Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 571
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Gullberg, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    A method for integrated extraction of logging residues and soil scarification on a small scale2006Ingår i: Biomass and Bioenergy, ISSN 0961-9534, E-ISSN 1873-2909, Vol. 30, nr 12, s. 1035-1042Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A new method for integrated haulage of logging residues and soil scarification on a small-scale has been evaluated. The base machine was a farm tractor to which a grapple loader trailer was attached. The grapple loader had an attachment on the grapple used for the integrated recovery of forest energy from logging residues and soil scarification. The machine was in this case, when hauling the logging residues fresh, also used for hauling round wood. It may even be used for, e.g. spreading wood ashes (only simulated). Conventional machine systems with special machines for all four types of work result in very high fixed costs for moving, etc. which makes cost unacceptable for many small sites. Effective time per dry ton of logging residues was 28.4min in the integrated method, of which soil scarification was 14.3min. Average load size was about 1.3ton dry matter (about 2.9m3 solid). The soil scarification plots covered 12% of the surface. Cost calculations show that the integration of several activities results in substantially lower costs for small harvesting sites. For sites of about 1.5ha the cost is about the same as for conventional machines. The studied method creates new possibilities for self-employed forest owners to do the work themselves and, in case of lower personal cost and no moving cost, reduce cost further.

  • 252.
    Gullberg, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Soil Scarification Equipment Mounted on a Grapple Loader2003Ingår i: Baltic Forestry, ISSN 1392-1355, Vol. 9, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 253.
    Gustafsson, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Vikström, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Falu stadskärna: – Vad har konsumenterna för inställning till Falu stadskärna?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna? Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare. Vi har även utfört en mailintervju med en kommunpolitiker i Falun. De tre modeller vi valt att använda på vårt material är Intressentmodellen, då den redovisar vad som påverkar Falu stadskärna. Porters Five Forces, använder vi för att den visar konkurrensen mot Falu stadskärna. Slutligen har vi använt Performance Importance Matrix, för att den visar på vilket sätt man kan åtgärda eventuella problem i stadskärnan. Vi har även tittat på olika teorier som beskriver attraktionsfaktorer i Falu stadskärna och teorier på varför externa köpcentrum expanderar. Vi har kommit fram till att konsumenterna i Falu stadskärna är mest missnöjda med parkeringssituationen, samt butiksutbudet i Falu stadskärna. Dessa områden anser vi vara de viktigaste områdena att lägga kraft på vid bemötande av konkurrens från till exempel Kupolen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 254.
    Gustafsson, Martin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Steinland, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lean inom Trafikverket: En utvärdering av Trafikverkets implementering av Lean2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Lean inom Trafikverket- En utvärdering av Trafikverkets implementering av LeanFörfattare: Martin Gustafsson & Lars-Erik SteinlandBakgrund: Lean är ett styrsystem som syftar till att förbättra flödet inom en verksamhet för att eliminera icke värdehöjande aktiviteter och uppnå bättre och snabbare resultat med mindre resurser. Trafikverket är den myndighet som ansvarar för planering och underhåll av Sveriges infrastruktur och de arbetar med att implementera Lean i verksamheten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utvärdera vad de anställda på Trafikverket har för perspektiv på implementeringen av Lean.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer. Interna dokument från Trafikverket användes som komplement för att besvara uppsatsens syfte.Slutsats: Resultatet av studien visar genom de anställdas perspektiv på implementeringen av Lean att Trafikverket har implementerat en del av de principer som återfinns inom det teoretiska resonemanget.Gällande kritiken mot Lean så riktas mest kritik mot komplexiteten och tiden det tar att införa Lean. Det för att organisationerna underskattar den tid som implementeringen kräver. Näst mest kritik riktas mot de otydliga definitionerna av Lean följt av kritik mot att det uppstår glapp mellan mål och tillämpning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Gustavsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Rekrytering till arbete av studenter från Sport Management-programmet2007Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rekryteringen till arbete av studenter från Sport Management-programmet vid Högskolan Dalarna har gått till, samt vilka personliga egenskaper och meriter som har varit avgörande för att erhålla anställning inom den idrottsrelaterade organisationen. Undersökningen har genomförts i intervjuform med arbetstagare som tidigare har studerat Sport Management samt med deras arbetsgivare. Resultatet visar att idealbakgrunden för att erhålla anställning inom idrottsrelaterade organisationer är: - Tidigare aktiv idrottare/insatt i idrotten för att veta hur det praktiska fungerar - Akademisk utbildning, förslagsvis Sport Management - Arbetslivserfarenhet inom idrotten - Brett kontaktnät - Att visa framåtanda - Utåtriktade och ambitiösa personliga egenskaper

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 256.
    Gustavsson, Sofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Handeln i Hofors: En undersökning om detaljhandelns framtid2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljhandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att få en bild av läget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affärsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkätundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att läsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, så har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri. Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina dagligvaror i Hofors, men många väljer också att handla på andra orter ibland. Vad det gäller sällanköpsvaror så handlas de mer sällan i Hofors, då allt fler väljer att åka till närliggande handelsplatser för att köpa den typen av varor. Samtidigt är större delen av respondenterna nöjda med både kvalité och servicenivån i butikerna. Affärsägarna i Hofors kommun är övervägande positiva; både vad det gäller hur affärerna går nu jämfört med för några år sedan, men också vad det gäller framtiden för handeln i Hofors även om de finns dem som det går sämre för och de som inte tror på någon vidare utveckling. Jag tror att handeln i Hofors kan utvecklas men att det gäller att man satsar på att göra centrum mer attraktivt och att man måste få de boende i Hofors att se hur mycket vi faktiskt har på orten. Mycket hänger på att fler stannar kvar hemma för att handla istället för att åka iväg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 257. Haftor, Darek
    et al.
    Keller, Christina
    Rapp, Birger
    Stenberg, Göran
    Sundberg, Klas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Organisering för lyckad innovationsprocess: Samspel och integration mellan innovation och produktion2018Ingår i: Management of Innovation and Technology, ISSN 2001-208X, nr 4, s. 9-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Hagberg, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lindvall, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Reklam i sociala medier och dess påverkan på konsumenterna: En kvalitativ studie om generation y’s attityder till reklam på sociala medier2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att skapa en förståelse för generation y’s attityder till reklam på

    dagens fyra största sociala medier. Generation y innefattar individer födda mellan år

    1980-1999. Dessa individer har vuxit upp i en tid med framfart av teknologiska

    produkter där majoriteten använder sociala medier mer eller mindre dagligen. Denna

    grupp individer anses därmed bli det mest betydelsefulla kundsegmentet för digital

    marknadsföring i framtiden. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod

    tillämpats. Författarna utgick först från teorier som låg till grund för den empiriska data

    som samlades in, för att slutligen analysera resultatet tillbaka till teorierna. Detta

    utgjordes av fokusgruppsintervjuer för att på så vis undersöka och erhålla förståelse om

    individers attityder gällande reklam på sociala medier.

    Vad som framkom av denna studie är att generation y i studien tolkas ha en positiv

    attityd till reklam från företag de själva valt att följa på sociala medier. Individerna

    tolkas även ta till sig mer av reklam som är riktad personligt mot dem. I vilken

    utsträckning individerna tar till sig av reklamen kopplas även ihop med vilket socialt

    medium den riktas från. Vidare kan resultatet av denna studie ge dagens och framtida

    marknadsförare en insikt i hur det betydande marknadssegmentet generation y uppfattar

    reklam i sociala medier, vilket kan möjliggöra marknadsföringsinnovationer hos

    företagen som vill stärka varumärket och påverka konsumenternas köpintention positivt

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Hagberg, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Krig, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Bakomliggande faktorer som kan förklara mängden av miljöredovisning i svenska och finska börsnoterade bolag 2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en globaliserad och ständigt växande värld har miljöredovisning fått en mer och mer betydande ställning. I dagsläget finns det inga tvingande regelverk som företagen måste följa. Ändå satsar de resurser på miljöredovisning men i olika omfattning. Syftet med vår uppsats var att titta på vilka faktorer som kan förklara variationer i mängden frivillig miljöinformation i svenska och finska stora börsnoterade bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic. En kvantitativ studie genomfördes ur ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Sekundära data hämtades ur 79 företags årsredovisningar och användes i en multipel regressionsanalys för att se om variabler som företagens Storlek, Branschtillhörighet, Land och Tid påverkade mängden miljöredovisning. Detta genomfördes med hjälp av hypotesprövande statistik.

    Resultatet visade att samtliga fyra variabler hade en inverkan på mängden miljöinformation och att denna inverkan var signifikant. Genomförd analys visade att Tid var den variabel som hade den största inverkan på mängden miljöredovisning. Däremot kan vi inte säga att detta är det slutgiltiga svaret då flera signifikanta variabler samverkar.

  • 260.
    Haglund, Hampus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Söderholm, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Allsvenska huvudsponsorers sponsring: En studie om mål, aktivering och koppling till kostnadsstorlek2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sponsring i Sverige idag är en miljardindustri och idrotten får den största delen av kakan. Allsvenskan ligger i framkant när det kommer till sponsring och föreningarnas omsättning består till stor del av sponsorintäkter. Av den summan står huvudsponsorer för den största delen och är därmed den kategori sponsorer studien behandlar.

    Vårt syfte är öka förståelsen för vilka mål som är gällande för huvudsponsorerna, om de aktiverar sin sponsring samt om storleken på deras kostnad påverkar målen. För att ta reda på det identifierade vi de vanligast förekommande målen i litteraturen och lät Allsvenska huvudsponsorer svara på hur viktiga målen var för dem. De fick även frågor gällande aktivering och kostnadsstorlek.

    Studien kartlägger vilka mål som är viktigast för de Allsvenska huvudsponsorer som deltagit. Exponering och externa mål visade sig vara viktigare än mål som var riktade internt. Det mål som utmärkte sig mest var Ökad varumärkeskännedom som fick klart högst resultat. Studien stärker även den rådande bilden av att svenska företag är dåliga på att aktivera sin sponsring, exempelvis visade det sig att vissa av huvudsponsorerna inte aktiverar sin sponsring alls. På grund av respondenternas låga svarsfrekvens gällande frågan om kostnadsstorlek misslyckades studien i viss mån att kategorisera målen på det sättet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Hagström, Jakob
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Israelsson, Theres
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    En studie om revision och penningtvätt: Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en Rolls Royce än i en folkvagn" – Françoise Sagan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse av revisionsbranschens rapportering av misstänkta transaktioner gällande penningtvätt.

    Bakgrund: År 2009 kom lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Alla finansiella företag har en skyldighet att försöka förhindra penningtvätt genom att följa särskilda bestämmelser, rekommendationer och anvisningar. Eftersom penningtvätt är ett globalt växande problem som äventyrar effektiviteten och säkerheten av finansiella system samt skadar ekonomisk utveckling, är globala insatser för att bekämpa penningtvätt en viktig faktor. Därför är det viktigt med goda efterlevnadspolicyer och interna rutiner inom revisionsbranschen för att försöka motverka penningtvätt.

    Metod: För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra semistrukturerade telefonintervjuer med tre revisorer och en chefsjurist. Empirin har vi sedan ställt mot den teoretiska referensramen för att se hur revisionsbyråerna förhåller sig till de regler och rekommendationer som finns vid misstanke om penningtvätt.

    Resultat: Tyngden i bekämpning av penningtvätt inom revision ligger inte att i efterhand hos en redan befintlig kund upptäcka penningtvätt. Istället upptäcks misstanke om oegentligheter redan i antagandet av ny kund genom hårda rutiner och policys som gör att revisionsbyrån väljer bort den eventuella kunden. Detta har resulterat i ett antagande av att det föreligger ett mörkertal med misstänkta transaktioner som aldrig rapporteras.

  • 262.
    Hagström, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Käll, Victoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Syns man inte, finns man inte: Fallstudie: Hur Maxi Ica Stormarknad Falun arbetar med sin relationsmarknadsföring under den förändrade situation och kris som uppstått i och med effekterna av covid-192020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur en marknadsledande aktör i livsmedelsbranschen, Maxi Ica Stormarknad Falun, hanterar och arbetar med sin relationsmarknadsföring gentemot sin kundbas efter det företagsekonomiska krisläget som skapats genom covid-19. En fallstudie har gjort för att uppnå detta, intervjuer med utvalda personer på olika positioner inom företaget har gjorts. Det nya marknadsläget har skapat en ny konkurrenssituation i livsmedelsbranschen där relationen till kunderna är en viktig konkurrensfördel. Krissituationen har lett till att arbetssättet i företaget är förändrat då högt tryck har uppstått på e-handeln. Resultatet visar att företaget förlitar sig på att det goda ryktet om butiken leder till att den aktuella kundbas företaget besitter stannar lojala hos företaget trots rådande krissituation. Vidare visar studien att Maxi Ica Stormarknad Falun inte arbetar aktivt med en välutformad krishantering som kan behövas vid en förändrad marknadssituation och större resurser läggs inte heller på bearbetning kring deras relationsmarknadsföring gällande e-handeln som är av väsentlig betydelse i detta läge.

  • 263.
    Hallström, Viktor
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Månsson, Oskar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Konkurrensen inom banksektorn: - en kvalitativ studie om bankkunders upplevelser av ett bankbyte2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att den svenska banksektorn består av många olika aktörer vilket ger flera alternativ för konsumenterna i deras val av bank har de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, en överlägsen position inom banksektorn. Fastän undersökningar visar att konsumenterna tappar förtroende för storbankerna är det fortsatt låg bytesintensitet inom banksektorn. Ett byte av bank beskrivs ofta som en krånglig process som tar lång tid vilket avskräcker konsumenterna att genomföra bytet.

    Detta är en kvalitativ studie om hur bankkunder som genomfört ett bankbyte upplevt det. Syftet med denna studie är att få en mer djupgående förståelse för hur svenska bankkunder upplever ett bankbyte och vilka byteskostnader som upplevts vid bytet av bank. Studien utförs med ett deduktivt tillvägagångssätt där tidigare forskning utgör grunden för intervjufrågorna som används för att samla in data. En sammanställning av tre välkända och allmänt använda referenser om byteskostnader har utgjort grunden för intervjufrågorna. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har bytt bank under det senaste året.

    Efter att intervjuerna presenteras analyseras empirin och studiens resultat visar att bankkunderna har upplevt bankbytet som smidigt. Studien avslutas med en diskussion angående hur kundrörligheten inom banksektorn kan tänkas öka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Halvarsson, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Statlig ersättning för biotopskyddsområden: En studie som undersöker hur den statliga ersättningen för ett biotopskyddsområde motsvarar en fortsatt drift av skogsbruket.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har ämnat undersöka hur ett biotopskyddsområde påverkar avkastningen för en privat skogsägare. Bildandet av ett biotopskyddsområde ses som ett ingrepp i den privata äganderätten där skogsägaren får sin mark inlöst och i utbyte utgår en ersättning från staten per hektar skogsmark som ingår i biotopskyddet. För att ta reda på hur skogsägaren påverkas av bildandet av biotopskyddsområden har studien utgått från befintliga data. Detta i form av statistik från Skogsstyrelsen där nybildade biotopskyddsområden och ersättningen för dessa presenteras. Vidare, för att stärka variablernas kvalitet i studien och för att få en övergripande förståelse för hur ersättningen står sig gentemot en fortsatt drift av skogen har fem intervjuer gjorts med personer från organisationer inom det svenska skogsbruket. I och med att studien använt sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod anses det metodologiska tillvägagångsättet vara likt mixed methods.    Resultatet visade att den statliga ersättningen för biotopskyddsområden stod sig i dryga 85 år gentemot avkastningen som en fortsatt drift av skogen i genomsnitt skulle ge. Vid medelmåttig bonitet, arrondering och ett marknadsläge med normala till höga virkespriser är ersättningen enligt merparten av intervjupersonerna skälig. Genom intervjuerna framgick också att det inte var ersättningens nivå som var problemet. Några av intervjupersonerna antydde att skogsägare med bra arrondering, närhet till vägar och hög bonitet på sitt skifte inte var lika gynnade av ersättningen. Det var således dessa faktorer som intervjupersonerna ansåg påverkade avkastningen från skogen mest.    Diskussionen kring resultatet och de svar och åsikter som samlats in via statistik och intervjuer visade att det var avsaknaden av pengar som var det främsta monetära problemet kring ersättningen. Staten avsätter inte nog med pengar för de marker som de vill skydda, därför får oftast inte skogsägaren pengarna direkt utan får vänta i bildandet av biotopskyddsområden. Vidare påverkar ingreppet skogsägaren i termer som inte går att mäta i kronor, det är här som äganderätten och ingreppet i den blir central. Familjearv blir inlösta och en av organisationerna som intervjuats menar att staten försöker pruta med markägaren. Vissa gånger även skrämma markägaren med hot om rättegång om de inte godtar ett anbud från staten.       

      Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att skogsägaren på kortare sikt inte påverkas negativt, sett ur ett avkastningsperspektiv, eftersom ersättningen är representativ gentemot avkastningen som en generation skulle få ut av skogen. Ersättningen för biotopskyddsområdet avser enligt nu gällande regler emellertid en allframtidsöverlåtelse, avkastningen som senare generationer skulle fått ut av skogen går då förlorad. Ingreppet påverkar också skogsägarens privata äganderätt, vilket troligtvis inte kan värderas i termer av pengar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Hanefors, Monica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Mossberg, Lena
    Charter Turizmi: Insancil Bir Yklasim1990Ingår i: Turizmde Secme Makaleler, Vol. 7, nr 1, s. 32-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 266.
    Hank, Nadine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Wänn, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    The Importance of Work-Life Balance Opportunities and Support from the Perspective of Nursing Stu-dents in Dalarna, Sweden2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There is a shortage of nurses leading to challenges in recruitment in Sweden and many other countries. Especially for less populated regions recruitment can be chal-lenging. Nurses often face difficulties with work-life balance (WLB). This study aims to identify the importance of WLB opportunities and support that make a work-place attractive from the perspective of nursing students studying in Dalarna. A questionnaire was distributed via email to 525 students enrolled in the nursing bach-elor program at Dalarna University. They were asked to rate the importance of 15 sub questions regarding WLB opportunities and support. These sub questions were asked in order to analyze the importance of 15 components regarding WLB oppor-tunities and support. 196 students (37 percent) answered the questionnaire. Three WLB components, working from home, childcare and rooms for breastfeeding, were found to be not important to nursing students studying in Dalarna. This was reason-able due to the profession of nursing and the WLB support provided by the Swedish government. Cultural factors, such as the organization being positive towards using WLB opportunities and support, were more important than structural factors, such as the possibility to work part-time. Moreover, to have a manager that is supportive towards using WLB opportunities and support was found to be the most important factor and having workplace practical support such as childcare was found least im-portant. Furthermore, contrary to the expected results, no statistical significance was found on the influence on the importance of all combined relevant WLB opportuni-ties and support by the sociodemographic variables; gender, semester of studies, age, having children, months of work experience and work experience in the healthcare sector. However, nine individual components were found to be influ-enced by one or more sociodemographic variables. Therefore, some recommenda-tions on how to target specific groups of individuals were made. However, the con-clusion of the study is that, regardless of the sociodemographic variables and gov-ernmental support, organizations should offer new nurses opportunities and support to gain a balance between work and life, especially in terms of cultural factors.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Hankvist, Alexander
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Karlsson, Olof
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Sociala medier – en förtroendeingivande marknadsföringskanal?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företagsledare ser sociala medier som en viktig marknadsföringskanal för att nå ut

    med sina budskap till sin målgrupp. Till skillnad från traditionella

    marknadsföringskanaler som radio, tv och tidningar så kan vem som helst dela i stort

    sett vad som helst på sociala medier utan att redovisa sanningshalten i meddelandet.

    Detta leder till att man som konsument och mottagare av meddelandet kan ha svårt att

    urskilja vilken information på sociala medier som är förtroendeingivande.

    Syftet med studien är att skapa ökad förståelse om aktiva användare av sociala

    mediers förtroende för mottagna budskap genom denna marknadsföringskanal.

    Studien utgår från Hast (2006) resonemang som indikerar att förtroende uppstår när

    två parter är villiga att samarbeta med varandra, samt Rousseau, Sitkin, Burt och

    Camerer (1998) som menar att man känner förtroende för en part om man är villig att

    utsätta sig själv för sårbarhet genom att utföra en uppgift som är i den andra partens

    intresse. Respondenterna i denna studie hade en låg benägenhet att dela företags

    meddelanden på sociala medier vilket kan likställas med ett samarbete. Med detta sagt

    uppfattade studiens respondenter förtroendet i marknadsföringskanalen sociala medier

    som lågt. Vidare kände sig konsumenterna i studien kartlagda och övervakade av de

    marknadsförande aktörerna på sociala medier bland annat då de tagit emot

    marknadsföring som är skräddarsydd utifrån deras personliga aktivitet på sociala

    medier. Detta leder till lågt förtroende för meddelandet då det inkräktar på

    konsumenternas integritet. Däremot kan företags meddelanden på sociala medier som

    konsumenter får delade från sina vänner uppfattas som mer förtroendeingivande då

    det inger en personligare känsla.

    Vi har inom denna kvalitativa studie genomfört intervjuer i två fokusgrupper där

    aktiva användare av sociala medier som studerar på Högskolan Dalarna har valts ut

    som respondenter. På detta sätt har studien genererat information angående

    förtroendet för marknadsföringskanalen sociala medier sett ur ett

    konsumentperspektiv.

  • 268.
    Hanspers, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Akselsson, Louise
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Negativa aspekter i hållbarhetsredovisningar: En studie om i vilken utsträckning negativa aspekter tasupp i hållbarhetsredovisningar hos de 500 största företageni Sverige2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar tolka innehållet i hållbarhetsredovisningar för att se om de gör det

    som de är menade att göra nämligen att ge en balanserad bild av företagens hållbara arbete

    där det tas hänsyn till både deras positiva och negativa aspekter. Tidigare forskning menar

    att hållbarhetsredovisning kan ses som ett verktyg för att marknadsföra sitt företag då

    företag tenderar att endast ge ut information om sina positiva aspekter, vilket gör att det

    då inte ger en balanserad bild av företagets hållbara arbete.

    Syftet är att redogöra i vilken utsträckning negativa aspekter tas upp i

    hållbarhetsredovisningar, samt vilka faktorer som kan ge en förklaring på detta.

    Metoden som tillämpats i denna studie är innehållsanalys av sekundärdata i form av

    hållbarhetsredovisningar utgivna av företag i Sverige. Det är den senaste utgivna

    rapporten som finns tillgänglig som tolkats.

    Slutsatserna i denna studie var att alla de företag som ger ut en hållbarhetsredovisning

    skriver om både sina positiva och negativa aspekter, dock skrivs de negativa aspekterna

    om i betydligt mycket mindre utsträckning än vad de positiva aspekterna skrivs om. Det

    hittades inget samband mellan de olika faktorerna samt andelen negativa aspekter som

    ges ut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 269. Hansson, Magnus
    et al.
    Wigblad, Rune
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Pyrrhic victories: anticipating the closedown effect2006Ingår i: International Journal of Human Resource Management, ISSN 0958-5192, E-ISSN 1466-4399, Vol. 17, nr 5, s. 938-958Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous studies with empirical evidence on social responsible driven closedowns have identified a productivity increase effect that occurs during the process of organizational closedowns, known as the Closedown Effect. Our proposition is that this effect can be anticipated as a consequence of a closedown decision. Encountering four different non social responsible closedown cases, of various duration, at an early stage of the closedown process, we statistically test this proposition. Further, we identify a need for an analytical distinction of the phases of the closedown process, in terms of the primary advanced notice period and the secondary countdown period. Based on the analysis, and with this distinction, we are able to conclude that the productivity increase effect can be anticipated during the countdown period. The comparably longer time frame in the Studding case provides the strongest support for our proposition. From the analysis we further suggest hypotheses for further research.

  • 270.
    Hansson, Magnus
    et al.
    Örebro Univeristet.
    Wigblad, Rune
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Rydell, Alexis
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Plant closures, temporary workers and a management controlled setting: further evidence on the closedown effect2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 271.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Alliansens obegripliga strategi2014Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 13:e november, s. 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 272.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Alliansens väljarsvek2015Ingår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, Vol. 1:a januariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 273.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Benen slås undan på snabbt växande basnäring2014Ingår i: Dalarnas Tidningar, ISSN 1103-9256, Vol. 7:e september, s. 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 274.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Politiskt svek ger utrymme för skattehöjningar2016Ingår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, nr 8 SeptArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 275.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Preparers’ and non-preparers’ lobbying on the proposed prohibition of goodwill amortisation in ED3 ‘business combinations’2012Ingår i: The Finnish Journal of Business Economics, ISSN 0024-3469, E-ISSN 2242-4296, Vol. 63, nr 3-4, s. 30-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper preparers’ and non-preparers’ positions regarding accounting for goodwill are examined through studying submitted comment letters on ED3 ‘Business Combinations’. Preparers have, because of economic consequences, incentives to lobby for the non-amortisation approach and non-preparers for the amortisation approach. As hypothesised, non-preparers are found to support amortisation of goodwill to a greater extent than do preparers. Moreover, the two groups’ supportive arguments, i.e. how they argue for or against the non-amortisation or amortisation approach, are studied. Again, as hypothesised, the results show that the two groups use the same type of ‘sophisticated’ framework based arguments instead of economic consequences arguments. Taken together the examination of the comment letters thus indicates that both preparers and non-preparers point at conceptual strengths and weaknesses, instead of pointing at the real cause of the lobbying activities, i.e. perceived economic consequences, when they try to affect the final outcome of the standard. These findings confirm earlier research which has suggested that self-interested lobbyists use accounting theories and concepts as useful justifications.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Högskolan i Gävle.
    Redovisningsteorins grunder2018 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning – såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler – om bedömningar och avvägningar. Det finns med ­andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör ­utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att ­föredra. Svaret på den frågan är inte givet.I Redovisningsteorins grunder tar vi hjälp av teori och forskning för att diskutera kring hur redovisningen bör utformas. Utöver ”bör-frågan” diskuteras också hur ­redovisningen är utformad och vad som kan förklara denna utformning. Vilka ­redovisningsval gör till exempel de noterade företagen i ­praktiken och hur kan dessa redovisningsval förklaras?

  • 277.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Swedish and Dutch listed companies’ compliance with IAS 36 paragraph 1342015Ingår i: International Journal of Disclosure & Governance, ISSN 1741-3591, E-ISSN 1746-6539, Vol. 12, nr 1, s. 78-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study, I investigate the extent to which companies listed on the Nasdaq OMX (NOMX) and the Euronext Amsterdam (EA), in their 2005 and 2008 annual reports, complied with the disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, as well as the factors that explain why some companies complied with the standard to a higher extent than did other ones. Swedish and Dutch listed companies are chosen as the accounting oversight system differs between the two countries. The relationship between the dependent variable, that is, information disclosed in accordance with IAS 36 paragraph 134 in the annual reports in Swedish and Dutch listed companies, and the independent variables, that is, accounting oversight, auditing company, size, leverage, future prospects, industry and learning, is examined. The results reveal that Swedish companies listed on the NOMX were more compliant than their Dutch counterparts in 2005, possibly because of the (historically) weak Dutch institutional oversight system. The compliance level seems to have increased in both Swedish and Dutch companies over time, thus indicating learning. In 2008, there was no significant difference in the compliance level between Sweden and the Netherlands, which suggests convergence. Size significantly affected the compliance level in Sweden only, and leverage affected the compliance level in the Netherlands only. Moreover, non-financial companies were more compliant in both countries. The independent variables auditing company and future prospects did not seem to have a significant effect on the compliance level.

  • 278.
    Hartwig, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Tillbaka till ruta ett?2016Ingår i: Uppsala Nya Tidning, ISSN 1104-0173, nr 2016-05-07Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 279.
    Hartwig, Fredrik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Högskolan i Gävle, Företagsekonomi.
    Fagerström, Arne
    Högskolan i Gävle, Företagsekonomi.
    Kågström, Jonas
    Högskolan i Gävle, Företagsekonomi.
    Redovisning av externaliteter - några reflektioner2018Ingår i: Balans : tidskrift för redovisning och revision, ISSN 0346-8208, Vol. 3, s. 25-28Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med att företagens effekter på det omgivande samhället uppmärksammas ställs också högre krav på att redovisningen breddas. Med ett bredare hållbarhetsperspektiv kan värdet av de externa effekter som företagets verksamhet ger upphov till synliggöras i redovisningen. I den här artikeln ges ett tentativt förslag på hur det till den traditionella balans- och resultaträkningen går att addera värdet av företagets externa miljöeffekter och sociala effekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Hartwig, Fredrik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Homayoun, Saeid
    Högskolan i Gävle.
    Accounting for Sustainability Indicators: A Systemised Model2017Ingår i: A Good Life for All: Essays on Sustainability Celebrating 60 Years of Making Life Better, Mjölby: Atremi , 2017, 1, s. 163-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sustainability accounting focuses on providing information about sustainability-related risks and opportunities. Systematic sustainability accounting allows consistency and comparability of sustainability indicators over time and among companies. This chapter develops a standardised three-dimensional sustainability accounting model that considers risk levels, opportunity levels, materiality levels and total threat levels. Moreover, a categorisation of potential sustainability indicators is presented. An extended and concrete model to lead sustainability accounting to the next level is outlined, but further work is needed. Whether internal and external stakeholders consider the information generated by the model as relevant and reliable, for example, is an empirical question and needs further investigation. This chapter provides the impetus and a framework for such further research.

  • 281.
    Hasselberg, Anton
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Håkansson, Max
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Leksell, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Revisionens påverkan på låneräntan: En datastudie inom kontantintensiva och mindre kontantintensiva branscher2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 där ett av argumenten var att bidra till ökad insyn i företagen. År 2010 avskaffades denna revisionsplikt för småföretag. En övergripande anledning till att småföretagen valde att avstå en revisor, var den kostnadsbesparingen på 10 000 kr per år. Bolagsverket har kunnat konstatera att felaktiga bokslut från småföretagen har ökat markant sedan avskaffandet av revisionsplikten.

    Syfte: Syftet med studien är att förklara hur den slopade revisionsplikten påverkar småföretags låneränta, genom att undersöka kontantintensiva och mindre kontantintensiva branscher.

    Metod: En kvantitativ metod med ett hypotetiskt deduktivt arbetssätt, utförd genom en datastudie. Årsredovisningarna har hämtats från databasen Retriever Business. Vi har utfört analysen via en multipel regressionsanalys.

    Resultat: Revision har en positiv påverkan på räntan och är inte statistiskt signifikant för båda branscher.

    Slutsats: Vi kunde inte se någon påverkan av revision på räntan då den inte var signifikant. Det undersökningen resulterade i var att företagens storlek och dess andel materiella anläggningstillgångar var det som påverkade räntan i störst utsträckning. Vårt resultat blev även påverkat av det stora bortfallet och felaktigheter i datainhämtningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Hedlund, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Nygren, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Ekologiska kläder: En studie om varför konsumtionen av ekologiska kläder haft en svag ökning sett utifrån konsumenternas perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att förklara varför konsumtionen av ekologiska kläder haft en svag ökning sett utifrån konsumenternas perspektiv. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ metod legat till grund för denna studie. Data har samlats in med hjälp av enkäter för att undersöka om det föreligger något samband bland konsumenter. För att kunna presentera ett mer djupgående resultat har den kvantitativa metoden kombinerats med en kvalitativ metod vid analys av data.

    Teorin i denna studie har använts som utgångspunkt för att bättre förstå konsumenternas köpbeteende samt betydelsen av varumärken. Studiens empiri består av den data som samlats in genom enkäter. I studies analys och diskussion har teorierna sedan tillämpats på den data som enkäterna genererat för att öka resultatets trovärdighet.

    I denna studie framkom att kvinnliga konsumenter i åldern 20-35 har låg kunskap om de konventionella klädernas påverkan på miljö och individ. Konsumenternas personliga behov värderas högre än socialt ansvarstagande och det som prioriteras högst vid köp av kläder är pris, design och kvalitet. Utbudet av ekologiska kläder är inte tillräckligt stort och de kläder som finns tillgängliga på marknaden saknar varumärkesimage och förknippas ofta med basplagg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Heikki, Pär
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Robstad, André
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    CSR bland svenska ideella elitidrottsföreningar: En studie om svenska ideella elitidrottsföreningars arbete med CSR2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska ideella elitidrottsföreningar är samhällsnyttiga i grunden, eftersom idrotten bidrar till

    integration, demokratisk fostran, socialt kapital, personlig utveckling och en förbättrad

    folkhälsa. Förutom dessa sociala värden bidrar idrotten med samhällsekonomiska effekter i

    form av färre brott, mindre alkoholkonsumtion och en friskare befolkning, något som leder till

    mindre kostnader för samhället. Det paradoxala är att ideella elitidrottsföreningar har börjat

    arbeta med corporate social responsibility (CSR) likt företag, trots deras samhällsnyttiga

    grund. Detta innebär att föreningarna utför ett dubbelarbete vad gäller socialt ansvarstagande

    och således lägger ner resurser på ett arbete de redan utför. Syftet med studien är att

    identifiera hur utbrett CSR är bland svenska ideella elitidrottsföreningar samt varför dessa

    arbetar med konceptet CSR, trots deras samhällsnyttiga grund. För att besvara studiens syfte

    har vi använt oss av tidigare forskning och den institutionella teorin. Från den institutionella

    teorin kommer de tre isomorfa krafterna som vi har använt för att skapa studiens teoretiska

    modell. Metoderna som har använts för att samla in data är dokumentstudie och

    semistrukturerade telefonintervjuer. Dokumentstudien genomfördes på de 30 ideella

    elitidrottsföreningar som deltar i Fotbollsallsvenskan och Svenska hockeyligan, vilket är

    studiens urval. Varför ideella elitidrottsföreningar arbetar med CSR undersökte vi med hjälp

    av semistrukturerade telefonintervjuer och e-postintervjuer som komplement, där personer

    som var mest lämpade för att besvara frågor om CSR i respektive elitidrottsförening deltog.

    Resultatet av studien visar att CSR-arbete är utbrett då nästintill samtliga föreningar, förutom

    två, arbetar med CSR utöver deras samhällsnyttiga grund. I dokumentstudien fick vi ett snitt

    på 4,3 CSR-arbeten per förening. Den kraft som påverkar flest ideella elitidrottsföreningar att

    arbeta med CSR är den tvingande isomorfismen, då hela 14 av 15 föreningar kände av denna

    kraft. Således visar resultatet att föreningarna känner sig tvingade att arbeta med konceptet då

    deras intressenter kräver det, antingen genom formella eller informella krav från framför allt

    sponsorer eller samarbetspartners.

  • 284.
    Hellgren, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Förlängning av sponsringsavtal: En kvalitativ studie om varför sponsorer förlänger sponsringsavtal2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 285.
    Hellgren, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Sinander, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    One rapidly growing market of Sweden: organic food: A qualitative study portraying some consumers’ decision to purchase organic food2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In recent years there has been a significantly rising trend amongst consumers for health and environmental issues, which has resulted in greater attention for and sales of organic food. Organic food production strives to use natural resources, such as land, energy and water in a sustainable way and the products does not contain artificial fertilizers or chemical pesticides. However, organic food products are also often more expensive and less available in comparison to conventional food products. Despite this, interest for and sales of organic food products have increased around the globe, and in Sweden particularly, the increase in sales has grown largely from an international perspective.

    This thesis is of qualitative character and is focused on studying some consumers from the Swedish market of organic food. The purpose of this thesis is to contribute with a better understanding on the buying decision process regarding organic food purchase. To achieve this, the authors have studied some consumers that purchase organic food and have searched for patterns that could be identified in the decision process. The consumer buying decision process model has been used for portrayal of the chosen consumers’ decision to purchase organic food products. Interviews with six Swedish consumers were conducted, whereas each respondent continuously purchase organic food products.

    Results show that the purchase of organic food products begins with discovering an unsatisfied need state, which the consumers of this study desired to change with the purchase of organic food products. This study show how six consumers reason when passing through the stages of the buying decision process, in order to satisfy their desired need state. The authors found that the respondents feel satisfied with purchasing organic food products, which lead them in to continuously buying these products. Altogether, the findings contribute with knowledge that can come to be helpful when wanting to understand more about the consumer decision to purchase organic food.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 286.
    Hellström, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Lundström, Emmelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Har avskaffandet av revisionsplikten påverkat kreditbedömningsprocessen?: - kreditgivares perspektiv på mindre orter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att beskriva och skapa förståelse för hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat kreditgivares kreditbedömningsprocess på mindre och mellanstora orter. Dessutom vill vi se vilka faktorer kreditgivarna tar hänsyn till vid sin bedömning. Metoden som vi använt för att besvara vårt syfte är en kvalitativ metod bestående av sex intervjuer. Vi har intervjuat fyra företagsrådgivare, en kontorschef och en före detta kontorschef från fyra olika svenska banker. Vår slutsats är att avskaffandet av revisionsplikten inte verkar ha påverkat kreditgivarnas kreditbedömning. En trolig anledning till detta är att revisorn inte är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning. Andra faktorer verkar vara mer viktiga för kreditgivarnas bedömning, såsom kassaflöde och relationer. Vi har även i vår uppsats identifierat två nya faktorer som kan påverka kreditbedömningen, ägarens driv och kreditgivarens status på banken, som inte verkar ha studerats tidigare. Slutligen har vi också sett tendenser till att revisorns renommé är av värde för kreditgivare på mindre och mellanstora orter, då den lokala kännedomen medför att kreditgivarna har koll på revisorerna och att en auktorisation inte alltid är det som avgör om revisorn är duktig.

  • 287.
    Hellström, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Johansson, Kristoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Benjamin Graham Meets Joseph Piotroski: Deep Value Investing in Europe2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

  • 288.
    Hellzén, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Mellanchefens mellanland: Hur mellanchefer upplevt delaktighet vid organisations-förändringar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att lyckas med organisationsförändringar är komplext. Det är färre än 40% av alla organisationsförändringar som lyckas. Det är så klart ett stort problem om ledningen en gång har kommit fram till att en organisationsförändring är nödvändig och önskade förbättringar uteblir.

    Syftet med studien är att beskriva hur mellanchefer upplevt delaktighet och vilka konsekvenser det kan ha för organisationsförändringar. Metoden har bestått av en fallstudie med utförd empirisk studie där kvalitativa intervjuer är genomförda.

    Resultaten av det insamlade materialet visar att mellanchefers upplevelse av delaktighet uteblir när förändringsstrategi E praktiseras. Med förändringsstrategi E upplever mellanchefer att de blir tvingade till att verkställa beslut, vilket gör att det uppstår ett motstånd till förändringarna. Mellancheferna får oklara mål för förändringar och de upplever att de saknar förståelse för de aktiviteter som de förväntas genomföra. Det blir därför svårt för mellancheferna att genomföra de beslut som ledningen förväntar att mellancheferna verkställer i verksamheten. Förståelse samt att det råder enighet är nödvändigt för att mellancheferna ska känna drivkraft och kunna driva förändringsprocessen vidare i verksamheten. Mellancheferna upplevde inte att de var delaktiga, och på grund av avsaknad av upplevd delaktighet samt snabba beslut som skulle verkställas, möjliggjordes inte förankring hos mellanchefer. Den delaktighet som mellancheferna hade var att de befann sig i förändringsprocessen genom att verkställa beslut. Mellanchefen menar på att för att uppleva delaktighet behövs dialog med kollegor och överordnad chef.

    Ett annat resultat som studien kommit fram till är att det finns ett samband i mellanchefers frånvaro av upplevd delaktighet och problem med att implementera de aktiviteter förändringsprocesen krävde i verksamheten.

    Den viktigaste slutsatsen denna studie kommit fram till är att innebörden av begreppet upplevd delaktighet för en mellanchef i studerad organisation innebär att verka i olika forum där dialog med ett öppet sinne och samtal förs mellan chefskollegor och överordnad chef. Detta för att dels uppleva att mellancheferna kännser sig sedda och hörda samt att de kan få en samsyn eller enighet om varför förändringen ska genomföras. Detta kommer att skapa upplevelse av delaktighet hos mellanchefer. Den delaktighet som mellanchefer i studerad myndighet har idag är en faktisk delaktighet.

    Delaktighet för mellanchefer innebär inte nödvändigtvis möjlighet att påverka sin arbetssituation eller ha ett inflytande över förändringen utan snarare att i olika forum diskutera, samtala och föra dialog genom att öppet diskutera och klargöra meningen med den förändring som ska drivas. Den delaktighet som mellanchefer har idag är en faktisk delaktighet i form av att befinna sig i förändringsprocesser där de verkställer beslut snarare än att de upplever sig varit delaktiga i förändringsprocesserna.

    Delaktighet för mellanchefer i studerad myndighet innebär att i olika forum diskutera och samtala, föra dialog mellan sig, för att bli sedda och hörda samt kunna klargöra meningen med den förändring som ska drivas.

  • 289.
    Hendén, Stefan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Dahlgren, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Marketing Automation – en studie om ett modernt marknadsföringsverktyg i en svensk kontext2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med att digitala medier har utvecklats under de senaste åren har köpresan för-ändrats till att kunder idag i ett mycket senare skede släpper in leverantörer i dialogen.

    Marketing Automation adresserar den problembilden och har växt fram som en brygga mellan sälj- och marknadsprocessen. Systemet ger möjlighet att effektivt och automatiserat utveckla leads (potentiell kund).

    Syftet med denna studie är att undersöka hur Marketing Automation påverkar sälj- och marknadsprocesserna. Vilka förutsättningar krävs för en implementation? Ökar lönsamheten?

    Vi har därför valt att i det teoretiska ramverket beskriva Marketing Automation och bland annat undersöka om ett införande av Marketing Automation medför att sälj- och marknadsorganisationerna slås samman till en organisatorisk enhet. I studien har vi dessutom kartlagt och beskrivit den moderna köpresan och det som ibland kallas intäktsorganisationen.

    Vi har funnit att Marketing Automation är relativt outforskat i en svensk kontext. För att utröna om teorin, som i stor utsträckning bygger på internationell litteratur och internationella undersökningar, går att överföra till en svensk kontext har vi valt att genomföra en kvalitativ studie i form av en fallstudie av leverantörer av produkter och tjänster inom området samt företag, med den gemensamma nämnaren att de re-presenterar ett kunskapsintensivt erbjudande och har implementerat lösningar för Marketing Automation.

    I vår analys finns en samsyn mellan leverantörer och kunder i förutsättningar för ett införande, men vi kan även se hur resultaten divergerar och pekar på implikationer, inte minst avseende måluppfyllnad och samverkan mellan sälj- och marknadsorgani-sationerna.

    Vår slutsats visar bland annat att Marketing Automation kan leda till uppfyllnad av mjuka värden i företaget men har inte bevisats leda till ökad lönsamhet per automatik. Vi ser lönsamhet och Return on Investment (ROI) som ett område som bör utforskas vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Henriksson, Joán
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Nyström, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Den nya kassaregisterlagen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The government appointed in 2004 a special investigator with the objective to investigate the possibility of introducing a new law concerning implementation of obligatory cash registers with certain certification. This resulted in SOU 2005:35 ”Krav på kassaregister - Effektivare utredning av skattebrott” (Proposition 2006/07: 105). Following advice received from the respondents, the government has drafted a bill submitted to parliament in March 2007. Government bill 2006/07: 105 proposals for new law on cash registers, and submitted to parliament 2007th Act (2007:592) on the cash register was adopted by parliament in March that year and came into force on 1 January 2010. Earlier great opportunities for tax cheating has been available by various methods so as to simply not punch in a sale at the checkout, use the training function type, use receipt copies, manipulate register functions on its program level, using alternative programming etc. These opportunities are eliminated in the certified cash registers. Respondent traders believed the most part has not changed the competition or that the change will be relatively small. They also thought it was too early to see any change at this time. A tendency among traders we have asked is that they feel negatively for the costs it imposes, with the new registry and that they are skeptical about the expected impact of the law, among others due to the scarce resources spent on follow-up. The Swedish tax agency is responsible for control and the new systems make it easier for Tax control, but actual physical on-scene control must be performed to detect irregularities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 291.
    Henriksson, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Sand, Anton
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Hållbarhetsredovisning: Reglerad men ändå oreglerad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har vuxit fram under åren och det har nu blivit lagstadgad för företag som uppfyller gränsvärdarna enligt 6. Kap 10§ i årsredovisningslag (1995: 1554) att redovisa hållbarhetsinformation. Jämförbarhet och öppenhet är anledningen för denna lagändring. Med anledning av införandet av den nya lagen väcktes intresset för oss om det skett någon förändring i hållbarhetsredovisningen genom åren och om informationen är jämförbar.

    Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar för företag inom samma bransch för att se om det skett en förändring. Syftet är också att jämföra och förklara mönster inom företagen och mellan varandra genom åren.

    Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom en egentillverkad mall som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt från 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), och beskriver vår tolkning av vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Empirin består av den information företagen beskrivit inom de ämnen som ingår i mallen. Analysen skedde enligt en tematisk analys då vi sammanställde empirin och delade upp den efter likheter, olikheter och vad som förändrats. Detta användes sedan i analysen för att ställas mot teorier, ramverken och tidigare forskning .

    Slutsats:

    Studiens resultat visar att företagens hållbarhetsredovisningar förändras genom åren

    och att det försvårar jämförbarheten inom samma företag, då information och beräkningar

    ändras. Däremot gör förändringen att samtliga företag blir mer lika varandra då de följer

    samma ramverk och har skrivit under FN:s Global Compact. Men eftersom företagen skriver

    olika saker under åren gör att det finns rum för professionella bedömningar. Företagen kan

    välja om vad som ska var med, samt framhäva det som de själva tycker är viktigt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Hilmersson, Mikael
    et al.
    University of Gothenburg.
    Johanson, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Knowledge acquisition strategy, speed of capability development and speed of SME internationalisation2020Ingår i: International Small Business Journal, ISSN 0266-2426, E-ISSN 1741-2870, Vol. 38, nr 6, s. 536-556Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From a study following two sequential on-site data collection stages at 618 internationalising SMEs in Sweden, Poland and China, we identify and validate four distinct international knowledge acquisition strategies. In contrast to traditional theories suggesting that firms develop capabilities by generating their own experience, we show that Grafters and Pragmatists have a higher speed of international capability development than Experiencers and Networkers. Subsequently, by drawing on capability development theory, we show that the speed of capability development has a curvilinear (inverted U-shaped) effect on the speed of spread between international markets. These findings have consequences both for practitioners and theory.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Hofgren, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Wiklund, Mia
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Varumärkesillojalitet inom EMV livsmedel: En kvantitativ studie om konsumentattityders bidrag till varumärkesillojalitet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med denna uppsats är att diskutera hur konsumentattityder bidrar till

    varumärkesillojalitet.

    Metod:

    Denna studie har utgått från en deduktiv metodansats. Insamling av empiriskt

    material har skett genom en kvantitativ undersökning där webbenkätfrågor har skickats ut

    enligt ett bekvämlighetsurval. För att kunna analysera materialet har forskarna utgått från en

    korrelationsanalys för att kunna se samband mellan olika variabler.

    Resultat och slutsats:

    I denna studie har konsumentattityder och illojalitet inriktats på egna

    märkesvaror inom livsmedel (EMV). Resultatet av studien är att pris, medias påverkan och

    kommentarer från familj och vänner är en framträdande faktor som påverkar

    konsumentattityder gällande livsmedelsvaror. I denna studien har vi kunnat påvisa att

    faktorerna bidrar till attitydens tre komponenter, som i sin tur bygger upp en konsumentattityd

    till EMV. Konsumentattityden bidrar sin tur till obunden, störd, desillusionerad och splittrad

    varumärkesillojalitet.

    Uppsatsens bidrag till ämnet:

    Resultatet av uppsatsen bidrar till ökad förståelse till hur

    konsumentattityder bidrar till varumärkesillojalitet.

    Förslag till fortsatt forskning:

    Förslag till vidare forskning är att studera hur företag själva

    uppfattar hur konsumentattityder bidrar till varumärkesillojalitet. Med andra ord att forskaren

    utgår från ett företagsperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 294.
    Homer, Joshua
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Krång, Kristoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Bokslutsdispositioner: Påverkar en bolagsskattesatssänkning noterade bolags användande av bokslutsdispositioner?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att se hur sänkningen av bolagsskatten har påverkat noterade bolag på Stockholmsbörsen användning av bokslutsdispositioner.

    Metod: Studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Syftet med studien uppnås genom det insamlade datamaterialet, från Retriever Business i form av difference-in-difference regressionen.

    Resultat och slutsats: Studien visar att bolagsskattesänkningen inte har påverkat bolagen att minska användandet av bokslutsdispositioner. Istället har bolagen ökat användandet av bokslutsdispositioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Horňáček, Josef
    et al.
    Masaryk University, Brno, Czech Republic.
    Klimplová, Lenka
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi. Masaryk University, Brno, Czech Republic.
    Pitner, Josef
    Masaryk University, Brno, Czech Republic.
    Vyhlídal, Jiří
    Masaryk University, Brno, Czech Republic.
    Winkler, Jiří
    Masaryk University, Brno, Czech Republic.
    Zelenková, Iveta
    Masaryk University, Brno, Czech Republic.
    Kvalitativní monitorování a prognózování trhu práce: Švédskou cestou?2014Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This book presents the results of a pilot study testing the applicability of selected elements of the Swedish approach to labour market monitoring in selected local labour markets and its implementation in terms of selected contact centres of the Czech Employment Office in the South Moravian Region. This study which was put together under the project "Active Matching: Strategic Consultancy Support in the Labour Market" aims to answer the question whether an approach based on qualitative analysis of the employers’ requirements on the labour force is applicable in the circumstances of the Czech Employment Office and whether it improves its efficiency.

    The pilot study verified the possibility of implementing an adapted Swedish methodology on the Czech labour market and confirmed the possibility of collecting data from the employers in the required structure (combination of qualification, skill and competency requirements). It clearly showed that employees of the Employment Office are prepared and competent enough to collect data on the labour market and the demand for labour force through interviews conducted with representatives of employers. The limit for the implementation of targeted extensive monitoring is however the current organizational capacity of the Czech Employment Office. Also subsequent work with the information obtained through the monitoring and specific matching of supply and demand in the labour market faces certain restrictions, especially on the high number of applicants per one clerk, and lack of information system support.

    Important benefits of the evaluated programme include not only the information obtained from interviews with employers, but also the process itself, which brings self-improvement of the public employment services staff, independent learning in collecting the data, and development of the Employment Office as a learning organization that is able to change its preconceived practices through knowledge gained from the interaction with employers. An equally important aspect includes building cooperation and partnerships between the public employment services and employers.

  • 296.
    Hugosson, Mårten
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Constructing Cultural patterns from Actors’ Views on Industrial Forestry in Sweden: An interpretive study based on assessments of conceptualizations and definitions in organizational culture theory1999Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 297.
    Hugosson, Mårten
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Ingemarsson, F
    Objectives and motivations of small-scale forest owners; theoretical modelling and qualitative assessment2004Ingår i: Silva Fennica , ISSN 00375330, Vol. 38, nr 2, s. 217-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 298.
    Hugosson, Mårten
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    McCluskey, Denise
    Marketing competencies of Swedish sawmill firms2009Ingår i: Forest products journal, ISSN 0015-7473, Vol. Vol 6, nr article 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 299.
    Hugosson, Mårten
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    McCluskey, Denise
    Strategy transformations of the Swedish sawmilling sector 1990-20052009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Prescriptive strategy theories have previously led to conclusions that sawmill firms lack strategy. However, by using Ansoff’s(1979) explorative capability approach, we contribute the finding that the Swedish sawmilling sector underwent threeunobserved strategy transformations between 1990 and 2005. These transformations, their triggers and outcomes were:Market channel strategy transformation. The shock of poor financial results in the “unexpected” downturn of the early 1990striggered a break with traditional agents, who had been the sector’s sole market channel. Instead, firms established their ownmarket channels, and built direct relationships with customers. Product value adding strategy transformation. Informationabout customers’ needs triggered a transformation in the sector’s offerings - from wet commodities to specified goods, whichwere of higher value to customers. This involved firms enhancing their production capabilities in the mid 1990s. Service valueadding strategy transformation. Triggered by perceived new SCM opportunities, firms enhanced their distribution logisticscapabilities around 2000 so that they could offer customers specific logistics and distribution services.These three strategy transformations occurred in all sampled firms. Each firm had strategy nuances, regarding its choice ofcustomers and its offerings. The findings also reveal that establishing customer relationships was a key development: product andservice value adding strategy transformations were often facilitated by cooperating with customers. Moreover, customerinteractions provided a basis for managers to increasingly see the unique value of their firm’s particular resources and capabilities;and, focus their business activities on customers who specifically value those attributes. This new interpretation of sawmill firmstrategy illustrates the need for applied researchers to assess contemporary theoretical debates, and select analytical frameworksthat can give new insights into actual practices.

  • 300.
    Hultberg, Jennifer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Andersson Briving, Rebecca
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Utan sponsring, ingen idrottsförening: En kvalitativ studie där föreningarna står i centrum2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sponsring är ett verktyg som idag används av många företag och föreningar. Sponsringen har utvecklats från att kunnat ses som en donation till att bli en ömsesidig affärsrelation som bygger på samarbete och anpassning. Den tidigare forskningen är överrepresenterad utifrån sponsorns perspektiv vilket gör att ett intresse har väckts för hur den sponsrade parten arbetar med sitt sponsringsarbete. I den här undersökningen kommer vi låta föreningar i Stockholms län stå i centrum.

    Syftet med undersökningen är att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt bidra med en förståelse för hur utvalda föreningar arbetar med sin sponsring utifrån undersökningens centrala områden: motiv, sponsringspolicy & riktlinjer, hur samarbetet ser ut samt hur de kommer i kontakt med & väljer sina sponsorer. För att undersöka det här valdes fem föreningar belägna i Stockholms län ut för att delta i undersökningen med personliga intervjuer.

    Undersökningen visar att motivet för föreningar att ingå ett samarbete med en sponsor är de ekonomiska utbytena och att majoriteten av föreningarna inte använder sig av en nedskriven sponsringspolicy. Undersökningen visar också att det är ovanligt med förfrågningar från potentiella sponsorer, och att föreningar i stort sett accepterar erbjudanden från alla företag om de är förenliga med de värderingar som föreningen står för.

3456789 251 - 300 av 571
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf