du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
34567 251 - 300 av 348
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Rosso, Jonatan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    1176LN i analog- och digitaldomänen: Skillnaderna mellan Universal Audio 1176LN och dess emuleringar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kompressorer är ett välanvänt verktyg inom musikproduktion och numera i och med

    datorers kraftiga popularitet inom området förväntas mjukvarupluggarna att kunna

    efterlikna de dyra analoga hårdvarumodellerna på ett troget sätt. I denna uppsats

    undersöks två utav de främsta plugintillverkare i sin förmåga att kunna efterlikna den

    analoga prestigefyllda 1176LN FET kompressorn. Ett lyssningstest har genomförts där

    testpersoner fick betygsätta stimuli, består av rockproduktioners sånginspelningar

    bearbetade av respektive kompressorvariant, med och utan musik. Resultaten visar att

    den stora majoriteten kunde höra skillnader mellan stimuli utan musik men inte när

    musik var närvarande.

  • 252.
    Rydell, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikbranschens dörrvakter: En kvalitativ undersökning om yrkesrollen A&R hos svenska skivbolag2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om yrkesrollen A&R och dennes plats i den svenska musikmarknaden. Undersökningen är samtidsskildrande och drar sammankopplingar till början av 2000-talet där peer-2-peer sidor som Napster initierade ett teknologiskifte inom branschen.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska A&R’s arbetsprocesser. Att redogöra för hur en A&R upptäcker och kontrakterar musiker samt hur proceduren formats av digitaliseringen. För att besvara undersökningens frågeställning har kvalitativa forskningsintervjuer tillämpats.

    Den tidigare forskningen tillsammans med resultaten tyder på att en A&R’s arbetsroll är flexibel och att det inte finns några givna sätt för en A&R att arbeta. Med teknologiskiftet etablerades digitala medier som Youtube, Spotify och Soundcloud som viktiga redskap en A&R kan använda sig av. Beroende på skivbolagets form och värden är aktörer olika öppna när det kommer till att omfamna det digitala. Man kan säga att en A&R’s kriterier och resonemang av en artist förändras mellan genrer och avsedd målgrupp.

  • 253.
    Sandberg, Ola
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Tillgång och eftertanke: Om tillgänglighetens påverkan på upplevelsen av musik2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har tillgänglighetens påverkan på upplevelsen vid musiklyssning

    undersökts. Inspiration har till största del hämtats från tidigare forskning inom

    musikpsykologi. Insamling av empiri gjordes genom ett lyssningstest där två olika

    grupper fick höra ett och samma stycke musik på två olika vis. Ena gruppen fick

    musiken uppspelad från en dator och blev informerade om att musiken de skulle höra

    fanns tillgänglig, gratis, på internet. Den andra gruppen fick höra samma musik men

    uppspelad från kassett. De fick veta att musiken inte fanns tillgänglig på internet och att

    de bara skulle få höra musiken en gång, sen aldrig mer. Efter de hört musiken fyllde

    samtliga informanter i en enkät för att beskriva sin upplevelse. Den sammanställda

    datan visar på att upplevelsen såg något annorlunda ut mellan grupperna.

  • 254.
    Sandström, Adam
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recept för konflikt: En fallstudie av musikläggningen i realityserien KitchenNightmares2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen behandlas musiken i ett avsnitt av realityserien Kitchen Nightmares.

    Ett antal tydliga musikaliska teman i avsnittet belyses. Instrumentering, narrativa

    funktioner och hur ljudstudenter tolkar dessa teman är de huvudsakliga

    frågeställningarna. Genom egna observationer, en intervju med en professionell

    kompositör för TV och film samt en fokusgrupp har frågeställningarna besvarats.

    De musikaliska teman som behandlas i uppsatsen varierar i karaktär, intensitet och

    instrumentering beroende på vad de vill förmedla. Ofta är det känslolägen som

    interpersonella konflikter och sorg som underbyggs av musiken men den har även

    funktioner som syftar till att belysa saker som etnisk härkomst och förlöjligande av

    personer som beter sig problematiskt. Vikten av tydlighet inom musik för TV och

    film behandlas och hur denna tydlighet framträder. Ljudstudenternas tolkningar av

    musiken beskrivs och sammantaget tyder resultatet på att de intentioner

    upphovsmännen haft med musikläggningen framgår tydligt hos dessa.

  • 255.
    Scott, Andrew
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Listening, learning and teaching2011Ingår i: Musikkteknologidagene, Trondheim, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 256.
    Sellstedt, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Lucifers ledmotiv: Den audiovisuella gestaltningen av Djävulen i film2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete tittar på hur filmskapare i tre skilda filmproduktioner – The Exorcist, Legend och End of Days - valt att gestalta Satanskaraktärer, med ljud och musik såväl som bild, dialog och handling. Efter en inledande bakgrundsskildring av den historiska utvecklingen av Satan går uppsatsen vidare till en resonerande text kring ondskans natur och slutligen själva analysen av filmerna. Analysen är uppdelad i en övergripande analys kring filmarbetet och dess reception (makroanalys), en djupare analys av handling, bild och det ljudande innehållet (mikroanalys) samt en avslutande diskussion (syntesanalys) där fokus ligger på reflektioner kring ljudets inverkan på gestaltningen av Satan som karaktär, och hur detta förhåller sig till en klassiskt kristen gott-ont-dikotomi. I analysen och de avslutande slutsatserna fastslås att den ljudande gestaltningen av Satan i filmerna visserligen stämmer väl överens med en konventionell och i kristen tradition förankrad uppfattning om Satans gestalt och natur, men att musikaliskt ackompanjemang och visuellt framställande fyller en kosmetisk funktion och kontrasterar mot filmernas i övrigt sekulära framställning av godhet och ondska, där Gud utan undantag är passiv och/eller frånvarande.

  • 257.
    Sendelbach, Albin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Spelmusikens önskade mening: En kvalitativ studie om kommunikationen mellan studerande spelutvecklare och kompositörer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att visa upp ett antal nyckelteman som framkommer inom

    kommunikationen mellan studerande spelutvecklare och kompositörer. Dessa togs fram

    genom speltest och intervjuer med fem studenter. Resultatet bestämdes genom de mest

    framträdande aspekterna i empirin och visade bland annat användningen av

    referensessoundtracks och synen på en övergripande stil som kompositörer måste följa.

    Med dessa nyckelteman bildar uppsatsen en grund och utgångspunkt för framtida

    studier i ett försummat ämne.

  • 258.
    Severin, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Stämningshöjaren?: En fördjupning om pitch och dess emotionella påverkan inom popmusik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är fortsätta försöka ta reda på hur stora och små

    ändringar i pitch kan påverka lyssnarnas uppfattning av en melodi i termer såsom

    munterhet och exaltering. Denna undersökning baseras på en tidigare gjord studie inom

    området fast denna gång inom en annan musikgenre vilket är popmusik.

    Det mest intressanta resultatet är att respondenternas svar har visat på att även små

    förändringar i pitch på enbart 48 cents verkar ha påverkat uppfattningen av musiken.

    Denna undersökning bidrar till att fortsätta utveckla förståelsen för hur olika pitch i en

    melodi kan komma att uppfattas av lyssnarna och uppmuntrar till fortsatt forskning

    inom området.

  • 259.
    Sinal, Bou Aram
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Filmarbetare reflekterar över sina arbetssituationer: En kvalitativ studie om problem och svårigheter i början av fyra filmarbetares karriärer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks yrkesgrupperna filmarbetare och skådespelare, detta är för att ge en bild av de första åren i yrkena. Den grundläggande frågeställningen är: Vilka svårigheter eller problem förekommer ofta tidigt i en filmarbetares yrkeskarriär? Studien är kvalitativ och använder djupintervjuer som metod för att samla information ifrån tre filmarbetare och en skådespelare som berättar om deras erfarenheter. Intervjuerna är utförda utifrån ett hermeneutistiskt förhållningssätt för att djupare förstå och tolka sociala aspekter av arbetsprocesserna som respondenterna beskriver. Resultatet visar att många av problemen bottnar i materialistiska faktorer så som bristande resurser och lång övertid utan ersättning. Även problem som brister i erfarenhet och kompetens hos arbetsledningen och medarbetare, vilket ibland kan ge problematiska konsekvenser för produktionen. En annan aspekt är hur det sociala förhållningsättet under en filminspelning ibland kan problematisera en filmarbetares kommunikation med andra medarbetare. Genom att applicera bland annat Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus har resultatet analyserats utifrån ett sociologiskt perspektiv, för att vidare förstå sociala relationer mellan filmarbetare.

  • 260.
    Sirman, Berk
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension av: Harper, Adam Infinite music: imagining the next millennium of human music-making, 2011, Kindle ed. 97818469492412012Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 94, s. 114-115Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 261.
    Sjöberg, Henrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Subtila ljud i film: En undersökning om ljudets påverkan av upplevelsen i film2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien faller inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Uppsatsen är en kvalitativt inspirerad studie som undersöker om och hur subtila ljud påverkar upplevelsen av film. Genom designforskning har intervjuer och lyssningstester gjorts för att ge en större förståelse för hur ljudet påverkar åskådaren, samt hur ljudläggning kan agera som ett starkt och mycket användbart verktyg i flera avseenden. Det insamlade empiriska materialet analyseras med stöd av teorier och en funktionslista grundad i Klas Dykhoffs bok Ljudbild eller synvilla? 2002. Respondenterna i lyssningstesterna utgjordes av två kategorier; personer med vana att jobba med film och media, samt personer som kan klassificeras som normala konsumenter av film och musik. Resultaten visar både likheter och olikheter i respondenternas analytiska förmåga.

  • 262.
    Solem, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Den tidiga historiska utvecklingen för ljud och musik för hemmakonsoler2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 263.
    Stetter M., Yerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Intention/Reception: En fallstudie av en låtskrivare/musikers avsikter kontra tio lyssnares upplevelser2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tio deltagare fick lyssna på två musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frågor avseende de två verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att få fram intentionerna bakom verken och även bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida låtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till åhöraren berodde på flertalet variabler. Vad gällde en låts handling var lättillgängligheten betydande. Ju mer komplex och okonventionell låt desto mindre sannolikhet att handlingen gick fram. Gällande upplevelser, känslor och associationer var låtens stämning, struktur och generella uttryck av stor vikt.

  • 264.
    Stridbo, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ny medialiseringsform av musik skapade förlorare och hjältar: Låtskrivares levnadshistoriska berättelser om deras ekonomiska överlevnad under musikindustrins omstrukturering2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att bidra med en djupare kunskap om vilken betydelse

    musikindustrins omstrukturering har haft för svenska låtskrivares ekonomiska

    överlevnad när digital teknologi för produktion och distribution av inspelad musik

    börjat användas. Tidigare forskning visar att strömmande musikens etablering bidragit

    till att musikindustrin stabiliserats och intäkterna återhämtat sig efter den nedåtgående

    trenden som orsakades av flera års illegal fildelning. Genom levnadshistoriska

    intervjuer tolkas vändpunkter och roller från tre svenska låtskrivares berättelser om hur

    de upplever musikindustrins omstrukturering. Utmärkande resultat var låtskrivarnas

    berättelser om en minskad efterfrågan av fullängdsproduktioner som fysiska album som

    vinyl och CD till förmån för skapandet av singlar som enstaka låtar som strömmas via

    Spotify. Låtar via Spotify var en ny medialiseringsform som berättades som en

    vändpunkt i alla låtskrivarnas levnadsberättelser. Resultatet visar även att låtskrivarnas

    berättelser skiljde sig från varandra då de hade olika upplevelser av vilken betydelse

    musikindustrins omstrukturering haft på deras ekonomiska överlevnad. Låtskrivarna

    identifierade sig som förlorare eller hjälte utifrån hur nya medialiseringsformen som

    vändpunkt varit positiv eller negativ för deras intäkter från royalties.

    I diskussionsavsnittet redogörs för hur resultatet liknar den tidigare forskning då även

    låtskrivarna berättade om hur de upplevde att den fysiska CD-skivan övergetts för att

    istället distribuera musik digitalt på strömmande tjänster.

  • 265.
    Ström, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Genre och känsla: En studie om hur ett genrebyte påverkar känslan av en låt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur känslor kan förmedlas och förändras vid byte av genre på en låt. Studien har genomförts genom designforskning och en fallstudie med fokusgrupp. Forskningsstudien bygger på en pop-låt som skrivits och producerats för denna studie och som sedan även producerats i genren melodisk dödsmetall. Undersökningen har gått ut på att identifiera om det sker några eventuella förändringar i de känslor som kan uppstå mellan dessa båda genrer. Forskningsresultatet visar att det är möjligt att förmedla samma känsla mellan olika genrer men att känsloyttringarna överlag varierade kraftigt mellan de två versionerna.

  • 266.
    Strömquist, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Vertikal inramning i rörlig bild - Hatat internetfenomen eller ny estetisk praxis?: En intervjuundersökning av producenter inom audiovisuell media2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ett samhälle där allt fler använder sig av smartphones och sociala medier verkar det

    som om ett nytt bildformat växer fram. Med smartphones kom även den vertikala

    inramningen i rörlig bild, ett mycket omdiskuterat ämne på internet. Finns det

    bildformat som är rätt eller fel i produktioner av audiovisuell media? Genom

    intervjuer med aktiva producenter av audiovisuell media är syftet med denna studie

    att få en beskrivning av hur de ställer sig till ett vertikalt utsnitt i sina produktioner.

    Frågeställningen lyder: Hur kan producenter av audiovisuell media agera när nya

    bildformat tas i bruk av konsumenter? Resultatet är användbart inom medie- och

    reklamforskning samt för personer verksamma i branschen. Studien tar upp tidigare

    forskning inom området samt en historisk överblick av bildformat och skärmar.

    Analysen av den insamlade empirin jämförs med aktör- nätverksteori och tidigare

    forskning. Resultatet av denna kvalitativa undersökning tyder på att professionellt

    producerad audiovisuell media i vertikalt bildutsnitt dedikerat till smartphones,

    surfplattor samt olika applikationer till dessa, eller sociala medier, då främst i

    reklamsammanhang tycks vara det som ett vertikalt format fungerar bäst i.

    Resultaten visar också på att det kan vara negativt att använda sig av ett vertikalt

    bildutsnitt i sina produktioner i den bemärkelsen att det kan avfärdas som något

    ointressant i t.ex. ett flöde på sociala medier. Diskussionen handlar om studiens

    bidrag till forskningsområdet, styrkor och svagheter samt förslag till fortsatt

    forskning.

  • 267.
    Sundbye, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikproducenters marknader och aktörsroller: Intervjuundersökning med verksamma musikproducenter om deras verksamheter2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en intervjuundersökning med några verksamma musikproducenter bosatta i Sverige är syftet att bidra med bredare förståelse för deras verksamheter. Problemområdet utgörs av svårigheten att beskriva musikproducenters verksmamhet då branshen genomgått en strukturomvandling genom ökningen av digital produktion och konsumtion av musik. Första frågeställningen är: hur beskriver musikproducenterna sina verksamheter? Med teori från Aspers (2010) om skillnad mellan standard- och statusmarknader är andra frågeställningen: inom vilka typer av marknader agerar de? Med teori från forskning om musikproducentroller (Gullö, 2010;Burgess, 2012; Moorefiel,2005) är tredje frågeställningen ur vilka aktörsroller agerar de? Oväntade resultat är att musikproducenterna investerade mycket av tid och pengar från annan verksamhet för att skapa sina anseenden. Det var svårt att tolka om de entydigt verkade inom status eller standard marknad. Min tolkning är att deras aktörsroller kunde vara eller växla mellan scenframträdande musikproducenter och stödjande musikproducenter vilket kan ge en bredare förståelse för musikproducenters verksamheter.

  • 268.
    Sundbye, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ljudets funktioner i filmen No Country for Old Men: En audiovisuell analys2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sundbye, Martin (2019). Ljudets funktioner i filmen No Country for Old men – En

    audiovisuell analys. Examensuppsats inom Ljud- och musikproduktion, Högskolan Dalarna,

    Akademin för språk och medier, Falun.

    I denna uppsats undersöktes främst ljudet men också bilden ur en scen från filmen No

    Country for Old Men. Detta gjordes för att ta reda på hur scenen använder sina

    ljudresurser ur ett berättelsefunktionsperspektiv, samt att få en djupare förståelse för

    ljudets roll och vad ljudet bidrar med till berättelsen som bilden inte gör.

    Den valda scenen granskades med hjälp av en audiovisuell analysteknik kallad

    Masking, som myntades av den franske filmljudsforskaren Michel Chion.

    Resultatet visade att scenen använder sig av en mycket begränsad ljudpallet.

    Filmskaparna har gjort ett medvetet val att välja bort viktigt berättardimensioner som

    musik och dialog. Scenen förlitar sig istället på atmosfärsljud och ljudeffekter för att

    berätta historien. Ljudeffekter blir en central del i berättelsen och är direkt nödvändiga

    för att scenen ska kunna förstås till fullo. Ljuden ignorerar också det visuella tempot

    som delvis närvarar och strävar istället efter en mer naturlig ljudberättelse, där ljudet

    förblir oförvrängd. Alla ljud som hörs är även diegetiska vilket tillsammans med den

    begränsade ljudpaletten bidrar till en intim och realistisk upplevelse, trots scenens

    relativt surrealistiska händelseförlopp.

  • 269.
    Sundqvist, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Norrland - Vad finns det där förutom kyla och mygg?: En fallstudie ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv av TV-serienRebecka Martinsson2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur Norrland och norrlänningar skildras i TV-serien Rebecka Martinsson, samt om Norrland skildras från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Metoden som använts är fallstudie och data har insamlats genom egna observationer med Faircloughs tredimensionella analysmodell som teoretisk ram.

    Resultatet pekar mot att Norrland och norrlänningar förvisso skildras på ett stereotypt sätt i Rebecka Martinsson, men att det också förekommer en stor mängd nyansering där människormed norrländskt ursprung också tillåts att bryta mot den rådande diskursen. I diskussionssegmentet lyfts blicken och där görs jämförelser med andra populärkulturella verk.

    I det segmentet diskuteras också studiens styrkor såväl som svagheter, bland annat att det utvalda materialet är relativt litet och att med ett annat urval hade resultatet eventuellt kunnat bli annorlunda. Som förslag till fortsatt forskning ges att göra en undersökning på samma utvalda material, men med annan metod, alternativt använda samma metod och teoretisk ram men välja ut annat eller en större mängd material att analysera.

  • 270.
    Svedjestrand, Anna-Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Lady Gaga, allt handlar om strategi?: En studie kring vem eller vilka personer och vilka faktorer som skapade superstjärnan Lady Gaga2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra

    faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen

    hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan?

    Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga

    orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen

    om dessa framgångsstrategier i musikbranschen.

    Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är

    gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och

    modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och

    avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas

    strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och

    exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter.

    Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en

    ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.

  • 271.
    Szyber, Carl-Jonathan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Video- och Projektions-design: En fallstudie i videoscenografi2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har för avsikt att beskriva och redogöra för området videoscenografi och

    hur en videoscenograf arbetar. Videoscenografer har 90- och 00-talets snabba

    utveckling av prestanda inom datakraften att tacka för sin funktion, i en värld som

    kräver alltmer av kreatören frågar jag mig hur videoscenografen ser på sin omvärld.

    Videoscenografen verkar i området mellan det konstnärliga, scentekniska och grafiska.

    Deras position är fortfarande under förvirring just eftersom deras arbetsfält är så brett.

    Uppsatsen klargör för läsaren vad det är de sysslar med inom en scenkonstproduktion

    och varför videoscenografin är en sak för framtiden. Video inom scenkonstproduktioner

    blir allt viktigare, samtidigt som dekormålares arbete blir allt mindre, men endå tvingas

    videoscenografen att utföra sitt arbete under trängda förhållanden, med full ljussättning

    på scen, eller samtidigt som repetitioner pågår där de riskerar att störa en kreativ

    process. Insynen i vad de sysslar med är högst begränsad eftersom det är ett ungt yrke,

    med så pass få utövare.

    Denna uppsats klargör för varför videoscenografens arbete är viktigt och varför de bör

    ges mer tid att utföra sitt arbete.

  • 272.
    Sällström, Eric
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sorglig musik: En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory

    genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av

    djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren.

    Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter

    genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara

    på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från

    musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena.

    Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga

    associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje

    med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke

    existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren.

    Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av

    sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa

    musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av

    styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta

    var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken

    fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina

    känslor.

  • 273.
    Tallroth, Linus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Etablerade produktionsprocesser inom housemusik: En studie om musikproducenters produktionsprocesser vid skapande av elektronisk dansmusik i form av house2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur elektronisk

    dansmusik i form av house skapas av etablerade musikskapare idag. Resultaten är

    användbara för forskning och brukare inom i stort sett alla genrer och all musik skapad i

    en DAW, vilket gör undersökningens resultat relevant för många. De två

    forskningsfrågorna som syftet brutits ned i är: Hur ser etablerade musikproducenters

    generella produktionsprocesser ut vid skapande av elektronisk dansmusik i form av

    house? Samt: Hur liknar och skiljer sig olika producenters produktionsprocesser?

    Analysprocessen består av analyser av producenters produktionsprocesser samt en

    resultatanalys. Resultaten av analyserna visar att produktionsprocesser inom

    housemusik kan se ut på olika sätt och utifrån samtliga analysers resultat har en generell

    produktionsprocess sammanfattats. Resultaten visar även likheter och skillnader mellan

    producenternas processer och utifrån dessa resultat dras undersökningens mest

    framträdande slutsatser. Dessa slutsatser var: 1) Vikten av att testa sig fram mycket i

    musikskapandet. 2) Att man kan bortse från konventioner om hur vissa saker bör gå till

    så länge det låter bra. 3) Betydelsen av vissa virtuella instrument och

    ljudbearbetningsverktyg i processerna. 4) Att man kan nå professionella resultat med

    pluginar som ingår i ens DAW och behöver inte förlita sig helt på externa pluginar.

  • 274.
    Ternestål, Timmy
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Pretentiös: Inspelning i 192 kHz. Sunt förnuft eller pretentiöst?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samma ljudupptagning har genomförts i fyra olika samplingsfrekvenser. Det som undersökts är vad som skiljer dessa åt i fråga om frekvensinnehåll, stereoinnehåll och signalstyrka samt huruvida det går att höra någon skillnad mellan dessa. Syftet är att visa på vilken samplingsfrekvens som lämpar sig bäst då slutresultatet lyssnas på via Spotify. Mätningar inom den digitala domänen visar på att inspelning i 44.1 kHz är att föredra då slutresultatet är ämnat för denna medieplattform. Resultat från genomfört lyssningstest pekar inte på någon tydlig trend åt något håll. Analys med spektrogram visar på vissa skillnader då inspelningarna i WAV-format komprimeras till formatet Ogg-Vorbis.

  • 275.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Anders Zorn: Mångmusikant, folkmusikvän och Bellmanälskare2008Ingår i: Kungl. Musikaliska akademiens årsskrift, ISSN 1100-2751, Vol. 2007, s. 53-64Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 276.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Anders Zorn och Hugo Alfvén2010Ingår i: Anders Zorn och hans tid, Mora, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 277.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Antologier, monografier och editioner med musikvetenskaplig inriktning 1999-20082009Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 91, s. 79-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 278.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Att samla musik2011Ingår i: Musikvetenskapliga texter. Festskrift Holger Larsen 2011, Stockholm: Inst f musik- och teatervetenskap, Sthlms universitet , 2011, s. 156-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 279.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Begreppsbildning i undervisningsämnet musikproduktion2012Ingår i: Musikkteknologidagene, Trondheim, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är på god väg att bli den gemensamma benämningen i Sverige för ett nytt undervisningsämne, nämligen det ämne som ger undervisning om hur man skapar och sprider musik med hjälp av modern musikteknologi. I dag finns ett tiotal utbildningar i musikproduktion vid svenska högskolor och universitet. Det här bidraget handlar om etableringen av detta nya undervisningsämne. Det fokuserar på begreppsbildningsprocessen som en konstituerande för ämnesbildningen som sådan. Till förutsättningarna för detta nya ämne hör att musikproduktionens praktik redan har en begreppsuppsättning som undervisningen måste förhålla sig till. Till yttermera visso består musikproduktion som undervisningsämne av flera separata kunskapsområden med sina egna begreppsmängder (akustik, elektronik, musikteori, etc). Begreppsforskarna kallar detta för ett satellitbegreppssystem. Begreppsbildningsprocessen i musikproduktionsämnet består av tre faser: 1. Användning av praktikens existerande begrepp 2. Selektering och prövning av praktikens begrepp 3. Utveckling av forskningsbaserade begrepp Bidraget beskriver denna process och diskuterar vilka konsekvenser för undervisning, forskning och praktik som ämnets begreppsutveckling kommer att ha.

  • 280.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Dansbanan: Ett lyckligt minne2007Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 54, s. 86-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 281.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    "Ett lejon var jag på norrbro.": Soldaten Örn skriver om sin plats.2008Ingår i: Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker / [ed] Ternhag, Gunnar, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för folkkultur , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 282.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Handwritten Songbooks: Some Aspects upon the Creation of av Source Material2012Ingår i: ICTM:s Study Group on Historical Sources of Traditional Music, Wien, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 283.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Inflytelserika inspelningar: Exemplet kulning2006Ingår i: Saga och sed / [ed] Hellspong, Mats, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien , 2006, s. 29-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 284.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Karl Tirén: A collector of yoiks2011Ingår i: Yoik : Aspects of performing, collecting, interpreting / [ed] Ternhag, Gunnar; Lundberg, Dan, Stockholm: Svenskt visarkiv , 2011, s. 87-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 285.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikproduktion: Ett nytt ämne i högre utbildning2012Ingår i: På tal om musikproduktion. Elva bidrag till ett nytt kunskapsområde / [ed] Ternhag, Gunnar; Wingstedt, Johnny, Göteborg: Bo Ejeby Förlag , 2012, s. 75-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 286.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    När Beethoven kom till Falun2010Ingår i: Sjutton Beethoven-variationer, Stockholm: Atlantis , 2010, s. 197-238Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 287.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Otto Andersson och den svenska spelmansrörelsen2009Ingår i: Otto Andersson 150 år, Åbo, Finland, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 288.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    På tal om musikproduktion: Begreppsbildnings i ett nytt undervisningsämne2012Ingår i: På tal om musikproduktion: Elva bidrag till ett nytt kunskapsområde / [ed] Ternhag, Gunnar; Wingstedt, Johnny, Göteborg: Bo Ejeby Förlag , 2012, s. 9-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 289.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension av Historical sources and source criticism: ICTM Study Group on Historical Sources. Proceedings (2010)2011Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 4Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 290.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension av S-E Klinkman: Från Wantones till Wild Force: Nya sound i en gränsstad (2010)2011Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 4, s. 240-241Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 291.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Björkholm, J (2011):Immateriellt kulturarv som begrepp och process. Diss. Åbo2011Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 3, s. 171-173Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 292.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Burlin, Toivo 2008. Det imaginära rummet. Inspelningspraxis och produktion av konstmusikfonogram i Sverige 1925-19832009Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 91, s. 153-155Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 293.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Halskov Hansen m fl (red) 2009: Tradisjonell sang som levender process. Oslo: Novus2010Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 92, s. 196-198Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 294.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Kaijser, Lars 2008. Musikens ögonblick. En studie av konsertarrangörer2009Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 1, s. 57-58Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 295.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Stone, Ruth M 2007. Theory for Ethnomusicology. Upper Saddle River: Prentice Hall.2010Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 92, s. 169-171Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 296.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Samlade visor: En inledning2008Ingår i: Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker / [ed] Ternhag, Gunnar, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur , 2008, s. 9-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 297.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sparf Anders & Dans i Gopsmorstugan2010Ingår i: Zorn Mästerverk / [ed] Zorn, Anders; Cederlund, Johan; Arkö, Jordi, Malmö: Arena/Åmells Art Books , 2010, s. 156-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 298.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Spelmanstävlingarna.: Tävlandets och musikens sammanhang.2010Ingår i: Det stora uppdraget. Perspektiv på Folkmusikkommissionen i Sverige 1908-2008 / [ed] Boström, Mathias; Lundberg, Dan; Ramsten, Märta, Stockholm: Nordiska museet , 2010, s. 69-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 299.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Svenska låtar som forskningsmaterial2010Ingår i: Det stora uppdraget. Perspektiv på Folkmusikkommissionen i Sverige 1908-2008 / [ed] Boström, Mathias; Lundberg, Dan; Ramsten, Märta, Stockholm: Nordiska museet , 2010, s. 166-177Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 300.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Tobias Norlind som folkmusikforskare2010Ingår i: Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok, ISSN 0586-5360, s. 161-178Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
34567 251 - 300 av 348
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf