du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456 251 - 286 av 286
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Redaktören har ordet2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 2, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Redaktören har ordet2019Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 13, nr 1, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skrift och flerspråkighet2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skrift och mobilitet bland flerspråkiga ungdomar2013Ingår i: Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet / [ed] Åsa Wedin; Christina Hedman, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 123-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 255.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skrivande bland unga vuxna som invandrat som ensamkommande barn2015Ingår i: Skriving på norsk som andrespråk: Vurdering, oppleering og elevenes stemmer / [ed] Golden, Anne & Seij, Elisabeth, Oslo: Cappelen Damm Akademisk, 2015, s. 89-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 256.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år2017 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 257.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Språklig mångfald och språkutvecklande arbetssätt.2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 258.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Utbildning & Lärande 2018:1: Tema: Praktiknära forskning2018Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Utbildning & Lärande 2018:22018Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Utbildning & Lärande 2019:12019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Återblick och reflektion2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 262.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    زمان و فیربوونئاخافتن له زاروخانه و سالانی به رایی فیرگه دا2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 263.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Bomström Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Student Agency in Science Learning: Multimodal and Multilingual Strategies and Practices among Recently Arrived Students in Upper Secondary Schools in Sweden2019Ingår i: International Electronic Journal of Elementary Education, ISSN 1307-9298, Vol. 12, nr 1, s. 67-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to develop knowledge about recently arrived students’ agency in learning science in upper secondary school in Sweden. The material was created through observations of science lessons and stimulated-recall interviews with four students. Findings showed that the multimodal and multilingual practices students were involved in, and the diverse strategies they used in these lessons, were enabled by their access to multilingual teaching material, including varied digital resources. Students were invited to use varied languages, but this does not, however, mean that the other languages were appreciated, and there is a danger in relying entirely on students’ own capacity to translate and understand. Our main conclusion is that students’ own agency becomes a prerequisite for learning in these classrooms, but that too much responsibility is put on the students to understand and learn the content and to develop required language skills. With the focus on vocabulary in the teaching, the risqué is high that students do not develop other linguistic skills that they will need in their further studies. Although the agency of these students was visible regarding strategies for their studies, their agency was mainly restricted to learning the prescribed theme in prescribed time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Claesson, Urban
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 1, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Hedman, ChristinaStockholms universitet.
    Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 266.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Hermansson, Carina
    Umeå universitet.
    Holm, Lars
    Århus universitet.
    Analyzing literacy education: the Scandinavian scene2017Ingår i: Language and Education, ISSN 0950-0782, E-ISSN 1747-7581, Vol. 31, nr 5, s. 395-399Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 267.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Norlund Shaswar, Annika
    Umeå universitet.
    Language learning strategies and teaching practices in adult L2 education: The case of Swedish for Immigrants2019Ingår i: Apples - Journal of Applied Language Studies, ISSN 1457-9863, Vol. 13, nr 3, s. 17-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article highlights the use and co-construction of language learning strategies (LLS) in second language education for adults with short previous education. In a case study, we explore how LLS are used and co-constructed by one student and one teacher. The data for the article was created in an action research programme comprising two Swedish for Immigrants (SFI) schools, and the methodology used was classroom observation based in linguistic ethnography. In accordance with Griffiths (2013, p. 15) LLS are defined as “activities consciously chosen by learners for the purpose of regulating their own language learning”. For the analysis of LLS, Oxford’s (1990) taxonomy was chosen. In the chosen case the teacher and student co-constructed direct and indirect strategies. In their co-construction, they sometimes seemed to work together, both using a strategy initiated by one of them, and sometimes appeared to have opposite goals, so that the teacher-initiated strategies turned out as complicated for the student, while the student-initiated strategies were counteracted by the teacher. Some of the LLS promoted by the teacher that were difficult for the student seemed to demand literacy skills that he had not yet developed. This underlines the importance of adapting teaching to the language and literacy competences of the individual learner. It also highlights the importance of further research on LLS with this group of students in order to find strategies that work in the process of developing functional literacy skills.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Full text
  • 268.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Norlund Shaswar, Annika
    Umeå universitet.
    Whole class interaction in the adult L2-classroom: The case of Swedish for immigrants2019Ingår i: Apples - Journal of Applied Language Studies, ISSN 1457-9863, Vol. 13, nr 2, s. 45-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     This article focuses on verbal interaction in whole class teaching in second language education for adults in Sweden. The article draws on theories treating language as multiple resources that are situated and embedded in material life, and including complex and diverse linguistic, semiotic, physical material and social resources. The material for the article was created in a project based in linguistic ethnography in the form of an action research project, including two municipal Swedish for Immigrants (SFI) schools. The interaction patterns that occurred challenged students’ language proficiency in ways that stimulated meaning negotiation through what we call extended interactions. This stresses the social aspect of interaction, which in these cases included the whole, or nearly the whole, class, students and the teacher. However, in whole class teaching, the space for each interlocutor is limited, and as our experience from other classrooms suggests that group tasks are not frequent in SFI classrooms, there seem to be reasons for the development of teaching practices that include more frequent use of interaction in small groups that offer students more space for interaction. We also see a need for developing more culture-sensitive pedagogies and making more space for the multilingual negotiation of meaning.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Pettersson, Marianne
    Warström, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Lek med skrift i förskolan: flerspråkighet som kommunikativ resurs2019Ingår i: Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv / [ed] Martina Norling, Maria Magnusson, Liber, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 270.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att representera mångfalden: Förskollärarstudenters narrativ om representativitet, delaktighet och professionalitet2019Ingår i: Lärarprofession i en tid av förändringar: Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete / [ed] Remiers, Eva, Harling, Martin, Henning Loeb, Ingrid & Rönnerman, Karin, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, s. 65-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Hennius, Samira
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Transspråkande och multimodalitet i grundläggande skriftsspråksundervisning inom sfi2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 1-2, s. 15-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 272.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk. Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Rasti, Sori
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Hennius, Samira
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Grundläggande litteracitet: Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 273.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Rosén, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Straszer, Boglárka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Skriva på engelska: Forskares villkor, språkliga resurser och strategier under skrivandet av en vetenskaplig artikel2015Ingår i: En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson / [ed] Catharina Nyström Höög, Charlotte Lindgren & Sverre Wide, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 51-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan för Lärande och Kommunication.
    Barbie, ninjakrigare och popstjärnor populärkulturella texter i läs- och skrivundervisningen2015Ingår i: Critical literacy i svensk klassrumskontext / [ed] Lundgren, Berit & Damberg, Ulla, Umeå: Umeå universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk , 2015, s. 51-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kärnan i ett demokratiskt och kritiskt språksarbete utifrån utgångspunkterna

    i Critical Literacy (CL) är undersökandet av olika slags texter.

    Genom den snabba utvecklingen av informationstekniker och de olika

    modaliteter som följt i dess spår, har den textrepertoar som barn möter

    i sin vardag kommit att kraftigt expanderas. Behovet av att kunna tolka

    och förstå budskap och innehåll i olika slags texter har kanske aldrig varit

    större. I detta kapitel beskrivs ett klassrumsbaserat projekt, där elever i år

    två skriver berättelser baserade på deras populärkulturella erfarenheter.

    Utifrån detta belyser och problematiserar vi de möjliga lärandepotentialer

    som barns texter öppnar upp för i läs- och skrivundervisningen, men ställer

    också frågor och belyser dilemman ur såväl lärares som elevers perspektiv.

  • 275.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Warström, Jennie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    De värdefulla tambursamtalen med nyanlända föräldrar2018Ingår i: Svenska som andraspråk i förskolan / [ed] Polly Björk-Willén, Natur och kultur, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 276.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Wessman, Annelie
    Borlänge kommun.
    Multilingualism as policy and practices in elementary school: Powerful tools for inclusion of newly arrived pupils2017Ingår i: International Electronic Journal of Elementary Education, ISSN 1307-9298, Vol. 9, nr 4, s. 873-890Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim with this article is to analyse language policy in relation to multilingual practices in primary school through an understanding of the policy on different levels – as management, perception and practice. The article is based on longitudinal ethnographic action research that was conducted parallel to local school development. Here we draw on material from observations, interviews and notes written by participating teachers when arguing that engaging with policy processes may constitute a powerful tool for school development.  Development of language policies that include students’ diverse linguistic backgrounds, in this case multilingual educational practices, here supported students in their language development in the bridge between L2-support and work in the mainstream classroom. The conclusion is that the promotion of language policies that oppose hierarchies of power is crucial in terms of social change as it promotes social equity and fosters change. Involvement in terms of policy processes may shift the boundaries for what is possible in education and may thus constitute a powerful tool in school development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Wessman, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att arbeta med flera språk med nyanlända elever2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med denna uppsats vill jag uppmärksamma och utveckla kunskaper om flerspråkig interaktion

    som resurs i undervisningen av nyanlända elever. Uppsatsens syfte är mer specifikt att ur ett

    sociokulturellt perspektiv undersöka ett språkutvecklande arbetssätt med tvåspråkiga texter i

    undervisningen av en grupp nyanlända elever.

    Lärare som undervisar nyanlända elever står inför stora utmaningar när de i sin undervisning

    möter dessa elever. För att kunna koppla elevernas tidigare kunskaper med nya kunskaper krävs

    förändrade pedagogiska strukturer som kartläggning, studiehandledning, explicit språk- och

    ämnesundervisning.

    Olika kvalitativa forskningsmetoder användes för att undersöka arbetet med elevernas

    egenproducerade identitetstexter på flera språk med deras språkliga repertoar som utgångspunkt.

    Av intresse var även identitetsinvesteringens påverkan på elevernas inställning, vilja och

    motivation till fortsatt lärande och möjlighet till språk- och identitetsutveckling. Perspektiv som

    synliggörs i föreliggande studie är det sociokulturella och interkulturella.

    Studiens resultat visar att genom skapandet av förutsättningar för en trygg lärmiljö och en

    klassrumsinteraktion för kognitivt engagemang och identitetsinvestering möjliggjordes ett aktivt

    deltagande som gynnade de nyanlända elevernas flerspråkiga utveckling positivt. Resultatet visar

    även att med translanguaging, när elevernas språkliga repertoar används som resurs parallellt med

    svenska och med språklig stöttning på flera språk motiverades eleverna till aktivt deltagande vilket

    påverkade elevernas lärande positivt. Identitetstexterna som skapades på elevernas modersmål

    och svenska var viktiga för självkänslan och i de språkliga framgångarna fanns nyckeln till

    skolframgång på andraspråket.

  • 278.
    Westbom, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Planering och undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå: En studie av lärares tolkningar och tillämpningar avkursplanen och genrepedagogiska arbetsmetoder påvuxenutbildningen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this qualitative study I examine how teachers of Swedish as a second language in

    adult education interpret and plan their teaching based on the 2017 revised

    curriculum of the Swedish National Agency for Education. I also study how the

    teachers use genre based methods and what pros and cons they see with these

    methods. The study shows big differences in the interpretation and application of the

    curriculum based on the core content. It also shows a variation between campuses in

    the extent to which students are able to participate in the planning and to be

    informed, at the beginning of the course, of how the assignments relate to the course

    content. All the participating teachers use genre based methods but most of them

    have chosen to combine these methods with other forms of teaching. In general, the

    participating teachers approve genre based methods but most of them mentioned lack

    of time as the biggest challenge when applying these methods in adult education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Westermark, Mirjana
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Att frångå bedömningstänkandet: En studie om lärares roll på Sfi2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Formativ bedömning är idag ett arbetssätt som förväntas genomsyra lärarens arbete. Det talas

    mycket om formativ bedömning från ledningens sida. Lärare förväntas använda den formativa

    bedömningens verktyg i undervisningen. Lärare möter deltagare med olika behov och

    förutsättningar men lärare möter också deltagare med olika erfarenheter i mötet med ett nytt

    samhälle. Syftet med denna uppsats är att bidra med en förståelse av hur lärare förhandlar sin roll

    inom Sfi. Kvalitativ forskningsintervju har använts och materialet har bearbetats och analyserats

    med hjälp av fenomenologisk analys.

    Resultatet visar att talet om formativ bedömning ges stor plats och medför att andra sätt att tala om

    undervisningen får stå tillbaka. Formativ bedömning passar främst den högutbildade gruppen av

    deltagare. När det gäller deltagare med lägre utbildning och PTSD krävs andra pedagogiska

    avvägningar. Lärare gör pedagogiska avvägningar utifrån deltagaren som språkinlärare med olika

    behov och förutsättningar och utifrån deltagares intressen och erfarenheter i mötet med ett nytt

    samhälle. Slutsatser som kan dras är att arbetet med formativ bedömning kan begränsa lärares

    arbete. Samtidigt kan lärare utmana utbildningens ramar genom sina pedagogiska val.

  • 280.
    Winarve, Fanny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Attityder om modersmålsundervisning i skolan, - några ungdomar i förberedelseklass berättar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats problemställning behandlar attityder till modersmål hos elever i gymnasieålder som

    går i förberedelseklasser. Uppsatsen fokuserar på att ringa in elevernas egna åsikter kring

    modersmålsundervisningen i skolan, vilket också är syftet med undersökningen. Eleverna har svarat

    på varför man deltar, eller varför man valt att inte göra det, om man tycker att man har nytta av sin

    modersmålsundervisning även i andra ämnen och hur man tycker att bemötandet är från andra elever

    och lärare angående att man läser modersmål i skolan. Detta då tidigare forskning visat att

    modersmålsundervisning är betydelsefullt för flerspråkselevers utveckling också inom andra ämnen,

    samt att omgivningens åsikter spelar in om elever väljer att delta i modersmålsundervisning eller inte.

    Studien har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer som hållits med tio stycken elever, både med

    elever som läser modersmål i skolan och som inte gör det. Centrala teoretiska begrepp i uppsatsen är

    attityd och identitet. Resultatet visar på flera olika orsaker till varför man läser modersmål och till

    varför man valt bort det. Exempel på detta är att man vill fokusera på att lära sig svenska först och

    för någon finns det inte någon lärare tillgänglig. Resultatet visar också att man finner

    modersmålsundervisningen mer eller mindre viktig och att man inte alltid deltar för att man själv vill.

  • 281.
    Winkler, Katja
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Modersmål – Hinder eller resurs: En kvalitativ studie om SVA – lärares nyttjande av elevernas modersmål2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim:

    The paper at hand has two aims. The first aim is the investigation of how teachers of Swedish as a second language (SVA) perceive and experience the use of students’ native language in SVA- class. The second aim is to study the strategies used for the inclusion of students’ native languages in the Swedish language classroom. For this purpose, three research questions are posed. The first question examines if teachers of SVA experience any advantages of including students’ native languages in their teaching. The second question takes a closer look at what challenges and/ or limitations may occur when students’ native languages are included in SVA-class and the third question investigates what strategies for the inclusion of native languages are used by both teachers and students of SVA.

    Design/methodology/approach:

    Empirical study made with the help of personal interviews of five SVA-teachers in high school respectively secondary high school. The answers given in the interview are analysed and qualitatively presented. The results found are discussed and compared with recent literature and research papers in the field of second language acquisition and Swedish as a second language (SVA).

    Findings:

    The results of the study show that teachers see considerable advantages of including students’ native languages in SVA-class and show a generally positive attitude towards the use of the former for educational purposes. Nevertheless, the balancing of the native language used in casual conversations in class or for educational purposes is seen as a challenge by the teachers taking part in this study. Furthermore, the author of this paper found that most of the teachers interviewed do not have any concrete strategies for utilizing the resource, which students’ native languages present, in a tangible way.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Yousef, Angela
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Lärarnas förhållningssätt till ungdomsspråk2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den allmänna inställningen till ungdomsspråk är negativ eftersom det ofta innehåller mycket låneord, svordomar och utfyllnader som dessutom upprepas ofta i främst muntlig dialog. Lärare kan bemöta detta på olika sätt. Därför är det intressant att undersöka vilka förhållningssätt olika lärare har. Tidigare forskning har ofta fokus på ungdomsspråk och ungdomsspråkets funktion för just ungdomar. I denna undersökning ligger fokus på att undersöka lärarnas perspektiv på hur de uppfattar och förhåller sig till ungdomsspråk i klassrummet.

    Genom att använda både observationer och intervjuer och därefter jämföra dessa två metoder, synliggörs det hur lärare kan bemöta ungdomsspråk samt hur detta korrelerar med hur de själva tycker att de förhåller sig till ungdomsspråk.

    Genom denna kvalitativa undersökning framkom två olika förhållningssätt hos lärarna, där den ena var tillåtande, lekfullt och kreativt vilket bidrog till positivt bemötande. Det andra förhållningssättet var mer återhållsam. Här ansåg läraren att ungdomsspråk inte skulle förekomma i klassrummet och därmed att ungdomsspråk skulle "korrigeras" till en användning av ett mer akademiskt språk.

  • 283.
    Åkerberg, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    ”Hur ska jag hälsa?”: En kvalitativ studie om integration i läroböcker för svenska som andraspråk2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att analysera tre läroböcker i svenska som andraspråk för att belysa hur den samhällspolitiska synen på integration framställs och hur det hänger ihop med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i svenska som andraspråk, utifrån kvalitativ metod identifieras vilken typ av integration som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskap och om-kunskap. I-kunskaper betonar kunskaper för att kunna leva i ett samhälle, och om-kunskaper betonar faktabaserade kunskaper. Utifrån denna kategorisering belyses sedan, vilka integrationstypiska teman som förekommer i läroböckerna. Med idéanalytisk metod och ett hermeneutiskt förhållningssätt identifieras tre integrationstypiska teman, s. arbete, skola och språkkompetens/socialisering. Resultatet visar att om-kunskaper dominerade och den integration som framställs i läroböckerna är mestadels kopplat till språkkompetens och socialisering. Detta hänger också ihop med skolans demokratiuppdrag som ämnar fostra goda samhällsmedlemmar, som ska både kunna aktivt delta och bidra till samhället.

  • 284.
    Åsberg, Felicia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Litterata, spelande ungdomar: Om digitala spels möjligheter att utveckla litteraciteter i andraspråksundervisningen i grundskolans senare år2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt Statens medieråd spelar ungefär 92 % av alla barn mellan 9-16 år någon form av spel dagligen (Statens medieråd, 2013). Min ambition med denna uppsats är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka och diskutera spel och spelandets möjligheter att utveckla litteraciteter hos andraspråkselever i grundskolans senare år inom ämnet svenska som andraspråk. Detta uppnås bland annat med att närmare studera vilka skrifthändelser och skrifthandlingar som vissa forskare menar uppstår vid spelande, vad kursplanen i svenska som andraspråk och svenska skriver om litteracitet och läsförståelse samt vilka kunskaper och förmågor som är eftersträvansvärda i dagens undervisning.

    Begreppet litteracitet förstås genom New Literacy Studies sätt att se skrifthändelser och skrifthandlingar som en del i en social kontext och praktik där flera språkliga handlingar verkar samtidigt och påverkar varandra. Att se litteracitet som en social praktik tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv på lärande innebär en teoretisk utgångspunkt där språk studeras utifrån just de sociala praktiker de verkar och uppkommer inom, ur detta grundas också uppsatsens teori. Delar av det analyserade materialet beskriver hur barn och ungas textvärldar inkluderar många olika domäner och plattformar, vilka ställer nya krav på både deras läsförmåga och kommunikationsförmåga. I skolan däremot, tar man ofta avstånd från flera av dessa domäner och intressen och det beror bland annat på traditionella undervisningsföreställningar men även en avsaknad av kunskap inom elevernas digitala intresseområden. En annan del av analysen visar hur spel och spelande skulle kunna rekonstruera vår förståelse av litteraciteter i relation till ungas textvärldar och spelkulturer eftersom spel ofta använder samma inlärningsprinciper som undervisningen gör. Genom att sätta sig in i hur spel är designade för att lära och utmana kan man också förstå deras dragningskraft och därmed också dess möjligheter att utveckla litteraciteter.

  • 285.
    Östberg Lopes, Pernilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Svenska som andraspråk: En studie av vuxna italienska andraspråksinlärares språknivå2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 286.
    Österberg, Robin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Svenska som andraspråk, i skolan och i livet: Några elevers upplevelse av SVA-undervisning och dess framtidseffekt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Effectiveness of second language education in Sweden has been debated in the media and among lawmakers as well as within several fields of research, but few of the participants have had opportunity to comment on the matter. Therefore, the aim of this study was to examine and clarify the views of some Swedish second language learners on how the educational system is meeting curriculum goals regarding possibilities to take part in work and community settings. Five learners of Swedish as a second language underwent a semi-structured interview, while five other second language learners participated in a survey on the same topic. The collected materials are then grouped and presented by theme and discussed. The results suggest that while second language learners of Swedish appreciate the opportunity to take part in the education because it gave them a way into other school subjects, they also feel that the course organization and content has not been the springboard into social and career settings prescribed in the syllabus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
3456 251 - 286 av 286
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf