du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678 301 - 350 of 382
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Szyber, Carl-Jonathan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Video- och Projektions-design: En fallstudie i videoscenografi2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har för avsikt att beskriva och redogöra för området videoscenografi och

    hur en videoscenograf arbetar. Videoscenografer har 90- och 00-talets snabba

    utveckling av prestanda inom datakraften att tacka för sin funktion, i en värld som

    kräver alltmer av kreatören frågar jag mig hur videoscenografen ser på sin omvärld.

    Videoscenografen verkar i området mellan det konstnärliga, scentekniska och grafiska.

    Deras position är fortfarande under förvirring just eftersom deras arbetsfält är så brett.

    Uppsatsen klargör för läsaren vad det är de sysslar med inom en scenkonstproduktion

    och varför videoscenografin är en sak för framtiden. Video inom scenkonstproduktioner

    blir allt viktigare, samtidigt som dekormålares arbete blir allt mindre, men endå tvingas

    videoscenografen att utföra sitt arbete under trängda förhållanden, med full ljussättning

    på scen, eller samtidigt som repetitioner pågår där de riskerar att störa en kreativ

    process. Insynen i vad de sysslar med är högst begränsad eftersom det är ett ungt yrke,

    med så pass få utövare.

    Denna uppsats klargör för varför videoscenografens arbete är viktigt och varför de bör

    ges mer tid att utföra sitt arbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 302.
    Sällström, Eric
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sorglig musik: En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory

    genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av

    djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren.

    Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter

    genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara

    på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från

    musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena.

    Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga

    associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje

    med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke

    existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren.

    Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av

    sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa

    musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av

    styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta

    var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken

    fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina

    känslor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Tallroth, Linus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Etablerade produktionsprocesser inom housemusik: En studie om musikproducenters produktionsprocesser vid skapande av elektronisk dansmusik i form av house2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur elektronisk

    dansmusik i form av house skapas av etablerade musikskapare idag. Resultaten är

    användbara för forskning och brukare inom i stort sett alla genrer och all musik skapad i

    en DAW, vilket gör undersökningens resultat relevant för många. De två

    forskningsfrågorna som syftet brutits ned i är: Hur ser etablerade musikproducenters

    generella produktionsprocesser ut vid skapande av elektronisk dansmusik i form av

    house? Samt: Hur liknar och skiljer sig olika producenters produktionsprocesser?

    Analysprocessen består av analyser av producenters produktionsprocesser samt en

    resultatanalys. Resultaten av analyserna visar att produktionsprocesser inom

    housemusik kan se ut på olika sätt och utifrån samtliga analysers resultat har en generell

    produktionsprocess sammanfattats. Resultaten visar även likheter och skillnader mellan

    producenternas processer och utifrån dessa resultat dras undersökningens mest

    framträdande slutsatser. Dessa slutsatser var: 1) Vikten av att testa sig fram mycket i

    musikskapandet. 2) Att man kan bortse från konventioner om hur vissa saker bör gå till

    så länge det låter bra. 3) Betydelsen av vissa virtuella instrument och

    ljudbearbetningsverktyg i processerna. 4) Att man kan nå professionella resultat med

    pluginar som ingår i ens DAW och behöver inte förlita sig helt på externa pluginar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 304.
    Tarish, Rafed
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ett arbete om sångproduktion i elektronisk musik: Hur en produktionsprocess för sång kan se ut inom den elektroniska subgenren Drum & Bass.2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna forskning går igenom hur en process av att producera sång till elektronisk musik kan se ut. Under forskningens gång har författaren producerat sång till en egenskriven och producerad låt under genren Drum & Bass. För att sedan få svar på om författaren lyckades med att uppnå det önskade resultatet användes denna produktion i ett lyssningstest där tio deltagare fick lyssna på den skapade produktionen samt en referensproduktion och sedan ge feedback genom intervjuer. Genom att sammanfatta resultaten från intervjuerna till blockdiagram, kunde en sammanfattning skapas för att visa vad producenten i detta fall behövde lägga ner mer tyngd på för att produktionen skulle nå ett mer lovande resultat. Tillsammans med produktionsprocessen som sedan sammanfattades till en mall och resultaten från lyssningstesten, ska denna forskning kunna ge läsaren ett bredare perspektiv angående hur sång produceras inom denna genre, och vad man bör tänka på under processen.

  • 305.
    Tarján, Miklós
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hörselskydd i livemusikbranschen, ett krav eller ett hjälpmedel?: En kvantitativ studie om dämpningskvalitet hos hörselskydden från Bellman & Symfon.2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöker jag dämpningskvaliteten hos Bellman & Symfon hörselskydd, mer specifikt Bellman ER 9- och ER 15-modellen. Frågor som uppsatsen besvarar är hur dämpningskurvan ser ut, vad skillnaden är mot företagets mätningar och varför det inte finns några mätningar över 8000 Hz. Som metod valdes experiment för att ge svar på forskningsfrågorna. För noggrannare mätningar skapades ett öra. Under mätningarna användes både enskilda sinustoner och brus. Resultatet visar att båda hörselskydden har en ganska lika frekvenskurva. Frekvenserna mellan 750 Hz och 3000 Hz sticker ut där dämpningen är mindre än vid resterande frekvenser. Både ER 9 och ER15 har en liknande frekvenskurva, där bas och diskant har en kraftigare dämpning än Bellman & Symfons mätningar och mellanregistret är mindre dämpat. Resultatet visar också att frekvenserna över 8000 Hz är instabila och utsläckningar förekommer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 306.
    Ternestål, Timmy
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Pretentiös: Inspelning i 192 kHz. Sunt förnuft eller pretentiöst?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samma ljudupptagning har genomförts i fyra olika samplingsfrekvenser. Det som undersökts är vad som skiljer dessa åt i fråga om frekvensinnehåll, stereoinnehåll och signalstyrka samt huruvida det går att höra någon skillnad mellan dessa. Syftet är att visa på vilken samplingsfrekvens som lämpar sig bäst då slutresultatet lyssnas på via Spotify. Mätningar inom den digitala domänen visar på att inspelning i 44.1 kHz är att föredra då slutresultatet är ämnat för denna medieplattform. Resultat från genomfört lyssningstest pekar inte på någon tydlig trend åt något håll. Analys med spektrogram visar på vissa skillnader då inspelningarna i WAV-format komprimeras till formatet Ogg-Vorbis.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 307.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Anders Zorn: Mångmusikant, folkmusikvän och Bellmanälskare2008Inngår i: Kungl. Musikaliska akademiens årsskrift, ISSN 1100-2751, Vol. 2007, s. 53-64Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 308.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Anders Zorn och Hugo Alfvén2010Inngår i: Anders Zorn och hans tid, Mora, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 309.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Antologier, monografier och editioner med musikvetenskaplig inriktning 1999-20082009Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 91, s. 79-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 310.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Att samla musik2011Inngår i: Musikvetenskapliga texter. Festskrift Holger Larsen 2011, Stockholm: Inst f musik- och teatervetenskap, Sthlms universitet , 2011, s. 156-173Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 311.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Begreppsbildning i undervisningsämnet musikproduktion2012Inngår i: Musikkteknologidagene, Trondheim, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är på god väg att bli den gemensamma benämningen i Sverige för ett nytt undervisningsämne, nämligen det ämne som ger undervisning om hur man skapar och sprider musik med hjälp av modern musikteknologi. I dag finns ett tiotal utbildningar i musikproduktion vid svenska högskolor och universitet. Det här bidraget handlar om etableringen av detta nya undervisningsämne. Det fokuserar på begreppsbildningsprocessen som en konstituerande för ämnesbildningen som sådan. Till förutsättningarna för detta nya ämne hör att musikproduktionens praktik redan har en begreppsuppsättning som undervisningen måste förhålla sig till. Till yttermera visso består musikproduktion som undervisningsämne av flera separata kunskapsområden med sina egna begreppsmängder (akustik, elektronik, musikteori, etc). Begreppsforskarna kallar detta för ett satellitbegreppssystem. Begreppsbildningsprocessen i musikproduktionsämnet består av tre faser: 1. Användning av praktikens existerande begrepp 2. Selektering och prövning av praktikens begrepp 3. Utveckling av forskningsbaserade begrepp Bidraget beskriver denna process och diskuterar vilka konsekvenser för undervisning, forskning och praktik som ämnets begreppsutveckling kommer att ha.

  • 312.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Dansbanan: Ett lyckligt minne2007Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 54, s. 86-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 313.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    "Ett lejon var jag på norrbro.": Soldaten Örn skriver om sin plats.2008Inngår i: Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker / [ed] Ternhag, Gunnar, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för folkkultur , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 314.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Handwritten Songbooks: Some Aspects upon the Creation of av Source Material2012Inngår i: ICTM:s Study Group on Historical Sources of Traditional Music, Wien, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 315.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Inflytelserika inspelningar: Exemplet kulning2006Inngår i: Saga och sed / [ed] Hellspong, Mats, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien , 2006, s. 29-41Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 316.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Karl Tirén: A collector of yoiks2011Inngår i: Yoik : Aspects of performing, collecting, interpreting / [ed] Ternhag, Gunnar; Lundberg, Dan, Stockholm: Svenskt visarkiv , 2011, s. 87-100Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 317.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musikproduktion: Ett nytt ämne i högre utbildning2012Inngår i: På tal om musikproduktion. Elva bidrag till ett nytt kunskapsområde / [ed] Ternhag, Gunnar; Wingstedt, Johnny, Göteborg: Bo Ejeby Förlag , 2012, s. 75-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 318.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    När Beethoven kom till Falun2010Inngår i: Sjutton Beethoven-variationer, Stockholm: Atlantis , 2010, s. 197-238Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 319.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Otto Andersson och den svenska spelmansrörelsen2009Inngår i: Otto Andersson 150 år, Åbo, Finland, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 320.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    På tal om musikproduktion: Begreppsbildnings i ett nytt undervisningsämne2012Inngår i: På tal om musikproduktion: Elva bidrag till ett nytt kunskapsområde / [ed] Ternhag, Gunnar; Wingstedt, Johnny, Göteborg: Bo Ejeby Förlag , 2012, s. 9-25Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 321.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension av Historical sources and source criticism: ICTM Study Group on Historical Sources. Proceedings (2010)2011Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 4Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 322.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension av S-E Klinkman: Från Wantones till Wild Force: Nya sound i en gränsstad (2010)2011Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 4, s. 240-241Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 323.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Björkholm, J (2011):Immateriellt kulturarv som begrepp och process. Diss. Åbo2011Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 3, s. 171-173Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 324.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Burlin, Toivo 2008. Det imaginära rummet. Inspelningspraxis och produktion av konstmusikfonogram i Sverige 1925-19832009Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 91, s. 153-155Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 325.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Halskov Hansen m fl (red) 2009: Tradisjonell sang som levender process. Oslo: Novus2010Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 92, s. 196-198Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 326.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Kaijser, Lars 2008. Musikens ögonblick. En studie av konsertarrangörer2009Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 1, s. 57-58Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 327.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Recension: Stone, Ruth M 2007. Theory for Ethnomusicology. Upper Saddle River: Prentice Hall.2010Inngår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 92, s. 169-171Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 328.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Samlade visor: En inledning2008Inngår i: Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker / [ed] Ternhag, Gunnar, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur , 2008, s. 9-20Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 329.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Sparf Anders & Dans i Gopsmorstugan2010Inngår i: Zorn Mästerverk / [ed] Zorn, Anders; Cederlund, Johan; Arkö, Jordi, Malmö: Arena/Åmells Art Books , 2010, s. 156-161Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 330.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Spelmanstävlingarna.: Tävlandets och musikens sammanhang.2010Inngår i: Det stora uppdraget. Perspektiv på Folkmusikkommissionen i Sverige 1908-2008 / [ed] Boström, Mathias; Lundberg, Dan; Ramsten, Märta, Stockholm: Nordiska museet , 2010, s. 69-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 331.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Svenska låtar som forskningsmaterial2010Inngår i: Det stora uppdraget. Perspektiv på Folkmusikkommissionen i Sverige 1908-2008 / [ed] Boström, Mathias; Lundberg, Dan; Ramsten, Märta, Stockholm: Nordiska museet , 2010, s. 166-177Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 332.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Tobias Norlind som folkmusikforskare2010Inngår i: Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok, ISSN 0586-5360, s. 161-178Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 333.
    Ternhag, Gunnar
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Vad är det jag hör?: Analys av musikinspelningar2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 334.
    Ternhag, Gunnar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Arnberg, Mats
    Eklund, Christer
    Efterord2008Inngår i: Musiken i Falun under trehundra år, Falun: Eklund Musica Verba , 2008, s. 194-195Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 335.
    Ternhag, Gunnar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Boström, Mathias
    La Diseminación del Nyckelharpa: La forma étnica y no étnica2009Inngår i: Borealidad, Vol. 3, nr 1, s. 31-38Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 336.
    Ternhag, Gunnar
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Wingstedt, JohnnyHögskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    På tal om musikproduktion: elva bidrag till ett nytt kunskapsområde2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 337.
    Thörnblom, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Det mest skrämmande jumpscare-ljudet: En studie om vilka komponenter de jumpscare-ljud i skräckfilmer innehåller som unga människor uppfattar som de mest skrämmande2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har tio undersökningsdeltagare sett tio klipp från skräckfilmer som alla

    innehåller jumpscare-scener, det vill säga scener med plötsliga förändringar som

    används för att ge tittare en skrämselupplevelse. Undersökningsdeltagarna har för varje

    klipp fått värdera både i ett bildformulär och i ord hur pass skrämda de blev och vad de

    tror var anledningarna till det. Jumpscare-scenerna som användartestet bestod av har

    alla olika komponenter som utmärker dem för att det skulle vara möjligt att se vilka

    komponenter som bidrog mest till att skrämmas. Begreppen pre-scare, precise-scare och

    post-scare har utvecklats och använts i undersökningen för att förklara de olika

    temporala delarna av en jumpscare-scen.

    Studien utgår bland annat från den så kallade Startle reflexen, som utlöses på grund av

    plötslig och stark stimuli och audio-visuellinriktad litteratur som exempelvis Chions

    Audio-Vision. Resultaten visar bland annat att de mest skrämmande jumpscare-scenerna

    har långa, obehagliga uppbyggnader med lågfrekventa ljud eller musikstycken i prescare-

    momentet och ett så starkt, oväntat, högfrekvent ljud i precise-scare-momentet

    som möjligt. De innehåller ofta dissonant och oregelbunden musik och röster samt skrik

    förstärker även skrämseleffekten eller den så kallade startle-reflexen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Torres, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hur kan en kompositörs skapandeprocess påverkas genomatt utgå ifrån en fokusgrupps tankar och åsikter om musik?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur en kompositörs musikaliska vision kan påverkas av att interageramed en fokusgrupp. Studien är en kvalitativ forskning med syftet att undersöka hur fokusgruppenpåverkar och utvecklar det musikaliska verket. Fokusgruppen tog hjälp av värdeord somskapades av kompositören och under två workshops svarar de på frågor om vad de anser spelaroll i musik. Detta för att få en större inblick i hur de tänker gällande musik och även för attguida kompositören i sitt musikskapande. De svar som uppkom under studiens två workshopsanalyserades. Grupperna ansåg att melodi, harmonik och rytmik spelade störst roll i att förmedlakänslor inom musik. En låt skapades baserat på fokusgruppernas svar. Målet var att låten skulleförmedla alla värdeorden till fokusgrupperna men bara några värdeord lyckades nå fram tilldeltagarna i fokusgruppen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 339.
    Torstensson, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Musiken ler, bilden skriker: En analys av ”anempathetic music” i film2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats avhandlar tre stycken analyser av tre stycken filmscener från

    filmerna A Clockwork Orange, Reservoir Dogs och Watchmen, tre stycken exempel på

    scener där så kallad anempathetic music används. Denna form av musik kan beskrivas

    som att den distanserar sig från vad som händer i den rörliga bilden genom att förmedla

    den motsatta känslan, till exempel om musiken är glad och lättsam medan en våldtäkt

    sker i bild. Denna uppsats analyserar i dessa tre analysexempel vad sådan filmmusik

    kan bidra med för berättarfunktioner och meningspotential i filmexemplens narrativ.

    Resultaten från analysen visade på att musiken i de tre valda analysexemplen bidrar till

    ökad reflektion hos publiken och hur detta möjliggör för att anempathetic music kan ses

    som empathetic mot publiken och deras tolkning av filmscenernas narrativ.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 340.
    Troedsson, Andreas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Nedskalad truminspelning med ett stort sound: Om Kevin Parker och hans sätt att producera trummor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Producenten Kevin Parker har onekligen fått igenkänning för sitt trumsound. Som

    huvudsaklig låtskrivare och producent i rockbandet Tame Impala har han skapat sig ett

    ”signature sound”. Eftersom många gillar hur Parkers trummor låter har det förts långa

    diskussioner angående produktionsprocessen. Uppsatsen ämnade att ta reda på hur

    Parkers produktion sett ut och vilka ljudliga artefakter det är som utgör hans sound.

    Resultatet visar på en väldigt nedskalad inspelning. Ofta med ett enkelt vintage-trumkit

    och tre till fyra mikrofoner, dämpade skinn samt en hel del kompression och distorsion.

    Soundet kan beskrivas som väldigt energiskt, mycket tack vare just hård kompression

    och distorsion. Parkers sound känns igen även utanför Tame Impala. Trummorna

    upplevs i många fall som mycket mer än bara ett rytminstrument. Uppsatsen förklarar

    hur okonventionella produktionsprocesser kan ge upphov till originella ljudliga

    karaktärer, vilket i slutändan kan anses en positiv konsekvens.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Tådne, Annie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Arbetsprocesser i scenkonstnärliga projekt: En kvalitativ studie på videoscenografer verksamma inom opera2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa undersökning är att bidra med kunskap om hur scenografiska

    projekt organiseras, i första hand inom operakonsten. Resultatet är användbart för forskning

    inom organisation samt användbart för branschen. Huvudfrågan är: hur ser arbetsprocessen ut

    för konstnärliga projektgrupper verksamma inom operakonst? Delfrågorna är: vilka faktorer

    påverkar vilka kriterium videoscenografer har för skapande? Vilka faktorer är viktigast för

    gott styrande av konstnärliga projektgrupper verksamma inom operakonst? Analysprocessen

    består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och Pierre Bourdieus teorier om det

    kulturproducerande fältet samt jämförelse med tidigare forskning. Intervjuer med tre

    videoscenografer har legat till grund för analysen om hur vi organiserar oss i konstnärliga

    projekt på operascenen. Resultatet av den kvalitativa undersökningen är att den verksammes

    bakgrund, intressen och utbildning har påverkan på de arbetsmässiga val som tas. Ett gott

    ledarskap av en konstnärlig grupp som skapar videoscenografi innebär att visa på tydlighet

    och respekt till alla medarbetare. Diskussionen handlar om studiens styrkor, svagheter och

    förslag till fortsatt forskning. Styrkan i undersökningen är respondenternas karakteristiska

    svar som med tydlighet kunde förklaras med hjälp av Bourdieus teorier samt tidigare

    forskning. Svagheten i undersökningen är att den endast byggs på den empiri som samlats in

    genom intervjuer. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka om samma resultat

    kan erhållas med en annan metod.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Vainionpää, Christer
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Påverkar panoreringen av ljudkällorna i en surroundmix kvaliteten på en lyssningsupplevelse?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 343.
    Vikblom, Jacob
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Rumsljudets betydelse för upplevelse av närvaro vid fjärrproduktion: Deltagande observation under fjärrproducerad virtuell teater2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att förstå och beskriva problemen för produktionstekniker

    och konstnärliga ledare om rumsljudens betydelse under fjärrproduktion av virtuell

    teater, som är användbar för att skapa upplevd närvaro vid fjärrproduktion till publiken,

    skådespelarna och slutprodukten. Deltagande observation, intervjuer och webbenkät har

    använts som metoder för materialinsamling. Hur agerade produktionstekniker och

    konstnärliga ledare för att via fiber fjärrproducera närvaro under en direktsänd virtuell

    teater där produktionsteam, skådespelare och publik befann sig på tre platser i Norden?

    Tidigare forskning har pekat på ljudets betydelse för upplevd närvaro hos publiken och

    lyckad fjärrproduktion via fibernätet har därför benämnts som presence production

    (Knudsen, 2004). Forskning har även gjorts om inspelningspraxis av klassisk musik där

    ett imaginärt rum har betydelse för att göra musiken levande (Burlin, 2008). För analys

    och beskrivning av resultatet har en teori om förändringarna av konstnärers och

    hantverkarnas verksamhet, där hantverkarna börjar etablera sig i konstvärlden och

    konstnärerna börjar etablera sig i hantverkarnas värld, då de båda ser potentiella

    problem som kan lösas (Becker, 1978). Sedan en teori om olika roller för

    musikproducenter och om en produktion är dokumenterande eller producerande (Gullö,

    2010). Deltagande observationen av den fjärrproducerade virtuella teatern visade att

    produktionstekniker och konstnärliga ledare saknade kunskapen att skapa och producera

    rumsljud som kunde öka skådespelarens och publikens upplevelse av närvaro.

    Observationerna visade även att som ensam ljudtekniker så är det svårt att hinna

    producera tre rumsljud, en för skådespelaren, en för publiken och en för virtuella

    teatern.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 344.
    Wahlberg, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Fantomen och det gröna fältets schack: En studie av fotograferande av direktsänd fotboll med hjälp av multikopter.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jag har i denna undersökning studerat stilmässiga skillnader mellan bilder i flerkameraproducerad

    och fåkameraproducerad tv-sänd fotboll, samt hur en radiostyrd multikopter kan

    bidra som flygande bildproducerande verktyg i detta sammanhang. De teorier jag huvudsakligen

    stödde mig på var bildteori, fenomenologi, statistisk stilanalys och emotionell

    immersion.

    Forskningsfrågan formulerades på följande sätt: Vilka av de bilder som förekommer i en

    tv-sändning av en fotbollsmatch, lämpar sig multikoptermodellen Phantom 2 till att producera?

    Metoden byggde på tre steg, varav det första var att identifiera vilka bildtyper som förekomer

    i tv-sänd fotboll. I steg två analyserades stilskillnader mellan olika sändningar. Detta gav

    upphov till en kravlista att testa multikopterfotograferandet mot. I det tredje, explorativa

    steget, genomfördes test med verktyget baserat på kravlistan.

    Resultatet av studien var att upp till elva uppfattade kameror förekommer i tv-sänd fotboll.

    Av dessa lämpar sig fyra fullt ut för multikopterproduktion med den aktuella modellen och

    dess kamera, och en femte lämpar sig delvis.

    Slutsatsen är att multikoptern kan fylla en relevant roll som produktionsverktyg för tv-sänd

    fotboll, speciellt för fåkameraproduktioner som idag helt saknar flera av de bilder som multikoptern

    kan producera.

  • 345.
    Waldemarsson, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Att berätta med tystnad: En audiovisuell analys av scener ur serien Big Little Lies2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöktes hur ljuddesign kan användas för att berätta en historia med få ljud eller tystnad. Genom Michel Chions metod Masking, en form av audiovisuell analys, studerades sex olika scener i serien Big Little Lies, som alla behandlar samma händelse, men från olika perspektiv. En innehållsanalys och en narrativ analys skrevs ned, och slutligen genomfördes en sammanfattande analys utifrån teorier av framför allt Michel Chion och Klas Dykhoff. Studien ämnade svara på hur ljud används för att illustrera tystnad i serien, hur ljudet påverkar narrativet i de utvalda scenerna, samt om det går att ljudmässigt utgöra skillnad mellan karaktärernas upplevelse av händelsen i scenerna. Resultatet visar på att tystnad är närvaron av ljud, en ljudegenskap, där tystnaden illustreras med hjälp av abstrakta, stora ljud, samt ljud som syrsor som spelar, vindspel som rör sig i vinden och fågelkvitter. Den illustreras även med hjälp av att tittaren får höra dialog som ibland är viskad och dämpad. Resultatet visar även att ljudet bidrar känslomässigt till narrativet, det spelar på känslorna och placerar tittaren känslomässigt i scenen, något den konkreta bilden inte kan. Genom det som kallas subjektivt ljud går det att urskilja skillnader mellan karaktärernas upplevelse av händelsen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Waldenby, Timothy
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Uppfattningen av modern instrumental progressiv metal: - En uppsats om människors reaktioner på musiken och uppfattning av genren2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar att redogöra för hur genren ”modern instrumental progressiv metal” uppfattas och hur uppfattningen skiljer sig från genren ”modern progressiv metal”- (där sång inkluderas). Uppsatsen redogör även för vilka fördomar som kan finnas mot genren. Till grund för uppsatsen så ligger svar från 25 respondenter som fått svara på ett frågeformulär. Undersökningen gick ut på att respondenterna fick lyssna på två låtar: det ena exemplet i genren ”modern instrumental progressiv metal” och det andra i genren ”modern progressiv metal”. För att ange hur de reagerade på låtarna så användes i frågeformuläret både frisvar och bundna svar, därmed så har både kvalitativ och kvantitativ data samlats in.

    Sammanfattningsvis går det att identifiera två tydliga läger hos respondenterna: de som uppfattade musiken positivt och blev taggade av den, samt de som upplevde negativa känslor så som stress. Vissa tyckte att det var jobbigt att lyssna på genren på grund av dess komplexitet i så väl låtstruktur som rytmer. Ett par delar av låten verkade ge upphov till liknande känslor hos de olika respondenterna, men i övrigt så uppfattades de många olika partierna relativt olika.

    När låtexemplet för modern progressiv metal spelades upp så var respondenterna mer överens om upplevda känslor som aggressivitet, självdestruktivitet och ilska/hat. Resultaten visade på att detta framförallt berodde på sångarens growl och skrik samt dissonanser hos gitarrerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Waldton, Tom
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Audiovisuella samtidskonstens utövare: Intervjuer med audiovisuella utövare om deras situation och förutsättningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod.

    Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 348.
    Wallin, Rickhard
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Varför låter det skit? "-Det är lugnt, det är punk!"2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Punk-musiken har fått kritik för att låta smutsig eller skräpig. Men enligt många punkfantaster är det så det ska låta, annars är det inte punk. Vad är det som gör att punken låter skräpigt, och varför? Vissa punkband som växer i popularitet får kritik om att inte längre vara punk när de byter sound, de blir mainstream enligt en del av fantasterna. Vad har soundet för betydelse för vad som är punk och inte? Syftet med undersökningen är att få en djupare förståelse för punkens sound. Dessutom undersöks vad soundet har för betydelse för skillnaden mellan vad som är "riktig punk" och vad som är mainstream. Tidigare forskning tar upp kulturella och tekniska aspekter som påverkar och formar punkens sound, såsom; DIY-kulturen, inspelningsmetod i studio, tekniska begränsningar, och producentrollens påverkan på soundet. Även skillnaden mellan riktig punk och mainstreampunk beskrivs. Teoriavsnittet tar upp teorier om begreppet "noise" och hur det används för att förklara hur individer uppfattar ljudideal. Gullös (2010) tredimensionella modell för musikproduktion används för att förklara producenters beteenden och ageranden under produktion. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att studera respondenternas resonemang och tankar kring punkens sound på ett djupare och friare sätt. Resultatet av intervjuerna genomgår sedan en analytisk fas där teori tillämpas för att uppnå svar på forskningsfrågorna. Analysen visar att punkens rötter är det som formar punkens sound, dvs; tekniska begränsningar och enkla inspelningsmetoder, vilket tillhör en äldre tid som många fantaster gärna förhåller sig till. Hur man förhåller sig till rötterna beror på hur viktiga de är för individen. Punken utvecklas likt all annan musik, och det gör även människans uppfattning av musik som därav skapar nya sorters sound hos punken. Bandet själva styr vilket sound de vill ha. Punkband som ändrar sound kan ibland ses som mainstream då fansen inte längre känner igen soundet eller genren. Det finns ingredienser som behövs för att punk ska vara punk, dock är det individuellt om vad man relaterar till och ser som punk, alltså finns det mer än bara punkens sound som avgör om vad som är riktig punk eller mainstream.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 349.
    Wellbo, Christian
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Hur viktig är sången?: Sångens betydelse för den emotionella musikupplevelsen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Den

    mänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väl

    dokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av den

    mänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse för

    den emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ett

    lyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång,

    utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samt

    skatta intensitet. En tydlig ökning i upplevd intensitet för de versioner som innehöll

    kombinerad musik och sång kunde observeras i resultaten, och sången hade även en tendens

    att förmedla skilda känslouttryck från musiken. Resultaten pekar på att sång är en stark

    influens för både upplevd intensitet och upplevt känslouttryck i musiken

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 350.
    Westgärds, Filip
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Tre skivbranschverksamma spekulerar: Är fullängdsalbum och fysisk skivdistribution snart ett minne blott?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur skivbranschverksamma

    personer kan resonera kring inspelning av fullängdsalbum samt distribution av dessa nu

    i en tid när musik distribueras såväl genom digitala releaser som fysiska utgivningar.

    Forskningsfrågorna behandlar hur dessa personer ser på den intresseförändring som

    skett under de senaste 20 åren inom branschen gällande inspelning av fullängdsalbum,

    samt om man helst väljer att släppa musik digitalt eller på ett fysiskt medium. Intervjuer

    med tre stycken mycket erfarna personer inom skivbranschen har genomförts, där

    informanternas utsagor sedan har analyserats med begrepp hämtade från en darwinistisk

    teori. Undersökningens resultat indikerar att det har skett en intresseförändring under de

    senaste 20 åren och att skivbranschen idag fokuserar mer på digitala releaser än fysiska

    utgivningar samt att singlar premieras framför fullängdsalbum. Undersökningens

    resultat överensstämmer väl med den tidigare forskningen inom kunskapsområdet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
45678 301 - 350 of 382
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf