbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Algebraiskt tänkande i undervisning2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Algebraiskt tänkande i undervisning2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Algebraiskt tänkande i undervisning2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik. Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to develop and explore teaching possible to promote algebraic thinking together with young, multilingual students six to twelve years old. One underlying assumption for the aim is that algebraic thinking can be developed by students participating in learning activities that are characterized by collective mathematical reasoning on relations between quantities of positive whole and rational numbers. Two overall research questions support this work: (1) What in students work indicate algebraic thinking identified in learning activities and as experiences of algebraic thinking? (2) How can learning models manifest in learning activity, in what ways do learning models change and enhance, and which characteristics of learning actions are enabled?   

    Data was produced by interviews and from research lessons with students in lower grades in a multilingual Swedish school. The research lessons were focused on learning activity as suggested by Davydov (1990, 2008/1986), aimed at developing theoretical thinking – here algebraic thinking. They were staged in two research projects conducted as networks of learning studies. In these learning studies, the group of teachers iteratively designed and revised learning activities whereby the students could identify mathematical knowledge and collectively solve mathematical problems. 

    The findings in the articles signal that learning models were developed as rudimentary, preliminary, prototypical and finally symbolic. Rudimentary models were grounded in algebraic thinking when the students analysed problem situations and identified the problem. Preliminary and prototypical models were developed by initiating and formalising actions understood as algebraic thinking. Different tools were initiated by the students and the teachers. These tools were formalised by the students. The students used algebraic symbols and line-segments to think together when comparing different quantities (Article 2). They carried out operations using unknown quantities when reflecting on additive and multiplicative relationships (Article 3). The students also used algebraic symbols to reflect on subtraction as non-commutative (Article 3). The different tools they used interacted on different levels of generalisation (Article 1). Algebraic thinking grounded the students reflections but interacted with, for example, fractional thinking in their arguments during the development of their learning models (Article 4). The different ways of thinking interacted in arguments when developing the rudimentary, the preliminary and the prototypical models. However, in the conclusion of their collective reasoning and in the development of the symbolic learning models, these different ways of thinking were intertwined in the same arguments (Article 4).

    As a conclusion, the four articles signal that learning models including algebraic symbols developed in a learning activity can be used by newly-arrived immigrant students to reflect on structures of numbers.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 260.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Teaching algebraic thinking within early algebra – a literature review2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a lack of overview regarding previous empirical studies within the early algebra research field. Consequently, the aim of this study is to propose one way to organise how algebraic thinking can be operationalised when teaching students five to twelve years old. The study is conducted as a literature review. The results show six categories of operationalising algebraic thinking with these young students. These categories can briefly be organised as three traditions: (1) arithmetic thinking tradition developing arithmetic thinking first, (2) developing arithmetic and algebra at the same time,or (3) algebraic thinking tradition developing algebraic thinking first. This method of organisation highlights one tradition of algebraic thinking where more research is needed - the tradition in which algebraic thinking is developed first. This tradition, as stated in the results, includes the category algebraic work.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Uppgifter för algebraiskt tänkande2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik. Stockholm University.
    Eriksson, Inger
    Stockholm University.
    Learning actions indicating algebraic thinking in multilingual classrooms2021Ingår i: Educational Studies in Mathematics, ISSN 0013-1954, E-ISSN 1573-0816, Vol. 106, nr 3, s. 363-378Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses algebraic thinking regarding positive integers and rational numbers when students, 6 to 9 years old in multilingual classrooms, are engaged in an algebraic learning activity proposed by the El’konin and Davydov curriculum. The main results of this study indicate that young, newly arrived students, through tool-mediated joint reflective actions as suggested in the ED curriculum, succeeded in analysing arithmetical structures of positive integers and rational numbers. When the students participated in this type of learning activity, they were able to reflect on the general structures of numbers established as additive relationships (addition and subtraction) as well as multiplicative relationships (multiplication and division) and mixtures thereof, thus a core foundation of algebraic thinking. The students then used algebraic symbols, line segments, verbal, written, and gesture language to elaborate and construct models related to these relationships. This is in spite of the fact that most of the students were second language learners. Elaborated in common experiences staged in the lessons, the learning models appeared to bridge the lack of common verbal language as the models visualized aspects of the relationships among numbers in a public manner on the whiteboard. These learning actions created rich opportunities for bridging tensions in relation to language demands in the multilingual classroom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet.
    Problemsituationer, lärandemodeller och undervisningsstrategier (PLUS): Design av ett professionsstöd för yngsta elevernas förståelse av positionssystemet2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet.
    Bengtsson, Henning
    Österskärsskolan.
    Uppgifter för algebraiskt tänkande2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Gracie, Jeffrey
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Halldén, Marit
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Åkerstedt, Johan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Kommunikation och resonemang i problemlösning2021Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 266.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Hedefalk, Maria
    Markkanen, Peter
    Sumpter, Lovisa
    Fair sharing and division – mathematical reasoning regarding integers and fractions in preschool and preschool class2024Ingår i: Proceedings of Cerme 13 / [ed] Paul Drijvers, Csaba Csapodi, Hanna Palmér, Katalin Gosztonyi and Eszter Kónya, Alfréd Rényi Institute of Mathematics, Budapest, Hungary and ERME , 2024, s. 2096-2103Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper identifies and discusses children’s mathematical reasoning in preschool and preschool class when they work with a fair sharing case. The case came from a selection of cases designed to promote collective mathematical as well as ethical reasoning. Data comes from six children’s work when sharing four paper biscuits between three soft toys, first when the children were five years old and then, a year later, when they were six years old. The results show that their reasoning, both when they were five and six, used mathematical and ethical arguments. In preschool class, the students were able to use each other’s arguments in collective reasoning to identify, predict, and verify their reasoning. The students began to measure the fraction parts of a remainder but could not evaluate the conclusion with respect to what is aspects for division; equal numbers and equal size. The results also signal that teacher’s input, of posing evaluating questions, appears to stimulate the reasoning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Hedefalk, Maria
    Sumpter, Lovisa
    Preschool children’s collective mathematical reasoning about sharing2022Ingår i: A Mathematics Education Perspective on early Mathematics Learning – POEM 2022 Gothenburg, Sweden 12–13 May 2022, 2022, s. 1-8Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focuses on sharing, both in equal parts (groups) or unequal parts. Children at age five attending preschool, are faced with two different tasks where the mathematical properties in their reasoning, or when mathematical reasoning was replaced with an ethical reasoning is analysed. When performing division, different strategies were used, and the norm of fair share was often expressed. It was easier for the children to allocate resources when the dividend was larger than the divisor, and when dealing with a fraction, the cardinality of the number of parts appeared to be a prominent property compared to property ‘equal size’ of the parts. There were also indications of ethical reasoning where the child used different claims to convince their peer. There was a tension between the norm of equal sharing and the solutions with unequal parts. One implication is that if wanting to challenge children’s mathematical reasoning in a division task, it could be fruitful to look at fractions instead of repeating tasks where the dividend is larger than the divisor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Hedefalk, Maria
    University of Uppsala.
    Sumpter, Lovisa
    Stockholm University; University of Oslo, Norway.
    The Tension Between Division and Fair Share2024Ingår i: Teaching Mathematics as to be Meaningful – Foregrounding Play and Children’s Perspectives: Results from the POEM5 Conference, 2022 / [ed] Palmér, Hanna; Björklund, Camilla; Reikerås, Elin; Elofsson, Jessica, Cham: Springer Publishing Company, 2024, s. 69-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study focuses on sharing, both in equal parts (groups) or unequal parts. Children at age five attending preschool, are faced with two different tasks working in pairs. The analysis focus on the mathematical properties in the reasoning, or when mathematical arguments were replaced with an ethical reasoning. When performing division, different strategies were used, and the norm of fair share was often expressed. It was easier for the children to allocate resources when the dividend was larger than the divisor, and when dealing with a fraction, the cardinality of the number of parts appeared to be a prominent property compared to property ‘equal size’ of the parts. There were also indications of ethical reasoning where the child used different claims to convince their peer. There was a tension between the norm of equal sharing and solutions with unequal parts. One implication is that if wanting to challenge children’s mathematical reasoning in a division task, it could be fruitful to look at fractions instead of repeating tasks where the dividend is larger than the divisor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Nyman, Martin
    Kista grundskola; Åbo Akademi.
    Tambour, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Uppgifter för algebraiskt tänkande2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Petersson, Annika
    Arbeta i annan bas än bas tio på lågstadiet: ett modellarbete om positionssystemet2024Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik. Stockholm University.
    Sumpter, Lovisa
    Stockholm University.
    Algebraic and fractional thinking in collective mathematical reasoning2021Ingår i: Educational Studies in Mathematics, ISSN 0013-1954, E-ISSN 1573-0816, Vol. 108, s. 473-491Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines the collective mathematical reasoning when students and teachers in grades 3, 4, and 5 explore fractions derived from length comparisons, in a task inspired by the El´konin and Davydov curriculum. The analysis showed that the mathematical reasoning was mainly anchored in mathematical properties related to fractional or algebraic thinking. Further analysis showed that these arguments were characterised by interplay between fractional and algebraic thinking except in the conclusion stage. In the conclusion and the evaluative arguments, these two types of thinking appeared to be intertwined. Another result is the discovery of a new type of argument, identifying arguments, which deals with the first step in task solving. Here, the different types of arguments, including the identifying arguments, were not initiated only by the teachers but also by the students. This in a multilingual classroom with a large proportion of students newly arrived. Compared to earlier research, this study offers a more detailed analysis of algebraic and fractional thinking including possible patterns within the collective mathematical reasoning. An implication of this is that algebraic and fractional thinking appear to be more intertwined than previous suggested.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Eriksson, Ida
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att stötta och bedöma elever med talängslan: Lärares, speciallärares och specialpedagogers perspektiv och metodik kring bedömning av elever med talängslan i engelska på högstadiet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att, med utgång i lärarkognition, undersöka hur lärare och specialpedagoger ser på fenomenet talängslan vad det berör engelska på högstadiet. Forskare ser att talängslan stör andraspråksinlärning och elevers prestation. Studien kommer att handla om hur lärare kan hjälpa eleverna, vad som hindrar lärare från att hjälpa och hur bedömningen går till. I skolan bedöms elevernas muntliga förmåga och studien undersöker hur det ser ut när en elev inte kan producera något muntligt eller väldigt lite bedömningsmaterial. Hur det ser ut i klassrumsmiljön, i bedömningssituationer och utanför klassrummet. I ett ämne som engelska, där muntlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa.

    Det insamlade materialet består av intervjuer med lärare i engelska, speciallärare och specialpedagoger, via mejl och telefon. Denna data har sedan sammanställts och undersökts genom en innehållsanalys. Undersökningen, som den är utformad, kan redogöra för lärares resonemang, deras metoder och strategier samt hur bedömning kan gå till. Denna studie kan breddas genom att användas som en grund för en större studie med material från olika nivåer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 273. Eriksson, Inger
    et al.
    Eriksson, Helena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Nyman, Martin
    Wettergren, Sanna
    Challenges when implementing the Elkonin-Davydov curriculum in mathematics2022Ingår i: The relation between mathematics education research and teachers’ professional development: Proceedings of MADIF 13 / [ed] Linda Mattsson, Johan Häggström, Martin Carlsen, Cecilia Kilhamn, Hanna Palmér, Miguel Perez, Kerstin Pettersson, Göteborg: Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF, 2022, s. 121-124Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers interested in developing students’ possibilities to take part in joint discussions in problem-solving often have to deal with challenges regarding norms in the mathematics classrooms. Dominating classroom norms is a factor in mathematics teaching, be it of social or sociomathematical type. Here we address challenges in relation to norms experienced when attempting to create possibilities for mathematics learning, starting at a general and algebraical point rather than a specific and arithmetical one. We draw on two projects that explored the Elkonin-Davydov curriculum in Swedish classrooms. The results indicate that norms, of different kinds, are impedimental in different ways, when performing a theoretical work in mathematics teaching.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Eriksson, Kathrine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Mellanstadielärares syn på klassrumsaktiviteter som stimulerar elevers muntliga förmåga på engelska2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Statistik från Skolverket (2019) visar att eleverna på mellanstadiet i genomsnitt uppnår kunskaper nära betyget C i engelska när de slutar årskurs 6. Den här studien ska därför undersöka vilka muntliga klassrumsaktiviteter lärare på mellanstadiet anser vara till nytta för att utveckla elevers muntliga förmåga i engelska. Studien undersöker också och vilka klassrumsaktiviteter lärare använder för att utveckla dessa förmågor. Studien har genomförts genom att observera fyra legitimerade mellanstadielärare som undervisar i engelska under totalt åtta lektioner. Därefter har en uppföljande intervju med lärarna gjorts. Resultatet visar att lärarna använder muntliga klassrumsaktiviteter på engelska under sju av de åtta observerade lektionerna. Aktiviteterna engagerar eleverna och låter dem använda sina kunskaper i engelska samtidigt som de i en social gemenskap lär sig att kommunicera i och om elevnära situationer och ämnen. Resultatet visar också att lärarna använder ett varierat arbetssätt och låter eleverna förbereda sina muntliga prestationer. Slutsatsen av den här studien är att legitimerade lärare på mellanstadiet använder muntliga klassrumsaktiviteter som gynnar elevernas muntliga förmåga i engelska men vidare forskning på de nordiska länderna skulle behövas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 275.
    Eriksson, Linn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hur anpassar lärare i årskurs F–3 svenskundervisningen för särskilt begåvade elever?: En kvalitativ studie om hur lärare anpassar svenskundervisningen för särskilt begåvade elever i årskurs F–3.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Eriksson, Martina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Undervisning utomhus i förskolan: Förskollärares uppfattningar om planerad och spontan undervisning utomhus och med naturen som resurs2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade förskollärare uppfattar undervisning utomhus samt deras erfarenheter av naturundervisning i utomhusmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts genom att fyra förskollärare har intervjuats. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter diskuterats i förhållande till tidigare forskning och aktuella styrdokument. Studiens resultat visar att innehållet i spontan undervisning utomhus ofta tenderar att handla om djur och natur, medan planerad undervisning utförs i riktning mot flera läroplansområden. Förutsättningarna i utomhusmiljön påverkar huruvida förskollärare bedriver undervisning utomhus. Vidare indikerar resultatet att förskollärare undervisar om naturens resurser med utgångspunkt i förskollärarnas initiativ samt barns nyfikenhet. Undervisning om naturen iscensätts multimodalt både utomhus och inomhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Eriksson, Robin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    En tudelad litteraturundervisning?: En jämförelse av litteraturundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Eriksson, Robin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Litteraturstudiets syften: En jämförande undersökning av uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnes läroböcker för kursen Svenska 1 med inriktning mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att jämföra uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnet i ett urval läroböcker inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader gällande uttryckta syften för litteraturstudiet i fyra utvalda läroböcker för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Mot bakgrund av litteraturstudiets historiska utveckling, kommande förändringar för svenskämnet och gymnasieskolan HT 2023 och 2025, läroböckers roll och aktualitet i dagens skola, samt aktuell tidigare forskning, svenskämnestraditions teori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier genomfördes en läromedelsstudie för att uppnå syftet. I studien undersöktes fyra olika läroböcker, varav två inriktade mot yrkesprogram och två inriktade mot högskoleförberedande program. Undersökningen genomfördes med metoden kvalitativ innehållsanalys, där resultaten analyserades och tolkades utifrån svenskämnes traditionsteori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier.

    Resultatet visade att det huvudsakligen uppvisas likheter gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan de studerade läroböckerna för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program inom ramen för Gy2011. De uttryckta syftena för litteraturstudiet visades därtill vara förankrade i de två svenskämnestraditionerna svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och svenska som ett färdighetsämne. Däremot fanns ingen konkret förankring av uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnestraditionen svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Det visades också att de uttryckta syftena för litteraturstudiet i läroböckerna indikerade en litteratursyn där det läsande subjektet ställs i centrum för meningskonstruktionen i mötet mellan läsare och text.

    Därtill visades att samtliga uttryckta syften för litteraturstudiet i de studerade läroböckerna för yrkesprogram respektive högskoleförberedande program kunde förankras i aktuella styrdokument för svenskämnet. En sådan förankring visades emellertid kräva ett mått av tolkning. Det lyftes också fram att studiens svenskämnesdidaktisk kunskapsbidrag kan användas av lärare i yrkesutövningen för att utveckla en kritisk medvetenhet om läroböcker som inriktar sig mot olika program och inta ett kritiskt granskande förhållningssätt till läroböcker en använder i sin undervisning. Studien visade slutligen att de studerade läroböckerna som är utformade för dagens gymnasieskola (Gy 2011) uppvisar likvärdighet gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Eriksson Skovby, Kim
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Allt du gör med fler av dina sinnen gör ju att dukommer ihåg bättre”: En kvalitativ intervjustudie gällande svensklärareserfarenheter av skrivutvecklande arbete gällande digitalaverktyg i kombination med estetiska lärprocesser2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hösten 2017 fastslog regeringen att svenskt skolväsende skulle bli ledande i att använda sig avdigitaliseringens möjligheter. Strategin kom att kallas den nationella digitaliseringsstrategin.Till grund för detta reviderades styrdokumentet Lgr 11 rörande digitala verktyg. Samtidigtinnehåller den reviderade upplagan även ett stärkt estetiskt bidrag. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka vilka erfarenheter svensklärare i årskurs 1–3 har av skrivutvecklandearbete gällande digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. I den revideradeupplagan framgår det att eleverna ska tillgodogöra sig digital kompetens genom att få användasig av digital teknik. I kursplanen för svenska stipuleras det även att eleverna viaundervisningen i svenska ska få möta digitala verktyg via skilda medier för att skapa ochbearbeta texter, exempelvis genom estetiska lärprocesser. Eftersom att den digitala aspektenhar ett större utrymme i styrdokumenten samt att det estetiska bidraget ger utrymme för kreativundervisning kan en bredare kompetens hos lärare innebära en större variation iskrivundervisningen. Tidigare forskning indikerar att det digitala idag kan anses vara estetisktoch hur fler europeiska skolor köper in digital teknik. Samtidigt visar forskning hur mångalärare är ambivalenta när det kommer till tillämpningen i klassrummet av just digitala verktygoch estetiska lärprocesser.Studien utgår från perspektivet pragmatism, där fokus ligger på begreppen erfarenhet och”learning by doing”. Frågeställningarna syftar till att lyfta fram lärares erfarenheter gällandeskrivutvecklande arbete med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser och hurde resonerar om sin kompetens gällande denna kombination. Detta undersöktes genomkvalitativa semi- och halvstrukturerade intervjuer med sex olika lärare vilka undervisar iårskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare arbetar varierande när det kommer tillskrivutvecklande arbetssätt med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. Enavgörande faktor att resultaten är varierande är att en del lärare har daglig åtkomst till digitalaverktyg medan andra endast har det en gång i veckan. Däremot visar studien hur alla läraremenar att det digitala och estetiska bidraget verkar skrivutvecklande. Resultatet visar också hurdet skrivutvecklande arbetet med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesserökar elevernas motivation och hur deras egna erfarenheter får ta plats, vilket i sin tur gynnarderas skrivprogression. Lärarna i studien motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen,erfarenheter, tillgänglighet och tidigare forskning. Sammanfattningsvis anger lärarna att denegna kompetensen är betydande och hur kombinationen av digitalt och estetiskt skapar enstörre mening och variation i skrivundervisningen, vilket gynnar elevers skrivutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Erkapers, Miriam
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lindh, Susanne
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Vi vuxna måste inte bara vara närvarande, utan även härvarande”: En studie om förskollärares arbetssätt och förhållningsätt för att främja relationsbyggande och gemenskap i barngruppen2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns relationer i förskolan och hur de ser på sitt uppdrag utifrån läroplan för förskolan. Vi undersöker även hur förskollärare tolkar barns relationsbyggande under fri lek, i termer av inkludering och exkludering. Arbetet belyser barns kamratrelationer ur en förskollärares perspektiv. Metoden vi använt oss av är kvalitativ intervju och i vårt arbete har vi intervjuat fem förskollärare i olika verksamheter runt om i Sverige för att komma fram till vårt resultat. I våra analyser har vi utgått från William Corsaros teori om kamratkultur. Vi använder oss av den teorin för att den utgår från barns relationer med andra barn. De teoretiska begrepp vi har använt för att analysera vårt resultat är kamratkultur, inkludering, exkludering och stöttning. Resultatet visar att förskolläraren har en betydelsefull uppgift att främja barns relationsskapande. Samtliga förskollärare beskriver hur viktigt det är att de är närvarande i leken för att stötta barnens relationsskapande. Genom att förskolläraren är närvarande går det att främja att alla barn inkluderas samt förebygga exkluderingar i barngruppen. Resultatet visar även att förskollärarna använder sig av olika arbetsmaterial som utgår från förskolans värdegrund, när de jobbar med att stötta barnens relationsbyggande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Erman Andersson, Margie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Utomhusaktiviteter i förskolan och förskollärarens roll: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares resonemang om arbete med utomhuspedagogik2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete är att öka kunskapen om hur förskollärare uttrycker sig kring utomhuspedagogik och hur de resonerar kring hur det arbetet kan bidra till barns utveckling och lärande. För att analysera svaren till intervjufrågorna använder jag mig av sociokulturell teori som utgår från Vygotskij- och Deweyssynssätt och för att analysera svaren till intervjuerna i resultatdelen av studien. Metoden som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa forskningsintervjumetoden. Det finns fyra förskollärare från olika förskolor som jag intervjuade och dem svarade på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogik. Resultatet av min undersökning påvisar att samtliga förskollärare har positiva attityder till arbete med utomhuspedagogik samt uppfattar begreppet utifrån förskollärarens erfarenheter, kunskaper och kompetenser inom det området. Studien visar att det finns olika arbetssätt, avsikter och variation i arbetet. Resultatet påvisar även att vissa förskollärare inte har mycket erfarenhet av utomhuspedagogik med det märkts att förskollärarna vågar prova sig fram och nya saker samt är intresserade av att lära sig mer av detta område. Dessutom berättar förskollärarna som jag intervjuar till denna studien att det finns möjligheter för barnen att upptäcka och lära sig ute. Dessa möjligheter är ett komplement till saker som barnen lär sig inomhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Ersson Haka-Risku, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Bergström, Lina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Genus och kön i förskolan – en studie av förskollärares resonemang2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genus är ett komplext och väl debatterat ämne där alla deltagare för med sig sina egna livserfarenheter och resonemang. Vår studies syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma förskollärare i Sverige resonerar om betydelsen av deras roll och förhållningssätt utifrån genus och jämställdhet i sitt arbete i förskolan.

    Studiens metod är kvalitativa intervjuer med förskollärare som sedan analyseras och diskuteras med stöd av den feministiska poststrukturalistiska teorin och relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar på hur samhällets normer om genus och kön är svåra att arbeta emot. Resultatet belyser också förskollärarnas öppenhet och motivation för arbete med genus och kön i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Ersson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Engstrand, Kasper
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Barns inflytande i förskolan: En intervjustudie av sju förskollärares erfarenheter ochuppfattningar om barns inflytande i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att skapa kunskap om hur förskollärare uppger att de arbetar och hur de kan arbeta för att skapa möjligheter för barn att få inflytande i förskolans verksamhet. Metoden som använts för studiens datainsamling är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av sju förskollärare från två olika förskolor, som aktivt arbetade inom förskolan. Det insamlade materialet från informanterna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att barnen i förskolan ska ha möjlighet att påverka sin vistelse i verksamheten. De situationer förskollärarna anser att barnen kan ha inflytande om är måltider, lek, samt utformningen av miljön. Vidare framkommer det att förskollärarna ska vara lyhörda och lyssna till barnens intressen vilket förskollärarna i studien uppger skapar en möjlighet för barnen att få ett inflytande i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen visar också att förskollärarna anser att de behöver utveckla verktyget bildstöd och sitt eget förhållningssätt för att möjliggöra att barnen får ett inflytande i verksamheten.En viktig slutsats vi drar är att förskollärarna är de som besitter makten över barns inflytande. Förskollärarna agerar som portvakter i frågan om vilken typ av inflytande barnen i förskolan ska ha.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 284.
    Evertsson, Malin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Språket är en nyckel till allt det andra”: Huvudmannens ansvar och organisation rörande flerspråkiga barns rätt till språkutveckling2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur huvudmän organiserar och skapar möjligheter för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Mer specifikt riktas fokus mot förskolans uppdrag att ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och dess modersmål. Detta utifrån ett huvudmannaperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur målet från läroplanen tolkas, vilken information och kommunikation som behöver synliggöras för att kvalitetssäkra arbetet samt hur resurser organiseras och fördelas i förskolans verksamhet för att tillgodose målet.

    Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av huvudmän med skilda titlar runtom i Sverige som har ansvar för att förskolor arbetar med målet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av ramfaktorteori som utformats av Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren samt läroplansteori även det utformat av Ulf P. Lundgren. Teorierna synliggör vilka ramar förskolan har att förhålla sig till samt utgå från och hur detta görs i praktiken.

    Studiens resultat visar på att målet från läroplanen ses som viktigt men det är svårt för förskolans personal att veta vad det är som förväntas av dem. För att arbeta med målet krävs dels kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling hos den enskilde pedagogen, dels ensam syn i personalgrupper rörande arbetsmetoder. Det krävs även att högre ledning har en kunskap om målet för att ge goda förutsättningar för personalens arbete med målet. Slutsatsen belyser vilka möjligheter och hinder som finns i förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 285.
    Fagerlund, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Det är väl bara att måla lite?”: En kvalitativ intervjustudie om lärares förutsättningar och strategier i mötet med elever med NPF-diagnoser i bildämnet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper om dels vilka förutsättningar bildlärare har att möta elever med NPF-diagnoser i undervisningen, dels vilka strategier bildlärare använder sig av för att möjliggöra lärande för elever med NPF-diagnoser. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare deltog. Intervjuerna analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att de förutsättningar som bildlärare har skiljer sig åt mellan skolor och att de lärare som har små undervisningsgrupper har bättre förutsättningar än de lärare som undervisar i stora klasser. De lärare som arbetar på specialiserade skolor som gymnasiesärskola och resursskola har även bättre förutsättningar att anpassa lärmiljön efter de behov som elever med NPF kan ha och mer tid till att bygga goda relationer till eleverna. Framträdande framgångsrika strategier i undervisningen är att ha god struktur, använda steg för steg-strategier, ha tydliga ramar, ett experimentellt förhållningssätt och att skapa goda relationer mellan lärare och elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 286.
    Fahlström, Magnus
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Mathematics teachers and the role of physical environment2022Ingår i: The relation between mathematics education research and teachers’ professional development: Proceedings of MADIF 13 / [ed] Linda Mattsson, Johan Häggström, Martin Carlsen, Cecilia Kilhamn, Hanna Palmér, Miguel Perez, Kerstin Pettersson, Göteborg, 2022, s. 45-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The physical environment (PE) affects the teaching and learning in school. Research is conclusive that different characteristics of PE can be enabling or hindering learningactivities. Still, we need to know more about the role of PE in mathematics education to utilize what a good PE can offer and to avoid the hindering situations. The aim of this study is to characterize the different roles PE play in relation to the teacher, the student, the learning content, and their interactions. For this, mathematics teachers’ stories about their experiences of PE in teaching are analysed. The results show that teachers often try to prevent disturbances or distractions from insufficiencies in PE. The results also suggest that aspects of classroom PE, such as classroom layout, sustain classroom norms whereas other elements in PE can be an aid in breaking norms.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fahlström_madif13
  • 287.
    Falih, Marwan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Utomhuspedagogik i förskolan: Pedagogers närvaro i förskolans utemiljöer och dess betydelse för barns sociala samspel2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur förskolepersonal uppfattar rollen som närvarande pedagoger vid utevistelse och hur deras förhållningssätt vid utevistelsen kan bidra till eller begränsa barns sociala samspel. De kvalitativa intervjuerna används i arbetet för att svara på studiens syfte och undersökningsfrågor, där intervjuerna har genomförts med sex pedagoger. Svaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter har svaren diskuterats utifrån vad tidigare forskning har kommit fram till. Den tidigare forskningen har visat att barns sociala samspel stimuleras och utvecklas med hjälp av den pedagogiska närvaron som ett förhållningssätt och utemiljöns möjligheter. Studiens resultat visar att det finns olika möjligheter men även begränsningar beroende av hur vi som pedagoger förhåller oss till, samt att verksamhets behov leder till att utomhuspedagogiken tar mindre betydelse i förskolans verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Falk, Johanna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Motivation till de naturorienterande ämnena genom grundskolan samt naturvetenskapliga gymnasiestudier2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet upplever att de, under sin tid i grundskolan, motiverats till fortsatta naturvetenskapliga studier efter grundskolan. Studien har genomförts som semistrukturerade gruppintervjuer med gymnasieelever som läser det naturvetenskapliga programmet. Det kvalitativa materialet har analyserats med hjälp av self determination theory och en kombination av fenomenologisk analys och innehållsanalys. Resultatet visar att det bara är nyfikenhet som är en inre motivationsfaktor medan arbetssätt, högskolebehörighet, familjenorm, äldre kompisar, ”Det här passar dig!”, fritidsintressen, klassrumsklimat, provsituationer och lärare alla är yttre motivationsfaktorer. De fyra sistnämnda visade sig dessutom ha påverkat informanterna i studien både på ett positivt och negativt sätt. Efter analysen av materialet blev slutsatsen att nyfikenhet, arbetssätt, familjenormer och högskolebehörighet är de viktigaste motivationsfaktorerna till fortsatta naturvetenskapliga studier efter grundskolan.

  • 289.
    Farahdokht, Milad
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Biologisk mångfald i naturkunskap: En kvalitativ innehållsanalys av biologisk mångfald i läroböcker för naturkunskap 1b på gymnasiet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människan är beroende av biologisk mångfald men utgör samtidigt ett hot mot den. Detta hot kan möjligtvis avhjälpas genom ett förmedlande av kunskaper. Ett sätt på vilket förmedlandet av kunskaper kan ske är genom läroböcker i skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur biologisk mångfald behandlas i läroböcker för naturkunskap 1b. Detta genom att 1) Studera hur biologisk mångfald definieras mot bakgrund av den definitionen som fastställts av konventionen om biologisk mångfald (CBD) som består av tre nivåer 2) Studera vilka incitament som ges för att bevara biologisk mångfald genom fyra argument som lagts fram av Helldén med flera samt 3) Studera hur biologisk mångfald behandlas utifrån den faktabaserade, normerande och pluralistiska traditionen. Detta har gjorts genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Studien kom fram till att samtliga läroböcker är ofullständiga i sin behandling av biologisk mångfald utifrån de tre ovannämnda frågeställningarna sammantaget. Vad gäller den första frågeställningen återfanns alla tre nivåer i enlighet med CBD i tre av fem läroböcker. Läroböckerna som anger den andra nivån av biologisk mångfald som handlar om variation av arter gör det på ett ofullständigt sätt. Detta eftersom böckerna endast förklarar denna nivå på ett sätt som antingen syftar på artrikedom eller endast som variation av arter utan att vidare förklara vad detta innebär. Variationen av arter innefattas nämligen både av artrikedom och den relativa abundansen. Artrikedomen tas förvisso upp antingen explicit eller implicit men den relativa abundansen återfinns inte i läroböckerna. Detta är en ny insikt inom området och därför bör lärare beakta detta när de undervisar och möjligen kompensera för detta. Vad gäller den andra frågeställningen är det endast två av fem läroböcker som tar med alla fyra incitament för bevarandet av biologisk mångfald som lagts fram av Helldén med flera. Vad gäller den sista frågeställningen är det endast en bok som utmärker sig och behandlar biologisk mångfald utifrån den pluralistiska traditionen på ett fullgott sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 290. Fermi-Lat Collaboration, T.
    et al.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Bastieri, D.
    Becerra Gonzalez, J.
    Bellazzini, R.
    Berretta, A.
    Bissaldi, E.
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap. KTH Royal Institute of Technology, Stockholm; The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, Stockholm.
    Cavazzuti, E.
    Catalog of Long-term Transient Sources in the First 10 yr of Fermi-LAT Data2021Ingår i: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 256, nr 1, artikel-id 13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 291.
    Fernström, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Alsbäck, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Möjligheter till inflytande för barn i förskolan: Intervjustudie om förskollärares förhållningssätt och arbetssätt2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att utveckla kunskap kring hur förskollärares förhållningssätt kan främja barns inflytande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex förskollärare. Resultaten har analyserats utifrån teman kopplade till barnsyn, pedagogisk atmosfär och kommunikativa strategier. Utifrån intervjuerna med förskollärarna har vi sammanställt ett resultat som kan ge inblick i vilka egenskaper i förhållningssätt och arbetssätt som anses gynna barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet visar hur förskollärare kopplar ihop barns inflytande med barnens rätt att bestämma över saker samt att barns inflytande ges plats i utformningen av verksamheten då den ska utgå från barnens intressen. Studien visar att förskollärares förhållningssätt är särskilt viktigt gällande barns möjligheter till inflytande. Förhållningssättet måste vara präglat av en närvaro och lyhördhet inför barnen för att barns inflytande ska kunna förekomma i förskolan. En slutsats av studien är att inflytande som fenomen är något som inte diskuteras aktivt av förskollärarna utan det är barnens intressen och önskningar som lyfts fram. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Finjan, Moustafa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    En studie om hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i grundskolans årskurs 4-6.: En intervjustudie ur ett lärarperspektiv om elevers skrivande i EFL klassrum.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens skola uppvisar många elever svårigheter med att skriva på engelska.Läraren har en viktig roll i elevernas språkutveckling genom att stötta och motivera elevernatill att skriva på engelska. Tidigare forskning visar att elever blir bättre skribenter när eleverna läser och bedömer varandras texter eftersom nya tankar och idéer kring en text dyker upp. Tidigare forskning visar ytterligare att elever uppmärksammar texters innehåll såsom stavning och grammatik men även hur skribenter organiserar och utformar skrivna texter. Denna studie handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever i EFL klassrum att skriva på engelska och hur lärare beskriver arbetet med stöttning i skrivundervisningen i ämnet engelska. Studien har genomförts i form av en empirisk studie där en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i grundskolan genomförts. Denna studiesresultat visar att elever motiveras och stöttas med att skriva på engelska när skrivundervisningen relateras och anpassas till elevernas intressen och bakgrunder. Resultaten visar att eleverna stöttas med att skriva på engelska med stöd av både läraren och klasskamraterna och att lärandemiljön är mest effektiv vid par- eller gruppövningar där eleverna ansvarar och samarbetar kring sina skrivuppgifter. Vidare visar resultaten att en varierad undervisning med praktiska inslag gynnar elevernas skrivutveckling och att en undervisning behöver anpassas utifrån elevernas förkunskaper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Flodin, Sandra
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Särskild begåvning – verktyg och anpassningar i svenskämnet: Lärares uppfattningar angående definition och stöttning av särskilt begåvade elever i svenska2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 294.
    Flykt, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Hermansson, Anna B
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Närhet, trygghet och anknytning trots restriktioner- en omöjlig ekvation?: En kvalitativ intervjustudie med förskollärare om introduktion i förskolan under Coronapandemin2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om den påverkan Coronapandemin kan ha haft på introduktion av de yngsta barnen i förskolan ur ett anknytningsperspektiv Tidigare forskning, det vill säga forskning publicerad före Coronapandemin, visar att kontinuitet, trygghet och närhet är faktorer som bidrar till lyckade introduktioner. Vi vill ta reda på om dessa kunnat uppnås även under Coronapandemin med de restriktioner kring närhet som myndigheterna gått ut med till Sveriges befolkning. Denna studie har utförts som en kvalitativ intervjustudie där deltagarna var förskollärare med minst fem års yrkeserfarenhet. Detta för att kunna täcka in tiden före och under Coronapandemin. Vårt resultat har därefter genomgått såväl en tematisk som en anknytningsteoretisk analys. Resultatet visar hur Coronapandemin påverkat introduktionen i förskolan både positivt och negativt. Till exempel upplever förskollärare att de fått mer tid till relationsskapande men också upplevt en svårighet i att hålla distans till barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Fondin, Lukus
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Ger mycket skrivande bra skrivande?: Om kopplingar mellan skrivande för hand och skriftlig produktion i ämnet tyska på högstadiet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka kopplingen mellan att skriva för hand och skriftlig produktion inom ämnet tyska. Även skriftlig produktion på digitala enheter, samt läsning av digitala och fysiska texter undersöks. I en alltmer digitaliserad värld skriver skolelever mindre för hand och detta kan tänkas påverka inlärningen, då hjärnan bland annat använder sig av kroppens olika sinnen för att minnas och läras, men också för att händernas område i den sensoriska hjärnloben upptar särskilt stort utrymme, vilket gör händerna till ett viktigt redskap för människan. I ett ämne som tyska, där skriftlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa, då händerna har fått förändrat användningsområde när de skriver digitalt kontra med papper och penna. Det insamlade materialet består av diktamen och enkäter om läs- och skrivvanor från fyra klasser i årskurs åtta och nio på högstadiet. Denna data har sedan sammanställts för att undersöka korrelationen mellan resultatet på diktamen och läs- och skrivvanorna. Undersökningen, som den är utformad, har inte kunnat visa på en tydlig koppling men ses som ett pilotprojekt och som skulle kunna genomföras i större skala och möjligen få fram ett annat resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Fornstierna, Karolina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    HBTQ+ historians närvaro i undervisningsmaterial: En fallstudie om hbtq+ inkludering och möjligheter till inkludering2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to find inclusion of an LGBTQ+ perspective, and possible inclusion of the LGBTQ+ perspective in teaching material used in history at an upper secondary school level in Sweden. The case study analysed material from five teachers who shared material which covered five time periods which were the following: Prehistory and Prehistoric times, Antiquity, the Middle Ages, and the 20th century. These time periods were selected since they are included in compulsory history courses. I.e., it is the history education that all upper secondary school students are taught. The results showed that of these five time periods three out of five teachers included the LGBTQ+ perspective in their teaching material although it was minimal. The LGBTQ+ material was mainly included during Antiquity, and one teacher included it in the 20th Century. One of the teachers also mentioned homosexuality in a presentation about the first civilizations but as a parallel. Possible LGBTQ+ inclusion was identified using a queer theoretical perspective, and existing LGBTQ+ history. Finally, it was identified that this area is unexplored in a Swedish context, and that further research of LGBTQ+ history is needed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Forsberg, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att undervisa om identitet i religionskunskap: En intervjustudie om lärarens syn pa forhållandet mellan religion och identitet i gymnasieskolans religionsundervisning2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna intervjustudie har haft syftet att undersöka hur lärare som undervisar i religionskunskap på gymnasienivå förhållet sig till att deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att analysera religion i relation till identitet samt redogöra för hur religioner förhåller sig till kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Studien syftar också till att undersöka hur lärarnas beskrivning av den egna undervisningen går att förstås utifrån tre olika perspektiv, vilket är intersektionalitet, normkritik och ett interkulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar på att religion och identitet är något som lärarna upplever som viktigt men också komplex samt att det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av religionsundervisningen när det kommer till religioners förhållande till identitet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 298.
    Forsberg, Julia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Edstam, Josefin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att hitta nöje i nyttan: En kvalitativ intervjustudie om att alstra läslust i en kravfylld skolkontext2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen i hur svensklärare i grundskolans senare år resonerar kring och bemöter paradoxen i att öka elevers läslust vid läsning av skönlitteratur i en kravfylld skolkontext. Mot bakgrund av forskning, och den sociokulturella teorin analyseras elva semistrukturerade intervjuer med legitimerade svensklärare. Studien visar att lärare upplever alstrandet av läslust i dagens kravfyllda skolkontext som problematisk, då bedömning och betygssättning riskerar att hämma elevers lustfyllda lärande. Samtidigt framhålls textsamtal, bokval och formativ bedömning som undervisningspraktiker för att överbrygga paradoxen mellan att alstra läslust och att praktisera bedömning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 299.
    Forslind, Amanda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Kristiansen, Christin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Barns delaktighet och inkludering i förskolans läsmaterial: En intervjustudie om pedagogers uttryckta tankar2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur barn kan göras delaktiga i valet av läsmaterial samt hur barnens inkludering kan stimuleras via högläsningsmaterial. Det problem vi har uppmärksammat är att det är svårt att planera en verksamhet där alla barn känner sig delaktiga och inkluderade. Studie utgår från teorier om demokratisk delaktighet samt inkludering, men också från ett normkritiskt förhållningssätt samt ett jämställdhetsperspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare vid olika tre olika förskolor, samt en intervju med en pedagog vid en kommunal kulturverksamhet har vi försökt få svar på våra forskningsfrågor Vad uttrycker pedagoger att de tänker och gör för att uppmuntra barns delaktighet vid val av läsmaterial? Samt Vad uttrycker pedagoger att de tänker och gör för att barn ska känna sig inkluderade i det valda läsmaterialet? Resultat av denna studie visar att pedagoger för att uppmuntra barnens delaktighet bland annat delar upp barnen i mindre grupper, anpassar miljö, tar i beaktande de önskemål barnen har och använder sig av estetiska uttryckssätt. Resultatet visar också att inkludering för pedagogerna handlar om att se till barnens förutsättningar och göra anpassningar utifrån dessa. Att använda tecken som stöd eller kroppsspråk är något som används för att fler barn ska känna sig inkluderade. Det framkommer även att Polyglutt är ett bra verktyg att använda, för att de flerspråkiga barnen ska få en möjlighet att även höraberättelser på sina respektive språk. Barn använder läsmaterial för att eventuellt bearbeta händelser eller för att de känner ett samband mellan sig själva och berättelsen. Det som är svårt att få svar på är hur barnen representeras i det valda läsmaterialet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Forsman, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Malmström, Michelle
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    En läromedelsanalys: diskurser bortom de tryckta medierna2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur andra medier än den tryckta texten behandlas i läromedel för högstadiets svenskämne. Mot bakgrund av läroplansformuleringar, svenskämnestraditioner och en vidgad syn på begreppet text, där exempelvis litteratur, narrativ och sakprosa utvidgats och omfattar fler format än det tryckta, har vi valt att göra en diskursanalys där vi även applicerat en medieekologisk tolkningsram som riktar fokus mot medier och dess teknologi samt mediers historiska utveckling och påverkan av samhället. Genom att analysera hur olika former av medier och textformer beskrivs, vilka ord som används och i vilka sammanhang de förklaras i läromedlen visar resultatet upp ett inkluderande synsätt på medier och digitala verktyg, men resultatet synliggör också diskurser där ett visst motstånd mot vissa medier urskiljs genom olika framskrivningar och att det tryckta, skrivna ordet innehar en stark ställning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 av 1026
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf